Kals-Bladet. Nummer 20

Transkript

1 Kals-Bladet Nummer 20 Höst 2012

2 Stor-Ada har odet Hjärtligt välkomna till ett nytt nummer av KalsBladet! Som vanligt inledde vi året med vår Kalsstämma. Inga sensationer noterades under den formella delen av stämman och därefter bjöd våra spelemän på förnämlig underhållning. Evenemanget ägde rum i Axelhuset på Axel Dahlströms torg, där Västra Frölunda Kalslag stod för evenemanget och serverade kaffe med läckert hembakat dopp bland annat. Liksom under de senaste säsongerna gavs ingen möjlighet för Kals Åden att förgylla öppnandet av Liseberg och det verkar som om de nya styresmännen knappast intresserar sig för att hålla gamla traditioner levande. Ett glädjande besked fick vi dock uppleva: Vår Kal&Ada-staty finns kvar vid huvudentrén! Under våren diskuterades om statyn skulle finnas kvar efter den upprustning av entréområdet som genomfördes då. Men nu står den där, minst lika grann som tidigare, och till glädje för alla besökare och inte minst för oss i KalsÅden. 2

3 Stor-Ada har odet En tradition som frodas och lever vidare i högönsklig välmåga är vårt firande av Kristi Himmelfärdsdag i Älgtjärn. Trots att vädret uppförde sig lika illa som under resten av försommaren samlades en trogen skara för att förtära kaffe med underbara våfflor till tonerna av våra musikanter. Vi sjöng och tjôtade precis som vanligt och njöt av att kunna genomföra poängpromenaden inomhus. Några tappra tog sig ut i terrängen mellan skurarna. Jag själv, d.v.s. Stor-Ada, fick förtroendet att sätta ihop frågorna och överlåter åt deltagarna att avgöra om det var rätt grepp. Jag kan bara säga att enligt min åsikt var det minst lika svårt att formulera frågorna som de tävlande tydligen hade med att finna rätta svar! Inför höstens aktiviteter finns ett par frågetecken. Föreningsdagen i stadsmuseets regi verkar i skrivande stund inte vara aktuell i år. Samma sak med vår årliga ekplantering i Kal&Adas backe på FN-dagen. Vi återkommer om dessa frågor efter sommaren. Men som framgår av programmen längre fram i detta blad finns det massor av annat att förnöjas av! Till dess önskar jag alla en varm och ljuvlig fortsättning på sommaren! 3

4 Göteborgiana Hamnfunderingar Just nu pågår som bekant heta diskussioner om hur södra älvstranden bör utvecklas för framtida bruk. Då kan det vara på sin plats att beskriva hur hamnområdet en gång byggdes upp. Vi börjar vid den tid då Gustav II Adolf beslutade om att låta anlägga Göteborg och slutar när hamnverksamheten till stora delar överförts till de yttre hamnarna i Arendals-bukten för några decennier sedan. För de som vill veta mera rekommenderas ett besök på Sjöfartsmuséet, varifrån följande uppgifter hämtats. Den äldsta hamnen anlades enligt det holländska systemet med kanaler som löpte genom staden. Hamnens första utbyggnad, Stora Hamnen och Östra hamnkanalen, var färdig i början av 1630-talet. Västra hamnkanalen stod färdig ett tiotal år senare. Denna första hamnanläggning var för liten för att kunna ta emot stora fartyg vid kaj. Hamnkanalerna var för små och för grunda. Större skepp måste ankra upp utanför i det s.k. revieret för att där lassa och lossa sin last. Trafiken mellan fartygen och land sköttes av det redan år 1625 bildade Strömbåtsgillet. Därur utkristalliserades med tiden Hemförarbåtgillet, som även hade hand om trafiken uppåt älven. Det hade kvar sina privilegier ända till mitten av talet. 4

5 Göteborgiana Hamnfunderingar Hamnen förblev i sitt ursprungliga skick ett par århundranden framåt. En del arbeten utfördes, som t.ex. att sätta ut prickar i revieret för de många grundens skull. Vidare införskaffades en mudderkran för att rensa upp i farleden men ännu så sent som på 1840-talet saknade Göteborg en modern hamn. Masthugget och Majorna blev av största betydelse för hamnens utveckling till storhamn. De egendomar i Masthugget, som gränsade till älven, kallades redan på talet hamnar och det gjordes inloppskanaler där mindre fartyg kunde lassa och lossa. Majorna fick också tidigt stor betydelse för sjöfarten. Här uppstod en betydande varvsrörelse med Gamla Amiralitetsvarvet vid Stigbergstorget och Kustens varv ute vid Klippan, där också Ostindiska Compagniet och senare även bl.a. socker- och porterframställningen satte fart på sjöfarten. De många krigen under slutet av 1600-talet och början talet lade hinder i vägen för hamnens utveckling men senare kom ett betydande uppsving för sjöfarten i Göteborg. Det 1731 bildade Ostindiska Compagniet hade stor betydelse för detta tillsammans med en särskilt rik sillfiskeperiod. Också det nordamerikanska frihetskriget gav Göteborg tillfälle att utöka landets export, då kriget lamslog handelsförbindelserna mellan England och Nordamerika. Trollhätte kanals färdigställande år 1800 gav Göteborg ytterligare en spark framåt. Varor kunde nu lättare föras upp och ned från stora delar av Mellansverige med hjälp av Trollhätte- och Göta Kanal-systemen. 5

6 Göteborgiana Hamnfunderingar En enastående period i hamnens verksamhet inleddes 1807 då Napoleon ville blockera all handel med England. Då blev Göteborg centrum för Englands motåtgärder, vilket medförde en oanad ökning av fartygstrafiken i Göteborg. År 1810 hade vid ett tillfälle samlats 19 örlogsskepp och 1224 handelsfartyg i hamnen. Ett oslagbart rekord? Så påbörjades utbyggnad av hamnen till våra dagars utseende: 1845 byggdes Stenpiren färdigställdes vågbrytarna vid Rosenlund byggdes träpiren stod kajsträckan mellan Stenpiren och Rosenlundskanalen färdig, Packhuskajen och Lilla Bommens hamn strax därefter påbörjades sträckan Rosenlundskanalen - Sänkverket var hela sträckan till Barlastplatsen nedanför Henriksberg kajsatt. En ny modern fiskhamn togs i bruk 1910 och Stigbergkajen tillkom ungefär samtidigt. En massgodshamn med moderna lossningsapparater och stora lagerbyggnader öppnades för trafik i januari Frihamnen invigdes 1922, Lärjehamnen 1928, Ryahamnen 1930, Lindholmshamnen 1939, Lundbyhamnen och Majnabbehamnen Här slutar vi vår beskrivning av hamnens utveckling och vi inväntar med spänning vilka planer dagens politiker har för älvsträndernas framtid. En ny gångbro med trängselskatt? 6

7 Hisingens Kalslag De hårda hisingsborna Jag undrar just om denna artikel har några läsare på Erling Skackes gata uti Tolered? I så fall ska Ni få reda på vem Skacke var. Om Ni nu inte redan visste det. Kanske sätter någon morgonkaffet i vrångstrupen när Ni får höra att Er gata är efter en norrman, som en gång i tiden försökte inta Hisingen! Så här var det. Den norske stormannen Erling Skakke (hans namn stavas så i historieböckerna) försökte i mitten av 1100-talet att erövra hisingslandet. Han anföll hisingsborna men lär ha fått ett hett mottagande. Till sina män sa han: Låt oss taga deras skepp och icke gå upp att kämpa mot landhären, ty hisingsborna äro svåra att hemsöka, de äro hårda och vildsinta. Nog kan man undra över varför en fiende hedras med sitt namn på en Hisingsgata. Eller, hör och häpna, två! I Tuve utlades 1967 Erlingsvägen, som också anknyter till den norske krigaren. Tänk om vi hade en Gyldenlöwes Gata eller Tordenskioldsgatan i Göteborg. Vad skulle det likna? Skall nu sanningen fram så föreslog den dåvarande gatunamnsberedningen 1941 namnet Gårdarikesgatan. Detta efter Gårdarike, som var namnet på de områden som svenska vikingar grundat runt om i Ryssland. Drätselkammaren återremitterade förslaget och menade att namnet kunde uppfattas så att gatan låg i Gårda. 7

8 Hisingens Kalslag På tal om gatunamn I Tolered föreslog namnberedningen 1939 att en gata skulle få namnet Sista gatan. Detta med motivering att gatan låg sist i söder i det aktuella området. Man kan förstå protesterna från dem som kände sig bo vid livets slutstation. Namnet avslogs och i stället blev det Pärongatan. Helge Almquist ( ) var professor i historia vid Göteborgs högskola, riksarkivarie och ledamot av stadsfullmäktige. Inför Göteborgs 300-årsjubileum 1923 skrev han: Göteborgs historia. Grundläggningen och de första hundra åren. Namnberedningen föreslog en gata med hans namn: Helge Almquists gata. Det stötte på patrull och märkligt nog ändrade fullmäktige namnet till enbart Almquistsgatan, utlagd i Kyrkbyn Lite hit och dit var det innan Amund Grefvegatan fick sitt slutgiltiga namn Amund Nilsson Greve (död 1674) var Göteborgs förste boktryckare. Gatan hette först Grefvegatan men ändrades till Grevegatan. Över detta klagade stadens boktryckarförening, som menade att namnformen var missvisande och allmänt uppfattades som titeln greve. Namnberedningen föreslog då Amund Grefves Gata men fick bakläxa av stadsfullmäktige. Beredningen ändrade då till Amund Grefvegatan, vilket stadsfullmäktige biföll. I början av 1930-talet fanns i Bräcke bl.a. Bremensgatan Hamburggatan och Lybecksgatan, detta som minne av Göteborgs forna sjöförbindelser med de nordtyska städerna. Sedan 1939 är namnen slopade och gatorna ingår i den stora genomgående Londongatan. (Från boken Göteborgs gatunamn) MN 8

9 Hisingens Kalslag Höstaktiviteter2012 Nu väntar oss en, som vi hoppas, varm och skön sommar. Vi kommer tillbaka igen till våra sedvanliga möten i Lyckans Träffpunkt till hösten. Starten sker torsdagen den 6 september 2012 och träffarna pågår t.o.m. den 6 december 2012 då vi har juluppehåll. Våra tider är torsdagar kl Medlemsmöte inleder träffen den 20 september Årsmötet blir den 15 november Styrelsens sammansättning: Ordförande Britt Johansson Sekreterare Marianne Nilsson Kassör Sonja Rådenmark Gerd Larsson Spara detta KalsBlad, med tanke på tider och dylikt! MN PS. Ni känner väl till att ni kan finna såväl detta som gamla nummer av KalsBladet på vår webbsida 9

10 10 Gemensamma aktiviteter En ångbåtsresa till Marstrand som förr i tiden! Lördagen den 18 augusti reser vi med ångaren S/S BOHUSLÄN till Marstrand för att bevista Sekelskiftesdagarna. Väl där dras klockan tillbaka till förra sekelskiftet där vi besökare får en chans att möta Kung Oscar ll, tjänstefolk, Lassemaja, gycklare, sillsaltare, skarprättare, velocipedryttare och konstaplar. Marstrands gator och torg sjuder av liv. Då passar det utmärkt att klä sig i kubb och blanda sig med mängden. Det går lika bra att besöka fästningen eller att ta en promenad längs Marstrandsöns stigar. Sjöturen från Stenpiren går genom hamnen och passerar öarna i Öckerö skärgård och Sälöfjorden. Genom idylliska Albrektsunds kanal når vi Marstrand. Resan tar 2 tim. 25 min. Vi bjöd in till det här redan i vårens utskick och många har redan köpt biljetter. Nu är det hög tid att boka biljetter hos Ticnet (finns bl.a.hos Bengans på Stigbergstorget eller Pipcenter på Frölunda torg). Enklast för den som kan är att köpa på nätet. Att köpa biljett när man går ombord är möjligt men risken för att det blir fullsatt är överhängande. En resa tur och retur kostar 180:- per person eller 90:- för den som är medlem i Sällskapet Bohuslän. S/S Bohuslän avgår från Stenpiren kl och är åter i Göteborg kl

11 Kalslaget Majorna Här kommer några guldkorn från vårsäsongen. Årets sillsexa förlade vi till Torpet. Det var en chansning men resultatet blev förträffligt och alla lyckades knô sig in. Vår eminenta orkester spelade och vi sjung och tjötade samtidigt som vi avnjöt härlig sill och annat smått och gott. Som framgår av fotot blev det trångt men också väldigt mysigt. Båtresan med M/S SVEA blev en höjdare och vädrets makter stod oss bi även denna gång. Det här hände i början av juni innan lågtrycken slog till med full kraft. Vi lade till på Klädesholmen och fick tillfälle att besöka fisk-och sillmuséet innan det blev dags för en förträfflig lunch på restaurang Salt&Sill. Musikunderhållningen blev som vanligt av högsta klass med Ingemar Kavsjö och Stig Bjerkhede i spetsen tillsammans med våra egna Stellan och Willy. T.o.m. besättningen i form av busschauffören samt skepparen Dick Andreasson gjorde bejublade inhopp. Bridgeträffarna har bedrivits i sedvanlig stil och vi lär oss mer för varje år. Göteborgiana har den här gången fått en egen sida. Läs på sidan 16 om vad som förevarit och vad som planeras inför hösten. 11

12 Kalslaget Majorna Sekelskiftesdag i Marstrand lördagen den 18 augusti. Läs mer om detta på sidan 10. Bridge spelar vi i Torpet varje måndag med start den 27 augusti kl. 14:30 och håller på varje vecka till och med den 5 december. Göteborgiana börjar fredagen den 7 september med en utflykt till Styrsö. På sidan 17 finner du hela programmet för höstens Göteborgiana. Medlemsträff Onsdagen den 12 september kl. 18:00 är det dags för vår första medlemsträff i Torpet. Höstfest Räkfrossa med sång, spel och dans blir det fredagen den 26 oktober tillsammans med våra övriga Kalslag. Läs mer på sidan 15. Vi skickar ut en speciell inbjudan i god tid före festen. Medlemsträff Onsdagen den 21 november kl. 18:00 är det dags för nästa medlemsträff i Torpet Årsmötet hålls fredagen den 7 december kl. 17:00 i lokalen på Kapplandsgatan 30. Efter mötet blir det julbord tillsammans med sång, spel och underhållning. En kallelse och inbjudan kommer i god tid. Som vanligt gäller att anmälan om deltagande vid alla våra träffar görs i god tid till Gunvor (tel ) eller via e-post till kalslaget.majorna@kalsaden.se 12

13 Kalslaget Majorna Styrelsen: Telefon Ordf. Stor-Gusten Lenne Svensson Vice ordf. Lelle-Gusten Leif Thorell Sekr. Maja I Irene Ojala Kassör Maja II Inger Johanneson Ledamot Curt Ardstedt Ledamot Gunvor Magnusson Ledamot Erling Jensen Värdinna i Torpet: Gunda Soko Lokalbokning och anmälan: Gunvor Magnusson Fest- och Programkommitté: Leif Thorell (sammankallande) Stellan Andersson Viviann Lilja Brith Jangerfeldt Elsie Johansson Arkivarien: Benkt Hanefors Adressen till Torpet är: Kalslaget Majorna, Kals Åden Jätteleken Göteborg Ring gärna vem som helst i styrelsen eller e-posta till kalslaget.majorna@kalsaden.se. Även anmälningar om deltagande i medlemsträffar m.m. kan med fördel göras via e-post 13

14 Styrelsen består av: Västra Frölunda Kalslag Ordförande Hög-Adel Harry Jönsson tel Vice ordf. Låg-Adel Bo Karlsson tel Sekreterare Fina 1 Lillemor Helander tel Kassör Fina 2 Ing-Britt Carlsson tel Suppleant Anna Güllich tel Suppleant Karin Andersson tel Suppleant Kerstin Linder tel Medlemsträffar har vi varje torsdag kl. 11:00 i Torpet med början den 6 september. Boule spelar vi i anslutning till medlemsträffarna när vädret så tillåter. Vi avslutar boule-spelandet under oktober med medaljutdelning. Pubafton arrangerar vi den fredagen den 9 november på Kapplandsgatan 30. Ador, Kalar, Blankor och Tjimsar från de andra Kalslagen är också hjärtligt välkomna i mån av plats. Bindande anmälan till Lillemor, tel Årsmöte avhåller vi torsdagen den 6 december då vi bjuder på glögg, lussekatt och pepparkaka. Välkomna! Fester och utflykter i riklig mängd blir det under hösten tillsammans med de andra Kalslagen. Se nästa sida. 14

15 Västra Frölunda Kalslag Höstfest med sång, spel, dans och räkor i massor blir det fredagen den 26 oktober. Dessutom med uppträdande i toppklass av välkända artister. Namnen håller vi hemliga än så länge. Mer information kommer i ett utskick under hösten. Passa på att göra utflykter tillsammans med de andra kalslagen. Vi börjar säsongen med att resa med S/S Bohuslän till Marstrand och bevistar sekelskiftesdagarna där. Läs mer på sidan 10. Sedan följer besök på Styrsö, vi går till Göteborgs energiverks museum Elyséeum, och vi gästar Residenset. Allt detta och mer därtill beskrivs på sidan 17. Välkomna och glöm inte att anmäla er! Vitsigt från Västra Frölunda Kalslag Ada uttalar sin glädje över att Kal har blivit bättre där han ligger i sin säng på sjukhuset. - De e sextabletterna som gör susen, säger Kal. Ada ser sig oroligt omkring på alla snygga sköterskor och biträden. - De e allt på tiden att du kommer hem snart. - Ta t lugnt, lella Ada. Var inte rädd för tabletterna, dom heter så bara för att vi får dom klockan sex på morron och klockan sex på eftermidda. 15

16 Göteborgiana Under våren har träffarna i Göteborgiana sett något annorlunda ut än tidigare. Vi flyttade nämligen ut från Torpet vid ett par tillfällen. En dag besökte vi Börsen och fick en förnämlig guidning där. Vi lärde oss många saker, om såväl byggnadens historia som om den mängd intressanta föremål som vi fick tillfälle att beskåda. Vid ett annat tillfälle gjorde vi en promenad i Haga med omnejd med Lena Eliza Johnson som vår ciceron. Utfärden avslutades med att vi tog Älvsnabben till Lindholmen och lärde oss mycket om det moderna Hisingen innan vi avslutade samvaron med en fika. Lena Eliza kallar sin promenad för Adavandring och då ingår förstås att ta med en del vitsar. Dom drog hon perfekt, skådespelare som hon är i grunden. Experimenten uppskattades mycket och vi har bestämt att fortsätta i samma stil även under hösten. Därför har vi planerat våra träffar i Göteborgiana mer utförligt än tidigare. Ett resultat av detta blir att vi kan ta emot många fler deltagare än de som får plats när vi håller till i Torpet. Träffarna riktar sig till alla Kalslagen och alla är välkomna! Ett stort tack vill vi ge till Viviann Lilja, som lägger ned stor möda på att sy ihop programmet! Höstens program finner du på nästa sida. 16

17 Göteborgiana Höstprogram Fredag 7 september: Vi åker till Styrsöbratten och besöker Öbergska huset. Hon levde på 1800-talet och har gjort sig känd som kustens främsta smugglardrottning. Huset där hon bodde är nu ett café och där dricker vi kaffe med hembakade bakverk och smörgåsar. Innan vi dricker vårt kaffe så tar vi en liten rundvandring och får reda vad som förevarit på platsen. Vi reser med skärgårdsbåten som lämnar Saltholmen kl. 10:50. Fredag 21 september i Torpet: En vanlig träff. Fredag 5 oktober: Vi besöker Elyséeum, Göteborgs Energiverks utställning på Västgötagatan. Kostnad 40:- för kaffe och ostfralla. Gör er anmälan senast den 26 september för att man skall kunna fixa fram frallorna till oss. Fredag 19 oktober: En vanlig träff. Fredag 2 november i Torpet: Ulf Magnusson visar bilder och berättar om märkliga byggnader och annat intressant. Kostnad lite mer än vanligt för en träff i Torpet. Fredag 16 november: Vi besöker Residenset där husets First Lady Ann-Christin Bäckström guidar oss och bjuder på kaffe med äpplekaka med vaniljsås. Kostnad 100 kr. Obs: Datum är preliminärt, eventuellt träffas vi någon annan dag än fredag. Fredag 30 november i Torpet: Avslutning med frågesport. Som sagt, alla är välkomna. För att kunna beställa mat och dryck behöver vi er anmälan i god före varje träff. Då får ni också exakta tider att träffas då vi inte är i Torpet. Hur man anmäler sig? Se sidan 12. Hjärtligt välkomna! 17

18 S.P = Secken pärla! Bidrag från läsekretsen mottas alltid tacksamt. Här kommer ett som varnar för att driva feminismen alltför långt. Skapelsehistorien Först skapade Gud åsnan och sade: Du skall slita och släpa dagen lång och bli kallad dum i huvudet. Du kommer att leva i 20 år. - Usch då, det låter inte som något bra liv. Kan vi inte säga att jag bara skall bli 5 år gammal? Gud accepterade åsnans förslag. Sedan skapade Gud hunden och sade: Du skall leva ditt liv i underkastelse, äta rester från middagsbordet och vakta huset. Du skall leva i 35 år. - Ojdå, det blir kanske inte så roligt. Kan jag inte få bli bara 15 år istället? Gud accepterade hundens förslag. Därefter skapade Gud papegojan och sade: Du kommer att sitta i ett hörn och upprepa allt som sägs, till stor irritation för alla. Du blir 75 år gammal. - Det låter väldigt enformigt. Kan vi inte säga bara 50 år? Gud accepterade papegojans förslag. 18

19 Till slut skapade Gud mannen och sade: Du är en människa, en man! Du skall ha ett bra liv. Du är klok och intelligent, så du kommer att bestämma här i världen. Du skall bli 20 år. - Det låter som ett riktigt bra liv, men kan det inte vara lite längre? (Nu visar mannen för första gången ett prov på sin intelligens.) Kan jag inte få de där 15 åren som åsnan inte ville har, de 20 som hunden tackade nej till, samt de 25 som blev över från papegojan också? Gud accepterade mannens förslag Därför lever mannen ett härligt liv tills han blir 20 år. Sen gifter han sig för att slita och släpa i 15 år och blir kallad dum i huvét. Sedan får han underkasta sig den övriga familjens behov, leva på rester från bordet och vakta huset i 20 år. De sista 25 åren av sitt liv sitter han i ett hörn och upprepar allt som folk säger, till stor irritation för alla i sin omgivning. Så alla kvinnor, sluta nu med att vifta med era feministiska fanor med text om jämlikhet. Är det verkligen så här ni också vill leva? Visa lite respekt för oss män härefter! BA 19

20 Framåtblickar Sekelskiftesdag i Marstrand den 18 augusti. Läs mer på sidan 10. Klippandagarna under helgen augusti bör inte missas! Föreningen Bevara Södra Älvstranden har i år utökat programmet med kaffeservering och mycket annat. Kolla tider i dagspressen. Vi besöker Öbergska huset på Styrsö fredagen den 7 sept. Läs mer om evenemanget på sidan 17. Fredagen den 5 oktober i Elyséeum får vi reda på allt om elens utveckling i Göteborg sedan 1890-talet. Läs mer på sidan17. Höstfest fredagen den 26 oktober arrangerar Kalslagen tillsammans. Då blir det massor av räkor, musik, sång och dans. Mer information kommer under hösten men ni kan redan nu läsa mer på sidan 15. Pubafton fredagen den 9 november på Kapplandsgatan 30 ordnar Västra Frölundas Kalslag. Medlemmar från andra Kalslag är mycket välkomna i mån av plats. Läs mer på sidan 14 och anmäl er! Vi besöker Residenset fredagen den 16 november. Läs mer på sidan 17. För präntningen denna gång svarar: Harry Jönsson, Marianne Nilsson, Lenne Svensson och Britt Ardstedt.