Sysselsättning och socialpolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sysselsättning och socialpolitik"

Transkript

1 INSYN I EU POLITIKEN Att främja jobb, integration och socialpolitik är en god investering Sysselsättning och socialpolitik Sociala investeringar är en förutsättning för att vi ska gå starkare, mer enade och mer konkurrenskraftiga ur krisen.

2 INNEHÅLL Varför behövs en EU politik?... 3 Hur fungerar politiken i praktiken?... 6 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU-politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Vad gör EU? Vad händer framöver? Läs mer...16 Broschyrerna hittar du här: Så fungerar Europeiska unionen Europa på tolv lektioner Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bank och finans Bedrägeribekämpning Budget Digital agenda för Europa Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Havsfrågor och fiske Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Internationellt samarbete och utveckling Invandring och asyl Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Miljö Näringsliv Regionalpolitiken Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utvidgning Insyn i EU politiken: Sysselsättning och socialpolitik Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Information för allmänheten 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet uppdaterades i november 2014 Omslag och bild på sidan 2: Glowimages/F1online 16 s ,7 cm ISBN doi: /57911 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavaren.

3 S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 3 Varför behövs en EU politik? EU bygger på en social marknadsekonomi. Full sysselsättning, social utveckling, social integration, social trygghet, solidaritet och social sammanhållning är prioriterade mål i EU fördraget. Där står att all EU politik bör sträva efter en hög sysselsättning och ett fullgott socialt skydd och motverka social utestängning. Fördraget innehåller dessutom en bindande stadga om de grundläggande rättigheterna. Stadgan garanterar sociala rättigheter för alla EU invånare, det vill säga arbetstagarnas rätt att bli informerade och rådfrågade av sina arbetsgivare, rätten att förhandla och strejka, rätten att få hjälp från arbetsförmedlingar, möjlighet att förena familje- och yrkesliv genom skydd mot uppsägning på grund av föräldraskap samt rätt till betald mamma- och föräldraledighet, rätten till social trygghet, bostadsbidrag och hälsooch sjukvård. År 2010 sjösatte EU en tioårig tillväxtstrategi som ska hjälpa EU länderna ur krisen Europa 2020 (läs mer: Strategin ska skapa förutsättningar för en tillväxt som är smart, hållbar och för alla. EU har därför satt upp fem centrala mål för De gäller sysselsättning, utbildning, forskning och innovation, social integration och fat tig doms be kämpning samt klimat och energi. Den här broschyren tar upp målen för sysselsättning, socialt skydd och social integration. rätten till skydd vid olagliga uppsägningar, rätten till rättvisa och drägliga arbetsförhållanden, förbud mot barnarbete, skydd av ungdomar i arbetslivet, BEFOLKNINGSSTRUKTUR PER ÅLDERSGRUPP I EU, Sysselsättning I november 2013 var över 26,5 miljoner personer i EU arbetslösa. Insatserna mot arbetslösheten måste därför trappas upp. Ett av huvudmålen i Europa 2020-stra tegin är att 75 procent av den arbetsföra be folk ning en (20 64 år) ska ha ett jobb år EU har startat flera initiativ som ska bidra till nya jobb (t.ex. genom att främja sociala företag), göra arbetsmarknaden mer dynamisk (t.ex. genom att föreslå en EU ram för att planera inför omstruktureringar) och förbättra uppföljningen (t.ex. genom att varje år jämföra EU ländernas resultat utifrån vissa sysselsättningsindikatorer). 500 Befolkning (miljoner) Källa: Eurostat, arbetskraftsundersökningen. Befolkningen åldras och EU försöker hantera situationen med olika insatser.

4 4 I N S Y N I E U P O L I T I K E N European Union EU har lagt fram förslag om hur man ska minska arbetslösheten i Europa. EU arbetar för att minska ungdomsarbetslösheten, som är mer än dubbelt så hög som för vuxna (23,6 procent jämfört med 9,5 procent i november 2013). Man vill ta ett helhetsgrepp och rikta insatserna. Direkt stöd till de ungdomar som behöver mest hjälp ska kombineras med strukturreformer i EU länderna för att stärka samarbetet mellan myndigheter, utbildningsinstitutioner, yrkesutbildningsorgan, arbetsförmedlingar, företag, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organi sationer. Romernas integrering Romerna är en av de största och mest missgynnade grupperna. Det finns ungefär miljoner romer i Europa, och 80 procent av dem riskerar att bli fattiga. Över 70 procent av romerna saknar grundskolebetyg, vilket gör det särskilt svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Romernas problem låg utbildningsnivå, arbetslöshet, dåliga bostäder, social utestängning och diskriminering är samma problem som EU vill lösa genom sin Europa 2020-strategi. EU arbetar för att romerna ska bli mer delaktiga i samhället och samordnar EU ländernas insatser. I arbetet deltar också lokala och regionala myndigheter och organisationer, bland annat romska organisationer. Kommissionen bedömer ländernas strategier och kontrollerar att de omsätts i konkreta program och åtgärder. Den 9 december 2013 antog EU:s ministerråd den första EU rättsakten någonsin för romernas integrering. Den innehåller en rad rekommendationer för att öka romernas ekonomiska och sociala integrering.

5 S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 5 Monty Rakusen/cultura/Corbis Enhetliga regler har lett till bättre arbetsvillkor i hela EU. Social integration År 2012 levde 124,5 miljoner människor i EU på fattigdomsgränsen eller riskerade socialt utanförskap. Det är nästan en fjärdedel av befolkningen. En stor del är kvinnor och barn. Dessutom lever drygt var sjätte person i EU i materiell fattigdom (18,5 procent 2011). Nästan hälften av dessa (8,9 procent) lever i allvarlig materiell fattigdom och har inte råd med sådant som många anser nödvändigt för ett anständigt liv, som tillräcklig uppvärmning, oförutsedda utgifter, tvättmaskin, telefon och bil. I de fattigaste länderna är denna andel över 45 procent. Socialt skydd EU ländernas sociala trygghetssystem ska hjälpa invånarna vid bland annat arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, familjebildning och ålderdom. Länderna ansvarar själva för att organisera och finansiera sina trygghetssystem, men EU samordnar systemen, särskilt för personer som flyttar mellan EU länderna. Dessutom lever cirka 10 procent av befolkningen i arbetsför ålder i hushåll där ingen arbetar. På grund av den ekonomiska krisen har situationen förvärrats och är helt oacceptabel i ett modernt samhälle. Ett av de viktigaste målen i Europa strategin är därför att hjälpa minst 20 miljoner människor ur fattigdom till 2020.

6 6 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Hur fungerar politiken i praktiken? Politiska instrument Ett viktigt politiskt instrument som infördes 2010 är den s.k. europeiska planeringsterminen, som pågår från januari till juli varje år. Under planeringsterminen analyserar EU medlemsländernas ekonomiska politik och utfärdar landsspecifika rekommendationer innan länderna utarbetar sina budgetar och diskuterar dem i sina parlament. Många av rekommendationerna gäller sysselsättning, socialt skydd och social integration, till exempel arbetsmarknadsreformer, fattigdomsbekämpning, hjälp till utsatta människor att komma in på arbetsmarknaden och pensionsreformer. Det här är frågor som medlemsländerna bäst sköter själva och EU:s roll är därför att stödja och komplettera ländernas åtgärder. Det görs genom den så kallade öppna samordningsmetoden. Det är en ram för samarbete där EU ländernas politik kan styras mot gemensamma mål och följas upp av EU. Det finns en samordningsmetod för den europeiska sysselsättningsstrategin och en för social trygghet och social integration. Enligt EU fördraget får fackföreningar och arbetsgivarorganisationer förhandla fram avtal på EU nivå. I vissa frågor, till exempel arbetsvillkor och arbetsmiljö, kan sådana avtal införas i EU lagstiftningen. EU omfattande ar bets mark nads av tal om föräldraledighet, viss tids an ställ ning och deltidsarbete har redan omsatts i EU lagar. Med det europeiska sjukförsäkringskortet har du rätt till sjukvård under en tillfällig vistelse i ett annat EU-land. Rättsakter EU antar lagstiftning som anger vilka minimikrav som ska gälla i hela EU. Medlemsländerna införlivar sedan EU reglerna i sin egen lagstiftning. På så vis har alla i EU likvärdiga rättigheter och skyldigheter. Nationella myndigheter och domstolar ansvarar för att reglerna införlivas. EU kommissionen kontrollerar sedan att länderna verkligen följer EU:s lagstiftning. EU domstolen spelar en viktig roll genom att lösa tvister, ge de nationella domstolarna råd och tolka lagarna. En viktig princip i EU är den fria rörligheten. Den är inskriven i fördraget och innebär att alla EUmedborgare har rätt att söka jobb i ett annat EU land, arbeta där utan arbetstillstånd, bosätta sig i ett annat EU land medan man söker jobb, stanna kvar i landet efter att anställningen har upphört, behandlas på samma sätt som landets egna medborgare när det gäller tillgång till arbete, arbetsvillkor och andra sociala förmåner och skatteförmåner. Som EU medborgare får man också föra över vissa typer av sjuk- och socialförsäkring till det land där man söker jobb. Man kan också få sina yrkeskvalifikationer erkända utomlands. Rättigheterna kan dock se lite annorlunda ut för egenföretagare och studerande, pensionärer och andra personer som inte arbetar. Det finns också begränsningar med hänsyn till den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen och folkhälsan och när det gäller anställning i den offentliga sektorn. I princip gäller EU reglerna om fri rörlighet för arbetstagare också i EES länderna Island, Liechtenstein och Norge samt i Schweiz.

7 S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 7 information och vägledning och främjar en god arbetsmiljö i samarbete med Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor. EU:s arbetslagstiftning gäller två huvudområden: Arbetsvillkor arbetstid, deltids- och visstidsanställning, utstationering av arbetstagare m.m. Det här videoklippet förklarar på ett enkelt sätt Europeiska socialfondens uppgift och verksamhet. Information till och samråd med arbetstagarna bland annat vid kollektiva uppsägningar och överlåtelser av företag. Sedan 1959 har EU haft lagar om samordning av de sociala trygghetssystemen. Det innebär att EUmedborgare som flyttar till ett annat EU land inte förlorar sina förmåner och att de ska behandlas på samma sätt som det nya hemlandets medborgare i fråga om sociala förmåner. Man får till exempel ut sin pension även om man bor i ett annat EU land. EU reglerna om social trygghet gäller också om du flyttar till Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz. EU antar lagstiftning som ska garantera minimikrav i fråga om arbetsmiljö. Reglerna har förbättrat arbetsmiljön i hela EU och gäller alla verksamhetsområden i både den privata och offentliga sektorn. EU institutionerna bidrar dessutom med Finansiella instrument Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den inrättades 1957 för att utjämna skillnaderna i välstånd och levnadsstandard mellan och inom EU länderna. Fonden står för cirka 10 procent av EU:s totala budget och finansierar tiotusentals projekt runtom i EU. Pengarna går framför allt till länder och regioner med svagare ekonomisk utveckling. Mellan 2007 och 2013 deltog nästan 10 miljoner människor om året i åtgärder som finansierats av socialfonden och cirka 76 miljarder euro betalades ut, som komplement till ländernas egna anslag på cirka 36 miljarder euro. EU har en stark arbetsmiljölagstiftning. Stockphoto.com/Mark Ballantyne

8 8 I N S Y N I E U P O L I T I K E N istockphoto.com/chris Schmidt Europeiska globaliseringsfonden hjälper uppsagda arbetstagare i EU att hitta nya jobb och få utbildning. Sedan den 1 januari 2014 har fondens roll som EU:s viktigaste instrument för att hjälpa människor stärkts ytterligare. EU länderna får hjälp att hantera EU:s prioriteringar och rekommendationer för nationella politiska reformer när det gäller aktiva ar bets mark nadsåt gär der, social inkludering, sys sel sätt nings po li tik, institutionell kapacitet och offentlig förvaltning. Minst 20 procent av pengarna ska gå till projekt för social inkludering, och fonden ska stå för minst 23,1 procent av den totala finansieringen av sam man håll nings po li tiken i EU. Europeiska globaliseringsfonden används för att ge skräddarsytt stöd till uppsagda arbetstagare vid massuppsägningar. Sedan den 1 januari 2014 omfattar fonden även arbetstagare som har blivit uppsagda på grund av en oförutsedd kris samt egenföretagare och personer med tidsbegränsade anställningar. I områden med hög ungdomsarbetslöshet kan fonden finansiera åtgärder för ungdomar som varken har jobb eller går någon utbildning. Den nya fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt har en budget på högst 3,5 miljarder euro för (2011 års priser). Det är något mer än det förra programmet för livsmedelsutdelning. Dessutom ska EU länderna bidra med 15 procent egna medel. Tre EU program som förvaltas direkt av kommissionen Progress (programmet för sysselsättning och social solidaritet), Eures (nätverket av offentliga arbetsförmedlingar) och Progress mikrokredit instrument har samlats i ett nytt program för : EU programmet för sysselsättning och social innovation.

9 S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 9 Vad gör EU? EU kommissionen hjälper olika grupper av människor, t.ex. arbetslösa, med konkreta åtgärder och uppmuntrar nationella, regionala och lokala insatser i EU länderna för att hantera nya utmaningar som ungdomsarbetslösheten och den åldrande befolkningen. Här kan du läsa om några initiativ. Jobb åt ungdomar I april 2013 antog EU-länderna förslaget om en ungdomsgaranti som ska hjälpa ungdomar att få jobb. Ungdomsgarantin innebär att ungdomar under 25 ska få ett erbjudande om jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats senast fyra månader efter det att de har avslutat en formell utbildning eller blivit arbetslösa. EU:s ungdomsgaranti är en helt ny strategi i kampen mot arbetslöshet. Som en del av EU:s ungdomsgaranti ska länderna skapa nya partnerskap mellan nationella, centrala och lokala myndigheter och mellan utbildningsinstitutioner, företag, ungdomsorganisationer, arbetsförmedlingar, socialtjänster och hälso- och sjukvården för att genomföra strukturella reformer: förändra utbildningen i grunden så att ungdomarna kan få den kompetens som behövs på arbetsmarknaden, införa en andra chans till utbildning, bättre nå ut till elever som hoppat av skolan och främja samarbetet mellan arbetsförmedlingar och andra aktörer. År 2013 bildades en europeisk allians för lärlingsutbildningar som ska samla olika offentliga och privata aktörer som vill arbeta för fler och bättre lärlingsplatser och höja statusen. Kommissionen har också föreslagit kvalitetskriterier för praktik för att se till att praktiken verkligen blir en språngbräda till arbetsmarknaden. För närvarande har var tredje praktikplats bristande arbetsvillkor eller innehåll. Kommissionen föreslår bland annat att det ska finnas ett skriftligt praktikavtal som beskriver utbildningsmål, tillsyn, begränsad varaktighet, arbetstid, tydliga villkor för betalning eller annan ersättning och rätten till socialförsäkring. Heide Benser/Corbis EU-initiativ som Unga på väg ska hjälpa ungdomar att hitta jobb i andra europeiska länder.

10 10 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Sysselsättningspaketet för en återhämtning med fler jobb I det här åtgärdspaketet från 2012 beskrivs hur EU länderna kan uppmuntra företagen att anställa genom att sänka skatten på arbete eller öka stödet till nya företag. Man pekar också ut framtidens arbetsmarknader: hälso- och sjukvården, it sektorn och den gröna ekonomin. Enligt ungdomsgarantin ska alla under 25 få ett erbjudande om arbete, utbildning, lärlingsplats eller praktik senast fyra månader efter det att de har avslutat en formell utbildning eller blivit arbetslösa. Partnerskapet för grön kompetens i Storbritannien Syftet med partnerskapet är att stödja utbildning av arbetslösa och lågutbildade och hjälpa dem att få jobb inom den gröna ekonomin. Partnerskapet samordnas av Unionlearn, som är en del av Storbritanniens fackförbund TUC, och samlar olika aktörer som fackföreningar, yrkesskolor, sektorsspecifika kompetensråd, olika Londonkommuner, privata företag och samhällsoch frivilligorganisationer. Man arbetar på projektbas och ger deltagarna möjligheter till ackrediterat livslångt lärande. För att engagera de anställda i miljöverksamhet kan fackföreningsrepresentanter få utbildning som ledare eller ambassadörer genom vägledning och kurser på nätet. Partnerskapet för grön kompetens är särskilt aktivt inom trädgårdsodling, byggverksamhet och avfallshantering. Genom program för att upprusta subventionerade bostäder ska arbetslösa, lågutbildade och andra missgynnade grupper (till exempel tidigare brottslingar) lättare komma in på arbetsmarknaden. Förnybar energi väntas öka sin andel av sysselsättningen inom energiproduktion från 19 procent år 2010 till 32 procent år 2020 (dvs. omkring 3 miljoner människor år 2020). EU kan skaffa sig en ledande ställning i den här sektorn och öka sina exportmarknader. Det skulle ge ännu fler jobb. Nya installationer i hus kan ge nya jobb för energibesiktningsmän, certifierare, inspektörer av värmesystem, installatörer av förnybar teknik och industrier som tillverkar energieffektiva material för byggnader. Underhåll, reparation, uppgradering och återanvändning av 70 procent av materialet kan dessutom skapa cirka nya jobb till 2025, medan bättre avfallshantering kan ge över jobb till Omkring 21 miljoner jobb i Europa är kopplade till miljön på något sätt och det lär bli många fler i framtiden. Enligt en Eurobarometerundersökning från 2011 anser 78 procent av EU invånarna att klimatarbetet kan få fart på ekonomin och skapa nya jobb. EU kommer att satsa 105 miljarder euro för att hjälpa olika ekonomiska sektorer att bli miljövänliga och för att främja nya jobbmöjligheter i en hållbar och koldioxidsnål ekonomi.

11 S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 11 JAG FICK FANTASTISK HJÄLP FRÅN EURES När brittiskan Karina Stephenson efter studierna fick sitt första jobb i Spanien genom sin arbetsförmedling och snabbt behövde information om levnads- och arbetsvillkoren, fick hon rådet att vända sig till Eures. Jag fick fantastisk hjälp från Eures. Jag letade efter någonstans att bo i Madrid och började bli lite orolig att jag inte skulle hitta något. Men tack vare deras hjälp hittade jag en bostad ganska snabbt. Ditt första Eures-jobb är ett nytt EU-initiativ som ska hjälpa unga att hitta jobb i andra europeiska länder och arbetsgivarna att hitta folk till svårtillsatta tjänster. SVENSKAR FÅR HOTELLJOBB I NORGE När ett nytt hotell öppnade i Trondheim såg många svenskar en chans att få ett jobb. Eures hjälpte många av dem att förverkliga sina drömmar. Arbetsgivaren var verkligen nöjd med Eures tjänster och vi förväntar oss ett fortsatt samarbete, säger Leif. Jobbportalen Eures Eures är ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar i alla EU länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Eures ger information, råd och hjälp med rekrytering eller platsförmedling till arbetsgivare, arbetssökande och alla som vill utnyttja den fria rörligheten för arbetstagare. I november 2013 fanns det 900 Euresrådgivare och Euresportalen hade cirka 1,9 miljoner lediga platser, över 1,2 miljoner cv:n och omkring registrerade arbetsgivare. Omkring arbetssökande får varje år ett jobb eller jobberbjudande via Eures. Särskilda initiativ kommer att utvecklas ytterligare fram till 2020, t.ex. Ditt första Euresjobb som ska hjälpa unga mellan 18 och 30 år som söker jobb i ett annat EU land och de företag som vill anställa dem. Vi håller också på att modernisera Euresportalen och självbetjäningstjänsterna, bland annat de nätbaserade Europeiska jobbdagarna som anordnas i hela EU. I början av 2014 föreslog EU kommissionen reformer för att förbättra Eures ytterligare. Det kommer att ge fler jobb och hjälpa arbetsgivarna, särskilt småföretagen, att tillsätta sina lediga platser snabbare och bättre. Människor ska också kunna skaffa sig ordentlig information innan de flyttar utomlands för att arbeta. Att planera för omstruktureringar Mellan 2002 och 2013 registrerade det europeiska centrumet för övervakning av förändringar över omstruktureringar, som ledde till att över två miljoner jobb försvann. Under tredje kvartalet 2013 registrerades 250 omstruktureringar, där jobb försvann och nya tillkom. Det speglar utvecklingen de senaste åren och står i kontrast till situationen under samma kvartal 2007, då vi fick nya jobb. Omstruktureringar påverkar alla EU länder och är en stor källa till oro i lågkonjunkturer, vilket ökar behovet av investeringar i humankapital och lämplig hantering av omstruktureringar. I slutet av 2013 lade kommissionen därför fram kvalitetskriterier med exempel på god praxis för företag, arbetstagare, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och myndigheter för att underlätta omstruktureringsprocessen för företag och arbetstagare genom bättre planering och investeringar i humankapital, samtidigt som man minimerar de sociala konsekvenserna. Kommissionen uppmanar EU länderna att stödja kvalitetskriterierna och tillämpa dem för offentliganställda. Alla berörda parter uppmanas också att samarbeta utifrån kvalitetskriterierna.

12 12 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Stockphoto.com/Jacob Wackerhausen Många av framtidens jobb finns inom vården. Sociala investeringar År 2013 lade EU kommissionen fram ett paket med sociala investeringar för tillväxt och sammanhållning som ska hjälpa EU att nå målet om tillväxt för alla senast Paketet innehåller en policyram och förslag på konkreta åtgärder både på EU nivå och i medlemsländerna. Det finns också en vägledning för hur EU medel kan användas för att stödja reformerna. Åtgärderna ska bidra till att hantera frågor som barnfattigdom, den åldrande befolkningen, aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden, hemlöshet, sociala tjänster av allmänt intresse, äldreomsorg och sjukvård. Sociala investeringar är en av socialpolitikens uppgifter, förutom att sörja för social trygghet och ekonomisk stabilitet. Europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning Den här plattformen fungerar som bas för en strukturerad dialog mellan EU och europeiska aktörer: icke statliga organisationer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, akademiker, nationella och regionala myndigheter, internationella organisationer, europeiska tankesmedjor och stiftelser. Uppdraget är att genomföra 64 EU åtgärder som spänner över alla aspekter av fattigdom och social utestängning. De flesta är politiska åtgärder för att t.ex. få fler ungdomar att gå klart gymnasiet, ge alla tillgång till grundläggande banktjänster, främja socialt företagande, bekämpa barnfattigdom och hjälpa romerna att integreras i samhället. Tillsammans med det land som är ordförande för EU:s ministerråd anordnar kommissionen ett årligt konvent för aktörer från mer än 40 länder som arbetar mot fattigdom och social utestängning. Då går man igenom vad som redan gjorts i EU och de enskilda länderna och diskuterar nya initiativ. Plattformen och det årliga konventet har nu blivit viktiga verktyg för att få aktörer på alla nivåer att satsa på sociala investeringar.

13 S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 13 EU vill informera om grupper som riskerar att dis kri mi neras, bl.a. personer med funktionsnedsättning. Image Source/Corbis EU bidrag Mellan 2014 och 2020 kommer Europeiska socialfonden att satsa över 80 miljoner (som kompletteras med nationella medel) på att stärka européernas kompetens och öka sysselsättningen. Fonden samfinansierar sysselsättningsinitiativet för unga som ska hjälpa ungdomar som varken arbetar eller studerar att komma in på arbetsmarknaden i de regioner som har högst arbetslöshet. Den spelar också en viktig roll för EU:s ungdomsgaranti, som ska se till att alla under 25 år får ett bra erbjudande om jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats senast fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat en formell utbildning. EU länderna kan till exempel använda pengar från strukturfonderna för att utveckla eller bredda sina strategier för att nå ut till unga människor och skapa kontaktpunkter för dem. Pengarna kan också användas för att erbjuda elever som hoppar av skolan och lågutbildade ungdomar olika sätt att utbilda sig, åtgärda kompetensglappet och förbättra deras digitala kompetens. Vissa människor står för långt utanför samhället för att dra nytta av Europeiska socialfondens aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt delar därför ut livsmedel och basvaror som kläder, skor och hygienartiklar till behövande. Utöver det rent materiella biståndet hjälper fonden också människor att ta sig ur fattigdomen och komma in i samhället med olika åtgärder. EU länderna ansvarar för sina nationella program men samråder med berörda intressenter på alla nivåer. Mellan 2007 och augusti 2013 fick kommissionen in 110 ansökningar om stöd från Europeiska globaliseringsfonden på sammanlagt 471,2 miljoner euro från 20 EU länder. Över uppsagda arbetstagare har fått stöd från fonden. Under 2012 hjälpte fonden arbetstagare som sagts upp på grund av den ekonomiska krisen och globaliseringens följder att hitta ett nytt jobb. Länderna kunde tack vare bidragen förstärka sina åtgärder i områden som drabbats av uppsägningar både i fråga om antalet personer och stödets varaktighet och kvalitet. För har fondens maximala årliga bidrag minskat från 500 miljoner euro till 150 miljoner euro, men detta tak ligger fortfarande över det högsta årliga ansökningsbeloppet hittills (135 miljoner euro).

14 14 I N S Y N I E U P O L I T I K E N carlos EU har en stark jämställdhetslagstiftning. Som en del av programmet för sysselsättning och social innovation står Progress för 61 procent av budgeten (550 miljoner euro). Programmet stöder verksamheter med en stark europeisk dimension, t.ex. jämförbar analys, ömsesidigt lärande och utbyte av praxis inom sysselsättning och socialpolitik. En särskild budget på cirka 100 miljoner euro satsas på att testa nya lösningar när det gäller t.ex. ungdomsarbetslöshet och integration. De mest framgångsrika kan genomföras i större skala med stöd från socialfonden. Och ungefär 200 miljoner euro (21 procent av budgeten) utvidgar stödet till mikrokreditgivare för att öka lånemöjligheterna. Det bidrar till att utveckla sociala investeringar och tillgången till finansiering för sociala företag. Nästan företagare har redan fått lån på sammanlagt över 80 miljoner euro sedan Progress mikrokrediter lanserades Cirka 160 miljoner euro (18 procent av budgeten) anslås till Euresnätverket, som hjälper arbetssökande som vill arbeta i ett annat EU land. Programmet finansierar kärnverksamhet på EU nivå, medan nationell verksamhet kan få stöd från Europeiska socialfonden.

15 S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 15 Vad händer framöver? Den ekonomiska och finansiella krisen har påverkat hela samhället. Arbetslösheten är oacceptabelt hög i många länder, särskilt bland ungdomar. Risken för fattigdom och social utestängning har också ökat. Dessutom fanns redan före krisen vissa strukturproblem i samhället. Befolkningen blir allt äldre. Den ökande medellivslängden är förstås en positiv utveckling, men gör att arbetskraften krymper och samhället får ökade kostnader. Ojämlikheten har ökat och vi måste fråga oss hur rättvis och effektiv vår sociala marknadsekonomi är. Att se till att alla kan delta fullt ut i samhället och är rustade för den moderna arbetsmarknaden är inte bara en viktig social fråga, utan också avgörande för vår produktivitet och globala konkurrenskraft. Hållbara välfärdssystem, rörlig arbetskraft och enhetligare arbetsmarknad är också viktigt för euroområdet och för att skapa en fördjupad och rättvisare ekonomisk och monetär union. Många av dessa frågor är EU-ländernas eget ansvar, men kommissionen kan bidra med olika initiativ. Ett exempel är EU:s ungdomsgaranti som särskilt satsar på att få ner arbetslösheten. I Finland får nu 83,5 procent av de unga arbetssökande ett lämpligt erbjudande om utbildning eller jobb senast tre månader efter det att de skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Arbetslösheten kommer inte att minska ordentligt förrän man får bukt med ungdomsarbetslösheten, som är dubbelt så hög som den allmänna arbetslösheten i EU. EU-kommissionen arbetar på ett paket för jobb, tillväxt och investeringar där pengarna bland annat ska gå till projekt som kan hjälpa de unga att få bra jobb, som ett komplement till ungdomsgarantin. Kommissionens paket om sociala investeringar bidrar till insatser för att öka människors kompetens och hjälpa dem att få jobb och delta fullt ut i samhället. Man kommer också att fortsätta att främja social innovation. I all sin verksamhet ska kommissionen dessutom ta hänsyn till sociala och arbetsmarknadsmässiga konsekvenser, bland annat effekterna av den åldrande befolkningen och kompetensbehov. En ny EU-politik för laglig invandring ska tas fram för att komma till rätta med kompetensbristen och locka hit de talanger vi behöver. EU-kommissionen fortsätter att främja fri rörlighet för arbetstagare och ser tillsammans med de nationella myndigheterna till att reglerna följs och bekämpar missbruk och bedrägerier. Kommissionen ska bl.a. se till att direktivet om utstationering av arbetstagare genomförs korrekt och att reglerna inte bidrar till social dumpning. Kommissionen vill också öka möjligheterna till geografisk och yrkesmässig rörlighet i hela Europa genom initiativ som jobbportalen Eures. Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken kommer att rationaliseras och förstärkas. Den blir ett viktigt verktyg för att fortsätta reformerna av arbetsmarknaden och de sociala trygghetssystemen. Nya indikatorer har införts i den europeiska planeringsterminen för att bättre följa utvecklingen: andel ungdomar som varken har jobb eller går någon utbildning, ungdomsarbetslöshet, hushållens disponibla inkomst och andel människor i arbetsför ålder som riskerar att drabbas av fattigdom och ojämlikhet. Med de nya indikatorerna kan man upptäcka tecken på ogynnsamma socioekonomiska förhållanden tidigare, följa utvecklingen och sätta in EU-åtgärder. Slutligen kommer den ekonomiska och monetära unionen att fördjupas och omfatta fler sociala hänsyn. Dialogen med arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer att främjas på alla styresnivåer och alla framtida stöd- och reformprogram för euroländerna ska innehålla en bedömning av de sociala konsekvenserna.

16 16 I N S Y N I E U P O L I T I K E N NA SV-C Läs mer XX XX XX XX XX XX XX XX Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering: Europa 2020-strategin: Social Europe Guide 1 Sysselsättningspolitik: Social Europe Guide 2 Social dialog: Social Europe Guide 3 Befolkningsutveckling, aktivt åldrande och pensioner: Social Europe Guide 4 Social ekonomi och socialt entreprenörskap: Social Europe Guide 5 Socialpolitik: EU:s nya program för sysselsättning och social innovation: ISBN doi: /57911

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria En europeisk pelare för sociala rättigheter Statsrådsberedningen 2017-05-31 Dokumentbeteckning KOM (2017) 250 Meddelande om etablerandet av en europeisk pelare för sociala

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Unga på väg: Europa stöder unga människor

Unga på väg: Europa stöder unga människor FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

UTESTÄNGNING OCH DISKRIMINERING

UTESTÄNGNING OCH DISKRIMINERING KAMPEN MOT FATTIGDOM, SOCIAL UTESTÄNGNING OCH DISKRIMINERING Genom att stödja medlemsstaterna i kampen mot fattigdom, social utestängning och diskriminering är Europeiska unionens målsättning att stärka

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR Så här fungerar ESF Ett socialt Europa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.12.2010 KOM(2010) 731 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Eures verksamhetsrapport

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige P7_TA-PROV(2012)0488 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige Europaparlamentets resolution av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen 26.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 326/363 JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen Tidigare numrering i fördraget om Europeiska unionen AVDELNING I GEMENSAMMA BESTÄM MELSER

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

Easi. Ett nytt övergripande EU-program för sysselsättning och socialpolitik. Ett socialt Europa

Easi. Ett nytt övergripande EU-program för sysselsättning och socialpolitik. Ett socialt Europa Easi Ett nytt övergripande EU-program för sysselsättning och socialpolitik Ett socialt Europa Easi Ett nytt övergripande EU-program för sysselsättning och socialpolitik Europeiska kommissionen Generaldirektoratet

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa Agenda Europeiska pelaren för sociala rättigheter Europeiska migrationsagendan EU:s nya kompetensagenda för Europa Urbana agendan 2 Bakgrund

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN 1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Konkurrens. Bättre marknader INSYN I EU POLITIKEN

Konkurrens. Bättre marknader INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Konkurrens Bättre marknader EU:s konkurrenspolitik garanterar att företagen konkurrerar på lika och rättvisa villkor på den inre marknaden. INNEHÅLL Varför behöver EU en konkurrenspolitik?

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

BESLUT. RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU)

BESLUT. RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU) L 308/46 Europeiska unionens officiella tidning 24.11.2010 BESLUT RÅDETS BESLUT av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2010/707/EU) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Vänersborg, 21 augusti 2015 Kajsa Sundström Van Zeveren kajsa.sundstrom@regionvarmland.se Isabel Poli isabel.poli@regionvarmland.se Vad

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 25.3.2015 2015/0051(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Ditt första EURES-jobb

Ditt första EURES-jobb Ditt första EURES-jobb 2012-2013 Gör det lättare a t t fl y t t a, a t t a r b e t a och att rekrytera ungdomar i Europa Guide Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. STRUKTUR...

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING. Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra. policy

EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING. Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra. policy EURES OCH INTERNATIONELL ARBETSFÖRMEDLING Arbetsförmedlingen 2008 11 Omarbetad upplaga Rekv nr: 502 979 Yra policy INNEHÅLLSFÖRTECKNING Internationella uppgifter 5 Information och stöd vid matchning 5

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD I ANDRA EU-MEDLEMSSTATER Socialförsäkringssystemen måste samordnas för att stödja den fria rörligheten för personer inom EU. Tidigare bestämdes det regelverk som gäller för anställda

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Utanförskap. 29 september Anna Coyet. DG Sysselsättning, socialpolitik och inkludering

Utanförskap. 29 september Anna Coyet. DG Sysselsättning, socialpolitik och inkludering Utanförskap 29 september 2015 Anna Coyet DG Sysselsättning, socialpolitik och inkludering anna.coyet@ec.europa.eu Social inkludering i Europa 2020- strategin Långsiktig agenda med mål för sysselsättning

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

15375/16 ck/ab 1 DRI

15375/16 ck/ab 1 DRI Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15375/16 NOT från: till: POLGEN 163 INST 521 CODEC 1849 PE 119 Ständiga representanternas kommitté (Coreper II) Rådet Föreg. dok. nr: 15145/16

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.8.2013 2013/2066(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om könsaspekter på EU-ramen för nationella strategier

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer