Extranummer. Blandade känslor. endast som pdf strömmen. när Bernt och Björn lämnar kåren Julen en tuff tid för allergiker

Transkript

1 till anställda i Kalmar kommun Nr 1 * maj 2008 Nr 3 * december 2008 Blandade känslor när Bernt och Björn lämnar kåren Julen en tuff tid för allergiker Rökslutarstöd hos kommunhälsan Extranummer 1 endast som pdf

2 Strömmen sparar Kommunledningen har ordet text: Johan Persson, Birgitta Elfström, Bertil Dahl och Jonas Löhnn foto: Clipart Viktigt meddelande till alla kommunanställda Det här extranumret av Strömmen publiceras endast som pdf. Skälen är flera, bland annat vill vi testa hur tidningen når ut i en ny form. Hittar den fler läsare, blir den mer läst eller försvinner den i det digitala bruset? Dessutom tänker vi på både miljön och kommunens ekonomi. Förutsatt att inte du som läser skriver ut tidningen bidrar vi till besparingar på detta sätt. Strömmen ska ändå leva vidare i tryckt form. Vi tror nämligen att den bäst fyller sin funktion om var och en av oss får sitt eget exemlar att hålla i handen. Då kan du ta den med dig för att läsa var som helst, när som helst. Personaltidningen ska, förutom att sprida information, bidra till en ökad känsla av förståelse och gemenskap över förvaltningsgränserna. Därför vill vi gärna ha tips och synpunkter på Strömmen. Vad vill du läsa om? Vad har du själv att berätta? Är du stolt över ditt jobb eller tycker du det finns förbättringar att göra? Hör av dig till Strömmen! Enklast gör du det på strommen@kalmar.se. Du kan också ringa internt till Christina 50030, Sara eller Lotta Nu önskar redaktionen dig en god läsning av decembernumret och ett riktigt Gott Nytt År! Som politiker tvingas man ibland att ta beslut, som man helst skulle vilja slippa. Varken vi politiker eller ni anställda är orsaken till den lågkonjunktur och finanskris som just nu påverkar i stort sett hela världen. Aldrig tidigare har den negativa utvecklingen gått så snabbt. Kalmar kommun har, liksom alla andra kommuner, redan drabbats hårt. Sedan i juni har vårt resultat försämrats från +100 miljoner till -16 miljoner. Framförallt beror det på en nedjustering av skatteintäkterna samt minskade exploateringsintäkter. Vi måste därför alla hjälpas åt med att dra vårt strå till stacken, både i stort och smått. Då kan vi behålla den goda kvalitet vi har i vår verksamhet, utan att tvingas till stora varsel och nedläggning av verksamheter som inte regleras i lag. Kalmar kommuns majoritet kommer därför att föreslå att kommunfullmäktige den 15 december beslutar om ytterligare besparingar på en procent per år de närmaste tre åren, från och med halvårsskiftet 2009, samt en skattehöjning på 40 öre från och med nästa år. Detta innebär en besparing på 12,5 miljoner kronor 2009 och miljoner de två efterföljande åren. Skattehöjningen ökar våra intäkter med 42 miljoner kronor per år. Dessutom håller vi på att ta fram ett stimulanspaket för att motverka lågkonjunkturens effekter genom att försöka stimulera både den offentliga och privata byggnationen. Vi lägger in tio miljoner kronor till socialförvaltningen för att möta sämre tider och vi ger socialförvaltningen, arbetsmarknadsenheten och näringslivsenheten ett uppdrag att bilda en grupp som särskilt får följa arbetsmarknadens utveckling i kommunen. Omställningspaketet som hittills utnyttjats av 59 personer är ett av de redskap som vi ställer till förvaltningarnas förfogande. Av de 50 miljoner som budgeterats har 25 miljoner förbrukats. Omställningspaketet syftar till att kunna genomföra förändringar av verksamheten samtidigt som vi tar ansvar för vår personal. 2 INFORMATIONS- Chefredaktör och ansvarig utgivare Redaktionskommitté Grafisk form Foto framsidan Produktion Christina Karlberg Sara Svensson och Lotta Mellstrand Lotta Mellstrand Sara Svensson Informationsenheten, Kalmar kommun Strömmen Informationsenheten, Box 611, Kalmar strommen@kalmar.se Innehållet i Strömmen får gärna citeras, bara källan anges

3 Har ni pinglat för någon den senaste månaden? text: Christina Karlberg foto: Jan Magnusson Stående från vänster: Marita Frisk, Anita Svensson, Anette Pettersson, Eva Rudelius, Inger Richardsson, Liselott Bonnier, Eva Tallgren, Christina Olsson, Madeleine Karlsson, Marina Björneman, Ann Johansson, Monica Lindengren, Viveca Polteg och Marie Mattson. Sittande: Inga Ingelsson, Pia Jonsson, Maria Jonsson, Gunilla Sandelius, Carina Loftenius och Ulla Block. Saknas på bilden: Sirkka Sillanpää. Just nu pågår en vidareutbildning för administrativa assistenter. Det är många års samlade erfarenheter som träffas vid flera tillfällen under ett helt år. 21 kvinnor som arbetat i kommunen alltifrån fem månader till 30 år varvar föreläsningar med studiebesök, seminarier, reflektioner med mera. Vi vill satsa på en yrkesgrupp som inte fått så mycket kompetensutveckling tidigare. Programmet syftar till att ge dem möjligheten att utvecklas inom sitt yrkesområde, berättar kurssamordnaren P-O Johansson. Som en del i c/o Kalmar-projektet ingår även ett avsnitt i Kundservice, bemötande och kommunikation i utbildningen. Här fick deltagarna under Cathrin Ljunggrens ledning minnas tillbaka till Lou Rosslings föreläsning i KalmarSalen. Tänka positivt är väl inget nytt, men föreläsningen gav inspiration. Egentligen skulle vi få gå på en sådan föreläsning varje år, för man behöver påfyllning hela tiden, menar en deltagare. En annan som faktiskt pinglat en gång Dessvärre tyckte ingen att det märkts någon skillnad i arbetslaget efter c/o Kalmarprojektet. Man kom ihåg att man hade möten efteråt, men inte hur många eller riktigt vad man gjorde på dem. Strömmen vill därför gärna att ni påminner er chef om c/o Kalmar. Materialet kan användas igen och för er nya som inte var med i KalmarSalen för tre år sedan finns det information på det kommungemensamma intranätet. under den senaste månaden tyckte att Lou lärt dem att inte tänka så fyrkantigt, utan att vara öppna för nya idéer, vissa i alla fall. 3

4 Julen en tuff tid för allergiker text: Ingrid Kjellstrom-Råberg foto: Jan Magnusson den blå), tazetter och julstjärna. Julstjärnan har en mjölksaft som kan ge hud- och slemreaktioner. Men ingen ska behöva avstå från julblommor på grund av allergi. Många gröna krukväxter är perfekt bakgrund till färgglatt pynt. Man kan också välja en traditionsrik växt som myrten eller olivträd. Andra växter lämpliga för känsliga är begonia, kalanchoe, murgröna, ardisia, julkaktus, julros och flamingo. De flesta arbetsplatser har säkert i dagsläget slopat julgranar och vet om faran med att ha doftande växter i offentliga lokaler, men eftersom julen är en tuff tid för allergiker så kan det vara bra med en påminnelse om vilka växter som är lämpliga i offentliga lokaler. Strömmen for ut till Skälby med anor från förhistorisk tid, där kommunens växthus finns. Där pågår dock planeringen inför våren för fullt Bland annat med uppdragning av penséeplantor och växthuschefen Bo Jonsson har just gjort färdigt planteringsschemat för sommaren i kommunens rabatter. Redan i oktober mörkerbehandlades julstjärnorna i kommunens växthus. För att få de röda bladen måste de vara i absolut mörker, så jag får till och med skruva ur propparna i gatlyktorna utanför under en tid för att blommorna ska få de riktigt röda bladen. Allergi och annan överkänslighet är sjuk- domstillstånd som gör att vissa människor överreagerar. De kan bli irriterade i till exempel luftvägarna, mag- och tarmkanalen eller få hudutslag. Det sker när de kommer i kontakt med vardagliga ämnen som andra personer tål utan obehag. I Sverige räknar man med att ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen har någon form av allergi eller överkänslighet. Allergierna ökar och är idag den vanligaste sjukdomen hos barn. Många av de populära julblommorna är inte lämpliga att ha inomhus. För att undvika allergiska reaktioner bör man definitivt undvika liljekonvaljer, hyacinter (särskilt som har tagit fram ett hand-lingsprogram för att göra kommunen allergianpassad Allergikommittén består av representanter från några av kommunens förvaltningar, kommunhälsan, landstinget, arbetsmiljöinspektionen och Kalmar Astma- och allergiförening. Vi sammanträder två gånger per år, berättar hälsoskyddsinspektör Catarina Lund. Kriterierna för handlingsprogrammet är framtagna av Folkhälsoinstitutet och ska göra kommunen allergianpassad, ge god arbetsmiljö åt alla och goda offentliga lokaler. Det vill säga allergiaspekten ska tas upp vid skyddsronder, man ska diskutera vad en god arbetsmiljö är, städning ska ske med tanke på risk för allergier, det ska vara så doftfritt som möjligt vid möten med allmänheten, det ska vara djurfritt i offentliga lokaler samt en bra ventilation. Genom att ta hänsyn till de som har allergiska Lästips Kalmar Allergikommittés hemsida: Boken Farliga och ofarliga växter från A till Ö av Sven-Olov Strandhede 4 Kalmar har sedan 1995 en allergikommitté besvär kan man hjälpa andra. På arbetsplatsen ska man se till att städningen är tillräcklig, vädra och kolla ventilationen. Hemma ska man vädra ofta, städa noga, storstäda hela bostaden minst en gång om året.

5 Rökslutarstöd hos kommunhälsan text: Kjell-Ove Lennartsson foto: Morguefile Det finns många metoder för att sluta röka, gemensamt för dem alla är att det krävs hög motivation för att lyckas, antigen man slutar tvärt eller tillämpar målmedveten nedtrappning, eller använder läkemedel. Kommunhälsan liksom landstingets tobaksprogram bygger på det motiverande samtalet om tobak. Olika undersökningar visar att upp till 85 procent av vuxna som röker vill sluta. Det är en vanlig föreställning att de flesta är beredda att sluta inom en snar framtid, detta stämmer inte. Att sluta röka är en förändringsprocess som ofta tar lång tid och sker stegvis. Högst 20 procent är i den aktiva fas som betyder att man är beredd att sluta och aktivt försöker eller vill försöka sluta inom en månad. De övriga behöver öka motivationen, och det är för dem vi kan hjälpa till med den motiverande samtalsmetodiken. Kommunhälsan bedriver sedan lång tid rökslutarstöd och den enskilt viktigaste faktorn i arbetet är att den rökande själv får formulera argument för och emot att fortsätta röka. För att få motivationen att sluta röka bör den rökande göra bedömningen att fördelarna med att sluta röka är större än nackdelarna och helst höra sig själv uttala detta. Sedan en tid samarbetar vi med landstingets primärvård då anhopningen ibland blir för stor för att vi ska klara det själva. Då landstinget tillämpar samma terapi som vi fungerar samarbetet utmärkt. Metoden tillåter användande av läkemedel som nikotintuggummi, plåster eller receptbelagda läkemedel. Tester i form av lungfunktionsmätning och annan provtagning ingår också oftast i rökslutarstödet. Faktorer som ökar motivationen och handlingskraften är att: se många personliga vinster med förändringen och vara övertygad om att den medför en höjning av välbefinnandet och livskvaliteten, ha inre motivation känna att man handlar på grund av sitt eget fria val, tro att man kan klara det, känna sig trygg inför förändringen, ha positiva förväntningar, förstå problemet och hur det kan lösas, få kunskap om bra metoder och hjälpmedel, göra en plan, få socialt och professionellt stöd, uppleva att andra tror att man kan, och se andra lyckas kunde han kanske jag också kan. Den stora AHA-enkäten (arbete och hälsa) som genomfördes bland alla kommunanställda visade att 18 % är dagligrökare, 20 % av kvinnorna och11 % av männen. Tobakspolicy På uppdrag av personaldelegationen har en arbetsgrupp arbetat fram en tobakspolicy för Kalmar kommun. Den har varit ute på remiss och ska sedan beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Policyn innebär att: rökning ej får ske under arbetstid. Med arbetstid avses den arbetade tiden inklusive kortare pauser. Lunchrasten räknas inte till arbetstiden rökning heller inte får ske i Kalmar kommuns fordon och lokaler. rökning heller inte är tillåten i direkt anslutning till arbetsplatsen, t.ex. utanför entréer. arbetsgivaren erbjuder tobaksavvänjning till medarbetare och förtroendevalda som vill bli rök- och tobaksfria. kläder som används i elev- och vårdnära arbeten, inte får utsättas för rök restriktivitet ska råda gällande snus och tuggtobak i kund-, vård-, brukar-, och elevnära situationer. 5

6 Blandade känslor när Bernt och Björn lämnar kåren Det är som att ha två äktenskap. Ett där hemma och så ett här med grabbarna på stationen, säger Bernt (till vänster) och Björn (till höger) om det speciella livet som brandman. Men nu är det dags för andra saker att få ta större plats i livet. text och foto: Sara Svensson 36, 5 år blev det för Bernt Johansson vid Kalmar brandkår. Kollegan Björn Johansson är inte långt efter med sina 30 år. Strömmen träffade de gamla brandmansrävarna precis på sluttampen av yrkeslivet. Bernt har gjort sitt sista pass och Björn har bara ett par pass kvar. Ikväll firar de pensionen med gamla och nya kollegor. Det är lång tid som de har varit med, sedan 1972 respektive Mycket måste väl ha förändrats? Ja, svarar Björn, det klart det har. Tekniken i bilarna. Datorerna. Fast de jobbar ju inte vi så mycket med. Men förr hade man ett spett, nu har man en dator. Karaktären på larmen har ändrats. Det har blivit fler trafikolyckor, färre bränder. Det beror på att de flesta har brandvarnare nu, säger Bernt. 6 Bemanningen är annorlunda, förr var det nio brandmän i tjänst per pass, nu är de fem. Så det är tuffare nu. Och oavsett ålder har brandmännen samma krav på fysisk prestation på sig, och visst blir det tuffare ju äldre man blir, det tycker de båda. Mitt i intervjun plingar det till i högtalarna, ett larm. Båda lystrar instinktivt som två jakthundar, trots att den ena redan har slutat och ingen av dem är i tjänst. En yrkesskada, säger de med en mun och ler. Har någon av er tänkt på att sluta? Göra något annat? Nej, aldrig, säger Bernt, och Björn håller med. Brandman blir man inte, det föds man till. Man kan inte bara sluta. Men när ryggsäcken är full så är den. En psykolog sa det till oss en gång; allt ni är med om, allt det jobbiga ni får se, samlar ni i en ryggsäck som ni alltid har med er. Och när ryggsäcken är full går det inte att tömma den. Nu är våra ryggsäckar fulla, sedan ett tag tillbaka, och då är det dags att sluta. De tycker båda två att brandmannarollen har förändrats, de har blivit bättre på att prata om sina upplevelser. Förr skulle en brandman vara mycket hårdare och tuffare, det är en mjukare syn nu. Mest skönt ska det bli att sluta, även om de har älskat sina jobb. Det är som att ha två äktenskap. Ett där hemma och så ett här med grabbarna på stationen. Man lever så tätt inpå varandra, det blir så speciellt. Så det kommer man ju såklart att sakna. Och vi har så många goda minnen från alla år också. Men nu är det dags för andra saker att få ta större plats i livet. Barn och barnbarn framförallt. Och ikväll är det fest, för både pensionerade och nya kollegor. Innan jag lämnar dem ifred måste jag bara smaka på potatissalladen, den speciella potatissalladen som Bernt och Björn lagat själva, som allt annat till festen. Den är jättegod.

7 Fysisk träning på arbetstid lönsamt för alla På flera håll inom den offentliga vård- och omsorgssektorn genomförs förändringar i arbetets organisering. Det sker också försök med kortare arbetsvecka och träning på arbetstid. Under ett år fick anställda vid Folktandvården i Stockholms län prova om kortare arbetstid eller träning på arbetstid kan förbättra hälsan. Vid två kliniker förkortades arbetstiden för de anställda från 40 timmar i veckan till 37,5. Samtidigt fick anställda vid två andra kliniker träna 2,5 timmar/vecka på arbetstid. Heltidslönerna behölls. Två kliniker med oförändrad arbetstid deltog som referensgrupp. Totalt deltog 190 personer i projektet (90 procent var kvinnor och medelåldern var 46 år). Innan de nya förhållandena började gälla samt sex och tolv månader efter att de hade avslutats gjordes hälsoundersökningar. Då mättes blodfetter, blodsocker och två hormoner med betydelse för depression och stress, liksom blodtryck och höftoch midjemått. De anställda fick också besvara frågor om välbefinnande, hälsa och fysiologiska stressreaktioner. Mest hade den fysiska hälsan förbättrats i träningsgruppen, med störst effekter på blodtryck och blodsocker. Gruppen med förkortad arbetstid skilde sig inte från referensgruppen. De hade inte nämnvärt ökat sin fysiska aktivitet. På ingen av klinikerna hade intäkterna minskat jämfört med året innan. Utgifterna hade däremot påverkats. På kliniken med träning på arbetstid hade kostnaden för sjukfrånvaron sjunkit med 21 procent och på klinikerna med förkortad arbetstid med 6 procent. På kontrollklinikerna hade den kostnaden ökat med 11 procent. Både arbetstidsförkortning och träning på arbetstid hade alltså positiva effekter på de anställdas hälsa och välbefinnande, samtidigt som intäkterna var oförändrade och kostnaderna för sjukfrånvaro sänktes. De positiva effekterna av träning var tydligast. Fysisk träning på arbetstid har positiva effekter på de anställdas hälsa konstateras i ett projekt som Folktandvården i Stockholms ln genomfört. Foto: Clipart Klippt ur Forskning och resultat, nr 3 oktober