Prognos för den gotländska arbetsmarknaden år 2008

Transkript

1 Prognos för den gotländska arbetsmarknaden år 2008 Arbetsmarknadsprognosen Vi ger ut arbetsmarknadsprognosen vår och höst, som ett viktigt redskap för arbetsförmedlingens verksamhetsplanering. Prognosen, som bland annat baseras på cirka 200 intervjuer med privata och offentliga arbetsgivare, speglar den förväntade utvecklingen för olika branscher och yrkesområden på den gotländska arbetsmarknaden fram till andra halvåret Arbetsmarknadsprognosen bör även kunna ge kunskap och vägledning utanför arbetsmarknadsområdet som ett led i en gemensam strävan att skapa en väl fungerande arbetsmarknad samt främja tillväxt och ökad sysselsättning på Gotland. Innehåll Arbetsmarknadsutsikter för Gotland Inledning 2 Dämpad tillväxt i det gotländska näringslivet 2 Sysselsättning 3 Efterfrågan på arbetskraft 3 Lediga platser 4 Fått arbete 4 Arbetskraftsutbud på Gotland 5 Arbetslös - i program med aktivitetsstöd 5 Varsel 6 Huvudproblem på länets arbetsmarknad 6 Hög ungdomsarbetslöshet 6 Arbetslösa +55 år 7 Kön och arbetsmarknad 7 Befolkningsutvecklingen på Gotland 7 Åldersavgångar och tillträdande 8 Sysselsättningens förändring under prognosperioden 8 Brist på arbetskraft 8 Ohälsans utveckling på Gotland de senaste åren 8 Ohälsa och kön 9 Arbetslivsinriktad rehabilitering 9 Studerande 9 Gymnasieskolan/Komvux/Folkhögskolorna 9 Högskolan på Gotland 10 Utrikes födda 10 Marknadsutveckling 10 Industri och tillverkning/livsmedelsindustrin 11 Energi 11 Bygg och anläggning 11 Jordbruk 12 Trädgårdsnäring/Skogsbruk/Fiske 13 Transport 13 Handel, dagligvaror/handel, sällanköpsvaror 14 Privata tjänster och företagstjänster 15 Besöksnäringen 15 Vård och omsorg 15 Utbildning och forskning 16 Förskolan/Grundskolan/Gymnasieskolan 16 Högskolan på Gotland 16 Kultur 16 Offentlig förvaltning 16 Gotlands kommun 17 Utbildningsbakgrund 17 Regional utveckling 17 Barometern 18

2 ARBETSMARKNADSUTSIKTER FÖR GOTLAND 2008 Inledning Trots att konjunkturtoppen av de flesta anses vara passerad har arbetsförmedlingen kunnat konstatera i höstens arbetsmarknadsprognos att de gotländska företagen är optimistiska för det egna företagets utveckling under nästa år. Hushållen tror på fortsatta reallöneökningar och handeln tror på fortsatt tillväxt samtidigt som företag inom bygg och tillverkning har order som, i stort, sätt täcker hela Många företag aviserar nyanställningar under nästa år. Om det privata näringslivet är optimistiska inför 2008 så är det skakigare inom den offentliga sektorn där både kommunala och statliga verksamheter har flaggat för personalminskningar. Samtidigt är flera av de nyetablerade myndigheterna på rekryteringsoffensiven och lyfter sysselsättningen inom den offentliga sektorn så att sysselsättningen väntas öka något även där. Med höstens prognos förutspås arbetsmarknadsläget i september 2008 jämfört med samma månad innevarande år. Prognosen visar att antalet sysselsatta personer fortsätter att öka och den sammantagna arbetslösheten minskar. Omfattningen av sysselsättningsökningen och minskningen av arbetslösheten väntas dock att vara mindre än under föregående år. Tillskottet till arbetskraften består främst av nyutexaminerade studenter från länets gymnasieskolor/folkhögskolor samt att antalet sjukskrivna fortsätter att minska i länet. I någon mån kommer även anställda, och deras medflyttande, vid de utlokaliserade myndigheterna att tillföras arbetskraften på Gotland. Länets demografiska sammansättning gör att minskningar i arbetskraften är att vänta. Detta kommer sannolikt att leda till brist på arbetskraft framöver. Samtidigt är det inte troligt att alla av de omfattande åldersavgångar som blir aktuella de närmaste åren kommer att återbesättas, effektiviseringar är att vänta i både privata och offentliga verksamheter. Vid prognosarbetet hösten 2006 förutspådde Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning på cirka 200 personer fram till och med september i år. Glädjande kan vi konstatera att vi underskattade nedgången i arbetslöshet och programdeltagande och resultatet blev en sysselsättningsökning med 550 personer. Det är framförallt inom bygg, tillverkning och detaljhandeln som många fått anställning. Antalet personer som är sysselsatta inom Gotlands kommun har också ökat. Trots att konjunkturtoppen av de flesta anses vara passerad och den regionala ekonomin bedöms växla ned något så bedömer Arbetsförmedlingen att arbetslösheten fortsätter att minska. Under föregående 12-månadersperiod minskade sysselsättningen inom den statliga sektorn med ca 150 personer. På den kommunala sidan ökade å andra sidan sysselsättningen 1. Landbygdsprogram fr.o.m med syfte att främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning. Riktat till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygden. Källa: Jordbruksverket. med ett par hundra personer. För kommande 12-månadersperiod bedöms sysselsättningen inom den offentliga sektorn öka med ca 70 personer, mycket tack vare de hitflyttande myndigheterna. Inom Gotlands kommun förväntas sysselsättningen minska med 150 personer, troligen utan större uppsägningar. Trots denna övertalighet återfinns det brist på arbetskraft i delar av den kommunala sjukvården och barnomsorgen. Inom det privata näringslivet bedömer vi att sysselsättningen ökar med ca 200 personer. Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsprognosen bygger bl.a. på enkätfrågor om sysselsättning och rekrytering till ca 200 privata företag samt kommunala och statliga verksameter i länet. Undersökningen genomförs i intervjuform. Svarsfrekvensen utgör 100 procent av urvalet. Arbetsförmedlingen i Visby kompletterar SCB:s urval av företag med företag och branscher som är särskilt intressanta ur ett Gotlandsperspektiv. DÄMPAD TILLVÄXT I DET GOTLÄNDSKA NÄRINGSLIVET Sverige har under 2006 och 2007 haft en otroligt stark konjunktur som under slutet av 2007 dämpas något. Den goda konjunkturen har inneburit att de gotländska företagen har vuxit och anställt många. Sysselsättningsökningen har främst tillkommit inom byggbranschen, tillverkningsindustrin, hotell och restaurang samt inom delar av den offentliga sektorn. Inom den areella sektorn är investeringsviljan fortsatt god vilket i sig genererar arbetstillfällen utanför den egentliga produktionen, där sysselsättningen är i det närmaste oförändrad. Ser man på landsbygdsföretagen ur ett vidare perspektiv, kopplat till nya landsbygdsprogrammet 1, kan man skönja en stark utvecklingsvilja och ett kommande rekryteringsbehov inom upplevelseföretag, småskalig livsmedelsproduktion och gårdsbutiker. Småföretagarbarometern 2 (hösten 2007) visar att länets samlade konjunkturindikator 3 sjunker från rekordhöga 125 till 98 (Industriindikatorn 98 och tjänsteindikatorn 109). I barometern konstateras det bland annat att tillväxttakten har försvagats under året och förväntningarna på en fortsatt svagare konjunktur är tydligare på Gotland än i andra delar av landet. Framför allt är det industriindikatorn som förväntas falla från 98 till 46, men även tjänsteindikatorn väntas falla från 109 till 60. Sammantaget förväntas konjunkturindikatorn mer än halveras från 98 till 48, en nivå som inte uppmäts i länet sedan Förväntningarna i länet var lägst i landet. Arbetsförmedlingens prognos är väsentligt mer positiv även om vi också ser en tydlig inbromsning i ekonomin. Vår samlade bild är att många företag och organisationer står inför ett nytt år med god orderingång och ett fortsatt expansions- och rekryteringsbehov. 2. Småföretagsbarometern ges ut av Swedbank och Företagarna. 3. Konjunkturindikatorn är summan av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning. Sysselsättning Enligt prognoser från Statistiska Centralbyrån (SCB) kommer gotlänningarna att bli något fler under nästa år samtidigt som vi ser en fortsatt sysselsättningsökning. De områden som främst bidrar till en ökad sysselsättning är detaljhandeln, tjänsteproducerande företag samt de hitflyttande myndigheterna. Byggbranschen har varit expansiv under flera år och bedöms ha fortsatt rekryteringsbehov under nästa år. Delar av tillverkningsindustrin fortsätter att växa och kommer att rekrytera under året. Arbetslösheten har fortsatt sjunka och den öppna arbetslösheten var i november ca 7 procent lägre än under motsvarande tid föregående år (1324 respektive 1421). Det bör dock beaktas att antalet arbetslösa med aktivitetsstöd är över 300 färre än vad det var för ett år sedan. Detta sammantaget innebär en avsevärt lägre total arbetslöshet. Arbetslösheten väntas sjunka ytterligare något under nästa år. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd bedöms öka som en följd av att fler arbetssökande kvalificerar sig för Jobb och Utvecklingsgarantin( JOB) 4 samtidigt som det införs en särskild Jobb- och utvecklingsgaranti (UGA) för ungdomar under slutet av Ungdomar år har under lång tid haft det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Den goda konjunkturen har, tillsammans med strategiska insatser, väsentligen sänkt den totala arbetslösheten för ungdomar. Både arbetslösheten och deltagare i program med aktivitetsstöd har sjunkit avsevärt, från 12,5 procent till 8,2 procent. 5 Dock ligger vi fortfarande över rikssnittet som i oktober var 5,5 procent. Arbetsförmedlingen bedömer att den fortsatt starka konjunkturen tillsammans med strategiska och riktade åtgärder ytterligare kommer att sänka ungdomsarbetslösheten. Vi har under en följd av år sett en ökning av antalet utexaminerade gymnasieelever som tillträder arbetsmarknaden. Andelen som väljer att studera på Högskolor, Folkhögskolor och Komvux förväntas minska något som en följd av det goda arbetsmarknadsläget. Detta bidrar initialt till en Lediga tjänster Gotlands län ökning av arbetskraften. Från och med 2008/2009 tillträder färre arbetsmarknaden än som lämnar den på grund av åldersavgångar. Gotland har en mer ogynnsam demografisk sammansättning än riket vilket kommer att innebära stora utmaningar för myndigheter och företag att möta ett sannolikt arbetskraftsunderskott. Under åren väntas mellan personer årligen lämna arbetskraften p.g.a. ålderspension. För 2008 och 2009 motsvarar det ungefär det antal som lämnar gymnasiet, komvux och folkhögskolorna men av dem är det en stor andel som väljer att fortsätta studera vilket gör att vi sannolikt står inför en minskning av arbetskraften om vi inte får en ökad inflyttning. Efterfrågan på arbetskraft I årets prognos har över 30 procent av de privata företagen sett en ökad efterfrågan på sina produkter och tjänster de senaste 6 månaderna medan endast 3 procent anger en minskning. Inom den offentliga sektorn ser det väsentligt annorlunda ut. Här anger 12 procent att de haft en minskad efterfrågan på sina tjänster och 75 procent anger ett oförändrat läge. En verksamhet har haft en ökad efterfrågan. När det gäller den förväntade utvecklingen för det närmaste året bedöms den offentliga sektorn ha en fortsatt minskad efterfrågan inom flera verksamheter medan de hitflyttande myndigheterna är rekryteringsoffensiva. På den privata sidan bedömer över hälften av företagen att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina produkter och tjänster medan ca 40 procent tror på ett oförändrat läge. Endast ett fåtal tror på en minskad efterfrågan. Mycket tyder på att ekonomin håller på att växla ned men prognosföretagen bedömer att konjunkturen fortfarande är så pass god att tillväxten fortsätter, åtminstone under stora delar av Orderingången är fortsatt hög, inom framförallt bygg och tillverkning, och många av dessa företag ligger på ett högt resursutnyttjande vilket sannolikt kan komma att påverka sysselsättningen positivt. Här är det mer tal om arbetskraftsbrist än om arbetsbrist. Detta har lett till Diagram 1 - utvecklingen av lediga platser, ackumulerat per vecka (AMS) 4. Jobb- och Utvecklingsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program fr.o.m AMS månadsstatistik avseende Gotland och Riket oktober

3 6000 Gotland Arbetssökande som fått arbete Antal i program med aktivitetsstöd Gotland Diagram 2 - Antal personer som fått arbete per vecka, ackumulerat (AMS) Diagram 4 - Förändring av antalet personer i program med aktivitsstöd, per vecka (AMS) och kommer även under nästa år leda till att arbetsgivarna sänker sina kompetenskrav men också till att de tvingas säga nej till order och möjlig expansion. Även inom detaljhandel och tjänstesektorn (service och personliga tjänster) ser vi ett fortsatt rekryteringsbehov. Inom dagligvaruhandeln är konkurrenssituationen fortfarande så pass hård att det finns risk för sysselsättningsminskningar. Arbetsförmedlingen bedömer att de nya jobb som tillkommer under prognosperioden fördelar sig på två tredjedelar på den privata sektorn och en tredjedel vid de inflyttande myndigheterna. Områden där rekryteringsbehov finns inom det privata näringslivet fördelar sig relativt jämt över branscherna bygg, tillverkning, detaljhandel, privata- och företagstjänster Arbetslösa Gotland Lediga platser Antalet lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen under perioden januari-november i år har ökat med ca 16 procent i jämförelse med samma period 2006 (ökningen var 9,5 procent). Av de nästan ca 2500 lediga platserna som anmälts under året är merparten arbeten inom hotell/restaurang, tillverkning/bygg samt inom försäljning. Samtidigt har efterfrågan på Arbetsförmedlingen som partner i rekryteringsarbetet ökat. Dessa uppdrag redovisas inte alltid som lediga platser på Arbetsförmedlingens platsbank. Fått arbete Under året har drygt 4000 personer lämnat arbetsförmedlingen p.g.a. att de fått arbete vilket är 18 procent färre än under samma period Detta beror på att den totala Diagram 3 - Förändringen i antalet arbetslösa per vecka (AMS) Tabell 1: Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Skatta förändringen av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. Avser antal personer. Förändring jämförelse ett år bakåt. Tabell 2: Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitesstöd Skattning av antalet arbetslösa, personer i arbete med stöd och antalet i program med aktivitetsstöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2005kv kv kv kv kv % % % 2006kv % % % 2006kv % % % 2006kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % Prognos Arbetskraft Summa förändring av sysselsatta och arbetslösa Sysselsatta (AMS intervjuundersökning och annan sysselsättn. statistik) Arbetslösa AMS verksamhetsstatistik Period 2007kv kv kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % arbetslösheten har sjunkit avsevärt och färre därför går från Arbetslöshet till arbete. Under en lång följd av år har kompetenskraven inom de flesta branscher ökat, både vad gäller den formella kompetensen och de personliga egenskaperna. Inom vissa branscher, t.ex. byggsektorn, har den goda orderingången lett till brist på arbetskraft. Detta har inneburit att arbetssökande med lägre formell kompetens eller med funktionsbegränsningar kunnat få anställning. Arbetskraftsutbud på Gotland I oktober 2007 var 4,7 procent av den gotländska befolkningen år arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Motsvarande siffra för riket var 3,6 procent. Under motsvarande månad 2006 var siffran 6,2 procent för gotlänningarna och 5,0 procent för riket. Som redovisas i diagram 3 har arbetslösheten fortsatt minska i förhållande till föregående år. Som framgår av diagram 4 nedan har antalet personer i program med aktivitetsstöd fortsatt sjunka jämfört med samma period Antalet personer i program bedöms öka något från och med kvartal två 2008 som en följd av ett ökat inflöde till Jobb och Utvecklingsgarantin ( JOB) och den nya Jobb och utvecklingsgarantin för unga (UGA) som infördes den 3 december. Arbetslös - I program med aktivitetsstöd Summan av de arbetslösa och de i program med aktivitetsstöd är ett mått på omfattningen av arbetslösheten. Under 2008 väntas antalet personer i program med aktivtetsstöd bli högre än under 2007 (Tabell 2) vilket påverkar den totala arbetslösheten negativt. Arbetsförmedlingen bedömer dock att den fortsatt starka arbetsmarknaden håller i sig under hela 2008, även om viss avmattning redan kan skönjas, och den totala arbetslösheten sjunker ytterligare något. 4 5

4 VARSEL Under året har drygt 100 personer i Gotlands län varslats om uppsägningen eller fått sluta sitt arbete p.g.a. verksamhetsnedläggning. För hela 2006 var det 189 personer som varslades om uppsägning varav det största enskilda varslet lades vid Swedish Meat på cirka 80 personer Under 2005 varslades 628 personer, varav 479 härrör från försvarsnedläggningen. HUVUDPROBLEM PÅ LÄNETS AR- BETSMARKNAD Hög ungdomsarbetslöshet Ungdomsarbetslösheten har historiskt sett varit ett av Gotlands huvudproblem på arbetsmarknaden. Under den senaste 12-månadersperioden har arbetslösheten för ungdomar år sjunkit och arbetsmarknaden avsevärt förbättrats. Trots detta har Gotland fortfarande en ungdomsarbetslöshet som är tre procentenheter (tabell 3 AMS) högre än genomsnitten för riket. För de ungdomar som särskilt ska prioriteras, långtidsarbetslösa, har situationen förbättrats något. Arbetsförmedlingen bedömer att situationen för ungdomar sannolikt kommer att förbättras under nästa år men att det behövs mer samverkan mellan skola, kommun, arbetsförmedling och näringsliv för att skapa bättre förutsättningar för de unga att komma in på arbetsmarknaden. Kunskaperna om vad som krävs för att få arbete behöver spridas bland de unga samtidigt som det behöver skapas tydligare kopplingar mellan utbildning och arbete. Det är särskilt allvarligt för ungdomar att hamna i arbetslöshet då de fortare än vuxna tenderar att hamna i ett långvarigt utanförskap med stora personliga och samhällsekonomiska konsekvenser som följd. Tabell 3: Ungdomar år, mars , Gotland och Riket. I % av befolkningen Arbetslösa + konjunkturprogram Program med Arbetslösa aktivitetsstöd Gotland 7,3 9,1 0,9 3,4 8,9 12,5 Riket 4,2 4,5 1,3 3,1 5,5 7,5 Länets historiskt höga ungdomsarbetslöshet kan främst förklaras med strukturella faktorer. En liten och avgränsad arbetsmarknad, en näringslivsstruktur som domineras av en stor offentlig sektor och fortfarande en stor sysselsättning inom de areella näringarna, en näringsgren där antalet sysselsatta under lång tid varit vikande, och ett generellt svagt rekryteringsbehov inom näringslivet. Därutöver står vi inför en situation där flera stora arbetsplatser lagts ned de senaste åren och där länets största arbetsgivare, Gotlands kommun, har minskat antalet anställda. Dessutom tillkommer individuella faktorer som avsaknad av, eller ofullständig utbildning. Ungefär en tredjedel av de arbetslösa har en teoretisk utbildning och två tredjedelar har en bransch- eller yrkesinriktad utbildning. De med enbart teoretisk utbildning kan sägas stå något längre från arbetsmarknaden än de med en yrkesutbildning. Det är just bland de yrkesutbildade från gymnasiet som många bristyrken återfinns (hantverksyrken). Många av de unga arbetslösa är historiskt sett välutbildade, men saknar de kontakter eller den arbetslivserfarenhet som krävs för att få ett arbete. Generellt har arbetsgivarna efterfrågat både utbildning och erfarenhet vilket många ungdomar ofta saknar. Under perioden oktober 2006 oktober 2007 har ungdomsarbetslösheten sjunkit med nästan 20 procent. Minskningen har i högre grad gagnat de unga männen vilket till största delen förklaras av könstraditionella yrkesval och att typiskt manliga branscher har rekryterat i högre omfattning. Sett ur ett nationellt perspektiv så är ungdomar en av de grupper som gagnats mest av den goda konjunkturen och Arbetsförmedlingen bedömer att den fortsatt starka utvecklingen på arbetsmarknaden tillsammans med riktade åtgärder för ungdomar ytterligare kommer att öka möjligheterna till anställning. Tabell 4: Långtidsarbetslösa Antal långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än 100 dagar) Stora ungdomskullar lämnar de gotländska gymnasierna de närmaste åren (antalet minskar fr.o.m. 2009) och många vill få ett arbete. Sannolikt kommer en ökad andel av gymnasisterna att välja arbete framför studier på grund av det goda arbetsmarknadsläget. När det gäller utbildningsnivån på Gotland så har vi en större andel med kortare utbildningar än riket och följaktligen färre högskoleutbildade. Efterfrågan på personal med högskoleutbildning väntas öka framöver varför det finns en risk att de gotländska ungdomarna inte har den kompetens som efterfrågas när de stora pensionsavgångarna i länet börjar falla ut under de närmaste åren. Gotland står inför en stor demografisk utmaning i framtiden då efterfrågan på välfärdstjänster sannolikt kommer att öka avsevärt mer än de offentliga resurserna p.g.a. minskningar i arbetskraften, allt färre ska försörja allt fler. När nu fyrtiotalisterna går i pension är det av stor vikt att ungdomar kommer in på arbetsmarknaden (även färre sjuka, färre studerande, fler äldre som arbetar kvar efter 65 osv.) för att möta minskningen i arbetskraft och det ökade behovet av personal inom olika välfärdstjänster samt finansieringen av dessa. En stor risk med ungdomars svårighet att ta sig in på arbetsmarknaden är att de riskerar att stå långt från arbetsmarknaden när rekryteringsbehoven ökar. Till detta ska tilläggas att sökandetrycket på omvårdnadsutbildningar är relativt lågt, ett yrkesområde som väntas ha stora rekryteringsbehov framöver (inom både privat- och offentlig vård) Hur generationsväxlingen ska planeras på Gotland kommer att vara en av länets stora utmaningar Jord & skog Industri & tillverkning Arbetslösa +55 år Under perioden oktober 2006 till oktober 2007 har de arbetssökande över 55 år på Gotland minskat i antal men ökat sin andel av alla arbetslösa med 2 procentenheter. Gruppens andel av den totala arbetslösheten på Gotland är 18,9 procent jämfört med Riket 17,5 procent. Gruppen bedöms även i fortsättningen ha det relativt svårt på arbetsmarknaden. Möjligheten till dubbel ramtid vid anställning med Nystartsjobb och andra riktade åtgärder ökar sannolikt möjligheterna till anställning. Kön och Arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Sverige är starkt könsuppdelad och Gotland är inget undantag. Den könssegregerade arbetsmarknaden uppstår inte av sig själv. Redan i förskola och skola finns strukturer och olika värderingar som gör att flickor och pojkar bemöts olika. Det resulterar i att individers val av yrke påverkas av externa krav istället för deras individuella förutsättningar och intressen. Detta innebär bl.a. olika arbetsuppgifter, ojämlika arbetsvillkor såsom t.ex. lön, karriär och utvecklingsmöjligheter. Det finns en tydlig önskan inom både offentlig och privat sektor på Gotland att arbeta för mer könsintegrerade arbetsplatser, av såväl samhälls- som företagsekonomiska skäl. I den kommande demografiska Tabell 5: Arbetslöshetens struktur Diagram 5: Antal sysselsatta på Gotland i olika näringsgrenar åren 2002, 2005 samt prognos för Energi Bygg Handel & transport Privata tjänster Företagstjänster Offentlig förv. Utbildning & forskning Vård & omsorg Prognos utmaningen kommer kompetens och fallenhet sannolikt bli en bristvara vilket ökar vikten av att se potentialen i hela arbetskraftsutbudet. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN PÅ GOTLAND För ett litet län som Gotland, som dessutom inte gränsar direkt mot andra län, är det särskilt viktigt med en positiv befolkningsutveckling för att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner. Förutsättningarna för regionförstoring som många andra län har, är begränsade på grund av ö-läget vilket också försvårar möjligheterna till arbetspendling av olika slag. I Gotlands län bor ca personer (SCB). Under 2006 hade ön en negativ befolkningsutveckling. Gotland har ett tydligt underskott av andelen befolkning i åldrarna år jämfört med riket. Nettoutflyttningen är särskilt stark i åldersgruppen år. Den framtida utvecklingen är osäker och prognoserna pekar på en svag ökning av befolkningen i länet. Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, september 2007och i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i resp. region. Kvinnor Män Ungd -24 år Äldre 55- år Långtidsinskrivna 2 år Funktionshindrade Utrikesfödda utom norden Långtidsarbetslösa totalt av a-lösa Långtidsarbetslösa ungdomar av a-lösa Utbildningsbakgrund Region totalt ungdomar Grund Gymn Högsk Gotland i år 49 % 51 % 25 % 19 % 15 % 18 % 7 % 28 % 21 % 26 % 57 % 17 % Gotland i fjol 53 % 52 % 27 % 17 % 10 % 14 % 7 % 14 % 8 % 27 % 56 % 17 % RIKET 49 % 51 % 20 % 17 % 17 % 17 % 28 % 31 % 22 % 28 % 47 % 25 % Övrigt 6 7

5 Åldersstrukturen i länet är mer ogynnsam i jämförelse med riket. Gotland har en större andel äldre invånare och färre invånare mellan år. I åldersgruppen år är andelen förvärvsarbetande lågt i jämförelse med riket, och prognoserna pekar på en snabbare minskning än för riket. Den åldrande befolkningen är med andra ord en större utmaning för länet än för riket. ÅLDERSAVGÅNGAR OCH TILLTRÄDANDE De höga ålderavgångarna som inträffar när 40-talisterna går i pension kommer sannolikt inte att kunna mötas av antalet tillträdande på arbetsmarknaden. Från 2009 och fram till och med 2015 är det fler åldersavgångar än tillträdande. Antalet personer som passerar 65-årsstrecket ligger mellan per år de närmaste 10 åren vilket i hög grad motsvaras av det antal som lämnar länets gymnasieskolor under 2008 och Därefter väntas antalet elever som lämnar länets gymnasieskolor bli färre. Adderar man till detta en 40-procentig övergång till högre studier och en hög utflyttning ungdomar blir minskningen av arbetskraften stor och välfärdssystemens kostnader höga i förhållande till samhällets skatteintäkter. Högst åldersavgångar återfinns inom industri, hälso- och sjukvård, social omsorg och civila myndigheter. Detta scenario återspeglar sig i låg grad i hur andelen förstahandssökande till gymnasieskolans program fördelar sig. Sysselsättningens förändring under prognosperioden Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen under prognosperioden kommer att öka med ca 250 personer. Den ökade sysselsättningen fördelar sig brett inom den privata sektorn på branscher som detaljhandel, tjänsteproduktion, bygg- och tillverkningsindustrierna. På den offentliga sidan är det tack vare omställningsjobb vid statliga myndigheter som utkomsten blir en ökad sysselsättning då minskningar är aviserad vid både Gotlands kommun och flera statliga myndigheter. Brist på arbetskraft För drygt 30 yrken 6 förekommer det brist på arbetskraft och svårigheter att kunna rekrytera nya medarbetare, i årets prognos har vi uppmärksammats på att arbetsgivare inte kunnat rekrytera eller haft svårt att hitta rätt kompetens vid 70 tillfällen. Flera prognosföretag berättar att bristsituationen inneburit att de sänkt kompetenskraven vid rekryteringen, i flera fall med en lägre kvalitet och/eller lägre effektivitet som följd. De har dessutom varit tvungna att tacka nej till order, med expansionsbegränsningar som följd. Tillgången till arbetskraft med rätt kompetens har varit relativ god på Gotland och inom vissa yrken finns det stort överskott på arbetssökande. Vi har under ett par år haft en stor brist på personer med utbildning och erfarenhet inom byggsektorn, både med gymnasie- och högskolekompetens. I dagsläget är bristen fortfarande relativt stor men vi kan se att 6. Se Arbetskraftsbarometer på sista uppslaget. 7. Lärcentrum Gotland, Slutrapport och utvärdering. Göran Björnberg och Ann Jessica Ericsson företagen inte är riktigt lika expansiva längre men har fortfarande gott om jobb. Andra bristyrken inom den privata sektorn är t.ex. högskoleutbildade inom IT (programmerare och systemutvecklare), jurister och frisörer. Inom den offentliga sektorn (och i viss mån privata alternativ) återfinns en brist på läkare, psykologer, sjuksköterskor med specialistkompetens, förskollärare/fritidspedagoger, vissa grundskole- och gymnasielärare. När vi redovisar en brist är bristen relaterad till storleken på länets arbetsmarknad och ofta begränsad till ett fåtal medarbetare. Utbildningsnivån i länet bedöms bli en allt viktigare del av infrastrukturen för samhällets utveckling och konkurrenskraft. Gotland har under senare år ökat sin andel med eftergymnasial utbildning men nivån ligger ändå under riket, 17 procent jämfört med 25 procent. 7 Samtidigt är utbildning en färskvara och om inte individen får en relevant anställning inom ett par år efter avslutad utbildning blir utbildningen snart inaktuell. Detta scenario är särskilt påtagligt inom tekniska/informationsteknologiska yrken. För vissa grupper innebär avsaknaden av yrkeserfarenhet ett betydande hinder för att kunna få och behålla ett arbete. För andra grupper innebär avsaknaden av erfarenhet och/eller utbildning att de inte motsvarar arbetsmarkandens kompetenskraft. Det är en av arbetsförmedlingens viktigaste uppgifter att matcha och rusta dessa individer så att de bättre motsvarar arbetsmarknadens behov. Ohälsans utveckling under 2000-talet på Gotland Ohälsan har under ett antal år gått ner på Gotland, en trend som är likartad i hela riket. Gotland är ett av de län som minskat Ohälsotalet 8 mest de senaste åren. Under 2007 har däremot minskningen varit lägre än många av de andra länen och riket som helhet. Ohälsotalet som är ett mått på ohälsans utveckling, såväl sjukskrivningar som förtidspensionerade, fr.o.m. 2003, sjuk- och aktivitetsersättning (S/A) p.g.a. sjukdom. Det är sjukfallen och på senare år de långa sjukfallen som minskar avsevärt, sedan 2004, en minskning med som högst 20 procent per år. I många av de långa sjukfallen har ersättningen bytts ut mot S/A vilket är helt enligt gällande regler. Antalet personer med S/A har därför fortsatt att öka men under andra halvan av 2007 kan en viss minskning av S/A skönjas. I riket som helhet har dock antalet personer med S/A minskat sedan hösten Sammantaget är tendensen på Gotland sedan 2004 att det blir allt färre personer som uppbär ersättning från socialförsäkringen p.g.a. sjukdom. Under 2006 ses ett trendbrott med en något större ökning av antalet personer med S/A. Orsaken bedöms främst vara Försäkringskassans insatser för att korta handläggningstiderna vilket bidragit till att fler ärenden beslutats. 8. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Tabell 6: Ohälsans utveckling på Gotland de senaste åren Aktuella uppgifter Ohälsotalet Riket 43,0 43,2 42,5 41,3 39, (rullande 12): 38,7 Ohälsotalet Gotlands län Sjukfall över ett år, Gotland Pågående sjukfall Beståndet - personer med S/A, Gotland 41,1 40,6 39,9 38,2 37,8 Ohälsa och kön Ohälsan skiljer sig avsevärt mellan män och kvinnor både på Gotland och i riket som helhet. Två av tre personer som döljer sig bakom ohälsostatistiken är kvinnor men skillnaden tenderar att minska i riket. Ohälsoutvecklingen på Gotland har under flera år inneburit att det främst är kvinnor som lämnat socialförsäkringssystemet, under 2007 ses dock ett trendbrott i statistiken och andelen kvinnor som lämnar försäkringen har minskat. Arbetslivsinriktad rehabilitering När ett stigande antal individer med olika typer av arbetshinder lämnar socialförsäkringssystemet måste stora insatser göras inom området arbetslivsinriktad rehabilitering vid framförallt Arbetsförmedlingen. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen syftar till att en person ska återfå förmåga och förutsättningar att kunna få och behålla ett arbete. Gruppen arbetshindrade är särskilt påverkade av konjunktursvängningarna och när arbetslösheten nu sjunker ökar anställningsmöjligheterna. Kraven på att vara anställningsbar har samtidigt ökat och har inom vissa branscher lett till uppsägningar av funktionshindrade. Gruppen funktionshindrade är en av de två grupper 9 som haft en negativ utveckling under det senaste året. Antalet helt arbetslösa funktionshindrade har varit avsevärt fler än under 2005 och 2006 men kurvan verkar ha vänt under november. Gruppens andel av alla arbetslösa hade i september ökat från ca 14 till 18 procent jämfört med föregående år. För vissa personer med funktionshinder och som inte står till den reguljära arbetsmarknadens förfogande fyller den alternativa arbetsmarknaden en viktig funktion (t.ex. Samhall och olika typer av sociala arbetskooperativ). Dessa företag innebär med största sannolikhet en ökad livskvalitet för arbetstagarna och lägre kostnader för samhället. Samtidigt som kompetenskraven och prestationskapacitet har ökat inom arbetslivet har länets Samhallföretag minskat antalet anställda från 450 till 270 personer under perioden 2000 till STUDERANDE (rullande 12): 37, : : : Källa: Försäkringskassans databas Store. Med rullande 12 menas senaste 12 månaderna, ex (rullande 12) avser perioden Den andra gruppen som haft en negativ utveckling är långtidsarbetslösa. Gymnasieskolan Antalet elever i länets gymnasieskolor, både kommunala och fristående, har ökat under ett antal år och uppgår under läsåret 2007/2008 till nästan 3000 elever i åk 1-3 på de olika nationella programmen. Fram till och med nästa år ökar antalet elever för att från och med läsåret 2009 börja minska. Fram till år 2015 beräknas minskningen bli omfattande och prognosen pekar mot drygt 1700 elever. Komvux På Komvux Gotland erbjuds såväl fristående kurser som hela kurspaket på grundläggande och gymnasial nivå, även vissa yrkesutbildningar. Företrädare för den kommunala vuxenutbildningen redovisar en minskning av verksamheten på ca 20 procent år som en följd av en god arbetsmarknad samt försämringar i studiestöden och minskade anslag. Undervisningen för invandrare har dock ökat med 60 procent jämfört med föregående år, i dagsläget ca 100 elever. Elevantalet på de yrkesförberedande utbildningarna som tillträder arbetsmarknaden vårterminen 2008 är drygt 100. Folkhögskolorna Från folkhögskolorna i Hemse och Fårösund utexamineras 112 under våren 2008 och 108 våren Största enskilda utbildning är den allmänna linjen, behörighetsgivande till högskolestudier. 8 9

6 Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland har under en lång rad år expanderat. Under 2006 hade de ca 4300 registrerade studenter varav ca 2145 var helårsstudenter (varav drygt 900 på distans). Ambitionen har varit att komma upp i 5300 studenter (varav 2300 på distans). Sökandetrycket på landets högskolor och universitet har varit vikande ett tag men mycket tyder på att allt fler är intresserade av högre studier, en av anledningarna är det stora antalet elever som lämnar landets gymnasieskolor Antagningarna för vårterminen är dock inte klara ännu varför det inte går att uttala sig om hur det ser ut för Högskolan på Gotland. Högskolan på Gotlands utveckling har haft stor betydelse för att öka andelen arbetssökande med högskoleutbildning i länet. Av de gotländska ungdomarna är det drygt 40 procent som väljer att påbörja högskolestudier innan de är 25 år, siffran för riket är 2,5 procentenheter högre. En stor del av de gotländska högskolenybörjarna väljer att studera vid Högskolan på Gotland. Andelen högskoleutbildade arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program på Gotland är 17 procent, för riket i genomsnitt är 24,6 procent som är högskoleutbildade. UTRIKES FÖDDA Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är stor. Att Sverige är ett av de länder med störst skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda beror sannolikt på att Sverige har mer av flykting- och anhöriginvandring och mindre arbetskraftsinvandring. På Gotland har arbetslösheten sjunkit för utrikesfödda män medan den har ökat svagt för utrikesfödda kvinnor (oktober 2006 jämfört med samma månad 2007). För riket som helhet är utvecklingen likadan. Andelen utlandsfödda personer i program med aktivitetsstöd eller arbetslösa var på Gotland 6,9 procent (114 personer) och riket 28 procent i november MARKNADSUTVECKLING När det gäller marknadsutvecklingen på Gotland inför nästa år träder en komplex bild fram. Samtidigt som Arbetsförmedlingens intervjuer pekar på en fortsatt stark utveckling, något inbromsad, och Gotland hamnar i topp över andelen nystartade företag så är tillväxten svag i de gotländska aktiebolagen och i årets Småföretagarbarometer pekas Gotland ut som ett av de län med lägst förhoppningar inför nästa år. I Arbetsförmedlingens undersökning anger många av företagen en fortsatt god orderingång under nästa år. Det startas många företag och ungefär tre fjärdedelar av alla företag som startas är tjänsteproducerande företag, övriga företag är framförallt tillverkningsföretag. De tjänsteproducerande företagen bedöms vara särskilt personalintensiva och påverkar därför sysselsättningen i högre grad än andra typer av företag. De sektorer som anger planerade rekryteringar är detaljhandeln, privata tjänster, bygg/anläggning, tillverkningsindustrin samt ett antal kommunala och statliga verksamheter. För att möta arbetsmarknadens behov är Arbetsförmedlingen organiserad i fyra branschlag. Varje branschlag presenteras som nedan, med en pusselbit. BRANSCH 1 Tillverkning/industri/verkstad Byggnadsarbete/byggnadshantverkare Jordbruk/skogsbruk/fiske och transport Bransch 1 Industri och tillverkning Industri och tillverkningssektorerna ser ut att ha en fortsatt positiv marknadsutveckling under nästa år. Nästan hälften av prognosföretagenen inom industri/tillverkning har angett att de har ett fullt resursutnyttjande och att de inte kan växa utan att investera och rekrytera. Många har angett att orderläget och det höga resursutnyttjandet fordrar rekryteringar under nästa år. Båtproduktionen, som de senaste åren haft en stabil och positiv utveckling, flaggar för ytterligare expansion och ett fortsatt rekryteringsbehov. Cementindustrin har ett mycket gott konjunkturläge just nu och större delen av produktionen går på export. Resursutnyttjandet är mycket högt. Även stenindustrin har en god utveckling genom att den levererar stora delar av produktionen till stålindustrin. Stenindustrin har även den ett högt resursutnyttjande och en god orderingång. Möjligheten att kunna säkra den framtida råvarutillgången påverkar branschens framtida utveckling och nyligen aviserade ett av företagen om en eventuell minskning av personalstyrkan. I övrigt väntas sysselsättningen inom både sten- och cementindustrin vara i det närmaste oförändrad under nuvarande förutsättningar men särskilt inom utökad förädling av sten finns det tecken på ett kommande rekryteringsbehov. Gummiindustrin på södra Gotland aviserar ett visst rekryteringsbehov under nästa år. Livsmedelsindustrin Flera av länets livsmedelsindustrier och producenter har expanderat sin verksamhet och exporterar allt mer utanför länet och flera av de mindre företagen aviserar ett kommande rekryteringsbehov under nästa år. Inom den småskaliga livsmedelsproduktionen bedömer Arbetsförmedlingen att det finns en stor potential till sysselsättningsökningar inom produktionen och som besöksnäring. Allt fler företag inser vikten av att gå samman kring marknadsföring och logistik vilket har lett till att varumärket Gotland har stärkts och exporten ökat. Det finns en stor efterfrågan på gotländska produkter i de gotländska butikerna och restaurangerna. Efterfrågan finns hos gotlänningarna själva och många av våra turister. Exportmöjligheterna av högkvalitativa gotländska produkter gagnas initialt av efterfrågan hos redan Gotlandsfrälsta. Inom mejeri och fjäderfäproduktionen förväntas ingen sysselsättningsförändring under prognosperioden. Konkurrensen är fortsatt hård. Länets slakteri sade upp ca 80 styckare/ slaktare under föregående år p.g.a. att den delen av verksamheten flyttades till ett annat slakteri inom koncernen. Många av de uppsagda har fått nya anställningar eller påbörjat studier. Sammantaget innebär detta att flera av segmenten i branschen utvecklas väl och kan komma att behöva rekrytera. I stort sett kommer sysselsättningen att vara oförändrad under nästa år. 2000,0 1587,5 1175,0 762,5 350,0 10. Centerpartiets energirapport, augusti Energi På Gotland finns det ett flertal företag som är verksamma inom produktion och försäljning av energi, både på den nationella och på den internationella arenan. Företagen förefaller ha en god utveckling och sysselsättningen väntas öka svagt. Gotland är Sveriges mest vindkraftstäta län och 20 procent av elenergin kommer från vindkraften. Energisektorn sysselsätter totalt ca 300 personer på Gotland. Nya initiativ och stimulanser kan förväntas från statsmakterna i syfte att öka den vindkraftsproducerade elkraften 10. Företrädare anser att branschen under lång tid befunnits i ett vänteläge men att efterfrågan på framförallt vindkraftsproducerad el ökar mycket. Vid länets största företag inom energiområdet kommer de närmaste åren ett 15-tal linjemontörer att uppnå pensionsåldern. Bygg och anläggning Inom bygg och anläggningssektorerna har vi under ett antal år sett en viss brist på flera kompetenser. Branschen anger ett fortsatt gott konjunkturläge och ett högt resursutnyttjande. Diagram 5: Byggindustrin Antalet sysselsatta (anställda) per kvartal (AMS) 10 11

7 Flera av prognosföretagen har vittnat om att de fått tacka nej till order p.g.a. brist på arbetskraft. Alternativt har de sänkt kompetenskraven för att kunna rekrytera. Sett ur ett nationellt och gotländskt perspektiv är det inom byggnadsyrken som arbetskraftsbristen är mest utbredd. Arbetsförmedlingen bedömer att det goda konjunkturläget kommer att vara fortsatt gynnsamt under 2008 även om expansionen börjar mattas av något. Flera både små och stora företag har en god orderingång och svårt åta sig nya projekt för stora delar av nästa år. Den höga investeringsnivån inom lantbruket beräknas fortsätta över hela nästa år. Investeringarna sker främst i nya byggnader, t.ex. djurstallar. Investeringsviljan i lantbruket på Gotland är högre än för riket och påverkar sysselsättningen inom bygg- och transportsektorerna positivt. För ett antal år sedan var det en relativt stor andel av ungdomarna från gymnasieskolans byggprogram som inte lyckades ta sig in på arbetsmarknaden inom sitt utbildningsområde p.g.a. låg efterfrågan och höga krav på erfarenhet. För de elever som lämnade gymnasieskolans byggprogram under våren 2007 såg det bättre ut. I princip har alla fått arbete. Vissa har initialt erbjudits visstidsanställning över sommaren men som helhet väntas gruppen ha mycket goda möjligheter att etablera sig inom sitt utbildningsområde. Byggsektorn har under ett antal år haft en ökning av antalet sysselsatta och en relativt låg arbetslöshet. Första kvartalet 2007 sysselsattes ca 1600 personer inom näringen, en ökning med nästan 200 under perioden, kvartal 3 (2006) till och med kvartal 3 (2007). Medelåldern i branschen är cirka 45 år, väsentligt lägre än riksgenomsnittet. Intresset för de gymnasiala byggprogrammen är stort, elevplatserna har ökat och antalet förstahandssökande är fler än antalet elevplatser, t.ex. sökte 85 personer byggprogrammet som sitt förstahandsval till inför skolstarten hösten 2007, totalt erbjöds 40 platser. Genom samverkan med andra län har arbetsförmedlingen kunnat medverka till att klara behovet av olika utbildningar för att arbetssökande ska få sina kompetenskrav tillgodosedda och därmed möjligheter till en anställning inom byggbranschen. Länets yrkesverksamma arkitekter och konsulter omfattar ca 140 personer med en hög medelålder, där flera under de närmaste åren kommer att uppnå pensionsåldern. Generellt finns det ingen annan näringsgren på Gotland som är så starkt könsuppdelad som bygg- och anläggningssektorn. Inom produktionen är cirka 94 procent av de anställda män. De arbetssökande inom byggyrken bedöms ha mycket goda möjligheter till anställning under det närmaste året. Vid Arbetsförmedlingen i Visby fanns det i slutet av oktober ca 20 personer helt arbetslösa fördelat på olika byggyrken utan övervikt på något enskilt yrke. Totalt fanns det ett 60-tal personer inskrivna med inriktning mot byggsektorn. Jordbruk Jordbruket på Gotland har alltid haft en stor betydelse för länets sysselsättning. Basnäringen i länet har, i jämförelse med riket, den högsta andelen sysselsatta av samtliga län motsvarande 6 procent. I förädlingsleden, transporter och annan service genererar näringen sysselsättning åt ca 4000 personer. Samtidigt har produktionsenheterna blivit allt större och sysselsättningen inom själva lantbruket har under lång tid sjunkit. Då lantbruket med sin stora investeringsvolym har stor påverkan på andra branscher är det viktigt för Gotland att jordbruksföretagen har en fortsatt god utveckling. Det finns en oro över hur den framtida sockerbetsodlingen på ön utvecklas. Indragningen av sockerkvoter i hela landet samt försäljning av gotländsk odlingskvot innebär sannolikt minskningar av odlingsarealen på Gotland. Flera av lantbruksföretagen har framgångsrikt skapat sin egen nisch i produktionen. Gårdsmejerier, upplevelser och energiproduktion är några exempel. I jämförelse med riket har de gotländska lantbrukarna en låg medelålder. Rekryteringsbehovet inom branschen bedöms vara fortsatt lågt men de yngre lantbrukarna har en större benägenhet att bredda sin verksamhet och detta kan leda till fler rekryteringar på sikt, framförallt inom de olika sidoverksamheterna. Från länets lantbruksutbildning tillträder ca 15 personer arbetsmarknaden under våren Trots att sysselsättningen i branschen sjunkit eller varit oförändrad tenderar jordbrukseleverna i hög grad komma i arbete inom sitt utbildningsområde, sannolikt beroende på ersättningsrekryteringar och övertagande av befintligt jordbruk (ofta generationsväxling inom familjen). Arbetslösheten inom lantbruksyrken är relativt låg. Cirka ett 20-tal personer är arbetssökande med lantbruksinriktning vid Arbetsförmedlingen i Visby, varav de flesta har en deltids- eller timanställning. Trädgårdsnäring Trädgårdsnäringen är fortsatt stark på Gotland. Det finns en positiv framtidstro och investeringarna är fortsatt stora. Efterfrågan på ekologiska produkter växer i takt med en ökad omsorg om miljön. Detta gör att ett större intresse riktas mot expansion inom den ekologiska produktionen och mot en ökad förädlingsgrad. Inom den huvudsakliga produktionen är möjligheterna till sysselsättningsökningar små. I stället är det precis som för lantbruket inom förädlingsleden som sysselsättningen bedöms kunna öka. I någon mån är det delvis samma arbetssökande till trädgårdsnäringen som till delar av lantbruket. Ca 30 personer är inskrivna som arbetssökande med trädgårdsinriktning vid Arbetsförmedlingen i Visby. Av dessa är ett fåtal helt arbetslösa, de flesta har deltids- eller timanställning. Säsongsvariationen är naturligt stor med en hög andel säsongsanställningar under sommarhalvåret. Skogsbruk Skogsindustrin är en Sveriges viktigaste näringsgrenar och svarar för ca 12 procent av industrins produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning. Gotland är inget utpräglat skogslän men skogen har historiskt sett varit en viktig inkomstkälla i det kombinerade lantbruksföretaget. En del skogsbruksåtgärder utförs av skogsägarna själva, till exempel plantering och röjning. Gallring och slutavverkning utförs oftast av skogsentreprenörer. Det finns ingenting som idag tyder på att detta förhållande kommer att förändras framöver. Prisutvecklingen på skogsråvarorna bedöms vara fortsatt positiv för skogsbruket på Gotland. Bedömningen är dock att detta inte kommer att medföra någon sysselsättningsökning inom överskådlig framtid. Det finns sannolikt ett utrymme för att öka både omsättning och sysselsättning genom att höja förädlingsgraden på Gotland. En sysselsatt inom skogsbruket generar ofta två anställda inom företag som levererar varor och tjänster till näringen. På Gotland är arbetslösheten låg bland skogsarbetare. Totalt var det i oktober 34 inskrivna varav endast ett fåtal var helt arbetslösa. Fiske Även för 2008 förutses en viss nedgång av antalet yrkesverksamma inom fiskenäringen. Fiskerinäringens omfattning har minskat under senare år genom att tillgången på fisk har minskat och genom olika restriktioner som syftar till att tillfredställa ekologiska krav och säkerställa näringens framtida överlevnad. Medelåldern är hög och intresset att ta över är lågt bland ungdomarna. Ungefär 50 procent av Sveriges fiskfångst tas i Östersjön varav de gotländska fiskarnas andel motsvarar ca 2 procent. Fisket i länet är en viktig del i bilden av Gotland som turistmål. Efterfrågan på färsk och beredd fisk är stor men kan för närvarande inte tillgodoses inom länet. I dagsläget är straxt under 30 personer inskrivna på arbetsförmedlingen som yrkesfiskare. 11 Transport Transsportsektorn har gynnats av den starka konjunkturen inom byggområdet och av en ökad efterfrågan från handel och besöksnäring. Sysselsättningen har sjunkit något under perioden november november Sysselsättningen inom branschen väntas öka under kommande år som en följd av ökad efterfrågan. Medelåldern är relativt hög, framförallt för busschaufförer, och ersättningsrekryteringar är att vänta. För de delar av näringen som är kopplad till turism väntas årsarbetstiden öka i och med etablerande av kongresshallen Wisby Strand, en ökad efterfrågan under lågsäsong. Färjetrafikens utformning har stor inverkan på hela det gotländska samhället. Förmågan att kunna bibehålla och utveckla det befintliga näringslivet är starkt förknippad med goda kommunikationer för turism och produktion. Goda kommunikationer är nödvändiga för att få fler människor och företag att etablera sig på Gotland. Rikstrafiken och Destination Gotland har nyligen enats om ett avtal om trafik i nuvarande omfattning för perioden Att trafiken kommer att bedrivas i samma omfattning (utan t.ex. långsammare färjor) som tidigare bedöms som viktigt ur besökande-, boende- och producerande perspektiv. Inom 11. Yrkesfiskare som tillhör Sveriges fiskares arbetslöshetskassa (49) och som söker arbetslöshetsersättning p.g.a. tillfälligt avbrott i fisket 12 13