Till Linköping december 2013 Stiftelsen för Internetinfrastruktur Internetfonden Box Stockholm

Transkript

1 Till Linköping december 2013 Stiftelsen för Internetinfrastruktur Internetfonden Box Stockholm Slutrapport Projekt LO-kollektivets medlemmar och arbetslösa vs digitalt underskott Följande är en redovisning av rubricerat projekt som genomförts under perioden mars november Med vänlig hälsning ABF ÖSTERGÖTLAND Göran Lundström Chef Telefon & mobil Sms/mms

2 Projektbeskrivning Projektets utgångspunkt har varit att erbjuda LO medlemmar möjlighet att öka sin digitala delaktighet genom konkreta och praktiska kunskaper, men också att inspirera till ökad IT användning knutet till vardagsbehov, arbetsmarknadsmässiga och demokratiska behov. Projektet tog fasta på att skapa samarbeten mellan ABF, fackliga organisationer och arbetsförmedlingen för att nå access till enskilda individer såväl etablerade i arbetslivet som människor som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden. En annan central del var att arbeta med mobilitet för att öka tillgängligheten till kurser, studiecirklar och föreläsningar, dvs. att erbjuda datorhårdvara och mjukvara samt uppkoppling där deltagaren hade sin naturliga miljö, t.ex. hemma i bostadsområdet eller på arbetsplatsen. Projektet har också velat undanröja hinder i så stor utsträckning som möjligt t.ex. genom att tillhandahålla kunskaper till så låga kostnader som möjligt för individen. Ytterligare en utgångspunkt har varit att påverka fackens ojämna teknikmognad, traditionsbundna arbetssätt, vilja och acceptans för flexibilitet när det gäller lärmiljöer. En huvudprojektledare har svarat för att hålla ihop projektet initiera kontakter och söka nya kontaktvägar, motivera och inspirera samverkande aktörer, svarat för att hantera intern och extern kommunikation och bidra till andra medarbetares insikter och stöd för projektet, projektsammanställning, kostnadsuppföljning, cirkeladministration, löpande rapporteringsrutiner, arbetsledning för verksamheten. Vi valde att under själva projektet begränsa antalet cirkelledare för att skapa kontinuitet och att kunna kontrollera prissättningen och därmed låga och likvärdiga kostnader för enskilda deltagare genom att ha en fast kostnad för genomförandet i vår budget. Mot den bakgrunden har vi nyttjat i huvudsak en person sammanhållet anställd från mars till november med uppdrag att vara en pedagogisk verkställare i projektet med omvärldsanalys, resurs för utveckling av studiemoduler och genomförare av cirklar seminarier och föreläsningar som sina specifika uppgifter. Utöver detta har ytterligare några ledare varit engagerade i genomförande för att hantera aktiviteter som skett samtidigt. Värdering och analys av resultatet Vi kan omgående slå fast att vi överskattat vissa aspekter som fått central inverkan på projektets resultat, exempelvis kraften och bundenheten till traditionella arbetsformer hos våra tänkta samverkansparter, vilket är en lärdom att återkomma till såväl senare i denna redovisning som på annat sätt knutet till vår kärnverksamhet och i samarbetet med våra medlemsorganisationer (ägare). Den i praktiken korta projekttiden har bidragit till förstärkning av en del av de problemområden vi identifierat och som beskrivs nedan, som exempel kan nämnas långa processer mellan initiering och olika rekryteringsaktiviteter ute bland våra samverkansparter. Sammantaget dock är det vår bedömning att projektets inriktning och resultat kommer gå att avläsa även efter projekttidens utgång och genom att vi fortsatt kommer att jobba efter det

3 mönster som etablerats inom ramen för projektet. Något vi kan hantera genom att låta inriktningen i arbetet ingå som en del av vårt ordinarie och långsiktiga arbetssätt. Relationen LO och enskilda fackförbund Vi mötte stor respons vid inledningen av projektet genom den kontakt vi utgick från med LO distriktet i Mellansverige. Deras bidrag för implementering bland de olika medlemsförbunden var viktigt. Vi kom därigenom åt arenor där man samlade medlemsförbunden och där vi gavs utrymme att beskriva projektet. LO distriktet har emellertid enbart en övergripande möjlighet att påverka lokala prioriteringar av inriktningen i förbundens lokala verksamhet. I praktiken är de olika medlemsförbunden autonoma att fatta sina egna beslut och i hög grad präglade av sina respektive kulturer, interna prioriteringar och beslutsprocesser. Vårt huvudarbete i syfte att förankra projektet behövde därför ske i direktkontakter med de olika förbunden. Access till de enskilda medlemmarna Vi identifierade redan i förarbetet till projektet att det sannolikt fanns begränsningar eller i vart fall ojämnheter i såväl den egna teknikmognaden som i samhällsanalysen och effekter av ett digitalt underskott såväl i den egna organisationen som bland medlemmar hos de enskilda förbunden. Vår slutsats är att det varit en bidragande brist till att vi haft svårt att nå access i den omfattning vi både önskat och sett nödvändigt för att projektets huvudinriktning kunnat följas i sin fulla potential. Man kan inte utesluta heller att fackförbunden gör andra prioriteringar p.g.a. andra frågor och uppgifter de bedömt vara viktigare att hantera och bevaka. Sammantaget innebär då detta att vi även om flera viktiga undantag funnits haft vissa begränsningar i att finna vägen till deltagarna via de fackliga organisationerna. Det har också i flera fall varit långa beslutsprocesser från initiering till handling för att underlätta rekrytering av deltagare. Processer som vi ändå långsiktigt kan nyttja för vårt ordinarie arbete, men där det p.g.a. projekttidens korta längd inte gått att inrymma i ett resultatperspektiv. Arbetsförmedlingen Den andra vägen vi pekade ut för projektet att använda för access till deltagare med olika behov på det digitala området var arbetsförmedlingen, där ju vårt primära mål var att söka och nå människor som stod utanför arbetsmarknaden av olika skäl. Här gjorde vi tidigt ett flertal uppvaktningar såväl i Norrköping som i Linköping, men där de motiv som lämnades till oss att inte medverka utgick från att det stred mot deras regelverk att samarbeta med utomstående organisationer, och att det låg på arbetsförmedlingen centralt att fatta sådana beslut. Huruvida detta är en reell brist eller en konstruktion för att i konkurrens med annan hög belastning inte behöva gå in i samarbete undandrar sig vår förmåga att bedöma. Vi har heller inte funnit alternativa vägar eller haft tillräckliga kontakter, tid och utrymme att gå runt detta problem. Konsekvensen emellertid att det utgjort en viktig begränsning såväl för våra ambitioner som för projektets framgång. Alternativa vägar

4 Av de brister i tillgång på access som anges ovan tvingades vi snabbt inse att det behövdes alternativa vägar för att nå våra rubricerade målgrupper. Som vi pekar på ovan så har det fungerat riktigt bra i samarbetet med att nå våra målgrupper med flera fackförbund. Man har också bidragit tydligt och med ambition från flera, till riktad information och erbjudanden om subventionering av deltagarkostnader mm. Sammantaget gjorde vi dock bedömningen att projektets huvudinriktning inte var tillräcklig utan att vi var tvungen att bredda vårt arbete för att nå avsedda målgrupper, genom att också använda andra kanaler och arenor. Lokala bostadsområden, omvägen över andra föreningslivskontakter, publika arrangemang som mässor och stadsevent har varit några av dessa kanaler. Det har lett till att vi sammantaget kunnat genomföra många studiecirklar, inspirationsföreläsningar och kurser med de målgrupper vi avsåg att nå med vårt projekt. Men det innebär också att vi fått en bredare träffbild av människor än vad som avsågs med huvudupplägget av projektet. I negativ mening att vi nått färre LO medlemmar än vi hoppats och därför alltjämt kan se det som en prioriterad målgrupp, för vår fortsatta roll. I positiv mening genom att vi också nått andra människor med samma typ av behov och därmed kunnat bidra till ökad digital delaktighet i generell mening, vilket vi vill se som en bonus i sammanhanget. Via bostadsområdesarbetet, främst i miljonprogrammen, menar vi också att det gått att nå flera av de som vi avsåg att hitta i ett tänkt samarbete med arbetsförmedlingen. I flera fall har det handlat om unga människor, särskilt med invandrarbakgrund, som står riktigt långt från ett socialt sammanhang och därmed också arbetsmarknad och egenförsörjning. I det senare sammanhanget kan vi också dra slutsatsen att det i ett breddperspektiv finns en betydande grupp människor som står utanför inte bara digital delaktighet, de befinner sig utanför strängt taget alla samhällsstrukturer och sammanhang där man kan erhålla en positiv individuell livs utveckling. Vi har genom bl.a. detta projekt kunnat utveckla ett arbetssätt i dessa områden som utgått från att vi etablerat vår verksamhet mer eller mindre permanent och stationerat andra medarbetare på plats i syfte att vinna förtroenden och relationer. En modell som vi bedömer saknar alternativ i syfte att kunna motivera människor till exempelvis digital delaktighet. Här handlar det om helt andra mekanismer än traditionella former när man ska rekrytera människor. Dels finns dom många gånger inte i något system hos samhällsinstitut eller föreningsliv, dom är osedda som människor, saknar tillit till system utanför de som man kan säga är destruktiva, som t.ex. kriminella strukturer. Här menar vi att det finns potential för andra och nya projektupplägg, där just digitalisering och ett uppkopplat samhälle i vid mening kan vara ett viktigt verktyg tillsammans med en modell för aktörskap i utsatta områden. Det sistnämnda ligger delvis en smula utanför ramen för det projektupplägg vi arbetat under. Men det kan ses som en oförutsedd positiv effekt, måhända slump, av vårt projekt som vi känner det angeläget att lyfta fram. Till gagn såväl för vårt eget arbete framåt, som för andra att titta på och medverka till utveckling av. Måluppfyllelse När det gäller måluppfyllelse så kan man sammanfatta det enligt följande: Vi satte som mål att nå 100 % av LO medlemmarna i länet med erbjudande om en kunskapshöjande insats på det digitala området. Det målet har vi inte uppnått med hänvisning till beskrivningar ovan.

5 Vi satt som mål att nå 2000 individer med kunskapshöjande insats, vi har nått 1308 i studiecirklar och 1429 i seminarier och föreläsningsform, totalt ca Vi avsåg att alla förtroendevalda i LO facken ska ha erbjudits en introduktionsaktivitet. Det målet har vi nått om vi utgår från nivån fackförbundsavdelningar i länet, däremot inte om vi breddar det till klubb och fackliga ombudsnivå Samtliga av oss kända studieorganisatörer i de fackliga organisationerna har erhållit utbildningserbjudande vilket också utgjort ett av målen Vi har inte etablerat ett reguljärt samarbete med Arbetsförmedlingarna i Norrköping, Linköping och Motala 20 % av våra aktiviteter har kvalitetsutvärderats med befintliga verktyg (enkäter) Sammanställning av erfarenheterna från projektet och förslag på förbättringar Det är utan tvekan enligt vår bedömning så att vi drivit ett projekt som bidragit till fler digitalt delaktiga personer, vi har stärkt vår egen kompetens som bildningsorganisation när det gäller att se bredden av behov. En viktig lärdom är att enskilda individers behov av digitalt kunnande är mycket selektivt, där det ställer höga krav på flexibilitet från oss som bildningsorganisation att bidra med rätt saker till rätt personer. Teknikutvecklingen i sig bidrar till detta genom dess snabba förändring och tempon i implementering av nya system och lösningar Det har också inneburit att vi idag själva bedriver en aktiv omvärldsanalys kring utvecklingen och att vi ständigt skapar och omskapar ett antal olika utbildningsmoduler/studiehandledningar och underlag för inspirationsföreläsningar som vi fortsatt kan erbjuda (bifogas). Men vi har också lärt oss att folkrörelsearbete och fackföreningsliv inte per automatik är en genväg till att nå enskilda personer och ge förutsättningar att definiera deras exklusiva behov på detta område. Det finns olika områden där vi ser behov av förändring, en del interna som vi kan påverka andra som rör annan part och där vår förmåga att bidra i kort perspektiv är måttlig. Beslutsprocesser i en del fackliga organisationer från initiering till genomslag kan vara väl långa. Informations och kommunikationsvägar hos vissa lokala fackliga organisationer kan behöva utvecklas. Signalerna från centrala nivån ut regionalt och lokalt i alla samhällsstrukturer, men också i vårt projektperspektiv, om att brister i digital delaktighet behöver uppgraderas ur ett demokratiskt perspektiv, och att det inte bara handlar om datorer, smarta telefoner och surfplattor enbart, i lika hög grad om attityder, normer och mänskliga behov. Arbetsförmedlingens kapacitet eller möjligen vilja och ambition bör ifrågasättas. Vår egen slutsats kring hur vi ska gå vidare tar bestämt ansats i att vi behöver jobba brett på många arenor för att nå de som har behov, att vi behöver ha ett selektivt förhållningssätt vid bedömning av

6 behov, en del behöver lära sig att trycka på rätt knapp på sin dator, andra behöver hjälp att förstå begreppet hemnätverk eller smart TV, ytterligare andra vill bara prata om teknikutvecklingens villkor och sin egen rädsla. Planer och önskemål på framtida arbeten ABF Östergötland kommer fortsättningsvis att verka för ökad digital delaktighet, kanske främst ur ett perspektiv där det inte bara handlar om s.k. devices, utan där det i lika hög grad handlar om mänskliga behov och önskningar och individuell anpassning, därefter teknikens och ett uppkopplat samhälles förmåga att möta upp så detta blir kompatibelt med varandra. Vi kan utan tvekan säga att det är en del av vår långsiktiga strategi och verksamhet att lägga resurser på vår egen förmåga på detta område. Brister i Digital delaktighet går inte att utbilda bort en gång för alla, i dagens samhällsperspektiv är det ett område där människor måste erbjudas chanser och sedan nya chanser och nya chanser. Sammanställning av kursutvärderingar Efter studiecirkels avslut har vi bett deltagarna att göra en utvärdering av utbildningen. Utvärderingsfrågorna var följande: Hur upplevde du informationen inför cirkeln (inbjudan, bekräftelse) Hur upplevde du planering/upplägg av cirkeln? Hur upplevde du innehållet i förhållande till dina förväntningar? Hur upplevde du det praktiska runt cirkeln (plats, lokaler) Hur upplevde du tempot i cirkeln? Hur upplevde du att cirkelledaren var på att lära ut? Hur tycker du att din egen insats har varit i cirkeln? Upplever du att den här cirkeln har gett dig tillräckligt med kunskap och inspiration för att använda datorn i större omfattning än tidigare? (Ringa in ditt svarsalternativ) Övriga synpunkter Varifrån fick du informationen om studiecirkeln? Följande är en kategorisering av hur deltagare svarat på utvärderingsfrågorna generellt: Informationen inför cirkeln upplevdes av de flesta som god, deltagarna fick inbjudan och bekräftelse genom mail eller brev. Upplägg och planering av cirkelns innehåll får betyget bra av deltagarna vilket i sig även påverkas av att deltagarna själva varit med och format de olika träffarnas innehåll. För de flesta av deltagarna har lokaler utrustning och praktiska arrangemang runt cirklarna fungerat bra, någon har tyckt att lokalen varit liten och luften dålig, även fanns anmärkningen att cirkeln gick på fel årstid. Vad gäller tempot i cirklarna har deltagarna i de flesta fall varit nöjda, dock har man en självkritik som i flera fall bygger på att man inte tycker att man hade tillräckliga förkunskaper.

7 Cirkelledarna har fått mycket god kritik för sin pedagogik och metodik och upplevs haft tid med alla deltagare även om det fanns deltagare som hade ett större behov av handledning än andra. Cirka hälften av deltagarna har svarat att de är intresserade att lära mera och gå ytterligare studiecirklar i ämnet. Informationen om cirkeln har man främst fått via mun mot mun metoden eller annonsering lokalt. Deltagarlistor med kursdeltagarnas namn Vi har via utdrag från vår nationella databas tagit fram deltagarlistor med namnuppgifter vilket bifogas redovisning. Av PUL skäl kan vi inte bifoga s.k. studiecirkellistor där samtliga uppgifter inklusive personnummer redovisas avseende deltagarna. Vi kan emellertid erbjuda en fysisk genomgång, redovisning av dessa listor vid sittande bord där listorna inte utlämnas av oss. Vid statsbidragsarrangemang som går under rubriken kulturprogram och som utgör paraplybegrepp också för föreläsningar, föredrag, seminarier så har vi inte stöd i våra redovisningssystem där vi är skyldiga eller kan redovisa individnamn, däremot antal deltagare, rubrik, plats, tid osv. Dessa listor bifogas. Sammanfattning av projektet ABF Östergötland har med stöd av internetfonden bedrivit projektet LO kollektivets medlemmar och arbetslösa v/s digitalt underskott. Projektet har pågått under perioden mars november Resultatet är blandat där måluppfyllelsen varierar utifrån projektets huvudintention. I ett volymperspektiv i deltagare kan målet anses uppnått, dock med viss breddning av målgruppen. När det gäller påverkan och samverkan på organisatorisk nivå är måluppfyllelsen mer tveksam. Ett antal slutsatser går att dra från arbetet. Projekttiden har varit relativt kort i förhållande till upplägget, med fog underskattas den komplexitet som föreligger i att arbeta via organisationer för att nå access till enskilda individer och deras behov. Här samverkar en rad faktorer som hinder i en kompromiss med den tid som står till buds. Samverkande organisationers interna kultur, regelverk, arbetsformer, prioriteringar, relation till problemområdet, ger olika förutsättningar kring tempot i målet att rekrytera deltagare. Det har övervunnits i flera fall och i andra kommer det att fortsatt vara en god förutsättning att arbeta vidare efter projekttiden. I några fall har det utgjort explicita hinder som inneburit att framgång uteblivit. Men genom att vidga ramarna i rekryteringsperspektiv och att titta på fler arenor för att nå rätt målgrupper har det tillsammans inneburit att den digitala delaktigheten kunnat påverkas positivt för primärmålgrupperna. Men det har också inneburit att också andra grupper med förvisso samma behov anslutits. Sammantaget har ABF organisationen vunnit nyttiga erfarenheter som bidrag för ökad delaktighet på individnivå, men också för sin egen utveckling som bildningsorganisation. En breddad syn på vad digital delaktighet innebär och att det inte är ett ändligt problem eller ens bara ett tekniskt problem är centralt. För individer har mobilitet dvs. att utbildning kunnat ske anpassat till deltagarnas logistik

8 varit en framgångsfaktor, liksom att kunna hålla nere kostnader/deltagaravgifter. Behovsanpassningen och flexibilitet till enskildas behov av kunskap har också varit en lärdom för organisationen och till gagn för deltagarna. ABF ÖSTERGÖTLAND