Hjärtfel av nyfödda. Thomas Higgins Barnkardiolog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärtfel av nyfödda. Thomas Higgins Barnkardiolog"

Transkript

1 Hjärtfel av nyfödda Thomas Higgins Barnkardiolog

2 Ductus arteriosus Foramen ovale Ductus venosus Aorta Navelven Navelartärer Figur 1: Fetal circulation.

3 Figur 2: Cirkulation neonatalt.

4 Figur 3A PDA med h ö - v ä shunt Nedsatt lungperfusion PFO med h ö - v ä shunt Hypertrofierad HK pga h ö g lungk ä rlresistens Persisterande fetal cirkulation

5

6

7 Tryck. Stiger sakta med åldern! P= Volym x Resistens

8 Hjärtsjukdomar hos barn Förvärvade < 10 % (ex myocardit, arytmier) Medfödda (shunt & obstruktiva)

9 Fall/bröstsmärtor 13 årig pojke, fotbollsspelare tidigare frisk kraftiga bröstsmärtor under spelet söker akut på VC Remiss till barnakuten: myokardiskemi? Ingen cv hereditet Palpöm vä thorax

10 Sjukdomar i andningssystemet - astma, bronkit, pneumoni, pleurit, pneumothorax Costokondrit - inflammatorisk process - uppstår mellan bröstben och revben - vanligare hos ungdomar oftast till följd av virusinfektion eller fysisk ansträngning - ensidiga eller diffusa BM, varar dagar eller veckor, accentueras vid ändring av kroppsläge, ibland vid inandning - ömhet vid palpation condrokostalt är ett viktigt diagnostiskt fynd Muskuloskeletala BM - oftast traumarelaterade eller efter intensiv ansträngning ( muscle strain ) - kan ge besvärliga bröstsmärtor som förvärras vid inandning - Astma-relaterade bröstsmärtor kan ibland accentueras vid fysisk ansträngning (skapar oro hos föräldrar) - noggrant tagen anamnes, auskultation, röntgen pulm v.b. samt astmainriktad utredning undviker onödig remiss till barnkardiolog - anamnes ytterst viktig - lokal inspektion&palpation: trauma tecken? Ömhet?

11 Aortastenos Koronaranomalier (medfödda, post- Kawasaki) Perikardit&myokardit Takyarytmier Anamnes: oftast smygande med undantag av kritisk aortastenos (hos nyfödda) > 3/6 systoliskt blåsljud i övre delen av precordiet EKG: VK hypertrofi, ev belastningstecken (nedpressade T i V5-V6) eko: VK hypertrofi med begränsad klafföppning i systola, flödesturbulens ovanför klaffen Anamnes: tidigare insjuknande i Kawasaki sjukdom; bröstsmärtor vid ansträngning eller otröstligt skrik EKG: iskemiska förändringar (ST höjning, infarkttecken); Labb: förhöjda Tn, CKMB eko: nedsatt kammarfunktion (sek till iskemi), andra medfödda hjärtfel koronar angio (alt CT eller MR): stenos, anomalt avgång & förlopp Anamnes: virala infektioner (halsont, feber, etc) Gnidningsljud, dämpade hjärttoner, takykardi Labb: förhöjda Tn, CKMB Rtg cor: hjärtförstoring (massiv perikardit eller hjärtsvikt sek till myokardit) Eko:perikardeffusion (EF), nedsatt kammarfunktion Anamnes: hjärtklappning, yrsel, synkop, hereditet för plötslig död ( long QT ) Hjärttoner ofta normala, ibland takykardi, EKG: preexcitation (ex WPW), long QT Eko och rtg cor: ua

12 Hjärtfel Typ av fel Andel % Shuntvitier Kammarseptumdefekt 30 Öppetstående ductus arteriosus 10 Förmaksseptumdefekt 10 Atrioventrikulär sepumdefekt 5 Stenoser Pulmonal stenos 10 Aortastenos 5 Aorta coarctation 8 Cyanotiska fel Fallot s anomali 10 Transposition av stora artärer 5

13 Fördelning av hjärtdefekter 10 % 30 % 12 % VSD ASD PDA Non shunt lesions

14 Medfödda hjärtfel (CHD) Medfödda hjärtfel: vanligaste missbildningar, upptäcks hos ca 1% av alla barn Betydligt större risk vid kromosomavvikelser samt om modern haft infektioner eller autoimmuna sjukdomar De flesta får diagnosen under de första sex månaderna, komplicerade hjärtfel vanligen under nyföddhetsperioden

15 Medföda hjärtfel vid kromosomrubbningar & prevalens av kardiela misbildningar: Kromosrubbning Prevalens (%) Typ av hjärtfel 5p- (cri du chat syndrom) 25 VSD, PDA, ASD Trisomi VSD, PDA, dextrokardi Trisomi 18 >90 VSD, PDA, PS Trisomi 21 (Downs syndrom) 50 AVSD, VSD, ASD, PDA Turners syndrom coarctation, ASD, VSD Klinefelters syndrom PDA, ASD

16

17 Medfödda hjärtfel (CHD) (Vänster höger) shunt vitier Cyanotiska vitier Obsktruktiva vitier

18 HJÄRTINKOMPENSATION HOS SPÄDBARN SYMPTOM: takypne = snabb andning >60/min interkostala indragningar leverförstoring trötthet vid matning * dålig viktökning * svettning * takykardi = snabb puls > 180/min

19 Klinisk undersökning Hur mår barnet??? Hur känns bröstkorgen prekordiell aktivitet? Hudfärg cyanos? nedsatt perfusion? Pulsar femoralis? Leverstorlek > 2 cm? Andning > 60 /min? Hjärta frekvens, palpation hjärttoner, blåsljud

20 Svettning, oro Näsvingespel Intercostala och subcostala indragningar

21 Cyanos hos nyfödda

22 Systoliskt Diastoliskt Kontinuerligt Ejektionsblåsljud Holosystoliskt Alltid patologiskt trång semilunar klaff: AS, PS ex VSD ex MS, A eller P läckage ex PDA ascendodescrescendo ofta högfrekvent Ovanliga (MS) eller ofta med systoliskt b ascendo-descrescendo, max styrka kring 2a ton PM i I 1-2, ejektionsclick strävt, hörs over hela prekordiet descrescendo typ PM i I 1-2 ofta fremissement ofta fremissement ingen fremissement ± fremissement

23 Karakteristiska inslag av funktionella blåsljud i barnaålder: mjukt ( musikaliskt, sjungande ), lågfrekvent utmed vänster sternumkant ej kraftigare än grad III oftast mittsystoliskt normal prekordial aktivitet, ingen fremissement inte sträva varierar från stund till stund och vid lägeförändring

24 VSD ASD Lung övercirkulation Vä-sidig förstoring Hö-sidig förstoring

25

26 Kammarseptumdefekt (VSD) Ofta kan endast blåsljud höras Kan ibland stänga sig spontant Kateterburen behandling i enstaka fall Endokarditprofylax Kirurgi vid behov

27 A: perimembranös B: Suprakristal C1: Inflöde C2: apikal

28 Symptom - inga symptom vid små defekt - sviktsymptom vid större defekter (takypné, takykardi (sinus), tillväxthämning, svettningar vid måltid); debut från 2-3e levnadsvecka - Eisenmenger syndrom: tillkomst av cyanos VSD Rtg cor-pulm Vid större defekt: - hjärtförstoring - vida lungkärl Undersökningsfynd - högfrekvent systoliskt blåsljud med PM I3 eller I4 sin (beroende på VSDs position) systola A2 P2 diastola - fremissement vid kraftigt blåsljud - kort middiastoliskt blåsljud (ökat lungvensåterflöde genom mitralis) - 2a ton med blåsljudförsvagning: tecken på lungkärlsresistensökning EKG - Normalt vid små defekt - Biventrikulär hypertrofi (spetsiga R) vid större defekter Hemodynamik En liten defekt har ingen betydelse ( restriktiv VSD ). Barnet mår bra. Större defekter kan ge betydande vänsterhöger shunt med tryckegalisering mellan kamrarna, lungövercirkulation och volymbelastning av vänster hjärthalva. Dessa barn utvecklar sviktsymtom tidigt, fom 3-4e levnadsvecka (när motståndet i lungkretsloppet sjunker till normal nivå). Vid utebliven behandling kan en stor shunt leda till irreversibla förändringar i lungkretsloppet sekundärt till tryckhöjning, med resistensökning och successivt minskande vänster-höger shunt eller tom reversering av shunten med cyanos och tryckbelastning av höger kammare (Eisenmenger syndrom). Ekokardiografi - Viktigast vid diagnostik - belägenhet, storlek, shunthastighet - shuntriktning (hö-vä: Eisenmenger) - andra associerade hjärtfel I sällsynta fall (komplicerad anatomi, andra komplexa hjärtfel) krävs kompletterande utredning med transesofagealt eko eller MRT/CT

29 VSD Kan inte bli större men blir ofta mindre Kan förekomma var som helst i septum HAR BETYDELSE! Kan leda till hjärtinkompensation endokardit aortaklaffläckage subpulmonal stenos pulmonell hypertension Nyfödda Eisenmengers syndrom

30

31

32 Pathophysiology of pulmonary hypertension Vasoconstriction Remodeling of pulmonar vessel wall -Intimal proliferation -Vascular smooth muscle hypertrophy In situ thrombosis Plexiform lesions

33 Förmaksseptumdefekt (ASD) Vanligt i mitten av förmaksseptum = sekundum typ 85 % Kan förekomma i nedre delen av förmaksseptum = partiell Atrioventricular SeptumDefect (AVSD) (AV klaff regurgitation )

34 Symptom - vanligtvis inga symptom i barnålder - ibland frekventa nedre luftvägsinfektioner - förmaksarytmier och högersvikt vanligtvis i vuxenålder ASD Rtg cor-pulm Vid större ASD: - hjärtförstoring (höger dominans) - vida lungkärl Undersökningsfynd - konstant splittrad 2a ton (beror på ökad HKs slagvolym sek till ASD) - systoliskt ejektionsblåsljud över I2 sin systola A2 P2 diastola - ibland över I4 sin diastoliskt fyllnadsblåsljud - vid pavsd med AV klaff läckage: holosystoliskt blåsljud i nedre precordiet Hemodynamik ASD medför en blodpassage (s.k. shunt) från vänster till höger förmak, vilket beroende på storleken förorsakar en viss volymbelastning av högerhjärthalvan och lungcirkulationen. Trycket i lungkretsloppet till skillnad från VSD kan hålla sig lågt i många år varför det kliniska åtminstone under barnaåren oftast är utan anmärkning. Shuntmagnituden tenderar att öka med tiden, delvis beroende på stigande systemtryck samt minskande VK fyllnadsegenskaper (s.k. compliance). EKG - högerställd el-axel (sec ASD), spetsiga P i V1-2, DII-III - ibland höger grenblock (inkomplett eller komplett; OBS: kan också ses hos friska barn) - vä ställd axel vid pavsd! Ekokardiografi - Viktigast vid diagnostik - belägenhet, storlek, shuntriktning - andra associerade hjärtfel I sällsynta fall (komplicerad anatomi, relation till lungvener & hålvener) kompletterande utredning med transesofagealt eko eller MRT/CT

35

36

37

38

39

40 Persisterande ductus arteriosus

41 Symptom - inga symptom vid små ductus - sviktsymptom vid stor ductus (takypné, takykardi (sinus), tillväxthämning, svettningar vid måltid - hos prematura barn med stor ductus risk for nekrotisk enterokolit (NEC), hjärnblödning eller myokardiskemi pga steal phenomenon Undersökningsfynd - högfrekvent systodiastoliskt blåsljud med PM I2 sin. A2 P2 systola diastola - små ductus ger inget eller bara systoliskt blåsljud - ökade hjärtpulsationer - ökad pulsamplitud EKG - Normalt vid små ductus - Biventrikulär hypertrofi (spetsiga R) vid stor ductus PDA Hemodynamik Liknar VSD hemodynamik med undantag av att shunten sker i både systole och diastole. Små ductus ger ingen signifikant shunt och barnet blir därmed symptomfri. Vid stor ductus, om lugkärlmoståndet är lågt, tillkommer signifikant vänster-höger shunt med ökat lungflöde samt volymbelastning av vänsterhjärthalvan. Prematura barn är känsligare än fullgångna pga sämre förmåga av lungartärioler att motstå ökat lungflöde samt större ductusstorlek i relation till aorta än hos fullgångna barn, vilket gör att de blir snabbare sviktade & har ofta behov av tidig behandling. Rtg cor-pulm Vid stor ductus: - hjärtförstoring och vida lungkärl Ekokardiografi - viktigast vid diagnostik - ofta systodiastoliskt vänsterhöger shunt av hög hastighet - vänster hjärtförstoring vid stor PDA

42 Persisterande Öppet Duktus Arteriosus Symtom speciellt hos prematura barn hos dem systoliskt hos äldre kontinuerligt blåsljud Indometacin hos nyfödda - Coilstängning hos äldre Kan hållas öppen med prostaglandin E1

43 Ductus arteriosus stängning

44

45 COARCTATION OF THE AORTA

46 Juxtaductal coarctation

47 Symptom - nyfödda med tätt coa: grav VKs svikt samt nedsatt systemperfusion till nedre kroppshalva i samband med ductusslutning: blekhet, takypné, anuri (chockbild) - hos äldre barn med coa: ofta inga symptom förutom hypertoni. Ibland bröstsmärtor och hjärtklappningar vid ansträngning, huvudvärk Undersökningsfynd - förstärkt 2a ton - systoliskt ejektionsblåsljud på ryggen - coa blåsljudet svagt eller ej hörbart hos nyfödda pga VKs svikt - hos nyfödda med tött coa: svårpalpabla pulsar i femoralis (vid ductus slutning) - hos äldre barn med coa: starkare pulsar i övre än i nedre extremiteter med radialisfemoralis pulsförsenning - hypertoni, BT skillnad arm-ben EKG - hos nyfödda med tätt coa: ST-T förändring som tecken på VKs belastning - Hos äldre barn med tätt coa:vks hypertrofi Coarctation Hemodynamik Vid tätt juxtaductal eller preductal coarctation under nyföddhetsperioden hindras cirkulationen till nedre kroppshalvan vid ductusslutning. Barnet blir då gravt sviktigt (VKs svikt), anuriskt, acidotiskt (nedsatt systemperfusion). Prostaglandindinfusion är nödvändig för tillförsäkra cirkulationen distalt om coa (på bekostnad av viss desaturering i nedre kroppshalva) men också för att dilatera coa. Lindrigare form av coa ger under åren upphov till blodtryckstegring proximalt om coa med VKs hypertrofi. Hypertonin i nedre kroppshalva är i stort sett framkallad av ökad aktivering av rening-angiotensin systemet pga nedsatt njurperfusion. Vid utveckling av kollateral cirkulation är dessa effekter lindrigare. Rtg cor-pulm Icke-specifik. Hjärtförstoring vid VKs svikt. Ekokardiografi - viktigast diagnostiskt hos nyfödda eller mindre barn: avsmalning, hastighetsökning distalt om coa med diastolisk efterlängning MRT/CT Viktigast vid coa diagnos hos äldre barn/tonåringar (coa anatomi, kollateralt nätverk, hastighet distalt om coa (MRT)

48 CONTRAST ENHANCED - ANGIOGRAPHIC MR Cadolinium Multilagertvärsnitt av hjärtstrukturer Digital data kan lagras för senare behandling

49 COA

50 Aorta coarctation

51 Aorta coarctation

52 Aorta coarctation

53

54

55 Aortastenos valvulär subvalvulär supravalvulär

56 Symptom - nyfödda med kritisk AS: grav svikt när ductusen stänger sig - hos äldre barn med lindirg-måttlig AS: inga - hos äldre barn med uttalad AS: syncope, bröstsmärtor, plötslig död (ofta vid ansträngning) OBS: ansträngningsförbud gäller för barn tätt AS Undersökningsfynd - strävt systoliskt blåsljud med PM I1-2 sin - fremissement i fossa jugularis - systoliskt ejektionton ( klickande ) A2 P2 ET systola diastola OBS: vid kritisk aortastenos kan blåsljudet vara svag eller ej hörbart EKG - Normalt vid lindrig-måttlig AS - - VKs hypertrofi (spetsiga R i V5-6 med djupa S i V1-2) ± belastning (ST-T förändringar) vid tätt AS Aortastenos Hemodynamik Uttalad AS, vanligen i klaffplanen, tidigt intrauterint leder till underutveckling av VK och därtill post-partum akut behov av kirurgi ( enkammarkirurgi ). Vid uttalad AS hos nyfödda med tillfredställande VKs storlek är det viktigt att tillförsäkra systemcirkulationen genom att behålla ductusen öppen tills klaffen åtgärds via infusion av prostaglandin E (Prostivas). Flödesriktningen i ductus är i så fall högervänster i systole pga otillräcklig perfusion via nativa aortaklaff (s.k. kritisk aortaklaff) Hos äldre barn med höggradig AS tillkommer pga tryckbelastning VK hypertrofi med ofta bevarad kontraktilitet (eller tom hyperkinetisk VK). Om ej behandlad, VKs svikt tillkommer senare med successiv dilatation av VK, nedsatt funktion, och mitralisläckage. Rtg cor-pulm Vid höggradig AS: - hjärtförstoring med lungvensstas Ekokardiografi - klaffanulus storlek, utseende - max och medeltryckgradient - eventuellt aortaläckage, VKs funktion, storlek ANDRA DIAGNOSTIKMETODER: MRT, CT eller angiokardiografi f a vid supravavulär stenos

57 Figur 24

58 Pulmonal stenos

59 Symptom - nyfödda med kritisk PS: uttalad cyanos med svikt när ductusen stänger sig - hos äldre barn med lindirg-måttlig PS: inga - hos äldre barn med höggradig PS: cyanos, nedsatt ansträngningsförmåga, stas med leverförstoring, perifer ödem Undersökningsfynd - strävt systoliskt ejektionsblåsljud med PM I2-3 sin - fremissement - kluven andra ton (sen P2) ET EKG systola A2 P2 diastola - - Normalt vid lindrig-måttlig PS - HKs hypertrofi (spetsiga Rsamt positiva T i V1-2, spetsig P, högerställd elaxel Pulmonalis stenos Hemodynamik Uttalad PS hos nyfödda betyder otillräcklig lunggenomblödning med grav cyanos och acidos. Barnets desaturering svarar ej på extrasyrgas. Blodflödesriktningen via ductus är höger-vänster i systole (kritisk PS). Ductusslutning hos dessa barn har katastrofala konsekvenser; prostaglandininfusion och tidig behandling antingen via kateter eller kirurgi är väsentliga. Vid PS stiger trycket i HK med kompensatorisk HK hypertrofi. Vd höggradig stenos tillkommer HKs svikt relativt snabbt (kliniskt utryck redan under de första levnadsmånaderna), med HKs förstoring samt signifikant läckage i trikuspidalis. Höger vänster shunt vid förmaksnivå (PFO eller ASD) kan förekomma med sekundär desaturering. Rtg cor-pulm Oftast normal. Ibland höger dominans(pga dilaterad höger förmak) samt impression på Vänster lungfält pga poststenotisk dilatation Ekokardiografi - förtjockad klaff, restriktiv öppning, poststenotisk dilatation, HKs hypertrofi, ev dilatation. - turbulent flöde ovanför stenosen, - läckage i P klaff (vid supra valvulär stenos) OBS: dessa fynd kan normalt ses under första levnadsmånaderna

60 Pulmonal stenos. Ballongdilatation

61

62

63 Symptom - nyfödda med tätt utflödesobstruktion: cyanos med snabb försämring vid ductus slutning, metabolisk acidos, kollaps.- vid hypoxiska attacker: grav cyanos, medvetslöshet, ofta inget stenosblåsljud! - vid långvaranade cyanos: clubbing, nedsatt ansträngningsförmåga Undersökningsfynd - systolsikt ejektionsblåsljud över I2 sin som försvinner vid hypoxisk attack - strävt blåsljud (VSD betingad) i nedre precordiet (I3-I4 sin) - fremissement (förorsakad av utflödesstenos) - systodiastoliskt blåsljud subclavikulärt vid inopererad BT shunt (tecken på viddöppen shunt!) - Hos barn med BT shunt som inkommer med cyanos & metabolisk acidos-viktigt att lyssna shuntblåsljudet! EKG - tecken på HK hypertrofi med HK dominans, ST-T förändringar i V1V2, hög P vågsamplitud Fallot Hemodynamik VSD vid Fallot ät ofta stor med tryckutjämning mellan kamrarna. Graden av desaturering avgörs av höger-vänster VSD shuntmagnituden som i sin tur är beroende av graden av utflödesobstruktion från HK: vid mindre uttalad stenos kan barnet vara lätt eller tom fullsaturerad (s.k. pink fallot ). Höggradig utflödesobstruktion vid födelse fordrar prostaglandininfusion för att tillföra ökad lungperfusion. Barnet kan plötsligt bli hypoxiskt pga muskelspasm infundibulärt (stenosblåsljudet försvinner). Detta utför indikation för Betareceptorblockare. Barnet kan annars snabbt utveckla metabolisk acidos och cirkulationskollaps. Untflödesobstruktionen och därigenom desatureringingen kan tillta med tiden pga utveckling av mera hypertrofi infundibulärt. Rtg cor-pulm - coeur-en-sabot (boot-like), smalla lungkärl Ekokardiografi - viktigast vid diagnostik - stor subaortal VSD med överridande aorta, vanligen höger-vänster shunt, HKs utflödesobstruktion

64 Kammarseptumdefekt Överridande aorta Pulmonal stenos, infundibular Högerkammarhypertrofi Fallot s Tetralogi - cyanos hos nyfödda - Högt 3/6 blåsljud på I III - Kirurgisk korrektion vid 4-6 mån ålder

65 Överridande aorta Septum

66 Transposition of the Great Arteries Svår cyanos på dag 2 när ductus stänger sig Prostaglandin-infusion kan behövas Rashkind s septostomi

67 Symptom - i frånvaro av ASD eller VSD: tidig cyanos; metabolisk acidos och kollaps, ofta efter ductus slutning - hos barn med icke-restriktiva ASD eller VSD: lätt till måttlig cyanos (70-90%), gradvis inkompensationssymptom Undersökningsfynd - tidig cyanos - takypné, indragningar (utan operation hos barn med icke-restriktiva ASD eller VSD) - kraftigt, enkel 2a ton - ökade pulsationer över HK - ofta inget blåsljud (kan höras vid samtidigt närvaro av PS EKG - ospecifik med HK dominans, positiv T i V1 TGA Hemodynamik Vid TGA finns det två separata blodomlopp (VK-pulmonalis-lungevener-VF, HK-aortacava vener-hf). Utan tillblandning av det systemiska blodet (dvs inga eller bara små, restriktiva ASD eller VSD) avliver barnet vanligen i samband med ductusslutning (desaturering, metabolisk acidos, kollaps). Prostaglandininfusion får startas strax efter födelse för att behålla ductusen öppen men hjälper inte alltid. Kateterburen dilatation av foramen ovale eller restriktiv ASD är väsentlig får genomföras under de första levnadsdygnen i väntan på op. I närvaro av större ASD eller VSD ligger ofta saturationen över 70-80% och barnet är vanligen stabilt. Utan operation blir barnet gradvis inkompenserat pga ökande systemisk-pulmonell shunt. Rtg cor-pulm - smal mediastinum - senare vid inkompensation: vida lungkärl, ökad hjärtstorlek Ekokardiografi - viktigast vid diagnostik - aorta och pulmonalis avgår parallelt (ao från HK, pulmonalis från VK) - andra associerade defekter (ASD, VSD, PS, etc)

68

69

70 Raskinds septostomi

71 Hypoplastic Left Heart Syndrome Allmän (25/år i Sverige) Tidigare ingen behandling Norwood operation har revolutionerat behandlingen Ännu mycket krävande behandling: 3 operationer

72

73 Figur 3B Lungart ä r PDA Aorta descendens Stent i PDA vitium. Paliativ kateterburen behandling vid ductusberoende

74 Fontan cirkulation

75 Supraventrikulär takykardi

76 Supraventrikulär takykardi Hjärtfrekvens > 200/min (även 300/min) < 1-2 år: snabb dekompensering (ofta GI symptom)! Äldre barn: hjärtklappningar, yrsel, huvudvärk Vagala manövrar Valsalva Kräkningsreflex Karotismassage (sällan hos barn) Adenosin intravenöst, B-blockare, etc Elektrisk kardioversion J/kg

77 Adenosin i.v. Förmaksfladder med förmaksfrekvens ca 300/min samt 1:1 överledning med omedelbar blockeringseffekt av adenosin men oförändrad fladdersrytm. Förmaksfladder med frekvens ca 300/min (1:1 överledning) med oförändrad P frekvens efter adenosin.

Kateterinterventioner JOHAN HOLM

Kateterinterventioner JOHAN HOLM Kateterinterventioner JOHAN HOLM GUCH diagnoser i Sverige DIAGNOSER Coarctation 10% Övriga klaffel 12% Transposition Fallot 5% 7% Shuntvitier 43% Aortaklaffel 14% Enkammarhjär ta Övriga 1% 8% GUCH intervention

Läs mer

Primärvårdens Barnkardiologi. Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus

Primärvårdens Barnkardiologi. Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus Primärvårdens Barnkardiologi Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus Epidemiologi Hjärtmissbildning hos 8/1000 barn 1/3 vardera: Lindriga, ej behandlingskrävande Måttliga Svåra Blåsljud hos 50-75% av alla barn

Läs mer

Thomas Higgins

Thomas Higgins Thomas Higgins 13-03- 12 Upplägg Hjärtfriskt > hjärtsjukt Diverse hjärtsjukdomar Blåsljud upptäckt en passant handläggning 99% av barn har inte medfödda hjär3el Om det finns 200 barn på ett BVC finns det

Läs mer

Hjärtsjuka barn. Ambulanssjukvården Skåne

Hjärtsjuka barn. Ambulanssjukvården Skåne Ambulanssjukvården Skåne Barnkardiologi Kardiovaskulära systemet Hjärtsjuka barn CO = SV x Frekvens Risk för fetalcirkulation, ductus (anatomiskt sluten vid en månads ålder) Reaktiva lungkärl tjockare

Läs mer

Fetal cirkulation och neonatal cirkulationsomställning. Öppen ductus hos fullgångna barn

Fetal cirkulation och neonatal cirkulationsomställning. Öppen ductus hos fullgångna barn Fetal cirkulation och neonatal cirkulationsomställning Öppen ductus hos fullgångna barn 22 april 2015 Barnveckan i Stockholm Solweig Harling Barnkardiolog Halland 2010-04-22 Den fetala cirkulationen Svårigheter

Läs mer

Medfödda hjärtfel Diagnostik och behandling

Medfödda hjärtfel Diagnostik och behandling Medfödda hjärtfel Diagnostik och behandling Barnhjärtcentrum Lund, 2003, NRL & GB Kompendium: Medfödda hjärtfel Diagnostik och behandling 27 sidor Författare: Professor Nils Rune Lundström och Docent Gudrun

Läs mer

Shuntvitier. Barnkardiologisk seminarieföreläsning under barnveckan i Folkets Hus, Stockholm 20-23 april 2015

Shuntvitier. Barnkardiologisk seminarieföreläsning under barnveckan i Folkets Hus, Stockholm 20-23 april 2015 Shuntvitier Barnkardiologisk seminarieföreläsning under barnveckan i Folkets Hus, Stockholm 20-23 april 2015 Peter Munkhammar Barnkardiologen i Medfödda hjärtfel-voc Shunt-vitier Cyanotiska vitier Stenos-vitier

Läs mer

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016 Höger kateterisering och pulmonell hypertension Johan Holm 2016 Selbstversuch in der Mittagspause Werner Forssmann 1929 Indikationer för högerkateterisering Svår hjärtsvikt, transplantationsutredning

Läs mer

Shunt vitier & Ekokardiografi

Shunt vitier & Ekokardiografi Shunt vitier & Ekokardiografi SE MÖNSTRET! 2012 01 31 Ulf Thileń Kliniken för hjärtsvikt & klaffsjukdom Skånes Universitetssjukhus i Lund Shunt = parallelledning, grenledning T.ex inom elektroniken, vattenvärmesystem.

Läs mer

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus .det beror på. Vilken hjärtmissbildning? Svårighetsgrad (lindrig/tät, stor/liten, tidig/missad)

Läs mer

Handläggning vid de vanligaste medfödda hjärtfelen, hjärt-hjärtlungtransplantation samt rytmrubbningar

Handläggning vid de vanligaste medfödda hjärtfelen, hjärt-hjärtlungtransplantation samt rytmrubbningar Handläggning vid de vanligaste medfödda hjärtfelen, hjärt-hjärtlungtransplantation samt rytmrubbningar Barnhjärtcentrum Göteborg och Lund, maj 2016 Förmaksseptumdefekt (ASD) Frekvens: C:a 7,5 % av alla

Läs mer

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad

Läs mer

2015-04-21 ENDOCARDIAL CUSHIONS. Nivå: Struktur: förmak klaffplan kamrar. septum primum AV-klaffarna inflödesseptum. Vänster-högerflöde

2015-04-21 ENDOCARDIAL CUSHIONS. Nivå: Struktur: förmak klaffplan kamrar. septum primum AV-klaffarna inflödesseptum. Vänster-högerflöde Downs syndrom HJÄRTFEL VID SYNDROM Ulf Ergander Barnhjärtcentrum Stockholm - Uppsala Hjärtfel vid Downs AVSD 40-50 % har hjärtfel AVSD VSD coarctatio aortae Fallots anomali ASD, PDA m.fl. ENDOCARDIAL CUSHIONS

Läs mer

Pulmonalisstenos RVOT obstruktion. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Pulmonalisstenos RVOT obstruktion. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS Pulmonalisstenos RVOT obstruktion Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS RVOT obstruktion Subvalvulär / DCRV Valvulär Supravalvulär Auskultation Strävt systoliskt blåsljud vä I2 Brett splittrad

Läs mer

GUCH & Pulmonell hypertension. Copyright. Johan Holm

GUCH & Pulmonell hypertension. Copyright. Johan Holm GUCH & Pulmonell hypertension Johan Holm Pulmonell arteriell hypertension - PAH PAH och GUCH Varför det? Övercirkulation i lungorna pga. shunt, medfödd, eller skapad som palliation Leder till vasokonstriktion

Läs mer

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen Medfödda hjärtmissbildningar Nationella utbildningsdagar VIC B-M Ekman-Joelsson 111124 Medfödda hjärtfel n Vanligaste enskilda missbildningen n 8/1000 nyfödda barn Fördelning av de vanligaste medfödda

Läs mer

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014 Höger kateterisering Johan Holm 2014 Selbstversuch in der Mi@agspause Werner Forssmann 1929 IndikaFoner för högerkateterisering Svår hjärtsvikt, transplantafonsutredning Högersvikt, bakomliggande TI, PH

Läs mer

Några komplicerade tvåkammarhjärtan

Några komplicerade tvåkammarhjärtan Några komplicerade tvåkammarhjärtan Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Fallots anomali Vad ska jag tala om Pulmonalisatresi med kammarseptumdefekt Pulmonalisatresi

Läs mer

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312 Hjärtstatus & cirkulation Martin Sundqvist SöS 130312 Varför status? Diagnostik Diagnos = särskiljande kunskap Tecken, statusfynd Differentialdiagnostik Screening Omhändertagande Tid att tänka Inspektion

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Johan Holm, Lund Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Baumgartner H et al. Eur Heart J. 2010 Dec;31(23):2915-57 MR hjärta utvidgad indikation Kvantifiering

Läs mer

Tack på förhand för dina svar. För Svensk Barnkardiologisk Förenings styrelse. Håkan Wåhlander

Tack på förhand för dina svar. För Svensk Barnkardiologisk Förenings styrelse. Håkan Wåhlander Svensk Barnkardiologisk Förening (SBKF) har nyligen antagit nya riktlinjer angående endokarditprofylax för barn med medfödda hjärtfel och annan hjärtsjukdom. Riktlinjerna är en anpassning till de förändrade

Läs mer

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p) På din husläkarmottagning söker en ensamstående 68-årig kvinna, pensionerad lärarinna. Aldrig rökt. Aldrig tidigare sjukhusvårdad. Ingen regelbunden medicinering. Hon berättar att hon senaste 2-3 månaderna

Läs mer

GUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

GUCH & Pulmonell hypertension. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS GUCH & Pulmonell hypertension Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS Disposition PAH utredning Volymsberoende pulmonell hypertension vid shunt Hemodynamik och hjärtkateterisering Farmakologisk

Läs mer

Riktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad

Riktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog

Läs mer

Stenosvitier. Cecilia Kjellberg Olofsson Barn- och ungdomskliniken Sundsvall. Barnveckan

Stenosvitier. Cecilia Kjellberg Olofsson Barn- och ungdomskliniken Sundsvall. Barnveckan Stenosvitier Barnveckan 2015 Cecilia Kjellberg Olofsson Barn- och ungdomskliniken Sundsvall Stenosvitier Pulmonalstenos Aortastenos Coarctatio aorte SWEDCON årsrapport 2013 Likheter Förträngning i utflödet

Läs mer

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM En osäker framtid? Men de sa ju att allting såg bra ut Patienten är mindre informerad än föräldrarna Men jag är ju opererad Pallierande kirurgi med restlesioner

Läs mer

Oj vad det blåser SMHI rapport hjälper inte men

Oj vad det blåser SMHI rapport hjälper inte men Oj vad det blåser SMHI rapport hjälper inte men http://www.blf.net/sites/web/wp-content/uploads/2011/01/checklista- Bedömning-av-Blåsljud.pdf Barndagen Hornö 31 maj 2016 Anette Sjöstedt Varför undersöka

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomskardiologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av

Läs mer

Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens. Användarmöte Ekokardiografi 28/ Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå

Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens. Användarmöte Ekokardiografi 28/ Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå Hösten 2013 Fall1 Pulmonalisinsufficiens Användarmöte Ekokardiografi 28/1 2014 Jan Remmets KlinFys Hjärtcentrum Norrlands Universitetssjukhus Umeå Fall 1 63 årig man. Rökare som 5 år tidigare haft en pneumococcpneumoni

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Fallots tetrad morfologi. Copyright

Fallots tetrad morfologi. Copyright Fallots tetrad morfologi Rotation och förskjutning av utflödesseptum (infundibulum) i anterior och cranial riktning Anatomi, att förstå Fallots tetrad Rotation och förskjutning av utflödesseptum (infundibulum)

Läs mer

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p)

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p) Du är kardiologjour på akutmottagningen och vid 21-tiden träffar du en 42-årig kvinna som söker pga. andfåddhet. Hon är tidigare väsentligen frisk. Arbetar som ekonom, icke rökare. Hon brukar träna på

Läs mer

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p)

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p) Del 7_7 sidor_21 poäng 61-årig kvinna söker på akutmottagningen pga. andfåddhet. Hon är tidigare frisk, tar inga mediciner. Under gårdagen i samband med att hon cyklade till skolan, där hon arbetar som

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till

Läs mer

Fostrets hjärtutveckling och fosterdiagnostik Misha Bhat, barnkardiologen SUS I Lund VIC dagarna 4-5 Februari, 2016

Fostrets hjärtutveckling och fosterdiagnostik Misha Bhat, barnkardiologen SUS I Lund VIC dagarna 4-5 Februari, 2016 + + Introduktion n Hjärtats utveckling under fostertiden n Omställning i samband med födseln n Indikationer for fosterdiagnostik n Praktiskta detaljer Fostrets hjärtutveckling och fosterdiagnostik Misha

Läs mer

Hjärtsvikt hos barn. Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422

Hjärtsvikt hos barn. Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422 Hjärtsvikt hos barn Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422 Hjärtsvikt - Definition. a condition in which the heart is unable to maintain an efficient

Läs mer

Arytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors

Arytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors Arytmier Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block Grenblock Taky-arytmier I Regelbunden smal-qrs-taky < 0,12 sek II Regelbunden bred-qrs-taky >0,12 sek III Oregelbunden taky I Regelbunden

Läs mer

Erik Svensson, 19 år. Del 1

Erik Svensson, 19 år. Del 1 Erik Svensson, 19 år Del 1 Erik Svensson, 19 år, spelar fotboll på elitnivå. Han planerar att skriva kontrakt med en elitklubb och inför detta har läkarundersökning genomförts vid vilken man noterat ett

Läs mer

Hjärtkirurgi på barn och ungdomar SoS - Nya indikatorer för rikssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hjärtkirurgi på barn och ungdomar SoS - Nya indikatorer för rikssjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hjärtkirurgi på barn och ungdomar SoS - Nya indikatorer för rikssjukvård 2014-2016 SWEDCON Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar - SoS hämtar data från SWEDCON Översikt 2014-2016 Definition Område

Läs mer

Barnhjärtcentrum Göteborg

Barnhjärtcentrum Göteborg Barnhjärtcentrum Göteborg HANDLÄGGNING VID DE VANLIGASTE MEDFÖDDA HJÄRTFELEN, HJÄRT-/HJÄRT- LUNGTRANSPLANTATION SAMT RYTMRUBBNINGAR FÖRMAKSSEPTUMDEFEKT (secundum) Allmänt: Ger mycket sällan symtom under

Läs mer

Handläggning av blåsljud hos barn

Handläggning av blåsljud hos barn Handläggning av blåsljud hos barn Vilka barn skall ses av barnkardiolog? 9 april 2014 Barnveckan i Malmö Solweig Harling Barnkardiolog i Halland Blåsljud vad gör jag nu! Bakgrund Minst 80% av medfödda

Läs mer

Hjärtfel. Graviditet. Lund. 5 Februari 2016

Hjärtfel. Graviditet. Lund. 5 Februari 2016 Hjärtfel & Graviditet Lund 5 Februari 2016 Graviditet - hjärtsjukdom Hjärtsjukdom vid 0.5 % av alla graviditeter Framträdande ickeobstetrisk orsak till maternell död Västvärlden Kongenital hjärtsjukdom

Läs mer

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen Kambiz Shahgaldi, leg BMA, Med. dr Docent i ekokardiografi KHT, skola för Teknik och Hälsa, Stockholm Enhetschef, avd klinisk fysiologi och hjärtmott.

Läs mer

Del sidor. 17 poäng

Del sidor. 17 poäng 11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett

Läs mer

GUCH medfödda hjärtfel hos vuxna. Hur blev det så? Här är historien.

GUCH medfödda hjärtfel hos vuxna. Hur blev det så? Här är historien. GUCH medfödda hjärtfel hos vuxna (Grown Up Congenital Heart disease) Hur blev det så? Här är historien. 12 10 02 Ulf Thilén GUCH verksamheten Kliniken för hjärtsvikt & klaffsjukdom Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet

Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet Graviditet med förvärvade hjärtfel Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet EHJ 2013 34 657-665 Maternell mortalitet 1% (jmf 0.007% i normalbefolkningen) 26% behövde

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Idrott vid aortastenos och koarktatio aortae Finns det några riktlinjer? Håkan Wåhlander

Idrott vid aortastenos och koarktatio aortae Finns det några riktlinjer? Håkan Wåhlander Idrott vid aortastenos och koarktatio aortae Finns det några riktlinjer? Håkan Wåhlander 190510 Vad är problemet? Kranskärlen avgår ovanför aortaklaffen Kranskärlsperfusion bestäms av kranskärlstryck Metabola

Läs mer

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län

VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län VOC-Riktlinjer Rekommendationer för handläggning av patienter med blåsljud och/eller hjärtklaffel inom Landstinget i Jönköpings län Jönköping 2004-09-06 Verksamhetschef Klinisk fysiologi Jönköpings Sjukvårdsområde

Läs mer

Tentamensskrivning Pediatrik Del II Kortsvar

Tentamensskrivning Pediatrik Del II Kortsvar Tentamensskrivning 2004-10-26 Pediatrik Del II Kortsvar! Fyll i kod högst upp på varje sida 1. Hur definieras cerebral pares (tre kriterier)? (1,5p) 2. Vilka är de två vanligaste associerade funktionsnedsättningarna

Läs mer

GUCH hjärtsvikt. Orsaker, fysiologi Höger kammare som systemkammare Läkemedelsbehandling Transplantation

GUCH hjärtsvikt. Orsaker, fysiologi Höger kammare som systemkammare Läkemedelsbehandling Transplantation GUCH - hjärtsvikt GUCH hjärtsvikt Orsaker, fysiologi Höger kammare som systemkammare Läkemedelsbehandling Transplantation Kvinna f 1992 opererad AV commune Hjärtsvikt vid uppföljning av GUCH patienter

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild 1 Allmänt intryck 2 Diafragmavalv

Läs mer

Fall 4 våren Eva Nylander. Användarmötet

Fall 4 våren Eva Nylander. Användarmötet Fall 4 våren 2016 Eva Nylander Användarmötet 2017-01-26 Pia, född 1953 Har tidigare varit frisk. 2003 insjuknar hon med en stroke. Hon har inga riskfaktorer och utredning med carotisduplex, transthorakal

Läs mer

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2 xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi

Läs mer

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 [Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3

Läs mer

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH)

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH) Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum Universitetssjukhuset, Linköping Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH) Ingen intressekonflikt Man född 1965, har fru och 2 barn 12

Läs mer

Kardiomyopati Equalis användar möte 2011-02-01. Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund

Kardiomyopati Equalis användar möte 2011-02-01. Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund Kardiomyopati Equalis användar möte 2011-02-01 Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund Hypertrofisk kardiomyopati med eller utan obstruktion Hypertrof kadiomyopati Prevalens 1/500 Symtom

Läs mer

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p) Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

Jan Engvall, Linköping. Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos. Ingen intressekonflikt

Jan Engvall, Linköping. Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos. Ingen intressekonflikt Jan Engvall, Linköping Transthorakal eko-doppler vid mitralisinsufficiens och mitralisstenos Ingen intressekonflikt Disposition: Något om eko-dopplertekniken Något om sjukdomarna Hur vi hittar vyerna Hur

Läs mer

Barnarytmier. Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22

Barnarytmier. Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22 Barnarytmier Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22 Fall 1 - Gosse 17 dagar PN, fullgången, ammas helt Trött sedan 3,5 timmar, vill inte amma Grå-blek och kall perifert, dålig perifer återfyllnad

Läs mer

Förmaksflimmer. Copyright the33

Förmaksflimmer. Copyright the33 Förmaksflimmer Copyright the33 [ABSTRAKT] Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbning i hjärtat hos vuxna med en incidens av ca. 35 000 per år och prevalens av ca 90 000 i Sverige (180.000 under 2009).

Läs mer

Enkammarhjärta Fontan & TCPC. Copyright. Ulf Thilén

Enkammarhjärta Fontan & TCPC. Copyright. Ulf Thilén Enkammarhjärta Fontan & TCPC Ulf Thilén 2014 09 23 Dubbel inflödeskammare = DILV Univentrikulära hjärtanomalier Single ventricle 5 % av alla medfödda hjärtfel Tricuspidalisatresi Pulmonell Pulmonell hypoperfusion

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat EQUALIS användarmöte 2011-02-01 Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat Odd Bech-Hanssen Kardiologi/Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Vad säger Guidelines? Styrkor, svagheter och fallgropar *Lancelotti

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada

Läs mer

HJÄRTSTATUS. Föreläsning T4, DSM VT 2011

HJÄRTSTATUS. Föreläsning T4, DSM VT 2011 HJÄRTSTATUS Föreläsning T4, DSM VT 2011 Hjärtstatus Inspektion - att titta (Palpation - att känna) (Perkussion - att knacka) Auskultation - att lyssna Vad letar man efter? Tecken på: Hjärtsvikt Arytmier

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN GUCH, Fallot - Operation

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN GUCH, Fallot - Operation Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26678 su/med 2018-09-18 4 Innehållsansvarig: Joanna Lorentzon, Operationssjuksköt., Operation 3 Sahlgrenska (joalo) Godkänd av: Helena Rexius, Verksamhetschef,

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

FALLOTS TETRAD. - Standard Operating Procedure (SOP) avseende uppföljning, bedömning

FALLOTS TETRAD. - Standard Operating Procedure (SOP) avseende uppföljning, bedömning GUCH-mottagningen SU/Östra, Göteborg Sida 1 Utarbetat av Tomas Skommevik, Thomas Gilljam, Ulf Thilen Ansvarig: Peter Eriksson Giltig: 1 år fr.o.m. 100506 FALLOTS TETRAD - Standard Operating Procedure (SOP)

Läs mer

Totalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar

Totalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL010G, BL1010 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2017-06-10 Skrivtid:

Läs mer

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Akut lungemboli Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Lungemboli Diagnostikstöd och diagnostiska algoritmer -icke gravida -gravida Lungröntgen Datortomografi -före undersökningen (val av protokoll)

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala Syfte Förbättra och konkretisera utbildningsplanen för nya ST läkare inom barn- och ungdomskardiologi, samt att förtydliga

Läs mer

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Svimning 24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Solweig Harling Barnkardiolog Halland 2010-04-22 Är det farlig att barn svimmar? Definition: Plötslig och snabbt övergående förlust av medvetande och muskeltonus

Läs mer

Allt om svikt och graviditet utom PPCM. Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen

Allt om svikt och graviditet utom PPCM. Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen Allt om svikt och graviditet utom PPCM Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen 34-årig kvinna (2016) Några månaders symtom Uppfattas initialt som astma/luftvägsinfektion Till oss 2016-02 EKO 2016-02-05

Läs mer

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409 Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel Håkan Wåhlander 140409 Inledning Vem får Kawasaki? Vilka kardiologiska komplikationer förekommer vid Kawasaki? Vem får kardiologiska komplikationer?

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Användarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation.

Användarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation. Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion 14 nov 2017 Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation Anette Rickenlund Tisdag den 14 november 2017 Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Inga aktuella läkemedel.

Inga aktuella läkemedel. 46-årig man som söker vårdcentralen där du arbetar som distriktsläkare. Han är tidigare frisk men är mångårig rökare. Patienten söker dig som husläkare pga. ökad andfåddhet när han spelar golf. Kan gå

Läs mer

Fosterkardiologins betydelse för barn med medfödda hjärtfel; Nu och i framtiden

Fosterkardiologins betydelse för barn med medfödda hjärtfel; Nu och i framtiden Från gen, till foster, till barn med syndrom Fosterkardiologins betydelse för barn med medfödda hjärtfel; Nu och i framtiden Gunnar Bergman Barnhjärtcentrum Stockholm-Uppsala Svensk nationell biobank för

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Del 6_7 sidor_19 poäng

Del 6_7 sidor_19 poäng Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med

Läs mer

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p) Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer