Klinisk fysiologi är Årets vägvisare. TEMA: SAMVERKAN sid Nye kommunikationschefen sid Gruset i maskineriet ska bort sid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klinisk fysiologi är Årets vägvisare. TEMA: SAMVERKAN sid. 4 11. Nye kommunikationschefen sid. 10 11 Gruset i maskineriet ska bort sid."

Transkript

1 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 2 april 2014 Klinisk fysiologi är Årets vägvisare TEMA: SAMVERKAN sid Nye kommunikationschefen sid Gruset i maskineriet ska bort sid.16 INTRYCK

2 I DETTA NUMMER Tema: Samverkan sid En problemlösares vardag 3 En förutsättning för god vård 4 Bättre livskvalitet för äldre 4 Familjecentralen står på fyra ben Vårdguiden webbplats om vård för hela Sverige 5 Livet är härligt efter kurs hos Friskvården i Värmland 6 Bättre utskrivning för minskad inläggning 7 Barnsligt enkelt 8 God kommunikation ger trygga patienter 10 Lagarbete och ständiga förbättringar har minskat köerna 12 Landstinget står berett inför sommaren 13 Möten på distans 14 Fokuserad KBT ger lite till många i stället för mycket till få 15 Gruset i maskineriet ska bort 16 Samordningen ska bli bättre 17 Ingegerds innovativa instrumentbricka 18 Region Skåne inför journal på nätet 18 Notiser 19 Landstingsdirektörens PS 20 Förtroendefullt samarbete TEMAT I DETTA NUMMER av Intryck är samverkan. Det är ett både mångtydigt, utslitet och väldigt viktigt ord. Samverkan bygger på en gammal svensk tradition av samförstånd och Saltsjöbadsanda. En minst sagt framgångsrik tradition, är värt att notera, där samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund bidragit till att vi i Sverige i decennier haft relativ arbetsfred och uppnått ett välstånd som länge varit bland de högsta i världen. Idag används begreppet samverkan till allt och inget. Om två enheter har möten ihop kan det kallas samverkan, vilket kan urholka det viktiga ordet. Att arbeta sömlöst och gränsöverskridande mellan enheter, verksamheter och organisationer är ett av de allra viktigaste förbättringsområdena för att vi ska kunna behålla vår höga standard inom vård och omsorg. Men kanske behöver begreppet ha en kvalitetsstämpel. Nya perspektiv är ett exempel på ambitiös samverkan med kvalitet mellan landsting och kommuner som nu börjat skörda konkreta framgångsfrukter i form av bättre tillgänglighet till vård och omsorg. MÅLET FÖR DEN SJUKVÅRD vi bedriver i Landstinget i Värmland tror jag alla kan skriva under på: en patientsäker vård med hög kvalitet, tillgänglighet och gott bemötande som ger nöjda patienter och trygga invånare. Om målet är det lätt att skapa samförstånd. Det som kan skilja politiska partier, landstingsledning, fackliga organisationer, patientföreningar, enskilda medarbetare eller patienter åt, är tron på hur man åstadkommer den goda vården och på vilket sätt man ska använda resurserna personal, utrustning, metoder, lokaler på bästa sätt. Vägen till målet är det svårare att komma överens om ibland. Samverkansavtalen mellan personalorganisationer och arbetsgivare (i vårt fall landstinget) är en av de allra viktigaste grundpelarna för god utveckling av vården. Här sätts samverkan på prov och det krävs både lyhördhet, respekt och god kommunikation. är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år. Adress: Intryck, Landstingshuset, Karlstad E-post: Redaktion: Elisabet Petersson Kristina Borgsten Annika Olsson Petter Niljung Júlia Megyeri Jens Magnusson Ansvarig utgivare: Tomas Philipp Grafisk form: Kristina Borgsten Omslagsbild: Jens Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: tfn: (054-6) Nästa nummer: I början av juni kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är 13 maj Omslagsbilden: Tuula Räikkönen, undersköterska på klinisk fysiologi, kontrollerar EKG. RADICAL COLLABORATION är ett inte så känt begrepp, som kräver sin förklaring. Det översätts med förtroendefullt samarbete och utgångspunkten är att vid ett partnerskap eller en förhandling så vinner man på att försöka se saker ur den andra förhandlingspartens eller samarbetspartnerns perspektiv och skapa en winwin-situation. Det som är bra för den andra parten är bra för dig. Om båda har den inställningen, vinner båda. Det här är modern förhandlingsfilosofi som möjliggör hållbara partnerskap och god samverkan och som lägger grunden till framåtskridande och utveckling. JAG TROR SJUKVÅRDEN, som inte sällan dras med interna motsättningar, skulle vinna på mer inslag av radical collaboration. Vi vill alla ha full bemanning av kompetent personal, rättvisa löner efter prestation och effektiva flöden utan köer och väntetider, så att vi både klarar högsta vårdkvalitet och god hushållning med skattepengarna. Om vi ska klara det måste vi samverka, med kvalitet. Och med förtroende. Tomas Philipp Kommunikationschef 2 INTRYCK

3 En problemlösares vardag Det är när Isabelle Edgren får lösa problem tillsammans med personalen ute i verksamheten som hon trivs allra bäst med sitt arbete. Som landstingsjurist ser hon till att vi andra gör rätt. Yrke i LiV: Landstingsjurist Intresset för samhället fick styra när Isabelle Edgren skulle välja yrkesbana. Valet var dock ingen självklarhet. Det stod mellan juridik och journalistik, men jag valde juridiken, säger hon. Efter sex års arbete inom både rättsväsendet och på statliga verk blev Isabelle Edgren rekryterad till Landstinget i Värmland. Nu har jag arbetat här i tio år. På landstinget är vi två jurister som arbetar med ungefär samma saker. Jag har en konsulterande roll där den viktigaste uppgiften är att ge stöd till våra verksamheter i juridiska frågor. Lösa vardagsproblem Stödet består till stor del av rådgivning och utbildning till hela verksamheter eller enskilda medarbetare. Arbetet innebär också mycket studier, faktainsamling och bearbetning av material som samlats in. Detta för att reda ut vad som gäller i vissa frågor och kunna lösa problem. Mitt arbete är som roligast när jag kan vara till hjälp ute i verksamheten för sjukvårdspersonalen. När jag kan lösa problem som uppstår i deras vardag. Arbetet som jurist är varierat och sällan tråkigt. Men ibland har jag ångrat mig och det främst av två skäl. Är man jurist är det i stort sett omöjligt att göra internationellt arbete. Sedan handlar jobbet väldigt ofta om konfl ikter och det kan jag bli lite trött på, säger Isabelle Edgren. Göra lagen begriplig Som jurist gäller det att vara påläst, men det innebär inte att man måste ha hela lagboken i huvudet. Vissa frågor blir självklart rutin med tiden, men det är vanligare att man får kolla upp vad som gäller. Rättsutvecklingen går dessutom ganska snabbt så man måste hålla sig uppdaterad. Juridiken kretsar som bekant ofta kring de svåra frågorna och inom sjukvården omgärdas mycket av sekretess. Behandlingen av patientuppgifter är ett ständigt återkommande ämne, säger Isabelle Edgren. För gemene man kan juridiken kännas komplex och svårgripbar. Därför är en av hennes viktigaste uppgifter att göra lagen begriplig. Ibland vet inte den som behöver hjälp exakt vilket juridiskt problem de söker svar på och då får jag ofta en otydlig frågeställning. Då gäller det att kunna översätta. TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON Namn: Isabelle Edgren Yrke: Landstingsjurist Läser: När jag hinner läsa blir det kriminalromaner och svenska deckare. Lyssnar till: Rock, gärna tung musik som Metallica, men favoriterna genom alla tider är Beatles. Rekommenderar: Att dra ut i naturen, gärna med båt. INTRYCK

4 Tema: Samverkan En förutsättning för god vård Att söka vård ska vara enkelt och tryggt oavsett vart man vänder sig. En god samverkan är därför en förutsättning för att ge värmlänningarna bästa möjliga vård. Det handlar om att göra vården sömlös, säger Karin Malmqvist. Mycket av det arbete som sker inom hälsooch sjukvården är resultatet av bra samarbete mellan Landstinget i Värmland och andra aktörer. Samverkan med etablerade verksamheter som familjecentraler eller ungdomsmottagningar är ett exempel, delaktighet i olika typer av forum ett annat. Man ska inte glömma utbildning som är en stor och viktig del av vår samverkan. Landstinget arbetar till exempel mycket med Karlstad universitet, säger Karin Malmqvist som är chef för division allmänmedicin. Bra processer En stor del av landstingets samverkan sker tillsammans med kommunerna i Värmland. Många människor kommer in i vården via kommunala verksamheter och därför behöver man skapa bra processer som skär genom organisationerna. Visit i Hagfors är ett utmärkt exempel på en väl fungerande samverkan, säger Karin Malmqvist. Visit är ett pågående projekt mellan allmänmedicin, skola och socialtjänsten i Hagfors kommun som genomförs i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och Karlstads universitet. Det vänder sig till boende och studerande i Hagfors och arbetar med första linjens vård för att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Samverkan med kommunerna är nödvändig, enligt Karin Malmqvist. Det är en förutsättning för bra vård. Kommunerna är förvisso inte inne hos oss och opererar, men det gäller att utveckla kontaktytorna, för tillsammans är vi en del av en större vårdkedja. En utmaning Äldrevården är en annan viktig del. Arbetet berör ofta de kroniskt sjuka och vikten av samverkan blir tydlig om man tänker på att vi trots allt vill att människor ska vårdas så lite som möjligt på sjukhus. En ökad samverkan leder till fördelar för både patienten och organisationerna. Att ha gemensamma mål gör att man kan undvika att varken patienter eller deras anhöriga faller mellan stolarna. Vården blir trygg och säker. Ytterst handlar det om att göra vården sömlös och det är en utmaning, säger Karin Malmqvist. TEXT: JENS MAGNUSSON Bättre livskvalitet för äldre Ett gott samarbete mellan kommunerna i Värmland och landstinget har lett till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre i hela länet. Det var för fyra år sedan som landstinget och kommunerna inledde samarbetet med bland annat systematisk kontroll genom fler läkemedelsgenomgångar. Under hösten 2013 gjordes totalt 639 läkemedelsförändringar hos 240 patienter i länet. Att hela tiden gå igenom vilka läkemedel patienten behöver och förändra doseringen leder till att patienterna mår bättre. Dessutom får patienterna med sig en läkemedelsberättelse där det står förklarat varför doseringen har sänkts eller varför något har tagits bort, säger Susanne Carlsson som är läkemedelschef inom landstinget. Viktigt med fortsatt arbete Annika Ode som är chef för sjuksköterskorna inom Arvika kommun vittnar om effekten av den förändrade läkemedelsanvändningen. Vi har ett antal brukare som har blivit piggare tack vare att vi har hittat andra sätt att tillgodose behoven, säger hon. Vårdcentralen Verkstadens enhetschef Rolf Marling trycker på att det är viktigt att arbeta vidare. Man ska aldrig vara nöjd. Med läkemedelsenhetens hjälp har vi fått ett bra flyt i genomgången av de särskilda boendena i Arvika. Nu tar vi nästa steg för att fånga in patienter som har eget boende. Överenskommelse Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har gemensamt satt upp nationella mål för att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre. Förra året nådde Värmland samtliga mål enligt den överenskommelsen. Landstinget läkemedelschef Susanne Carlsson berättade om det goda samarbetet. Tack vare ett bra resultat får vi mer resurser, men det allra viktigaste är att patienterna får en bättre livskvalitet, säger Elisabeth Kihlström (KD) som sitter med i den politiska styrgruppen för Nya Perspektiv inom Region Värmland. TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON 4 intryck

5 Familjecentralen står på fyra ben Tema: Samverkan I mars invigdes Värmlands elfte familjecentral, Familjecentralen Eda. Det är jätteroligt när en ny familjecentral öppnas och se så många människor sluta upp kring barnen. Målet är att det ska finnas familjecentraler i länets alla kommuner, säger Anna Bodin, verksamhetsutvecklare för familjecentraler i Värmland. Ytterligare familjecentraler är under utveckling medan andra har funnits länge. De senaste åren har flera familjecentraler firat 10 år, bland annat familjecentralerna Mörmo gård på Hammarö, Årjäng och Kristinehamn. Familjecentralernas personal erbjuder råd och stöd till föräldrar och barn. Öppna förskolan utgör navet i familjecentralen där familjer träffas och utbyter erfarenheter. I flera kommuner är ungdomsmottagningen lokaliserad till familjecentralen. Socionom Sofie Malmgren, barnmorska Katarina Kiiveri, förskollärare Christina Söderberg, barnmorska Kristina Forsberg, och BVC-sjuksköterska Gun-Brith Albertsson. På bilden saknas BVC-sjuksköterska Margaretha Liljegren. En familjecentral står på fyra ben, mödrahälsovård, barnhälsovård, öppna förskolan och förebyggande socialtjänst. Dessa fyra verksamheter måste ingå, för att få kallas familjecentral, förklarar Anna Bodin. TEXT OCH FOTO: IDA KNUTSSON 1177 Vårdguiden webbplats om vård för hela Sverige På 1177.se samlas kunskap och tjänster inom hälsa och vård från alla Sveriges landsting och regioner. De gemensamma sidorna sköts från den nationella redaktionen. På 1177.se kan man läsa om sjukdomar, behandlingar, regler och rättigheter eller ställa en anonym fråga och få ett personligt svar. Här kan man även hitta och jämföra vårdmottagningar, använda e-tjänster för att kontakta vården, läsa artiklar om olika sjukdomar och på olika sätt ta del av andra människors upplevelser. Nationell redaktion Allt nationellt innehåll på 1177.se produceras av 1177 Vårdguiden centralt, tillsammans med experter från hälso- och sjukvården Vårdguiden har cirka 350 manusförfattare och faktagranskare som är med och skapar och kvalitetssäkrar innehållet. Om alla landsting och regioner skulle ha motsvarande organisation för att skapa alla medicinska texter skulle det bli mycket pengar. Nu sköts det från den nationella redaktionen och vi kan ta del av det för att få välinformerade värmlänningar, säger Ulrika Svanberg, webbredaktör för 1177 Vårdguiden i Värmland. Delar av innehållet på 1177.se finns översatta till andra språk, i vissa fall är innehållet översatt till femton olika språk. Barnavdelningen är översatt till arabiska, spanska och engelska. Vi kan lita på att kvaliteten är hög på de nationellt översatta texterna. Anpassat för Värmland 1177.se anpassas automatiskt så att man alltid får upp information från landstinget i det område där datorn har sin ip-adress. Det gör att man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. Specifika texter och tjänster från landsting och regioner ansvarar de regionala redaktionerna för. Så varje verksamhet hos oss i Värmland har möjlighet att lägga till information som gäller just här. Det gäller även om man vill lägga till något i en nationellt producerad text. På så vis kan alla texter stämma överens med verkligheten i Värmland. TEXT: ELISABET PETERSSON intryck

6 Tema: Samverkan Cajsa Johansson och Leena Johansson är två av deltagarna i Friskvården i Värmlands Hälsokursen vikt i Kristinehamn. Friskvårdskonsulent Nina Rindefors, till höger, är den som håller i kursen. Livet är härligt efter kurs hos Friskvården i Värmland Leena Johansson och Cajsa Johansson går på kurs hos Friskvården i Värmland i Kristinehamn. De jobbar med att ändra vanor för att må bättre. De får stöd av både friskvårdskonsulenten, landstinget och sina kurskamrater. Kristinehamnarna Leena och Cajsa har båda gått Hälsokursen hos Friskvården i Värmland. Det är en kurs som handlar mycket om mat, motion och motivation. Inte i första hand för att gå ner i vikt utan för att må bättre. Leena berättar att när hon gick kursen var hon stressad. Hennes man var sjuk och själv höll hon på att byta jobb. Jag kände mig inte motiverad och kursen gav inga resultat just då. Men efter ett år mötte hon Cajsa i en affär. Cajsa berättade att hon anmält sig till Hälsokursen vikt och det ledde till att även Leena anmälde sig till kursen som började i november Nu har jag fått mer motivation, jag har gått ner tio kilo, känner mig glad och pigg och har ingen stressvärk. Livet är härligt! Cajsa har också gått ner i vikt sju kilo, mår bättre än tidigare och känner sig nöjd med att ha fått igång sig själv. Hon går med stavar tillsammans med friskvårdsmaskinen Konrad, en terrier vars koppel sitter i ett bälte runt Cajsas midja. Ingen förbjuden mat Både Cajsa och Leena berättar om sina ändrade matvanor. Vi har inga förbud. Vi kan äta allt men äter lite mindre, planerar vår mat, skriver matdagbok, tänker på vad vi äter, godis och kakor äter vi inte varje dag. Och vi har fått lägre matkostnader. På kurserna har de lärt sig att det viktigaste inte är att gå ner i vikt utan att äta och motionera rätt så att de mår bra. Om man inte lyckas minska i vikt kan det bero på till exempel sjukdom, mediciner, stress och dålig sömn. Men att äta rätt och röra på sig mer lönar sig ändå. Samverkan med vårdcentralerna Att gå en kurs och arbeta i grupp innebär att deltagarna kan stötta varandra och dela med sig av sina erfarenheter. Det innebär också att sjukvårdens resurser kan användas på ett effektivt sätt. I Hälsokursen medverkar personal från landstingets vårdcentral, sjukgymnast- mottagningen och från den privatdrivna Vintergatans vårdcentral i Kristinehamn. Då kan dietisten berätta om mat och kuratorn om stress för flera personer samtidigt istället för bara en person, säger Nina Rindefors som är friskvårdskonsulent hos Friskvården i Värmland i Kristinehamn. Kursernas innehåll anpassas till deltagarnas behov och mål. Och att deltagarna håller sig friska är inte bara bra för dem själva utan också för samhället. TEXT OCH FOTO: ELISABET PETERSSON I Hälsokursen vikt utgår man från programmet i Klara Edlunds och Björn Zethelius bok Fetma behandling med kognitiv beteendeterapi. Friskvården i Värmland Friskvården i Värmland är en ideell förening som finansieras genom anslag från Landstinget i Värmland och Värmlands kommuner. Till både de teoretiska kurserna och motionsgrupperna kan man komma på eget initiativ eller genom fysisk aktivitet på recept. Mer information: 6 INTRYCK

7 Bättre utskrivning för minskad inläggning Tema: Samverkan Genom pilotprojektet Standardiserad utskrivningsprocess hoppas man kunna minska antalet återinskrivningar på Sjukhuset i Arvika. Arbetet med den nya rutinen är redan i full gång. Det är väl känt att en relativt liten grupp sjuka, ofta äldre, står för många sjukhusvistelser som skulle kunna undvikas. Många återinskrivs för samma sak som de tidigare lades in för, ofta sker det kort tid efter tidigare vistelse på sjukhuset. I Arvika pågår pilotprojektet Standardiserad utskrivningsprocess, där Monika Berneflo är sjukhussamordnare och lokal projektledare i Arvika. Under våren testar vi en ny rutin för utskrivning och för en säkrare hemgång vid våra medicinavdelningar. Rutinen går ut på att den sjuksköterska som planerar vården redan vid inskrivningstillfället på akuten fastställer om patienten löper risk för att återinskrivas inom 30 dagar. Lätt att förstå Bedömningen görs med hjälp av några frågor i en checklista. Den är framtagen utifrån parametrar som forskningen har visat ökar risken för att söka oplanerad vård, till exempel ensamboende, kognitiv svikt samt vissa diagnoser som hjärtsvikt och lungsjukdomen kol. När det börjar dra ihop sig för utskrivning så informeras patienten på ett lättförståeligt sätt. Även det sker enligt en särskilt metod som kallas teach-back, där vi ber patienten återberätta informationen för att säkra förståelsen. Syftet med informationen är att patienten och de närstående ska känna sig trygga vid hemkomsten och veta vart de ska vända sig om det uppstår komplikationer. Ringer upp efter hemkomst När patienten väl är hemma så ringer en sjuksköterska från avdelningen upp och kollar hur patienten mår. Vår ambition är att det ska ske inom 72 timmar från hemkomsten. Sköterskan stämmer av om patienten förstått informationen som gavs på sjukhuset, eventuella oklarheter kring läkemedelslistan samt identifierar behov och åtgärder, till exempel om det kan behövas kontakt med öppenvården, säger Monika Berneflo. Projektet redovisas på försommaren I Arvika har man redan arbetat med uppföljning av patienter, fast i mindre omfattning, och det har haft god effekt. Det vi nu kommer att arbeta mycket med är att identifiera alla risker och möjligheter och sedan säkra och standardisera själva processen. I juni ska projektet redovisas för hälso- och sjukvårdsledningen som tar ställning till om arbetssättet ska införas inom landstinget. TEXT: PER GRUNDSTRÖM Standardiserad utskrivning Möjligheter med standardiserad utskrivning: Identifiera och följa upp patienter som man redan idag känner till och vet kommer att komma tillbaka. Säkra att patient och närstående är väl informerad vid hemgång. Ökad samverkan kring multisjuka och äldre mellan slutenvård och primärvård. Primärvård blir alternativ kontaktväg i stället för akutmottagning. I förlängningen färre återinskrivningar i slutenvården. Boktips Om samverkan: För utveckling av hälsa och välfärd Red. Runo Axelsson och Susanna Bihari Axelsson (2013) Boken presenterar olika bidrag för samverkan, både teoretiska och praktiska, till kunskapsutveckling för hälsa och välfärd. Det gäller till exempel samverkan mellan olika professioner, organisationer, folkhälsoarbete, vård och omsorg för äldre, psykiatri och missbruksvård, arbetslivsinriktad rehabilitering. Boken vänder sig till studerande vid universitet och högskolor samt till personer som är praktiskt verksamma inom hälso- och sjukvård och andra välfärdsområden, där gränsöverskridande samverkan blir ett allt viktigare inslag. INTRYCK

8 Tema: Samverkan Barnsligt enkelt Tjugo procent av den värmländska befolkningen är barn och unga i åldrarna 0 18 år. Hur ökar vi deras inflytande och delaktighet i hälso- och sjukvården? Den frågan kommer delvis att besvaras i slutet av maj när en utbildning med samma tema är avslutad. Under våren går sju personer utbildningen som är upplevelsebaserad, det innebär att deltagarna lär sig genom att göra. De flesta arbetar direkt eller indirekt med barn och har mycket kunskap inom området. Deltagarna lär sig att använda designverktyg för att utveckla tjänster som ökar barn och ungas del- aktighet. Första steget i processen är att förstå vad barn och unga tycker och tänker i olika vårdsituationer. Vi ville undersöka vad barn tyckte med hjälp av enkäter men det gick inte så bra, vi fick in få svar. Men under utbildningen har vi fått en hel verktygslåda för hur vi ska fånga barns upplevelser. Det är jättespännande. Även om jag har varit ute i min egen verksamhet har jag sett saker med nya ögon och fått nya insikter, säger Pia Borgenstedt som arbetar som tandhygienist. Barn är brutalt ärliga Utbildningen har initierats av Landstinget i Värmland genom Experio Lab men leds av tjänstedesignbyrån Doberman. Byrån har mycket erfarenhet av att utveckla tjänster för och tillsammans med barn. En sak är säker, barn är brutalt ärliga. Är det något de inte gillar blir man varse om det på en gång, säger Tove Blomgren som bland annat varit med och tagit fram Barnkanalen på SVT Play. Egentligen är det väldigt bra att utgå från barn när man utvecklar en tjänst. Kan en treåring hantera något funkar det för alla, säger Therese Björkqvist som är projektledare för utbildningen. Therese berättar att utbildningen har genomförts en gång tidigare i New York med lyckade resultat. Designmetodik är inte lösningen, men det är ett verktyg för att hitta lösningen. Designprocessen utgår alltid från användaren, vilket i det här fallet är barn och unga. Kärnan är samskapande. Tillsammans med barn och unga, utbildningsdeltagarna Lego är ett demokratiskt sätt att uttrycka sig på, man behöver inga förkunskaper och man bestämmer själv vad resultatet ska symbolisera. Deltagarna fick vid första mötet presentera sig själva med Lego och projektplanen för utbildningen visualiserades även den med hjälp av Lego. 8 intryck

9 Tema: Samverkan Pia Borgenstedt är en av de sju deltagarna som går utbildningen som är förlagd i Karlstad och Stockholm. och personer som har mycket kunskap inom området hittar vi gemensamma lösningar. Utöver deltagarna från landstinget har en referensgrupp upprättats med representanter från bland annat Allmänna barnhuset, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting. Referensgruppen ska fungera som ett stöd för deltagarna och bidra med kunskap och idéer under utbildningens gång. Otraditionellt sätt att tänka Eva Goedicke Åkesdotter, folkhälsostrateg och samordningsansvarig för barnrättuppdraget i landstinget, tycker att utbildningen har varit mycket givande. Vi vänder på perspektiven, vi utgår från barn och unga och vad de vill snarare än vad verksamheten vill. Designverktygen gör att vi tvingas tänka annorlunda och otraditionellt, vilket är nyttigt. Visst kände jag en rädsla i början att inte veta vad exakt vi kommer landa i, men genom att vi möter barn och unga tidigt i processen och testar nya lösningar vet jag att det kommer landa i något bra. Tomas Edman som är verksamhetsansvarig för Experio Lab vill att fler ska kunna gå utbildningen. Eftersom konceptet endast testats en gång tidigare är det jättespännande att se vad det kommer mynna ut i. Vi ska utvärdera den och förhoppningen är att den ska bli standardiserad och att fler ska ha möjlighet att gå den. TEXT OCH FOTO: EMILIA HENRIKSEN Om Experio Lab Experio Lab ska med Landstinget i Värmland som bas utgöra ett nationellt centrum för patientnära tjänsteinnovation som tillsammans med andra ska skapa och sprida kunskap om tjänsteinnovation och design inom offentlig sektor. Experio Lab drivs av Landstinget i Värmland i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Centrum för tjänsteforskning (CTF) med finansiellt stöd av Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA. Boktips Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd Jakobsson, Inga-Lill (2013) Hur kan du på bästa sätt stödja barn i svåra livssituationer? Hur kan du samverka med andra professioner? Kontakt med föräldrar? Vilket stöd har du rätt till? Ett gott samverkansklimat innebär att du inte lämnas ensam med svåra beslut och kan på så sätt ge barn och unga möjligheter till en bättre tillvaro. Målet med samverkan är att alla delar på ansvaret, barnets perspektiv tas tillvara och de vuxna intar ett barnperspektiv. Den här boken visar exempel på hur samverkan blir ett framgångsarbete INTRYCK

10 Tema: Samverkan God kommunikation ger trygga patienter Patienternas krav och förväntningar på bra information ökar hela tiden. Därför har Landstinget i Värmland ett ansvar att se till att de är väl insatta i sin egen sjukvård. Sjukvården i Värmland ska hålla högsta möjliga kvalitet, det gäller även informationen och kommunikationen, säger landstingets nye kommunikationschef Tomas Philipp. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar när det gäller information och kommunikation. Kraven på god kommunikation ökar redan och kommer att öka ännu mer när morgondagens patienter blir en del av vården. I dag förväntar man sig att få information, både om sin egen sjukdom och om den verksamhet som vi bedriver. Vi måste bli snabbare och bättre på att förmedla rätt information i varje situation, säger Tomas Philipp. Patienten som konsument Landstingets nye kommunikationschef är övertygad om att det krävs hårt, långsiktigt arbete och samarbete mellan verksamheter och staber för att möta de ökande kraven på information. Överföringen av information från vårdgivare till patient sker oftast i det direkta mötet och det innebär att sjuksköterskan eller läkaren måste vara duktig på att förmedla relevant information som passar olika individer. Kraven är till viss del en generationsfråga. Många unga betraktar sjukvården som en tjänst bland andra. Vissa talar också om patienten som konsument. I dag kan man välja bland olika aktörer och då ställer patienterna krav, helt berättigade sådana, säger Tomas Philipp. E-tjänster till hjälp God kommunikation handlar också om att tillhandahålla bra e-tjänster. Under de senaste åren har användandet av dem ökat kraftigt i Sverige. På många sätt blir sajter som 1177 Vårdguiden framtidens första linje. Det är viktigt att vårdpersonalen tar till sig de nya e-hälsoverktygen och förmedlar dem till sina patienter. På sikt kommer det att leda till en avlastning som gör att vi kan spara mycket administrativ tid. Tid som vi kan ägna åt vård. Att kommunicera är också ett sätt att skapa trygghet. Tidigare har det funnits en skräck inför att berätta för mycket för patienten. Jag tror inte att man försämrar livskvaliteten för en människa om man bidrar till en ökad medvetenhet. Det är snarare så att patienten blir en likvärdig medspelare som kan föra en djupare dialog med sin läkare. Men man ska också komma ihåg att varje individ själv kan välja vilken information man vill ha. Alla vill inte veta allt, säger Tomas Philipp. Internkommunikationen grunden till allt För att kunna lyckas i kontakten med patienterna krävs också att den interna kommunikationen fungerar smärtfritt. Jag brukar säga att kommunikation ska vara både bränsle och smörjmedel i en organisation. Kommunikationsstaben ska inte bara bidra till att allt flyter utan också påverka på ett sätt som bidrar till utveckling, säger Tomas Philipp. Att ha tillgång till bra system är en viktig faktor. En annan att den enskilde chefen blir medveten om hur och på vilket sätt man informerar och kommunicerar med sina medarbetare. Dialog med chefen är den viktigaste kanalen och där kan vi bli ännu bättre. Att Landstinget i Värmland redan har mycket goda förutsättningar att ligga i framkant vad gäller kommunikationsarbetet är Tomas Philipp övertygad om. Värmland är framstående överlag på IT-sidan och landstinget är en överblickbar organisation som kan bli väldigt effektiv med smidiga vårdkedjor och flöden. Vi ligger bra till och har inga planer på att sitta och vänta in andra. Vi ska vara ett föredöme. TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON Om kommunikationsstaben Den nya kommunikationsstaben består av två delar: kommunikationsenheten och sjukhusbiblioteken. Kommunikationsstaben är på olika sätt ett stöd till alla processer inom information och kommunikation. Man tillhandahåller, förvaltar och ansvarar för kanaler, webbsidor och sociala medier. Samtidigt arbetar man dedikerat mot de olika divisionerna och verksamheterna genom ett flertal kommunikatörer. Relationen till media är viktig. Där fungerar staben både som rådgivare och kontaktskapare. Man agerar inte som talespersoner, utan det gör ansvariga i verksamheterna. Ständig omvärldsbevakning och nyhetsrapportering ingår i arbetsuppgifterna och man fyller en viktig funktion vid kris och katastrof. Staben arbetar också på uppdrag med kommunikationsplaner, budskapsformulering och trycksaker. Man jobbar med arrangemang som mässor, seminarier eller invigningar samt är en resurs vid rekrytering och skapandet av annonser. Sjukhusbiblioteken kommer få en allt viktigare roll och utvecklas som mötesplatser. För närvarande ser man också över möjligheten att ha informatörsresurser på biblioteken i Arvika och Torsby. 10 intryck

11 intryck

12 Årets vägvisare: Klinisk fysiologi Lagarbete och ständiga förbättringar har minskat köerna På bara ett år har väntetiderna till klinisk fysiologis samtliga undersökningar minskat drastiskt. I kön till arbetsprov står i dag 34 värmlänningar, för ett år sedan väntade 330. Vi produktionsplanerar men det är inte hela förklaringen. Genom lagarbete och ständiga förbättringar har vi nått resultat, säger verksamhetschef Lotte Johansson. Snabb feedback. Vykort för omedelbar respons från patienter finns lätt tillgängliga. Förslagen läggs i en låda på kliniken och tas omhand vid nästa arbetsplatsträff. Listan gav resultat Ständiga förbättringar ger resultat. Personalen på klinisk fysiologi har sett över och ändrat många olika saker, bland annat följande: Omorganisation, fem självständiga team har skapats. Tillsatt en driftsledare som följer och bevakar produktionen. Korrigering av schema för jämnare bemanning över veckan. Kompetensanalys, rätt kompetens på rätt plats. Strävar efter att minimera tomma tider. Patienter hela dagarna. Tydliga remittentanvisningar. Kurser värderas och matchas mot behov. Fler internutbildningar. Telefontid i princip hela dagen. Ansluten till Mina vårdkontakter på nätet. Använder förbättringstavlan. Köerna växte trots att personalen jobbade för fullt. Missnöje, stress och sjukfrånvaro ökade. Det var dags för en förändring. Personalen var motiverad, säger Lotte. Som ny verksamhetschef i januari 2012 bestämde hon sig för att analysera läget och beskriva verksamheten i siffror. När kommer patienterna? Vilka och hur många undersökningar görs? Vad är planerat, vad är akut? Hur ser kapaciteten på kliniken ut? Utifrån svaren gjordes sedan en produktionsplanering. Och en kapacitetsplanering. Vi tog reda på vad vi behöver producera för att klara inflödet. Det visade sig till exempel att scheman inte var lagda utifrån när patienttrycket var som störst. Lediga måndagar och fredagar är ofta önskat från den som jobbar deltid men ur ett patientperspektiv blir det galet. Behovet av vidareutbildning granskades också. Driftledare Anders Eriksson förklarar att kliniken var noga med att all fortbildning skulle utgå från behov och bemanning som fanns på kliniken. Nu till exempel jobbar vi intensivt för att utbilda fler som kan ultraljud på hjärta. Målet är inte att helt ta bort köerna. Planerad verksamhet tre till fyra veckor framåt är optimalt. Akuta patienter ska tas emot inom 24 timmar. Kön till arbetsprov har minskat från 330 till 34 på ett år Genom lagarbete har vi nått resultat, säger Anders Eriksson och Lotte Johansson. I januari 2012 stod värmlänningar i kö för att undersöka sitt hjärta med ultraljud. Väntetiden för den som inte var akut sjuk var ett år. I dag, mars 2014, är kliniken nere på 493 personer i ultraljudskön. Målet är inte att helt ta bort köerna. Planerad verksamhet tre till fyra veckor framåt är optimalt. Akuta patienter ska tas emot inom 24 timmar. TEXT: HELENA SÖDERQVIST FOTO: JENS MAGNUSSON ILLUSTRATION: TIN WIGELIUS SÅ HÄR MYCKET MINSKADE KÖERNA Antal patienter i kö januari 2013 Antal patienter i kö januari 2014 Minskning i procent Arbetsprov Spirometri tim EKG EEG EMG tim blodtryck Hjärtscint Neurografi Ultraljud hjärta INTRYCK

13 Landstinget står berett inför sommaren Landstinget i Värmland arbetar hårt med att lösa bemanningen i sommar. På grund av att antalet sjuksköterskor blivit fler är behovet av sommarvikarier större i år än tidigare. Det är inte helt enkelt, men vi jobbar på, säger Tobias Kjellberg. Det är ingen hemlighet att det har varit svårt att rekrytera personal inför sommaren Hälso- och sjukvårdschef Tobias Kjellberg försäkrar dock att det inte råder någon kris. Vi strävar med att ha patientsäkerheten i fokus i varje enskilt patientmöte, men vi måste också se till att våra medarbetare får semester. Det är inte en optimal situation för närvarande, men vi arbetar för fullt med att lösa den. Fler sjuksköterskor Vården planeras på samma sätt som tidigare och den akuta vården kommer att fungera som vanligt under sommaren. Operationer som inte är akuta, till exempel knäoperationer, flyttar vi på. Dessutom är det så att de flesta patienter inte vill få den typen av operationer utförda under sommaren. I år är behovet av sommarvikarier större än tidigare. Det beror på att verksamheten växt, vi har 22 sjuksköterskor fler i år än 2013, säger Tobias Kjellberg. Rutiner finns Om tillströmningen av antalet patienter, som är i behov av icke planerad vård, ökar under en period finns fasta rutiner som gäller under hela året. De ser likadana ut oavsett om det handlar om storhelger eller semesterperioder som till exempel sommaren. I sådana fall kallar vi in personal eller överbelägger enligt en särskild plan. Vi har och vi tar ansvar för värmlänningarnas vård året runt. TEXT: JENS MAGNUSSON Notiser Årets idé till barn- och ungdomsmedicin Maria Bengtner, barnsjuksköterska, Maria Forssberg, barnläkare och Åsa Jarl, barnsjuksköterska. Division medicinska specialiteter delar varje år ut ett pris för årets idé. Den här gången var det barn- och ungdomsmedicin som prisades för sitt arbete med barn och ungdomar som har diabetes. Från motiveringen: Genom ett systematiskt arbetssätt har kolhydratsräkning införts inom alla enheter som deltar i behandling av barn och ungdomar med diabetes typ 1. Patienterna och deras familjer har genom detta fått en större säkerhet i hur man doserar insulin till måltid och korrigerar höga blodsockervärden, vilket lett till en bättre och snabbare blodsockerkontroll. Detta kan ge en livslång effekt för dessa patienter. Ett diplom och en prischeck på kronor delades ut när divisionen hade chefsmöte i början av mars. Alla barn erbjuds Hepatit B-vaccin utan kostnad Landstingsstyrelsen beslutade i mars att införa kostnadsfri Hepatit B-vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn med start under Sedan tidigare har det funnits ett erbjudande till föräldrar om Hepatit B-vaccin mot kostnad inom Landstinget i Värmland. På tisdagen beslutade landstingstyrelsen att alla barn i länet ska erbjudas vaccinet kostnadsfritt. Vi har tagit beslut om att införa Hepatit B-vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det finns stora hälsovinster med det och det är viktigt för barnen att få vaccinet tidigt. Dessutom är det viktigt med likvärdig vård och likvärdiga villkor för alla barn i Värmland, säger landstingstyrelsens förste vice ordförande Jane Larsson. intryck

14 Projektledare Lena Lindström framför en av landstingets videokonferensanläggningar. Möten på distans Inom landstinget reser vi ofta till olika möten. Men nya sätt att kommunicera gör att vi slipper spilla tid i bilen. Vi får träffa fler patienter och hinner hem i tid. Videomöten Det finns 41 videokonferensanläggningar i landstinget som du bokar i lokalbokningssystemet. Via Communicator kan du delta i videomöten från din dator. Det går att få utbildning genom att kontakta Lena Lindström, projektansvarig för resfria möten. Mejl: Mer information hittar du på livlinan under serviceportalen/ Boka och beställ/ Webbmöte, videokonferens och telefonmöte. Tanken är att minska stress och press av alla resor till möten genom att öka användningen av videosamtal och webbmöten, säger Lena Lindström, projektledare för resfria möten. Lena Lindström arbetar med att förenkla och förbättra möjligheten att använda videooch webbutrustning samt hitta nyttan i vården där vi kan använda webbmöten. Genom att minska resor för vårdpersonal får man mer tid över till annat. Projektet Resfria möten har målet att på sikt minska resekostnaderna med 20 procent. Det skulle kunna innebära att vi sparar cirka 20 miljoner kronor samtidigt som vi bidrar till en bättre miljö. Det är mycket enklare och smidigare än man tror att vara med på ett video- eller webbmöte jämfört med att behöva resa. Vi har fördubblat antalet videosamtal sedan 2012 och allt fler ser fördelarna med detta sätt att kommunicera. Först i Sverige med videotolk En del i projektet är att se över möjligheterna till att använda videotolk, en tolk som är med via videosamtal, istället för en platstolk som ska vara med på besöket. Vi är först i Sverige med att testa detta. Än så länge är det på försöksnivå, men patienter, personal och tolkar är nöjda. På sikt kan detta fungera som en ersättning för platstolk som är svåra att få tag på. Vi har sett att det är väldigt bra när man exempelvis ska tolka barn eftersom kroppsspråket är viktigt. Många gånger kan patienter peka var det exempelvis gör ont och då blir det lättare att ha en videotolk med i stället för en tolk via telefon, säger Lena. Även vuxenhabiliteringen erbjuder nu sina klienter samtal via video. Sedan några år tillbaka används också video- och webbmöten till vårdplanering mellan Centralsjukhuset i Karlstad och Säffle kommun. Eftersom det genomförs cirka vårdplaneringar per år mellan landstinget och kommunerna i Värmland är förbättringsmöjligheterna stora. Sjukhuset i Torsby har också börjat arbeta med videomöten för vårdplanering. Förbättringsområden Lena Lindström arbetar aktivt med att hitta nya förbättringsområden som kan använda video- och webbmöten för att underlätta vårdarbetet. Möjligheterna är stora med den nya tekniken. Bland annat har Göteborg halverat väntetiden för patienter med malignt melanom med hjälp av smarta telefoner. Karolinska har en ny videometod för att ställa in medicineringen för Parkinsonspatienter i hemmet. Genom att bli inspirerade av vad som händer runt om i landet kan vi komma på många idéer som underlättar arbetet för både anställda och patienter, säger Lena. TEXT OCH FOTO: ERICA KARLSSON 14 INTRYCK

15 Psykolog Emelie Schröder och distriktsläkare Sofia Andersson. Fokuserad KBT ger lite till många i stället för mycket till få Projektet Fokuserad KBT genomfördes under 2013 på vårdcentralerna Herrhagen och Skoghall-Lövnäs. Projektet handlade om att öka tillgänglighet till samtalsterapeut och upptäcka psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Det är viktigt för mig att patienten får med sig något att jobba med efter besöket. Jag fokuserar på att ge patienten verktyg för att öka funktionsnivå och livskvalitet snarare än att bota patientens symtom, förklarar Emelie Schröder. Det är ovant att jobba med korta möten på 30 minuter. Genom att ge lite till många istället för mycket till några få, kan fl er få tillgång till samtalsterapeuten på vårdcentralen. Då kan vi verka mer förebyggande, slippa väntetider och risk för fler problem. Patienter nöjda med snabb respons Projektledare och psykolog Emelie Schröder utbildade personalen på vårdcentralerna i metoden tillsammans med psykologkonsult Erik Johnsson. Läkare och sköterskor fi ck ökad kunskap om psykisk (o)hälsa. Självhjälpsmaterial kring vanliga problem såsom ångest, depression och stress fanns för personalen att dela ut till patienter. Utvärderingen visade att patienterna var nöjda med den hjälp de fått, den snabba responsen gjorde att de kände sig tagna på allvar. Emelie och det här projektet har utvecklat vårt tankesätt kring psykisk ohälsa. Att ha Emelie nära har varit en trygghet för både mig och patienterna. Jag har tagit med mig patienter direkt till henne. Vi har duktiga beteendevetare här och Emelie har blivit ytterligare en resurs. Det har varit bra med korta väntetider och självhjälpsmaterialet vi hade. Det har hjälpt de patienter som kanske fallit ur processen vid långa väntetider, berättar Sofi a Andersson, distriktsläkare på vårdcentralen Skoghall-Lövnäs. Psykisk ohälsa är grunden till många sjukskrivningar, ett problemområde vi satsat på. Vi ser den här metoden som ett alternativ till vanlig KBT-behandling. Få, korta möten kan passa vissa patienter bättre. Vi jobbar med att införa KBT-behandling via internet, vilket blir ytterligare ett alternativ, förhoppningsvis Det är bra att kunna individualisera och erbjuda patienterna olika typer av behandling, berättar Bengt Hanson, allmänläkarkonsult inom division allmänmedicin. TEXT OCH FOTO: IDA KNUTSSON Fokuserad KBT Fokuserad KBT, även kallad Brief Intervention är en KBT-baserad metod för primärvården och involverar all vårdpersonal. Det viktigaste är ökad tillgänglighet till samtalsterapeut, exempelvis psykolog eller kurator och ökat samarbete mellan samtalsterapeut och övrig vårdpersonal. När personalen ser ett behov hos patienten att tala med terapeut, tas kontakt och patienten kan i regel få tid samma dag. Patientsamtalen är 30 minuter långa med ungefär 1 5 återbesök. Terapeuten ger återkoppling till läkare eller sköterska efter patientmötet. Under 2014 arbetar Emelie Schröder vidare med arbetsmetoden och i ett nytt projekt införs metoden på 3 4 andra intresserade, lämpliga vårdcentraler. För projektet 2014 används det mer internationella namnet Brief Intervention, arbetsmetoden är dock den samma. INTRYCK

16 Gruset i maskineriet ska bort I mitten av februari fick personalen på Vårdcentralen Rud en ny kollega med titeln vårddesigner. Under ett års tid kommer Anna Thies att följa det dagliga arbetet på vårdcentralen. Till en början var det många i personalen som var skeptiska till att vi skulle ha en designer här, det fanns många frågetecken. Jag visste inte heller vad det skulle innebära, men efter att ha läst om design förstod jag att det skulle bli mycket värdefullt. Anna kommer utifrån med en helt annan infallsvinkel vilket gör att hon betraktar verksamheten annorlunda. Hon vågar ställa de frågor som ingen annan ställer, säger Urban Lidström som är enhetschef. Projektet som är unikt i sitt slag kallas Vårdcentral 2.0 och finaniseras av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Målet är en bättre fungerande primärvård ur patientens perspektiv men även för vårdpersonalen. Intervjuar patienter och personal Anna Thies arbetar deltid på vårdcentralen, resterande delen av tiden är hon doktorand på Stockholms universitet. Hon smälter in bland den övriga personalen i sina vita kläder. Det enda som avslöjar henne är namnskylten där det står vårddesigner och den lilla anteckningsboken som hon fl itigt skriver i. Just nu är jag i ett stadium där jag observerar och ställer frågor till personal och patienter. Anna Thies berättar att hon letar efter grus i maskineriet, saker som gör att arbetet inte flyter. Det rör sig om både små och stora saker. Det dröjer inte länge innan grus identifi eras, när en kollega blir frustrerad över att inte hitta ett dokument noterar hon i sin anteckningsbok. Anna Thies har intervjuat flera patienter och kommer framöver att göra hembesök. Grunden för en designer är att förstå vad människor behöver och sen se över vad som behöver förändras. Hon är noga med att poängtera att förbättringsarbetet inte kommer att utföras av henne. Jag ser mig som ett verktyg för att personalen själva ska kunna genomföra förbättringsarbetet. Mitt bidrag är en helhetssyn och redskap för att engagera och involvera. Gnäll blir konstruktivt via Anna Personalen är positivt inställd till att ha en designer som kollega. Det är lätt att bli hemmablind och ibland ser man inte möjligheterna, Anna hjälper oss att se dem, säger Christina Broo som arbetar som undersköterska. Sjuksköterska Sophie Rosén tycker att det inte är några konstigheter att ha en designer som kollega. Hon smälter in i gruppen och är med i bakgrunden. Jag ser Anna som en ventil. Det som tidigare känts som gnäll från vår sida blir konstruktivt via henne. Jag känner mig hörd. TEXT OCH FOTO: EMILIA HENRIKSEN Vårddesigner Anna Thies intervjuar personalen på Vårdcentralen Rud. Christina Broo arbetar obehindrat samtidigt som Anna Thies observerar. 16 INTRYCK

17 Inköp och avtal Det ska vara lätt att göra rätt! Att följa avtal och göra upphandlingar är viktigt för landstinget för att hålla rätt kvalitet. Vi på upphandlings- och avtalsenheten finns för att ge dig stöd. Vi kan hjälpa dig med: Hur du kan minska kostnader inom ett avtal. Hur du kan ändra ett ineffektivt köpmönster eller beteende inom din verksamhet. Hur du kan effektivisera och styra mot verksamhetsmål inom upphandling och avtalsuppföljning. Vad du kan få för stöd under avtalsperioden. Vilka avtal vi har inom landstinget. Vad det är för regler som gäller. Hur en upphandling går till. Eller har du annat som är viktigt för din verksamhet inom upphandlings- och avtalsområdet? Kontakta oss så har vi lösningar. Vi kommer till dig och utbildar, informerar och har dialog för alla dina funderingar. Kontakt Upphandlingschef Avtalscontroller Rosette Lundell Johansson Pia-Britt Hildebrand, Åsa Dahlström och Rosette Lundell Johansson, kan lösa det mesta som rör avtal och upphandling. Kärnan i landstingsledningen är hälso- och sjukvårdschef Tobias Kjellberg, landstingsdirektör Gunilla Andersson, stabschef tillika biträdande landstingsdirektör Harald Ludviksen och hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson. Samordningen ska bli bättre med nya ledningsorganisationen Den nya landstingsledningen vill ännu bättre och tydligare leda och styra mot hög kvalitet och ökad patientsäkerhet. Landstingets ledningsorganisation träffas med en ny mötesordning på torsdagar. Syftet är bland annat att minska totala mötestiden och att få till en bättre samordning och kommunikation mellan och i verksamheterna. Kommunikationen har stor betydelse för hur vi lyckas i vårt utvecklingsarbete. I det nybildande chefsforumet får jag möjlighet att ge information regelbundet men samtidigt ta in från deltagarna vad som är på gång ute i verksamheterna. Genom att organisera alla ledningsmöten som vi gör nu kapar vi dessutom ner den totala mötestiden och tvingas arbeta mer effektivt och systematiskt, säger Gunilla Andersson, landstingsdirektör. Ledningsorganisationen består av fem olika ledningsgrupper: En landstingsledning, en ledningsgrupp, hälso- och sjukvårdschefens ledningsgrupp, stabschefsgruppen och ett chefsforum. Ledningsgrupperna Landstingsledningen består av landstingsdirektören, stabschef tillika biträdande landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdscheferna, alla divisionschefer, alla chefer för staber, chef för folktandvården, chef för fastigheter, ITchef, chef för landstingsservice, chefsläkare och enhetschefen för ledningsstöd. Landstingsledningen behandlar landstingsövergripande och strategiska frågor. Det finns även en ledningsgrupp som utgör kärnan i landstingsledningen. Den består av landstingsdirektören, biträdande landstingsdirektören och de två hälso- och sjukvårdscheferna och behandlar bland annat landstingsdirektörens beslutsärenden. Ledningsgrupperna hälso- och sjukvårdschefens ledningsgrupp och stabchefsgruppen bereder och beslutar i hälso- och sjukvårdsfrågor respektive administrativa frågor. I torsdagens sista möte chefsforum, ingår alla chefer i ledningsorganisationen. Mötet är ett kommunikativt forum som sammanfattar ärenden och beslut som tagits under dagen och diskuterar aktuell information från verksamheterna. TEXT: ERICA KARLSSON FOTO: JENS MAGNUSSON INTRYCK

18 Ingegerds innovativa instrumentbricka Ingegerd Sandberg är inte bara tandsköterska på Folktandvården Våxnäs, Karlstad. Nu är hon också innovatör. Och det av instrumentbrickan Safety Tray. Hur kom du på det här? Det har länge varit problem med att personalen sticker sig på våra instrument för att de sticker ut utanför brickorna. Så för ungefär två och ett halvt år sen väcktes idén. I den vevan var jag på studiebesök hos Harry Holmes, som är experter på rostfria produkter inom sjukvården, och tänkte de om några borde kunna göra en bra bricka. Så blev det också. Och nu är den äntligen klar! Vad är grejen med just den här instrumentbrickan? Först och främst är den säker. På instrumentbrickorna som används idag sticker ofta instrumenten ut över kanten vilket lätt leder till stick- och skärskador när de plockas i och ur diskdesinfektorn. Sedan är den också mer hygienisk. Det är större hål, och spolrum mellan brickorna så när man staplar dem på varandra når vatten och diskmedel alla instrument, vilket höjer den hygieniska standarden avsevärt. Brickan är tillverkad i rostfritt stål, vilket gör att den torkar fort och har lång livslängd vilket är bra ur miljösynpunkt. Även om den är dyrare (kostar cirka 900 kronor) än en plastbricka håller den i många, många år. Så det finns pengar att spara in i det långa loppet. TEXT OCH FOTO: DAVID KVICKLUND Ingegerd med sin uppfinning instrumentbrickan i rostfritt stål. Region Skåne inför journal på nätet I mars införde Region Skåne tjänsten ejournal. Det betyder att patienter i Skåne kan få åtkomst till delar av sina journalanteckningar via nätet. Det är positivt att ytterligare en huvudman inom sjukvårdssverige går igång. Det ger oss ytterligare erfarenheter att dra nytta av när det är vår tur, säger Henrik Svensson, delansvarig för att stärka patientens möjligheter till delaktighet och infl ytande, vilket är ett satsningsområde i landstingets politiskt beslutade flerårsplan. Till en början kommer tjänsten att omfatta alla journalanteckningar gjorda av läkare, med undantag för privata läkares anteckningar. Psykiatri, mödrahälsovård, förlossningsvård och ungdomsmottagning ingår inte. De som varit inlagda kan också ta del av sjuksköterskans sammanfattande utskrivningsanteckning och uppgifter om sina läkarkontakter. Journalen kan också begäras ut som en papperskopia, precis som tidigare. Nås via e-tjänsterna på 1177.se I Region Skånes ejournal kommer patienterna bara kunna se anteckningar från besök gjorda efter den 17 mars. De når sin journal genom säker inloggning i Mina vårdkontakter på 1177.se med hjälp av en e-legitimation. På sikt kommer även patienterna i Värmland kunna ta del av sin journal via nätet och syftet är att ge patienter och invånare bättre möjligheter att vara delaktiga i vården och ta ansvar för sin egen hälsa, säger Henrik Svensson. Funnits i Uppsala i två år Tillgång till sin journal via nätet är en nationell tjänst som varje landsting kan erbjuda sina invånare. I landstinget i Uppsala har invånarna haft tillgång till delar av sin journal i snart två års tid. Där har drygt personer loggat in för att läsa sin journal efter att de varit i kontakt med vården. Erfarenheter från Uppsala visar att patienten är mer påläst när han eller hon träffar vårdpersonalen och aktivt kan ta del i och diskutera sin egen hälsa. Tillgång till den egna journalen stärker också patientens roll i vården. TEXT: PETTER NILJUNG 18 INTRYCK

19 Boktips Berglins stora bok om Kropp & Hälsa: om matvanor, ovanor, hypokondri, åldrande, ångest och hela skiten Av Jan och Maria Berglin Jan och Maria Berglin är välkända serietecknare och har förutom sin medverkan i dagspressen även gett ut ett antal seriealbum. De riktar den här boken till dig som känner att du alltid har en förkylning på gång, eller en maginfluensa, eller tandvärk, eller stroke? De driver med det mesta, till exempel nya kostråd, träningshets och stress. På några få meningar och fantastiska uttrycksfulla bilder, fångar de humorn i svensk samtid. Den sista kejsarinnan av Kina Av Jung ChangEn biografi om Cixi, en av de viktigaste kvinnorna i den kinesiska historien som blev utvald till kejsare Xianfengs konkubin när hon var 17 år. Hon födde en son 1856 och eftersom det var kejsarens ende son, blev hennes plats i hovet mer framträdande. Cixi var mycket intelligent och hade ett stort intresse för politik och blev oumbärlig för kejsaren och för sin son. Först regerade hon som förmyndare åt den minderårige sonen och när han sedan dött ung, fortsatte hon att styra Kina ända fram till sin död Författaren ger en mer nyanserad och positiv bild av änkekejsarinnan Cixi än vad tidigare historieskrivare har gjort. Glasverandan Av Ann Cleeves Vera Stanhope heter Ann Cleeves nya kriminalkommissarie och hon är verkligen unik. En kvinna i sina bästa år som varken bryr sig om kostcirkeln eller varningstexten på whiskeyflaskorna. Som erfaren utredare gör hon allt för att hitta den skyldige mördaren i den här pusseldeckaren där deckarintrigen påminner starkt om Agatha Christie. Men Vera Stanhope är med sitt bitska sätt och bullriga framfart, allt annat än lik Miss Marple. Härligt hälsosam: ät medvetet med syra-bas-kontroll Av Natasha Corrett och Vicki Edgson Boken bygger på fakta om hur en balans mellan syrabildande och basiska livsmedel kan ge en sund livsstil. Boken är ett samarbete mellan en nutritionist och en gourmetkock och ger en inspirerande inblick i hur man kan påverka immunförsvaret och skona matsmältningssystemet med att äta mer balanserad kost. Syftet med boken är inte snabb viktnedgång utan att man kan hitta en hälsosam livsstil. Hej Klimakteriet: lite vallningar har väl ingen dött av Av Åsa Albinsson och Maria Fröjdh Det har länge varit tabu att prata om klimakteriet och det har frodats många myter runt begreppet. Nu är det dags att prata om klimakteriet på ett annat sätt menar de två journalisterna bakom boken. De har blandat den senaste forskningen i ämnet och låtit en rad kända kvinnor berätta om sina personliga erfarenheter. Det visar sig att det är långt ifrån alla som får medicinska besvär av klimakteriet, många ser det som en övergång till något positivt, en frihetstid, och inte en slutpunkt. TEXT: ULRIKA SORTELIUS Rättspsykiatrin invigdes Fredagen den 4 april var det invigning och öppet hus i rättspsykiatrins nya lokaler mittemot Vårdcentralen Kristinehamn efter flera års förberedelser och planering. Dagen bjöd på tal, bandklippning, posterutställning, miniföreläsningar om rättspsykiatrin och visning av lokaler och konst. Marianne Utterdahl (SIV) invigde de nya lokalerna med bandklippning tillsammans med landstingsdirektören Gunilla Andersson och Ulric Andersson (S). Flyttlasset från lokalerna på Mariebergsområdet för patienter och personal gick veckorna efter invigningen. TEXT: ERICA KARLSSON FOTO: VICTORIA ÖSTERBERG Hedersmedalj till Margaretha Tauberman Under Världsparkinsonsdagen i april fick Margaretha Tauberman, samordnare för landstingets patient- och närståendeutbildningar, ta emot en hedersmedalj från Parkinson Värmland. Jag känner mig överrumplad och otroligt glad. Det är viktigt att lyfta fram att vi är många delaktiga i arbetet med patient- och närståendeutbildningar, det handlar om samverkan, säger Margareta Tauberman. Ur motiveringen till utmärkelsen från Parkinson Värmland: Det är eldsjälar i landstinget bland annat Margareta Tauberman som tålmodigt arbetar för att få igång patient- och närståendeutbildningar och verkar för att göra dem mer tillgängliga för fler och ständigt förbättra dess innehåll. TEXT OCH FOTO: VICTORIA ÖSTERBERG Sonja Sakari, ordförande i Parkinson Värmland lämnade över medalj och blomma till Margaretha Taubermans insatser i landstingets patient- och närståendeutbildningar. INTRYCK

20 PS Gunilla Andersson Landstingsdirektör Bejaka samberoendet och samverka INOM MÅNGA DELAR av samhället idag använder vi begreppet samverkan. Vården är inget undantag. Samverkan är en förutsättning för att allt ska fungera. Men vad menar vi egentligen när vi säger att det är viktigt med samverkan? OM MAN SER VÅRDEN ur patientens eller de närståendes perspektiv så tycker jag det blir lite enklare. Det vi gör för en patient på en enhet är inte en isolerad aktivitet utan i patientens ögon bara en del i en längre, och kanske ibland, lång resa. Det handlar om ett ömsesidigt beroende. Exempelvis är det idag vanligt att vi i landstinget måste samverka med kommunen om vården av en patient, och vi måste ha ett tydligt arbetssätt som stödjer detta. Ur patientens perspektiv skulle det vara förödande om inte detta fungerade. På samma sätt måste vi samverka mellan våra egna olika enheter. För att vi ska kunna göra ett riktigt bra jobb är vi beroende av att de före och efter oss i patientens process också gör det. Vi är alla beroende av varandra för att vi tillsammans i vårdkedjan ska ge en god vård för patienten. Jag har ibland använt begreppet samberoende istället för samverkan. Det finns kanske inte egentligen i svenska språket men det finns i verkligheten. Det ömsesidiga beroendet vi har för varandra i vården tycker jag blir tydligare för varje dag. Vårt landsting har många exempel på lyckad samverkan och några av dem är beskrivna i detta nummer av Intryck. När vi även bejakar samberoendet tror jag vi hittar arbetssätt som ger den bästa samverkan den bästa vården som resultat. I FÖRRA NUMRET vågade jag säga att våren snart knackar på dörren. Nu vågar jag säga att den är här, för jag har fått lamm i min fårahage. 20 INTRYCK

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Sida 1 Ett av Sveriges viktigaste nummer Sida 2 Målet och visionen: 1177 det självklara numret för råd om vård på samma sätt som 112 är numret för

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00. Marianne Utterdahl (SIV), ej närvarande 56-57 ordförande

Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00. Marianne Utterdahl (SIV), ej närvarande 56-57 ordförande Protokoll 1 (5) Primärvårds- och psykiatriutskottet Elisabeth E Jangehammar 2014-09-04 LK/140042 Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00 Beslutande Ersättare I tjänsten

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Plats. Landstingshuset, konferensrum Sirius. Närvarande

Plats. Landstingshuset, konferensrum Sirius. Närvarande Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-09-23 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Sirius Närvarande Ann-Sofie Dahlberg, Bergslagens arbetsmiljö

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Landstingshuset, konferensrum Rigel

Landstingshuset, konferensrum Rigel Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-12-19 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel Närvarande: Anders Olsson, LiV Anders Olofsson, Kinnekullehälsan

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning

Patient- och närståendeutbildning Patient- och utbildning En uppdatering av PNU-processen med återkopplingsmodell för ömsesidigt lärande mellan patienter, och verksamheten. INTRODUKTION Välkommen och tack för att du tar dig tid att läsa

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-04-14 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken

CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2014-05-23 LK/120259 Plats CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Närvarande: Anders Olsson, LiV Bengt Hanson,

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med. psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med. psykisk ohälsa Nyhetsbrev Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Det gemensamma projektet mellan Landstinget i Värmland, Försäkringskassan och samordningsförbunden

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande

Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Protokoll 1 (5) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sekretariatet 2015-03-17 LK/142970 Plats Landstingshuset Beslutande Fredrik Larsson, landstingsråd (M) ordförande Ulric Andersson, landstingsråd (S) vice

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer