Innan du tittar på svaren och på kommentarerna kolla följande:
|
|
- Ulla-Britt Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommentarer till Energibalanser på kursen Bioteknik KKKA01 Räkneövningar energibalanser (korrigerad)/ Ingegerd Sjöholm VT Läsvecka 5,6, 7 Obs! Du behöver tillgång till SI Chemical data och naturligtvis räknare. Innan du tittar på svaren och på kommentarerna kolla följande: Definiera systemgräns Skriv upp massbalans Skriv upp energibalans Skriv ut alla samband Kontrollera att antalet obekanta inte är fler än antalet balanser Lös ekvationssystemet Uppgift 1. a) Beräkna H för is -10ºC Beräkna H för is 0ºC Beräkna H för smältning av is Beräkna H för vatten 0ºC Beräkna H för vatten 100ºC Beräkna H för förångning av vatten Rita in H som funktion av temperaturen i diagram. b) Beräkna summa H Uppgift 2. Massbalans: mvatten 20ºC = mvatten 100ºC Energibalans: Energiin = Energiut mvatten 20ºC *Hvatten 20ºC+ Q = mvatten 100ºC *H vatten 100ºC Qteor. = mvatten 100ºC *H vatten 100ºC - mvatten 20ºC *Hvatten 20ºC Qteor = mvatten *(cpvatten100ºc*t100ºc cpvatten20ºc*t20ºc) Detta Q är det teoretiska värdet för hur mycket energi du behöver. Verkningsgraden är 70%. ( Teoretisk mängd /verkligt behov) x= gram EtOH 0,7 Qverk.= Qteor = x * H EtOH förbr = x* (1367 kj/mol) *( 1mol/46,1g) Beräkna Qverk Svar: 16 g etanol eller 21g metanol
2 Uppgift 3. Bestäm beräkningsbas t ex... Räkna på 1 kg tegel och entalpin vid 25 ºC. Energibalans: Här skall du ha samma energiinnehåll för de olika materialen. Jag väljer att jämföra med tegel. Tegel 1kg * 0,84 kj/kg,k * 25ºC = 21 kj X kg kork för att få entalpin 21 kj = x*1,88 kj/kg,k * 25ºC ger x= 0,45 kg Y kg trä för att få entalpin 21 kj = y *2,4 kj/kg,k * 25ºC ger y= 0,35 kg Z kg alminiumbrons för att få entalpin 21 kj = z * 0,410 kj/kg,k * 25ºC ger z = 2,05 kg Svar: 1kg tegel vid 25ºC har samma entalpi som 0,45 kg kork, 0,35 kg trä respektive 2,05 kg alminiumbrons. Uppgift 4. Tekniska data: Benzaldehyd molvikt: 106,12, kokpunkt: 179ºC, förångningsvärme 50 kj/mol Massbalans: mbenzaldehyd,ånga = mbenzaldehyd,flytande Energibalans: Energi in = Energi ut mbenzaldehyd,ånga * HBenzaldehyd,ånga = mbenzaldehyd,flyt * HBenzaldehyd,flyt + + mbenzaldehyd,flyt* Hkond mbenzaldehyd,flyt* Hkond = 50g * (-50 kj/mol) *( 1mol/106,1g) = 23,6kJ Svar: 23,6 kj Uppgift 5. Tekniska data Molvikt NaCL: 58,45 Molvikt vatten: 18,016 Lösningsenergi för NaCl (s l) 28 kj/mol cp för NaCl vid rumstemperatur: 50 J/K, mol cp för vatten vid rumstemperatur: 75 J/K, mol cp för Na + i vattenlösn 46 J/K, mol cp för Cl - i vattenlösn -136 J/K, mol
3 a) Massbalans m Na in = m Na ut m Cl in = m Cl ut m H 2 O in = m H 2 O ut Energibalans: mvatten 20ºC *cpvatten * 20ºC+ mnacl 20ºC *cpnacl * 20ºC + Q = mna + *cpna + * temp? + mcl - *cpcl - * temp? + m vatten *cpvatten *?ºC Här måste vi mäta temperaturen för att kunna räkna ut entalpiförändringen. Ett annat sätt är att beräkna lösningsenergi för NaCl (s l) för 5g NaCl Hsmält= 28 kj/mol H =( 5/58,45) * Svar: 2,4 kj Uppgift 6. vatten start Sjö 100m 3 vatten avdunstn vatten -avdunst Värmen från sol och vind ger Q för avdunstning. Massbalans: m vatten start = m vatten avdunst + m avdunstn Energibalans: m vatten start Cp *15ºC = m vatten avdunst Cp *13 ºC + m avdunstn * H om du vill kalla m avdunstn för x. m vatten start Cp *15ºC = m vatten x Cp *13 ºC + x* H lös ut x Svar: 665 liter vatten. (Observera att detta är ett idealiserat exempel. I verkligheten så kommer omgivande värme från sol och vind hinna att kompensera för större delen av energin som behövs för att förånga vattnet och temperatursänkningen kommer aldrig att bli så stor som 2 grader.)
4 Uppgift 7. Lösning: Bestäm en sluttemperatur som du siktar på att få vattnet till. Jag har valt 42 C. Man kan göra på olika sätt. Ett sätt är att antaga x kg 10-gradigt vatten, y kg 50-gradigt vatten och z kg 2-gradigt vatten. Energibalanser alternativ 1 blanda bara x kg ( +10 C) och y kg (+50 C) alternativ 2 blanda dina x kg ( +10 C) med (18-x ) (+ 90 C) alternativ 3 blanda dina y kg (+50 C) med z kg (+2 C) Lösning till Alternativ 1. Massbalansen : x+y =18 Energibalansen med insatta siffror 18 * 4,176 *42 = x * 4,203 * 10 + y * 4,178 * 50 Skriv om ekvationerna till: x * 4,203 * 10 + y * 4,178 * 50 = 18 * 4,176 *42 x+y =18 Detta ger matrisena 4,203 * 10 4,178 * och matrisen b 18 * 4,176 *42 18 Sätt in dessa i matlab A\b och du får svaret på ditt x och y. Lösning till Alternativ 2. Energibalansen med insatta siffror x * 4,203 * 10 + (18-x) *4,202* 90 = 18 * 4,176 *42 Här har du endast en obekant och kan lösa ut x. Lösning till Alternativ 3. Massbalansen: y+ z = 18 Energibalansen med insatta siffror 18 * 4,176 *42 = y * 4,178 * 50 + z * 4,203 * 2 som ger matrisen A: 1 1 4,178 * 50 4,203 * 2 och matrisen b: * 4,176 *42
5 Lösning till alternativ 4 blanda x kg ( +10 C) och y kg (+50 C) och z kg (+2 C) och du måste använda lika mycket tvågradigt som 90 gradigt vatten. Jag har lagt till ett extra villkor om mängderna. Massbalans: 2*x + y = 18 Massbalans: x + y + z = 18 Energibalansen med siffror: 4,203 * 10 * x + 4,178 * 50 *y + 4,203 * 2 * z = 18 * 4,176 *42 Skriv om ekvationerna till: som ger matrisen A: ,203 * 10 4,178 * 50 4,203 * 2 och matrisen b: * 4,176 *42 Sätt in dessa i matlab A\b och du får svaret på ditt x och y och z. Uppgift 8. Givet: Cp vatten = 4.18 kj/kg, C, T start = 5 C, T slut = 45 C, mängden m / höjd = ρ Area cirkel / höjd = ρ π r r /höjd välj t ex att räkna per decimeter ( = 0,1 m) för bägare med diametern 5 cm och 0,1 m hög blir m= 1000* π*0,025*0.025 * 0,1= 0,196 kg ~ = 0,2 kg för bägare 10 cm m= 0,7854 kg ~ 0,8 kg för bägare 15 cm m= 1,7671 kg ~ 1,8 kg Massbalans: massan är den samma hela tiden. Energibalansen: Energi in = Energi ut + Q Q= Energi in - Energi ut Q= (m Cp vatten45 C T vatten 45 C - m Cp vatten 5 C T vatten 5 C ) cp var här samma vid 5 C och 45 C. 45 Q = m c p 5 dt förenklat insatt i formeln Q= m Cp vatten ΔT Q 5 cm = 0,2 * 4.18 * (45-5) = 33,44 kj Q 10 cm = 133,76 kj Q 15 cm = 300, 96kJ
6 Vidareutveckling av talet: Om uppvärmningsanordningen skall klara av att värma 0,5 grader /minut dvs att det inte får ta mer än 80 minuter att värma hela mängden så krävs det att värmaren kan ge ifrån sig 33,44 kj, 133,76kJ respektive 300,96 kj. Ofta uttrycker man detta i hur många watt som en utrustning kan ge ifrån sig. I detta fall (W= J/s) för 5 cm bägare (33,44 *1000) / (80*60) = 6,9667 W - alltså allra minst 7 W för 10 cm bägare (133,76 * 1000)/(80*60) = 27,8667 W - alltså allra minst 28 W för 15 cm bägare (300,96 * 1000)/(80*60) = 62,7 W - alltså allra minst 63 W Uppgift 9. 1 kg färska Ä innehåller 750g vatten + 250g TS 1 kg äppelringar innehåller 200g vatten + 800g TS 1 kg frystorkade äppelchips innehåller 3 g vatten g TS A) Till 1 kg äppelringar behöver x kg färska äpplen B) Till 1 kg frystorkade äppelchips y kg färska äpplen TS före TS efter Resultat mängd förångat vatten A) X * 0,250 0,800 3,2 kg 3,2*0,750 0,200 B) Y * 0,250 0,970 3,88 kg 3,88*0,750 0,030 För beräkning av energin se principen i tal 16. Uppgift 10. 1) Bestäm din systemgräns 2) Räkna antingen på 10 kg vatten eller 1 timme 3) Kontrollera sker det några reaktioner? Nej det gör det inte. 4) Ställ upp materialbalansen 5) Ställ upp energibalanssen 4) Massbalans massa in = massa ut 10 = 9 +1 OK - balansen är komplett 5) Energibalansen energi in - energi ut Q = 0 10kg*104,8kJ/kg 9 kg* 368,5kJ/kg 1kg*2656,9 kj/kg Q = 0 Q = ,9kJ Q är negativt och således måste man tillföra energi till systemet. Svar: Värmetillförseln måste vara 4, kj/timmer
7 Uppgift 14. Att frakta 1 ton varor från Stockholm till Lund kräver : med tåg: 9,4 kg plast alternativt 7,3 kg rapsfrö med lastbil: 38,2 kg plast alternativt 30,6 kg rapsfrö Uppgift 15. Antag att du måste dricka x kg Antag att du måste äta totalt y kg kolhydrater och protein 2/3*y kolhydrater och 1/3* y protein Antag att din omsättning är z kg vatten 0,93 x + 0,37y*1/3 + 0,75 *y*2/3 +0,1*2,5 = 2,5 vattentillförsel 0,9* z= 0.6*x + 0,3y vattenomsättningen z=1 dvs 100% omsättning 0,93 0,1233 0, ,6 0,3-0, *x + 0,3y = 0,9* 2,5 0,93 x + 0,37y*1/3 + 0,75 *y*2/3 +0,1*2,5 = 2,5 0,93 x +0,623 y = 2,25 0.6*x + 0,3y = 2,25 Uppgift 16. Q (J) Lufttorkning m Cp 85 T 85 C - m Cp 5 T 5 C + m H förågningsvärme +5 C 85 C
8 a) totala entalpiförändringen för 1 kg lufttorkade nypon 1 kg färska nypon innehåller 72% = 0,72 kg vatten och 0,28 kg övrigt (detta kallar man oftast torrsubstans TS) De torkade nyponen innehåller 11 % vatten. Detta innebär att om du har 1kg torr produkt så är vatteninnehållet 0,11 kg vatten och 0,89 kg TS. Detta innebär att 1kg färska nypon innehåller 0,72 kg vatten och 0,28 kg TS. Efter torkningen har du 0,28 kg TS + x kg vatten. Och du vet att x/(x+0,28) = 0,11 Således kan du räkna ut att x = 0,035 kg vatten Nyponen (0,28 kg vatten) värms från +5 C till +85 C och (0,28 0,035) förångas vid 85 C. Entalpiförändringen: m Cp 85 T 85 C - m Cp 5 T 5 C + m H förågningsvärme (0,28 * * 85) (0,28 * * 5) + (0,28 0,035) * 2590 kj = 728,3 kj Frystorkning Q (J) m Cp 20 T 20 C - m Cp 0 T 0 C +20 C 0 C m H förågningsvärme +5 C m Cp 0 T 0 C - m Cp 5 T 5 C 0 C sublimering
9 0 kj vid 0 C m H kristall. m H smältv m Cp 0 T 0 C - m Cp -20 T -20 C -20 C m Cp 0 T 0 C - m Cp -20 T -20 C b) totala entalpiförändringen för 1 kg frystorkade nypon m F = vatten i färska nypon m T = vatten kvar i torkade nypon m F Cp 0 T 0 C - m F Cp 5 T 5 C + (-m F H kristall ) + m F Cp 0 T 0 C - m F Cp -20 T -20 C + m F H smältv +(m F - m T ) H förågningsvärme + m T Cp 20 T 20 C - m T Cp 0 T 0 C = = m F Cp 0 T 0 C - m F Cp 5 T 5 C + (m F - m T) H förågningsvärme + m Cp 20 T 20 C - m Cp 0 T 0 C = = (m F - m T) H förågningsvärme + m T Cp 20 T 20 C - m T Cp 5 T 5 C = (0,28-0,035) * ,035* 4.206* (20-5) = 636,8 kj c) Beräkna hur mycket mera teoretisk energi som behövs för att frystorka i jämförelse med att lufttorka nypon. Lufttorkning: samma svar som i a) 728,3 kj Frystrokning: här måste du addera alla energistegen och betrakta alla steg absolutvärden m F Cp 0 T 0 C - m Cp 5 T 5 C + (-m F H kristall ) + m F Cp 0 T 0 C - m F Cp -20 T -20 C + m F H smältv +(m F - m T ) H förågningsvärme + m T Cp 20 T 20 C - m T Cp 0 T 0 C 0,28 * * 5 + 0,28 * ,28 *2.0 * ,28 *2.0 * ,28 * (0,28-0,035)* * * * *0 = 19, , ,2 + 11, , , = 866,3 kj d) Beräkna energiåtgången/ mg vitamin C för de båda torkningssystemen. Färska nypon har 150 mg/ 100g
10 lufttorkade nypon har 70% kvar dvs 0,7 * 150 = 105 mg/100g = 1050mg/kg frystorkade nypon har 95% kvar dves 0,95 *150 = 142,5 mg/100g = 1425mg/kg lufttorkning: 728,3 kj/1050 mg vitamin C = 0,69 kj/ mg vitamin C frystorkning: 866,3 kj /1425mg vitamin C = 0,61 kj/mg vitamin C Uppgift 17. Uppgift 18. Svar: a) 1,43 GJ/h b) 43.9%, 8.86%, 47.23% Uppgift 19. Koncentrationen uttryckt i vikt/vikt blir 20% Koncentrationen uttryckt i vikt/volym blir 21,4% Molfraktionen blir 0,018 Molkoncentrationen blir 0,63 mol m -3
Kondensation 4) 50 g Benzaldehyd skall kondenseras vid 179ºC. Beräkna enthalpiförändringen för Benzaldehyd före och efter kondensationen.
Kurs: Bioteknik KKKA01 Räkneövningar energibalanser / Ingegerd Sjöholm VT2 2008 Läsvecka 5,6, 7 Obs! Du behöver tillgång till SI Chemical data och naturligtvis räknare. Förånga is 1. Kristalliserat vatten,
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merAggregationstillstånd
4. Gaser Aggregationstillstånd 4.1 Förbränning En kemisk reaktion mellan ett ämne och syre. Fullständig förbränning (om syre finns i överskott), t.ex. etanol + syre C2H6OH (l) +3O2 (g) 3H2O (g) + 2CO2
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merProv Fysik 1 Värme, kraft och rörelse
Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1:
Läs merEnergibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Läs merTentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13
Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För
Läs merDagens föreläsning. Tema 3 Indunstning
Dagens föreläsning ema 3 Indunstning Kap 1-2 Allmänt indunstning Repetition enkeleffektsindunstare Kokpunktsförhöjning Avluftning Generella balanser för flerstegsindunstare Vad är indunstning? Indunstning
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merRepetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merKapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merTermodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:
Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som
Läs merPTG 2015 övning 1. Problem 1
PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merÖvningstentamen i KFK080 för B
Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt
Läs merKapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Läs merOm-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merUppvärmning, avsvalning och fasövergångar
Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit
Läs merSammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
Läs merKompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2
Kapitel.1 101, 10 Exempel som löses i boken. 103 Testa genom att lägga linjalen lodrätt och föra den över grafen. Om den på något ställe skär grafen i mer än en punkt så visar grafen inte en funktion.
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merDensitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.
Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid
Läs mer2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).
Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck
Läs merKemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner
Kemi och energi Exoterma och endoterma reaktioner Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Ex på energiformer: strålningsenergi
Läs merTentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merRäkneövning 5 hösten 2014
ermofysikens Grunder Räkneövning 5 hösten 2014 Assistent: Christoffer Fridlund 13.10.2014 1 1. Entalin och Maxwell-relation. Entalin H definieras som H U +. isa genom att anvnäda entalins defintion samt
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 3/9 2009 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527)
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merKomposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.
Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln
Läs merRep 1 NÅGOT EXTRA. Sidan 88. Sidan 85. Sidan 89. Sidan 86. Sidan 87. Sidan 90
2 VOLYM OCH SKALA / REP 1 FACIT TILL ELEVBOKEN 125 a dl b ml c cl d l 126 5 st 127 200 cm 3 (2 dl = 0,2 l = 0,2 dm 3 = 200 cm 3 ) Sidan 85 128 A B C D Vas tom 235 g 528 g 0,85 kg 1,250 kg Vas med vatten
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merTentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl
entamen i kemisk termodynamik den 7 januari 04, kl. 8.00 3.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamlin för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad!.
Läs merSe på när färg torkar
Kostnadsoptimering vid torkning av målarfärg Handledare: Lars Bäckström Sammanfattning Projektet syftar till att simulera färg som torkar. Torkningsförloppet kan påskyndas med hjälp av att luften värms
Läs merMATEMATIK KURS A Våren 2005
MATEMATIK KURS A Våren 2005 1. Vilket tal pekar pilen på? 51 52 53 Svar: (1/0) 2. Skugga 8 3 av figuren. (1/0) 3. Vad är 20 % av 50 kr? Svar: kr (1/0) 4. Hur mycket vatten ryms ungefär i ett dricksglas?
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merEXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.
EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv
Läs merGodkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs mer+ 1 R 2.. Lös ut a och beräkna sidlängden hos en liksidig triangel med arean 35 cm 2
. Lös ut m ur F = mv r. Lös ut r ur F = π mr T. Lös ut v o ur s = v o t + at. Lös ut v o ur v = vo v 5. Lös ut R ur R = R + R. Arean hos ett klot ges av formeln A = πr. Lös ut r och beräkna radien hos
Läs mer4 Sätt in punkternas koordinater i linjens ekvation och se om V.L. = H.L. 5 Räkna först ut nya längden och bredden.
Läxor Läxa 7 En sådan timme skulle ha 00 00 s = 0 000 s. 8 a) O = π d och A = π r r. 0 Beräkna differensen mellan hela triangelns area och arean av den vita triangeln i toppen. Läxa 9 Hur stor andel målar
Läs merKompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2
Kapitel.1 101, 102 Exempel som löses i boken 10 a) x= 1 11+ x= 11+ 1 = 2 c) x= 11 7 x= 7 11 = 77 b) x= 5 x 29 = 5 29 = 6 d) x= 2 26 x= 26 2= 1 10 a) x= 6 5+ 9 x= 5+ 9 6= 5+ 5= 59 b) a = 8a 6= 8 6= 2 6=
Läs merTentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002
UPPSALA UNIVERSITET Fysiska institutionen Sveinn Bjarman Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002 Skrivtid: 9-14 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook
Läs merf(t 2 ) f(t 1 ) = y 2 y 1 Figur 1:
Som en inledning till begreppet derivata, ska vi här diskutera genomsnittlig förändingshastighet. Utan att veta vad som hänt mellan två givna tider t 1 och t 2 kan vi läsa av temperaturen, beloppet, hastigheten,
Läs merPTG 2015 övning 3. Problem 1
PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku
Läs merFigur 1: Två torksteg. För att kunna bestämma specifik luftförbrukning, måste vi veta luftens fuktkvotsändring, l = Y Y = Y 5 Y 1 (2)
Figur 1: Två torksteg Givna data X in = 2,5 kg fukt/kg torrt gods T max = 50 C X ut = 0,8 kg fukt/kg torrt gods T 3 = 20 C V in = 13500 m 3 /h φ 3 = 0,50 T 1 = 10 C T 5 = 24 C T w,1 = 5 C φ 5 = 0,60 Sökt
Läs merTermodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merVi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.
Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8 Figur : Vi konstaterar följande: Då
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag
CALMERS 1 (3) Kemi- och bioteknik/fysikalk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag jälpmedel: Kursböckerna
Läs merGalenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi
Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet Övningsexempel i Fysikalisk kemi 2017 1 Materians tillstånd 1. Bestäm från egenskaperna i nedanstående tabell vilken typ av kristall (kovalent, jonisk,
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V
CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merRäkneövning 2 hösten 2014
Termofysikens Grunder Räkneövning 2 hösten 2014 Assistent: Christoffer Fridlund 22.9.2014 1 1. Brinnande processer. Moderna datorers funktion baserar sig på kiselprocessorer. Anta att en modern processor
Läs merSammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)
Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.
Läs merDet material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.
Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och
Läs merARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.
Skriv med siffror 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 00 0 00 0 000 00 000 0 000 00 00 0 000 0 000 000 0 00 000 00 Addition med uppställning 0 0 0 0 0 0 0 0 Subtraktion med uppställning 0 0 0 0 0 Multiplikation med
Läs merRepetitionsuppgifter i Fysik 1
Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken
Läs merTENTAMEN. Rättande lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Examinator: Niclas Hjelm Datum:
TENTAMEN Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I Moment: TEN1 Program: Tekniskt basår Rättande lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Examinator: Niclas Hjelm Datum: 2015-03-10 Tid: 13:15-17:15 Hjälpmedel:
Läs merPROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.
PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling. Man bör få minst 10 poäng i både A- och B-delen. Om poängtalet i A-delen är mindre än 10 bedöms inte
Läs merT / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merIntromatte för optikerstudenter 2018
Intromatte för optikerstudenter 018 Rabia Akan rabiaa@kth.se Av Robert Rosén (01). Ändringar av Daniel Larsson, Jakob Larsson, Emelie Fogelqvist, Simon Winter och Rabia Akan (01-017). Kursmål Efter intromatten
Läs merBERÄKNINGSANALYS AV TORRSUBSTANS- HÖJNING
Södra Cell Värö 2016 09 08 BERÄKNINGSANALYS AV TORRSUBSTANS- HÖJNING Södra Skogsägarnas Ekonomiska Förening Olof Bengtsson Oskar Koivuniemi SAMMANFATTNING Södra Cell Värö står inför en omfattande investering,
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset
CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:
Läs merÖvningsuppgifter i matematik. Del 1 Grunderna i matematik Del 2 Uppgifter i läkemedelsberäkning
Övningsuppgifter i matematik. Del Grunderna i matematik Del Uppgifter i läkemedelsberäkning Del Grunderna i matematik. Hur många centimeter är en meter?. Vilken enhet saknas? a) Bilen är bred. b) Kastrullen
Läs merDagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.
Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner f(x) = C a x kan, om man så vill, skrivas om, med basen e, till Vi vet också att
Läs merDel A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret.
NAN: KLASS: Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret. 1) a) estäm ekvationen för den räta linjen i figuren. b) ita i koordinatsystemet en rät linje
Läs mera. b. 8.
1. Monica ställer ut en kastrull med 2 liter soppa på balkongen för att den ska svalna. Hur mycket energi har soppan avgett när dess temperatur sjunkit med 9 C. 2. Klimatet i närheten av en sjö ändras
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning
Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa
Läs merReglerteknik 3. Kapitel 7. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist
eglerteknik 3 Kapitel 7 Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Lektion 3 kap 7 Modellering Identifiering Teoretisk modellering Man använder grundläggande fysikaliska naturlagar och deras ekvationer
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merTentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
Läs merARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.
FACIT Skriv med siffror 0 0 0 0 0 8 0 8 0 0 0 008 0 00 8 0 00 0 000 00 000 08 000 00 00 8 0 000 0 000 000 0 00 000 00 8 Addition med uppställning 08 88 8 8 0 0 80 0 8 88 0 0 0 Subtraktion med uppställning
Läs merStökiometri IV Blandade Övningar
Stökiometri IV Blandade Övningar 1) 1 Man blandar 25,0 cm 3 silvernitratlösning, c = 0,100 M, med 50,0 cm 3 bariumkloridlösning c = 0,0240 M. Hur stor är: [Ag + ] i blandningen? [NO 3- ] i blandningen?
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merProvet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.
Del I Del II Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-15. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för del I och del II tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet består
Läs merProvet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.
NpMac vt 01 Del I Del II Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-15. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för del I och del II tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar
Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning
Läs merKVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME
LABORATION (2B1111) KVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME Thomas Claesson KTH, IMIT, Materialfysik E-post: tcl@kth.se 060321/tc MÅLSÄTTNING 1. att bestämma ångbildningsvärmet, ångbildningsentalpin, experimentellt
Läs mera = a a a a a a ± ± ± ±500
4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att
Läs mer13 Potensfunktioner. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till
3 Potensfunktioner 3. Dagens teori Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8
Läs merɛ r m n/m e 0,43 0,60 0,065 m p/m e 0,54 0,28 0,5 µ n (m 2 /Vs) 0,13 0,38 0,85 µ p (m 2 /Vs) 0,05 0,18 0,04
Tabell 1: Några utvalda naturkonstanter: Namn Symbol Värde Enhet Ljushastighet c 2,998.10 8 m/s Elementarladdning e 1,602.10 19 C Plancks konstant h 6,626.10 34 Js h 1,055.10 34 Js Finstrukturkonstanten
Läs merLinjära ekvationssystem
Sidor i boken KB 7-15 Linjära ekvationssystem Exempel 1. Kalle och Pelle har tillsammans 00 kulor. Pelle har dubbelt så många som Kalle. Hur många kulor har var och en? Lösning: Antag att Kalle har x kulor.
Läs merTentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk termodynamik 2005-11-07 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs mer