Vägar till en god äldreomsorg ETT PROGRAM FÖR HÖGRE KVALITET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar till en god äldreomsorg ETT PROGRAM FÖR HÖGRE KVALITET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR"

Transkript

1 Vägar till en god äldreomsorg ETT PROGRAM FÖR HÖGRE KVALITET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

2

3 Vägar till en god äldreomsorg ETT PROGRAM FÖR HÖGRE KVALITET FRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

4 Innehåll Inledning... 5 Grundläggande värderingar Mål på tre nivåer Behov och behovsbedömning Omsorg, vård och rehabilitering Samverkan...14 Ledarskap, medarbetarskap och organisation Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR har många medlemmar som är verksamma inom äldreomsorgen. Därför är det viktigt för oss att samlat presentera vår syn på en god äldreomsorg och vilka krav det ställer på huvudman, utförare och organisation. Syftet med programmet är att det ska spridas brett och bidra till en positiv utveckling av verksamheten. För att betona det sociala arbetets grundläggande betydelse i äldres omsorg och vård har vi valt att genomgående låta begreppet omsorg komma före vård. Programmet antogs av Akademikerförbundet SSRs förbundsstyrelse den 3 februari 2014.

5 Inledning Akademikerförbundet SSR vill bidra till en äldreomsorg där varje äldre respekteras utifrån sin unika person. Hennes eller hans behov står i centrum. Omsorgen och vården bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv och med ett salutogent förhållningssätt. Olika professioner har de förutsättningar som krävs för att kunna utföra sitt arbete med hög kvalitet. Deras olika yrkesroller är väldefinierade och de samverkar för den äldres och dennes anhörigas bästa. Heike Erkers Förbundsordförande Camilla Sköld Socialpolitisk chef Akademikerförbundet SSR 5

6 Grundläggande värderingar I Akademikerförbundet SSRs skrift Etik i socialt arbete etisk kod för socialarbetare, nämns tre etiska grundfrågor. De handlar om människans värde, vad som är rätt och vilken slags person vi bör vara. De etiska grundfrågorna genomsyrar den lagstiftning som styr äldreomsorgen. Människovärdesprincipen Med människovärde menas att alla människor har vissa fundamentala rättigheter som ska respekteras och gälla lika för alla. Människovärdet är knutet till människans existens, inte till vad hon har, gör eller kan. Det innebär att människovärdet är oberoende av hur sjuk och svag man är och hur många funktioner och förmågor man förlorat. Den enskilde ska kunna behålla sitt människovärde även om han eller hon är beroende av omfattande omsorg och vård. Människovärdesprincipen ska vägleda vårt handlande och genomsyra de prioriteringar som dagligen sker. Etiska värden i lagstiftningen Den människosyn som kommer till uttryck i människovärdesprincipen är grundläggande i lagstiftningen. Respekten för den äldres självbestämmande och integritet är tydliga i socialtjänstlagen, SoL. Dessa värden är utgångspunkten för hur omsorgen och vården ska organiseras, planeras och utföras liksom i mötet mellan den som ger och får omsorg. Andra viktiga värden är att den äldre ska kunna åldras i trygghet och bemötas med respekt. Kontinuitet, flexibilitet och helhetssyn är viktiga principer som ska styra det individinriktade arbetet. I hälso- och sjukvårdslagen, HSL, sägs att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Även i HSL är den enskildes självbestämmande och integritet framträdande. Grundläggande värderingar i personalpolitiken Det är de anställda som, utifrån sin utbildning, kompetens och sitt engagemang, ska förverkliga de grundläggande värderingarna i praktiken. Därför har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva en personalpolitik som har en tydlig koppling till de grundläggande värderingarna. Personalpo- 6 Vägar till en god äldreomsorg

7 litiken ska bidra till att verksamheten utvecklas genom att de anställdas kunskaper och kompetens tas tillvara och genom att de känner engagemang och trivsel i sitt arbete. God kvalitet Både SoL och HSL innehåller bestämmelser om att verksamheten ska vara av god kvalitet. I förarbeten till SoL sägs det att god kvalitet bland annat innebär rättssäkerhet, att den enskilde tillförsäkras medinflytande och en lätt tillgänglig vård och service. Andra förutsättningar för god kvalitet sägs vara en fungerande arbetsledning, en lämplig sammansättning av arbetslagen, ett genomtänkt arbetssätt samt uppföljning och utvärdering av olika insatser. Frågor om bemötande av enskilda ska särskilt uppmärksammas. Mål på tre nivåer Nationella mål Omsorgen och vården om äldre styrs av olika lagstiftningar och förordningar. I SoL, 5 kap. 4 står det: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialtjänstlagen reglerar att vi alla, om våra behov inte kan tillgodoses på annat sätt, har rätt till bistånd för vår livsföring i övrigt. Biståndet ska utformas på ett sådant sätt att det bidrar till en skälig levnadsnivå. Inom äldreomsorgen är det vanligaste biståndet hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet. Beslut om bistånd kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Kommunerna har även ansvar för viss hälso- och sjukvård för den äldre. I HSL, 2 sägs att; Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Akademikerförbundet SSR 7

8 Kommunala mål Respektive kommunfullmäktige beslutar om lokala mål och riktlinjer. Dessa mål och riktlinjer måste utgå från intentionerna i lagstiftningen och får inte, till exempel med hänvisningar till budgetrestriktioner, begränsa den äldres rättigheter. Individuella mål I en äldreomsorg som uppfyller intentionerna i lagstiftningen ska omsorgen och vården syfta till att stärka den äldres självständighet och möjligheter till en aktiv tillvaro. Det innebär att ett salutogent förhållningssätt ska genomsyra alla delar av verksamheten och att individuella mål med insatserna ska sättas. en god äldreomsorg förutsätter att medarbetare och chefer har bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö ett salutogent förhållningssätt ska genomsyra verksamheterna i biståndsbesluten ska alltid målen med olika insatser anges den äldre eller dennes företrädare ska vara delaktiga i att formulera mål med insatserna möjligheten att överklaga och begära laglighetsprövning av beslut om lokala riktlinjer som kan anses inskränka den äldres rättigheter, behöver utvidgas. Nuvarande tidsgräns om tre veckor är för kort. Behov och behovsbedömning Många äldre har en god hälsa och lever ett aktivt liv långt upp i åren. Men med stigande ålder följer ofta sjukdomar och funktionsnedsättningar som leder till behov av omsorg och vård. Behoven är ofta komplexa och sammansatta. Olika former för att tillhandahålla äldreomsorg För att få kommunal äldreomsorg krävs biståndsbeslut enligt socialtjänstlagens 4:1. Det är grundläggande att den äldre är väl informerad om sina rättigheter och har ett reellt inflytande i hela handläggningsprocessen, från ansökan till beslut om bistånd. 8 Vägar till en god äldreomsorg

9 Formerna för biståndsbedömning och -beslut varierar. Många kommuner tillämpar olika varianter av förenklad biståndsbedömning när det gäller enklare servicetjänster såsom städning, tvätt och inköp. Även detaljeringsgraden i besluten varierar. Det är inte ovanligt att innehållet i insatserna är så preciserade att det på ett orimligt sätt inskränker den äldres och också omsorgspersonalens möjlighet att anpassa insatserna till aktuell situation i vardagen. biståndsbesluten ska alltid vara utformade på ett sådant sätt att det ger flexibilitet, både för den äldre och för omsorgspersonalen, att anpassa insatserna individuellt förenklad biståndsbedömning, med bibehållen rättssäkerhet, är ett bra sätt att öka tillgängligheten ett system med förenklad biståndsbedömning behöver kompletteras med ett tydligare uppdrag för biståndshandläggarna att arbeta med vägledning, uppföljning och samordning. Kvalitet i myndighetsutövningen I kartläggningar som såväl förbundet som Socialstyrelsen gjort framkommer det att biståndshandläggarna ofta har ansvar för alltför många omsorgstagare. Den höga arbetsbelastningen kan innebära ett hot mot rättssäkerheten och biståndshandläggarnas utbildning och kompetens tas inte tillvara fullt ut. Inte sällan är det uppföljningar av biståndsbeslut samt uppsökande och förbyggande arbete som måste nedprioriteras. Utöver ärendemängden har arbetsuppgifterna för handläggarna ändrat karaktär. Den administrativa bördan har ökat och allt mer tid går åt till datainsamling, att informera om alternativa utförare, granska fakturor med mera. Utgångspunkten för biståndshandläggarnas uppdrag i myndighetsutövningen är att den äldres behov ska utredas, bedömas och tillgodoses enligt lagstiftning och rättspraxis. Trots det är det inte ovanligt att biståndshandläggarna även åläggs ett kostnadsansvar, som kan komma att stå i strid med den äldres rättigheter. Ett annat fenomen som begränsar handläggarnas professionalitet är att det är det lokala utbudet, inte den äldres behov, som ofta avgör vilka insatser som beviljas. Akademikerförbundet SSR 9

10 ärendemängden för biståndshandläggarna måste minskas till rimliga nivåer biståndshandläggarnas yrkesroll behöver renodlas, de ska ha tillgång till administrativt stöd biståndsbedömning och kostnadsansvar ska hållas isär biståndshandläggarna ska ha mandat att göra professionella bedömningar och fatta biståndsbeslut som grundar sig på den äldres behov och gällande lagstiftning Tid att hitta rätt Oavsett vilka villkor biståndshandläggarna arbetar under så är det en grannlaga uppgift att utforma insatserna så att de verkligen möter den äldres behov. Behovet av insatser varierar dessutom över tid och särskilt svårt är det att hitta rätt innehåll och nivå på insatserna när en person kommer hem från sjukhuset, kanske efter en stroke. Det finns exempel på modeller där insatserna inledningsvis är generösa och där det inledande biståndsbeslutet begränsas till 3-4 veckor. Efter det görs en uppföljning och den äldre själv, omsorgspersonalen och biståndshandläggarna har då bättre förutsättningar att bedöma vilka insatser som behövs, eller inte behövs, på längre sikt och hur dessa ska utformas. modeller där insatserna till den äldre utformas stegvis och där första uppföljningen görs efter 3-4 veckor är att föredra Uppföljning a och o Lika viktigt som att biståndsbedömningen och biståndsbesluten håller hög kvalitet är det att besluten kontinuerligt följs upp. Uppföljningen fungerar som en kontroll både av att insatserna svarar upp mot den äldres behov och att insatserna blir utförda som det är tänkt. kontinuerlig uppföljning, tillsammans med den äldre, är en viktig kvalitetssäkring biståndshandläggarna ska ges utrymme att följa upp samtliga biståndsbeslut inom angivna tidsramar 10 Vägar till en god äldreomsorg

11 Samtal och reflektion Förmåga att skapa förtroende och bygga ömsesidiga relationer är grundläggande för en god omsorg och vård. Kommunikation och dialog avgör hur relationer och samspel mellan människor utvecklas. I omsorg och vård ställs personalen dessutom inför många etiska problem och frågeställningar. Handledning och möjlighet till reflektion kring etiska frågeställningar, bemötande, värden och normer är betydelsefullt för personal som arbetar med utredning, bedömning, planering och genomförande av omsorgen och vården. tillgång till extern handledning och tid för reflektion ska vara en självklarhet för personal i äldreomsorgen. Akademisk utbildning Biståndshandläggarna har komplexa arbetsuppgifter som består av allt från möten med den äldre, ofta i utsatta situationer, och dennes anhöriga, samordning och kontakter med olika yrkesgrupper i kommun och landsting, till mer formaliserad handläggning. Det är ett kvalificerat arbete som kräver akademisk utbildning motsvarande socionomexamen. biståndshandsläggare ska ha akademisk utbildning, motsvarande socionomexamen eller examen från den tidigare sociala omsorgsutbildningen om lägst 180 högskolepoäng (120 gamla poäng). Omsorg, vård och rehabilitering Kommunerna har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunerna ska planera omsorgen och vården om äldre tillsammans med landstingen, andra myndigheter och organisationer. Insatserna till den enskilde ska sedan planeras och genomföras tillsammans med honom eller henne. Det är den enskildes behov och innehållet i biståndsbeslutet som ska styra omsorgen och vården. Akademikerförbundet SSR 11

12 Olika former av stöd Stöd och hjälp i hemmet, trygghetslarm, insatser som korttidsboende och dagverksamhet samt ledsagar- och avlösarservice är olika former av stöd som ska underlätta för den enskilde att så långt som möjligt bo kvar i sin invanda miljö och kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Förutom en trygg och säker omsorg och vård ska den enskilde erbjudas social samvaro, fysisk träning, utevistelser och andra aktiviteter som motsvarar behov, önskemål och intressen. Det är väl känt att insatser som bidrar till upplevelser av meningsfullhet och gemenskap förebygger ohälsa och kan senarelägga omsorgs- och vårdbehov. För att möta varje äldre, som den unika person han eller hon är, är det viktigt att arbetsgivaren sörjer för att verksamheterna har genusoch hbtq-kompetens, kunskap om olika funktionsnedsättningar och om olika kulturer, samt att det finns personal som behärskar olika språk. det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska ges stort utrymme i omsorgen och vården en viktig kvalitetsdimension är att enskilda erbjuds ett varierat och personligt innehåll under dagen. arbetsgivaren ska sörja för att verksamheterna har genus- och hbtqkompetens, kunskap om funktionsnedsättningar och olika kulturer samt personal som talar olika språk Särskilt boende I kommunernas ansvar ingår också att verka för att äldre människor har goda boendemiljöer. Kommunerna ska inrätta särskilda boenden för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. De särskilda boendeformerna ska tillgodose behovet av trygghet och närhet till omsorg och vård. De ska kunna ge heldygnsomsorg och vård till personer som inte längre kan eller vill bo kvar i den egna bostaden. Restriktiva kommunala riktlinjer medför idag att många äldre tvingas bo kvar hemma trots omfattande omsorgsbehov och trots önskemål om plats på särskilt boende. Många äldre upplever dessutom ensamhet och isolering. 12 Vägar till en god äldreomsorg

13 det är den enskildes behov och önskemål som ska vara avgörande vid avvägningar mellan kvarboende och flyttning till ett särskilt boende. Psykosocial kompetens Äldres behov av psykosocialt stöd är eftersatt. Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre och de befinner sig i en livssituation som aktualiserar existentiella frågor. Genom bland annat samtalsstöd och hjälp i kontakterna med det omgivande samhället kan kuratorer bidra till ökad livskvalitet och välbefinnande för den äldre. Kuratorer har specifik kompetens för att också utbilda och handleda personal samt delta i kvalitetsutveckling av verksamheten. en äldreomsorg med god kvalitet fordrar att de äldre, deras anhöriga samt personalen har tillgång till kuratorer Den äldres delaktighet i omsorgen Intentionerna i SoL handlar om ett salutogent förhållningssätt där omsorgen och vården ska bidra till att stärka den äldres egna resurser och förmågor. Det är viktigt att den enskilde ges rätt att bestämma över sin livssituation. Det innebär bland annat stöd till att behålla och stärka kontakter med familj och vänner och till att delta i kulturella och sociala sammanhang. En viktig uppgift är att motverka ensamhet och isolering. Många äldre som idag får omsorg och vård kan inte utan stöd hävda sitt självbestämmande. Den enskilde ska förordnas god man om hon eller han på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta egendom eller sörja för sin person. Valfrihet Äldreomsorgen har genomgått en stor förändring med allt fler utförare. Verksamheterna är offentligt finansierade men kommunerna kan införa valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet, LOV eller göra upphandlingar genom Lagen om offentlig upphandling, LOU. Utvecklingen har inneburit ökad valfrihet för omsorgstagaren. Sam- Akademikerförbundet SSR 13

14 tidigt som beställare, utförare, brukarorganisationer och fackförbund också pekar på problem såsom bristande kvalitet i förfrågningsunderlagen, ökad detaljstyrning och orealistiska ersättningsnivåer. det är kvaliteten i verksamheten som är avgörande, inte vem som utför omsorgen och vården samma krav på transparens när det gäller ekonomisk redovisning ska ställas på såväl offentlig, idéburen som privata utförare det behövs ett tydligt regelverk som förhindrar oskäligt vinstuttag i skattefinansierad omsorg och vård kommunen ska se till att ansvariga tjänstemän har specifik kompetens i frågor som rör kvalitet och upphandling i äldreomsorgen det ska finnas tydligt formulerade kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen och det ska framgå med vilka metoder kvaliteten ska säkras personalen ska tillförsäkras kollektivavtal samt meddelarskydd som fungerar även i praktiken riksdag och regering noga ska följa utvecklingen av valfrihetsreformen för att säkerställa god kvalitet, jämlik omsorg och vård samt kostnadseffektivitet Samverkan Flera vårdgivare Äldres ofta komplexa och sammansatta behov av omsorg, vård och rehabilitering fordrar helhetssyn, kontinuitet och samordning av olika insatser. Samspelet mellan ett väl fungerande socialt stöd, medicinska och rehabiliterande insatser är grundläggande. För att uppnå detta behövs en organisation där roller och ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper är tydliga och där ansvar och befogenheter följs åt. I ett fungerande tvärprofessionellt teamarbete tas var och ens kompetens till vara och den äldre får omsorg och vård ur ett helhetsperspektiv. Även kommunernas och landstingens gemensamma ansvar för omsorg och hälso- och sjukvård ställer krav på samordning och sam- 14 Vägar till en god äldreomsorg

15 verkan. Samsyn kring det gemensamma uppdraget är nödvändigt när flera olika vårdgivare svarar för insatser löpande eller vid överflyttningar mellan olika omsorgs- och vårdformer. Samverkan är viktig både på en övergripande nivå och i planering och utförande av omsorg och vård för den enskilde äldre. huvudmännen ska utarbeta, och följa upp, policydokument och lokala riktlinjer som stödjer samverkan mellan olika utförare och olika yrkesgrupper på övergripandenivå, på verksamhetsnivå och på individnivå det är lämpligt att biståndshandläggaren, utifrån sin kompetens och sitt uppdrag, har samordningsansvaret för planering och uppföljning av teamarbetet runt den enskilde omsorgstagaren Frivilligorganisationer Frivilligt socialt arbete har under senare år uppmärksammats och olika samarbetsformer har utvecklats mellan kommuner och frivilligorganisationer. Frivilligorganisationerna bedriver ofta arbete riktat mot äldre, såsom besöks- och väntjänster, men det är också många äldre som själva arbetar i organisationerna. Frivilligt arbete bygger på individens eget engagemang och organisationerna väljer själva inriktning och verksamhetsområde. Kommunernas verksamhet och ansvar regleras däremot i lag och det är därför viktigt med en tydlig gränsdragning mellan samhällets ansvar och de frivilliga organisationernas roll. frivilligorganisationers arbete ska fungera som ett komplement till den verksamhet som är lagstyrd Anhöriga En dimension i omsorgen och vården om äldre personer är att skapa ett gott samarbete även med de anhöriga. Det är viktigt att anhörigas engagemang bygger på ömsesidig frivillighet och inte är ett resultat av att kommunen eller annan utförare brister i sitt ansvar. En utveckling av olika former av stöd och avlösning av anhöriga är Akademikerförbundet SSR 15

16 betydelsefullt. Anhöriga ska bemötas individuellt och deras delaktighet måste utformas i dialog med den äldre och dem själva. Anhöriga känner många gånger bäst till den enskildes livshistoria, rutiner och vanor. Deras roll är därför viktig, inte minst om den äldre på grund av sjukdom och funktionsnedsättning har svårt att själv formulera sina behov. Anhöriga kan därför spela en viktig roll även i behovsbedömning, planering och uppföljning av de individuella insatserna. omfattningen av anhörigas insatser måste baseras på frivillighet, inte på brister i kommunens eller annan utförares ansvar. stöd- och avlösarinsatser ska anpassas individuellt och tillgodose både den äldre och den anhöriges intressen. Ledarskap, medarbetarskap och organisation Ledarskap Att vara chef i äldreomsorgen är ett komplext och viktigt uppdrag. Chefen ska leva upp till de krav som ställs från den politiska ledningen på kvalitet kombinerat med kostnadseffektivitet och samtidigt ansvara för att omsorgstagarnas och deras anhörigas behov och förväntningar uppfylls. Det är också chefen som ansvarar för arbetsmiljön och för att medarbetarna har de förutsättningar som krävs för att de ska kunna utföra ett gott arbete. Inom äldreomsorgen handlar det om att leda det dagliga arbetet i verksamheter som omfattar allt från serviceinsatser till avancerad hemsjukvård och vård i livets slutskede. Förutsättningar för gott ledarskap Chefens uppdrag måste vara tydligt formulerat av den politiska ledningen. Chefer på mellannivå i organisationen ska vara trygga i vetskapen om att överordnade chefer står bakom inriktningen i uppdraget och att alla drar åt samma håll. Ett fungerande ledarskap förutsätter att arbetsgivaren bland annat ser till att organisationen är funktionell, arbetsbelastningen rimlig och att chefen har tillgång till administrativt stöd och till utvecklingsresur- 16 Vägar till en god äldreomsorg

17 ser. Inte minst är det nödvändigt med ett rimligt antal underställda så att chefen kan ta sitt arbetsmiljöansvar, ha överblick och tillräckliga kunskaper om det dagliga arbetet och möjlighet att ge medarbetarna stöd och återkoppling. chefen ska ha tillgång till administrativt stöd och till utvecklings resurser en chef inte ska ha direkt arbetsledaransvar för fler än medarbetare Det goda ledarskapet Ett gott ledarskap är demokratiskt och utvecklingsinriktat. Medarbetarna ska vara delaktiga i såväl frågor om arbetsmiljö, arbetstider och andra arbetsförhållanden som utvecklingen av verksamheten. En chef behöver ha fackkunskaper och förmåga att fungera som ledare och pedagog. Krav på akademisk examen måste ställas för chefsuppdrag såväl inom offentlig, idéburen som privat verksamhet. För att utveckla andra måste man utveckla sig själv. Chefer behöver därför kontinuerligt stöd och handledning av överordnade chefer samt av kollegor, externa handledare och mentorer. krav på akademisk examen ska ställas på chefer både i offentlig, idéburen och privat verksamhet Värderingsstyrt ledarskap Det är de anställda som, utifrån sin utbildning, kompetens och sitt engagemang, ska förverkliga de grundläggande värderingarna. Det ställer krav på arbetsgivarens personalpolitik och på ledarskapet på olika nivåer. Arbetsgivaren ansvarar för att det finns en genomgående kultur i organisationen som gör det möjligt för chefer i äldreomsorgen att upprätthålla ett värderingsstyrt ledarskap. ledarskapet ska vara väl förankrat i de grundläggande värderingarna det är viktigt att som chef vara medveten om sitt ansvar att hålla etiska värden och normer levande och själv vara förebild Akademikerförbundet SSR 17

18 Utvecklingssamtal En öppen, nära dialog mellan chefen och medarbetarna är en förutsättning för att verksamheten ska nå uppsatta mål samt för personalens och verksamhetens utveckling. Utvecklingssamtalet är ett planerat, strukturerat samtal mellan chefen och medarbetarna. Samtalet ska huvudsakligen vara framåtsyftande men också utvärderande. Det som framkommer och överenskommes i samtalet ska bilda underlag för kommande års arbetsuppgifter, kompetensutveckling och löneutveckling. Utvecklingssamtal och lönesamtal är två dialogtillfällen, där medarbetarnas resultat, kompetens och måluppfyllelse kopplas samman med löneutvecklingen. välstrukturerade utvecklingssamtal samt lönesamtal är av grundläggande betydelse för kvaliteten i verksamheten Medarbetarskap Medarbetarskapet ska bygga på varje medarbetares förutsättningar, engagemang och ansvar för helheten och att de på bästa sätt får möjlighet att bidra till en positiv utveckling av verksamheten. Samspelet i personalgruppen är viktigt för hur respekten för varandra och förhållningssättet till enskilda utvecklas. Det påverkar också hela gruppens förankring i de grundläggande värderingarna. Verksamhetsutveckling I all verksamhet finns områden som fungerar väl och som behöver lyftas fram så att chefer och medarbetare kan känna stolthet. Men det finns även områden som behöver utvecklas och förbättras. Dessa områden är betydelsefulla att fånga upp och arbeta med för att kvaliteten i verksamheten fortlöpande ska utvecklas och förbättras. Genom mätningar, uppföljningar och utvärderingar identifieras förbättringsområden. Planering och genomförande av förbättringsarbetet ska sedan ske i dialog mellan ledning och medarbetare. En viktig del är att medarbetarna kan avsätta tid så att verksamhetens arbete kan planeras och utvärderas i förhållande till uppställda mål. Det förutsätter en kultur som bejakar kontinuerligt lärande i organisationen. Även de äldre och deras anhöriga ska involveras i förbättringsarbetet. 18 Vägar till en god äldreomsorg

19 en effektiv verksamhetsutveckling fordrar en organisation som bejakar och stödjer kontinuerligt lärande chefen ska se till att medarbetarna, den äldre och dennes anhöriga involveras i arbetet med att utveckla verksamheten Kompetensförsörjning En grundläggande förutsättning för att omsorgen och vården av äldre ska hålla hög kvalitet är att personalen har rätt kompetens. En stor utmaning för arbetsgivare är därför att utveckla strategier för att rekrytera och behålla välutbildad personal. Det handlar om att erbjuda den goda arbetsplatsen med bland annat trygga anställningsvillkor, bra löner, introduktion, handledning och kontinuerlig kompetensutveckling. arbetsgivaren ska utarbeta samlade strategier för långsiktigt hållbar kompetensförsörjning Kompetensutveckling Om medarbetarna över tid ska kunna behålla och höja sin kompetensnivå krävs en samlad och långsiktig strategi för kompetensutveckling. Det innebär att det i verksamheterna ska finnas både individuella och verksamhetsövergripande kompetensutvecklingsplaner. det på varje arbetsplats ska finnas individuella samt verksamhetsövergripande kompetensutvecklingsplaner planerna kontinuerligt ska revideras Introduktionsprogram För att nya medarbetare ska få förutsättningar att kunna utföra ett professionellt arbete måste det i verksamheterna finns ett väl genomarbetat introduktionsprogram. Inte minst är det viktigt att överbrygga steget från den generalistutbildade socionomen till den yrkesverksamma biståndshandläggaren eller kuratorn. Introduktionen ska vara individuellt anpassad till medarbetarens behov och förutsättningar. Den ska innehålla information om de egna Akademikerförbundet SSR 19

20 arbetsuppgifterna och om verksamheten i stort, bland annat det fackliga arbetet. Introduktionen ska också följas upp och ansvarig chef ska hålla sig informerad om hur det går för den nyanställde. arbetsgivaren ska anta särskilda policydokument om introduktion för att säkerställa att nya medarbetare får en bra start på arbetsplatsen. 20 Vägar till en god äldreomsorg

21 Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för akademiker. Medlemmarna är beteendevetare, ekonomer, personalvetare, samhälls vetare eller socionomer och arbetar i såväl offentlig som privat sektor. Många är också egenföretagare eller chefer. Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till professionell yrkesutövning. Med medlemmar är vi det fjärde största förbundet i Saco. Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala och centrala arbete. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens Akademikerförbundet SSR Omslagsfoto: Colourbox Tryck: KST Infoservice, Kalmar, januari 2014

22 Akademikerförbundet SSR Box 12800, Stockholm tel , fax

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv ARBETSMILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

Ett hållbart arbetsliv ARBETSMILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR Ett hållbart arbetsliv ARBETSMILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR Ett hållbart arbetsliv ARBETSMILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR Innehåll FÖRORD........................................................

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 1998, reviderat den 18 augusti 2011 För

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer