Sunne kommun. Årsredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sunne kommun. Årsredovisning 2009"

Transkript

1 Sunne kommun Årsredovisning 2009

2 Sammanfattning zårets resultat är positivt +4 (+5) mkr zverksamheterna bedrevs till en lägre kostnad än den budgeterade znettoinvesteringarna under året var 33 (51) mkr zde likvida medlen ökade med 25 mkr och uppgår till 63 mkr zsoliditeten minskade med 2 procentenheter och uppgår till 51 procent zde långfristiga skulderna minskade med 7 mkr till 102 mkr zden kvarvarande pensionsskulden uppgår till 32 (10) mkr zett fyrtiotal anställda minskade sin arbetstid med 20 procent och växlade över i en pensionslösning (omställningsprogram) zpensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 273 (266) mkr zborgensåtagandena är 180 (178) mkr, varav 160 (157) mkr avser kommunägda företag zkoncernens resultat (sammanställd redovisning) är + 6 (+1) mkr zantalet årsarbetare minskade med 54 och uppgår till 1129 st zsjukfrånvaron i procent av sammanlagd arbetstid var 3,9 (4,1) zöppen arbetslöshet i procent av arbetskraften var 4,3 (4,0) zfolkmängden i Sunne minskade med 128 personer till invånare Måluppfyllelse 10 av 14 kvalitetsindikatorer redovisar positiva värden ur ett verksamhetsperspektiv och bidrar tillsammans med utveckling och ställning för de ekonomiska indikatorerna, till god ekonomisk hushållning i Sunne kommun. Finansiella mål År 2009 Resultatmål i årsbudgeten (% av skatte- och bidragsintäkter) +0,7 Redovisat resultat i bokslut (% av skatte- och bidragsintäkter) +0,6 Investeringsmål i årsbudget (% finansiering med egna medel) 108 Redovisad investering i bokslut (% finansiering med egna medel) 199 Soliditet i budget (%) 53 Soliditet i bokslutet (%) 51 Skattesats i budget och bokslut 21,80 (Föregående års värden inom parentes.)

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 Förvaltningsberättelse 20 Sammanställd redovisning 23 Personal 27 Finansiell analys RÄKENSKAPER 36 Resultaträkning 36 Kassaflödesanalys 37 Balansräkning 37 Nyckeltal 38 Noter 46 Särredovisning av va-verksamhet NÄMNDERNA 52 Kommunstyrelsen 57 Räddningsnämnden 60 Bildningsnämnden 70 Socialnämnden 76 Miljö- och byggnadsnämnden 81 Överförmyndar nämnden 83 Valnämnden 85 Kommunrevisionen BILAGOR 88 Tillämpade redovisningsprinciper 90 Ord- och begreppsförklaringar 91 Revisionsberättelse

4 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Sunne kommun ligger i framkant inom många områden. Att det är allmänt känt i Kommunsverige visar mätningar som kommunen och andra regelbundet gör. Nöjdheten är stor med den service invånarna möter. Vi politiker får också ett i jämförelse högt betyg. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) intresse för att följa och till och med medverka i att utveckla nya metoder för tillväxt i Sunne visar att vi är på rätt väg. Ambitionen är att kommunen ska ha en enkel och väl fungerande organisation, som ska ge en bra och relevant service till invånarna, våra uppdragsgivare. Så påverkar den globala ekonomin Sunne Oron på den finansiella marknaden påverkar oss alla. Utvecklingen av svensk bruttonationalprodukt (BNP) är till 90 procent beroende av övriga Europas tillväxt. Det gäller även sysselsättningen som är en av de faktorer som påverkar kommunens skattekraft. SKL:s kontinuerliga prognoser, som ligger till grund för vår planering, gav ett allt kärvare budskap. Sunne är en del av systemet och självklart påverkar konjunkturen Sunne kommuns förmåga att leverera det som kommuninnevånarna önskar. med små och medelstora företag i Sunne gör att sysselsättningen trots allt är relativt god. Vad har regeringen gjort? Flera åtgärder som regeringen vidtagit har mildrat konsekvenserna för den kommunala ekonomin. Sänkta arbetsgivaravgifter gynnar den arbetsintensiva tjänstesektorn där kommunerna finns. Det minskade kostnaderna för Sunne kommuns del med 5,5 miljoner kronor, vilket påverkade årets resultat positivt. En engångssumma på 10 miljarder utbetalades till kommuner och landsting som hjälp att hantera det besvärliga budgetläget. Tillskottet ger Sunne 13 miljoner år Anpassning av kommunens verksamheter Genom tidig insikt och tidiga beslut kunde verksamheterna anpassas till de förändringar i demografin som vi ser. Sunne kommun arbetar på många sätt okonventionellt för att få en verksamhet som både svarar mot de politiska intentionerna och uppnår den följsamhet från förvaltningarna som fordras i ekonomiskt oroliga tider. Är krisen över? Det är svårt att säga. Sverige är det land i världen som är mest beroende av export, framförallt av högteknologiska produkter. Den svaga kronan mildrade konsekvenserna den här gången. Handeln och tjänste sektorn, där de flesta jobben finns, har klarat sig jämförelsevis bra. Det varierade näringslivet Sunne fick sitt efterlängtade bibliotek Årets viktigaste händelse utspelade sig den 16 maj då Värmlands landshövding Eva Eriksson kunde inviga Sunne Bibliotek. Det är inte bara ett väl fungerande bibliotek, utan det är en byggnad med både Lär-Center, utställningslokaler och en hörsal, Frykensalen. Kommunstyrelsens ordförande har ordet

5 5 I tidskriften Arkitektur (4/09) kunde vi läsa: En transformerad Domus-lada har givit Sunne ett nytt fräckt fokus för kulturlivet. Arbetet med Teatertorget fortskrider och centrummiljön håller på att utvecklas till den plats med människor i rörelse som vi vill ha. Vi har under en tid haft en tillfällig förskola, Loftet. För att få mer ändamålsenliga lokaler började ytterligare en avdelning byggas vid Björkbacken. Den stod färdig under våren Beslutet i kommunfullmäktige att anta LOV, lagen om valfrihetssystem, markerar tydligt vår vilja att människor ska kunna välja utförare inom hemtjänsten. Socialnämnden räknar med att reformen introduceras under senare delen av Genom köpet av markområdet runt Gylleby, där anläggningar för hästsport finns, tryggar vi möjligheten till utveckling av en sport som framförallt många flickor utövar. Ett stort tack Kommunen är en stor tjänsteorganisation som bygger på var och ens arbetsinsats, engagemang, tillgänglighet och service. Jag vill till alla anställda rikta mitt tack för det arbete som görs i alla verksamheter. Sunne ska vara en bra kommun att bo och leva i, det är allas gemensamma insats som skapar helheten. Ola Persson Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande har ordet

6 6 Kommunstyrelsen

7 7 8 Förvaltningsberättelse 20 Sammanställd redovisning 23 Personal 27 Finansiell analys Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen

8 8 Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen Årets resultat Årets resultat, det vill säga förändringen av det egna kapitalet, är +3,6 mkr. Jämfört med 2008 är det en försämring med 1,3 mkr. Resultatet har belastats med cirka 22 mkr, avsatt till pensioner. De ska underlätta omställningen inför kommande års mer bekymmersamma ekonomiska utveckling. (mkr) Årets resultat +3,6 Reavinst 0 Årets resultat enligt balanskravsutredning +3,6 Sunne kommun uppfyllde även 2009 det lagreglerade balanskrav som infördes Det redovisade överskottet är 1 mkr mindre än budgeterat. Balanskrav När man utreder balanskravsresultatet ska enligt lagen bland annat reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar räknas från resultatet. Nedan visas resultatet efter en balanskravsutredning. Budgetutfall Jämfört med budget (inklusive tilläggsbudget) är resultatet 1 mkr sämre. En bidragande orsak är de extrakostnader som togs under året för att anpassa verksamhetsvolymen till följd av demografiska för Förvaltningsberättelse

9 9 ändringar och den rådande lågkonjunkturen. 22 mkr avsattes för pensioner på grund av omställningsprogrammet. Under 2009 bedrevs verksamheterna till en lägre kostnad än den budgeterade. Med hänsyn tagen till normala pensionskostnader och avskrivningar och efter rensning från kalkylerade kostnader är avvikelsen +28 mkr (4,5 procent). Det underlättar arbetet under kommande år med att korrigera den nuvarande svackan i ekonomin. Nämndernas budgetavvikelser, dels i miljoner kronor, dels i procent av nämndens nettobudget, framgår av tabellen. Nämndernas budgetavvikelser (mkr) (procent) Kommunstyrelsen 1,6 +2,6 Räddningsnämnden 0,4 +4,4 Bildningsnämnden 7,5 +2,5 Socialnämnden 3,3 +1,4 Miljö- och byggnadsnämnden 0,7 +14,9 Kommunrevisionen 0,1 +16,1 Valnämnden 0,2 +86,4 Överförmyndarnämnden 0,1 12,1 Pensioner med mera 20,9 50,6 Avskrivningar och avsättningar 3,7 +10,6 Kalkylerade kostnader 9,5 +13,0 Summa verksamheten 6,0 +1,0 Skatter och finansnetto 6,6 1,1 Totalsumma 0,6 Socialnämnden visar ett positivt resultat (3,3 mkr). Återbetalningen av avtalsförsäkringar gjorde att nämndens överskott blev större än beräknat. En annan förklaring är att kostnaden för bostad med särskild service för barn (elevhem) blev lägre än planerat. Bildningsnämndens resultat avviker från budget med +7,5 mkr. Nämnden arbetade framgångsrikt med att anpassa verksamheterna till den demografiska utvecklingen och den krympande ekonomin inför kommande år. Till exempel förblev många vakanser obesatta. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott, +1,6 mkr. I stort sett samtliga verksamheter bidrar till att kostnaderna hållit sig inom anslagna medel. Även här medförde återbetalningen av avtalsförsäkringarna att överskottet blev större än beräknat. Ytterligare analyser och förklaringar till nämndernas resultat finns i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Omvärld, befolkning och näringsliv Samhällsekonomi och arbetsmarknad I slutet av året visade en del statistik att världsekonomin var på väg upp ur den djupaste svackan på decennier. Prognosen är att BNP (bruttonationalprodukten) på helårsbasis minskar med 4 procent. Även 2008 var BNP-utvecklingen svag, minus 0,4 procent. Den globala handeln var mycket svag, även om den återhämtade sig något under slutet av året med hjälp av massiva stimulansåtgärder. Samtidigt har finansmarknaderna börjat fungera bättre. Hög arbetslöshet i hela västvärlden ledde till svag privat konsumtion. Lågkonjunkturen slog hårt inom vissa yrken och regioner, till exempel inom industri- och industrinära yrken. Under hösten märktes tydliga tecken på att nedgången i sysselsättningen bromsade. Vid utgången av 2009 var den öppna arbetslös heten i riket 4,4 procent och i Värmland 4,9 procent. Ett år tidigare låg Värmland också 0,5 procentenhet över rikssnittet, som då var 3,2 procentenheter. I Sunne, som inte drabbats särskilt hårt av konjunkturnedgången, ligger den öppna arbetslösheten på 4,3 procent (353 personer). Till skillnad mot föregående år är det alltså lägre än både riks- och läns genomsnittet. Under 2009 ökade antalet öppet arbetslösa med cirka 20 personer. 5,1 procent av ungdomarna i åldern år (57 personer) var öppet arbetslösa. Det var 25 färre än för ett år sedan. 115 ungdomar deltog i program med aktivitetsstöd, vilket var 70 fler än för ett år sedan. Under 2009 var inflationstakten noll från och med april till och med november. Enligt SCB var inflationen i december ,9 procent (0,9 procent i december 2008) och låg under Riksbankens inflationsmål. Sjunkande boenderäntor bidrog till den låga prisnivån. Tillsammans med andra småvalutor försvagades den svenska kronan kraftigt under finanskrisen och det gynnade konkurrenskraften. stort budgetunderskott i staten Under 2009 minskade statens inkomster med preliminärt nästan 200 miljarder kronor. Det förklaras delvis av det tredje steget i jobbskatteavdraget, höjd skiktgräns för statlig skatt samt lägre företagsvinster till följd av finanskrisen. Statsbudgeten beräk Förvaltningsberättelse

10 10 nas enligt ESV (Ekonomistyrningsverket) år 2009 ge ett underskott på 176 miljarder kronor. Det är en försämring av budgetsaldot med cirka 310 miljarder jämfört med föregående år. Kommunernas ekonomi Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att den offentliga sektorns finanser försämras i snabb takt till följd av konjunkturnedgången. Kommunsektorns finansiella sparande beräknas gå mot underskott 2009 från att de senaste fem åren ha visat överskott. Det är den mycket svaga skatteunderlagstillväxten som är orsaken. Kommunernas budgeterade resultat för 2009 var plus 6 miljarder kronor. SKL:s prognos visar emellertid ett litet underskott, trots återhållsamhet i kommunerna. Befolkning Folkmängden i Sunne minskade under 2009 med 128 personer och var vid årsskiftet invånare. 456 personer flyttade till kommunen och 540 flyttade från. Under 2009 var således utflyttnings nettot 84 personer. Föregående år var utflyttningsnettot 16 personer. 169 personer avled under året och 125 föddes. Det innebär att det negativa födelsenettot bidrar till befolkningsminskningen med 44 personer. Det är 11 personer färre än föregående år. Enligt kommunstrategin är visionen att kommunen har invånare år Näringsliv I Sunne finns cirka företag, varav de flesta är enmans- eller fåmansföretag med upp till två anställda. De största privata företagen är Tetra Pak Packaging AB med cirka 300 anställda och Rottneros Bruk (Rottneros Rockhammar AB) med 130 anställda. Andra större företag är Selma Spa och Quality Hotel Selma Lagerlöf, som tillsammans har drygt 100 årsanställda, men som sysselsätter cirka 250 personer med alla timanställda. De dominerande branscherna i kommunen är den grafiska branschen, besöks- och turistnäringen samt företag verksamma inom jord- och skogsbruk. Det differentierade näringslivet, med en bra blandning av producerande företag och tjänsteföretag, gör Sunne mindre sårbart för strukturella förändringar. Det bevisades under 2009, då Sunne klarade lågkonjunkturen bra jämfört med flera av de kringliggande kommunerna. Under de senaste decennierna har besöks- och turistnäringen blivit en allt viktigare del av Sunnes näringsliv. Företagen i Sunne har hittills klarat sig förhållandevis bra när det gäller problem och varsel i lågkonjunkturens spår. Företagen tycker enligt Svenskt Näringslivs årliga attitydmätning att Sunne kommun är en bra plats att verka på. Det visar sig genom att Sunne flera år i rad rankats ha Värmlands bästa företagsklimat. Totalt bland Sveriges 290 kommuner ligger Sunne på en mycket hedrande tjugotredje plats. Förvaltningsberättelse

11 11 Kommunens finansiella mål och måluppfyllelse Kommunens långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska vara cirka 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, att investeringarna under en flerårsperiod ska finansieras med egna medel samt att skattesatsen ska vara oförändrad, 21,80 kronor per skattekrona. Mål om skattesatsen Mål: Skattesatsen ska vara oförändrad 21,80. Måluppfyllelse: Målet om oförändrad skattesats uppfylldes. (kronor per skattekrona) ,80 21,80 21,80 21,80 21,80 Resultatmål på kort sikt Mål: +0,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse: +0,6 procent (0,1 sämre än budget). Investeringsmål på kort sikt Mål: 108 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel. Måluppfyllelse: 199 procent (91 bättre än budget). Resultatmål på lång sikt Mål: 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse: Under tre av de redovisade fem åren har målet uppfyllts. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse I Sunne finns en vision för år 2012 som innebär att kommunen då är känd som Sagolika Sunne. För att uppnå visionen har fullmäktige formulerat åtta mål som är gemensamma för hela kommunen. Varje kommungemensamt mål innehåller en beskrivning av nuläget och vad som är en önskvärd utveckling fram till Pågående aktiviteter ska följas upp och återrapporteras årligen i samband med årsredovisningen. Det redovisas också mått och måluppfyllelse som kommunfullmäktige har formulerat med utgångspunkt i arbetet med Kommunens kvalitet i korthet som beskrivs mera i nästa avsnitt. (procent) ,0 +3,0 +2,0 +0,8 +0,6 Investeringsmål på lång sikt Mål: 100 procent ska finansieras med egna medel. Måluppfyllelse: Ur ett femårigt perspektiv är målet uppfyllt. (procent) Totalt Kommungemensamt mål 1: Attraktiv livsmiljö För att bevara och förstärka en attraktiv livsmiljö i Sunne kommun ska utvecklingsarbetet fokusera på att: zöka tryggheten i samhället zskapa goda och tillgängliga miljöer för boende, handel och fritid för alla behov. Rapportering av pågående aktiviteter: Nattvandring bland föräldrar utvecklades under året. Föräldrar till elever i årskurs 8 har ett särskilt ansvar för att genomföra nattvandring. Förebyggande rådet är ansvarigt för att uppföljningen av hälsomålen sker och ska fungera som ett forum för att hantera trygghetsfrågor i kommunen. I Sunne råder stor brist på bostäder. Under året togs initiativ till en workshop för att ta tillvara idéer för attraktiva bostäder. Representanter från kommunen deltog tillsammans med byggbolag, banker och lokala fastighetsägare. Resutatet av workshopen är Förvaltningsberättelse

12 12 att en grupp bildades för att arbeta vidare med frågan. Under 2009 invigdes ett nytt bibliotek i gamla Konsum. De nya lokalerna har en mycket bättre tillgänglighet och har gjort biblioteksverksamheten attraktiv. En söndag bjöd Genius Loci in alla Sunnebor till en eftermiddag på Sunne Vattenland. Under dagen fick Sunnes idrottsföreningar möjlighet att visa upp sin verksamhet. Ett aktivt föreningsliv är en viktig del av en attraktiv livsmiljö. Attraktiv livsmiljö Indikator Resultat Mål Resultat Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Värde på index Kommungemensamt mål 2: Uthållig kommun För att Sunne kommun ska vara en uthållig kommun ur ett miljö- och folkhälsoperspektiv ska utvecklings arbetet fokusera på att: zuppfylla de nationella miljömål som berör Sunne kommun zskapa förutsättningar för god hälsa för alla genom att uppfylla de elva folkhälsomålen. Rapportering av pågående aktiviteter: Under september 2009 antog kommunfullmäktige en klimatplan för Sunne kommun. Genom den visar kommunen på vilket sätt den arbetar för att nå de nationella och regionala klimatmålen. Klimatplanen utgör också kommunens energiplan. Kommunfullmäktige beslutade under 2009 att bifalla en motion om att bilda ett lokalt energiråd. Fullmäktige gav rådet i uppdrag att även ha hand om miljö- och klimatfrågor. Rådet föreslogs få benämningen EMK-rådet. Rådet ska arbeta långsiktigt till exempel med att medverka till att målen i Klimatplanen förverkligas. Man ska också bidra till entreprenörskap inom förnyelsebar energi i kommunen, gärna med småskaliga lösningar. För att stimulera entreprenörskap inom småskalig energi engagerades enskilda medborgareldsjälar att tillsammans med Genius Loci arrangera en workshop. Den innehöll förutom en mindre utställning ett antal inspirerande föreläsningar. Det första välfärdsbokslutet för Sunne upprättades Där redovisas en uppföljning av kommunens tre prioriterade folkhälsomål: delaktighet och inflytande (mål 1), barns och ungas uppväxtvillkor (mål 3) och förebyggande arbete mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel (mål 11). Uthållig kommun Indikator Resultat 2008 Mål 2009 Resultat 2009 Hur upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? Värde på index Kommungemensamt mål 3: Kompetens- och kulturutveckling För en fortsatt god kompetens- och kulturutveckling i kommunen ska utvecklingsarbetet fokusera på att: zvidareutveckla samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet avseende utbildningar zvårda och vidareutveckla Sunnes rika kulturarv. Rapportering av pågående aktiviteter: Broby Grafiska och naturbruksgymnasiet Södra Viken är numera yrkeshögskolor. Utvecklingen av utbildningarna har skett i nära samarbete med näringslivet. Under maj månad 2009 invigdes det nya biblioteket av landshövdingen. Biblioteket har varit efterlängtat och stod nu äntligen klart med Selma Lagerlöfs och Göran Tunströms egna läshörnor. Under 2009 fattades beslut om att Västanå Teater ska vara en länsteater. Det innebär att det går att planera verksamheten med längre framförhållning. Tillsammans med Nätverket Majorskorna arrangerade Genius Loci i november ett seminarium kring kulturturism, I Arns fotspår, i Östra Ämterviks Förvaltningsberättelse

13 13 kyrka. Vad har Sunne att lära av det som hänt i kölvattnet efter Jan Guillous böcker om Arn? Kan vi skapa nya besöksmål och ett ytterligare intresse kring våra kända författare? Kommungemensamt mål 4: Utveckla företagsamheten För att utveckla företagsamheten i kommunen ska utvecklingsarbetet fokusera på att: zförbättra kommunikationerna zarbeta aktivt med näringslivsarbetet. Rapportering av pågående aktiviteter: Nya industritomter anordnades på området väster om E45. Under 2009 förvärvade kommunen den mark som är nödvändig för tillfartsvägen till industriområdet. Kommunledningen och näringslivet träffades frekvent. Genius Loci arrangerade tillsammans med Nätverket Majorskorna två seminarier för att öka kompetensen kring styrelsearbete. För att stärka företagens och kommunens konkurrenskraft bjöd Genius Loci under året in kommunens tjänstemän, näringslivet och föreningar till kompetenshöjande seminarier. Seminarierna berörde ämnen som bemötande, styrelsearbete, mötesteknik och ledarskap. Utveckla företagsamheten Indikator Resultat 2008 Mål 2009 Resultat 2009 Hur många nya företag startades per 1000 invånare i kommunen första halvåret? Antal 4,7 6,0 3,6 Vad ger företagen för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Rankning i undersökning av alla kommuner Kommungemensamt mål 5: God rörlighet För att invånarna i Sunne kommun ska uppleva en god rörlighet ska utvecklingsarbetet fokusera på att: zutveckla kommunikationerna avseende E45, Fryksdalsbanan, taxiservice och it zarbeta för ett nytt broalternativ i Sunne tätort. Rapportering av pågående aktiviteter: Under 2009 ägde överläggningar rum med Banverket och Värmlandstrafik om Fryksdalsbanans framtid. Ett avtalsförslag om hur satsningarna ska finansieras togs fram. Vägverket och kommunen utredde förutsättningarna för en ny landsvägsbro över Fryken norr om Sunne tätort. Under året markerades ett broreservat i nya fördjupade översiktsplanen för Sunne tätort. God rörlighet Indikator Resultat 2008 Mål 2009 Resultat 2009 Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun? (SCB-enkät) Betyg på en 10-gradig skala 4,4 5,2 4,4 Förvaltningsberättelse

14 14 Kommungemensamt mål 6: Tillvarata småskaligheten För att Sunne kommun ska kunna tillvarata småskaligheten ska utvecklingsarbetet fokusera på att: zutforma tydliga riktlinjer för hur Sunne centrum ska utvecklas (fördjupad översiktsplan) zden kommunala servicen ska fungera över hela kommunen. Rapportering av pågående aktiviteter: Under 2009 fastställdes en fördjupad översiktsplan för Sunne tätort som bygger på att handeln fortsatt koncentreras till Sunne centrum. Extern handel ska inte tillåtas mer än vid försäljning av skrymmande varor. Arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen påbörjades med besök i de olika kommundelarna för att undersöka förutsättningarna för hela kommunen. För att stödja lanthandeln delades den kommunala upphandlingen av livsmedel i mindre anbud. Tillvarata småskaligheten Indikator Resultat 2008 Mål 2009 Resultat 2009 Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära detta utbud kommer din kommun? (SCB-enkät) Betyg på en 10-gradig skala 6,2 7,0 6,2 kommungemensamt mål 7: Utveckla demokratin För att Sunne kommun ska utveckla demokratin ska utvecklingsarbetet fokusera på att: zskapa ett forum för ungdomar zinföra servicegarantier för hela kommunens verksamhet och ett system för synpunktshantering. Rapportering av pågående aktiviteter: Kommunfullmäktige tillsatte ett ungdomsråd och utsåg en ungdomssamordnare. Ungdomsrådet ska vara öppet för ungdomar upp till 25 år. Under 2009 hade rådet en omsättning av alla ledamöter och kunskapen fick byggas upp på nytt. Ungdomsrådet arrangerade tillsammans med Genius Loci en dag då politiker och ungdomar fick möjlighet att träffas och diskutera de frågor ungdomarna ville belysa. 20 politiker mötte 90 ungdomar i en workshop sittandes på kuddar i Sparbankshallen. Ett annorlunda och spännande möte. Vid Sagolika Sunne-dagen på Ski Sunne i februari gavs förtroendevalda politiker en annorlunda möjlighet att möta kommunens invånare. Bland annat fanns ett åsiktstält som under hela dagen bemannades av förtroendevalda politiker. De fick möta kommuninvånare, unga som gamla, på ett informellt sätt. Syftet med dagen var att skapa en jättelik, kreativ mötesplats för människor som i vanliga fall aldrig möts och ge dem möjlighet att diskutera platsens talang och utvecklingsmöjligheter. Drygt människor deltog i olika aktiviteter under dagen. Politiker, kommunens chefsgrupp och förskollärare i kommunen gavs vid seminariet Barns inflytande och fostran till demokrati tillfälle att ta del av Elisabeth Arnérs forskning kring hur man kan göra barnen mer delaktiga och hur vuxna genom bemötandet kan ge dem möjlighet att växa upp till medskapande, ansvarstagande invånare. Utveckla demokratin Indikator Resultat 2008 Mål 2009 Resultat 2009 Hur god är kommunens webb-information till medborgarna? Andel av maxpoäng, genomsnitt för samtliga områden Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Index, max Förvaltningsberättelse

15 15 Kommungemensamt mål 8: God ekonomi För att Sunne kommun även i framtiden ska kunna anses ha en god ekonomi krävs: zen skattesats som bibehålls på 2008 års nivå zett gott ledarskap där mål, kvalitetsnivå och ekonomi ska formuleras för varje verksamhet. Rapportering av pågående aktiviteter: Kommunfullmäktige beslutade att skattesatsen för år 2010 ska vara oförändrad och att intäkterna för planperioden också ska beräknas utifrån oförändrad skatt. Ekonomi- och verksamhetsfrågor behandlades i dialogform på HUS-möten och i en separat budgetprocess som bygger på gott ledarskap och förståelse för kommunens uppdrag. Kommunfullmäktige betonade att chefer och politiker ska formulera tydliga mål, kvalitetsnivåer och ekonomiska ramar för verksamheten som stöder kommunens definition av begreppet god ekonomisk hushållning. Vid sju tillfällen samlades kommunens chefsgrupp för att över förvaltningsgränserna diskutera och informera varandra om viktiga frågor. Genius Loci gjorde det möjligt att ta in kompetens utifrån, för att öka kunskapsnivån i olika ämnen. God ekonomi Indikator Resultat 2008 Mål 2009 Resultat 2009 Hur stor del av medborgarna fick kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga? % av tillfrågade Hur många av medborgarna uppfattar att de fått ett gott bemötande när de kontaktat kommunen kring en enkel fråga? % av tillfrågade Sunne kommuns kvalitet i korthet Under prövade och utvecklade ett antal kommuner (cirka 70) i nätverksform ett antal mått och verktyg för olika verksamhetsområden under namnet Kommunens Kvalitet i Korthet. Avsikten är att ge de förtroendevalda ett verktyg för att kommunicera med medborgarna om hur skattemedlen används och vilken kvalitet olika verksamheter har. Inför 2009 års budget fastställde fullmäktige övergripande mål som har utgångspunkt i Kommunens Kvalitet i Korthet. Tanken är att de olika måtten ska kunna relateras till verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning. Frågorna är sorterade under följande rubriker: zdin kommuns tillgänglighet ztrygghetsaspekter i din kommun zdin delaktighet och kommunens information zdin kommuns effektivitet zdin kommun som samhällsutvecklare. Här presenteras ett urval, där Sunnes värden jämförs med snittvärden för de kommuner som deltog i projektet. ( = bättre värde än snittet, = sämre värde än snittet.) Tillgänglighet Resultat över hur kommunen lyckas ge svar på verksamhetsfrågor Sunne 2008 Snitt Nätverket 2008 Sunne 2009 Snitt Nätverket 2009 Andel (%) som får svar på e-post inom två dygn Andel (%) som får kontakt med en handläggare för en enkel fråga Andel (%) nöjda med bemötandet vid kontakt med kommunen Sunne har genomgående mer positiva värden än snittet i nätverkskommunerna. Värden kring bemötande försämrades något sedan 2008, medan de båda andra värdena förbättrades. Förvaltningsberättelse

16 16 Trygghet Personal i hemtjänst och förskola Sunne 2008 Snitt Nätverket 2008 Sunne 2009 Snitt Nätverket 2009 Antal medarbetare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar Hur många barn per anställd är det i snitt i kommunens förskolor? 5,9 5,3 6,0 5,4 En hemtjänsttagare som har hjälp varje dag mötte under en fjortondagarsperiod 2009 i genomsnitt tretton medarbetare. Det är en mindre än under Till skillnad från föregående år är det färre än genomsnittet i nätverkskommunerna. Inom förskolan har Sunne fler barn per anställd än nätverkskommunerna. Den skillnaden behölls under Delaktighet och kommunens information Delaktighet i kommunens utveckling Sunne 2008 Snitt Nätverket 2008 Sunne 2009 Snitt Nätverket 2009 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel genomförda metoder i % Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens utveckling? Andel som uppgav att de hade inflytande i % Från en checklista över metoder för delaktighet genomförs 67 procent av aktiviteterna (+10) i Sunne. Det är exempelvis öppna sammanträden, frågestunder och medborgarförslag i fullmäktige. Av Sunneborna angav 48 (of) procent att de har inflytande över kommunens verksamheter. Jämfört med nätverksgruppen har Sunne starka värden inom området Delaktighet. Informationen till medborgarna är ett utpekat utvecklingsområde och arbetet med att ta tillvara medborgarnas talanger drivs i ett särskilt projekt. Effektivitet Hur bra är grundskoleutbildningen? Sunne 2008 Snitt nätverket Sunne 2009 Snitt nätverket Resultat, plats av 290 kommuner Effektivitet, plats av 290 kommuner och hur är äldreomsorgen? Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? (NKI-index 1 100) Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? (Tkr per brukare) 196,9 153,0* 213,5 167,1 * Jämförelse med riket Sunnes skolor rankas på 94:e och 99:e plats i jämförelse med landets 290 kommuner i frågor som rör grundskolans resultat och effektivitet. Måtten visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. I SCB:s undersökning Nöjd-Kund-Index (NKI) angav brukare på en skala 1 10 hur nöjd man är med olika delar av sitt särskilda boende. Frågorna gällde bland annat trygghet, inflytande och hur nöjd man är med de olika tjänster som erbjuds på boendet. Förvaltningsberättelse

17 17 Samhällsutveckling Arbete och näringsliv Sunne 2008 Snitt nätverket Sunne 2009 Snitt nätverket Hur hög är sysselsättningsgraden (%) i kommunen? 79,2 79,9 78,2 79,7 Vad gav företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen (placering av 290 kommuner)? Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ försvunnit? ,4 5,0 Företagsklimatet är viktigt för kommunens tillväxt. Sunne fick framskjutna placeringar både 2008 och 2009 i de undersökningar som görs av Svenskt Näringsliv. Nyckeltalen ingår i underlaget för processen med verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Grön bidrar positivt och röd är en negativ indikator. Eftersom 10 av de redovisade 14 indikatorerna har positiva värden, tyder det på att verksamheterna bidrar till god ekonomisk hushållning i Sunne kommun. Förvaltningsberättelse

18 18 Sammanfattad finansiell analys Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. De utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. En mer ingående finansiell analys finns i ett särskilt avsnitt i årsredovisningen. Kommunen i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Resultat och kapacitet Sunne kommun omsätter 833 mkr och balansomslutningen 2009 var 588 mkr. Under 2009 minskade soliditeten med 2 procentenheter i förhållande till I ett femårigt perspektiv är soliditeten oförändrad. Det betyder att kommunen, trots lågkonjunkturen, har en stabil långsiktig betalningsförmåga. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) uppgår till 94 procent. Inklusive avskrivningar är nyckeltalet 99 procent. Sunne kommun har alltså god balans mellan intäkter och kostnader, även om nyckeltalen försämrades jämfört med Jämfört med 2008 ökade verksamhetens nettokostnad med 4 mkr. Skatteintäkter och statliga utjämningsbidrag ökade med 1 mkr. Kostnaderna ökar alltså snabbare än intäkterna. Investeringsvolymen, som under 2009 var 33 mkr, är den näst lägsta under femårsperioden. Sett i ett långsiktigt perspektiv kan 2009 års volym betraktas som normal. Sammantaget under de fem senaste åren har kommunen klarat av att finansiera investeringarna med skatter, enligt det långsiktiga målet. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostn andel, % 90,5 90,6 90,5 93,1 93,8 Årets resultat, mkr Självfin grad av invest, % Soliditet, % Skattesatser: Primärkommunal, kr 21,80 21,80 21,80 21,80 21,80 Totalkommunal, kr 32,30 32,30 32,30 32,30 32,55 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap är svag. I ett femårsperspektiv är dock trenden positiv. Kassalikviditeten, som bör vara minst 100 procent, var 92 procent vid utgången av Rörelsekapitalet (exklusive semesterlöneskulden) är negativt och uppgår till 8 mkr. En bidragande orsak till att värdena ändå förbättrades är att investeringsnivån anpassades till penningflödet. Borgensåtagandena uppgår till 180 mkr, en ökning med 2 mkr sedan Merparten av åtagandet avser lån hos Sunne Bostads AB (154 mkr). Pensionsskulden inom linjen är viktig ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Pensionsskulden inom linjen är i Sunne kommun 273 mkr, en ökning med 7 mkr jämfört med föregående år. Avsättningen till pensioner ökar med cirka 20 mkr mellan 2008 och 2009 som en effekt av det så kallade omställningsprogrammet. Under betalade kommunen cirka 32 mkr via en försäkringslösning, som ska minska framtida utbetalningar för de pensioner som idag redovisas som en ansvarsförbindelse. Under perioden redovisas en genomsnittlig positiv budgetavvikelse på cirka 6 mkr. Under 2009 har verksamheterna, inklusive normala pensionskostnader, bedrivits till cirka 15 mkr lägre kostnader än budgeterat. Förvaltningsberättelse

19 19 Finansiella nyckeltal Risk och kontroll Kassalikviditet exklusive semesterlöneskuld,% Rörelsekapital exklusive semesterlöneskuld, mkr Borgensåtagande, mkr Pensionsskuld och -förpliktelser, mkr Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr ,4 0,6 Den finansiella analysen speglar en fortsatt stabil ekonomisk situation år Årsresultatet är överraskande bra med tanke på den mycket svaga utvecklingen av skatteunderlaget. Ställningen år 2009 är på en nivå som torde vara gynnsam för det fortsatta omställningsarbetet. Känslighetsanalys Händelse/förändring Kostnad/ intäkt, mkr Ränteförändring med 1 procent 0,4 Löneförändring med 1 procent 4,7 Generella avgiftsförändringar med 1 procent 0,5 Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 0,6 Generella statsbidrag med 1 procent 1,9 Förändring skattesats med 1 kr 20,7 10 heltidstjänster 3,6 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Sammanställningen ovan visar till exempel att varje procents löneökning kostar kommunen 4,9 mkr. Framtiden Det långsiktiga målet är att det ekonomiska överskottet i Sunne kommun ska vara två procent av skatter och generella bidrag, för att nå den finansiella delen av begreppet god ekonomisk hushållning. Efter förra höstens ras för världshandeln och kollapsen på de finansiella marknaderna var också den svenska ekonomin svag, även om en betydande omsvängning skedde när det gäller företagens och hushållens förväntningar på en positiv vändning för ekonomin. Bedömningen är ändå att sysselsättningen i Sverige förblir låg och arbetslösheten hög fram till slutet av Man kan förvänta sig en mycket marginell ökning av skatteunderlagets utveckling fram till och med Det gör att det blir problem att finansiera kommunens verksamheter även de närmast kommande åren och att det påbörjade effektivitets- och rationaliseringsarbetet måste fortsätta. Det finansiella resultatmålet om två procent får kortsiktigt sänkas mot balansstrecket. Om det ska lyckas beror på hur kostnaderna utvecklas. En permanent sänkning av kommunsektorns avtalsförsäkringar har aviserats. Genom den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden kan man förvänta sig en återhållsam avtalsrörelse när nya lönenivåer ska bestämmas under Det tillfälliga konjunkturstödet för 2010 gör att man kan förvänta sig ett resultat i nivå med tvåprocentsmålet 2010, men att resultatet redan 2011 försämras påtagligt när stödet upphör. I Sunne pågår dialogen om 2011 års budget och verksamhetsplan där kommunfullmäktige har beslutat att nödvändiga besparingsåtgärder bland annat ska genomföras via en resursfördelningsmodell utifrån den demografiska utvecklingen i kommunen. Om kvaliteten i skola, vård och omsorg ska hänga med i den övriga välfärdsutvecklingen krävs ökade resurser. För kommunsektorn totalt menar SKL, att även om kostnadsvolymen förblir oförändrad blir det omöjligt att nå tvåprocentsmålet utan att reducera verksamheterna. Utvecklingen i samhället och näringslivet gör att det idag förutsätts att man som konsument eller företagare har tillgång till snabb och stabil bredbandsuppkoppling. Det är viktigt att invånare och företagare i alla kommunens delar ges samma förutsättningar. På kommunstyrelsens uppdrag har frågan utretts. Det tänkbara alternativet just nu bedöms vara utbyggnad av fiber till telestationer och ADSL till abonnent. I processen med att hantera framtidsfrågorna har det blivit tydligare att den svåra frågan är att omprioritera, förändra eller kanske lägga ner etablerade kommunala verksamheter. Helhetstänkande har blivit en nödvändig förutsättning för att klara kommande utmaningar, både när det gäller ekonomi och verksamhet. Prioriteringarna måste ske utifrån medborgarnas krav och önskemål. Förvaltningsberättelse

20 20 Sammanställd redovisning Koncernen Sunne kommun Sunnes koncern är inte en äkta koncern i aktiebolagslagens mening. Det beror på att skatte- och värderingsregler inte gäller för kommunkoncerner. Sunne kommun bedriver merparten av verksamheten i förvaltningsform. Den sammanställda redovisningen inkluderar den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Syftet är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat oavsett verksamhetsform. Företagen De företag som ingår i den sammanställda redovisningen är, förutom kommunen, de helägda bolagen Sunne Turism AB, Rottneros Park Trädgård AB, Sunne Bostads AB och de delägda bolagen Svenska Flexografiinstitutet AB (ägd andel 60 procent) och Nolere Fastighets AB (ägd andel 49 procent). Sammanställningen bygger på företagens årsredovisningar. Resultat för koncernen Årets resultat är 6,3 (0,6) mkr. Resultaten för de bolag som ingår i koncernen är följande: (mkr) Sunne kommun 3,6 Sunne Turism AB 0,4 Rottneros Park Trädgård AB 0,0 Sunne Bostads AB 2,3 Svenska Flexografiinstitutet AB 0,0 Nolere Fastighets AB 0,0 Eliminering av interna transaktioner 0,0 Resultat 6,3 Genom en speciell metod bearbetas respektive bolags redovisning innan den sammanställs i en gemensam koncernredovisning (se Redovisningsprinciper). Därför går det inte att utan elimineringar med mera summera bolagens resultat med kommunens och få fram koncernresultatet. Sunne kommun Sunne Turism AB Ägarandel 100 % Rottneros Park Trädgård AB Ägarandel 100 % Sunne Bostads AB Ägarandel 100 % Svenska Flexografiinstitutet AB Ägarandel 60 % Nolere Fastighets AB Ägarandel 49 % Sammanställd redovisning

21 21 Årets resultat (mkr) Soliditet (procent) Finansiell ställning Soliditeten för koncernen under 2009 var oförändrad och uppgick till 37 procent. De långfristiga skulderna minskade och var vid årets slut 330 mkr. De största låneskulderna finns hos Sunne Bostads AB och kommunen. Rörelsekapitalet, det vill säga omsättningstillgångarna minskat med de kortfristiga skulderna, är negativt och uppgick 2009 till 44 mkr. Sunne Bostads AB Årets resultat efter skatt uppgår till 2,3 mkr. I resultatet ingår fastighetsförsäljningar med en reavinst på 1,8 mkr. Rörelsens intäkter, förutom reavinsten, var oförändrade, medan kostnaderna minskade med 5 procent. Räntenettot förbättrades med 16 procent och minskade från 9,4 till 7,9 mkr. Det positiva resultatet kommer främst från fastighetsförsäljningarna i kommunens ytterområden, men också från en medvetet återhållsam linje när det gäller underhållsarbeten. De långfristiga skulderna var vid årets utgång 222 mkr. Under året minskade de med 7 mkr. Det egna kapitalet uppgick den 31 december 2009 till 7 mkr, varav 4 mkr som fritt eget kapital. Efterfrågan på bostäder var stor, särskilt i de centrala delarna av Sunne. När bostadskön uppdaterades vid årets slut fanns cirka 320 aktivt sökande. Ingen överenskommelse med Hyresgästföreningen om hyreshöjning för 2010 träffades. Under 2009 påbörjades byggande av bostäder med särskild service enligt LSS. Bostäderna blir inflyttningsklara under våren 2010 och hyrs av Sunne kommun. Förvaltningen sköts av egen personal, förutom när det gäller snöröjning och gräsklippning samt fastighets- och störningsjour under kvällar och helger. Sunne Turism AB Det redovisade resultatet efter skatt och bokslutsdispositioner uppgår till +0,2 mkr. Rörelsens intäkter ökade med 3,5 procent till 13 mkr och kostnaderna minskade med 0,5 procent till 12,5 mkr. Bolaget har långfristiga skulder om 4,5 mkr. Det egna kapitalet uppgår till 1,3 mkr. Bolaget bedriver turistbyrå, förvaltar och driver Kolsnäsparken, dess camping och tempererade bad samt arrangerar den populära Fryksdalsdansen. Sunne Turism AB ingick i en länsstrategigrupp under året. Representanter från hela länet, både från den privata besöksnäringen och offentliga aktörer, arbetade tillsammans för att ta fram en långsiktig turismstrategi för Värmland. Samverkansgruppen Skutt fick pengar från projektet Den företagsamma utvecklingen. Under hösten hölls information om stora mötens påverkan på samhället. Tanken är att tillsammans arbeta fram en plan om hur Sunne ska presenteras som kongressort. Kolsnäsparken får allt färre besökare. Bolaget anordnade fyra egna danskvällar under sommaren varav en gick ihop ekonomiskt. En frivillig nykterhetskontroll för ungdomar mellan 15 och17 år utfördes i samband med de egna danserna. Rottneros Park Trädgård AB Rottneros Park Trädgård AB redovisade 2009 ett litet negativt resultat, 9 tkr. Förhoppningen inför säsongen var att antalet besökare skulle öka, men kanske bidrog det dåliga vädret till att det inte blev så. Under sommaren visades 15 idéträdgårdar, gjorda av bland andra Sven-Göran Eriksson, Lisa Syrén och Marc Broos. Idén blev en succé. En trädgårds Sammanställd redovisning

22 22 festival anordnades juni med medverkan av Martin Timell, Bosse Rappne och Lisa Syrén. Digital guidning i parken finns i dag på svenska, norska, engelska och tyska. Det finns även en guidning med vår lokala berättare Göran Bengtsson. I Spegelsalen anordnades under sommaren sjutton bröllop. Berättarladan, där Västanå Teater har sin uppsättning, hade många besökare. Det gynnade Rottneros Park Trädgård AB som stod för serveringen. Svenska Flexografiinstitutet AB (SFI) Det redovisade resultatet för bolaget är 11 tkr. Rörelsens intäkter var 302 tkr och kostnaderna 291 tkr. Bolaget har inga långfristiga skulder och det egna kapitalet uppgår till 156 tkr. Bolaget bildades hösten 2000 och ägs till 60 procent av kommunen och till 40 procent av SweFlex, Svensk Flexografiförening. Bolagets verksamhetsidé är att vara centrum för flexografisk forskning av hög industriell relevans. Inkomna forskningsuppdrag ska som väl definierade uppdrag läggas där bäst kompetens finns. Styrelsen beslöt att driva bolaget utan aktiv verksamhet som ett flaggskepp för Broby Grafiska och Sunne kommun. Anledningen är att de ska kunna vara med i sammanhang där endast forskaraktörer kan medverka. Broby Grafiska får en något ökad status i forskningsvärlden genom att driva ett institut. Från 1 maj 2009 genomförs projektet Packaging Print Park II. Det ska stärka konkurrenskraften hos regionens små och medelstora företag i förpackningsbranschen och den grafiska branschen, genom att ge dem tillgång till ny kunskap i världsklass. I samarbete med Broby Grafiska och SweFlex stod SFI värd för evenemanget Packaging Print Exellence. Projektet fokuserar på den senaste tekniken vid framställning av tryckklichéer. Nolere Fastighets AB Nolere Fastighets AB redovisade resultatet 28 tkr. Bolagets intäkter uppgår under perioden till 201 tkr och kostnaderna till 229 tkr. Bolaget har långfristiga skulder på 280 tkr och det egna kapitalet uppgår till 4,0 mkr. Nolere bildades 2001 och har till uppgift att förvalta fastigheter. Bolaget ägs till 51 procent av Yngve Nilsson och till 49 procent av Sunne Kommun. Sammanställd redovisning

23 23 Personal Personal Sunne kommuns personalpolicy består i att stötta bra idéer och att söka individuella lösningar. Arbetet ska genomsyras av frihet, flexibilitet, förnyelse och förståelse. Demografiska förändringar i befolkningen ställer krav på flexibilitet och anpassning till ändrade förutsättningar för verksamheten. Kommunen ska vara ett föredöme som arbetsgivare. En god arbetsmiljö och möjligheter att påverka sin arbetssituation är bra för de anställda. Samtidigt ger det bättre kvalitet och service till kommunens invånare. Arbetsplatserna ska präglas av öppenhet, förtroende och lyhördhet. Personalförsörjnings- och kompetensfrågor är viktiga inslag. Kommunen ska erbjuda attraktiva anställnings villkor. Lönen är en viktig faktor. Ledare och chefer fortsatte under 2009 med arbetet hållbar hälsa och utveckling, dock inte längre som projekt. Ledningsgruppen har tidigare besökt Reggio Emilia i Italien och inspirerats till att gå vidare med utvecklingen av samhället Sunne. En förstudie som innefattar kommun, närings liv, besöksnäring, skola och medborgare resulterade i ett EU-finansierat projekt, Genius loci platsens talang. Projektet ska skapa tillväxt. Engagerade medarbetare är avgörande för Sunnes framgångspotential. För projektet finns 13,6 mkr avsatta. Målen är att zhitta metoder för att mobilisera innovationskraft utanför etablerade ramar. zstärka befintliga företag och stimulera entreprenörskap. Våga tänka nytt. zutveckla en tillväxtskapande modell genom nya arbetssätt. zstärka samhandling mellan företag, offentlighet och medborgare. zskapa ett innovationssystem som bygger på penta helix-samarbete: forskare, företag, offentlig sektor, föreningar och eldsjälar. Kommunikationen med medarbetarna är central och arbetsplatsutveckling prioriteras. Nyhetsbrevet Sunne direkt och intranätet är huvudkanalerna för internkommunikationen. Webbplatsen utvecklas kontinuerligt. Statistiken visar att allt fler använder den. Sociala medier som blogg, Facebook, YouTube och Twitter har börjat användas för att lyssna av vad medborgare och andra tycker och tänker om Sunne. Fler får möjlighet att vara medskapare. Öppna föreläsningar för personalen genom fördes. Alla arbetsplatser tog fram den årliga handlingsplanen för sin verksamhet. Samtliga arbetsledare har en powerpointpresentation om hur arbetsplatsutvecklingen ska ske. Parterna Sunne kommun och de fackliga organisationerna inledde arbetet med FAS, förnyelse, arbetsmiljö och samverkan. Arbetet med varumärket Sagolika Sunne fortsatte att utvecklas. Arbetsledarna deltog i processen vid ledarträffarna. Alla arbetsledare genomgick Agera, som är en utbildning i hur man arbetar med anställda som är sjukskrivna eller riskerar att bli sjukskrivna. En upphandling av personalmiljöbilar påbörjades i december Under 2010 erbjuds anställda att leasa bilar. Initiativet är ett led i att göra kommunen ännu attraktivare som arbetsgivare. Under 2009 avbröts avtalet med sjukvårdsgaranti av leverantören, DKV. 170 personer valde bruttolöneavdrag som fortsättning på försäkringen. Personal

24 24 Löneöversynen resulterade i samma ökning som det centrala avtalet, cirka 3 procent. Mot bakgrund av den finansiella krisen tog ett antal grupper fram förslag som minskade de personalekonomiska ramarna. Ett av förslagen var ett omställningsprogram som innebar att ett femtiotal anställda minskade sin arbetstid. Tidigare pensionsavgångar och uppsägningar inom grundskolan gjorde att personalbudgeten balanserades till plusresultat totalt. Det kommunala ledarskapet Chefer på alla nivåer ska skapa gemensamma värderingar, ansvarstagande och engagemang. Så kan verksamheten möta nya krav och snabba förändringar. En väl fungerande dialog mellan chef och medarbetare är förutsättningen. Ledare ska kunna se sina medarbetare som individer. Ett gott medarbetarskap och ett framsynt ledarskap hör ihop. Dagens ledare har ett helhetsansvar och färre styrande regler än tidigare. Ledaren företräder arbetsgivaren och har till uppgift att skapa en bra kommunal verksamhet. I projektet Genius loci platsens talang fick kommunens ledare tillsammans med företagare, föreningar, medborgare, enskilda eldsjälar och forskare ta del av olika aktiviteter. Bland annat erbjöds ett trestegsseminarium om det goda värdskapet, mötesteknik för effektiva möten, seminarier om demokrati och inflytande, om att fostra eldsjälar, om servicegarantier att byta perspektiv och sätta sig in i medborgarens prioriteringar samt seminarier och workshops om det kreativa ledarskapet med den senaste forskningen som utgångspunkt. Framtidens ledare måste vara tydlig med mål och vision för verksamheten, kunna agera och fatta beslut samt vara tydlig när gäller ansvar och befogenheter. Han eller hon måste få alla att känna sig delaktiga. Därför ökar behovet av dialog och kommunikation i ledaruppdraget. Personlig och social kompetens krävs, liksom ett intresse för människor. Sunne kommun har 55 ledare, varav 32 är kvinnor och 23 män. Vid sex tillfällen träffades ledarna i den så kallade hus-gruppen, där också nämndordförandena, kommunstyrelsens arbetsutskott och fackliga företrädare är med. Jämställdhet Arbetsgivare med fler än tio anställda måste varje år göra en jämställdhetsplan. I planen ska följande områden beaktas: arbetsförhållanden, föräldraskap och förvärvsarbete, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön, samt rekrytering och löner. En arbetsgrupp med representanter från arbetsgivare och de fackliga organisationerna utvärderade 2007 planen för 2005 och utarbetade en ny plan för En enkät om jämställdhet och hälsa gick ut till alla anställda i december 2009 och sammanställs under Friskvård Friskvården har en central roll i kommunens arbete för personalens hälsa. Följande aktiviteter ordnades under året: februari mars april maj juni oktober skiddag Ski Sunne skidresa till Trysil städdag och rabatt på skor Vårruset i Karlstad familjedag i Vattenlandet personalfest i sporthallen Under hela 2009 pågick en poängjakt. De anställda fick poäng genom att utföra olika aktiviteter, bland annat stavgång, cykling, simning och promenader. När man uppnått vissa poäng utdelades stimulanspriser i form av ett paraply och en biljett till packmopedsturnén i Rottneros park. Hela 95 personer deltog i aktiviteten. Alla anställda erbjuds att motionera en halvtimme per vecka under arbetstid. Dessutom får de rabatt på träningskort. Under våren ordnades en kurs i latinamerikansk dans där ett trettiotal personer deltog. Förebyggandepeng är en strategi för att hålla personalen frisk. Läkare och friskvårdskonsulent konstruerade individuella hälso planer för att motverka sjukskrivningar. Totalt fick 22 personer förebyggande sjukpenning under året. Om de i stället hade varit sjukskrivna skulle kommunens kostnad ha uppgått till ca. 400 tkr. Följande aktiviteter fortsatte: viktminskningsgrupper, Finn din form, stavgångsgrupper, ryg gymnastik och Nycklar till din hälsa. Personal

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 1 2 Sunne kommun Det här är en kortfattad information om hur kommunens ekonomi fungerar. zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zhar Sunne en bra ekonomi? zuppfyllde

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Akademikerförbundet SSR Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? 15 oktober 2009 Arne Modig, Lina Lidell 1 Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Syftet med undersökningen

Läs mer