Hur uppfattar barn kroppen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur uppfattar barn kroppen?"

Transkript

1 Nr 4 December 2008 I detta nummer: s 2 JämO brister i arbetsvärdering Arbetsvärdering utgör ett viktigt hjälpmedel för att fastställa om en arbetsgivare sätter lön som är könsdiskriminerande. s 3 Vin minskar risken för demens i hög ålder Vid Göteborgs universitet studerades riskfaktorer och biologiska markörer för demens: dels inom populationsregister, dels genom kliniska studier av patienter med demens. s 5 Hemlik miljö för äldre ingen enkel fråga Inom äldreomsorgen är begreppet hemlikhet omhuldat. Men vad menas med det? s 6 Samband mellan kost och stroke Folsyra i kosten minskar risken för att drabbas av propp i hjärnan. Åtminstone gäller det finska rökare av mankön. s 8 Hushållens rörlighet på bostadsmarknaden Den centrala frågan i detta forskningsprojekt var huruvida ett exklusivt bostadsbyggande, som uppfyller de resursstarka hushållens Hur uppfattar barn kroppen? Vad tycker barn om sina kroppar? Hur ser flickors respektive pojkars kroppsuppfattning ut? Vilka faktorer har betydelse när de bedömer sin kropp och sitt utseende? Närmare tusen fjärdeklassare från Göteborg med omnejd ingick i en första del av en undersökning om barns kroppsuppfattning. När de var 13 respektive 16 år deltog de i en andra fas av studien. Flickorna kroppsuppfattning var negativare än pojkarnas, såväl vid 10 som 13 och 16 år. Att utvecklas tidigt tycktes hänga samman med negativ kroppsuppfattning när det gäller vikten. Hos pojkarna var det tvärtom. Av flickor med tidig pubertetsutveckling upplevde sig 62 procent som överviktiga, trots att bara 18 procent verkligen var det. Pojkar med sen pubertetsutveckling hade en mer negativ syn på sitt utseende än andra pojkar. Av de sent utvecklade pojkarna upplevde sig 37 procent som underviktiga, medan bara 11,5 procent i själva verket var det. Hälften av de sena pojkarna tyckte dessutom att de var för korta. De pojkar som var tidigare utvecklade skilde sig inte från dem som upplevde sig som normalutvecklade, vare sig när det gällde vad de ansåg om sin längd eller sin kroppsform. Projektledare: Ann Frisén Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Tel: E-post: Förändringsprocesser i välfärden Utgångspunkter för detta projekt var 1990-talets pensionsreform och utvecklingen inom arbetsmarknadspolitiken. Målet var inte att utreda om olika reformer var rättvisa eller inte, utan att diskutera en förskjutning i synen på vilket slags rättvisa som bör eftersträvas. Den svenska förändringsprocessen placerades in i ett internationellt sammanhang, i detta fall representerat av Norge och Finland. I motsats till vad som ofta antagits följer pensionsreformer ingen tydlig institutionell logik. I stället måste de förstås utifrån det enskilda landets politiska historia och kultur. Vad som i Sverige var ett genomgripande politiskt beslut var i Finland en administrativ uppgörelse mellan arbetsmarknadernas parter. Den danska utvecklingen å sin sida, menar forskarna, utmärktes av en benägenhet att lämna pensionssystemet vind för våg. Stora sociala system är ofta uppbundna kring s.k. automatiska stabilisatorer för att minska regeringars behov av politiska ingripanden. Det kan straffa sig på sikt, eftersom det bl.a. bidrar till att urholka den demokratiska processen. Dessutom kan oförutsedda händelser i framtiden leda till ett behov av reformer i den ena eller andra riktningen. Det är därför viktigt att säkerställa att avgörande beslut inte fattas utan att Fortsättning på sid. 3.

2 Forskning och Resultat Återvinning av el-avfall och hälsorisker Enligt ett EU-direktiv (WEEE-direktivet) ska elektriska och elektroniska produkter återvinnas. Återvinning av el-avfall är en snabbt växande industri i Sverige och globalt. Varje år produceras miljoner ton el-avfall i världen. Återvinning är ett mycket effektivt och ekonomiskt sätt att utvinna värdefulla metaller i stället för att bryta dem som malm. Det är även bättre för miljön att återvinna metallerna. Hur ser ett gott medarbetarskap ut? Och för vem är det gott? Det här projektet vid Göteborgs universitet lyfte fram vad medarbetarskap kan innebära och under vilka former det utövas. Tre delområden studerades: relationen mellan medarbetarskap och ledarskap hur de kompletterar och motverkar varandra; ansvarsbalansen, d.v.s. i vilken utsträckning som medarbetare inom olika sektorer av arbetslivet kan, vill och får ta ansvar i sitt arbete; strategier som medarbetarna använder för att hantera kraven på att ta medarbe- Många metaller som används taransvar. tserie inom Arbete elektronikindustrin och hälsa är skriftserie giftiga Arbete och sa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete och te och hälsa vissa kan skriftserie orsaka allergi Arbete i huden och luftvägarna. Vid arbete med och hälsa skriftserie Arbete återvinning av el-avfall finns därför en risk att personalen utsätts för dessa metaller. Detta har inte studerats tidigare. För att ta reda på hur anställda inom återvinningen av el-avfall utsätts för metaller kommer man i projektet att utföra olika provtagningar på tre företag i Sverige. Man kommer att studera hur mycket av olika metaller som finns i luften, i damm, på huden, i blodet och i urinen hos de anställda. Projektet kommer att ge ny kunskap om hur de anställda kommer i kontakt med giftiga och allergiframkallande metaller inom den snabbt växande återvinningen av el-avfall. Resultaten från projektet kan användas som underlag för hälsoriskbedömning och förebyggande åtgärder för att minska hälsoriskerna. Projektledare: Carola Lidén Institutionen för medicin, Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Karolinska Institutet Tel: E-post: Innebörden av medarbetaransvar Forskningsmaterialet utgörs av 300 intervjuer, 25 observationer och enkätsvar i ett tjugotal olika organisationer. Projektet har genererat tre böcker, en doktorsavhandling samt ett antal bokkapitel och konferensbidrag. Projektledare: Stefan Tengblad GRI, Gothenburg Research Institute, Göteborgs universitet Tel: E-post: Vad skiljer mäns och kvinnors fertilitet? Utbildning, ställning på arbetsmarknaden och inkomst var viktiga bakgrundsfaktorer i detta projekt om fertilitet och föräldraskap hos män. Syftet var att kartlägga mäns fertilitet och relatera den till generella trender i barnafödande i 1900-talets Sverige. Centrala spörsmål berörde likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns fertilitet samt vad som påverkade skillnaderna och hur dessa har utvecklats. Betydelsen av olika ekonomiska och sociala faktorer analyserades, och fokus flyttades från biologisk till social reproduktion, där maskulinitet och konstruktionen av manlighet anknöts till fader- och föräldraskap. Ett uttalat könsperspektiv medförde att män studerades, både som män som blir biologiska fäder och som män som antar olika slags fadersroller i samband med att de får barn. JämO brister i arbetsvärdering Arbetsvärdering utgör ett viktigt hjälpmedel för att fastställa om en arbetsgivare sätter lön som är könsdiskriminerande. Enligt jämställdhetslagen ska arbeten jämföras vad gäller krav på kunskap, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden. Under 1990-talet har arbetsvärdering fått en ny roll. Metoden används som bevisunderlag vid rättsliga prövningar av förekomsten av könsdiskriminerande lönesättning. I ett projekt vid Södertörns högskola analyserades jämförbarheten och tillförlitligheten hos de arbetsvärderingsmetoder som används. Underlaget utgjordes av material publicerat av JämO i samarbete med ett forskningsprojekt vid Arbetslivsinstitutet. Forskarna pekar bl.a. på avsaknaden av distinktion mellan subjektiva och objektiva kriterier, vilket medför att tolkningen av begreppet likvärdigt arbete blir oklar. Jämförelserna grundas på vag och osäker värdering. I bedömningarna av ett arbetes värde tilldelas detta en poängsumma som kan tolkas som ett mått på sammantagen värdering av krav som förknippas med arbetets utförande. I det arbetsvärderingssystem som rekommenderas av JämO finns ett förslag på hur det här måttet kan användas på ett tillförlitligt sätt. Analysen visar att förslaget dock har uppenbara brister. Att ange resultat av arbetsvärderingar med hjälp av poängskalor och numeriska vikter är inte välgrundat, menar forskarna. De visar samtidigt på att vaga och osäkra värderingar kan ligga till grund för att motivera en lönesättning, och att en mer sofistikerad beslutsmodell kan avhjälpa flera av de problem som identifierats i analyserna. Projektledare: Stig Blomskog Institutionen för statsvetenskap, nationalekonomi och juridik, Södertörns högskola Tel: E-post: Projektledare: Maria Stanfors Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Tel: E-post:

3 Forskning och Resultat Alzheimersjuka kommunicerar utan ord Den centrala frågan i detta projekt var hur personer med Alzheimers sjukdom och vårdpersonal samtalar med varandra. Av speciellt intresse var hur de använde icke-verbal kommunikation. Projektet bygger på videoinspelningar vid ett boende för demenssjuka. Vid sidan av sina kvarvarande språkliga och kognitiva funktioner försökte de demenssjuka använda kroppsliga uttryck för att etablera och vidmakthålla ett socialt samspel, både med andra demenssjuka och med personalen. De använde också aktivt berättande som en resurs för att upprätthålla sin identitet och för att skapa mening i en värld som alltmer förlorade sin innebörd för dem. Ett omfattande socialt samspel mellan demenssjuka kunde konstateras, när varken personal eller anhöriga var närvarande. I detta samspel fanns ett tydligt omhändertagande och försök att skapa kontakt med personer med långt utvecklad alzheimer. Projektledare: Lars-Christer Hydén Institutionen för tema, Kommunikation, Linköpings universitet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: forts. från sid 1. Förändringsprocesser ha varit föremål för offentlig debatt. Frågan om hur välfärdsstatens finansieringsproblem påverkar det politiska landskapet behandlades också, liksom finansmarknadens insteg på välfärdens område, och de informationsproblem som uppstår när medborgarna förväntas inrätta sina liv enligt en ny syn på rättvisan som betonar det egna ansvaret. Projektledare: Urban Lundberg Institutet för framtidsstudier Tel: E-post: Vin minskar risken för demens i hög ålder Vid Göteborgs universitet studerades riskfaktorer och biologiska markörer för demens, dels inom populationsregister, dels genom kliniska studier av patienter med demens. De senare omfattade psykiatrisk och kroppslig undersökning samt levnadsbakgrund. Sambandet mellan dålig lungfunktion i medelåldern och ökad risk för både Alzheimers sjukdom och annan sjukdom i hjärnan i hög ålder undersöktes, liksom också sambandet mellan dålig hörsel och hjärnförändringar på datortomografi. Andra studier rörde hur alkoholkonsumtion påverkar förekomsten av demens i hög ålder. Ett fynd här var att konsumtion av vin minskade risken för demens, framför allt hos rökare. Biomarkörer för tidig diagnostik av alzheimer och andra åldersrelaterade hjärnsjukdomar utvecklades och utvärderades. Vissa biomarkörer kan förutsäga alzheimer hos patienter med mild kognitiv störning. Biokemiska förändringar vid alzheimer uppträder ISSN tserie Arbete och hälsa skriftse Arbete och hälsa skriftserie Befolkningen Arbete i Sverige och hälsa s och resten av Europa hälsa skriftserie Arbete och hälsa blir allt skriftserie äldre. Det är inte Arbete o tidigt, kanske mer än åtta år innan symtomen uppkommer. Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens och multipel skleros kunde identifieras med masspektrometri. Flera av dessa markörer verkar vara generella för nedbrytande förändringar i nervsystemet. Riskgenen för åldersrelaterad förändring av gula fläcken i ögat påverkar också risken att insjukna i alzheimer. Amatörboxning medför tydliga och akuta tecken på att nervceller faller sönder, även i matcher där ingen av boxarna har knockats. Att nicka i fotboll leder inte till några sådana skador. Projektledare: Ingmar Skoog Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Göteborgs universitet Tel: E-post: Alzheimer Sirkka-Liisa Ekman, Maria Eriksdotter Jönhagen, Laura Fratiglioni m.fl. 95 s., Karolinska Institutet University Press ISBN Vi lever längre och alltfler drabbas därför av demenssjukdomar. I denna populärvetenskapliga antologi beskrivs bl.a. vad det innebär för en själv och för omgivningen att insjukna i Alzheimers sjukdom. Författarna ger också en detaljerad beskrivning av symtomen och hur en utredning går till, olika vårdformer, och en presentation av pågående forskning. Born to be wild. 55+ eller hur förvandla en global demografisk förändring till ett svenskt styrke- och tillväxtområde Magnus Lagerholm, Peter Eklund, Daniel Hallencreutz 43 s., Vinnova rapport VR 2008:10, Vinnova ISBN bara ett samhällsproblem utan också en möjlighet att utveckla nya varor och tjänster. Enligt denna rapport kan det svenska näringslivet och samhället dra fördel av denna pågående globala demografiska förändring. Leisure in late life. Patterns of participation and relationship with health Neda Agahi C:a 106 s., Karolinska Institutet ISBN Avhandlingen undersöker olika aspekter av äldre människors fritidsaktiviteter. Det visar sig bl.a. att äldre människor i dag deltar i fler fritidsaktiviteter än man gjorde för tio år sedan, trots att hälsotillståndet är sämre. För männen gäller att sambandet mellan aktiviteter och överlevnad är starkast vid aktiviteter som utförs på egen hand, medan det motsatta gäller för kvinnor, för dem är föreningsaktiviteter och studiecirklar hälsobefrämjande.

4 Forskning och Resultat Care trajectories in the oldest old Marie Ernsth Bravell 179 s., School of Health Sciences, Jönköping University ISBN ISSN Avhandlingen fokuserar på de allra äldsta och hur deras hälsa och sociala nätverk påverkar deras dagliga liv och hjälpmönster. Författaren undersöker också vad som påverkar institutionalisering av äldre. Health and health care utilization among the unemployed Annika Åhs C:a 128 s., Uppsala universitet ISBN ISSN Avhandlingen behandlar frågan hur hälsan i befolkningen påverkas av att många personer är arbetslösa, eller utanför arbetskraften (i arbetslöshetsåtgärder, i studier). tserie Arbete och Resultaten hälsa av undersökningen tyder bl.a. på att ohälsa bland skriftserie Arbete och sa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete och arbetslösa definitivt är ett folkhälsoproblem när arbetslösheten är te och hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete hög. Psykosociala faktorer i dagens arbetsliv och hur man mäter och beskriver dem Gabriel Oxenstierna, Maria Widmark, Kristina Finnholm, Stig Elofsson 78 s., Stressforskningsrapporter nr 320, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet ISBN , ISSN De ledande arbetsmiljömodellerna utvecklades för snart trettio år sedan och passar inte längre dagens arbetsliv. Denna skrift redovisar en ny undersökning och utvecklandet av ett nytt enkätformulär som bygger på en kritisk analys av de två klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna. Äldres levnadsförhållanden Databasen PSAE (Towards a Panel Survey of Ageing and the Elderly) utgör en nationell resurs för forskning om åldrande och de äldre. Den sammanställdes år 2004 och används nu bland svenska äldreforskare. PSAE ligger till grund för en generell levnadsnivåundersökning som är integrerad med Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). För dem som är 55 år eller äldre har ULF kompletterats med frågor om arbetsliv och utträde från arbetsmarknad, sociala relationer, ekonomiska förhållanden samt hälsa och funktion. Det totala urvalet i PSAE består av individer varav 7300 är 55 år eller äldre. Den undersökning av äldres villkor baserad på PSAE som ingick i projektet ger en ganska positiv bild av de äldres villkor. Den ekonomiska och materiella situationen visar, liksom hälsa och funktionsförmåga, på en gynnsam utveckling. Ofta är de äldre en resurs för sina vuxna barn och barnbarn. Samtidigt är det många vuxna barn, framför allt döttrar, som hjälper och vårdar sina gamla föräldrar, trots att de flesta äldre föredrar offentliga insatser framför anhörigvård. Men skillnaderna är också stora inom gruppen: sociala och ekonomiska klyftor finns här liksom i den övriga befolkningen. En viktig samhällsfråga gäller de äldres förmåga att fortsätta att arbeta även i hög ålder. PSAE visar att viljan till detta är ytterst begränsad. De flesta vill gå i pension allra senast vid 65 år. Inte på grund av hälsoproblem eller arbetskrav. De vill helt enkelt hinna med lite fritid. Projektledare: Björn Halleröd Sociologiska institutionen, Umeå universitet Tel: E-post: Äldres boende och hälsa I detta omfattande projekt samarbetade forskare inom gerontologi och arbetsterapi med andra medicinska och samhällsvetenskapliga samt tekniska discipliner, liksom med forskargrupper med liknande inriktning i Europa och USA. Studier av äldres boende och hälsa omfattar fem länder och är en del av detta forskningsprojekt. Trots stora olikheter i boendestandard och äldreomsorg är resultaten förvånansvärt lika mellan olika länder. Det är inte bostadens utformning som i sig har betydelse för hur äldre personer upplever hälsa och förmåga att klara vardagen. Det är kombinationen av miljöhinder i bostaden och den äldre personens funktionshinder som leder till problem. De svenska studierna visar att olika boendefaktorer har betydelse för upplevelsen av välbefinnande, beroende på hur mycket hjälp de gamla behöver i vardagen. Resultaten kan således användas för att åstadkomma mer individanpassade lösningar. Många kommuner och fastighetsägare efterlyser instrument som baseras på vetenskaplig evidens och är praktiskt användbara vid såväl ombyggnader som planering av bostäder för äldre. Projektledare: Susanne Iwarsson Institutionen för klinisk neurovetenskap, Lunds universitet Tel: , E-post: Arbetsmiljöupplysningen.se Här hittar du fakta och artiklar, Sveriges samlade kunskap om nya arbetsliv forskningsrön och hälsa. och goda exempel. Ett trettiotal arbets- Här hittar du fakta och artiklar, nya miljöorganisationer forskningsrön och goda bidrar exempel. med Ett trettiotal material. arbetsmiljöorganisationer bidrar med material.

5 Forskning och Resultat Hemlik miljö för äldre ingen enkel fråga Inom äldreomsorgen är begreppet hemlikhet omhuldat. Men vad menas med det? Och är det något som uppskattas av de boende? Genom fältstudier, studiebesök och intervjuer undersöktes hemlikheten i två äldreboenden, ett i Dalarna och ett i Stockholm. Hemlikhet som idé, d.v.s. att utformningen av de äldres boende och vardag ska likna hemmiljö, är inte helt enkelt att förverkliga i praktiken; uppfattningarna skiljer sig åt när det gäller utformningen av hemkänslan. En av de stora svårigheterna gäller inredningen. Olika smaknormer skapar estetiska konflikter, framför allt mellan personal och arkitekter. De boendes önskemål om hur miljön ska utformas stämmer inte alltid med det omgivningen föreställer sig. Exempelvis väljer boende ibland medvetet att inte ta med sig egna möbler det blir ett sätt för dem att skapa distans till institutionen. Dessutom tror omgivningen ofta att äldre personer inte tycker om moderna inredningar. Ingenting i undersökningen tydde på att detta var fallet. Personalen och de boende har olika uppfattningar om tid och rum. Det är svårt för personalen att sätta sig in i de boendes situation: att vistas på en och samma plats dag ut och dag in. De känner ofta stress medan de boende upplever tristess. Att tillbringa i stort sett all sin tid på ett och samma ställe, som de boende gör, skapar behov av kontraster. Därför bör de gemensamma utrymmena inte utformas så att de liknar de boendes privata rum. De boende talar om trivsel och funktion och visade inga tecken på att vilja se de gemensamma rummen som en del av sitt hem. I stället för den starka normen om hemlikhet bör målet vara en professionellt utformad vårdmiljö för en professionellt utformad vård, menar forskarna. Som det nu är ligger alltför stort ansvar på personalen som ofta saknar kunskaper. Det blir i stället deras privata smak som får råda. Projektledare: Helena Wulff Äldreforum, Dalarnas forskningsråd Tel: E-post: Arbete och psykisk ohälsa Syftet med denna studie är att identifiera exponeringsbiomarkörer i hud, nässköljvätska, plasma samt urin för utvalda akrylater som förekommer vid yrkesmässig exponering hos tandtekniker och nagelbyggare. Biomarkörerhalterna kommer att korreleras mot traditionella exponeringsmarkörer samt mot symtom och inflammationsmarkörer/mediatorer hos exponerade arbetare. Akrylater är en grupp reaktiva ämnen med ett stort användningsområde. De har en mängd industriella tserie tillämpningar Arbete och används hälsa skriftse Arbete och hälsa skriftserie Arbete och hälsa s hälsa skriftserie Arbete också och inom hälsa hälso- skriftserie och sjukvården, tandvård och skönhetsvård. Hud- Arbete o I detta projekt om arbetsliv och psykisk ohälsa genomfördes två datainsamlingar via postenkäter och Cirka personer svarade på båda enkäterna. Ett av områdena som behandlades var hur arbetsvillkor påverkar förmågan att hantera problem i livet och hur den psykiska hälsan påverkas. Kopplat till den andra frågeomgången intervjuades 900 personer som svarat på denna. Intervjuerna omfattade genomgång av symtom på psykiatriska besvär, utvärdering av betydelsefulla händelser i livet och svårigheter i arbetslivet. Under fyra dygn lämnade 600 av de intervjuade också kortisolprov från saliv som mått på hormonell belastning och som komplettering till övriga delar i undersökningen. Proven visade att sömnstörningar var förenade med låga kortisolvärden. Jämfört med infödda svenskar visades den psykiska hälsan vara sämre hos utomeuropeiska invandrare, vilket kan förklaras av olika fördelning av socioekonomiska riskfaktorer. Det förelåg också ett starkt samband mellan bristande socialt stöd och depressionsdiagnos. Projektledare: Ingvar Lundberg Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Tel: E-post: Biomarkörer för akrylatexponering sjukdom som kontaktallergiska eksem orsakade av akrylater är ett välkänt problem. Akrylaterna kan även orsaka luftvägssjukdomar och irritativa symtom från ögon och slemhinnor. Yrkesexponering för akrylater har associerats med astma. Exponeringen kan ske både via huden och andningsvägarna. Metoder för att mäta vissa akrylater i luft finns men flera är svåra att använda och har inte gett tillförlitliga resultat. Det finns således få publicerade studier där lufthalter beskrivits. Trots kunskap om akrylaters hälsoeffekter finns endast lite information om exponeringen. Vidare finns det en bristande kunskap kring biomarkörer av akrylater i människa. I denna studie berörs framför allt två yrkesgrupper på små företag: nagelbyggare och tandtekniker. Företagen har ofta otillfredsställande arbetsmiljö och saknar företagshälsovård. Dessa yrkesgrupper består huvudsakligen av kvinnor. Projektet är viktigt då användandet av akrylater är omfattande, symtom vid exponering är vanligt förekommande och det saknas bra metoder för att övervaka exponeringen. Projektledare: Christian Lindh, Lunds Universitet, Institutionen för laboratoriemedicin, Lund, Arbets- och miljömedicin Tel: E-post:

6 Forskning och Resultat Luftvägsbesvär för sotare Cochleaimplantat påverkar läsförståelse Läsförståelsen hos döva barn utvecklas positivt av cochleaimplantat. Ju tidigare barnet har opererats, och ju längre det haft sitt implantat, desto bättre är läsförståelsen. Fyrtio svenska barn och ungdomar med cochleaimplantat (CI) och varierande bakgrund deltog i detta projekt. Här testades språklig och kognitiv förmåga, läsförståelse och skrivförmåga samt hur väl barnen fungerade i samtal med normalhörande kamrater. I testen hade barnen med CI I Sverige finns idag cirka sotare (skorstensfejare) vars arbetsmiljö har genomgått och genomgår stora förändringar på grund av energiomställningen. Skorstensfejarna exponeras för en mängd ämnen i aska och sot med negativa hälsokonsekvenser, till exempel polycykliska aromatiska kolväten (PAH), tungmetaller och rester av förbränningsgaser. Att skorstensfejare har en ökad risk för cancer är känt sedan länge, och sot är klassificerat som carcinogen klass 1. I undersökningar tserie genomförda Arbete i och norden hälsa under skriftserie 80-talet Arbete och sa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete och te och har man hälsa påvisat skriftserie överrisk för Arbete flera cancerformer och ökad dödlighet i och hälsa skriftserie Arbete luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar. Nyare studier saknas helt. De nya kunskaperna om att partiklar i omgivningsmiljön har större negativa hälsoeffekter på luftvägar och hjärta-kärl än man tidigare varit medveten om, och att småskalig vedeldning bidrar till en stor del av den totala partikelbelastningen i den lokala miljön ger anledning att undersöka arbetsmiljöriskerna för denna grupp. Projektet syftar till att studera skorstensfejarnas exponering för luftvägsirriterande ämnen med mätningar av olika storlekar av partiklar och deras metallinnehåll i luft, 1-hydroxypyren i urin som biomarkör för PAH-exponering och hudexponering av PAH med tejpstrippning. En enkätstudie för att undersöka om det finns en överrisk för luftvägsbesvär kommer också att genomföras. Ökad kunskap om arbetsmiljörisker för skorstensfejare, som är exponerade för ett koncentrat av utsläpp, kan ge perspektiv även på effekter av luftföroreningar i ett befolkningsperspektiv. Projektledare: Håkan Tinnerberg, Lunds Universitet, Inst för laboratoriemedicin, Lund, Arbets- och miljömedicin Tel: E-post: särskilda problem med att lagra och bearbeta fonologisk information, i jämförelse med hörande barn i samma ålder. Men läsförståelsen låg i nivå med jämnåriga hörande barns. Och som i många andra studier var flickorna bättre än pojkarna när det gällde att förstå läst text. I kommunikationstestet deltog 16 par barn, varav åtta par utgjordes av ett barn med CI och dennes hörande samtalspartner. Resterande par var hörande. Uppgiften var för varje deltagare i varje samtalspar, dels att beskriva, dels att förstå en beskrivning av bilder som föreställde ansikten. För paren där ett barn hade CI tog det längre tid att lösa uppgiften. Det blev fler turer, däremot inte fler ord. De barn med CI som hade gott arbetsminne ställde fler klargörande frågor än de hörande barnen, och ledde därigenom samtalet framåt genom att komma med egna förslag. En strategi hos dessa barn som gör det möjligt att styra och kontrollera samtalet. Projektledare: Birgitta Sahlén Institutionen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: Samband mellan kost och stroke Folsyra i kosten minskar risken för att drabbas av propp i hjärnan. Åtminstone gäller det finska rökare av mankön. Hjärninfarkt var betydligt ovanligare bland dem som fick i sig mest, jämfört med dem som fick i sig minst. Sambandet mellan kost och risk att drabbas av stroke, d.v.s. propp eller blödning i hjärnan, undersöktes bland manliga finska rökare i flera studier. Männen hade besvarat en enkät om kost och andra livsstilsfaktorer och följdes sedan upp via nationella register. Fram till 2005 hade män drabbats av hjärninfarkt och 580 av blödning i hjärnan. Inget samband fanns mellan intaget av vitamin B6 respektive vitamin B12 och risken att drabbas av någon av dessa sjukdomar. Bland män med högt magnesiumintag var risken för hjärninfarkt signifikant lägre än bland män med lågt intag. Både kaffe och te är rika på antioxidanter som skulle kunna minska risken för åderförkalkning. Och risken för hjärninfarkt var betydligt lägre bland män som drack mycket kaffe och te jämfört med dem som aldrig eller sällan drack dessa drycker. Projektledare: Susanna Larsson Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet Tel: E-post:

7 Forskning och Resultat Ny träningsmetod för nacken Långvariga nackbesvär uppkommer genom störningar i de sensomotoriska funktionerna som reglerar muskelaktivitet och rörelsekoordination. Detta projekt har inriktats på att öka kunskapen om sensomotoriska funktionsstörningar hos personer med nackbesvär. Metoden har varit att vidareutveckla mätmetoderna och undersöka sambandet mellan funktionsstörningar och personernas skattade funktionsförmåga, hälsa och symtom. Ny utrustning för träning av nackkoordinationen utvecklades. Därefter fick personer med långvariga nackbesvär träna med den nya utrustningen. Utrustningen visade god klinisk användbarhet, och studien gav också indikationer på förbättrad balans- och nackfunktion, liksom också på självskattad hälsa och funktion. Resultaten har lett vidare till en satsning på en större utvärdering av behandlingsmetoden. Som förberedelse för kommersialisering och klinisk tillämpning av metoden har träningsutrustningen patenterats i Sverige. Projektledare: Martin Björklund CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Tel: ; E-post: Besök vår bokhandel på webben FAS har tagit över distribution och försäljning av ett antal av Arbetslivsinstitutets böcker. En del av skrifterna finns enbart som nedladdningsbara pdf-filer. En förteckning finns på webben plus uppgifter om vilka som har tagit över andra delar av Arbetslivsinstitutets utgivning. Beställningsadress: eller via FAS bokhandel på webben. Fronesis nr 27: Migration 220 s., Fronesis ISBN ISSN Skriften innehåller artiklar om migration uppdelade under rubrikerna Fri rörlighet i teorin, Arbetskraftsmigration, papperslösa och facklig organisering, Mobilitet på olika villkor och Statens gränser och makten över rörligheten. Social protection in an ageing world Red. Peter A. Kemp, Karel Van den Bosch, Lindsey Smith 278 s., International Studies on Social Security, Volume 13, Intersentia ISBN Den åldrande befolkningen är en av välfärdssamhällets största utmaningar. Flera andra faktorer påverkar också pensionssystemen. Men det är riskabelt att ändra tserie Arbete i dem. och I boken hälsa återges skriftse Arbete och hälsa skriftserie Arbete och hälsa s hälsa skriftserie Arbete en rad och studier hälsa som presenterades skriftserie vid Arbete ett seminarium ordnat av Foundation for o Nya metoder påvisar mögelsvampars art och mängd Antalet sjukdomar som orsakas av mögelsvampar ökar, på kontor, i bostäder, industrier och jordbruk. I detta projekt utvecklades metoder att DNA-analysera och artbestämma mögelsvampar. Forskningsarbetet ledde till att 25 arter av mögelsvampar, som alla finns i miljön omkring oss, kunde bestämmas med hjälp av mitokondrie-dna. Metoderna kan användas i medicinsk diagnostik och för att övervaka miljöer där människor bor och arbetar. Ett exempel på metodernas praktiska användning utgörs av Wallemiasvamp i jordbrukarnas arbetsmiljö. Wallemia sebi finns på platser där hö och säd hanteras och förvaras, i stallar och ladugårdar. Dess sporer följer med inandningsluften, skadar luftvägarna och lungorna och orsakar även astma. Bönder är alltså särskilt utsatta för wallemia och löper stor risk att få hälsoproblem. Förbluffande stora mängder av den hälsovådliga wallemia sebi hittades i jordbruksmiljön. Med hjälp av den nya metoden är det möjligt att exakt upptäcka och bestämma mängden sporer för att bedöma hälsoriskerna. Projektledare: Xiao-Ru Wang Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Tel: E-post: Bortsorterad om invandrare och arbetsmarknad Anna Danielsson ISBN , ISSN Pris: 79 kr Behovet av arbetskraft ökar i Sverige, trots det har personer med utländsk bakgrund svårt att konkurrera om jobben. Segregation och utanförskap omfattar både kön, social klass och etnicitet. Men situationen går att påverka. International Studies of Social Security. Epidemiology of cardiovascular disease risk factors in Ethiopia: the rural-urban gradient Fikru Tesfaye C:a 140 s., Umeå University ISBN ISSN Utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika förändrar sig snabbt när det gäller hälsosituationen. I södra Afrika går det långsammare. I Etiopien finns stora brister i förmågan att hantera växande hälsoproblem. Man har ringa kunskap om förekomsten av kroniska sjukdomar. Avhandlingen undersöker riskfaktorer för uppkomsten av hjärtkärlsjukdomar i Etiopien

8 Arbetstid, hushållsarbete och fritid I det nutida äktenskapet förväntas man och kvinna gemensamt bidra till försörjningen. Trots detta, och trots att kvinnan har förvärvsarbetat i femtio år, finns det fortfarande många viktiga skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Arbetstider, yrkesinriktning, löneutveckling, karriärmöjligheter och sjukfrånvaro visar olika mönster för män och kvinnor, och oftast till kvinnornas nackdel. I detta projekt studerades framför allt två könsskillnader som uppvisar bestående ojämlikhet: löneinkomster och sjukfrånvaro. En slutsats blir att könsskillnader på arbetsmarknaden kan förstås bättre om man ser till mäns och kvinnors förhållningssätt till förvärvsarbete och obetalt arbete i hemmet. Det finns ett tydligt samband mellan sjukfrånvaro och hur mycket fritid man har. Försämrad hälsa som beror på en kombination av förvärvsarbete, hemarbete och fritid gör det svårt att ändra beteendet och anpassa levnadsvillkoren för att förbättra hälsan. Projektledare: Dominique Anxo Institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet Tel: E-post: DECEMBER Hushållens rörlighet på bostadsmarknaden Den centrala frågan i detta forskningsprojekt var huruvida ett exklusivt bostadsbyggande, som uppfyller de resursstarka hushållens önskemål, är lika bra för de mindre välbeställda hushållen som att bygga direkt för dessa. Genom ett antal studier analyserades rörligheten på heta bostadsmarknader. Förespråkarna för dagens marknadsstyrda byggande hänvisar ofta till nyproduktionens dynamiska effekter. De menar att ett exklusivt byggande både kan tillgodose inkomststarka gruppers bostadsefterfrågan och generera ett sekundärt utbud av bostäder som kan tillgodose behoven hos mindre betalningsstarka hushåll. Ett spörsmål är huruvida ombildning från hyresrätt till bostadsrätt ger upphov till s.k. gentrifiering, d.v.s. att nedgångna bostadsområden förnyas och befolkningen ersätts med allt resursstarkare individer. En fallstudie av centrala Stockholm visar på en inflyttning efter ombildningen som i grunden förändrar de ekonomiska och sociala förutsättningarna i området. Ett annat ämne är hur de svaga hushållen bor och hur bostadsmarknaden omstruktureras när allmännyttan ombildas till bostadsrätt. Studien omfattar Sveriges kommuner år Borgligt styrda kommuner Läs våra forskarintervjuer på webben under Forskare berättar. Under december: Sven-Axel Månsson och Ulla-Carin Hedin om whistle-blowing hade en högre andel svaga hushåll i allmännyttan. Ju mindre allmännytta, desto större andel hyresgäster med socialbidrag eller invandrare från fattiga länder är regeln. Homogena bostadsområden riskerar att skapa utanförskap, samtidigt som ombildning riskerar att öka den geografiska koncentrationen av svaga hyresgäster. Projektledare: Lena Magnusson Institutet för bostads- och urbaniseringsforskning, Uppsala universitet Tel: , E-post: FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Westmanska Palatset, Wallingatan 2 Telefon: Telefax: E-post: Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år. Den är kostnadsfri och kan beställas från FAS. Redaktör: Jan Jerring. E-post: Ansvarig utgivare: Solweig Rönström Grafisk form: Lena Eliasson Produktion: Prospect Communication AB Tryck: Alfa Print AB, Stockholm ISSN: Detta nummer är distribuerat december 2008

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Rapport från Centrum för hälsa och åldrande AgeCap Ingmar Skoog, professor

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kommande utlysning om programbidrag

Kommande utlysning om programbidrag Kommande utlysning om programbidrag I mitten av april öppnar Forte en utlysning med syftet att stärka forskningsmiljöer inom områden med betydande behov och samhälleliga utmaningar. Utlysningen av programbidrag

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Ett svenskt program för forskning om kvinnors hälsa

Ett svenskt program för forskning om kvinnors hälsa Ett svenskt program för forskning om kvinnors hälsa Presentation vid Nasjonal konferanse om forskning og kvinnehelse, 17 sept 2008, Oslo Inger Jonsson Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson Högskolan i Gävle Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid 2016-11-22 Sam Larsson Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens Hanna Falk, fil.dr, leg.ssk Sahlgrenska akademin vid GÖTEBORGS UNIVERSITET FORSKARE Eva Billstedt Anne Börjesson-Hanson Hanna Falk Kerstin

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Omsorgens pris i åtstramningstid

Omsorgens pris i åtstramningstid Omsorgens pris i åtstramningstid Döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Äldreomsorg i relation till antalet 80 år+ i befolkningen

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Anna Nyberg, PhD Stressforskningsinstitutet Varför studera kvinnliga chefer? Arbetslivet i Sverige är fortfarande inte jämställt Kvinnor

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer