S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Transkript

1 repo03.docx UPPLANDS-BRO KOMMUN Översiktlig dagvattenutredning inom detaljplanområdet för Jursta Gård. Uppdragsnummer Leverans: Sweco Environment AB Yt- och dagvattengrupp Denis Van Moeffaert Johanna Rennerfelt 1 (13) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm D e ni s v an M oe ff ae r t Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) denis.vanmoeffaert@sweco.se DVMO

2 2 (13) g:\1133\data\adm\03 anbud\anbud 2012\jursta gård\utredning\utredning\leverans 3 steg 1\dagvattenrapport leverans jursta gård 2012-

3 1 Bakgrund och syfte 4 2 Lokala förutsättningar Avrinningsområdet Recipient Geologi 5 3 Riktlinjer för dagvattenhantering inom Brobäckens avrinningsområde 6 4 Principlösningar för dagvattenhantering På kvartersmark Höjdsättning för dag- och dränvatten från privat mark Fördröjning på tak Avledning från byggnad till lokal fördröjning och infiltration Växtbäddar Regngårdar På allmän platsmark Fördröjning genom genomsläppliga beläggningar Dagvattenledningar i gatorna Permanent dagvattendamm 12 5 Rekommendationer för fortsatt arbete 13 Bilaga 1: Exempel på möjliga lokaliseringar för dagvattenåtgärder på kvartersmark. Bilaga 2: Dagvattenavledning från allmän platsmark. 3 (13) g:\1133\data\adm\03 anbud\anbud 2012\jursta gård\utredning\utredning\leverans 3 steg 1\dagvattenrapport leverans jursta gård 2012-

4 1 Bakgrund och syfte I samband med detaljplanen för Jursta Gård i Upplands-Bro kommun planeras nybebyggelse i form av radhus, kedjehus och flerbostadshus enligt BoKlok - konceptet. Planområdet ligger väster om Bro tätort och norr om Jurstagårdsvägen. Det avgränsas i söder av Jurstagårdsvägen, i norr av Enköpingsvägen (väg 840) och i öster av Ginnlögs väg. Syfte med denna utredning är att ange hur dagvattnet ska hanteras för planerad nybyggnad (se även Bilaga 1). Denna utredning är det första steget som redovisar aktuella principlösningar för dagvattenhantering inom aktuellt område. I det andra steget förankras framtagna principlösningar med lokala förhållanden, där bland annat delavrinningsområden, höjdsättning och dimensionering kommer att redovisas. Underlagsmaterial som använts är: Jursta Upplands-Bro, underlag detaljplaneändring version ; Detaljplan för del av Jursta (Jursta Gård), Bro, Upplands-Bro kommun; Grundkarta (dwg); Utställningshandling Nr 0301, Miljökonsekvensbeskrivning, Detaljplan 3 för del av Jursta (Jurstaberg), Bro, Upplands-Bro kommun; Riktlinjer för dag- och dränvattenhantering för nybyggnation inom Brobäckens avrinningsområde, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Tekniska avdelningen, ; 2 Lokala förutsättningar 2.1 Avrinningsområdet Utredningsområdet ligger inom Brobäckens avrinningsområde. Recipient för aktuellt område är Brobäcken som slutligen mynnar ut i Broviken. Broviken ligger längst in i Brofjärden som är en del av Mälaren. Broviken är ett Natura 2000-område och är därmed även utpekat som riksintresse. Tillgängligt underlagsmaterial (grundkarta, dwg.) visar att avrinningen från området idag sker österut mot Brobäcken. Vid höjdsättning av planområdet rekommenderas att bibehålla befintlig markavrinning mot Brobäcken. Det är inte möjligt att redovisa avrinningsområdet på grund av bristfälligt kartmaterial för södra delen av aktuellt område. Utredningsområdet utgörs idag av natur- och skogsmark. I och med detaljplanen kommer ytor inom området att hårdgöras genom att nya hustak och parkeringsytor anläggs. 4 (13) S w e co E n vi r o n m e nt AB

5 Exploateringsgraden är relativt låg och syftar till en trädgårdstadskaraktär. Förändringen i markanvändningen kommer dock att medföra ökade dagvattenflöden och - föroreningar. 2.2 Recipient Recipient för detaljplanområdet är Brobäcken. Flödessituationen i Brobäcken är sådan att viss dämning sker i delar av dagvattensystemet redan idag i samband med höga flöden. För att dessa problem inte ska förvärras pga. planerad bebyggelse får vattenflödet till bäcken inte öka ytterligare. Konkret betyder detta att dagvattenflödena inte får ökas jämfört med dagens situation. Tillkommande flöden ska infiltreras och fördröjas innan bortledning. Halterna av näringsämnen är idag förhöjda i Brobäcken. Beräkningarna och vattenprovtagningar pekar också på förhöjda halter av tungmetaller, särskilt koppar och bly. Brobäcken klassas som eutrofierad enligt Naturvårdsverkets terminologi (klass 4, mycket höga halter). Planerad bebyggelse kommer att medföra ett ökat utsläpp av näringsämnen och tungmetaller jämfört med dagens situation. Det är därför viktigt att planera för dagvattenrening med tanke på recipientens känslighet. 2.3 Geologi En översiktlig bedömning av geologin görs baserad på följande underlag: Enligt tidigare utredningar av Sven Tyrén AB och KM AB Översiktlig teknisk bilaga till stadplaner för Bro industriområde, utbreder sig större områden med tjockare, relativt fasta jordlager där lera, sand och silt kan ingå. Inom dessa områden finns partier med lösare jordlager av sand, silt, grovmo och lera. Höjdpartierna består av morän och berg i dagen. Ulf Johnson Geo AB har utfört en översiktlig geoteknisk utredning inom området. Av PM framgår att under ett ca 0,4 m tjockt mullhaltigt ytskikt är leran, under en 1-2 m tjock torrskorpa, lös-halvfast. Leran blir mot djupet siltig och övergår i lerig silt. Djupet från markytan till fastare bottenlager av friktionsjord (morän) är som mest ca 10 m. Vid bygglov bör en noggrannare geoteknisk utredning göras. Baserat på detta underlag bedöms det finnas i huvudsak lera i området. Lera kan ha en hög infiltrationskapacitet på grund av sprickbildning och maskgångar när den är torr. Men den kan också bli helt tät när den är vattenmättad en längre tid eller blir utsatt för packning. Om leran riskerar att bli packad under entreprenaden så kan man nog inte räkna med så bra infiltrationskapacitet. Om man kan behålla naturliga egenskaper hos leran kan man ha bra infiltration under sommaren men låg under vår och höst. Kommer vatten kontaminerat med vägsalt att infiltrera så kommer leran att förlora sin struktur och bli helt tät. Silten är också tät medan grovmon sanden kan ha ganska bra infiltrationskapacitet. På grund av osäkerheten kring geologin bör ytterligare geotekniska undersökningar utföras i området. Även grundvattennivån bör uppmätas. 5 (13)

6 3 Riktlinjer för dagvattenhantering inom Brobäckens avrinningsområde Kapitel 2.2 redovisar att flödes- och föroreningssituationen i Brobäckens avrinningsområde inte är optimala. Samhällsbyggnadsförvaltningen på Upplands-Bro kommun tog därför fram riktlinjer som anger hur dag- och dränvatten ska hanteras vid nybyggnation inom Brobäckens avrinningsområde. Syftet med dessa riktlinjer är att ge fastighetsägare och exploatörer tydliga och väl motiverade mål och principer för hur dag- och dränvatten ska hanteras vid planering. Inom en fastighet ska lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) tillämpas. Dag- och dränvattenhantering ska utformas utifrån nedanstående sex mål: Utjämnad avrinning God hydrologisk balans Förhindra vattenskador Förhindra förorening av yt- och grundvatten Synliggöra vattenprocesserna Kostnadseffektivitet Föreliggande utredning hänvisar till denna publikation för mer underlag om principer för dagoch dränvattenhantering och exempel på förebyggande och behandlingsinriktade åtgärder. 6 (13)

7 4 Principlösningar för dagvattenhantering Detta kapitel redovisar principlösningar som kan vara aktuella för planerad bebyggelse inom detta område. Principlösningarna beskrivs generellt och bör förankras mer konkret i nästa steg. Principlösningarna redovisas även i Bilaga 1 och i Bilaga På kvartersmark Höjdsättning för dag- och dränvatten från privat mark En säker höjdsättning skyddar bebyggelsen mot ytligt förekommande dagvattenflöden från den egna tomtmarken samt omgivande mark. Dränvatten måste också avledas på ett säkert sätt. Höjdsättningen av dagvattenanläggningarna är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att avvattna ett område både vid normala regntillfällen samt kraftiga regn. Byggherren måste få principen för dräneringssystemets funktion och utformning tydligt förklarad, samt vilka konsekvenser detta medför för utformningen av husets grundkonstruktion Fördröjning på tak För att minska och utjämna flöden kan man använda gröna tak med exempelvis sedumväxter. Tunna gröna tak vilket är vanligast i Sverige magasinerar i medeltal hälften av årsavrinningen medan motsvarande siffra för djupa gröna tak är 75 %. Dessutom ökas initialförlusten vid varje regntillfälle med ca 6-10 mm beroende på vald tjocklek på substratet och lutning på taket. Detta innebär att även kraftiga regn kan utjämnas under den första avrinningstiden. Gröna tak kan anläggas på huvudfastighet alternativt komplementsbyggnader som förråd, cykelställ mm. I Figur 1 nedan visas exempel på gröna tak. Figur 1. Exempel på hur en anläggning av gröna tak kan se ut. 7 (13)

8 4.1.3 Avledning från byggnad till lokal fördröjning och infiltration Stuprörsutkastare samt skålade betongrännor utgör ett effektivt avledningssystem av takvatten från byggnader. Takvattnet bör ledas ut cirka 2,5 meter från byggnad för att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Betongrännorna är hårdgjorda och förhindrar infiltration närmast huskroppen. Om rännornas utlopp mynnar i gräs bör ett erosionsskydd med grovt grus användas som erosionsskydd. Marken närmast huset ska ha en lutning på minst 5 % för att förhindra yt- eller dagvatten att rinna in mot byggnaden. Längre ut från byggnaden (>3 m) kan lutningen vara flackare. Figur 2 visar hur avledning av dagvatten från hustak kan se ut. I områden med infiltrationsvänliga ytor och genomsläppliga underliggande marklager erhålls goda möjligheter för infiltration, förutsatt att grundvattennivån ligger på betryggande djup. För infiltration i en gräsyta bör matjordlagret ha en tjocklek av minst 15 cm och innehålla en viss andel grus och sand. Täta jordarter som leror kan vara begränsade gällande infiltrationskapacitet, men en viss infiltrationskapacitet kan byggas upp i de övre marklagren. Att tillåta infiltration i lerjordar minskar risken för sättningar då uttorkning av lerjorden motverkas. För att ta hand om resterande överskottsvatten som inte infiltrerat i gräsytan kan ett uppsamlande infiltrationsstråk anläggas inom fastigheten som löper utmed fastighetsgränsen. Figur 2. Exempel på avledning från hustak till gräsytor. 8 (13)

9 4.1.4 Växtbäddar För de BoKlok-flerbostadshusen eller förskolan som planeras inom området kan växtbäddar vara en lämplig åtgärd för dagvattenhantering. Växtbäddar utformas som nedsänkta lådor där vegetation i form av träd, örter och gräs planteras. Syftet med växtbäddarna är att fördröja, rena och eventuellt infiltrera dagvatten och flera växtbäddar kan kedjekopplas via övertäckta eller öppna dagvattenrännor. På så vis tillåts vattnet svämma över från växtbädd till växtbädd innan bortledning. Växtbäddar kan även förses med små dämmen i syfte att skapa ytterligare utjämningsvolym och därmed fördröja dagvattnet ytterligare så att mer kan infiltrera vid behov. Det finns två typer av växtbäddar, täta och genomsläppliga. För ett exempel på en växtbädd i se Figur 3 nedan. Växtbäddar kan även tillämpas på allmän platsmark. Genomsläppliga växtbäddar utformas utan tät botten alternativt med makadam i botten för att ytterligare underlätta nerträngningen. De genomsläppliga växtbäddarna utformas med kantsten vid angränsning mot gata i syfte att undvika att eventuellt förorenat dagvatten infiltrerar marken. Ett exempel på en möjlig lokalisering för växtbäddar redovisas i Bilaga 1. Figur 3. Exempel på utformning av växtbäddar Regngårdar Ett annat alternativ för flerbostadshusen och förskolan är regngårdar. Regngårdar utformas enligt samma princip som växtbäddar, men dessa kan med fördel vara genomsläppliga då de ofta tar emot vatten från större avrinningsområden. Regngårdar kräver större utrymmen och syftet med dessa är att fördröja, infiltrera och rena dagvattnet. I Figur 4 illustreras hur regngårdar kan utformas i anslutning till bostadsområden. Ett exempel på en möjlig lokalisering för en regngård redovisas i Bilaga 1. 9 (13)

10 Figur 4. Regngårdar 4.2 På allmän platsmark Fördröjning genom genomsläppliga beläggningar Hårdgjorda ytor kan på vissa platser ersättas med genomsläppliga material som till exempel grus för att öka möjlighet till infiltration. Då uppnås en fördröjning nära källan istället för en avledning av dagvattnet och vattenbalansen i området påverkas mindre av exploateringen. Genomsläppliga beläggningar bör inte läggas i för brant lutning eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Det finns ett antal olika vattengenomsläppliga ytmaterial som kan anläggas som alternativ till täta beläggningar som till exempel grus, dränerande asfalt, rasterytor med betonghålsten eller plastplattor. För samtliga alternativ gäller att underliggande bär- och förstärkningslager bör utgöras av grovt material för att kunna få god infiltrationskapacitet. Eventuellt behövs en dräneringsledning om marken har dålig infiltrationskapacitet. I Figur 5 visas olika exempel på genomsläppliga beläggningar. Rasterytor är sammanfogade av betong eller plast och är försedda med hål som kan fyllas med material som tillåter infiltration av dagvatten till underliggande marklager. Betonghålsten är en typ av rasteryta. Hålrummen fylls vanligtvis med grus eller gräs. Rasterytor kan anläggas på till exempel parkeringsplatser. 10 (13)

11 Figur 5. Genomsläppliga beläggningar 11 (13) S w e co E n vi r o n m e nt AB

12 4.2.2 Dagvattenledningar i gatorna Upplands-Bro kommun föredrar dagvattenavledning i ett konventionellt dagvattensystem via dagvattenledningar i gatorna för detta planområde. I Bilaga 2 (framtagen av Torkel Lindgren, planarkitekt, Upplands-Bro kommun) presenteras en översikt över ett sådant dagvattensystem och dess avrinning till Brobäcken. Dagvattnet föreslås rinna till en planerad dagvattendamm sydöst om planområdet där rening och fördröjning sker (se Kapitel 4.2.3). Från dagvattendammen kan vattnet rinna till en befintlig dagvattentrumma som går i sydöstlig riktning under cirkulationsplatsen. Därefter föreslås vattnet rinna i befintligt vägdike ner till Brobäcken Permanent dagvattendamm Med tanke på recipientens känslighet rekommenderas åtgärder för dagvattenrening. En permanent dagvattendamm för fördröjning och rening kan planeras i områdets sydöstra hörn. Dammar med en permanent vattenyta är en effektiv metod för att utjämna flödestoppar och avskilja föroreningar i dagvatten. Reningsmekanismerna bygger på sedimentering, växtupptag och nedbrytning med hjälp av bakterier och mikroorganismer. Generellt renas ca 50 % totalfosfor, 35 % för totalkväve, % för lösta ämnen samt % för tungmetaller. Reningseffekten beror på detaljutformningen, storlek och inslag av växtlighet i dammen. En dagvattendamm kan bidra estetiskt till ett område och vara ett positivt inslag för områdets biologi. För att uppnå en god reningseffekt i permanenta dammar är det viktigt med dammens utformning, såväl när det gäller grundzoner, material, utformning av utlopp samt plantering av växter som hjälper till att reducera flödet, ta upp lösta metaller och andra föroreningar och som kan skapa miljöer för mikrobakteriell nedbrytning av näringsämnen. Figur 6 visar exempel på en permanent dagvattendamm i anslutning till bostadsområde. Figur 6. Permanent dagvattendamm intill bostadsområde för utjämning och rening av dagvatten 12 (13)

13 repo03.docx Rekommendationer för fortsatt arbete Vi rekommenderar som fortsatt arbete att: Utföra geoteknisk undersökningar med syfte att få en bättre bild på infiltrationskapaciteten för dagvattnet. Geotekniska undersökningar bör även inkludera grundvattenmätningar; Inmäta området om inget bättre underlagsmaterial är tillgängligt. Inmätningen syftar till att ta fram avrinningsområdet inför flödes- och föroreningsberäkningar; 13 (13) DVMO

14 Bilaga 1: Exempel på möjliga lokaliseringar för dagvattenåtgärder på kvartersmark. Fördröjning genom vattengenomsläppliga beläggningar. NATUR En möjlig lokalisering för en regngård PARK En möjlig lokalisering för genomsläppliga växtbäddar Avledning från byggnad till lokal fördröjning och infiltration. Förskola E-station Gröna tak minskar och fördröjer dagvatten. buss-hpl REIERSTAM ARKITEKTUR & PROJEKTUTVECKLING DP JURSTA GÅRD illustrationsplan skala 1:1000 version Dagvattendamm

15 Bilaga 2: Dagvattenavledning från allmän platsmark. Konventionellt dagvattensystem med ledningar i gatorna Dagvattendamm Avrinning till recipienten Brobäcken via befintlig vägtrumma Avrinning i befintlig trumma under cirkulationsplatsen och därefter i befintligt vägdike Principlösning för dagvattenhantering på allmän platsmark för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård) Torkel Lindgren, planarkitekt, Upplands-Bro kommun Plan- och exploateringsavdelningen Skala 1:3 000 (A3) m