Auditering av Svenska handelshögskolans kvalitetssäkringssystem

Transkript

1 Clas Wahlbin Jonas Heikkilä Merja Hellberg Paula Lindroos Jan Nybom Solveig Cornér Auditering av Svenska handelshögskolans kvalitetssäkringssystem PUBLIKATIONER AV RÅDET FÖR UTVÄRDERING AV HÖGSKOLORNA :

2 ISBN (tryckt) ISBN (pdf) ISSN Utgivare: Rådet för utvärdering av högskolorna Pärm: Juha Ilonen Layout: Pikseri Julkaisupalvelut Tammer-Paino Oy Tammerfors 2007

3 Förord Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) påbörjade auditeringarna av högskolornas kvalitetssäkringssystem våren 2005 och totalt har nu tolv högskolor auditerats. Erfarenheterna av de genomförda auditeringarna har visat att det finns många olika exempel på god praxis i högskolornas kvalitetssäkringsförfaranden. Resultaten visar samtidigt även att speciellt helhetsbilden av kvalitetssäkringssystemet, den konsekventa kopplingen mellan ledning och styrning av verksamheten samt möjligheterna för de externa intressentgruppernas att delta i högskolans kvalitetsarbete är ur utvecklingssynvinkel en utmaning för de flesta högskolor. Auditering som metod är en nationell utvärderingspolitisk lösning, med vilken man internationellt kan påvisa att kvalitetssäkringen i Finland är ändamålsenlig och konsekvent på högskolenivå. Metoden har även fört med sig en anpassning till de europeiska riktlinjer för kvalitetssäkringsarbetet för högskolorna i och med att den nationella auditeringsmodellen är uppbyggd enligt de europeiska kvalitetssäkringspriciperna och rekommendationerna. Auditeringsmodellen respekterar högskolornas autonomi, samt det faktum att det i sista hand är högskolorna som ansvarar för verksamhetens kvalitet. Detta stämmer väl överens med både det finländska högskoleväsendet och med RUH:s verksamhetsprinciper. Växelverkan och dialog mellan RUH och högskolorna syns i auditeringen i form av utveckling och stödjande utvärdering. Målet är att bidra med sådan information, som högskolorna kan använda i utvecklingen av sin egen verksamhet. Auditeringsresultaten för även fram god praxis, som hela högskoleväsendet kan dra nytta av och rapporten inkluderar alltid rekommendationer avsedda att stöda högskolornas utvecklingsarbete gällande kvalitetssäkringssystemet. Auditeringen av Svenska handelshögskolans (Hankens) kvalitetssäkringssystem utfördes i form av nordiskt samarbete. Hanken föreslog att RUH utnämner en skandinavisk expert som ordförande för auditeringsgruppen. Denna lösning bidrog till ett internationellt jämförelseperspektiv i auditeringsgruppens arbetsprocess. Jag vill, å RUH:s vägnar, rikta ett speciellt tack till Hanken, som hör till de första universiteten som deltagit i RUH:s auditering och jag vill även tacka auditeringsgruppens medlemmar för ett engagerat expertarbete. Ossi Tuomi Generalsekreterare Rådet för utvärdering av högskolorna

4

5 Innehåll Auditeringsgruppen Inledning Auditeringsprocessen. Mål. Definitioner och objekten för auditeringen. Auditeringsavtal. Auditeringsmaterialet. Auditeringsbesöket. Auditeringsrapporten... Svenska handelshögskolan och dess kvalitetssäkringssystem Organisation och förvaltning Mål och strategi Kvalitetssäkringssystemet och dess delar Resultat. Kvalitetssäkringssystemets målsättning och struktur. Kvalitetssäkringssystemets dokumentation. Kvalitetssäkring av kärnverksamheten och stödtjänster.. Examensinriktad utbildning.. Forsknings- och utvecklingsarbetet.. Samhällsinteraktion, påverkan och regionalt utvecklingsarbete.. Stöd- och servicetjänsterna.. Personalutveckling. Personalens, studenternas och de externa intressentgruppernas engagemang. Anknytningen till ledning och styrning. Kvalitetssäkringsuppgifternas ändamålsenlighet och interna tillgänglighet. Kvalitetssäkringsuppgifternas ändamålsenlighet och tillgänglighet för externa intressenter. Procedurernas och strukturernas funktion och verkan. Utnyttjandet av kvalitetssäkringsinformation i utvecklingssyfte. Uppföljning, utvärdering och utveckling av kvalitetssäkringssystemet

6 .... Konklusioner Styrkor och god praxis i kvalitetssäkringssystemet Rekommendationer för utvecklingen Auditeringsgruppens helhetsutvärdering av Svenska handelshögskolans kvalitetssäkringssystem Beslut fattat av Rådet för utvärdering av högskolorna om auditeringens resultat Bilagor : Auditeringskriterier : Evidensmaterial i Svenska handelshögskolans basmaterial : Auditeringsbesökets program

7 Auditeringsgruppen Ordförande Professor Clas Wahlbin, Internationella Handelshögskolan vid Högskolan i Jönköping Clas Wahlbin är professor vid Internationella Handelshögskolan vid Högskolan i Jönköping. Åren var han rektor för Högskolan i Jönköping. Dessförinnan var han bland annat rektor för Högskolan Dalarna och professor vid Linköpings universitet. Han är civilekonom och ekonomie doktor från Göteborgs universitet och civilingenjör i teknisk fysik från Chalmers. Wahlbin har varit ordförande för två av Högskoleverkets granskningar och bedömningar av kvalitetsarbete vid svenska lärosäten och deltagit i andra. Medlemmar Studerande Jonas Heikkilä, Finlands Studentkårers Förbund r.f. Jonas Heikkilä har utsetts av Finlands Studentkårers Förbund (FSF). Han är anställd som högskolepolitisk sekreterare vid Åbo Akademis studentkår sedan Under de senaste åren har han aktivt deltagit i studentkårens verksamhet och aktivt representerat studenterna. Jonas Heikkilä är medlem i ÅA:s kvalitetsnämnd. Han är inskriven som studerande vid Åbo Akademis matematisk-naturvetenskapliga fakultet med miljö- och marinbiologi som huvudämne. Direktör Merja Hellberg, Aktia Sparbank Merja Hellberg har arbetat i Aktia sparbank sedan år 1986 och ansvarar för bankens verksamhet i Österbotten, Tammerfors, Mellannyland och Vanda. Hon är medlem i Aktias koncernledning och viceordförande för Aktia fondbolags styrelse. Hellberg fungerar för tillfället ( ) som medlem i Österbottens handelskammares delegation. Hon är även styrelsemedlem i stiftelsen för Österbottens högskola och medlem i delegationen för Vasa yrkeshögskolas enhet för företagsekonomi och turism.

8 Direktör Paula Lindroos 1, Åbo Akademi Paula Lindroos är filosofie doktor och direktör sedan 2002 vid Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Hon har i över femton års tid arbetat med utveckling av undervisningsmetoder, nätverksarbete och hållbar utveckling. Lindroos var vice direktör för Baltic University Programme (Uppsala universitet) under åren Hon har även fungerat som sakkunnig både nationellt bland annat inom universitetens nätverk för vuxenutbildning samt internationellt inom projektutvärdering (Grundtvig). Hon är även aktiv inom RUH:s utvärderingar och registreringar av specialiseringsstudier och är suppleant i nämnden för högskolornas specialiseringsstudier Rektor Jan Nybom, Yrkeshögskolan Sydväst Jan Nybom har arbetat som rektor för Yrkeshögskolan Sydväst sedan Han är forstmästare från Helsingfors universitet och har i ett fortbildningsprogram avlagt PD i Ledarskap i framtidsföretag. Nybom har gedigen erfarenhet av den finlandssvenska högskolepolitiken och representerar mångårig sakkunskap inom yrkeshögskoleledning. Han har även ett flertal förtroendeuppdrag inom den svenskspråkiga utbildningsverksamheten. Sekreterare Projektplanerare Solveig Cornér, Rådet för utvärdering av högskolorna Solveig Cornér är pedagogie magister (HU, 1996) och projektplanerare vid Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH). 1 Auditeringsgruppen utsåg vid sitt möte Paula Lindroos som viceordförande för auditeringsgruppen.

9 Inledning Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) och undervisningsministeriet har kommit överens om att Rådet för utvärdering av högskolorna under åren utvecklar auditeringsmetoder för högskolornas kvalitetssäkringssystem. I bakgrunden till auditeringen finns både ett nationellt och internationellt behov av att påvisa den finländska högskoleutbildningens kvalitet, samt att stöda högskolorna i kvalitetssäkring och utvecklande av kvalitet. RUH har i samarbete med högskolorna och studentorganisationerna utarbetat en auditeringshandbok 2. Auditeringshandboken utkom i svenskspråkig översättning 3 i december Auditeringshandboken innehåller målen och objekten för auditeringen, utvärderingsmetoder, kriterier samt följder av auditeringen. Vid uppgörandet av auditeringskriterierna har man utnyttjat de europeiska högskolornas kvalitetssäkringsprinciper och rekommendationer 4. Till rekommendationerna hör bland annat en dokumenterad kvalitetspolitik och fungerande metoder för säkring av kvaliteten, insamling och analys av information för styrning av utbildningen och den övriga verksamheten samt informationsspridning om kvaliteten på den utbildning och de examina som erbjuds. Utgångspunkterna för auditeringen av kvalitetssäkringen är en så kallad utvecklande utvärdering, som har en stark tradition i den finländska utvärderingsfilosofin. Målet är att den auditering som RUH genomför bidrar till utvecklingen av den auditerade högskolans kvalitetssäkringssystem. RUH genomför årligen 6 10 auditeringar enligt högskolornas anmälningar och de resurser som finns att tillgå. Våren 2005 genomfördes två pi- 2 Korkeakoulujen laadunvarmistusjärjestelmien auditointi. Auditointikäsikirja vuosille Korkeakoulujen arviointineuvoston julkaisuja 4:2005. Tampere: Tammer-Paino Oy. (Handboken finns även på Internet på adressen KKA_405.pdf) 3 Auditering av högskolornas kvalitetssäkringssystem. Auditeringshandbok för åren Rådet för utvärdering av högskolornas publikationer 5:2005. Tammerfors: Tammer-Paino Oy. (Handboken finns även på Internet på adressen KKA_505.pdf) 4 Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. European Association for Quality Assurance in Higher Education. Helsinki: Multiprint. ( /

10 lotauditeringar 5 och på basen av dessa utvecklades auditeringsmetoderna så att utvecklingsskedets auditeringar kunde påbörjas hösten Auditeringsmodellens utvecklingsskede sträcker sig till slutet av Av varje auditerad högskola och av varje auditör samlas feedback om auditeringsmetoden och kriterierna. RUH diskuterar auditeringsmodellen även med sina internationella samarbetsparter. Denna feedback utnyttjas 2007, då beslut fattas angående auditeringsmodellens utveckling. 5 I pilotskedet auditerades Kymenlaakson ammattikorkeakoulu och Pirkanmaan ammattikorkeakoulu. Slutrapporterna för dessa pilotauditeringar publicerades som nätpublikationer i RUH:s publikationsserie våren Rapporterna finns att tillgå på adressen:

11 Auditeringsprocessen. Mål Målet för den auditering som RUH av högskolorna genomför högskolevis är: att utvärdera, på vilket sätt högskolans kvalitetssäkringssystem fungerar som redskap för kvalitetsstyrning och utveckling stöder högskolans kvalitetssäkringssystem stävandena att uppnå den nationella högskolepolitikens och högskolans mål producerar högskolans kvalitetssäkringssystem ändamålsenlig information med tanke på utvecklingen av verksamheten och leder denna information till utvecklingsåtgärder att utvärdera kvalitetssäkringssystemet i förhållande till auditeringskriterierna, peka på starka sidor och god praxis, ge utvecklingsrekommendationer för utveckling av kvalitetssäkringen och inom Rådet för utvärdering av högskolorna fatta beslut om huruvida högskolan godkänns vid auditeringen eller om kvalitetssäkringssystemet förutsätter en omtagning av auditeringen.. Definitioner och objekten för auditeringen Nedan ges RUH:s definitioner av de begrepp som förekommer i auditeringshandboken Definitionerna grundar sig på de allmänt använda och godkända tolkningar som internationella utvärderingsorganisationer använder och som RUH har anpassat till den finländska högskole- och utvärderingskulturen. Kvalitetssäkring Med högskolornas kvalitetssäkring avses de förfaranden, processer eller system med vilka högskolorna säkerställer och utvecklar kvaliteten inom högskolan, den utbildning som högskolan ordnar och den övriga verksamheten. Med kvalitetsarbete avses ofta samma sak som med kvalitetssäkring, men ibland avses med kvalitetsarbete även utvecklingen av kvalitetssäkringssystemen.

12 Kvalitetssäkringssystem Begreppet kvalitetssäkringssystem grundar sig på det engelska begreppet quality assurance system, som omfattar både kvalitetssäkring och utveckling av kvaliteten. Kvalitetssäkringssystem kan användas i två sammanhang: med begreppet kan avses en enskild högskolas kvalitetssäkringssystem eller ett nationellt kvalitetssäkringssystem för högskoleutbildning. Med en högskolas kvalitetssäkringssystem avses en helhet bestående av organiseringen av kvalitetssäkringen, ansvarsfördelningen, förfarandena, processerna och resurserna. Med ett nationellt kvalitetssäkringssystem avses en helhet som består av högskolornas, Rådets för utvärdering av högskolorna och undervisningsministeriets förfaranden och processer samt lagstiftning som säkerställer högskoleutbildningens kvalitet. Enligt auditeringshandboken är objekten för auditeringen följande: 1. Kvalitetssäkringssystemets målsättning, helhetsstruktur och delområdenas inbördes samband 2. Till kvalitetssäkringssystemet anknuten dokumentation, i vilken ingår fastställandet av kvalitetspolicy, funktioner, aktörer och ansvar 3. Kvalitetssäkringens omfattning när det gäller de grundläggande uppgifterna samt stöd- och servicefunktioner a) Examensinriktad utbildning 6 b) Forskning / forsknings- och utvecklingsarbete c) Samhällelig växelverkan, regional påverkan och regionutvecklingsarbete 7 d) Stöd- och servicefunktioner (bl.a. biblioteks- och informationstjänster, karriär- och rekryteringstjänster samt internationella tjänster) e) Utveckling av personalen 4. Högskolepersonalens, de studerandes och externa intressentgruppers deltagande i kvalitetssäkringen 5. Kvalitetssäkringssystemets anknytning till ledning och styrning av verksamheten 6. Ändamålsenligheten och tillgängligheten av den information som kvalitetssäkringssystemet har producerat inom högskolan 6 Med examensinriktad utbildning avses utbildning som leder till examen på första, andra och tredje nivå. Till den första nivån hör lägre högskoleexamina och yrkeshögskoleexamina, till den andra högre högskoleexamina samt högre yrkeshögskoleexamina. Till den tredje nivåns examina inom forskningsutbildningen hör som påbyggnadsexamina avlagda licentiatexamina och doktorsexamina. 7 Det samhälleliga inflytandet och regionutvecklingsarbetet omfattar här även kompletterande utbildning (inkl. specialiseringsstudier) samt öppen universitets- och yrkeshögskoleundervisning.

13 7. Ändamålsenligheten och tillgängligheten av den information som kvalitetssäkringssystemet har producerat ur högskolans externa intressentgruppers synvinkel 8. Funktionsdugligheten och effektiviteten för kvalitetssäkringens förfaringssätt och strukturer då det gäller utvecklingen av verksamheten 9. Utnyttjandet av den information som kvalitetssäkringssystemet har producerat som redskap för kvalitetsstyrningen och utvecklingen av utbildningen och den övriga verksamheten 10. Uppföljning, utvärdering och fortgående utveckling av kvalitetssäkringssystemets verksamhet. Auditeringsobjekten bedöms på en fyrgradig skala enligt utvecklingsskede: bristfälliga, inledande, under utveckling och inarbetade. För varje auditeringsobjekt finns motsvarande fyrdelade kriterieuppsättning (bilaga 1). Objekten för auditeringen är kvalitetssäkringens processer och metoder, inte de mål som högskolan ställt upp eller högskolans resultat. Högskolans kvalitetssäkringssystem granskas i förhållande till de uppställda målen samt de ovannämnda auditeringskriterierna. Enligt auditeringshandboken är avsikten att granska kvalitetssäkringssystemets funktionsduglighet, ändamålsenligheten i den information systemet producerar och användningen i kvalitetsutveckling och uppföljning av utbildning och annan verksamhet. I samband med auditeringen förutsätts högskolan uppvisa konkreta belägg för kvalitetssäkringssystemets funktionsduglighet, verkan och öppenhet.. Auditeringsavtal RUH ingår tillsammans med högskolan ett avtal om auditeringen av kvalitetssäkringssystemet. Avtalet omfattar bland annat genomförandet av auditeringen, tidtabellen för auditeringsprocessen, andelen inhemska och internationella medlemmar i auditeringsgruppen och språk som används vid auditeringen, auditeringsbesökets längd, fördelningen av auditeringskostnaderna och samtycke till en eventuell ny auditering ifall auditeringen inte blir godkänd. Svenska handelshögskolans auditeringsavtal undertecknades Man beslöt att genomförandet av auditeringen i Svenska handelshögskolan görs på svenska. Vidare beslöts att RUH rekryterar auditeringsgruppens ordförande från Norden och att de resterande medlemmarna rekryteras från Finland.

14 . Auditeringsmaterialet Enligt auditeringshandboken skall auditeringsmaterialet sammanställas av högskolan så att det erbjuder auditeringsgruppen tillräckligt med information och belägg för kvalitetssäkringens omfattning, funktionsduglighet, effektivitet samt öppenhet och informativitet vid utvärderingen av kvalitetssäkringssystemet och de grundläggande uppgifterna. Med hjälp av auditeringsmaterialet bör auditörerna få en bild av högskolans organisation, kvalitetssäkringssystem, dess förhållande till styrsystemet för verksamheten samt belägg för att kvalitetssäkringssystemet fungerar. RUH har inte definierat någon begränsning för auditeringsmaterialets sidoantal. Högskolan bör själv på förhand värdera omfånget av det material som levereras till RUH. Följande basmaterial levererades av Svenska handelshögskolan: Hankens kvalitetspolicy En bild och en kort beskrivning av Hankens organisation En beskrivning av kvalitetssäkringssystemets utvecklingshistoria En beskrivning av Hankens kvalitetssäkringssystem En beskrivning av kvalitetssäkringssystemets anknytning till systemet för styrning av verksamheten Högskolans kvalitetshandbok En SWOT-analys av kvalitetssäkringssystemets starka sidor, svagheter, möjligheter och hotbilder En sammanfattning av de centrala utvecklingsobjekt och planerade åtgärder som kvalitetssäkringssystemet anvisat. Syftet med evidensmaterialet som högskolan samlat in är att verifiera, att kvalitetssäkringssystemet fungerar. För varje objekt som är definierat i auditeringshandboken bör evidens finnas. Den auditerade högskolan bör leverera auditeringsmaterialet i tio exemplar till RUH fyra till sex veckor före auditeringsbesöket. Svenska handelshögskolans material levererades avtalsenligt den 30 oktober 2006 och auditeringsgruppen fick därefter ta del av materialet för analys. En förteckning över evidensmaterial som hörde till Svenska handelshögskolans basmaterial finns i bilaga 2. Auditeringsgruppen kan utöver det ovannämnda basmaterialet be om tilläggsmaterial som hjälp i sitt arbete. Auditeringsgruppen bad före auditeringsbesöket om följande tilläggsmaterial: Den tryckta studiehandboken för läsår 2006/2007 Kommunikationsplan Stiftelsen Svenska handelshögskolans stadgar

15 Stiftelsen Svenska handelshögskolans verksamhet och budget 2007 Kriterier för styrkeområden Intern verksamhets- och ekonomiplan för , uppföljningsbrev från UvM EQUIS-självvärderingsrapport 2000 och 2005 European Policy Statement för Hanken 10/2002 Sammanfattning av EQUIS rekommendationer Verksamhetsberättelsens kvalitetsbilaga år 2005 Kvalitetsrådets utnämningsbrev 2005 Processbeskrivning över kursutvecklingsarbetet Vasa högskolekonsortium Strategi för samarbete och regional verkan 2003 Utvärdering av Hankens kvalitetssäkringssystem inför auditeringen, Proseminarium Utöver ovanstående dokument hade auditeringsgruppen under besöket och genom tidsbundna användaravtal tillgång till Svenska handelshögskolans alla interna elektroniska källor.. Auditeringsbesöket Auditeringsgruppens ordförande Clas Wahlbin och auditeringens koordinator Solveig Cornér besökte Svenska handelshögskolan i Helsingfors och deltog i ett diskussions- och informationsmöte. Personal och studenter vid Vasacampuset följde med diskussions- och informationsmötet via ATM-kontakt. Under mötet presenterades målen, objekten, kriterierna för samt genomförandet av hela auditeringsprocessen. Utöver Wahlbins och Cornérs presentationer höll även rektor Marianne Stenius ett inlägg. Diskussionsoch informationstillfället var ett interaktivt tillfälle där både personalen och studenterna ställde frågor i anknytning till auditeringsprocessen. Det egentliga auditeringsbesöket, i vilket hela auditeringsgruppen deltog, ordnades Målet för auditeringsbesöket är att fastställa och komplettera den bild man fått utgående från materialet för auditeringen av högskolans kvalitetssäkringssystem. Programmet för besöket gjordes upp enligt den modell som beskrivs i auditeringshandboken (bilaga 3). Utgångspunkten var under den första dagen att fokusera på kvalitetssäkringssystemet som helhet. Under den första besöksdagen i Helsingfors intervjuades grupper som representerade högskolans ledning, prefekterna, undervisningspersonalen, studenterna, stödtjänsterna samt kvalitetskoordinatorn och personer från olika externa intressentgrupper.

16 Under den andra dagen träffade auditeringsgruppen representanter för samtliga institut, samt personal och studenter vid tre institutioner; Institutionen för språk och kommunikation, Institutionen för företagsledning och organisation och Institutionen för marknadsföring. Auditeringsgruppen besökte onsdagen den 13 december 2006 Vasa och gruppen träffade både personal, studenter och externa intressenter. Auditeringsbesöket avslutades genom ett slutmöte där ledning, kvalitetskoordinator och två representanter för Svenska handelshögskolans studentkår fick höra auditeringsgruppens preliminära sammanfattning av resultaten.. Auditeringsrapporten Medlemmarna i auditeringsgruppen gjorde på förhand upp frågor inför auditeringsbesöket. Gruppen hade kvällsmöten under de tre besöksdagarna, där man preciserade frågorna och gjorde en preliminär bedömning av kvalitetssäkringssystemet enligt auditeringskriterierna. Auditeringsgruppen skrev auditeringsrapporten tillsammans, på så sätt att medlemmarnas specialkännedom kunde utnyttjas vid genomgången av de objekt som är fastställda i auditeringshandboken. Varje medlem skrev på basen av auditeringsmaterialet och -besöket en utvärderande och analyserande text enligt eget ansvarsområde. Texterna sammanfogades och därefter hade medlemmarna möjlighet att kommentera varandras texter. Rapportens struktur följer den enhetliga struktur som finns i auditeringshandboken. I de två första kapitlen beskrivs auditeringsprocessens bakgrund och genomförande. Det tredje kapitlet beskriver Svenska handelshögskolans organisation, mål och strategi, samt dess kvalitetssäkringssystem. Det fjärde kapitlet behandlar auditeringsresultaten enligt objekten för auditeringen och i det femte och sista kapitlet presenteras de slutsatser som gjorts på basen av auditeringen. Svenska handelshögskolan hade möjlighet att kontrollera fakta före rapporten behandlades i RUH.

17 Svenska handelshögskolan och dess kvalitetssäkringssystem. Organisation och förvaltning Högskolans uppgift Svenska handelshögskolan skapar ny kunskap på det ekonomisk-merkantila vetenskapsområdet och höjer på nivån på det ekonomiska kunnandet såväl inom näringslivet som i samhället i stort. Högskolan främjar etiskt högststående kompetens under samhälleligt ansvar 8. Svenska handelshögskolan (Högre Svenska handelsläroverket) inledde sin verksamhet år 1909 och är en av Nordens äldsta handelshögskolor. År 1927 blev Högre Svenska handelsläroverket det som än i dag heter Svenska handelshögskolan. Numera kallas Svenska handelshögskolan i de flesta sammanhang för Hanken. I denna rapport kommer härefter namnet Hanken att genomgående användas. Samma år som Hanken fick sitt nya officiella namn (1927) fick högskolan rätt att utexaminera ekonomie magistrar. Rätt att utexaminera ekonomie doktorer fick Hanken år Högskolan förstatligades år 1975 och kort därefter (1980) grundades en enhet i Vasa, som integrerades med högskolan. Hanken har alltså i sin nuvarande organisatoriska form verkat drygt tre decennier. Enligt Hankens egen organisationsbeskrivning i basmaterialet är högskolans förvaltningsinstruktion och valinstruktion de viktigaste interna normerna i högskolan. Valkollegiet har 36 medlemmar och de representerar de olika personalgrupperna och studenterna på båda campus. Huvuduppgifterna för valkollegiet är att välja rektor och prorektorer och även största delen av medlemmarna i styrelsen och i undervisnings- och forskningsrådet (UFR). Valkollegiet väljer rektor för fem år i sänder. Prorektorerna, som i Hanken är tre till antalet, väljs på förslag av rektor för tre år. Rektorn leder enligt universitetslagen högskolan och har alltså helhetsansvaret. Som stöd för sitt arbete har rektorn en informell ledningsgrupp för samordning av verksamheten. Ledningsgruppen består förutom av rektor 8 Examensstadga för Svenska handelshögskolan, 1 Högskolans uppgift.

18 av tre prorektorer med olika ansvarsområden samt förvaltningsdirektören och ekonomichefen. Rektor är ordförande för ledningsgruppen. Som högsta beslutande förvaltningsorgan i högskolan har Hanken en styrelse, som leds av rektor. Alla personalgrupper och studenter är representerade i styrelsen. I Hankens styrelse finns två medlemmar, som representerar näringslivet. Till styrelsens uppgifter hör att utveckla högskolans verksamhet och fatta beslut i större verksamhetsfrågor. Styrelsen fattar även beslut om verksamhets- och ekonomiplaner, bokslut och verksamhetsberättelser. Styrelsen utnämner professorerna och andra högre tjänsteinnehavare. Styrelsen ansvarar även för de frågor som hör till den autonoma högskolans jurisdiktion (bland annat kvalitetssäkringen). UFR har, enligt basmaterialet, som huvuduppgift att leda, utveckla och utvärdera undervisningen och forskningen i Hanken. Koordineringen av samarbetet mellan undervisnings- och forskningsverksamheten sköts av UFR. Ordförande för UFR är första prorektor. Alla personalgrupper och studerande är representerade i UFR. Vasaenheten i Hanken leds av andra prorektor, samt ett enhetsråd. Till enhetsrådets uppgifter hör att utvärdera verksamheten i Vasa, samt att bidra med utvecklingsförslag för enhetens verksamhet. I Hanken ges läsåret 2006/2007 grundläggande magisterutbildning vid sju institutioner. Institutionerna är indelade i huvudämnen. Fem av sammanlagt tio huvudämnen kan studeras både i Helsingfors och i Vasa. Var och en av dessa institutioner leds av en prefekt och ett institutionsråd. Vid Hanken kan man avlägga ekonomie kandidat-, ekonomie magister-, ekonomie licentiatsamt ekonomie och filosofie doktorsexamen. Det huvudsakliga undervisningsspråket vid högskolan är svenska. Satsningen på att stärka den internationella profilen har resulterat i att allt fler kurser ges på engelska. Hanken erbjuder fem engelskspråkiga magisterprogram. Antalet studenter med studierätt för magisterexamen är läsåret 2006/ 2007 ungefär 2500 (närvaroanmälda 2272 och frånvaroanmälda 271). Antalet forskarstuderande är 175. Personalstyrkan ( ) är 214 varav 63 personer var klassificerade som övrig personal. Instituten, som i de flesta fall är anknutna till en institution, är till antalet fem: CEFIR Center for Financial Research, CERS Center for Relationship Marketing and Service Management, CIEL The Center of International Economic Law, CREF The Center for Real Estate Investment and Finance, Lingua Hanken Center för språk och interkulturell kommunikation. Varje institut leds av en direktör med stöd av en direktion. Förvaltningsämbetet bereder och verkställer beslut som de kollegiala organen har fattat. Till förvaltningsämbetet hör Studiebyrån, Ekonomiförvalt-

19 ning, Marknadsföring och kommunikation, Ekonomforum, Alumnverksamhet och Allmän administration. För olika stödprocesser finns de fyra fristående institutionerna; Centret för forskning och internationella ärenden, Hanken fortbildning, Biblioteket samt Datacentralen vilka leds av en direktör och stöds av en direktion, såsom instituten. Fyra samarbetsinstitutioner leds tillsammans med olika samarbetspartners. Samarbetsinstitutionerna finns belägna både i Helsingfors och i Vasa. I nedanstående schema (Bild 1) sammanfattas Hankens interna organisationsstruktur. Styrelsen Rektor Undervisnings- och forskningsrådet Enhetsrådet i Vasa Förvaltningsämbetet Förvaltningsdirektören - Studiebyrån - Ekonomiförvaltning - Marknadsföring och kommunikation - Ekonomforum - Alumnverksamhet - Allmän administration Institut Direktioner/ Direktörer Institutioner Institutionsråd Prefekter Fristående institutioner Direktioner/ Direktörer - Biblioteket - Datacentralen - Centret för forskning och internationella ärenden - Hanken fortbildning Samarbetsinstitutioner - Center for Financial Research (CEFIR) - Center for Relationship Marketing and Service Management (CERS) - The Center of International Economic Law (CIEL) - The Center for Real Estate Investment and Finance (CREF) - Center for Languages and International Communication (Lingua Hanken) - Finansiell ekonomi och ekonomisk statistik - Företagsledning och organisation - Handelsrätt - Marknadsföring - Nationalekonomi - Redovisning - Språk och kommunikation - Helsinki Center of Economics Research (HECER) - IPR University Center - Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia - Hanken & IFL Corporate Development Bild. Hankens organisationskarta

20 . Mål och strategi Hankens verksamhet styrs av en helhetsstrategi; SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN 2015 en internationell handelshögskola, som är det övergripande strategidokumentet. Denna helhetsstrategi är godkänd av styrelsen under vårvintern 2003 och ska genomgå en revidering Högskolan har även, inom ramen för den övergripande strategin, uppgjort ett stort antal delstrategier och åtgärdsprogram. Ett viktigt strategidokument i Hanken är också resultatavtalet , som undertecknats av undervisningsministeriet och högskolan. Högskolans vision i helhetsstrategin lyder enligt följande: År 2015 har Svenska handelshögskolan stärkt sin position som en ledande, ackrediterad handelshögskola med internationell dragningskraft. Svenska handelshögskolan hör på sitt område till de ledande högskolorna i Europa. Svenska handelshögskolan bär det riksomfattande ansvaret för den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila universitetsutbildningen. Högskolan bedriver internationellt ansedd högklassig forskning. De graduerade placerar sig väl på en arbetsmarknad som är internationell till sin natur. Forskningen och inlärningsmiljön är innovativa och samverkan med näringslivet och det omgivande samhället intensiv. I Svenska handelshögskolans verksamhets- och ekonomiplan har man räknat upp mål, samt medel för att uppnå målen under följande rubriker: Strukturell utveckling och produktivitet, Forskning och forskarutbildning, Grundutbildning, Internationalisering, Samhällelig verksamhet, Infrastruktur och stödfunktioner, Utveckling av intellektuella resurser, Samarbete och Ledning och utveckling av verksamheten. I verksamhets- och ekonomiplanen är riktgivande kvantitativa målsättningar inkluderade.. Kvalitetssäkringssystemet och dess delar Bakgrund Enligt uppgifter i Hankens basmaterial skedde starten i uppbyggandet av Hankens kvalitetssäkringssystem år 1993, då en av rektor utsedd arbetsgrupp presenterade en rapport med åtgärdsförslag för hur utvärderingsarbetet i högskolan kunde sättas upp. De åtgärdsförslag som då fördes fram, finns ännu i dag kvar som väsentliga delar i kvalitetssäkringssystemet. Vad Hanken kallar genombrottet för högskolans kvalitetssäkringsarbete gjordes i slutet av nittiotalet, då högskolan beslöt att ansöka om den internationella EQUIS-ackrediteringen (EQUIS = European Quality Improvement

21 System). År 2000 beviljades Hanken den första EQUIS-ackrediteringen, som baserade sig på en intern självutvärderingsrapport och en extern utvärdering. Högskolans ackreditering gällde i fem år. EQUIS-ackrediteringen förnyades år 2005, denna gång för tre år framåt. Ett åtgärdsprogram för kvalitetsutveckling har utarbetats på basen av den externa utvärderingen (se närmare i kapitel 4.1). Kvalitetssäkringssystemets centrala delar Enligt Hankens kvalitetshandbok 2006 består Hankens kvalitetssäkringssystem idag av tre delar: EQUIS-ackreditering Den interna resultatförhandlingsprocessen och Det interna strategiarbetet, instruktioner, regelverk och dokumentation. Vidare nämns i kvalitetshandboken att Internationaliseringen av högskolans alla områden utgör en målmedveten del av kvalitetssäkringssystemet. Till kvalitetssäkringssystemets uppgifter hör att säkra att missionen uppfylls, att Hanken erhåller information för att kunna navigera rätt med sikte på visionen och att strategierna realiseras. Kopplingen mellan strategiska val och kvalitetssäkringssystemet görs i Hanken synlig i form av en kvalitetspolicy. Kvalitetspolicyn är utarbetad 2006 och den är gemensam för hela högskolan. Kvalitetspolicyn, liksom kvalitetshandboken, är således relativt färsk. Visionen för kvalitetsarbetet i Hanken är att stärka högskolans position som en internationellt ackrediterad högskola med klar fokus på verksamheten och kvalitet i kärnprocesserna. Högskolans kvalitetspolicy lyder: Det övergripande syftet med Hankens kvalitetsarbete är en kontinuerlig kvalitetsutveckling som innebär effektiva processer, bättre resultat och organisatorisk smidighet. Utgångspunkter för Hanken är att högskolan har: forskning på hög nivå utbildning av god kvalitet kompetent forskande och undervisande personal inflytande över och interaktion med samhället både regionalt och internationellt stödfunktioner som är moderna och tillgängliga en kompetent och serviceinriktad förvaltning en verksamhet som främjar hållbar utveckling.

22 Kvalitetssäkringens aktörer kan sägas omfatta all personal, eftersom Hankens kvalitetsmanual stipulerar att varje anställd ansvarar för kvaliteten i sitt arbete och både personal och studerande ser kvalitetsarbetet som en viktig och naturlig del av verksamheten. Personal med dedicerade kvalitetssäkringsuppgifter utgörs av en kvalitetskoordinator (100 % tjänst). I kvalitetshandboken konstateras att prefekterna och direktörerna har särskilt kvalitetssäkringsansvar för sina institutioner respektive enheter utgående från högskolans helhetsstrategi, verksamhetsplan och de årliga resultatavtalen mellan rektor och respektive enhet.

23 Resultat. Kvalitetssäkringssystemets målsättning och struktur Objekt : Kvalitetssäkringssystemets målsättning, helhetsstruktur och delområdenas inbördes samband Kvalitetshandboken 2006 beskriver att Hankens kvalitetssäkringssystem består av tre centrala element: den med fem eller tre års intervaller återkommande internationella EQUIS-ackrediteringen, högskolans årliga interna resultatförhandlingar och det interna strategiarbetet, strategier, instruktioner och regelverk m.m. Hanken vill genom att vara en internationellt erkänd aktör säkra sin position som en av de ledande europeiska handelshögskolorna. Internationaliseringen av högskolans alla områden utgör en målmedveten del av kvalitetssäkringssystemet. Hankens kvalitetspolicy anger sju utgångspunkter (se kapitel 3.3) för kvalitetsarbetet; forskning på hög nivå, utbildning av god kvalitet, kompetent forskande och undervisande personal, inflytande över och interaktion med samhället både regionalt och internationellt, stödfunktioner som är moderna och tillgängliga, en kompetent och serviceinriktad förvaltning och verksamhet som främjar hållbar utveckling. Hankens vill att kvaliteten skall garanteras på alla nivåer och inom alla områden utan att ett separat kvalitetssäkringssystem upprätthålls. Högskolan utgår från att kvalitet uppstår där arbetet görs. Hanken uppger i kvalitetshandboken att kvalitetssäkringssystemet idag inkluderar även externa och interna utvärderingar samt regelbunden uppföljning av verksamhetens kärnprocesser. Hanken utgår i planeringen av sin verksamhet från helhetsstrategin från Utarbetandet av en ny strategi beskrivs av nedanstående bild.

24 Bild. Arbetsflödesschema (processbeskrivning) för utarbetande av en ny helhetsstrategi Processen är omfattande och involverar en stor del av högskolesamfundet vilket torde leda till att helhetsstrategin är väl förankrad, då den tas i bruk. Själva processen med att utarbeta en ny strategi uppfattas av högskolan som en viktig del i säkringen av att hela organisationen är medveten om kvalitetens betydelse för fortsatt framgång. Högskolans övergripande mål för kvalitetsarbetet formuleras utgående från den övergripande strategin och EQUIS-processen som utmynnar i rekommendationer som Hankens styrelse fastställer till tyngdpunktsområden i kvalitetsarbetet. Högskolan använder alltså ackrediteringsprocessen som ett instrument för att formulera långsiktiga mål för utvecklingsarbetet. Enligt kvalitetshandboken är internationalisering av grundutbildningen, fortbildningen och växelverkan mellan högskolan och dess omgivning, speciellt näringslivet, tyngdpunktsområden för närvarande för kvalitetsarbetet. Ackrediteringsprocessens betydelse för kvaliteten upplevdes som central av alla intervjuade personalgrupper. Det omfattande självutvärderingsarbetet bedömdes som viktigt och lärorikt. Också representanterna för de studerande upplevde ackrediteringsprocessen som värdefull. Studerandes medverkan i styrelsearbete och officiella och mera inofficiella arbetsgrupper är omfattande och studenterna upplever arbetet som meningsfullt. Enligt intervjuerna är de märkbart nöjda med sin utbildning och upplever sig ha fått information om EQUIS-ackrediteringen som utgångspunkt för kvalitetssäkringsarbetet. De rekommendationer ackrediteringen fört fram var delvis väl kända av alla de intervjuade grupperna. Särskilt internationaliseringen av grundutbild-

25 ningen nämndes av alla de intervjuade. Kvalitetssäkringsarbetets koppling till ackrediteringsprocessen skapar en hög kvalitetsmedvetenheten i hela organisationen. Kvalitetspolicyn är däremot ännu relativt okänd för de flesta intervjuade. De årliga resultatförhandlingarna upplevdes av ledningen som synnerligen viktiga för kvalitetsstyrningen och resurstilldelningen. Alla intervjuade personalgrupper fann också resultatförhandlingarna vara meningsfulla och nyttiga. Avvikelser från överenskomna mål behandlas i resultatförhandlingarna. I intervjuerna framkom dock att resultatförhandlingarna långt utgår från det mål som formuleras på basen av det resultatavtal som årligen ingås med undervisningsministeriet. Målen avviker i och för sig inte från de tyngdpunktsområden för kvalitetsarbetet som anges i EQUIS-ackrediteringen, den övergripande strategin eller kvalitetspolicyn men någon tydlig koppling till kvalitetssäkringssystemets tre huvudelement finns inte synliggjord i dokumentation över resultatförhandlingarna. Strategier, delstrategier, handlingsprogram, reglementen och instruktioner bildar en central del av högskolans kvalitetssäkring. Uppställningen av mål, delmål, konkreta handlingsplaner, ansvarsfördelning, tidtabeller är dock vanskliga att ange i instruktioner och strategier. Enligt auditeringsgruppens mening formulerar dessa dokument väl ramar och riktning för kvalitetssäkringen men för det dagliga arbetet kunde gärna mera detaljerade dokumenterade rutiner finnas. Sådana finns också. Särskilt personalen inom stödfunktionerna redogjorde för flera goda exempel på processbeskrivningar och utredningar över kundtillfredsställelse som kan användas som exempel på god praxis. Också processbeskrivningen på hur planeringen av kurser fungerar är ett gott exempel på en fungerande rutin. Hanken är en kvalitetsmedveten organisation som gärna underställer hela sin verksamhet extern granskning. Det är emellertid inte helt entydigt definierat hur de tre centrala elementen i kvalitetssäkringssystemet integrerat kommunicerar med varandra på ett sätt som sammanför dem till ett system. På basen av det material auditeringsgruppen har tagit del av har vi inte kunnat fastställa hur mätbara mål konsekvent skulle ha formulerats utgående från helhetsstrategi, EQUIS-ackrediteringen eller kvalitetspolicyn och skulle ha synliggjorts i utkasten till resultatavtal eller i alla strategier, delstrategier eller handlingsprogram. Strategier och planer bildar utan dokumenterad uppföljning av hur verksamheten bedrivs inget helt tydligt system. Hankens kvalitetssäkring är under utveckling. Den består av riktlinjer för utveckling av kvalitetsarbetet. Högskolan samlar in och hanterar mycket för högskolans utveckling centralt material inom sina olika verksamhetsområden. Auditeringsgruppen har dock inte kunnat bilda sig en klar uppfattning om

26 hur materialet används för förändringsarbete på kort sikt och då Hanken gör sina strategiska val. Hanken konstaterar själv att kvalitetspolicyn är ett uttryck för vad vi bedömer att kvalitet innebär för oss. Policyn kunde dock användas som ett kraftfullt redskap i kvalitetssäkringen eftersom flera av utgångspunkterna är sådana att konkreta mätbara mål kan uppställas. Det är också möjligt att uppgöra processbeskrivningar över hur högskolan avser att säkra att målen uppnås. I samband med flera intervjuer konstaterades att Hanken är en liten organisation där frågor kan lösas informellt utan byråkratiska system. Behovet av dokumentation upplevdes till och med som motbjudande och onödigt. Systemet producerar material och planer för hur Hanken borde göra men saknar beskrivningar över hur till exempel incidenta avvikelser från instruktioner eller motsvarande hanteras. Hanken borde formalisera hanteringen av behov av förbättringar och registrering av utvecklingsbehov. Nu verkar det som hanteringen av avvikelser lätt upplevs som något personligt som helst skall redas ut på tu man hand. Om kvalitetssäkringsarbetet dokumenteras i strategier, instruktioner, regler och åtgärdsprogram uppstår det lätt separata relativt statiska delar som inte är ägnade att hantera behovet av eventuella snabba förändringar. Resultatavtalen mellan rektor och de olika enheterna ger goda möjligheter att formulera mål och granska avvikelser, men för att systemet skall fungera borde centrala uppgifter, såväl mål som resultat, behandlas av instanser till vars ansvar vederbörande uppgift hör. Resultat och tidsserier gällande kärnverksamheten och centrala mål borde behandlas av styrelse och direktioner. Detta skulle öka möjligheten att spåra hur kvalitetssäkringssystemet fungerar. Konklusioner EQUIS-ackrediteringen spelar en central roll i formuleringen av tyngdpunkterna för högskolans kvalitetssäkring. Internationellt erkänd kvalitet har en stor betydelse i Hanken. Särskilt tyngdpunktsområdet internationaliseringen av grundutbildning har haft stor genomslagskraft i organisationen. Resultatavtalen med de olika enheterna intar en central plats i högskolans kvalitetssäkringssystem. En omfattande strategiplaneringsprocess bidrar till en välförankrad syn hos personalen på vad Hanken vill uppnå. Hankens personal och studerande är kvalitetsmedvetna och vill utveckla högskolans kvalitet. Särskilt personalen inom stödfunktionerna hade stor vilja att systematiskt utveckla verksamheten och säkra kvaliteten.

27 Genom att dokumentera hur högskolan i praktiken gör kunde man förbättra kvalitetssäkringssystemets användbarhet. I sitt kvalitetssäkringssystem kunde Hanken inkludera fler konkreta, mätbara mål för förändringsarbete på kort sikt och samtidigt även beskriva, hur man i Hanken hanterar avvikelser och hur åtgärder vidtas för fortgående utveckling av kvaliteten.. Kvalitetssäkringssystemets dokumentation Objekt : Till kvalitetssäkringssystemet anknuten dokumentation, i vilken ingår fastställandet av kvalitetspolicy, funktioner, aktörer och ansvar Kvalitetssäkringssystemets dokumentation har till sina olika delar vuxit fram över en längre tidsperiod. Den första EQUIS-utvärderingen skedde 2000, men först 2006 har kvalitetshandboken skrivits, som en överrock för hela systemet. Vidare är vissa delar av kvalitetssäkringssystemet under utveckling. Det gäller särskilt de mer detaljerade och mer frekventa delarna. Utvecklingen sker delvis med vad som skulle kunna kallas en experimentell ansats, så att olika delar av Hanken utvecklar sina egna procedurer, vilka sedermera kan komma att vägas ihop till för hela Hanken gemensamma procedurer. Av samtliga dessa skäl är det naturligt att dokumentationen av kvalitetssäkringssystemet nu för en utomstående framstår som splittrad, och att dokumentationen av funktioner, aktörer och ansvar inte är klar. Inte heller är alla delar av kvalitetssystemet dokumenterade, vilket borde åtgärdas. Åsikterna om kvalitetshandboken varierade. På frågan om användning av kvalitetshandboken gavs vid auditeringsbesöket svar som Den är ännu ett utkast, Vi har läst den, men den är så ny, det återstår att ta itu med den men också Det var en aha-upplevelse, det var ett konkretiserande av kvalitetssäkringen och Den är ett levande dokument just nu. Hanken noterar själv som en av fem svagheter med nuvarande system att ansvarsfördelningen för uppföljning av strategier, planer och dokumentation inte är entydig, i vilket auditeringsgruppen alltså instämmer. Hanken anger också som en av sex styrkor lättillgängliga, klara och täckande regelverk och instruktioner. I detta instämmer gruppen delvis, eftersom till exempel de årliga resultatförhandlingarna med undervisningsministeriet liksom de årliga interna resultatförhandlingarna dokumenteras väl och följs upp i ledningsgruppen, men inte till fullo, då betydande delar av systemet inte är dokumenterade.

28 För att förbättra kvalitetssäkringssystemets dokumentation kunde man dokumentera systemet enligt någon mer utvecklad systematik. Kvalitetshandboken anger mycket tydligt att och hur kvalitetsarbetet är knutet till centrala delar av verksamhetsplaneringen. Detta är i grunden mycket bra, och i en eventuell mer utvecklad systematik bör Hanken se till att denna koppling inte förloras. En utveckling av dokumentationen kan bidra till att tydliggöra en systemsyn på kvalitetssäkringsarbetet. Vi har system, men folk tänker inte på dem på det sättet sade en intervjuperson vid auditeringsbesöket. Konklusioner Kvalitetssäkringssystemets dokumentation har vuxit fram med tiden, och kvalitetshandbok och kvalitetspolicy har formulerats relativt nyligen. Dokumentationen är under utveckling. Kvalitetsäkringssystemets dokumentation är väl knuten till centrala delar av verksamhetsplaneringen. Denna tydliga koppling bör bevaras.. Kvalitetssäkring av kärnverksamheten och stödtjänster Objekt : Kvalitetssäkringens omfattning när det gäller de grundläggande uppgifterna samt stöd- och servicefunktioner.. Examensinriktad utbildning I auditeringens basmaterial lyfts de centrala utvecklingsobjekt (bland annat i utbildningen) upp som Hankens kvalitetssäkringssystem har anvisat. Inom utbildningen sker internationaliseringen så att femtio procent av undervisningen erbjuds på engelska och att högskolan rekryterar en större andel av sina studerande från utlandet. Högskolans undervisningsspråk är svenska, men på magisternivå ges hälften av kurserna på engelska och på doktorandnivå är alla kurser på engelska. Till åtgärderna för de centrala utvecklingsobjekten hör att fler engelskspråkiga magisterprogram har lanserats (MSc-program) och mätare utvecklas som bäst för internationaliseringen av den examensinriktade utbildningen. I Hankens kvalitetshandbok delas kvalitetsarbetet inom examensutbildningen upp enligt två områden: undervisningens substans och processerna i samband med denna. Utgångspunkten för kvalitetssäkringen av den examensinriktade utbildningen är att säkerställa en jämlik behandling och transparens.

29 UFR i Hanken verkar enligt kvalitetshandboken och intervjuerna ha en stor roll för den examensinriktade kvalitetssäkringens substans, och UFR:s roll verkar vara välkänd inom organisationen. Enligt kvalitetshandboken godkänner styrelsen i Hanken utbildningsprogram på förslag av UFR, men rådet fastställer till exempel grunderna för antagning. UFR är ett kollegialt förvaltningsorgan med bred representation och detta är, enligt intervjuerna, något som verkar vara uppskattat av alla parter. Gällande processerna i samband med undervisningens substans framkom det under intervjuerna, att stödfunktionernas tillgänglighet ses som en viktig kvalitetsaspekt i den examensinriktade verksamheten och samarbetet med stöd- och serviceenheterna fungerar väl. Under intervjuerna lyftes även fram de fördelar en liten högskola har, dvs. nära kontakt och möjlighet till individuell studiehandledning. Den processbeskrivning av kursplaneringen som används i högskolan har utvecklats för att klargöra ansvars- och rollfördelningen vid institutionerna. Samma processbeskrivning är ett användbart hjälpmedel för ny undervisande personal och ett sätt att sprida information i högskolan. Auditeringsgruppen fick under intervjuerna höra att kursplaneringen görs i institutionerna och att den ofta utförs kollegialt på lärarmöten. Studenter involveras i godkännandet av kursplaneringen i institutionsrådet och senare i UFR. Hanken har år 2005 tagit i bruk ett elektroniskt kursutvärderingssystem (PalauteOodi) som ska ge alla vid högskolan lika möjligheter till respons på kurserna inom den examensinriktade utbildningen. De flesta intervjuade ansåg att det nya kursutvärderingssystemet är ett nyttigt verktyg. Många av de processer som rör examensutbildningen är standardiserade och inkörda vilket innebär att de flesta vid högskolan känner till dem. Kvalitetssäkringssystemet omfattar många funktioner och processer av de grundläggande uppgifterna. För att mäta hela utbildningens kvalitet utförs också utvärderingar bland utexaminerade. Den mest omnämnda utvärderingen som man kände till i intervjuerna utförs av Ekonomförbundet (SEFE). Även Hankens interna Ekonomforum utför dylika utvärderingar och man har även gjort enkäter bland alumner. Samtliga utvärderingar bland de utexaminerade från Hanken visar på en god sysselsättningsgrad, vilket antas bevisa en god substans och att kvalitetssäkringen inom den examensinriktade verksamheten fungerar. En institution i Hanken har, för andra gången i rad, blivit utsedd till kvalitetsenhet i undervisning inom magister- och forskarutbildningen av undervisningsministeriet. Denna utmärkelse kan ses som ett tecken på god praxis inom högskolan, där den utsedda institutionen har visat att den målmedvetna satsningen på kvalitetssäkringen i undervisningen har burit frukt. Även den