Arbetsplatsen som la randemiljo en sammansta llning av arbetsplatshandledarens. PeM Eivor Romar OptiInno/Åbo Akademi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsplatsen som la randemiljo en sammansta llning av arbetsplatshandledarens. PeM Eivor Romar OptiInno/Åbo Akademi"

Transkript

1 1 Arbetsplatsen som la randemiljo en sammansta llning av arbetsplatshandledarens uppgifter och egenskaper PeM Eivor Romar OptiInno/Åbo Akademi

2 2 Innehåll 1. Kriterier för blivande arbetsplatshandledare... 3 Inledning och bakgrund... 3 Viktiga egenskaper för en arbetsplatshandledare... 5 Sammanfattning av önskade egenskaper Arbetsplatshandledarens uppgifter Källor:... 14

3 3 1. Kriterier för blivande arbetsplatshandledare Inledning och bakgrund En arbetsplats är inte enbart en plats där människor utför sitt dagliga arbete, den kan också ses som en lärmiljö. Forskning kring arbetsplatser som lärmiljöer har funnits under längre en tid men en sida av arbetslivspedagogisk forskning som aktualiserades under senare delen av 1970-talet och under 1980-talet var människans förhållande till arbetsplatsen som miljö med förutsättningar att främja lärande och kompetensutveckling, så som dessa framträdde på arbetsplatsen i samband med det dagliga arbetet (Ellström 2005). I det här arbetet kommer jag att fokusera på arbetsplatshandledning, handledarens uppgifter och de personliga egenskaper som kan efterfrågas. Arbetsplatshandledaren fungerar som ett exempel på en yrkesman inom sin egen bransch (Vetolava 3, 2011). Han eller hon kan också ses som nyckelperson för den nyanställdas förutsättningar på arbetsplatserna. Ellström (1992), talar om olika former av kompetens som ett arbete de facto kräver för att utföras på ett framgångsrikt sätt nämligen formell kompetens, som kan dokumenteras t.ex. genom betyg, intyg eller diplom, reell kompetens som är den faktiska kompetens som individen har för att t.ex. utföra en arbetsuppgift. Dessutom talar han om utnyttjad kompetens, vilket är den kompetens som individen har verklig användning för i sitt arbete, samt efterfrågad kompetens, alltså den kompetens som formellt eller informellt krävs för ett visst arbete. De egenskaper och kompetenser som efterfrågas hos en arbetsplatshandledare kan alla sorteras in under någon eller några av dessa rubriker. Handledning kan vara ett av flera redskap för att tillvarata och utveckla kompetens (Gjems 1997). Handledning är en speciell inlärningsform som har tydliga fördelar jämfört med andra former av inlärning eftersom den kan ge en kompetensutveckling som har som utgångspunkt de behov av kunskap och kompetens som finns inom ett yrke eller på en arbetsplats. Den är ofta till sin karaktär individuell, vilket innebär att handledaren och den handledda tillbringar mycket tid tillsammans och att handledarens personliga betydelse inte ska underskattas. Lärande på arbetsplatsen sker i huvudsak genom experiment och försök och den feedback som den handledda får efter ett arbetspass kan vara avgörande för lärandet (Frisk 2010).

4 4 Det finns för närvarande egentligen inga formella kompetenskrav för en arbetsplatshandledare utöver de som kan finnas på en arbetsplats. En blivande arbetsplatshandledare är både en lärare/mentor, en ny kollega och på många sätt också företagets ansikte utåt (Laiho 2001). Att lära sig ett yrke eller ett arbete med alla dess olika detaljer sker allt oftare på arbetsplatser. Arbetsplatshandledarens roll som handledare närmar sig också lärarens roll även om tyngdpunkten ligger på lärande av arbetskultur och tekniska aspekter (Majuri & Eerola 2007). Syftet med handledningen är att den som handleds lär sig att utföra ett produktivt och högklassigt arbete med riktiga och säkra arbetsmetoder. Man bör komma ihåg att behovet av handledning varierar under inskolningsperioden och efter hand som den nya arbetstagarens yrkeskunskap utvecklas. När färdigheterna utvecklas bör handledaren inte alltid servera färdiga lösningar på problem, utan uppmuntra den handledda att självständigt försöka lösa problemen eller söka information om hur problemet ska lösas (Vetolava 3, 2011). En arbetsplatshandledare behöver ha grundläggande kunskaper i lärandeprocesser och ha en viss insikt i olika former av lärande och lärstilar för att kunna planera och handleda en ny arbetstagare eller studerande (Frisk 2010). Därför är innehållet i den utbildning en blivande arbetsplatshandledare genomgår av stor betydelse. Det är ändå orimligt att kräva av en arbetstagare utan pedagogisk utbildning att han eller hon ska kunna eller ens känna till samma saker som en utbildad lärare i fråga om till exempel undervisning och lärstilar. Det betyder att de personliga egenskaperna är viktiga hos den person som ska fungera som arbetsplatshandledare och skola in den nya arbetstagaren i företaget, både rent yrkesmässigt i hur olika maskiner används och socialt i den företagskultur som finns på arbetsplatsen. Det ligger naturligtvis i alla parters intresse att den processen blir så smidig som möjligt och att de nya arbetstagarna trivs i företaget. Både rekrytering till och utbildning för ett arbete förutsätter en uppfattning om vad arbetet innebär och kräver. En fråga som därför kan vara viktig att ta upp gällande arbetsplatshandledning är vilka mål handledningen strävar till och hur och av vem de sätts upp. Ellström (2003) anser att det finns en motsättning mellan två olika synsätt vad gäller mål och deras betydelse för handling och lärande i organisationer. Klara och tydliga mål för en verksamhet kan ses som viktiga för att främja människors motivation och möjligheter till lärande

5 5 i fråga om ett reproduktivt eller anpassningsinriktat lärande, medan ett utvecklingsinriktat lärande tvärtom kan gynnas av motsättningar och konflikter kring de mål och ideologier som dominerar en verksamhet. Jag föreställer mig att en god arbetstagare kan ha nytta av båda inlärningssätten, eftersom det reproduktiva och anpassningsbara till en viss grad krävs på en arbetsplats, medan ett företag som vill utvecklas också behöver medarbetare som kan förnya sig och vidareutveckla både sig själva och arbetsplatsen. Här kan kanske det reproduktiva ändå ses som viktigare i ett initialskede, där den nya arbetstagaren ska lära sig arbetsprocessen i företaget. Men dagens och morgondagens arbetsliv kräver - och kommer i ännu högre grad att kräva - att arbetstagarna besitter inte bara utförarkompetens, alltså förmåga att utföra givna arbetsuppgifter, utan även utvecklingskompetens dvs. att självständigt kunna medverka i att lösa problem och utveckla arbetet (Ellström 2009). En god arbetsplatshandledare bör bland annat kunna arbeta självständigt och ha förmåga att växla mellan rutinbetonat arbete och nya oförutsedda uppgifter. Goda baskunskaper i allmänna och särskilt i yrkesbaserade ämnen och ett aktivt och personligt förhållningssätt till arbetet är en förutsättning för att kunna handleda nya arbetstagare. Förmåga till planering, problemlösning och beslutsfattande, god kommunikationsförmåga samt en viss ledarskapskompetens för att vid behov kunna samordna lagarbete kan också ses som värdefulla egenskaper för en arbetsplatshandledare. Viktiga egenskaper för en arbetsplatshandledare I kapitel 2 finns en kort sammanfattning av vad en arbetsplatshandledare bör kunna och tänka på i handledningsarbetet. I det här avsnittet kommer jag att närmare gå in på de egenskaper en god handledare bör ha. Hannula, Kantaluoto och Sydänmaa (2007) listar bland annat följande egenskaper som viktiga för en arbetsplatshandledare: Har ett brett perspektiv på branschens arbetsuppgifter Gedigen yrkeskompetens Behärskar de praktiska arbetsuppgifterna

6 6 Kännedom om den egna organisationen Intresse för studerande Interaktiva färdigheter Samarbetsförmåga Förmåga att bemöta och hantera olika situationer Vilja att dela med sig av det egna kunnandet Förmåga att ta och ge respons Vilja att utvecklas som handledare Konsekvenstänkande I samband med olika utbildningar för arbetsplatshandledare på Optima gjordes enkäter där deltagarna kunde beskriva vilka egenskaper som de själva ansåg vara viktiga för en blivande handledare. Jag kommer här att göra en sammanfattning av de egenskaper som en större del av delatagarna upplevde som relevanta för att en person på bästa möjliga sätt ska kunna fungera som arbetsplatshandledare. De personliga egenskaperna som framkom i de olika enkäterna och som räknades som viktiga av en stor del av respondenterna var i första hand att en arbetsplatshandledare bör vara positiv som person och tydlig i sin kommunikation med omgivningen. Tekniskt kunnig inom området kom på tredje plats och på fjärde plats kom tålmodig. Övriga kriterier som alla kan hänföras till samma grupp som positiv, var uttryck som trevlig, vänlig, socialt kompetent, hjälpsam m.fl. Här ser man att det som uppskattas och ses som viktigt hos den person som ska handleda en ny arbetstagare är teknisk kunskap på området och förmåga att kunna förmedla den vidare på ett tydligt sätt. För att kunna handleda krävs att personen ifråga själv är positivt inställd, vänlig och hjälpsam, samt ännu kan lyssna på den som handleds. Alltså en vänligt inställd, tekniskt kunnig person med förmåga att föra sin kunskap vidare i en positiv anda. Arbetsplatshandledaren bör besitta vissa egenskaper som underlättar lärandet för den nya arbetstagaren. Viss kunskap om lärande och lärstilar fås redan nu från den utbildning som handledaren borde gå före han/hon börjar fungera som arbetsplatshandledare, men en naturlig förmåga till undervisning är utan tvekan en god egenskap. Bland de viktigaste läregenskaperna

7 7 sågs förmågan att prata långsamt, tydligt, tillräckligt enkelt och varierat samt också att handledaren kan förklara och exemplifiera på ett konkret sätt. Också förståelsen av feedback och uppmuntran, samt att låta den som handleds själv få prova på att arbeta självständigt under övervakning ansågs vara värdefull. Längre ner på listan, men enligt mitt tycke värt att lyfta fram, var förmågan att kunna förmedla knep och tyst kunskap. Kort sammanfattat; en person som kan förklara tydligt och konkret, som låter den som ska handledas prova själv och som ger tillräcklig feedback, både positiv och negativ vid behov. Men också en person som behärskar sitt ämne eller sitt arbete och kan ge vidare de knep och kunskaper som han eller hon samlat på sig under sin arbetskarriär. Här har jag valt att sammanställa de personliga egenskaperna i följande lista: Positiv personlighet Tydlig kommunikation Tekniskt kunnig Förmåga att förmedla kunskap Förmåga att lyssna Förmåga att förklara tydligt och tillräckligt långsamt Kunna visualisera och konkretisera Ger feedback, både positiv och negativ Låter den handledda prova själv Förmedlar tips, knep, tyst kunskap Det kan också vara skäl att komma ihåg säkerhetsaspekterna, en ung, oerfaren arbetstagare löper betydligt större risk för att råka ut för en olycka på en arbetsplats jämfört med en mera erfaren arbetstagare (Vetolava 3, 2011). Därför bör arbetsplatshandledaren känna till olika säkerhetsföreskrifter både allmänt inom företaget och specifikt vid sin egen arbetsstation, vilket också lyftes fram i några av enkätsvaren. Utöver de egenskaper som framkom i de olika enkäterna vill jag också framhålla några frågor som arbetsgivaren borde beakta när man väljer ut personer som skall fungera som

8 8 arbetsplatshandledare. Som till exempel om personen ifråga visar eget intresse av att handleda nya arbetstagare och besitter han eller hon den förmåga till ansvar som följer med ett sådant åtagande? Åtnjuter personen i fråga företagets förtroende i fråga om kunskap och attityder? Och sist men inte minst, har personen i fråga någon form av specialkunnande eller spetskunskap som företaget behöver och som man gärna vill att ska föras vidare till åtminstone någon eller några nya arbetstagare? Det sista är en så pass viktig fråga att den i vissa fall kan vara det enda kriteriet för om personen i fråga ska handleda nya arbetstagare. I enkäterna lyftes också fram olika företeelser som ansågs vara negativa i en handledningssituation och som kunde försämra kontakten mellan den som handleds och handledaren samt i förlängningen också kunna försvåra lärandet. Sådana egenskaper sågs till exempel att handledaren lätt blir arg eller tappar fattningen, kommunikationsproblem, språkproblem, tidsbrist och brådska. Men också egenskaper hos den som ska handledas och som försämrar situationen nämndes, som ovilja att lära sig, ointresse och den handleddas passivitet var faktorer som ansågs påverka lärandet. De negativa faktorerna kunde delas in i tre olika kategorier, sådana som kan hänföra sig till handledaren och sådana som hänför sig till den handledda samt utöver dessa faktorer som kan hänföras till omgivningen och som kanske varken handledare eller den handledda kan påverka i så hög grad. Då tänker jag närmast på faktorer som brådska att skola in nya arbetstagare eller buller och andra störande faktorer i omgivningen, vilket också nämndes i några svar. Den nya arbetstagarens eget ansvar för att handledningen ska bli välfungerande är naturligtvis också viktigt att framhålla men det ryms inte inom ramarna för detta arbete. De kunskaper och personliga egenskaper som lyftes fram i föregående text har i första hand sammanställts med tanke på de arbetstagare som fungerar som handledare på arbetsplatserna och hjälper till med att utbilda nyanställda i olika arbetsmoment på företagen. Samma kriterier kan i stort sägas gälla också för personer som handleder studerande som fullgör sin yrkespraktik på arbetsplatsen. Då kan det vara viktigt att ytterligare lägga till tanken på en god kontakt mellan arbetsplats och läroanstalt och en viss kunskap i vad studerande kan förutsättas behärska på olika stadier av utbildningen.

9 9 Elmholdt och Winslöv (2000) säger att en rörelse mot ett mera fullständigt deltagande i arbetsgemenskapen förutsätter att den som handleds visar initiativförmåga och aktivt söker upp olika lärandesituationer. I det här arbetet finns inte möjligheten att på samma sätt ställa upp önskvärda kriterier för de som ska handledas, men att eget intresse och aktivt deltagande är viktiga egenskaper kan säkert de flesta som handleder i någon form instämma i. Som Ruohotie (1998) också konstaterar är motivationen en viktig del i utvecklandet av det egna kunnandet vare sig det handlar om organiserad undervisning eller vardagslärande. Fastän man kan anta att individen också lär sig på egen hand så är det omöjligt att bortse från det faktum att människan till stor del lär sig genom att observera andra. Bland annat i teorin om sociokognitivt lärande menar man att inlärning sker i första hand genom modellering eller modellinlärning. Det handlar ändå inte om en direkt kopiering eller om att imitera någon, utan den lärande använder sig av centrala kognitiva processer som perception, motivation och kognition (Rankic 2010). Det finns flera faktorer som är viktiga för att inlärning genom observation av andra ska äga rum på ett effektivt sätt. Exempel på förutsättningar som påverkar lärandet rör både individuella förutsättningar men även möjlighet att observera modellen i lugn och ro. Slutligen vill jag också kort framhålla företagsledningens betydelse. Ellström (2001) påpekar att ledningen har en central roll för att stödja utvecklingsprocesserna och göra nödvändiga resursmässiga prioriteringar. För en arbetsplatshandledare är det viktigt att veta att man har ledningens stöd i uppgiften. Det är också värt att minnas att även om nya handledare utbildas hela tiden så bör man också ta hand om de som redan utbildats, t.ex. genom fortbildning, vilket också framgick av de enkäter som gjordes på arbetsplatserna.

10 10 Sammanfattning av önskade egenskaper Som avslutning en bearbetad lista på de viktigaste egenskaperna en person som ska fungera som arbetsplatshandledare bör ha, baserat på uppgifter från enkäter och litteratur: Har ett brett perspektiv på branschens arbetsuppgifter Har en gedigen yrkeskompetens Behärskar de praktiska arbetsuppgifterna Är tekniskt kunnig inom sitt område Har kännedom om den egna organisationen Har intresse för undervisning och förmåga att förmedla kunskap Interaktiva färdigheter, kan kommunicera med omgivningen Har förmåga till tydlig kommunikation Har förmåga att ta och ge respons Ger feedback, både positiv och negativ Kan förklara tydligt och tillräckligt långsamt Kan visualisera och konkretisera Kan samarbeta med andra Har förmåga att bemöta och hantera olika situationer Kan och önskar utvecklas som handledare Har en positiv personlighet Har förmåga att lyssna på andra Låter den handledda prova själv Har vilja att dela med sig av det egna kunnandet och olika tips, knep och tyst kunskap Har spetskunnande Har konsekvenstänkande Åtnjuter ledningens förtroende

11 11 Eivor Romar och Lena Nyman-Lehtinen, OptiInno 2. Arbetsplatshandledarens uppgifter Efter introduktionstillfället är arbetsplatshandledaren en av de första kolleger som den nya medarbetaren träffar. Handledaren är den som i första hand kommer att arbeta tillsammans med och vara den som introducerar den nya medarbetaren i arbetsplatsens kultur och tankesätt. Det är en viktig uppgift och kan vara en faktor som påverkar den nya medarbetarens inställning till arbetet under en lång tid. Som arbetsplatshandledare skall du känna till: verksamheten, målsättningar och arbetsprocesser. arbetsplatsens regler och föreskrifter, t.ex. arbetstider, luncher och raster. olika trivselfaktorer på arbetsplatsen. arbetsutrymmen (t.ex. tvätt- och omklädningsrum, kafferum, matsal). vilka förväntningar arbetsplatsen har på den nya medarbetaren. din egen arbetsstation, vara insatt i alla moment, känna till vad som kan gå fel och varför. din roll som samarbetslänk mellan ledning och personal. och beakta sådant som kan känneteckna medarbetare som är nya inom branschen: o osäkerhet, rädsla för att göra bort sig o brister i yrkesspråket o svårigheter att koppla ihop orsak och verkan o okunskap om hur verktygen/maskinerna/redskapen används o begränsad uppfattning om kvalitetskraven inom branschen o bristande insikter i branschens yrkesetik o hur idéer och utvecklingsförslag hanteras och sprids vidare inom organisationen.

12 12 Som arbetsplatshandledare skall du: presentera arbetsuppgifterna. förklara vad arbetet består av. berätta hur det görs och varför. redogöra för arbetsgången. informera om arbetarskyddet visa grepp, rörelser och arbetsställningar och klarlägga personlig skyddsutrustning. handleda medarbetaren i praktiska arbeten och stöda den handleddas utveckling. ge den handledda möjlighet att själv testa de olika arbetsmomenten, först under övervakning och sedan mera självständigt. lyssna på den handledda för att få en uppfattning om vad han eller hon redan kan och vad som uppfattas som svårt och var det kanske behövs mera stöd. Kontrollera att den du handleder hänger med och förstår. översätt yrkestermer, men använd rätt uttryck och terminologi. skapa ett tryggt klimat och minska den nya medarbetarens osäkerhet. föregå med gott exempel för den nya medarbetaren och förmedla en positiv attityd till arbetsplatsen och uppgifterna. ge ansvar och tydliga direktiv, följ upp arbetsgången och ge feedback. kontinuerligt för att skapa och bidra till motivation och att medarbetaren utvecklas. uppmuntra medarbetaren att våga komma med idéer och medverka till utveckling. Ifall du handleder en studerande på t.ex. läroavtal inom det fristående examenssystemet bör du även känna till målen för den studerandes inlärning i arbetet och fungera som en samarbetslänk mellan utbildning och arbetsliv. För arbetsplatshandledaren är det bra att komma ihåg att den nya medarbetaren har rätt att veta vilka arbetsuppgifterna är, vad man får göra och vad man inte får göra. Dessutom ska han eller hon förstå hur verktyg och maskiner fungerar, vilka arbetarskyddsregler som gäller samt vilka risker som finns och hur man kan undvika dem. Det är också viktigt att informera om sådant som tillhör det sociala samspelet och kulturen på arbetsplatsen, t.ex. om man diskar sin egen kaffekopp, var man förvarar eventuell matlåda, vem man vänder sig till rörande olika frågor, om

13 13 man förväntas delta i olika tillställningar eller evenemang på arbetsplatsen mm. Du kommer att vara ett exempel för den nya medarbetaren och tänk på att ni kanske ska arbeta tillsammans i många år. En positiv inställning till uppgiften och den nya medarbetaren skapar en god stämning som blir en bra grund för fortsatt samarbete.

14 14 Källor: Elmholdt C. och Winslöv J-H (2000): På väg in genom grinden till varvet. I K. Nielsen & S. Kvale (red.): Mästarlära. Lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur: Ellström P-E. (2003): Utvecklingsinriktat lärande i arbetet -vilka är förutsättningarna? Paper vid konferensen HSS 03 - Högskolor och samhälle i samverkan maj, 2003 i Ronneby. Ellström P-E. (2005): Pedagogik i arbetslivet. Ett historiskt perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige 2005 årg. 10 nr 3/4 s Ellström P-E (2009): Lärande i arbetsliv och yrkesutbildning. I T. Hansson (red.): Didaktik för yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur Frisk T.(2010): Työpaikkaohjaaja opiskelijan ohjaajana. Helsinki: Educaprojektit Gjems L. (1997): Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur Hannula M., Kantaluoto S. och Sydänmaa S. (2007): Jag som arbetshandledare med god handledning som mål. TAT: Ekonomiska informationsbyrån Laiho I. (2001): Työpaikkakouluttajat tulivat. Vuosien Työpaikkakouluttajakoulutus-projektin laatuarviointia. Helsinki: Opetushallitus Majuri M. och Eerola T. (2007): De kunde inte tänka sig göra annat. Iakttagelser kring arbetsplatshandledarutbildning, lärarnas arbetslivsperioder och inlärning i arbetet. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen Rankic S (2010): Lärande på arbetsplatsen - att undervisa praktiker eller? Malmö högskola: Magisteruppsats i Skolutveckling och ledarskap Ruohotie P Motivaatio, tahto ja oppiminen. Helsinki: Edita. TAT Ekonomiska informationsbyrån (2011): Inlärning i arbetet handbok för arbetsplatser hämtat

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT-2007 Etiska dilemman i socialtjänstens vardag En kvalitativ studie av personalens upplevelser Handledare: Mona Dufåker Författare: Elisabeth

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Martti Majuri och Tuomas Eerola

Martti Majuri och Tuomas Eerola Martti Majuri och Tuomas Eerola de kunde inte tänka sig göra annat Iakttagelser kring arbetsplatshandledarutbildning, lärarnas arbetslivsperioder och inlärning i arbetet Utbildningsstyrelsen och författarna

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen

Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen FoU-rapport 60:2009 Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen En uppdragsutbildning inom ramen för Kompetensstegen 2008-2009 Redaktörer Erica Byström & Mats Ericsson FoU Centrum för vård, omsorg

Läs mer

Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning

Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning Lära ut matematik med hjälp av laborativ problemlösning En fallstudie av hur en lärare arbetar med mattegömmor i årskurs 3. Therese Fredriksson Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Att leda en evidensbaserad praktik

Att leda en evidensbaserad praktik Att leda en evidensbaserad praktik en guide för chefer i socialtjänsten Att leda en evidensbaserad praktik en guide för chefer i socialtjänsten Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Reflektion gör sig icke självt

Reflektion gör sig icke självt Projektrapport från Institutionen för pedagogik NR 1:2007 Reflektion gör sig icke självt Elisabeth Andersson ISSN 1651-6486 ISBN 978-91-85659-02-9 Reflektion gör sig icke självt Elisabeth Andersson Projektrapport

Läs mer

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 IDAG HAR VI BARA LEKT All lek har en mening och bidrar till lärande Camilla Eriksson och Sandra Svensson Sammanfattning Arbetets art:

Läs mer

Självförtroende och handlingskraft genom

Självförtroende och handlingskraft genom Självförtroende och handlingskraft genom september 2007 Stockholmsmodellen för ledarutveckling Leadership and Group Counselling Medical Management Centre Christer Sandahl Jan Edenius Helena Gustafsson

Läs mer

Nya vägar till arbetsmarknaden

Nya vägar till arbetsmarknaden Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl

Läs mer

Jakten på det goda lärandet

Jakten på det goda lärandet Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Jakten på det goda lärandet Montessoripedagogers reflektioner kring pedagogik Malin Bergsland & Manuel Tenser Examensarbete på avancerad nivå i lärarutbildningen

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Lilian Rönnqvist. Att mötas i samtal. Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan

Lilian Rönnqvist. Att mötas i samtal. Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan Lilian Rönnqvist Att mötas i samtal Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan Text: FL Lilian Rönnqvist Illustrationer: Bosse Österberg Ombrytning: Komma Media Förbundet Hem och Skola

Läs mer

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen?

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? En undersökning om 7 arbetsledares tankar om ledarskap och medarbetarskap i fem halländska kommuner. Agneta Hildström Meddelandeserien 2005: 2

Läs mer

Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. av Dylan Wiliam en kort sammanfattning

Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. av Dylan Wiliam en kort sammanfattning Att följa lärande formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam en kort sammanfattning Bakgrund En del reformförsök i skolan har varit ineffektiva (oavsett nivå), eftersom det finns tre avgörande frågor

Läs mer

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter!

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter! Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6 Nya Språket lyfter! Enligt Lgr 11 BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Förändrad demensvård genom utbildning? - en utvärdering av ett projekt i Nässjö kommun

Förändrad demensvård genom utbildning? - en utvärdering av ett projekt i Nässjö kommun Hälsohögskolan Jönköping Institutet för gerontologi Iréne Ericsson Förändrad demensvård genom utbildning? - en utvärdering av ett projekt i Nässjö kommun 2 Innehåll Introduktion 3 Specialisten - vårdaren

Läs mer

Den pedagogiska grundsynen i fokus

Den pedagogiska grundsynen i fokus Lärarhögskolan i Stockholm Särskild lärarutbildning Den pedagogiska grundsynen i fokus En undersökning om vilken pedagogisk grundsyn fyra lärare har och hur detta påverkar arbetsformen eget arbete i klassrummet.

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer