Svensk idrotts organisation och uppbyggnad. - ur ett associationsrättsligt perspektiv v0.2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk idrotts organisation och uppbyggnad. - ur ett associationsrättsligt perspektiv v0.2"

Transkript

1 Svensk idrotts organisation och uppbyggnad - ur ett associationsrättsligt perspektiv v0.2

2 Svensk idrotts organisation och uppbyggnad ur ett associationsrättsligt perspektiv. av Christer Pallin, chefsjurist, Sveriges Riksidrottsförbund ( med rev. juni 2012, v0.2) 1. Sammanfattning Svensk idrotts organisation och uppbyggnad vilar, liksom övriga folkrörelseorganisationer, i allt väsentligt på associationsformen ideell förening. Alla medlemsorganisationer från den lilla idrottsföreningen till det stora Svenska Fotbollförbundet är ideella föreningar. I svensk lagstiftning saknas speciallag för ideella föreningar, vilket medför att fältet har lämnats relativt fritt för organisationerna att skapa sina egna strukturer och regelverk. En frihet som ytterst vilar på den grundlagsskyddade föreningsfriheten (regeringsformens 2 kap 1 ), och som begränsas enbart av förutsättningen att de egna tillskapade regelverken inte får strida mot allmän lagstiftning eller mot de grundläggande förutsättningar för ideella föreningar som skapats genom praxis och sedvänja. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) har verkat som den svenska idrottsrörelsens paraplyorganisation i över 100 år. RF:s ställning inom svensk idrott är central och det regelverk som växt fram inom RF-organisationen har kommit att bli inte bara vägledande, utan direkt styrande för hur idrottsförbund och idrottsföreningar har kommit att organisera sig. RF:s stadgar, som ibland även beskrivs som idrottens grundlag, kan med fog sägas utgöra den viktigaste normkällan för svensk idrottsrörelse. Idrottsföreningen, med sina fysiska personer som medlemmar, är den viktigaste byggstenen i idrottens organisation. Föreningarna är medlemmar i specialidrottsförbund (SF) som i sin tur är medlemmar i RF. Medlemskapet i dess olika led är den röda tråd som binder samman idrottsrörelsen. Medlemskapet är i sig ett avtal om samverkan i föreningar och i förbund. Avtalet är nedtecknat i de stadgar medlemmarna har antagit för sin organisationen. Medlemskapet och den lojalitet till de egna regelverken, som i demokratisk ordning antagits genom stadgar och regler för idrotten, är den styrka idrottsorganisationen har gentemot utomstående krafter. 2. Den ideella föreningen enligt svensk rätt 2.1 Kort historik Från mitten av 1800-talet och fram till de första årtiondena under 1900-talet fick vi lagstiftning för de flesta av de nu vanligaste associationsformerna, såsom till exempel aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Under denna tid växte även de ideella föreningarna fram för sina särskilda ändamål. På idrottens område bildades de första idrottsföreningarna och idrottsförbunden runt det förra sekelskiftet, om än att den äldsta, och omtalade föreningen Uppsala Simsällskap, bildades redan år Frågan om speciallagstiftning rörande ideella föreningar har under historiens lopp tagits upp vid ett flertal tidpunkter. Det första egentliga försöket kom från riksdagen år 1899 i skrivelse till Kungl. Maj:t. Härefter har förslag och utkast till lag om ideella föreningar framlagts med jämna mellanrum. Någon lagstiftning har dock ännu inte kommit till stånd. Anledningen härtill torde bland annat stå att söka i det faktum att de stora organisationerna, inte minst på

3 3 (14) den fackliga sidan (även fackföreningarna är ideella föreningar), har haft ett inte obetydligt inflytande över beslutsprocessen. Även de rent ideella organisationerna har ställt sig negativ till lagstiftning. RF har i ett remissyttrande till riksdagens lagutskott anfört som sin mening att någon särskild lagstiftning inte är önskvärd för idrottens vidkommande. RF menar att i avsaknad av lagstiftning har inom idrottsrörelsen utarbetats omfattande stadgar och normalstadgar (stadgemallar), vilka torde tillgodose det allmännas intresse. Inom idrottsrörelsen finns också en stadgeenlig möjlighet att överklaga beslut i en närmare angiven instansordning. En lagstiftning som omspänner hela registret av ideella föreningar kan härtill, enligt RF:s mening, komma att kännas betungande, framförallt för de små föreningarna vars administratörer många gånger kan ha svårigheter att tillgodogöra sig ytterligare detaljerade föreskrifter. I avsaknad av speciallag för ideella föreningar får de som önskar bilda en ideell förening stödja sig på de rättsregler som utvecklats genom praxis och doktrin. De flesta av de vägledande domstolsavgöranden som finns är dock av äldre datum, och den sedvänja som är relevant i sammanhanget är av begränsad omfattning. En av de få som ägnat tid åt de ideella föreningarna på rättsvetenskaplig grund är Uppsala-professorn Carl Hemström Avgränsning mellan bolag och förening respektive ekonomisk och ideell förening Inom associationsrätten är det av avgörande betydelse att de olika typerna av samverkansformer går att skilja från varandra. Normalt vet vi med hänvisning till respektive speciallag när det är fråga om ett aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, men ibland kan klassificeringsproblem uppkomma. Skillnaden mellan bolag och förening brukar ibland betecknas av att ett bolag föreligger om det grundläggande avtalet om samverkan (bolagsordning, bolagsavtal, stadgar etc) måste ändras ifall antalet delägare, medlemmar ska kunna växla. Bolaget kan sägas vara en sluten association, till skillnad från en förening, som i det här sammanhanget ska vara en öppen association, vilket innebär att medlemsantalet (antalet delägare ) ska kunna växla utan att samverkansavtalet (stadgarna) måste ändras. Avgränsningen mellan ideell och ekonomisk förening sker enklast utifrån den i lagen om ekonomiska föreningar givna definitionen. I lagens 1 kap. 1 står att en ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet (i vilken medlemmarna ska delta på ett i lagen angivet sätt). Föreningens ändamål och verksamhet blir de två delar som avgör när föreningen är en ideell förening respektive ekonomisk förening. Ändamålet och verksamheten kan vara ekonomisk eller icke ekonomisk (dvs ideell), vilket ger fyra olika kombinationsmöjligheter. Är både ändamålet och verksamheten ekonomisk ja, då och endast då, har vi med en ekonomisk förening att göra. I de övriga tre möjliga kombinationerna är det fråga om ideella föreningar. En ideell förening kan således ha till ändamål att befrämja medlemmarnas ekonomiska intressen (ekonomiskt ändamål) men får då inte bedriva ekonomisk verksamhet. Till denna grupp ideella föreningar hör fackföreningarna. Idrottens organisationer har av hävd ansetts tillhöra de rent ideella föreningarna, dvs de med ideellt ändamål och en ideell verksamhet. På senare tid har dock många idrottsföreningar och förbund kommit att bedriva omfattande ekonomisk verksamhet, om än att denna verksamhet fortfarande ska betjäna det ideella ändamålet, och således ändå karaktäriserar sammanslutningen som en ideell förening. 1 Se t.ex. Carl Hemströms bok Organisationernas rättsliga ställning, Norstedts Juridik.

4 4 (14) Ideell eller Ekonomisk Förening? Verksamhet Ändamål Ekonomiskt Icke ekonomiskt Ekonomisk Reg. Ekonomisk förening Oreg. Ideell förening Icke ekonomisk Ideell förening Ideell förening 2.3 Bildandet av ideell förening Själva bildandet av en ideell förening får, i avsaknad av särskilda rättsregler härom, ske på avtalsrättslig grund. Ett erforderligt antal personer (säkrast minst tre) kan sålunda formlöst komma överens om att samverka genom att bilda en förening. De grundläggande rekvisit som krävs för bildandet av en ideell förening, i form av en rättskapabel juridisk person, är att stadgar antas och att en styrelse utses. Föreningen erhåller rättskapacitet genom bildandet och något krav på registrering eller annat myndighetsgodkännande finns inte. I kravet på antagna stadgar får anses ligga att föreningen även ska ha ett namn som gör att föreningen kan identifieras och skiljas från andra självständiga rättssubjekt. Dessutom anges i doktrinen 2 att stadgarna måste vara av någorlunda fullständighet, vilket ställer krav på vissa grundläggande föreningskunskaper hos dem som avser att bilda en ideell förening. 3. Den svenska idrottsrörelsens uppbyggnad I de grundläggande bestämmelserna för RF (2 kap 2 RF:s stadgar) finns angivet hur den svenska idrottsorganisationen är uppbyggd. RF, som i sig är en ideell förening, består av Specialidrottsförbund (SF) med till dem anslutna ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet. Genom medlemskap i SF blir förening också ansluten till RF. RF har för sin regionala verksamhet distriktsidrottsförbund (DF). Även SF kan organisera sin regionala verksamhet genom specialidrottsdistriktsförbund (SDF). Den röda tråd som håller samman idrottsrörelsen från den enskilde medlemmen via föreningen, SF och till RF är medlemskapet. Medlemskapet är i grunden ett på frivillig basis ingånget avtal, som anger både rättigheter och skyldigheter. Individen sluter avtal med andra medlemmar om bildandet av en idrottsförening. Föreningar inom en viss idrott har genom att sluta sig samman i ett SF avtalat om hur de vill utforma sin verksamhet och samtliga SF konstituerar i grunden den paraplyorganisation som RF utgör. Till skillnad från förening, SF och RF är distriktsförbunden, enligt åtminstone min terminologi, osjälvständiga organisationer. Både SDF och DF är ytterst beroende av de beslut som fattas av sina respektive huvudorganisationer, och distriktförbundens medlemmar (vilket 2 Se Nial-Johansson Svensk associationsrätt 6:e uppl.s.67, Norstedts Juridik

5 5 (14) föreningarna inom respektive geografiska område får anses vara) kan inte själva bestämma över om de vill vara medlemmar eller inte i distriktsförbunden. Förenings anslutningen till (medlemskap i) SDF respektive DF sker automatiskt när föreningen erhåller medlemskap i SF och därigenom blir anslutet även till RF. 3.1 Idrottsföreningen De till antalet flesta sammanslutningarna inom den svenska idrottsorganisationen är idrottsföreningarna. Över idrottsföreningar finns registrerade som medlemmar i ett eller flera av det dryga 60-tal SF som finns inom RF. Idrottsföreningen är utan tvekan den självklart viktigaste byggstenen i idrottsorganisationen. För att en förening ska kunna få medlemskap i ett SF krävs att villkoren i 8 kap. 1 RF:s stadgar uppfylls. Endast en ideell förening, som består av fysiska personer, får upptas som medlem i SF och endast om följande villkor är uppfyllda: 1. Ansökningen om medlemskap är upprättad enligt RF:s anvisningar, vilket även innebär uppgift om föreningens organisationsnummer, och är åtföljd av föreningens stadgar, vilka ska upprättas på grundval av RF:s normalstadgar (RF:s stadgemall) för idrottsförening. 2. Föreningen bedriver sådan idrottslig verksamhet som administreras av det SF till vilken ansökan ges in samt även i övrigt uppfyller de särskilda villkor för medlemskap som SF uppställer i sina stadgar. 3. Föreningen har förbundit sig att i sin idrottsliga verksamhet följa RF:s och respektive SF:s stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan. 4. Föreningens namn inte är olämpligt eller kan förväxlas med en till RF redan ansluten förening. 5. Föreningen har betalat de avgifter som SF i vederbörlig ordning kan ha bestämt. Det är SF som granskar medlemsansökningarna och som därmed också ser till att medlemssökande föreningars stadgar är av sådan fullständighet att de inte enbart uppfyller de grundläggande kraven för att överhuvudtaget vara en rättskapabel ideell förening, utan även garantera att föreningen uppfyller de krav som finns uppställda för medlemskap inom RF. Som ett hjälpmedel vid bildandet av idrottsföreningar, och för att underlätta för de nybildade idrottsföreningarna att i sina stadgar verkligen få med de grundläggande regler som svensk idrottsrörelse vilar på, har RF sedan många år tillhandahållit en stadgemall RF:s normalstadgar för idrottsföreningar 3. RF:s normalstadgar för idrottsförening har fått sådan spridning och acceptans bland idrottsföreningarna, att många föreningsföreträdare i stället för att hänvisa till sina egna föreningsstadgar anger att man har RF:s normalstadgar. Ett förhållande som får anses inverka negativt på kunskapen om varför en förening ska ha egna antagna stadgar och varför det är viktigt att medlemmarna ser stadgarna som ett avtal dem emellan, och inte något som är givet av en överordnad idrottsorganisation. Föreningsstadgarna är det grundavtal som upprättas mellan de som bildar en förening, och som sedan nya individer ansluter sig till när man upptas som medlem i föreningen. Medlemskapet i föreningen är den avtalsrättsliga bindning som finns i relation till övriga medlemmar, och så länge som medlemskapet består har man förbundit sig att följa vad som föreskrivs i medlemsavtalet (föreningsstadgarna). För att en idrottsförening ska erhålla medlemskap i ett SF krävs att föreningen bedriver sådan idrottslig verksamhet som det aktuella SF:et administrerar. En förening som enbart bedriver ishockeyverksamhet kan därför inte få medlemskap i exempelvis Svenska Innebandyförbundet, och en boxningsklubb kan inte få medlemskap i Svenska Judoförbundet. Skulle medlemmarna i boxningsklubben på sitt årsmöte besluta att ändra föreningens ändamål 3 RF:s normalstadgar för idrottsföreningar, liksom RF:s stadgar, finns på RF:s hemsida

6 6 (14) till att även judo ska bedrivas i föreningen (och kanske även byta namn på föreningen), kan självfallet medlemskap sökas också i Judoförbundet Idrottsliga underavdelningar och alliansföreningar Många idrottsföreningar har fler än en idrott på sitt program, och brukar då oftast organisera verksamheten i mer eller mindre separerade underavdelningar (sektioner, kommittéer, lag etc). En vanligt så kallad fleridrottsförening kan bestå av underavdelningar för exempelvis fotboll, ishockey, skidor, tennis, alpint och orientering. Många gånger träffas medlemmarna idrottsvis på egna sektionsårsmöten eller motsvarande och väljer en egen understyrelse som handhar den löpande verksamheten inom underavdelningen. Ibland får den specifika idrotten en sådan autonom ställning inom föreningen att frågetecken kan resas om sektionen, kommittén etc är en egen självständig enhet (egen förening) eller en underavdelning till idrottsföreningen. Så länge som underavdelningen inte har egna antagna stadgar är den att betrakta som en del av föreningen som lyder under fleridrottsföreningens stadgar. RF har dessutom terminologiskt fastslagits att en förening i sitt namn inte får ha beteckningen sektion, kommitté, team eller liknande som leder tanken till att det är en underavdelning inom en förening. Allt för att försöka bringa reda i vilken samverkansform man har att göra med, vilket inte alltid är helt enkelt att klara ut. Eftersom en sektion, kommitté etc, enligt RF:s terminologi, inte kan vara en rättskapabel ideell förening, kan den inte heller vara medlem (vara part i avtal) i ett SF. Det är således inte skidsektionen i sig som är medlem i Svenska Skidförbundet utan fleridrottsföreningen som är det, och den kan även vara medlem i ytterligare ett antal SF beroende på hur många olika idrotter den organiserar. Flersektionsförening! Föreningen är en juridisk person! Ett årsmöte! Boule En styrelse! En ägare! Medlemmarna Ishockey Skidor Ett namn! IF-styrelsen står över sekt.- styrelserna! Orientering Tennis Fotboll En avtalspart! Gemensamma skulder! Obs! Föreningen svarar med sina tillgångar för samtliga skulder! Inte sällan har problem uppstått i fleridrottsföreningarna, just beroende av att de är att betrakta som en (1) juridisk person och inte som flera separata rättssubjekt. Ibland har exempelvis ishockeyverksamheten dragits med så stora ekonomiska underskott, att föreningen som helhet blivit tvungen att betala ishockeyns skulder, och kanske dessutom med tillgångar som andra idrottsverksamheter samlat ihop. Självfallet leder detta till slitningar inom föreningen och ur denna problematik har successivt en ny samverkansform utvecklats inom den svenska idrottsrörelsen, nämligen alliansföreningen. Många av de stora föreningarna har idag omorganiserats från att ha varit en fleridrottsförening, ett rättssubjekt, med många olika idrotter till att bli en så kallad alliansförening med specialidrottsföreningar som medlemmar. En av de första föreningarna att ombilda sig på detta sätt var IFK Lidingö, som verkat en längre tid med ett flertal idrotter som uppfattats som om de vore självständiga

7 7 (14) specialidrottsföreningar. För att rätta kartan efter verkligheten ombildades IFK Lidingö från att vara en förening med fysiska personer som medlemmar till att bli en alliansförening med specialföreningar för respektive idrott (tidigare sektioner) som medlemmar. Från att ha varit en juridisk person blev de efter omorganisationen över tio olika juridiska personer (ideella föreningar), med egna stadgar och separata ansvarstagande styrelser. För att markera den samhörighet som eftersträvades även efter ombildningen angavs i IFK Lidingös alliansförenings stadgar att så länge specialidrottsföreningarna är medlemmar i alliansen får de använda det gemensamma klubbemblemet och färgerna samt ha ett namn som anknyter till IFK Lidingö. Medlemsklubbarna heter således IFK Lidingös Skid- och Orienteringsklubb, IFK Lidingös Friidrottsklubb osv. På motsvarande sätt har andra kända klubbar såsom Djurgårdens IF och Hammarby IF delat upp sig i separata föreningar sammanhållna av en idrottsallians. Alliansen är inte medlem inom RF, vilket inte heller behövs med tanke på att var och en av specialidrottsföreningarna är medlemmar i sina respektive SF. Efter RFstämman 2011 kan dock dessa allianser anslutas till (registreras hos) DF och på så sätt få en administrativ koppling till RF-organisationen. Uppdelning till allians IF X:s idrottsallians IF X:s fotbollsklubb IF X:s hockeyklubb IF X:s friidrottsklubb IF X:s bowlingklubb IF X:s skidklubb Flera föreningar flera juridiska personer! Idrottsförenings medlemskap i SF En ideell förening, som består enbart av fysiska personer och som bedriver den idrottsliga verksamhet ett SF administrerar, kan upptas som medlem i detta SF. En förutsättning är att föreningens stadgar inte strider mot de idrottsliga principer som anges i RF:s normalstadgar för idrottsförening. De senare ger även uttryck för de demokratiska grundvärderingar som utmärker den svenska idrottsrörelsen. Förening som erhåller medlemskap i ett SF förbinder sig således härigenom att följa de gemensamma regelverk som samtliga föreningar inom detta SF förbundit sig att följa genom sitt medlemskap. Av detta följer bland annat (se 8 kap. 5 RF:s stadgar) att förening ska: 1. följa RF:s stadgar samt vederbörande SF:s stadgar och tävlingsregler samt beslut fattade av överordnat idrottsorgan, 2. årligen betala årsavgift och avge rapport enligt SF:s stadgar, 3. på begäran av RF:s styrelse eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse ställa föreningens handlingar till förfogande, samt lämna av dessa organ begärda uppgifter, 4. föra räkenskaper och upprätta verksamhetsberättelse med resultat och balansräkning, föra protokoll vid årsmöten, andra föreningsmöten och styrelsens sammanträden samt föra medlemsförteckning, 5. hålla årsmöte och härvid, efter verkställd revision, besluta om ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning, samt 6. på begäran av Riksidrottsnämnden eller Dopingkommissionen lämna uppgifter samt avge yttranden.

8 8 (14) Det bör noga anges att medlemskapet i ett SF är frivilligt, och att de föreningar som inte önskar vara medlemmar har rätt att lämna förbundet och därmed RF-organisationen. På motsvarande sätt kan sägas att om förening väljer att vara kvar som medlem förbinder den sig också att följa det som ovan anges. 3.2 Specialidrottsförbunden (SF) Beteckningen specialidrottsförbund indikerar att det här handlar om förbund för en viss specialidrott såsom bandy, handboll, landhockey med flera. Förvisso är detta korrekt men RF har även en handfull SF som betecknas som kategoriförbund eller fleridrottsförbund. Till de senare hör Svenska Skolidrottsförbundet som administrerar en mängd olika idrotter för de skolidrottsföreningar som är medlemmar i förbundet. Sveriges Akademiska Idrottsförbund handhar på motsvarande sätt olika idrotter för den kategori akademiska idrottsutövare som är medlemmar i studentidrottsföreningarna. Svenska Dövidrottsförbundet och Svenska Handikappidrottsförbundet är ytterligare exempel på denna typ av SF, liksom Korpen- Svenska Motionsidrottsförbundet som i första hand vänder sig till olika kollektiva yrkesgrupper som till exempel anställda inom polisen (Polisens Idrottsförbund) och andra liknande korporationer. Med undantag för fleridrottsförbunden administrerar SF sina specifika specialidrotter i enlighet med de ändamål som finns angivna i respektive SF:s stadgar. Grundprincipen är att varje SF ska ha ensamrätt till sin idrott, vilket också kommer till uttryck i de kriterier som ligger till grund för SF:s medlemskap i RF. SF ska bedriva den idrottsliga verksamhet för vilken det är organiserat enligt antagna stadgar och tävlingsregler. SF:s stadgar och tävlingsregler får inte strida mot RF:s stadgar eller de principer RF:s stadgar grundar sig på. SF:s ändamål får inte ändras utan att RF:s styrelse beslutat att så får ske. Beslut om ändring av SF:s stadgar och tävlingsregler ska alltid insändas till RF, som har rätt att påkalla ändring av stadgarna och tävlingsreglerna om de strider mot RF:s stadgar eller på annat sätt anses vara olämpliga. SF ska bestå av de föreningar som enligt 8 kap 1 RF:s stadgar upptagits som medlemmar i förbundet. SF har dock rätt att efter RF:s godkännande ha en annan ordning. Några SF har i enlighet med det senare organiserat sin verksamhet i särskilda grenförbund. Svenska Flygsportförbundet består av de föreningar som är anslutna som medlemmar till förbundet, men föreningarna ansluts även till de grenförbund som finns för respektive flygsportdisciplin. Segelflygklubbarna är medlemmar i Flygsportförbundet men tillhör med automatik även Svenska Segelflygförbundet. En fallskärmshopparklubb är på motsvarande sätt även ansluten till grenförbundet Svenska Fallskärmshopparförbundet Specialidrottsdistriktsförbunden (SDF) SF beslutar själva, genom föreskrift i sina stadgar, om SDF skall finnas. Enbart denna reglering talar för att SDF måste betraktas som osjälvständiga organisationer. Visserligen är SDF sannolikt att betrakta som egna ideella föreningar, de har antagit stadgar och de har en vald styrelse, men de förfogar inte fritt över in- och utsläppet av medlemmar samt är till stor del styrda av sitt SF. SDF ska omfatta de föreningar som är medlemmar i vederbörande SF och som har sin hemvist inom SDF:s geografiska område. En förening kan därför inte själv välja vilket SDF den önskar tillhöra, utan är låst till det SDF inom vars gränser föreningen har sin hemort. Inte heller kan ett SDF ensidigt avgöra om man vill att en förening ska få tillhöra SDF eller inte.

9 9 (14) SDF förfogar således inte själv över in- och utsläppet av medlemmar, utan är helt beroende av SF:s beslut i hithörande frågor. För att ge ett konkret exempel innebär det att Stockholms Ishockeyförbund ska bestå av samtliga till Svenska Ishockeyförbundet anslutna ishockeyklubbar som finns inom det geografiska området för Stockholms Ishockeyförbund. Föreningens anslutning till SDF är obligatorisk, och varken föreningen eller SDF kan bestämma över denna koppling. Självfallet kan en förening begära utträde ur SF och därmed även lämna SDF, men en förening kan inte välja att bara vara ansluten till endera av SF eller SDF. I RF:s stadgar finns enbart övergripande regler för hur verksamheten ska kunna organiseras inom regionala organisationer. Grundtanken är att varje SF utifrån sina specifika förutsättningar ska kunna finna den regionala organisation de finner bäst lämpad för sitt förbund. Det skiljer sig därför mycket mellan olika SF, allt ifrån fotbollen som har 24 SDF till de allra minsta förbunden som har delat i Sverige i tre geografiska delar med tre SDF. Det finns till och med SF som helt saknar SDF. RF:s stadgar anger att SDF:s gränser ska omfatta ett eller flera DF eller ett eller flera län. Avvikelse härifrån ska godkännas av RF:s styrelse. SDF upprättas av SF efter samråd med vederbörande DF styrelse. SDF:s stadgar ska följa de av SF fastslagna och av RF granskade normalstadgarna för SDF. Ändring av eller tillägg till SDF-stadgar beslutas av SDF-årsmöte och ska för att äga giltighet godkännas av SF. Ur ett associationsrättsligt perspektiv kan vissa frågor ställas huruvida SDF överhuvudtaget är egna ideella föreningar, egna rättssubjekt, eller om de enbart ingår som en del i den huvudorganisation (SF), som de facto sitter på beslutanderätten avseende om SDF ska finnas eller inte. Frågan är intressant och inte till fullo belyst. Vad händer exempelvis vid en intressekonflikt mellan ett SDF och dess SF? Teoretiskt skulle det kunna tänkas uppkomma en situation då ett SDF inte rättar sig efter ett beslut av SF. Vilken skulle då konsekvensen kunna tänkas bli? En förening som bryter mot fattat SF-beslut kan uteslutas ur SF på grund av att den inte följer det som avtalats genom stadgarna. Ett SDF är dock inte medlem i SF på det sätt som en förening är, och kan därför inte uteslutas på sådan grund. Sannolikt får SF i stället agera mot de föreningar som formellt konstituerar SDF och utifrån samma avtalsgrund som gäller för föreningens medlemskap i SF hävda att dessa föreningar har att se till att SDF följer det av SF fattade beslutet, vid äventyr att föreningarna annars kan bli uteslutna. Den inom all demokratisk föreningsverksamhet gällande majoritetsprincipen kommer därefter att visa om majoriteten av föreningarna inom SDF:et väljer den linje som SF står för (dvs den som majoriteten av alla landets föreningar inom ett SF står för) eller om de går emot denna. Vid det senare fallet, dvs om en majoritet av ett SDF:s föreningar går emot SF:s beslut, kan jag tänka mig att detta SDF kan fortsätta som egen ideell förening, men då inte längre som ett SDF inom SF, och följden torde också bli att de föreningar som står bakom majoritetsbeslutet blir uteslutna ur SF. Men, som sagt detta är blott ett teoretiskt resonemang för att exemplifiera den något oklara roll som distriktsförbunden kan ha SF:s medlemskap i RF RF kan, med tanke på grundprincipen att det endast får finnas ett förbund per idrott, i vissa stycken kunna betraktas som en organisation som slår vakt om ett idrottsligt monopol. Sannolikt är denna konklusion riktigt, vilket öppnar för många intressanta frågeställningar inte minst ur ett EU-/konkurrensrättsligt perspektiv. Jag tänker inte här fördjupa mig mer i

10 10 (14) detta utan enbart redovisa de kriterier som krävs för att ett nytt förbund ska kunna vinna medlemskap i RF. Vid prövning av medlemssökande förbunds ansökan gäller följande: 1. Förbundet ska bedriva och administrera idrott. 2. Förbundet ska vara en ideell förening. 3. Förbundets verksamhet ska stå i samklang med av RF-stämman beslutad verksamhetsidé, vision och värdegrund enligt 1 kap. RF:s stadgar. 4. Förbundet får inte bedriva/administrera idrottslig verksamhet som är nära besläktad med verksamhet inom till RF redan anslutet SF. 5. Förbundet bör ha minst 25 medlemsföreningar med minst medlemmar. Om det finns särskilda skäl kan, efter förslag från RS, beslut om medlemskap tas med avvikelse från villkoren i 4 och 5 punkterna. Av de förbund som ansökt medlemskap i RF kan merparten av avslagsbesluten förklaras med att de inte har uppfyllt det femte kriteriet, storlekskriteriet (som dock ändrades till en lägre tröskel av RF-stämman 2011). Några förbund (exempelvis bridge och bodybuilding) har fallit på det första kriteriet, eftersom det ansetts att dessa förbunds verksamheter inte har kunnat klassificeras som idrott i enlighet med den definition RF har i sina stadgar. I några fall har medlemssökande förbunds verksamhet ansetts så nära besläktad med befintlig idrott i redan till RF anslutet SF, att avslagsbeslutet motiverats med att det ansökande förbundet i första hand bör söka samarbete och eventuellt uppgående i etablerat förbund. I de fall avslagsbeslutet har grundats på att det ansökande förbundet bedriver en verksamhet som är så nära besläktad med verksamhet som redan finns inom ett SF, är det naturligt att RF påtar sig rollen av medlare för att antingen fusionera de båda förbunden. Som exempel kan nämnas att Svenska Brännbollsförbundet fick avslag på sin medlemsansökan 1993, dels med motivering att förbundet var för litet, dels att brännboll kunde ses som mycket nära besläktad med baseboll/softboll och därför skulle kunna absorberas under detta förbund. Till dags dato har någon sådan sammanslagning dock inte kommit till stånd. Beslut om vilka nya förbund som ska få medlemskap i RF fattas av RF:s stämma. Det är således de befintliga medlemsförbunden som avgör om nya medlemsförbund ska tillkomma. Med tanke på att RF har en av staten tilldelad myndighetsuppgift att fördela statsanslag till idrotten, är det därför av mycket stor vikt att det finns en öppenhet, och att beslut om nya medlemsförbund inte hindras av argument som att kakan ska delas upp i ytterligare delar. Det finns inte heller något som tyder på att så skulle ha varit fallet genom åren, med tanke på det stora antal nya förbund som tillkommit i RF under den senaste 30-årsperioden. SF som inte uppfyller de krav som RF:s stadgar ställer på förbundet kan genom beslut av RF:s stämma uteslutas ur RF. Inget förbund har dock hitintills uteslutits ur RF. RF-stämman 2011 beslutade emellertid om en stadgeändring (i samband med att storlekströskeln sänktes till hälften), som innebar att möjligheten för små förbund att få ett begränsat medlemskap (associerad medlemskap) togs bort. Förändringen innebar att Svenska Ringetteförbundet (med fem medlemsföreningar) därmed inte längre kunde ha denna koppling till RF. 3.3 Riksidrottsförbundet Sveriges Riksidrottsförbund (vilket är RF:s formella namn), är den svenska idrottsrörelsens samlande organisation med RF:s stämma som dess högsta beslutande organ. RF har till uppgift att handha för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt. Så beskrivs RF:s uppgift enligt stadgarna och så är självfallet också den uppgift RF har. Härutöver har RF även fått en av den svenska staten anförtrodd uppgift, som gör att RF i dessa delar kan betraktas som ett offentligrättsligt subjekt. Med stöd av föreskrift

11 11 (14) i lag ska RF pröva frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer. Offentlighetsprincipen och sekretesslagen ska därför gälla för sådan verksamhet hos RF som består av fördelning av statsbidrag. Med undantag av den ovan nämnda uppgiften, att i myndighets ställ fördela statsanslag till idrotten, är RF, liksom föreningar och SF, en fullt ut privaträttslig organisation som ytterst och i demokratisk ordning styrs av sina medlemmar. Staten ska endast ange de syften som finns för bidragsgivningen, och RF lägger själv fast målen för och inriktningen av verksamheten genom medlemmarnas beslut på RF-stämman. RF-stämman, som är idrottsrörelsens högsta beslutande organ, består av utsedda ombud för medlemsförbunden (SF). Ombudsplatserna är fördelade i proportion till SF:s storlek och utgår från att alla SF som uppfyller kraven för medlemskap (bland annat har minst 25 medlemsföreningar med medlemmar) erhåller en grundröst. Fleridrottsförbunden erhåller därefter tilläggsröster (högst 3) i förhållande till angivna storleksintervall, och återstående röster fördelas mellan övriga SF i proportion till dessa SF:s föreningsantal. En proportionering som inte är rak utan avtar i förhållande till storlek. RF-stämman, som totalt består av 200 utsedda SF-ombud, brukar också kallas för idrottens riksdag. På RF-stämman antas de övergripande besluten om inriktningen av svensk idrott, vilket sker dels genom eventuella stadgeregleringar, dels genom den verksamhetsinriktning som fastställer målen för verksamheten. RF-stämman väljer förutom RF:s styrelse (Riksidrottsstyrelsen) även RF:s valberedning och revisor samt Riksidrottsnämnden (idrottens högsta domstol ), RF:s Dopingkommission och Dopingnämnden (första bestraffningsinstans i samtliga dopingärenden). De senare RF-organen är fristående från Riksidrottsstyrelsen och har att fullfölja sina respektive uppgifter i enlighet med de regler som finns angivna i RF:s stadgar Distriktsidrottsförbunden (DF) I RF:s stadgar anges att RF ska ha distriktsidrottsförbund (DF) för sin regionala verksamhet. Inom varje fastställt verksamhetsområde ska finnas ett DF, som vart och ett inom sitt geografiskt begränsade område av landet är organ för RF:s regionala verksamhet. I stadgarna finns angivna gränser för 21 distrikt. DF har till uppgift att handha för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter inom respektive område, och skall härför arbeta i enlighet med RF-stämmans och Riksidrottsstyrelsens beslut. DF, som omfattar de föreningar som är medlemmar i till RF anslutna SF och som har sin hemvist inom DF:s gränser, ska organisera sin verksamhet enligt av DF-stämman fastställda stadgar. Stadgarna skall följa de av RF-stämman fastslagna normalstadgarna för DF. Riksidrottsstyrelsen skall godkänna de av DF mötet antagna stadgarna, och har därvid rätt att påkalla ändring av stadgarna om de strider mot normalstadgarna för DF eller på annat sätt anses vara olämpliga. DF är på motsvarande sätt som SDF att anse som osjälvständiga organisationer, även om de sannolikt samtidigt är självständiga ideella föreningar. DF:s medlemmar är de föreningar som är medlemmar i SF och som finns inom DF:s geografiska gränser. DF-stämman är sammansatt av ombud som utses av föreningarna antingen direkt eller genom beslut på respektive SDF-stämma.

12 12 (14) SISU Idrottsutbildarna På motsvarande sätt som för det ovan beskrivna RF-ledet, består Studieförbundet SISUidrottsutbildarna enligt sina stadgar av anslutna SF samt en några övriga medlemsorganisationer (MO) som i särskild ordning fått medlemskap. Även här utgör medlemskapet den röda tråd som håller samman organisationen, och SISUs stadgar är det avtal som SF/MO slutit för sin samverkan. SISU-idrottsutbildarnas distriktsförbund är, på samma sätt som DF gentemot RF, att anse som osjälvständiga organisationer i förhållande till SISU-riks. SISU-idrottsutbildarnas ändamål är enligt stadgarna att vara idrottens utbildningsorganisation. Ett uppdrag som primärt är givet från SF (och MO) i deras egenskap av SISU:s medlemmar. Verksamhetsidén är att SISU ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité. SISU har för sin regionala och lokala verksamhet distriktsförbund (SISU-distrikt) med vid behov inrättade lokala enheter. SISU-distrikt ska enligt SISU:s stadgar och distriktets stadgar arbeta i enlighet med SISU:s ändamål/verksamhetsidé, och ska planera, leda, samordna och utveckla studieverksamheten inom distriktet i enlighet med av SISU:s förbundsstyrelse (FS) givna anvisningar och riktlinjer. Distriktsförbundens stadgar ska följa de av SISU-stämman fastslagna och av FS granskade normalstadgarna för SISU:s distriktsförbund. FS ska godkänna de av distriktsstämman antagna stadgarna, med rätt för FS att påkalla ändring av stadgarna om de strider mot normalstadgarna eller på annat sätt anses vara olämpliga. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) För att fullborda bilden av svensk idrotts organisation måste även SOK medtas. SOK är också en ideell förening, som enligt sina stadgar består av OSF (Olympiska Specialidrottsförbund), RSF (Olympiska Specialidrottsförbund, som är recognized men ej på det olympiska programmet) samt därutöver envar svensk ledamot av IOK. Förutom ett stort antal SF har SOK således även några fysiska personer som medlemmar. Enligt stadgarna är SOK den svenska idrottsrörelsens högsta instans i olympiska frågor. SOK ska i sin verksamhet även följa Internationella Olympiska kommitténs stadgars, samt ska samarbeta med RF. SOK:s årsmöte väljer vart fjärde år en styrelse bestående av ordförande och åtta ledamöter. Styrelsens huvudsakliga arbetsuppgifter består av att förbereda, organisera och genomföra Sveriges deltagande i Olympiska Spel. Den trehövdade idrottsorganisationen Sammanfattningsvis kan svensk idrotts organisation åskådliggöras med nedanstående bild som visar att den svenska idrottsrörelsen, med föreningar och SF i basen, har tre huvuden i toppen. Den röda tråden leder dock i allt väsentligt från och till SF, som därmed får anses utgöra idrottens egentliga maktcentrum. Mot den bakgrunden finns en förväntan att de tre huvudena i toppen samverkar för att optimalt nyttja de samlade resurser som finns att tillgå för svensk idrott.

13 13 (14) 4. Medlemskapets betydelse organisationens styrka Som beskrivits ovan kan medlemskapet ses som den röda tråd som binder samman den nationella idrottsorganisationen. Den idrottsutövande individen är medlem i en idrottsförening som i sin tur är medlem i ett eller flera SF. SF bildar i sin tur det paraplyorgan som finns för svensk idrott, dvs RF. Medlemskapet är den koppling som finns i olika organisationsled och stadgarna är det avtal som reglerar villkoren för medlemskapet. Medlemskapet är inom alla organisationsnivåer frivilligt, och den som inte längre vill vara medlem har rätt att när som helst lämna sin organisation. Så länge som medlemskapet gäller har individer, föreningar och förbund dock förbundit sig att följa det regelverk som finns för organisationen. Härav följer till exempel att en enskild idrottsutövare inte får utöva sin idrott i tävlingssammanhang utan sanktion från sin förening eller i vissa fall sitt SF. Det skulle kunna sägas att den organiserade idrotten härigenom har ensamrätt till sin idrott, och möjlighet finns att hindra egna medlemmar från att delta i konkurrerande förbunds eller andra arrangörers tävlingsverksamhet. Åtminstone gäller detta så länge som en person önskar stå kvar som medlem. Med stöd i den grundlagsskyddade föreningsfriheten kan vem som helst sluta sig samman med andra för att till exempel bilda en ishockeyförening. Medlemmarna i ishockeyföreningen har antagit stadgar som reglerar deras egna mellanhavanden, men har även antagit sådant som krävs för att få medlemskap i Svenska Ishockeyförbundet. Genom medlemskapet i Ishockeyförbundet och RF ställer sig föreningen och dess medlemmar lojala till de regler som finns för idrottsutövningen. Idrottsutövarna har genom sitt medlemskap därmed accepterat att följa både RF:s regler mot doping och de spelregler som antagits för själva ishockeyspelandet. Spelare, ledare och övriga medlemmar har även accepterat att följa de sanktionsregler som följer av brott mot dessa regler. Bestraffningar i form av tillfällig utvisning enligt spelreglerna till flera års avstängning enligt bestraffningsreglerna är exempel på sanktioner som följer av det avtal som ingåtts genom medlemskapet. Härutöver bör alla medlemmar vara medvetna om att möjlighet finns att avtalet (medlemskapet) helt kan upphöra genom uteslutning. Förlust av medlemskap är den allvarligaste sanktion som kan drabba en medlem, och innebär att den röda tråden helt klipps av.

14 14 (14) Skulle en enskild idrottsutövare eller en förening inte lojalt ställa upp bakom den egna organisationen utan istället till exempel delta i en till förbundet konkurrerande idrottsaktivitet, kan fråga om uteslutning uppkomma. Skulle ishockeyföreningen få för sig att tillsammans med andra ishockeyföreningar bilda en egen hockeyliga vid sidan om den som Svenska Ishockeyförbundet har, kan fråga om illojalt handlande uppkomma. Föreningsfriheten innebär att vem som helst har rätt att bilda nya organisationer som till exempel en svensk ishockeyliga. Inga hinder finns för att bilda nya fotbollsförbund, eller basketbollförbund eller andra typer av sammanslutningar för idrott. Vad som kan inträffa i ett sådant fall är att den egna organisationen ställer krav på sina medlemmar att de ska välja vilken av organisationerna de önskar tillhöra. Ishockeyföreningens medlemmar får således ta ställning om de vill vara kvar i Svenska Ishockeyförbundet (och RF) eller om de vill tillhöra den nya svenska ishockeyligan. Väljs det senare alternativet har föreningen förmodligen också valt bort möjligheten för sina spelare att delta i VM, med tanke på att varje land normalt enbart får ha ett förbund anslutet till det internationella förbundet och för stunden är det Svenska Ishockeyförbundet. På motsvarande sätt skulle krav kunna ställas på enskilda idrottsutövare att, om de önskar representera den egna föreningen och det egna förbundet, så kan/får de inte samtidigt delta i idrottsarrangemang som inte är sanktionerade av den egna organisationen. Härigenom kan kommersiella aktörer på idrottens område hållas på avstånd, och de etablerade idrottsorganisationerna ges möjlighet att utveckla idrotten inte bara som publik underhållning utan också som en viktig del av samhället. Medlemskapet i demokratiska idrottsorganisationer kan sägas utgöra den organiserade idrottens styrka mot de oftast kommersiella krafter som vill utnyttja de mervärden idrotten ger. Idrottsrörelsens organisation - Medlemskapet Individ-Förening-SF-RF = Medlemskedjan!! Medlemskapet = Avtal Regelefterlevnad, lojalitet, sammanhållning Demokratisk organisation Majoritetsprincipen & Likhetsprincipen Sanktioner vid avtalsbrott RF RF SF SF Fören Fören DF DF SDF SDF Medlemskapet är Frivilligt!!../ChP med rev juni 2012

Alternativa Associationsformer (former för samverkan) Bolag./. Föreningar

Alternativa Associationsformer (former för samverkan) Bolag./. Föreningar Alternativa Associationsformer (former för samverkan) Offentliga./. Privata Stiftelser./. Rena ass. Bolag./. Föreningar Ek fören./. Ideella föreningar Ideell för./allmännyttiga Christer Pallin ideella

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015

STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015 STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015 Bild på nya loggan KAPITEL 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Nordöstra Svealands Bordtennisförbund (SDF) skall

Läs mer

Förbundet är medlem i Riksidrottsförbundet och anslutet till International Schoolsport Federation (ISF).

Förbundet är medlem i Riksidrottsförbundet och anslutet till International Schoolsport Federation (ISF). STADGAR för Svenska Skolidrottsförbundet (SSIF) 01 Sammansättning Förbundet är en sammanslutning av idrottsföreningar bland eleverna vid grundskolan och gymnasiet eller med dessa jämförliga skolor, vilka

Läs mer

Stadgar. Förslag till stadgar gällande Östra Östergötlands Korpförbund. Korpen Norrköping, Sprängstensg. 1, 603 79 Norrköping

Stadgar. Förslag till stadgar gällande Östra Östergötlands Korpförbund. Korpen Norrköping, Sprängstensg. 1, 603 79 Norrköping Stadgar Förslag till stadgar gällande Östra Östergötlands Korpförbund. Korpen Norrköping, Sprängstensg. 1, 603 79 Norrköping Mail: norrkoping@korpen.se Hemsida: www.korpen-norrkoping.se NORRKÖPINGS KORPFÖRBUND

Läs mer

Stadgar. SISU Idrottsutbildarna Stockholm Antagna 2014-04-01

Stadgar. SISU Idrottsutbildarna Stockholm Antagna 2014-04-01 Stadgar SISU Idrottsutbildarna Stockholm Antagna 2014-04-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 kap: Allmänna bestämmelser... 1 Uppgift... 1 2 Sammansättning... 1 3 Verksamhetsområde... 1 4 Stadgar... 1 5 Beslutande

Läs mer

2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. COUNTROBIC CLUB LINEDANCERS MALMÖ 1(7) STADGAR för den ideella föreningen Countrobic Club Linedancers Malmö med hemort i Malmö kommun. Bildad den 1 september 1996 Stadgarna senast fastställda/ändrade av

Läs mer

STADGAR. för den ideella föreningen LAMMHULTS TRENDGYM GF med hemort i Växjö kommun. Bildad 2006-02-04

STADGAR. för den ideella föreningen LAMMHULTS TRENDGYM GF med hemort i Växjö kommun. Bildad 2006-02-04 STADGAR för den ideella föreningen LAMMHULTS TRENDGYM GF med hemort i Växjö kommun. Bildad 2006-02-04 Stadgarna fastställda av årsmöte 2006-04-25 Stadgarna senast fastställda och ändrade av årsmöte 2012-03-03

Läs mer

Stadgar för Gymnastikföreningen Näset antagna av Årsmötet 2015-03-09

Stadgar för Gymnastikföreningen Näset antagna av Årsmötet 2015-03-09 Stadgar för Gymnastikföreningen Näset antagna av Årsmötet 2015-03-09 1 kap Allmänna bestämmelser... 1 1 Ändamål... 1 2 Föreningens namn m.m... 1 3 Sammansättning, tillhörighet m.m... 1 4 Beslutande organ...

Läs mer

RF:s STADGEMALL FÖR IDROTTSFÖRENINGAR v2.2 (Fastställd av Riksidrottsstyrelsen den 11 oktober 2013)

RF:s STADGEMALL FÖR IDROTTSFÖRENINGAR v2.2 (Fastställd av Riksidrottsstyrelsen den 11 oktober 2013) RF:s STADGEMALL FÖR IDROTTSFÖRENINGAR v2.2 (Fastställd av Riksidrottsstyrelsen den 11 oktober 2013) Innehåll RF:s STADGEMALL FÖR IDROTTSFÖRENINGAR v2.2... 1 1 kap Allmänna bestämmelser... 2 1 Ändamål...

Läs mer

U L F Organisation INNEHÅLL. Ishockeyns organisation 3:1 Föreningskunskap Styrelse 3:3 Medlem 3:4 Lagkassa 3:6

U L F Organisation INNEHÅLL. Ishockeyns organisation 3:1 Föreningskunskap Styrelse 3:3 Medlem 3:4 Lagkassa 3:6 INNEHÅLL sid Ishockeyns organisation 3:1 Föreningskunskap Styrelse 3:3 Medlem 3:4 Lagkassa 3:6 3:1 ISHOCKEYNS ORGANISATION i SVERIGE Ishockeyn i Sverige är ett av de största specialidrottsförbunden och

Läs mer

KALMAR ORIENTERINGSKLUBBS STADGAR

KALMAR ORIENTERINGSKLUBBS STADGAR KALMAR ORIENTERINGSKLUBBS STADGAR Kalmar Orienteringsklubb stadgar Följande dokument utgör stadgar för den ideella föreningen Kalmar Orienteringsklubb, förkortat Kalmar OK, grundad den 15:e januari 1953

Läs mer

GÖTEBORGS TURNFÖRENING

GÖTEBORGS TURNFÖRENING För den ideella föreningen Göteborgs Turnförening (GTF) med hemort i Göteborgs kommun. Föreningen bildades 19 november 1932 na senast fastställda / ändrades av årsmöte den 4 april 1998, och justerades

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND STADGAR för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND Fastställda av årsmötet den 7 september 1993 Godkända av Svenska Judoförbundet 1993 Reviderade av GJF 2006 I dessa stadgar har följande förkortningar använts: RF Riksidrottsförbundet

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Thomas Karlsson. Christer Pallin, RF-Juridik 1

Thomas Karlsson. Christer Pallin, RF-Juridik 1 Thomas Karlsson 1985 - RF:s skattejurist (+ Hammarby IF) 1995 juristerna börjar diskutera den ideella föreningen, för mycket kommersialism? 1997 - Motion till stämman, AIK, Djurgården (x2), Hammarby IF.

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Friskis&Svettis Kungsbacka

Friskis&Svettis Kungsbacka Stadgar för idrottsföreningen Friskis&Svettis Kungsbacka Innehåll I Allmänna Bestämmelser 3 1 Friskis&Svettis verksamhetsidé och ändamål................................ 3 2 Sammansättning..........................................................

Läs mer

STADGAR FÖR IDROTTSALLIANS. I KOMMUN (ideell förening)

STADGAR FÖR IDROTTSALLIANS. I KOMMUN (ideell förening) STADGAR FÖR IDROTTSALLIANS I KOMMUN (ideell förening) 1 Ändamål Idrottsallians har till ändamål: inför kommunen föra idrottsföreningarnas talan inom de områden som alliansen bemyndigats av medlemsföreningarna,

Läs mer

Normalstadgar för TEAM Kungsbacka Endurance STADGAR

Normalstadgar för TEAM Kungsbacka Endurance STADGAR Normalstadgar för TEAM Kungsbacka Endurance Antagna av TEAM Kungsbacka Endurance 2013-06-17 STADGAR för den ideella föreningen TEAM Kungsbacka Endurace med hemort i Kungsbacka kommun. Bildad den 16 Juni

Läs mer

Stadgar Stadgar för idrottsföreningen Friskis&Svettis Helsingborg. Antagna vid Årsmöte 2007-04-24. Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Helsingborg med hemort i Helsingborgs kommun.

Läs mer

Styrelsens förslag 9.2.1 Stadgeändring - av språklig och redaktionell karaktär

Styrelsens förslag 9.2.1 Stadgeändring - av språklig och redaktionell karaktär Styrelsens förslag 9.2.1 Stadgeändring - av språklig och redaktionell karaktär Att bifalla till stadgeändringar enligt nedan: Att tillämpa den nya ordningen vid förbundsmötet 2013. 2 kap Förbundsmöte 6

Läs mer

Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund

Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund ska, enligt dessa stadgar och Svenska Volleybollförbundets stadgar, såsom

Läs mer

Normalstadgar för specialidrottsdistriktsförbund (SDF)

Normalstadgar för specialidrottsdistriktsförbund (SDF) Bilaga till SSF:s stadgar Normalstadgar för specialidrottsdistriktsförbund (SDF) 1 Kap Allmänna bestämmelser 1 Uppgift/Ändamål Ångermanlands Skid-förbund (SDF) skall, enligt dessa stadgar och Svenska Skidförbundets

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter 1. Namn och Syfte 1.1 Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter (FIKS) är en ideell förening vid Linnéuniversiteti Kalmar (LNU). FIKS är en sektion

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Brynäs IF har som ändamål att bedriva ishockey med därtill hörande verksamhet i enlighet med idrottens mål och inriktning.

Brynäs IF har som ändamål att bedriva ishockey med därtill hörande verksamhet i enlighet med idrottens mål och inriktning. STADGAR FÖR BRYNÄS IF, Ishockeyförening Brynäs IF:s vision och inriktning VISION Brynäs IF ska leda utvecklingen inom Svensk Hockey. FÖRENINGSIDÉ ÄNDAMÅL Brynäs IF erbjuder en professionell hockeyverksamhet

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

UPPSALA KLÄTTERKLUBB STADGAR

UPPSALA KLÄTTERKLUBB STADGAR UPPSALA KLÄTTERKLUBB STADGAR för den ideella föreningen Uppsala Klätterklubb med hemort i Uppsala kommun bildad den 16 november 1974. Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte 1993, 1996, 1997, 2003,

Läs mer

STADGAR. Jönköpings Södra Idrottsförening

STADGAR. Jönköpings Södra Idrottsförening 1 (11) STADGAR för Jönköpings Södra Idrottsförening (Stiftad den 9 december 1922) Dessa stadgar är fastställda den 27 november 2014 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida IDROTTENS MÅL OCH INRIKTNING 3 ALLMÄNNA

Läs mer

STADGAR. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Växjö Pistolklubb med hemort i Växjö kommun. Föreningen bildades 1952 Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte den 2009-03-26. 1 Ändamål Växjö Pistolklubb skall

Läs mer

Definition Idrott är fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

Definition Idrott är fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. MALMÖ JU-JUTSUKLUBBS STADGAR IDROTTENS MÅL OCH INRIKTNING Definition Idrott är fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. Mål och inriktning Idrott

Läs mer

Förslag på ny Stadgar för Södertälje SS 2015-02-20 V0.2

Förslag på ny Stadgar för Södertälje SS 2015-02-20 V0.2 STADGAR SÖDERTÄLJE SIMSÄLLSKAP 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT 3 1 ÄNDAMÅL 3 2 TILLHÖRIGHET 3 3 BESLUTANDE ORGAN 3 4 FIRMATECKNING 3 5 VERKSAMHETS- OCH RÄKENSKAPSÅR 3 FÖRENINGENS MEDLEMMAR 4 6 Medlemskap

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Stadgeändringar utseende av revisionsbolag

Stadgeändringar utseende av revisionsbolag 13:6 Stadgeändringar utseende av revisionsbolag : att att SISU-stämman beslutar bifalla till stadgeändringar enligt nedan; och SISU-stämman beslutar tillämpa den nya ordningen redan vid SISU-stämman 2013

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Eastfield s Linedancers Club. Föreningsstadgar

Eastfield s Linedancers Club. Föreningsstadgar Eastfield s Linedancers Club Reviderad 2011-11-16 vid extra medlemsårsmöte. 1 Föreningens namn och mål Org.nr.: 802437-4764 Föreningsstadgar Föreningens namn är Eastfield s Linedancers Club (EFLD). Dess

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN MOTORKLUBB ÖRESUND (senast fastställda av föreningens konstituerade årsmöte den 29 Oktober 2014)

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN MOTORKLUBB ÖRESUND (senast fastställda av föreningens konstituerade årsmöte den 29 Oktober 2014) STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN MOTORKLUBB ÖRESUND (senast fastställda av föreningens konstituerade årsmöte den 29 Oktober 2014) I framtida utgåvor markeras förändringar med [* År] vid som har ändrats.

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Kapitel Allmänna bestämmelser... 4. 1.1 1 Ändamål... 4. 1.2 2 Sammansättning... 4. 1.3 3 Tillhörighet... 4

Innehållsförteckning. 1 Kapitel Allmänna bestämmelser... 4. 1.1 1 Ändamål... 4. 1.2 2 Sammansättning... 4. 1.3 3 Tillhörighet... 4 Stadgar Sida 1(21) Datum 2010-01-09 Handläggare FS Versionsnr 1,0 Innehållsförteckning 1 Kapitel Allmänna bestämmelser... 4 1.1 1 Ändamål... 4 1.2 2 Sammansättning... 4 1.3 3 Tillhörighet... 4 1.4 4 Beslutande

Läs mer

RF:s Stadgar. I lydelse efter RF-stämman 2013. Uppdaterade efter RF-stämman i maj 2013, v1.2

RF:s Stadgar. I lydelse efter RF-stämman 2013. Uppdaterade efter RF-stämman i maj 2013, v1.2 RF:s Stadgar I lydelse efter RF-stämman 2013 Uppdaterade efter RF-stämman i maj 2013, v1.2 Ändrade paragrafer har markerats med ändr 2013, med undantag för paragrafer där enbart följdändring eller korr.ändringar

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

HÄSSELBY GOLFKLUBB STADGAR SGF:s NORMALSTADGAR FÖR GOLFKLUBB

HÄSSELBY GOLFKLUBB STADGAR SGF:s NORMALSTADGAR FÖR GOLFKLUBB April 2013 HÄSSELBY GOLFKLUBB STADGAR SGF:s NORMALSTADGAR FÖR GOLFKLUBB Normalstadgar antagna av Svenska Golfförbundets Förbundsstyrelse 1994-09-16, reviderade 1995-01-20, 1996-02-21, 2004-08-19 och 2011-04-16

Läs mer

STADGAR. För Distriktsförbundet Distrikt 3 Mellan Budo & Kampsportsförbund under Svenska Budo & Kampsportsförbundet

STADGAR. För Distriktsförbundet Distrikt 3 Mellan Budo & Kampsportsförbund under Svenska Budo & Kampsportsförbundet STADGAR För Distriktsförbundet Distrikt 3 Mellan Budo & Kampsportsförbund under Svenska Budo & Kampsportsförbundet 1 Förbundet bildades den 23 augusti 2010 genom sammanslagning av Dalarnas, Värmlands,

Läs mer

STADGAR FÖR 875000-9089 ÖREBRO LÄNS SEGLARFÖRBUND (DSF) Sid KAPITEL- OCH PARAGRAFREGISTER 1 KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1

STADGAR FÖR 875000-9089 ÖREBRO LÄNS SEGLARFÖRBUND (DSF) Sid KAPITEL- OCH PARAGRAFREGISTER 1 KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 STADGAR FÖR 875000-9089 ÖREBRO LÄNS SEGLARFÖRBUND (DSF) Sid KAPITEL- OCH PARAGRAFREGISTER 1 KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Par 1 Uppgift 2 Par 2 Sammansättning 2 Par 3 Verksamhetsområdet 2 Par 4 Stadgar

Läs mer

STADGAR Föreningen Pure Power

STADGAR Föreningen Pure Power STADGAR Föreningen Pure Power Normalstadgar för idrottsförening Antagna av Riksidrottsstyrelsen 2014-08- 04 STADGAR för den ideella föreningen Pure Power med hemort i Kungsbacka kommun. Bildad den 22 augusti

Läs mer

STADGAR. För. SRF Finnveden

STADGAR. För. SRF Finnveden STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

för Högbo Golfklubb, som är en ideell förening, stiftad den 8 maj 1962 och med hemort i Sandviken

för Högbo Golfklubb, som är en ideell förening, stiftad den 8 maj 1962 och med hemort i Sandviken STADGAR för Högbo Golfklubb, som är en ideell förening, stiftad den 8 maj 1962 och med hemort i Sandviken Stadgarna fastställda 7 mars 1988 Stadgarna ändrade av årsmöte 12 december 1994 av årsmöte 9 december

Läs mer

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA

STADGAR. för Företagarna Göteborg ansluten till. organisationen FÖRETAGARNA STADGAR för Företagarna Göteborg ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Dessa stadgar bygger på normalstadgar som ändrades vid kongressen i Umeå 2008. Dessa stadgar godkändes av den nationella föreningens

Läs mer

Stadgar. Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening

Stadgar. Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening Stadgar Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening STADGAR 1. FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening 2. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2.1 Kalmar Norra Koloniträdgårdsförening är en allmännyttig

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning. Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen 1300 RallyCup med hemort i Rejmyre. Bildad den 5 November 2011. Stadgarna är fastställda på styrelsemöte 2011-11-05 och befästade på extra föreningsmöte 2012-02-04. Föreningens

Läs mer

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA

NORMALSTADGAR. för. lokal förening. ansluten till organisationen FÖRETAGARNA 1 (6) NORMALSTADGAR för lokal förening ansluten till organisationen FÖRETAGARNA Fastställda av kongressen 2012 2 (6) INNEHÅLL Normalstadgar för lokal förening 1 Inledning 12 2 Namn och ändamål 12 3 Antagande

Läs mer

Exempelstadga för scoutkår

Exempelstadga för scoutkår Exempelstadga för scoutkår Stadgar för scoutkåren, organisationsnummer [xxxxxx-xxxx] Antagna av kårstämman den [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Allmänt Scoutkåren [Namn] är en sammanslutning av enskilda personer och har

Läs mer

Stadgar för Göteborg Beachvolley Club

Stadgar för Göteborg Beachvolley Club Stadgar för Göteborg Beachvolley Club Göteborg Beachvolley Club (GBC) är en ideell förening. Hjärtat i svensk beachvolley Bildad: 1993-12-31 Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte: 2013-11-23

Läs mer

Förslag till NORMALSTADGAR

Förslag till NORMALSTADGAR Förslag till NORMALSTADGAR FÖR BYGDEGÅRDSFÖRENING med årsavgifter 1. NAMN Föreningens namn är... 2. ÄNDAMÅL Föreningen, som är en ideell förening, politiskt och religiöst obunden, har till uppgift att

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde.

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde. Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Kalmar 1977-11-22, konfirmerade och reviderade vid ordinarie stämma i Skara 1979-02-17 samt reviderade vid ordinarie stämma i Linköping 1980-10-04, Örebro 1983-10-01,

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg

Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg Stadgar för den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Göteborg 1 Inledande bestämmelser 1.1 Föreningens firma är Idrottsföreningen Friskis&Svettis, Göteborg. 1.2 Styrelsen har sitt säte i Göteborgs

Läs mer

Vimmerby kampsportsförening STADGAR

Vimmerby kampsportsförening STADGAR Vimmerby kampsportsförening STADGAR ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 ÄNDAMÅL Föreningen bedriver kamp inriktad idrott för både barn, ungommar och vuxna. Föreningen verkar för en alkohol, drog, doping och fördomsfri

Läs mer

SKÅNES FÖRENINGAR. Organisationsnummer 802476-9419. Stadgar

SKÅNES FÖRENINGAR. Organisationsnummer 802476-9419. Stadgar SKÅNES FÖRENINGAR Organisationsnummer 802476-9419 Stadgar för den ideella föreningen Skånes Föreningar med hemort i Malmö kommun. Bildad den 21 november 2013. Stadgarna fastställda av bildandemötet den

Läs mer

STADGAR. Förbundet. Vi Unga

STADGAR. Förbundet. Vi Unga STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

STADGAR FÖR MUSKETEERS FUNKY CHEER

STADGAR FÖR MUSKETEERS FUNKY CHEER Musketeers Funky Cheer en ideell förening med hemort i Borås Bildad den 8 oktober 2006 STADGAR FÖR MUSKETEERS FUNKY CHEER Föreningens verksamhetsidé Idrotten cheerleading, som föddes för mer än 100 år

Läs mer

Karlstads Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2003 1-7 STADGAR

Karlstads Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2003 1-7 STADGAR Karlstads Pistol- och Sportskytteklubb Stadgar antagna årsmötet 2003 1-7 STADGAR För den ideella föreningen Karlstads Pistol- och Sportskytteklubb med hemort i Karlstad kommun. Föreningen är bildad 1945.

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

STADGAR. för GYMNASTIKFÖRBUNDET ÖST

STADGAR. för GYMNASTIKFÖRBUNDET ÖST STADGAR för GYMNASTIKFÖRBUNDET ÖST med stadgeändringar antagna av årsmötet 2013 och vid Förbundsmötet 2014 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 3 GYMNASTIKFÖRBUNDET ÖST 4 1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 4 1

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

Stadgar för Hallands Golfförbund (HGDF)

Stadgar för Hallands Golfförbund (HGDF) Stadgar för Hallands Golfförbund (HGDF) Sida 1 (12) STADGAR FÖR HALLANDS GOLFFÖRBUND (HGDF) I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid * ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål... 3 2 Sammansättning... 3 3 Anslutning...

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

Stadgar. För Hagby bygdegård Gällade från 2010. Hagby Bygdegårdsförening. Ändamål

Stadgar. För Hagby bygdegård Gällade från 2010. Hagby Bygdegårdsförening. Ändamål Stadgar För Hagby bygdegård Gällade från 2010 1. Hagby Bygdegårdsförening 2. Ändamål Föreningen, som är en ideell förening, politiskt och religöst obunden, har till uppgift till att driva en allmän samlingslokal,

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

KAPITEL 1: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Stadgar för Göteborgs Skidförbund Normalstadgar för specialdistriktsförbunden 1998. KAPITEL 1: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Göteborgs Skidförbund (GSF) skall, enligt dessa stadgar och Svenska Skidförbundets

Läs mer

Normalstadgar för idrottsförening STADGAR

Normalstadgar för idrottsförening STADGAR Normalstadgar för idrottsförening Antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01 STADGAR För den ideella föreningen: HALLANDS NATIONS FOTBOLLSFÖRENING med hemort i S kommun. Bildad 1988 som Tuna ängs FF och

Läs mer

Stadgar för Ljungbyheds Golfklubb, som är en ideell förening, stiftad 1956 och med hemort i Ljungbyhed.

Stadgar för Ljungbyheds Golfklubb, som är en ideell förening, stiftad 1956 och med hemort i Ljungbyhed. Stadgar för Ljungbyheds Golfklubb, som är en ideell förening, stiftad 1956 och med hemort i Ljungbyhed. Stadgarna fastställda 1998-01-14. Stadgarna ändrade 2006-03-14 Idrottens verksamhetsidé Idrott är

Läs mer

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Örebro Läns Orienteringsförbund (ÖLOF) skall främja, utveckla och samordna orienteringsidrotten i distriktet samt arbeta i enlighet

Läs mer

Stadgar för Halmstad Gymnastikförening

Stadgar för Halmstad Gymnastikförening För den ideella föreningen Stadgar för Halmstad Gymnastikförening Halmstad Gymnastik Förening(nedan kallat Halmstad GF) Med hemort i Halmstad kommun. Bildad den 23 september 1949 Stadgarna senast reviderad

Läs mer

Stadgar KFUM Linköping Taekwondo

Stadgar KFUM Linköping Taekwondo Stadgar KFUM Linköping Taekwondo 1 Ändamål KFUM Linköping Taekwondo, har till ändamål att med iakttagande av KFUK-KFUM:s grundsatser bland föreningsmedlemmarna höja intresset för och utbilda i de koreanska

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Bele Barkarby IF Fotbollsförening med hemort i Järfälla kommun.

Stadgar. för den ideella föreningen Bele Barkarby IF Fotbollsförening med hemort i Järfälla kommun. Stadgar för den ideella föreningen Bele Barkarby IF Fotbollsförening med hemort i Järfälla kommun. Bildad den 10 februari 1929. Stadgarna beslutade vid extra årsmöte 2006-11-09 Innehållsförteckning Idrottsrörelsens

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer