En samhällskunskap i tiden? Beskrivningar och analyser av arbetsmarknaden i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En samhällskunskap i tiden? Beskrivningar och analyser av arbetsmarknaden i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker 1974 2008"

Transkript

1 1

2 En samhällskunskap i tiden? Beskrivningar och analyser av arbetsmarknaden i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker Johan Edman & Anna Maria Forssberg 1. INLEDNING Det drar ihop sig till val och det finns all anledning att tro att arbetsmarknadsfrågor kommer att stå högt på dagordningen även i denna valrörelse. Regelverket kring och ersättningsnivåerna i a-kassan, trygghetslagarnas framtid och fackets ställning är alla exempel på de sakfrågor som döljer sig bakom mer svepande formuleringar om att alla ska med eller att utanförskapet ska stoppas. Den politiska kampen är i någon mån en strid om begreppen, något omtolkningarna av och försvaret för ett begrepp som arbetslinjen kan illustrera. Valet 2010 har potentiellt väldigt många förstagångsväljare (endast valen 1968 och 1976 har haft fler) och det måste därför anses vara en relevant fråga hur dessa väljare förstår och förmår tolka de politiska utspelen kring dessa centrala frågor. Detta är en av anledningarna till att studera en av de viktigare källorna till förstagångsväljarnas kunskaper i dessa frågor: läroböcker i samhällskunskap för gymnasieelever. En annan är naturligtvis att många gymnasieelever varje år, inte bara valår, står inför inträdet på arbetsmarknaden. Frågan är vad de kan tänkas vet om denna? Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett antal läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan undersöka vilka beskrivningar av arbetsmarknaden som svenska gymnasieelever har delgetts från mitten av 1970-talet fram till i våra dagar. Fokus kommer att läggas på beskrivningar av den svenska arbetsmarknadens historiska rötter och framtida utmaningar, arbetsmarknadsorganisationerna och avtalsförhandlingarna, konflikter och medbestämmande. Den globala kontexten respektive den vardagsnära beskrivningen har också utkristalliserats som viktiga teman. TIDIGARE STUDIER OCH EGNA UTGÅNGSPUNKTER Föreliggande undersökning är ett försök att redovisa och analysera läroboksinnehållet från fyra årtionden. Vi gör inte anspråk på någon mer avancerad teoriprövning, men några tidigare undersökningar har gåtts igenom i jakt på inspiration och avgränsning. Det finns en uppsjö forskning om läromedel, deras innehåll och funktion. Inför arbetet med denna rapport har vi helt kort tagit del av några verk som delar rapportens ambition att vara en kritisk innehållsanalys. Bland dessa finner vi bland annat den rapport ekonomhistorikern Mauricio Rojas publicerade på Timbro för några år sedan. Här tar han sig an ett antal grundskoleböcker, främst i ämnet historia, i jakten på beskrivningar av det svenska välståndets framväxt och orsaker. Rojas finner en okritisk historieskrivning i nära 2

3 samklang med socialdemokratisk självsyn på arbetarrörelsens betydelse för denna utveckling. 1 Ännu närmre denna undersöknings syften kommer ett examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap publicerad vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet vårterminen Här har författarna, på uppdrag av fackföreningen Unionen, undersökt hur områdena arbetsliv och arbetsmarknad framställts i gymnasiets läroböcker i samhällskunskap. En kvantitativ innehållsanalys har kompletterats med en kvalitativ analys av tilltal och ton, pedagogiska grepp och huruvida texten kan anses ligga nära eller långt ifrån den tilltänkte läsaren. Undersökningen visar att arbetsliv och arbetsmarknad upptar ett förhållandevis litet antal sidor i läroböckerna och en därtill minskande andel av ett växande antal sidor. Presentationen av ämnesområdet sker huvudsakligen utifrån ett samhälleligt perspektiv, där det nationella samhällets funktion står i fokus på bekostnad av ett perspektiv som hade kunnat presentera ämnesområdena i en internationell kontext alternativ på en mer konkret/praktisk nivå med koncentration på den enskilde individens roll i arbetslivet och på arbetsmarknaden. 2 Den mest genomarbetade undersökningen av de vi tittat på är 1992 års Bilden av arbetsliv och näringsliv i skolans läroböcker, författad av fyra forskare/pedagoger och utgiven på Publica med ekonomiskt stöd av Svenska Arbetsgivareföreningen. Här får läsaren stifta bekantskap med beskrivningar av ämnesområdena angivna i bokens titel. Undersökningen har både läroböcker i historia och i samhällskunskap som källmaterial, från såväl grundskolan som gymnasieskolan, och de tidsmässiga nedslagspunkterna är 1960-talet och 1980-talet. Delar av resultaten tangerar Rojas slutsats att arbetarrörelsen är framskriven i beskrivningarna på företagarens och entreprenörens bekostnad. De tidigare genomförda studierna har på olika sätt inspirerat oss till vissa ställningstaganden av vikt för denna undersökning. Vad gäller Rojas handlar inspirationen kanske främst om att undvika vissa grepp och utgångspunkter. Rojas är ganska upprörd, närmast indignerad, över att det går att spåra ideologiska tendenser i läroboksmaterial som förväntas bygga på vetenskapliga resultat. Rojas intresse för den ideologiska tendensen är förvisso inspirerande och något vi också tar med oss i denna studie, genom att i förhållandevis bred mening försöka spåra den samhälls- och historiesyn som ligger till grund för läroböckernas val av fakta och förklaringar. Men till skillnad från Rojas tror vi inte att det skulle finnas en av ideologiska tendenser oanfrätt vetenskaplig sanning att mäta detta mot. Samhällsvetenskapliga redogörelser för och förklaringar av samhälleliga fenomen och förändringar är med nödvändighet teoretiskt och därigenom ideologiskt anstrukna; häri skiljer sig inte Rojas förklaringsansatser från de han kritiserar. Vad man däremot kan sakna, och vad som synes vara en mer fruktbar kritik av läroböckerna, är resonemang om just perspektivval och läroboksförfattarnas egna teoretiska/ideologiska utgångspunkter. Sådana resonemang lyser nästan helt med sin frånvaro, det stora undantaget är ett kapitel om teori och metod i en av 2000-talets böcker för de högre kurserna. 3 1 Mauricio Rojas, (S)kolan: om politisk snedvridning i grundskolans böcker, Timbro/Stockholm Per Peterson & Fredrik Lindell, Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv i läroböckerna? En undersökning av innehåll i läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet, JMG/Göteborgs universitet Hans Almgren, Reflex: samhällskunskap för gymnasieskolan [B- och C-kurs] Gleerup/Malmö 2008 (2. uppl.), s

4 Den refererade studien från Göteborgs universitet har varit mer reservationslöst inspirerande. Här hade författarna utifrån en teoretiskt härledd förförståelse förväntat sig beskrivningar på global och lokal nivå när man i stället fann beskrivningar av det undersökta fenomenet på främst samhällelig nivå. Utan att släpa med oss samma teoriram in i denna undersökning har även vi valt att leta efter det globala men framför allt det lokala perspektivet. Till det lokala perspektivet räknar vi då konkreta beskrivningar med individen i fokus, beskrivningar av arbetsmarknadens organisation och funktion som ger gymnasieskolans elever tydliga verktyg för sitt kommande arbetsliv. Bilden av arbetsliv och näringsliv i skolans läroböcker delar en del slutsatser med Rojas men utifrån resonemang som är lättare att ta till sig. Man spårar tendenser till socialdemokratisk historie- och samhällsbeskrivning i de undersökta böckerna, detta sägs för övrigt ha varit en hypotes vid författandet. Hypotesen ersätter Rojas indignation och sägs bygga på en förståelse av socialdemokratin som en stark politisk kraft med stort inflytande över skolpolitiken och därmed också över läroboksinnehållet för de läroboksförfattare och förlag, som ju har velat vara med sin tid och få sina böcker godkända och använda. 4 Undersökningen överlappar bara till en mindre del vår egen men bland resultaten i dessa fall kan vi ta del av slutsatsen att ett samhälleligt engagemang tenderar att ha tagit form som indignation i läroböckerna från 1970-talet (som i och för sig inte undersöks) och 1980-talet. Senare i boken görs antagandet att 1960-talets läroböcker i stor utsträckning anammade ett funktionalistiskt konsensusperspektiv med systemets stabilitet och en strävan efter harmoni och balans som en utgångspunkt. Med 1970-talet väcktes ett konfliktperspektiv som ska ha återspeglats i 1980-talets böcker där nämnda indignerade tonläge återfunnits. I konstaterandet att indignation, protest och kritiskt tänkande skrivits fram i talets läroböcker, men att den teoretiska eller faktamässiga grunden för det kritiska tänkandet saknas finner vi både inspiration till empirisk undersökning och stöd för våra utgångspunkter. Vi finner tidstypiska (om än något eftersläpande, något som också framhålls av författarna till det sistnämnda alstret) perspektivval högst rimliga men skulle också gärna se resonemang kring dessa i läroböckerna. Samtidigt blir det intressant att leta efter den omvittnade indignationen och konfliktperspektivet. URVAL OCH KÄLLMATERIAL Vid urvalet av representativ litteratur har vi stått inför samma dilemma som Rojas: det finns ingen statistik över detta, Skolverket tillhandahåller ingen och förlagen är ganska förtegna om sina försäljningssiffror. 5 Med benäget bistånd av Föreningen Lärare i Samhällskunskap (FLS) och en rutinerad medarbetare på bokförlaget Liber lyckades vi ändå identifiera ett antal böcker från respektive årtionde som under alla omständigheter varit bland de vanligast förekommande i gymnasieundervisningen. 6 Här presenteras helt kort de böcker som har gåtts igenom för respektive årtionde. 4 Staffan Selander, Agneta Forsberg, Ewa Romare & Torgny Åström, Bilden av arbetsliv och näringsliv i skolans läroböcker, Publica/Stockholm 1992, s Rojas 2007, s Vi vill rikta ett stort tack till Leif Jarlén på FLS och Christine Ineborn på Liber för deras hjälp med urvalsprocessen. 4

5 En av 1970-talets absoluta storsäljare var samhällskunskapsboken Världen, Sverige och vi avsedd för de tre- och fyraåriga teoretiska linjerna. Boken gavs ut i olika varianter och upplagor åren I femte upplagans grundbok för gymnasieskolans första årskurs från 1974 behandlas arbetsmarknaden under rubriken Yrkesvärlden, arbetsmarknaden och utbildningssamhället. Kapitlet är 33 sidor långt och uppdelat i fyra delavsnitt: 1) Yrke och yrkesklassificering; 2) Arbetsmarknadens organisationer; 3) Arbetslivets internationalisering; 4) Utbildningsväsendet reformer och debatt. Av intresse för denna undersökning är främst avsnittet om arbetsmarknadens organisationer (10 sidor) och i någon mån avsnittet om arbetslivets internationalisering (1 sida). 7 Samma series bok för de humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska linjernas årskurs två (femte upplagan från 1976) är i mycket att likna vi en lärobok i företags- och nationalekonomi och i den mån man saknat resonemang om företagande i den förra delen återfinns dessa här. Några få sidor i kapitlet Den ekonomiska politiken avhandlar frågor av intresse för denna undersökning. 8 I läroboken för de humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska linjernas årskurs tre (femte upplagan från 1977) återfinns en del matnyttigt i kapitlen Två arbetslivsfrågor och Internationell ekonomi. 9 Läroboken för de naturvetenskapliga och tekniska linjernas årskurs tre (fjärde upplagan från 1977) är en blandning av läroböckerna för de humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska linjernas årskurs två och tre. Här återfinns också kapitlen Två arbetslivsfrågor och Internationell ekonomi. På knappt 10 sidor avhandlas medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor och helt kort nämns arbetskraftsrörligheten inom EG. 10 För gymnasieskolans tvååriga linjer fanns på 1970-talet bland annat boken Samhällskunskap. Boken gavs ut i två delar och i den första delen i andra upplagan från 1974 ägnas hela 50 sidor åt kapitlet Arbetsmarknad. Kapitlet är indelat fyra delavsnitt: 1) Den internationella arbetsmarknaden; 2) Kvinnorna på arbetsmarknaden; 3) Aktuella problem på den svenska arbetsmarknaden; 4) Parterna på den svenska arbetsmarknaden talets stora samhällskunskapsbok bar namnet Samhällsboken men kallades populärt också för knappboken på grund av omslaget med diverse kampanjknappar. Boken gavs ut i flera upplagor åren Arbetsmarknaden gås i denna boks andra upplaga från 1986 igenom i ett längre separat kapitel med just denna rubrik. På 30 sidor hinner man avhandla alltifrån den globala arbetssituationen och arbetslösheten till den svenska arbetsmarknaden och specifika dagsaktuella problem såsom datoriseringen av arbetsmarknaden. I ett senare kapitel med rubriken Samhällsekonomisk balans återfinns ett delavsnitt om 7,5 sidor avhandlandes Arbetsmarknaden: löner, skatter och priser. Även 7 Sixten Björkblom, (red.), Världen, Sverige och vi. Samhällskunskap för gymnasieskolan [HSENT 1: Grundbok], AW Läromedel/Stockholm 1974 (5. uppl.). 8 Sixten Björkblom (red.), Världen, Sverige och vi. Samhällskunskap för gymnasieskolan [HSE 2: Grundbok], AW läromedel/stockholm 1976 (5. uppl.). 9 Sixten Björkblom, (red.), Världen, Sverige och vi. Samhällskunskap för gymnasieskolan [HSE 3: Grundbok], AW läromedel/stockholm 1977[a] (5. uppl.). 10 Sixten Björkblom (red.), Världen, Sverige och vi. Samhällskunskap för gymnasieskolan [NT 3: Grundbok], AW läromedel/stockholm 1977[b] (4. uppl.). 11 Hans Abrahamsson & Clarence Nilsson. Samhällskunskap. Del 1, Utbildningsförlaget/Stockholm 1974 (2. uppl.). 5

6 om diverse bilder upptar en större andel av utrymmet jämfört med Världen, Sverige och vi, så är mängden text om arbetsmarknaden otvivelaktigt större talets storsäljande Zigma ges fortfarande ut och konkurrerar nu främst med den bok vi valt för 2000-talet. Första upplagan kom 1994 och vi har koncentrerat oss på 1995 års andra upplaga för den nya gymnasieskolans A-, B- och C-kurser. Boken vänder sig främst till de studieförberedande programmen. Texten är luftig, bilderna många, och samtliga frågor av intresse för denna undersökning är samlade i ett arbetslivsblock som spänner över 29 sidor disponerade i fyra kapitel: Svensk arbetsmarknadshistoria några hållpunkter; Parterna på arbetsmarknaden; Spelreglerna på arbetsmarknaden; Arbete åt alla? 13 Genom att kontrollera innehållsförteckningarna i ett par varianter av Zigma som bara vänder sig till A- respektive B- och C-kursen, kan man dra slutsatsen att detta block har varit avsett för A-kursen. 14 Jämte Zigma har den sedan 1995 utgivna Reflex varit den ledande samhällskunskapsboken på 2000-talet. Boken tillhandahålls i två varianter för gymnasieskolans A-kurs, en basversion för elever som enbart läser kärnämneskursen i samhällskunskap och en plusversion för de som ska läsa högre nivåer. 15 Basversionen anges på förlagets hemsida vända sig till elever som vill ha en mindre omfångsrik bok samt en mer praktisk inriktning på samhällskunskapsämnet. 16 I basversionen tas arbetsmarknadsfrågor upp i kapitlet Jobben och arbetsmarknaden, ett kapitel som spänner över 22 sidor med märkbart fler bilder och större text än i tidigare årtiondens läroböcker. Kapitlet är indelat i fyra delavsnitt: 1) Näringslivet i Sverige; 2) Arbetskraften och arbetsmarknaden; 3) Arbetsgivarna och arbetstagarna; 4) Spelreglerna på arbetsmarknaden. I plusversionen heter kapitlet Arbete och arbetsmarknad och spänner över 20 sidor. Arbetsmarknadspolitiken avhandlas här separat, över fem sidor i kapitlet Ekonomisk politik. I allt väsentligt är det samma innehåll i de två versionerna. I Reflex för gymnasieskolans B- och C-kurser återfinns några avsnitt av relevans i kapitlet Svensk ekonomi i förändring. Kapitlet är kronologiskt uppbyggt med en beskrivning av den svenska ekonomins utveckling från 1930-talet och framåt. För de senare årtiondena finns några avsnitt av intresse där arbetsmarknadspolitiken och den förändrade arbetsmarknaden tas upp. 17 Vi har även gått igenom en bok Kompass som explicit vänder sig till gymnasieskolans yrkesinriktade program, för att se om där finns någon skillnad i ämnesval och tilltal. Här återfinns, i kapitlet Din privata ekonomi, ett avsnitt betitlat Att börja jobba där vissa av våra teman återfinns. Ytterligare några undersökta sidor 12 Jan Kieser & Kjell Rydén, Samhällsboken: samhällskunskap för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, Sparfrämjandet/Stockholm 1986 (2. uppl.). 13 Bengt-Arne Bengtsson, Zigma samhällskunskap [ABC kurserna], Almqvist & Wiksell/Stockholm 1995 (2. uppl.). 14 Bengt-Arne Bengtsson, Zigma samhällskunskap [A kurs], Almqvist & Wiksell/Stockholm 1996[a]; Bengt- Arne Bengtsson, Zigma samhällskunskap [BC kurserna], Almqvist & Wiksell/Stockholm 1996[b]. 15 Hans Almgren, Stefan Höjelid & Erik Nilsson, Gleerups reflex: samhällskunskap för gymnasieskolan [A-kurs, Bas] Gleerup/Malmö 2005 (2. uppl.); Hans Almgren, Stefan Höjelid & Erik Nilsson, Gleerups reflex: samhällskunskap för gymnasieskolan [A-kurs, Plus] Gleerup/Malmö 2004 (4. uppl.). 16 (hämtat 26/5 200, 14:22). 17 Hans Almgren, Reflex: samhällskunskap för gymnasieskolan [B- och C-kurs] Gleerup/Malmö 2008 (2. uppl.). 6

7 återfinns i kapitlet Samhällets ekonomi. Sammanlagt kan 7,5 sidor sägas ta upp ämnen av intresse för vår undersökning Maria Eliasson & Gunilla Nolervik, Kompass till samhällskunskap A, Gleerups/Malmö

8 2. UNDERSÖKNING Undersökningen disponeras tematiskt där ett antal centrala aspekter på arbetsmarknaden lyfts fram för att i en underdisposition jämföras över tid. Utvalda teman är: 1) Presentation av arbetsmarknadsorganisationerna; 2) Avtalsförhandlingar och konflikter; 3) Arbetskraft och medbestämmande; 4) Det globala och det lokala; 5) Historisk bakgrund och aktuella problem. PRESENTATION AV ARBETSMARKNADSORGANISATIONERNA Presentationen av arbetsmarknadsorganisationerna har i de studerade läroböckerna funnits vara ganska schematisk. De presenteras vid namn, eventuellt får man se ett organisationsschema över något större centralförbund och någon gång presenteras även några mindre fackförbund. Av särskilt intresse är därför eventuella beskrivningar som går bortom detta och därtill törs spekulera kring organisationernas syfte och legitimitet. Avsnittet om arbetsmarknadens organisationer inleds i 1970-talets Världen, Sverige och vi (1974) med en bild av arbetet som en produktionsfaktor som köps och säljs på en arbetsmarknad med arbetsgivare och arbetstagare som förhandlande parter. Arbetsmarknadsorganisationerna beskrivs som intresseorganisationer med medlemmarnas ekonomiska intressen för ögonen. Med tillägget att dessa även arbetar för förbättringar, och inte bara ekonomisk utdelning, beskrivs därtill fackföreningarna som ideella föreningar. Fackföreningsrörelsen representeras av LO, TCO, SACO och SR där LO beskrivs som huvudorganisationen. Förhandlingsparten är SAF, stat och kommun. I den i ämnet betydligt fylligare Samhällkunskap (1974) ägnas hela 7,5 sidor åt arbetsmarknadsorganisationerna. Organisationerna beskrivs som starka och denna styrka beskrivs som en av anledningarna till det relativa lugnet på den svenska arbetsmarknaden. Under egna rubriker presenteras LO, TCO, SACO och SR. LO:s dominanta roll som arbetarnas huvudorganisation förklaras: Fler faktorer har naturligtvis bidragit till detta. En är, att vårt folk är så enhetligt när det gäller ras, språk och religion och att någon uppsplittring av den anledningen inte behövt ske. En annan är uppenbarligen, att arbetarna accepterat den s.k. reformistiska linje som LO hävdat. Det innebär, att man tagit avstånd från en revolutionär, omstörtande verksamhet för att i stället förhandlingsvägen genom reformer förändra förhållandena och så gradvis vinna allt bättre resultat. De framgångar, som man vunnit på detta sätt och som kompletterats med den politiska arbetarrörelsens vinster, har gjort att någon mer radikal fackföreningsrörelse inte har kunnat konkurrera med framgång. 19 Arbetsgivarorganisationerna (SAF, SAV, Kommun- och Landstingsförbunden och Kooperationens Förhandlingsorganisation) presenteras över en knapp sida. I 1980-talets Samhällsboken (1986) presenteras främst LO och SAF bland löntagar- och arbetsgivarorganisationerna. Därtill går man igenom ett antal samarbetskarteller. Den svenska fackföreningsrörelsen beskrivs som stark, något som delvis förklaras av en jämförelsevis hög organisationsgrad vilket i sin tur bland annat förklaras av att arbetare och tjänstemän har förmått visa varandra förståelse och respekt i stället för att bekämpa 19 Abrahamsson & Nilsson 1974, s

9 varandra. 20 Bokens författare tar ganska tydligt ställning för facklig anslutning, genom att argumentera för fördelarna med detta: Det avgörande skälet är att man tillsammans med andra är starkare än om man är ensam. Den som förhandlar enskilt med en arbetsgivare kommer oftast i ett klart underläge. Eftersom det ibland uppstår problem på en arbetsplats känns det tryggare om man har fackföreningens stöd i en fråga. Ju fler som är med i facket, desto starkare blir detta. 21 Den höga organisationsgraden till trots är det väldigt få, enligt bokens författare alltför få (10 20 procent av medlemmarna), som åtar sig fackliga uppdrag. Det ifrågasätts om inte ombudsmän och förtroendevalda har tagit över för mycket av det fackliga arbetet. I 1990-talets Zigma (1995) presenteras arbetsmarknadens organisationer över fyra mycket luftiga sidor. LO, TCO, SACO och deras största förbund presenteras under egna rubriker. Även SAC ägnas visst utrymme. Presentationen av fackföreningsrörelsen avslutas med en faktaruta där några internationella fackliga organisationer gås igenom. På arbetsgivarsidan tar man upp en mängd organisationer förutom SAF: Tidningsutgivarna, Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, Kooperationens Förhandlingsorganisation, Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Statens Arbetsgivarverk. SAF ges mest utrymme och presenteras över en knapp halv sida. Genomgången är saklig och till synes otendensiös. 22 I 2000-talets Reflex (2005) avklaras presentationen av arbetsgivarnas respektive arbetstagarnas organisationer på 1,5 sida. Fackföreningsrörelsen beskrivs ha en mycket stark roll jämfört med andra länder. 23 För första gången sedan 1970-talet presenteras LO som arbetarrörelsens fackliga gren (där SAP är dess politiska). Argument för och emot facklig anslutning presenteras i en så kallad caseruta där två personer får lägga fram sina argument för den ena respektive den andra hållningen. Bokens författare tar inte ställning till fackligt medlemskap. I den utbyggda versionen av läroboken för A-kursen (2004) avslöjas också syftet med organisationen Svenskt Näringsliv då den beskrivs som företagarnas lobbyorganisation med syfte att ge information om och förståelse för företagarnas villkor. 24 Sammanfattningsvis slås det fast att arbetsmarknadens organisationer haft stor betydelse både för samhällsutvecklingen och för de anställda i företagen sedan början av talet, ett påstående som inte utvecklas. 25 I Kompass (2007) presenteras fackförenings- och arbetsgivarorganisationer över en knapp sida. Fackföreningens syften framställs som högst legitima och organisationen beskrivs som ett gott stöd för den enskilde arbetstagaren: Fackföreningens uppgift är att ta tillvara den anställdes intressen gentemot arbetsgivaren. Grundtanken med fackföreningen är att de anställda tillsammans blir starkare när de ska förhandla med arbetsgivaren om villkoren på arbetsplatsen. Löner, arbetstid och arbetsmiljö är viktiga frågor för facket. Genom facket får du också information om lagar, avtal och försäkringar. I Sverige är mer än 80 % av de anställda fackanslutna Kieser & Rydén 1986, s Kieser & Rydén 1986, s Bengtsson 1995, s Almgren, Höjelid & Nilsson 2005, s Almgren, Höjelid & Nilsson 2004, s Almgren, Höjelid & Nilsson 2004, s Eliasson & Nolervik 2007, s

10 Syftet med arbetsgivarorganisationerna anges inte. AVTALSFÖRHANDLINGAR OCH KONFLIKTER Även beskrivningarna av avtalsförhandlingarna och arbetsmarknadskonflikter har ett schematiskt, lätt redovisande, drag över sig. Men då man i dessa redogörelser tangerar frågor som lönebildning och konfliktvilja går det att ur texterna locka fram vissa ideologiska tendenser och övergripande perspektiv. I en förhållandevis teknisk redogörelse beskrivs i Världen, Sverige och vi (1974) för årskurs ett avtalsprocessen, från riksorganisationernas förankring av buden hos medlemmarna, via riksförhandlingar och kollektivavtal, till branschförhandlingar. Det samhälleliga perspektivet är tydligt. Utgångsbuden i löneförhandlingarna beskrivs inte så mycket som en intressekonflikt som konkurrerande perspektiv, något som regelmässigt medger högre bud från arbetstagarsidan: Buden görs med utgångspunkt i en bedömning av det samhällsekonomiska läget. Man gör på löntagarsidan anspråk på förbättringar som motsvarar ökningen av nationalprodukten. Arbetsgivarna vill dock vara återhållsamma med tanke på kostnadsstegringen för företagen och reservera en del av den ekonomiska tillväxten för näringslivets investeringsbehov. 27 Bibehållna reallöner kontra bibehållen lönsamhet är likvärdigt legitima målsättningar. För den konkurrensutsatta exportmarknaden framställs det som särskilt viktigt att inte lönerna drar iväg. Världen, Sverige och vi dras med en ganska tydligt tendens till aktörsanonymisering, något som bidrar till att dölja vissa väsentliga förklaringsansatser. Så är exempelvis fallet då bokens författare diskuterar utjämningen av lönerna mellan hög- och lågavlönade: Klyftan bör minskas, menar man. 28 Denna solidariska lönepolitik framställs på annat ställe främst som en politiskt driven angelägenhet. Att, som hade föreslagits, lägga nettolönen till grund för löneförhandlingarna skulle nämligen motverka effekterna av den progressiva skattepolitiken syftande till inkomstutjämning. Den solidariska lönepolitiken som man föredrog kan sålunda (1974) antas vara en socialdemokratisk angelägenhet. I samma series lärobok för årskurs två (1976) återkommer diskussionen om inkomstutjämningen och det konstateras att 1960-talet bjudit på ökad inkomstspridning som ett resultat av kvinnors uttåg på låglönearbetsmarknaden och förkortad arbetstid för viss arbetskraft i skuggan av lågkonjunkturen. 29 Den solidariska lönepolitiken framställs som en facklig angelägenhet, den bedöms vara tilltalande men också leda till problem för mindre produktiva branscher och därigenom spä på inflationen. 30 Arbetsgivarnas alternativa syn på lönebildningen presenteras, argumenten därför (lönesättning efter anställdas skicklighet och företagens ekonomiska bärkraftighet tryggar produktionen och i slutänden anställningarna) samt den progressiva beskattningen och transfereringssystemen som ytterligare medel för inkomstutjämning. 27 Björkblom 1974, s Björkblom 1974, s Björkblom 1976, s. 161 f. 30 Björkblom 1976, s

11 Det samhälleliga perspektivet är också framträdande i Samhällskunskap (1974). Förhållandevis tekniska redogörelser för personalkostnadens delposter landar i en beskrivning av parternas argument: De anspråk på höjningar, som löntagarorganisationerna måste ha och som kan motiveras t.ex. genom den ökande produktionen, möts från arbetsgivarhåll med motargument: blir höjningarna för stora klarar inte vissa företag sin ekonomi, exportföretagens produkter blir för dyra för att kunna säljas osv. Till detta kommer avvägningen av vad som är samhällsekonomiskt möjligt. 31 I 1980-talets Samhällsboken (1986) får förhandlingarna mellan LO och SAF exemplifiera avtalsrörelsen; här beskrivs processen från centrala förhandlingar via förbundsförhandlingar till lokala förhandlingar. Till grund för resonemangen om lönesättningen läggs en artikulerat nationalekonomisk modell, där lönenivån anges till skärningspunkten mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft. De respektive parterna antas kunna påverka nivån genom att hålla tillbaks utbildningen av viss arbetskraft eller minska efterfrågan på viss arbetskraft. Men arbetsmarknaden är inte vilken marknad som helst, så minskad efterfrågan leder i detta exempel till arbetslöshet snarare än lägre löner. Under särskild rubrik avhandlas också löneglidningen och hur den riskerar att motverka den solidariska lönepolitiken. 32 Den solidariska lönepolitiken beskrivs på annat ställe som ett i många stycken lyckosamt verktyg för att minska klyftorna mellan mäns och kvinnors löner. 33 Till skillnad från i 1970-talets läroböcker beskrivs inte den progressiva inkomstskatten som en del av den solidariska lönepolitiken, men skattesystemet och diverse transfereringar sägs ändå bidra till de relativt små skillnaderna i disponibel inkomst. Någon värdering görs inte av detta. Sverige beskrivs som ett land med förhållandevis små löneskillnader där i stigande grad Västeuropa, USA och de socialistiska öststaterna uppvisar väsentligt större inkomstspridning. Orsakerna till löneskillnaderna spaltas upp i punktform: utbildning; arbetets art; näringsgren; hemort; kön; ålder; prestation; ackordslön; premielön. I Zigma (1995) antas lönenivåerna i något slags naturläge skapas av marknaden, men enligt något som betitlas den svenska modellen sätts de i stället efter förhandlingar. LO anges vara drivande för en solidarisk lönepolitik, något man oftast fått gehör för. Avtalsförhandlingarna beskrivs i tre steg, från de centrala avtalen via de förbundsvisa förhandlingarna till de lokala förhandlingarna. Processen illustreras sålunda helt annorlunda än i 1970-talets Världen, Sverige och vi, där man istället förmedlar bilden av en gräsrotsförankrad rörelse där medlemskraven letar sig uppåt i organisationen. Genomgången avslutas med konstaterandet att denna trestegsraket av typisk svensk modell är det idag många som vill skrota, inte minst inom SAF. 34 SAF hade nu backat ur de centrala förhandlingarna och siktade på att även lägga ner de förbundsvisa förhandlingarna till förmån för förhandlingar ute på företagen. Bedömningen av denna utveckling böljar. Det beskrivs som ett rimligt intresse för arbetsgivarna att härigenom vilja beskära fackets makt samtidigt som facket ger uttryck för sina farhågor att arbetsgivarna vill krossa dem. Resonemanget avslutas med att man väljer att beskriva de 31 Abrahamsson & Nilsson (1974), s Kieser & Rydén 1986, s Kieser & Rydén 1986, s. 87 f. 34 Bengtsson 1995, s

12 brittiska erfarenheterna av 1980-talets anti-fackliga regeringspolitik som något som har vitaliserat facket på lägre nivåer. 35 Avtalsförhandlingarna beskrivs helt kort i Reflex (2004), som något som kan leda till nya kollektivavtal eller tvärtom till stridsåtgärder (via medling). De förbundsvisa löneförhandlingarna presenteras som något förhållandevis nytt mot bakgrund av äldre tiders centrala löneförhandlingar. I plusversionen för A-kursen delges eleverna ett antal sidor av politiskt mer kontroversiell art där man under rubriken Arbetsmarknadspolitiken bland annat diskuterar lönenivåns relation till arbetslöshetstalen. Två skolbildningar ställs mot varandra: en som menar att arbetslösheten ska kunna tyglas genom kortare arbetstider och genom att dela på jobben, en som menar att lägre löner för de lägst utbildade och ungdomar samt en ökad lönespridning är vägen att gå. Trots att detta är ett ganska tydligt vänsteralternativ ställt mot ett likaledes tydligt högeralternativ presenteras de inte så. Det förstnämnda alternativet beskrivs i stället som att det finns de som påstår att detta skulle vara en bra lösning, medan det sistnämnda alternativet förordas av [v]issa ekonomer. 36 Löst tyckande mot expertis alltså. Tendensen förstärks av att LO och andra har motsatt sig ökad lönespridning; fackligt särintresse mot expertis sålunda. Detta avsnitt avslutas med en redogörelse för hur arbetslösheten är lägre i USA där också lönespridningen är större. Läsaren får dra sina egna slutsatser. I Reflex för gymnasieskolans B- och C-kurser (2008) problematiseras den svenska kollektivavtalsmodellen utifrån 2004 års konflikt kring skolbygget i Vaxholms kommun där ett par LO-förbund försatte arbetsplatsen i blockad då det lettiska byggföretaget inte ville betala avtalsenliga svenska löner. Utan att vidareutveckla vad detta kan antas betyda för kollektivavtalet som generell avtalsmodell konstateras att blockaden visade sig gå emot EG-rätten efter ett beslut i EG-domstolen Läroboken för B- och C-kursen tar också upp det faktum att den svenska löneutjämningen var som störst 1980 varefter löneskillnaderna åter har ökat. Anledningen till detta anges vara decentraliserade löneförhandlingar samt att det återspeglar en gemensam ambition hos både fack och arbetsgivare att differentiera lönerna: Den som är duktig ska helt enkelt tjäna mer än den som inte får så mycket ur händerna. 37 I Kompass (2007) klarar man av presentationen av kollektivavtalets syfte och funktion i ett kort stycke. Man tar även upp förekomsten av individuell lönesättning och råder här läsaren att rådfråga facket i dessa frågor. Om beskrivningarna av avtalsförhandlingarna och lönesättningen bjuder på en del ideologiska ställningstaganden, så säger genomgången av arbetsmarknadskonflikter och stridsåtgärder desto mer om läroböckernas respektive konflikt- och konsensusperspektiv. Mitten av 1970-talet beskrivs i Världen, Sverige och vi (1974) som ett institutionaliserat och moget arbetsmarknadsläge. Tvister biläggs genom överenskommelser i huvudavtal, flera samarbetsorgan med representanter för både arbetsgivare och arbetstagare arbetar gemensamt för bättre förhållanden på arbetsmarknaden. 38 Bägge parter arbetar för att lösa konflikter utan stridsåtgärder och den svenska arbetsmarknaden beskrivs som ovanligt fredlig. Fredsplikten framhålls som en grundbult i systemet, vilda strejker som ett 35 Bengtsson 1995, s Almgren, Höjelid & Nilsson 2004, s Almgren 2008, s Björkblom 1974, s

13 uttryck för spontant lokalt missnöje. 39 Arbetsmarknadens parter framställs som solidariska med systemet, väl medvetna om de stora kostnader och det ekonomiska avbräck, som varje arbetskonflikt innebär i våra dagar. 40 Bägge parter önskar undvika statliga ingripanden och ser helst att staten förhåller sig neutral i avtalsfrågor. Medlingsinstitutet beskrivs som ett undantag, men upptar ändå ett visst utrymme av texten. I den strandade förhandlingens riktning lurar stridsåtgärderna, vilka sakta trappas upp från bägge parter. Nya medlingsbud presenteras och återigen framställs konflikten som oattraktiv och närmast förnuftsvidrig: Man har nu att väga förlusterna för både enskilda och samhället genom en storkonflikt, mot vinsterna genom en uppgörelse efter strid. Fördelarna med en fredlig lösning är då oftast uppenbara. 41 Tonen går igen i Samhällskunskap (1974) där den relativt lugna arbetsmarknaden delvis sägs bero på de fasta regler, som gäller för förhandlingar och på den vilja till fredliga lösningar, som man upplevt som i längden mest givande. 42 Havererade förhandlingar, medling och stridsåtgärder avhandlas över knappt tre sidor och beskrivs närmast i förbifarten som en för bägge parter mycket kostsam utveckling. I Samhällsboken (1986) beskrivs en misslyckad avtalsrörelse i stegen strandad förhandling, medlingskommission och stridsåtgärder. I något mildare tongångar än i 1970-talets variant värderas denna utveckling som beklaglig, kostsam och på andra sätt förödande för tredje man. Av sådana skäl är det angeläget för parterna att de försöker lösa sina meningsskiljaktigheter på fredlig väg, avslutas den knappa sidans text om avtalskonflikter. 43 Arbetsdomstolen och tvister inom avtalsperiod beskrivs på ännu en sida. I 1990-talets Zigma (1995) är arbetsmarknadskonflikten påtagligt frånvarande. Helt kort, som en del av presentationen av MBL, anges att förhandlingar kan stranda och att man då kan ta till eller hota med stridsåtgärder. Det hela är över på 8 rader. 44 Konflikten och stridsåtgärderna beskrivs helt kort även i Reflex (2005), som något som misslyckade förhandlingar kan landa i (via medling). Konflikter under avtalsperiod presenteras också kort tillsammans med Arbetsdomstolen som instrumentet framför andra att lösa dessa. I Kompass (2007) klarar man av konflikt och stridsåtgärder i ett mycket kort stycke om fem rader. Konflikter under avtalsperiod avhandlas inte och Arbetsdomstolen presenteras inte. ARBETSKRAFT OCH MEDBESTÄMMANDE Arbetskraftens sammansättning och inflytande över arbetssituationen är två aspekter av svenskt arbetsliv som genomgick ganska drastiska förändringar under den undersökta perioden. Ansträngningarna att öka procenttalet förvärvsarbetande kvinnor har likaså rönt förståelse från fackligt håll, hette det exempelvis i en mening i Världen, Sverige och vi 39 Björkblom 1974, s Björkblom 1974, s Björkblom 1974, s Abrahamsson & Nilsson 1974, s Kieser & Rydén 1986, s Bengtsson 1995, s

14 (1974) som avslöjar en förståelse av fackföreningsrörelsen som främst en manlig angelägenhet. 45 Lika positiv hade inte fackföreningsrörelsen varit till arbetskraftsinvandring, främst då invandrarna hamnade i låglöneyrken och då de därmed bidrog till att försena den eftertraktade strukturrationaliseringen. Sammanfattningsvis ansågs ändå invandringen ha gynnat både näringslivet och välståndsökningen samt varit välmotiverad från humanitär utgångspunkt. I Samhällskunskap (1974) konstaterade man att arbetskraftsinvandringen med all sannolikhet skulle vara nödvändig även i framtiden. Invandrarnas problem på arbetsmarknaden och anpassningssvårigheter tas något egendomligt upp i ett avsitt som avhandlar arbetsmiljön. Kvinnlig arbetskraft förlänas ett eget avsnitt och tar avstamp i ganska radikalt genusteoretiserande, vid tiden benämnd könsrollsfrågan. Man konstaterar den könsuppdelade arbetsmarknaden, löneklyftan mellan män och kvinnor, en utveckling mot ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande och krav på barnomsorg. I Samhällsboken (1986) beskrivs kvinnornas närvaro på arbetsmarknaden som numerärt växande om än problematisk med många deltidsanställningar, lägre grad av fackligt engagemang bland småbarnsmödrar och en sämre position på en könssegregerad arbetsmarknad. Andra grupper med en problematisk position på arbetsmarknaden är ungdomar, särskilt invandrarungdomar och handikappade ungdomar, och vuxna invandrare. Den senare gruppen beskrivs som ett värdefullt tillskott till den svenska arbetskraften, men man visar också hur andelen arbetslösa invandrare är större än andelen arbetslösa infödda svenskar. 46 Arbetslösheten beskrivs som destruktiv för individen och det spekuleras i ett samband mellan arbetslöshet, drogmissbruk och utslagning. I Zigma (1995) tar man avstamp i begreppet förvärvsarbetande, vilket rymmer både egna företagare och anställda och där de senare sedan delas upp i arbetare och tjänstemän. 47 Sverige anges tillhöra toppen vad gäller andelen förvärvsarbetande kvinnor, även om man också tydliggör att många av dem inte arbetar heltid. 48 Ännu i början av 2000-talet beskrivs kvinnor och invandrare som förhållandevis nya grupper på arbetsmarknaden, det senare en grupp som fortfarande dras med högre arbetslöshetstal något som delvis förklaras med att många av dem saknar den utbildning och de språkkunskaper som krävs. I en särskild debattruta i Reflex (2005) presenteras en undersökning som visar på hur invandrare också diskrimineras på arbetsmarknaden. Den könsuppdelade arbetsmarknaden kommenteras också liksom det numera förhållandevis lilla men ändå kvarstående löneglappet mellan män och kvinnor talet bjöd på betydligt fler anställningsformer än den dominerande tillsvidareanställningen och i punktform presenteras projektanställning, säsongsanställning, vikariat, provanställning, timanställning och arbete via bemanningsföretag. För första gången utvecklas också möjligheten att skapa sitt eget arbete: En del som jobbar är inte anställda utan är företagare. Att vara företagare kan innebära större frihet att själv bestämma när och hur man ska arbeta. Det kan också ge möjligheter att tjäna pengar och omsätta sina idéer i praktiken. Man får utlopp för sin kreativitet. Men samtidigt måste man se till att 45 Björkblom 1974, s Kieser & Rydén 1986, s Bengtsson 1995, s Bengtsson 1995, s

15 pengar kommer in i företaget så att det inte går i konkurs. Det kan innebära långa arbetsdagar och lite ledighet. Det innebär också ett ekonomiskt risktagande. 49 Debatten om hushållsnära tjänster kommenteras på ett sätt som möjligen går att tolka som ett försvar för skatteavdrag för dessa. Liksom i Reflex presenteras flera anställningsformer i Kompass (2007): tillsvidareanställning, vikariat, projektanställning, behovsanställning eller säsongsanställning samt anställning via bemanningsföretag. Om vi vänder fokus från arbetskraftens sammansättning till arbetstagarnas medbestämmande och inflytande kan först konstateras att mycket av den lagstiftning som kommit att reglera detta område ännu inte var på plats i början av vår undersökningsperiod. De så kallade trygghetslagarna hade ännu inte trätt ikraft då 1974 års Världen, Sverige och vi skrevs, även om man nämner att det hade rests krav på insyn och inflytande i företagen genom att låta anställda ta plats i bolagens styrelser. Som en tidig förlöpare till MBL presenteras de företagsnämnder som större företag, statliga och kommunala organ, hade inrättat. De beskrivs som kontaktorgan utan beslutanderätt i frågor om företagens skötsel. Utan aktörstillskrivning menar man att det ändå hade diskuterats att öka de anställdas inflytande. Man strävar efter företagsdemokrati. 50 Denna dolda aktör torde ändå ha varit fackföreningsrörelsen eftersom det senare heter att arbetsgivarna motsatt sig detta, även om det också var uppenbart, att arbetsgivarna mer än förr lyssnar till de synpunkter och förslag, som framförs av de anställda. 51 I 1977 års Världen Sverige och vi för årskurs tre kan man däremot presentera ett antal nya lagar: lag om anställningsskydd (LAS); lag om anställningsfrämjande åtgärder; lag om facklig förtroendemans ställning; lag om rättegång i arbetstvister. De närmast föregående åren beskrivs som radikalt omvälvande: Stora och uppmärksammade förändringar i det svenska samhället under 1970-talet har samband med en omdaning av arbetslivet och arbetsförhållanden. De genomgripande förändringarna på arbetslivets område har jämförts med samhällsomvandlingen vid den politiska demokratins genombrott. I båda fallen har reformarbetet burits upp av en demokratisk grundsyn och en jämlikhetsideologi. 52 Utvecklingen mot större inflytande tolkas som utfallet av en stark fackförening och perioder med arbetskraftsbrist. Samtidigt tydliggör läroboksförfattarna att arbetsgivarna sitter inne med den strukturella styrkepositionen genom bestämmelser om tolkningsföreträde av kollektivavtal och rätten att fritt antaga och avskeda arbetare samt att leda och fördela arbetet. 53 Trygghetslagarna hade nu naggat denna rätt i kanten. Arbetstagarnas legitima intresse av inflytande och rätt till arbete ställs i beskrivningen mot arbetsgivarnas intresse av ekonomisk effektivitet. Några tydliga ställningstaganden gör man inte, även om det finns tendenser till mer artikulerad förståelse av arbetstagarnas problem och intressen. Man befinner sig 1977 mitt inne i ett fortgående reformarbete av 49 Almgren, Höjelid & Nilsson 2005, s Jämte arbetstagarna nämns helt kort företagarna som en del av arbetskraften i: Abrahamsson & Nilsson 1974, s Björkblom 1974, s Björkblom 1974, s Björkblom 1977[a], s. 158; Björkblom 1977[b], s Björkblom 1977[a], s. 159; Björkblom 1977[b], s

16 arbetsmarknadslagstiftningen och beskrivningen av detta är mer resonerande än beskrivande. I Samhällskunskap (1974) tas medbestämmandefrågor upp i anslutning till resonemang om arbetsmiljön varefter hela 3,5 sidor avhandlar ämnet företagsdemokrati. Arbetskraftens insyn och inflytande diskuteras med exempel från Norge, Västtyskland, USA och de kommunistiska länderna innan man tar sig an situationen i Sverige års avtal om företagsnämnder nämns liksom 1966 års förnyade avtal. Det klargörs också att man från arbetar- och tjänstemannahåll kritiserat konstruktionen med företagsnämnder för att vara alltför betydelselös. I 1980-talets Samhällsboken (1986) ligger arbetsmarknadslagstiftningen fast sedan någon tid. Jämte MBL och LAS presenteras över två sidor arbetsmiljölagen, bestämmelserna om skyddsombud, förtroendemannalagen och främjandelagen. Helt kort går man också igenom arbetstidslagen, semesterlagen, arbetstagarnas rätt att utse styrelserepresentanter i större företag samt diverse lagstiftad rätt till ledighet för studier, vård av barn, värnplikt och svenskundervisning för invandrare. I Zigma (1995) tar man i ett eget kapitel Spelreglerna på arbetsmarknaden upp MBL, LAS och arbetsmiljölagen. En förhållandevis detaljerad redogörelse av MBL, med bestämmelser och procedurer, löper över 2,5 sidor. Också LAS och AML gås igenom mycket noggrant. Det tydliggörs att samtliga lagar är dispositiva. Beskrivningarna är detaljerade men också ganska opassionerade; lagstiftningen synes vara okontroversiell och det går varken att utläsa något försvar för eller något ifrågasättande av arbetsrätten. Utan att det skrivs ut synes verkligheten mer eller mindre att vila tryggt och evigt i denna lagstiftning. 54 MBL, LAS, Arbetsmiljölagen och fyra diskrimineringslagar presenteras under egna rubriker över sammantaget drygt 3,5 sidor text i Reflex (2005). Det preciseras att arbetsgivaren har sista ordet om man inte lyckas komma överens i de spörsmål som ska diskuteras gemensamt enligt MBL. Genomgången av LAS är förhållandevis detaljerad; turordningsregler och undantag från dessa gås igenom, liksom arbetsgivarnas principiella motstånd mot att behöva avskeda nyckelpersoner inom företaget på grund av turordningsreglerna. Även arbetsmiljölagen gås igenom i detalj och under egen rubrik presenteras fyra diskrimineringslagar: jämställdhetslagen; lagen om etnisk diskriminering; lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. De två förstnämnda lagarna ges mest utrymme i presentationen. I Kompass (2007) tar man i en sidas faktaruta upp MBL, LAS, arbetsmiljölagen, jämställdhetslagen, arbetstidslagen och semesterlagen. De två förstnämnda lagarna ges mest utrymme i presentationen. DET GLOBALA OCH DET LOKALA Föreliggande studie kan bara bekräfta 2009 års undersökning från Göteborgs universitet som fann ett tydligt samhälleligt perspektiv genomsyra litteraturen på bekostnad av ett globalt eller lokalt perspektiv. Därför har det varit en utmaning att just locka fram de två senare perspektiven ur texterna, för att se i vilka frågor man väljer att höja blicken och förklaringsansatsen bortom det svenska samhället eller när man tvärtom av pedagogiska eller andra skäl väljer att förankra beskrivningen i det lokala eller personliga exemplet. 54 Bengtsson 1995, s

17 Om vi börjar med det globala perspektivet så framställs livligare internationella förbindelser i Världen, Sverige och vi (1974) som drivkraften bakom ett rörligare näringsliv, främst uttryckt genom multinationella företag men också av arbetskraft som sökte sig till andra länder. Hindren för detta beskrivs som beaktansvärda även om överenskommelser inom EEC och inte minst genom 1954 års överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad ses som kraftigt underlättande. Den senare överenskommelsen hade dock medfört den komplikationen att arbetskraftsströmmen i ett fall entydigt gick åt ett enda håll (från Finland till Sverige). Ännu ett problem med friare arbetskraftsrörlighet var att ekonomsikt svaga länder och regioner blev ytterligare utarmade. I läroböckerna för de tre- och fyraåriga linjernas årskurs tre (1977)presenteras EG över två sidor och här nämns helt kort att det ekonomiska samarbetet även avser fri arbetskraftsrörlighet. 55 Det mesta som sägs, sägs i en bildtext som inte direkt framhåller den fria rörligheten som något odelat positivt: Tack vare den gemensamma arbetsmarknaden inom EG kan arbetslösa i ett land utan några formella hinder flytta till ett annat land, där brist på arbetskraft råder. Men invandrarna får ofta bostadsproblem och känner sig också socialt och kulturellt missanpassade. Känslan av vantrivsel förstärks av de negativa attityder de kan möta från människor i det nya hemlandet. 56 I boken Samhällskunskap (1974) fördjupar man resonemangen om den finska arbetskraftsinvandringen med en beskrivning av den sena finska industrialiseringen och antagandet att just denna arbetskraftsinvandring nog kommer att avta då det finska näringslivet utvecklas. Beskrivningen av den internationella kontexten tar annars avstamp i den globala massarbetslöshet som pågående befolkningsexplosion förväntas leda till. Lösningen söks förutom i implementerad familjeplanering i institutionella reformer för att göra u-ländernas arbetsmarknad mer lik i-länderna, med näringsomställning, arbetsförmedlingar och yrkesskolor. Samhällsbokens (1986) kapitel om arbetsmarknaden inleds med ett par avsnitt som behandlar den globala arbetssituationen och arbetslösheten liksom u-ländernas arbetsmarknad. Man slår fast att den västeuropeiska arbetslösheten i mitten av 1980-talet inte hade varit så hög sedan andra världskriget, att många branscher krisade och att miljoner människor saknade arbete i den industrialiserade världen. Särskilt ungdomsarbetslösheten bedöms vara oroande. U-ländernas arbetsmarknad beskrivs som bräcklig och arbetsintensiv, med hög arbetslöshet, svaga fackföreningar och starka ofta multinationella företag. Läroboksförfattarna bedömer det som en angelägen uppgift att stärka u-ländernas fackföreningar. I en jämförande utvikning jämförs också den radikalt olika rollen för fackföreningar i Västtyskland kontra Sovjetunionen. Några resonemang om den alltmer globala arbetsmarknad som anas redan i 1970-talets böcker står inte att finna. I Zigmas (1995) arbetslivsblock nämns helt kort i ett par stycken den gemensamma nordiska arbetsmarknaden och den fria arbetskraftsrörligheten inom EES. 57 Det mycket långa kapitlet om EU innehåller knappast mer än några rader om arbetskraften. 58 EU:s öppna arbetsmarknad och arbetslösheten som ett av EU uppmärksammat men av de enskilda nationerna hanterat problem presenteras på en halv sida i basversionen av 55 Björkblom 1977[b], s Björkblom 1977[a], s Bengtsson 1995, s Bengtsson 1995, kap

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Kollektivavtal för Framtiden

Kollektivavtal för Framtiden BROSCHYR3 2-12-25 18.37 Sida 1 Kollektivavtal för Framtiden Dags för avtalsrörelse! BROSCHYR3 2-12-25 18.38 Sida 2 Dags för avtalsrörelse De svenska fackföre n i n g a rna tillhör de mest välorganiserade

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Syfte: Att skapa förståelse för rättigheter och skyldigheter inom arbetslivet. Genomgång: 1. Arbetsmarknadens parter. Beskriv kort arbetsmarknadens parter; att

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse www.forskningsstiftelserna.handelsbanken.se nr 8 2012 årgång 40 Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Kurser höst 2014. För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten

Kurser höst 2014. För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten Kurser höst 2014 För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten Kunskap skapar trygghet och ger kraft Unionens kurser är en viktig del i din kompetensutveckling. De

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015 Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer