En rapport om Nationella minoriteters deltagande i folkbildningen

Transkript

1 Folkbildningsrådet En rapport om Nationella minoriteters deltagande i folkbildningen Jan Olof Blomster

2 2 Sammanfattning Folkbildningsrådet har i regeringens regleringsbrev (U1999/4515/V) fått uppdraget att i sina löpande utvärderingar kartlägga i vilken utsträckning de nationella minoritetsgrupperna deltar i folkbildningsverksamheten samt vilka ytterligare insatser som folkbildningen anser kan behövas vidtas för att bredda dessa gruppers deltagande. Folkbildningsrådets styrelse beslutade därför att genomföra en kartläggning av vilket särskilt kursutbud som finns inom folkbildningen för de nationella minoriteterna - samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar - samt vilket deltagande som finns i denna verksamhet. Därefter skulle en bedömning av behovet av eventuella stimulansåtgärder göras. Av kartläggningen framgår att samtliga nationella minoritetsgrupper deltar i olika verksamheter som erbjuds av folkhögskolor och studieförbund i såväl särskilt riktad verksamhet som i det allmänna utbudet. Både folkhögskolorna och studieförbundsavdelningarna understryker att deras verksamhet är öppen för alla och att man arbetar aktivt för att integrera olika språkgrupper med varandra. Femton folkhögskolor genomför särskilt riktad verksamhet i form av kortkurser, allmänna kurser samt uppdragsutbildningar på grundskole- och gymnasienivå. Ungefär hälften av dessa skolor har själva tagit initiativ till att starta verksamheter. I övriga fall har organisationerna kontaktat skolorna och efterfrågat utbildning. Några av minoritetsgrupperna har också egna folkhögskolor. Sverigefinska Riksförbundet är huvudman för Sverige-Finska Folkhögskolan och Axevalla folkhögskola. Svenska Tornedalingarnas Riksförbund har ett nära samarbete med Tornedalens Folkhögskola. Vidare har samerna ett brett kurs- och utbildningsutbud i Samernas Utbildningscentrum (tidigare Samernas Folkhögskola). Sammanlagt 68 avdelningar inom sju av studieförbunden genomför särskilt riktad verksamhet i form av studiecirklar och kulturprogram samt uppdragsutbildningar inom Kunskapslyftet m.m. Verksamheten har i huvudsak tillkommit på initiativ från lokal förening i minoritetsorganisationerna. De insatser som studieförbundens förbundskanslier själva initierat har utgått utifrån ett allmänt språkgrupps- och invandrarperspektiv. Av integritetsskäl finns inte någon statistik på riksplanet som redovisar antalet deltagare i studiecirkel- och kulturverksamheten. ABF har som enda studieförbund ett särskilt samarbetsavtal med en minoritetsorganisation. I detta fall gäller det Sverige-Finska Riksförbundet som också är medlem i ABF. Av rapporten framgår att de minoritetsgrupper som har tillgång till en egen folkhögskola eller är medlemsorganisation i studieförbund synes ha betydligt större möjlighet att tillfredsställa sina utbildningsbehov än de grupper som från fall till fall samverkar med en folkhögskola eller ett studieförbund. I detta sammanhang bör också romernas speciella situation uppmärksammas. Ytterligare utvärderingsinsatser behöver genomföras för att följa upp den särskilt riktade verksamhetens effekter framför allt ur ett deltagarperspektiv.

3 3 Bakgrund Regeringen föreslog i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) att Sverige skulle ratificera Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonvention. De nationella minoriteterna i Sverige, som därmed skulle erkännas var samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De språkformer som skulle omfattas var samiska ( alla språkformer av samiska), finska, meänkieki (tornedalsfinska), romani chib (alla språkformer av romani chib) och jiddisch. I propositionens avsnitt Folkbildning gjorde regeringen följande bedömning: Folkhögskolorna och studieförbunden har genom sin karaktär och form möjlighet att genomföra verksamhet som riktar sig till personer som tillhör nationella minoriteter. Folkbildningsrådet bör redovisa vilket kursutbud som finns inom folkbildningen för de nationella minoriteterna. Folkbildningsrådet bör i sina utvärderingar beakta behovet av att kartlägga i vilken utsträckning som dessa grupper deltar i folkbildningsverksamheten samt vilka ytterligare insatser som folkbildningen anser kan behöva vidtas för att bredda dessa gruppers deltagande. Uppdraget Som en konsekvens av detta angav regeringen i sina riktlinjer för år 2000 till Folkbildningsrådet avseende användningen av anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen (U1999/4514/V) Folkbildningen bör i sina löpande utvärderingar kartlägga i vilken utsträckning dessa grupper deltar i folkbildningsverksamheten samt vilka ytterliggare insatser som folkbildningen anser kan behövas vidtas för att bredda dessa gruppers deltagande. Mot denna bakgrund uppdrog Folkbildningsrådet åt att kartlägga de nationella minoriteternas deltagande i folkbildningen och vilket utbud som finns för dessa grupper. Som ett led i detta arbete har enkäter sänts ut till samtliga folkhögskolor och studieförbundsavdelningar samt intervjuer och studiebesök genomförts. Slutligen har möten ägt rum och kontakter har tagits med riksorganisationerna för de nationella minoritetsgrupperna.

4 4 Folkhögskolorna Utav samtliga 147 folkhögskolor var det 144 skolor som svarade på enkäten. Av dessa var det 15 skolor som redovisade att man har eller haft särskilt riktad verksamhet för minoritetsgrupperna (se vidare sidan 6.) Därtill bör nämnas den verksamhet som bedrivs av Samernas utbildningscentrum (tidigare Samernas folkhögskola) Folkhögskolorna har genomfört särskilt riktad verksamhet i form av kortkurser, allmänna kurser samt uppdragsutbildningar på grundskole- och gymnasial nivå. 7 av skolorna hade på eget initiativ kontaktat en minoritetsgrupp för att erbjuda sina utbildningar. Några av folkhögskolorna är speciellt inriktade på att genomföra verksamhet för minoritetsgrupper. Det gäller Sverigefinska folkhögskolan där Sverigefinska riksförbundet är huvudman (sverigefinnar) och Tornedalens folkhögskola (tornedalingar) där Svenska Tornedalingarnas Riksförbund har styrelserepresentation. Vidare har Axevalla folkhögskola (sverigefinnar och romer), Fristads folkhögskola (sverigefinnar) och Finska folkhögskolan i Göteborg (sverigefinnar) särskild inriktning på att genomföra kurser för minoritetsgrupper. De flesta av folkhögskolorna har angett i enkätsvaren att man genomför verksamhet som är öppen för alla och att man inte vänder sig till några särskilda språkgrupper. Andra skolor framhåller att det är viktigare att integrera kursdeltagarna med varandra än att bedriva särskild verksamhet riktad till speciella grupper. Folkhögskolor med särskilt riktad verksamhet: Malmfälten genomför kurser för samerna och då särskilt inom kunskapslyftet. Sverigefinska genomför kurser för sverigefinnar på grundskole- och gymnasienivå samt inom kunskapslyftet. I övrigt genomför man fackutbildningar, översättarutbildningar, Mål 3-projekt, föreläsningar och temadagar och språkläger m.m. Ett informationspaket Nationella minoriteter om utbildningar inom på olika nivåer, vad gäller kontakttolk- och konferenstolkutbildningar samt översättarutbildningar och minoritetskunskap för svenskar och sverigefinnar har sänts ut till myndigheter och organisationer i Norrbottens län. Vidare har kurser för kommunanställda anordnats. Tornedalen genomför kurser för tornedalingar i form av kortkurser och uppdragsutbildningar I övrigt genomför man utställningar, seminarier och utgör en del i ett kultur- och forskningscentrum. Storumans genomför kurser för samer på grundskole- och gymnasienivå kunskapslyftet, uppdragsutbildning I övrigt genomför man en allmän linje, Leva i Sàpmi. Folkhögskolan planerar för att bli centrum för det sydsamiska språket och den sydsamiska kulturen. Vidare genomför man ett samarbetsprojekt med Hola och Ålsta folkhögskolor i kulturpedagogik tillsammans med Linköpings universitet.

5 5 Härnösand genomför kurser för samer på grundskolenivå I övrigt samverkar man med länsmuseet i Västernorrland i utbildningar och temadagar Nordens Biskops-Arnö genomför utbildningar för sverigefinnar och samer och form av olika kortkurser. I övrigt genomför man en skrivarkurs för sverigefinska skribenter samt en kurs för samer i samisk litteratur på inbjudan av Svenska samernas riksförbund. Dessutom genomförs författarkurser. Sundbyberg genomför en uppdragsutbildning för romer. Axevalla genomför allmänna kurser på grundskole- och gymnasienivå och särskilda kurser för sverigefinnar. Vidare har man utbildningar samt uppdragsutbildning inom kunskapslyftet. Dessutom anordnas kurser på grundskolenivå för finska romer. I övrigt genomför man Mål 3- projekt samt kulturdagar, kurser och seminarier. Anm. Sundbybergs och Axevalla folkhögskolor har beviljats kr av Folkbildningsrådet för ett gemensamt projekt kring utbildnings- och bildningsinsatser för romerna, Finska folkhögskolan i Göteborg genomför utbildningar för sverigefinnar på grundskole- och gymnasienivå samt arrangerar kortkurser. Fristad genomför kurser för sverigefinnar på grundskole- och gymnasienivå (även på distans) samt utbildningar inom kunskapslyftet. I övrigt genomför man EU-informationsprojekt, kortkurser, studiecirklar samt mötesverksamhet kring minoritetsfrågor vari femton olika finska föreningar är representerade. Folkhögskolan i Angered genomför uppdragsutbildningar för romer. I övrigt erbjuder man tolkservice. Viebäck genomför utbildningar för romer på grundskole- och gymnasienivå inom kunskapslyftet Kvarnby genomför utbildningar för romer på grundskole- och gymnasienivå inom kunskapslyftet S:ta Maria genomför utbildningar för romer på grundskole- och gymnasienivå inom kunskapslyftet I övrigt genomför man verksamhet för romer inom den allmänna kursen med betoning på stärkandet av den egna kulturen.

6 6 Frågor till de femton folkhögskolorna De femton folkhögskolor som i enkäten uppgett sig bedriva en särskilt riktad verksamhet till minoritetsgrupperna fick besvara följande frågor. Vad var anledningen till att folkhögskolan började arbeta med denna/ dessa grupper? 8 skolor startade verksamhet på eget initiativ 7 skolor startade verksamhet efter att ha blivit kontaktad av en minoritetsgrupp Var det svårt att rekrytera deltagare till verksamheten? Samtliga folkhögskolor svarade nej. Romerska grupper bedöms dock från flera skolor som svårast att nå för utbildning. Mer stöd behövs. Sverigefinska Riksförbundet uppger samtidigt att rekryteringen inte har varit något problem vad gäller Axevalla folkhögskola. Kommentarer: 25% av verksamheten inom detta område. Svårt att få med andra och tredje generationens sverigefinnar. Borde få dem att söka sina rötter, historia och kulturarv. Verksamhetens mål och mening bygger på målgruppens uttalade behov. Information genom finskspråkiga kanaler i olika former har räckt. Radio, TV, tidningar, föreningar och mun till mun. Det är viktigt att lyfta fram gruppens nationaldag och informera alla på skolan. Arbetet har från början förankrats i gruppen. Mål och krav har utarbetats gemensamt. Väldigt lite av ovanifrån perspektiv. Vilka ytterligare insatser behövs för att nå gruppen/grupperna? Kommentarer: Svårt att nå andragenerationens sverigefinnar med information och att rekrytera dem till studier. Ordna aktiviteter som intresserar andra och tredje generationens sverigefinnar. Studiemedelssystemet måste förbättras så att alla studier på grundskolenivå helt kan finansieras med studiestöd. Pengar, bättre lokaler, högre kvalitet på verksamheten så att den säljer sig själv, fler handledare behövs eftersom målgruppen fungerar bäst i små grupper ( för ökat självförtroende). Inget för att nå gruppen, men väl en mer personalintensiv uppläggning i den mån finansiering kan lösas.

7 7 Använder man distansutbildning i arbetet med gruppen/grupperna? Fyra skolor har svarat ja. Använder man IT tekniken i distansutbildningen? Tre folkhögskolor har svarat ja Studieförbunden Studieförbunden har deltagare från de nationella minoriteterna i den allmänna verksamheten. Sex av studieförbunden redovisade vidare att man genomfört särskilt riktad verksamhet. Endast ABF har sedan ett särskilt samarbetsavtal med någon av minoritetsgruppernas organisationer nämligen Sverigefinska Riksförbundet som dessutom är medlem i ABF Samtliga studieförbundsavdelningar (knappt 800) har fått del av enkäten som gav 460 svar. Av svaren framgick vidare att 68 avdelningar genomför särskilt riktad verksamhet för minoritetsgrupperna. 58 avdelningar har specificerat vilken verksamhet som bedrivs. Verksamhetsformen varierar sedan bl. a beroende på traditioner och hur stor minoritetsgruppen är på orten där avdelningen är verksam. Flera av studieförbunden genomför verksamhet för samer, tornedalingar och sverigefinnar i norra Sverige. Även på övriga platser i landet där det finns större grupper av sverigefinnar har man arbetat med denna minoritetsgrupp sedan lång tid tillbaks. Inte i första hand för att sverigefinnarna utgör en nationell minoritet utan mer utifrån att man utgör så stora grupper på olika orter i landet. När det gäller de avdelningar som specificerat vilken särskild grupp man arbetar med är fördelningen på minoritetsgrupperna följande: - verksamhet för samer fanns i 9 avdelningar, - verksamhet för tornedalingar fanns i 7 avdelningar, - verksamhet för judar fanns i 3 avdelningar, - verksamhet för romer fanns i 11 avdelningar och - verksamhet för sverigefinnar fanns 28 avdelningar. De minoritetsgrupper som deltog i utbildningar för att i första hand få grundskolekompetens var romer och sverigefinnar. Generellt sett visade det sig att de lokala studieförbundsavdelningarna inte gjorde några särskilda marknadsföringsinsatser riktade till minoritetsgrupperna. Den verksamhet som bedrivits har startats därför att det antingen fanns någon stark lokalförening i minoritetsorganisationerna som vänt sig till studieförbunden med sina önskemål eller att det fanns en stor minoritetsgrupp på orten eller i regionen som i sig påkallat uppmärksamhet. Studieförbundens förbundskanslier framhåller att några speciella satsningar på dessa grupper inte har gjorts med anledning av riksdagens beslut att de är nationella minoriteter. Istället har det funnits en mer generell inställning att insatser är viktiga utifrån ett mer allmänt språkgrupps- och invandrarperspektiv. Stöd från förbundskanslierna lämnas givetvis till de avdelningar som efterfrågar detta vid uppbyggande av ny verksamhet för berörda grupper.

8 8 Det bör också noteras att, förutom vad som gäller för ABF, som har ett samverkansavtal med Sverige-Finska Riksförbundet, så föreligger av integritetsskäl ingen särskild statistik beträffande omfattningen studietimmar m.m. för minoritetsgrupperna. Arbetarnas Bildningsförbund Redovisar verksamhet för samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer. Sverigefinska riksförbundet är representerad i ABF:s förbundsstyrelse och har ett inflytande över den verksamhet som berör gruppen. ABF genomförde studietimmar för minoritetsgrupperna under år Avdelningarna genomför studiecirklar, kortkurser, kulturarrangemang, cirkelledarutbildningar samt utbildningar inom Kunskapslyftet. Vidare kan som exempel nämnas avdelningen i Skellefteås EU-projekt Roma i samarbete med bl.a. länsarbetsnämnden, kommunen och romanirådet. Studieförbundet Vuxenskolan Redovisar verksamhet för samer, tornedalingar, romer, judar. SV har sedan början av 1980 talet haft ett samarbete med samerna och bl a tagit fram två studie material på samiska. Ett material i samiska språk som heter Samiska på kulturens grund och ett studiematerial om sameminne. Avdelningarna genomför studiecirklar, kortkurser, kulturarrangemang och föreläsningsserier. Sveriges Kyrkliga Studieförbund Redovisar verksamhet för samer, tornedalingar, romer, sverigefinnar. Avdelningarna genomför studiecirklar, kortkurser, kulturarrangemang och föreläsningar. Studiefrämjandet Redovisar verksamhet för judar, romer och sverigefinnar. Avdelningarna genomför studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar. Som exempel kan nämnas att i Sjuhäradsbygden (Boråstrakten) finns ett samarbete med sverigefinnarna kring Radio Sisiu Sampo Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet Redovisar verksamhet för romer Frikyrkliga Studieförbundet Redovisar verksamhet för romer, sverigefinnar Avdelningarna genomför studiecirklar och kulturarrangemang.

9 9 Minoritetsgrupperna riksorganisationer Samtliga riksorganisationer framhåller att studieförbunden och folkhögskolorna fyller en viktig roll för medlemmarna och minoritetsgrupperna i stort. Samarbetet går dock att utveckla mera. Flera av riksförbunden pekar på att man själv tagit initiativet till den verksamhet som idag finns i studieförbunden och på folkhögskolorna för deras medlemmar. Det är viktigt för minoritetsgrupperna att kunna bevara och föra vidare sina traditioner till den yngre generationen och lära ut språket. Samtidigt är det lika viktigt att de äldre som ej fått lära sig läsa och skriva på sitt eget språk utan har det bara muntligt skall få möjlighet till att utveckla sitt språk. Vidare påpekar organisationerna att det är viktigt för de nationella minoriteterna att det finns fasta hållpunkter som institutioner exempelvis folkhögskolor, teatrar där man kan utveckla språk och minoritetsfrågor. Här kan folkbildningen med sitt arbetssätt spela en viktig roll. Ett särskilt önskemål är att det skall kunna utgå extrabidrag till folkbildningen för riktad verksamhet till de nationella minoriteterna. Sammanfattningsvis anser riksorganisationernas uppfattning att folkbildningen fyller en viktig roll och att studieförbunden och folkhögskolorna skall kunna erbjuda kurser och kulturaktiviteter som ett led i att stärka minoritetsgruppernas egen identitet. Samerna Vid besöket på Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk framhöll centrets representanter att folkbildningens stora uppgift är att genomföra kortkurser i språk och kultur. Folkhögskolor med särskild inriktning på samiska kulturen och språket borde kunna utgöra basen för utbildning för vuxna i att läsa och skriva språken. Studieförbunden skulle kunna ha en uppgift att lära ut grundkurs i samiska. I dag är det procent som kan läsa och skriva på sitt eget modersmål. Det finns tre olika samespråk i Sverige idag och olika skrivsätt. Skolan i Jokkmokk rekryterar elever från hela Sàpmie till sina långa utbildningar i speciellt Duodji. Utbildning i Duodji, samiska språket och kulturen utgör en stor del av skolans utbud idag. En viktig utbildning vid skolan är en ettårig ekologlinje som rekryterar även ickesamiska elever. Vidare genomförs IT-projekt för att forma ett aktivt arbeta med distansutbildning inom samiska språket och kulturen. Den samiska grundskoleutbildningen administreras av Sameskolstyrelsen (SAMS). Förutom grundskoleutbildning kan samerna få förskole- och gymnasieutbildning, inom de kommuner där samer finns. Högskola och universitetsutbildningar finns idag i Luleå, Umeå och Uppsala. Tornedalingarna Svenska Tornedalingarnas Riksförbund har som sitt primära syfte att bevara den tornedalska kulturen och språket personer talar mäenkieli Det finns tre lokalavdelningar, Kiruna, Umeå och Stockholm. Riksförbundet har idag ett bra samarbeta med studieförbunden som finns i närområdet och Tornedalen folkhögskola.

10 10 Förbundet har ett eget bokförlag Kaamos, som producerat ett 20-tal titlar på meänkieli, av vilka kan nämnas barnböcker, ordspråksbok, ordbok, vuxenromaner och bibelns fyra evangelier. Det senaste tillskottet är historiskt sett den första läroboken i meänkieli inkluderande systematiserade grammatiska regler. En viktig institution är Tornedalsteatern, en amatörteater som spelar på meänkieli över hela landet och också i Finland. Meän Akateemi/Academia Tornedalsiensis genomför kurser av varierande längd i språket och är verksam på hela nordkalotten. Sverigefinnarna Sverigefinska riksförbundet har idag ca medlemmar i 150 avdelningar som i sin tur finns i 111 kommuner, Sammanlagt finns det i hela landet ca sverigefinnar. Samarbetsavtal har upprättats med ABF där förbundet är medlem. Vidare är man huvudman för två folkhögskolor Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda och Axevalla folkhögskola. Studiecirkel- och kortkutsverksamhet är betydelsefull för den sverigefinska gruppen. Likaså är folkhögskolorna institutioner som kan spela en viktig roll för att stärka identiteten hos de grupper som studerar där. Från riksorganisationen fördes tanken fram att bilda ett gemensamt centralt råd bland studieförbunden där man kan diskutera bildnings- och kultur frågor som berör de nationella minoriteterna. Romerna Romernas riksförbund har idag ca medlemmar. Det finns ingen studietradition bland romerna, vilket gör det svårt att få medlemmarna att inse vikten av att skaffa sig utbildning. Den studiecirklar och kurser som i dag genomförs av studieförbunden och folkhögskolorna bedöms som mycket angelägna. De flesta romer som deltar i utbildningen gör det för att få grundskolekompetens. Ett problem i samband med dessa studier är att deltagarna måste ta studielån för att ha råd att delta i sådan utbildning. Detta upplevdes som en orättvisa i studielånssystemet. Vidare framhöll man att deltagandet i studiecirkel fungerar bättre än i en traditionell skolklassen eftersom man där känner sig tryggare i sin roll i den lilla gruppen och i studiecirkeln finns dessutom en större frihet. Romernas riksförbund menar att romerna som grupp ligger 100 år efter när det gäller studietraditioner. Folkbildningen har därför en särskilt viktig roll att hjälpa till och stärka den egna identiteten och utveckla kulturen, samtidigt som man ger romerna möjlighet att i längre folkhögskolekurser få grundskole- och gymnasiekompetens. Judarna Judiska Centralrådet ser studieförbund och folkhögskolor som en resurs och man deltar gärna i det allmänna kursutbud som finns. Centralrådet producerar en utbildningskatalog samt har en egen utbildningsverksamhet. Möjligheten att bedriva en sådan kursverksamhet står samtidigt i relation till att den kan finansieras genom samarbete med bl. a folkbildningen.

11 11 Egna överväganden Folkbildningen har med sin pedagogik och flexibla arbetsformer en stor och viktig roll i utbildnings- och bildningsinsatserna för de nationella minoritetsgrupperna. Detta kan utvecklas genom ett fördjupat samarbeta. Som framkommit i enkäterna så är det ett brett utbud som erbjuds i dag för de som önskar delta i folkbildningsaktiviteter. Folkhögskolor och studieförbunden har också visat en vilja att genomföra de aktiviteter som efterfrågas av minoritetsgrupperna. Med tanke på romernas kulturella och sociala bakgrund är man den av minoritetsgrupper som är svårast att nå och motivera för folkbildningsinsatser. Ett problem är också de splittrade organisationsbilden med, utöver Romerska riksförbundet, ett tiotal andra romerska organisationer som är verksamma runt om i landet. För samtliga minoritetsgruppers del har folkbildningen en viktig uppgift att medverka till att möten äger rum över generationsgränserna inom minoritetsgrupperna. En annan fråga som bör ställas är hur stort folkbildningens ansvar är att erbjuda minoritetsgrupperna särskilt riktade studiecirklar, folkhögskolekurser och andra utbildningsaktiviteter? Klarar man i så fall detta utan att resurser måste tas från verksamhet för andra prioriterade grupper? Eller kan folkbildningen räkna med att erhålla extra statsbidragsresurser för en framtida utvidgad verksamhet för minoritetsgrupperna. Slutligen bör påpekas att det finns ytterligare utvärderingsinsatser som behöver genomföras för följa upp de särskilt riktade studiecirklar och kurser som anordnats. Framför allt bör studera om dessa motsvarat deltagarnas förväntningarna och vilken betydelse det haft för den enskilde deltagarens utveckling och framtida planering.