SEA NYTT. många modiga. - att våga gå mot strömmen för det man tror på. Rosa Parks - Hon vågade utmana sin kultur! Debatt Dödshjälp eller livshjälp?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEA NYTT. många modiga. - att våga gå mot strömmen för det man tror på. Rosa Parks - Hon vågade utmana sin kultur! Debatt Dödshjälp eller livshjälp?"

Transkript

1 SEA NYTT SVENSKA EVANGELISKA ALLIANSENS NYHETSMAGASIN INFORMERAR INSPIRERAR MOBILISERAR NR 1: 2009 många modiga - att våga gå mot strömmen för det man tror på. Rosa Parks - Hon vågade utmana sin kultur! Debatt Dödshjälp eller livshjälp? Fördjupning Gardell och uppståndelsen Europa Diskriminering av kristna pågår!

2 Ledare Grattis! Du håller just nu första numret av SEA-NYTT i din hand. Den kristna kyrkan är Sveriges kanske mest undervärderade resurs. Hundratusentals människor, från Karesuando i norr till Ystad i söder, samlas varje vecka till gudstjänst i JESUS NAMN. Tänk vad som skulle kunna hända om vi med större självklarhet tog med oss tron på Jesus ut ur kyrkan, istället för att låta den ligga kvar i kyrkbänken till nästa gång TV-kanalerna är fyllda av program med våghalsar; stuntmän, bergsklättrare, fallskärmshoppare, snowboardåkare Jag håller med den amerikanske humoristen och författaren Mark Twain, som har sagt: Det är märkligt att fysiskt mod är så vanligt i världen, medan moraliskt mod är så sällsynt. Fram för fler kristna våghalsar, med mod att gå mot strömmen, här i världens mest sekulariserade land! SEA finns för att vi ska bli MÅNGA MODIGA som med självklarhet står för och praktiserar den kristna tron på livets alla områden. Herren säger genom profeten Jesaja (Jes 57:15): Jag ger de försagda mod, ger de modlösa kraft. Stefan Gustavsson generalsekreterare SEA Svenska Evangeliska Alliansen skapar historia. Stefan Gustavsson utses till generalsekreterare och SEA håller sin första apologetiska konferens i Linköping. 26 oktober bildas Svenska Evangeliska Alliansen(SEA). Stefan Gustavsson tillsammans med likasinnade hade länge funderat över behovet av en förening som stärker den kristna rösten i samhället. Bildandet är en uppföljning av Evangeliska Alliansens Centralavdelning och Lausannekommittén har EAS sitt sista styrelsesammanträde, då man beslutar att EAS ska upphöra. En bidragande orsak var troligen att Sveriges Kristna Råd hade bildats och många ville samla de ekumeniska krafterna på ett ställe SEA når 2000 personliga medlemmar och syns bland annat i tv-debatter, reklamkampanjer, insändare, konferenser och föreläsningar. Organisationen har sedan 2003 genomfört en mängd aktiviteter inom sina 5 fokusområden går prins Oscar Bernadotte i spetsen för en kommitté för EAS återupprättande. Bland andra Svenska Kyrkan, Metodistkyrkan, EFS, SMF och Baptistsamfundet ansluter sig. Det blir nytt liv i böneveckan som EA tog initativet till redan Detta året kallas veckan böneveckan för kristen enhet. Innehåll 2 Svenska Evangeliska Alliansen skapar historia; Upptäck alliansens rötter! 3,4 Fokus på Europa: Diskriminering av kristna pågår! 5,6 Äktenskapet: Vad har hänt och hur ser framtiden ut? 7,8 Fördjupning: Gardell och uppståndelsen. 9,10 Tema: Många modiga - Joakim Lundkvist inspirerar utifrån Rosa Parks liv. 11 YES: Young Evangelicals of Sweden mobiliserar unga. 12,13 Debatt: Dödshjälp eller livshjälp? REDAKTÖR Emelie Rönnerfors ANSVARIG UTGIVARE Stefan Gustavsson KONTAKT Svenska Evangeliska Alliansen Rehnsgatan 20, Stockholm Telefon: E-post: plusgiro: SKRIBENTER DETTA NUMMER: Stefan Gustavsson Joakim Lundkvist Emelie Rönnerfors BILD OMSLAG: Joggie Botma - Fotolia.com 1853 Evangeliska Alliansens Svenska centralavdelning bildas genom att kapten J.C. Berger kallar till allmänt svenskt prästsällskapsmöte med texten: För att bilda en kristlig konferens till befrämjande av Kristi rikes tillväxt inom vårt land samt till avhjälpande av deras nöd som för sina samvetens skull till Gud förföljas av de världsliga myndigheterna kallas nedanstående personer att sammanträda hos Herr kapten Berger i Brunkebergs Hotel Tisdagen den 21:a juni 1853 kl ½ 6 e.m. I stadgarna tar man in de nio punkterna från Londonmötet talet Oscar Bernadotte BILD: Svenskt porträttgalleri. från spg/1/0030.html Under 1850-talet håller EAS många alliansmöten och styrelsemöten och intresset är stort. Men på 60-talet tystnar organisationen även om det finns protokoll som visar att EAS gav gåvor till olika ändamål. Evangeliska Alliansen bildas i London. Flera olika protestantiska läger ville främja protestantismens gemensamma intressen och religionsfrihetens sak. Man samlas kring enhet i väsentliga ting, frihet i icke väsentliga och kärlek i allt och formulerar nio gemensamma punkter (till höger). Bland de 922 deltagarna vid den inledande konferensen finns även svenskar som J.C. Berger och C.A. Bergman. Evangeliska Alliansen behövs för att främja enheten mellan evangeliska kyrkor och kristna individer och religionsfrihet, samt bistå förföljda kristna. EA:s nio punkter: 1. De heliga skrifternas gudomliga inspiration, auktoritet och tillräcklighet. 2. Rätt och plikt till personligt omdöme vid tolkning av de heliga skrifterna. 3. Gudomens enhet och trefalden av personer i gudomen.. 4. Människonaturens fördärv till följd av syndafallet. 5. Guds sons människoblivande, hans försoningsverk för människosläktet, hans medlareförbön och herradöme. 6. Syndares rättfärdiggörelse genom tron allena. 7. Den Helige Andes verk i syndares omvändelse och helgelse. 8. Själens odödlighet, kroppens uppståndelse, världsdomen genom vår Herre Jesus Kristus, evig salighet för de rätfärdiga och evigt straff för de orättfärdiga. 9. Det kristna predikoämbetets gudomliga instiftelse samt den förbindande och förblivande naturen av dopet och Herrens nattvard. 1 2

3 EUROPA Svenska Evangeliska Alliansen är inte ett nationellt fenomen; många länder har sin egna Evangeliska Allians som arbetar på liknande sätt, med frågor som är aktuella i det samhälle där den verkar. SEA är en en del av EEA, European Evangelical Alliance (www.europeanea.org), ett nätverk av nationella allianser i 30 länder och representerar över 10 miljoner evangelikala kristna i Europa. EEA startade redan 1846 och fungerar som en röst för de evangeliska kristna i Europa. De hjälper de nationella Allianser som behöver stöd och riktar mycket av sin uppmärksamhet mot EU och de beslut som påverkar alla europeiska länder. Som Svenska Evangelisk Allians har vi också naturliga kopplingar till WEA, World Evangelical Alliance (www.worldevangelical.org). WEA är ett globalt nätverk av evangelikala kristna och består av 121 nationella evangeliska allianser, vilka tillsammans representerar över 335 miljoner evangelikala kristna. SEA relaterar också till LCWE - Lausanne Committee for World Evangelization - och är en direkt fortsättning av den tidigare svenska Lausannekommittén. The Lausanne Committee for World Evangelization (LCWE) is an international movement for the purpose of encouraging Christians and churches everywhere to pray, study, plan and work together for the evangelization of the world. Läs mer på Vi i Sverige är påverkade och ibland direkt beroende av de beslut som tas inom EU. Vi på SEA är naturligtvis intresserade av tendenser på området inom religions- och yttrandefrihet och annat som berör kristen tro och existens i europeiska debatter och samtal. Diskriminering av kristna pågår. Det finns en skrämmande trend i debatten om religion och främst kristen tro i Europa. Starka krafter försöker bannlysa kristen tro från det offentliga rummet och samtalet i Europa, och även i Nordamerika. Mats Tunehag, utrikesredaktör för Världen idag och ordförande för SEA har återkommande gett exempel på intolerans och diskriminering av kristna utöver Europa. Nu har detta problem även uppmärksammats av världens största regionala säkerhetsorganisation, OSCE, och dess gren för mänskliga rättigheter, ODHIR. OSCE har sitt ursprung i 70-talets kalla krig och består av 56 medlemstater från Vancouver till Vladivostok, det vill säga USA, Kanada, Europa och forna Sovjetunionen. Mats Tunehag rapporterade tidigare i år från det rundabordssamtal i Wien som OSCE initerat med rubriken var Intolerans och diskriminering av kristna. Ett 50-tal delegater bestående av ambassadörer, experter på mänskliga rättigheter och företrädare för större kristna organisa tioner och kyrkor var samlade. Mats Tunehag företrädde Europeiska Evangeliska Alliansen och var talesman i religionsfrihetsfrågor för den Evangeliska världsalliansen. 3 Det är en mörknande bild som målas upp av Mats: - Rapporterna var entydiga: Diskriminering av kristna pågår! Inte bara i Turkiet och Turkmenistan, utan även i Kanada, USA och Västeuropa. I dessa västliga demokratier finns ett växande antal dokumenterade fall där kristen tro behandlas som tobaksrökning i det offentliga rummet. Det finns kända fall som Buttiglione och Åke Green, men också mindre uppmärksammade fall där folk blivit arresterade för att de evangeliserat, kristna föreningar på universitet har förbjudits för att de krävt att medlemmar ska ha kristen tro, andra har fått böter för att ha uttryckt att Bibeln säger att praktiserad homosexualitet är synd, och så vidare. Samtidigt med detta växer trenden av desinformation och förtal av kristna i media i väst. Vi vet av historien att denna typ av diskriminering är mycket farligt och kan ibland ugöra de första stegen mot minskad demokrati och respekt för mänskliga fri- och rättigheter, och kulminerar inte sällan i förföljelse av olika grupper. - Ett av de primära problemen har sin rot i de så kallade hatbrottslagarna, där trenden är att vi går från yttrandefrihet till hörandefrihet. Vissa grupper kräver att inte få läsa eller höra sådant de inte gillar, oftast muslimer och de som praktiserar en homosexuell livsstil. Dessa lagar används främst gentemot kristna menar Mats tunehag. - Det är också viktigt att uppmärksamma, precis som det gjordes i Wien, att denna intolerans och diskriminering pågår i länder där majoriteten har en kristen tro och tradition. Mats skriver vidare i en artikel som publicerades i Värden idag om demokrati och yttrandefrihet: Det finns viktiga grundstenar för utvecklandet och bevarandet av demokratin. Låt mig nämna tre som alla är under attack i Sverige och EU: Demokrati (eller diktatur) är inte en plats man kommer till, utan det är en ständigt pågående resa. Under resans gång kan demokratin stärkas, försvagas eller förloras. När dyrköpta fri- och rättigheter har erövrats är det lätt att ta dem för självklara. Inte kan väl Sverige inskränka grundläggande mänskliga rättigheter? Jodå, de tragiska exemplen är många. Demokrativågor slår ofta tillbaka och blir diktatoriska. När demokrati införs genom revolutioner blir det ofta bakslag: Frankrike 1789, Ryssland 1917, samt många länder i Latinamerika under 1800-talet och länder i Afrika och Asien efter andra världskriget. Bara fyra av 17 länder som antog demokratiska styrelsesätt mellan lyckade behålla det under 1930-talet. I allmänhet är länder med protestantisk tradition bättre och starkare demokratier. Islam har fortfarande inte presenterat ett enda praktiskt bevis på att man kan förena islam och sharia med demokrati. Stater som förenar etnicitet med religion har ofta svårt med demokratisk utveckling och religionsfrihet. Det gäller exempelvis länder med ortodoxa kyrkor: Ryssland, Serbien, Grekland, Armenien och Georgien. För det första är yttrande- och religionsfrihet avgörande för demokratiska processer och respekt för medborgarnas integritet och frihet. Därför är det ett bakslag för demokratin att just dessa två friheter naggas i kanten alltmer i Sverige och i EU. Exemplen är många. I toleransens namn kommer krav, lagändringar och hot som inskränker yttrande- och religionsfrihet. Dessa intoleransens självutnämnda profeter kommer ur samma demokratifientliga mylla men växer på olika träd, som islamister, sekularister och gaylobbyister. Socialdemokratins broderparti i Storbritannien vill ta bort yttrandefrihetsrätten gällande frågor om homosexuell livsstil. EU:s i många stycken välmenande direktiv mot diskriminering har en liknande innebörd. För det andra ska staten inte styra religiösa institutioner och religiösa institutioner ska inte styra staten. Kyrkan ska vara samhällets profet men inte dess kung, och staten ska vara allas tjänare men inte kyrkans överstepräst. I Sverige vill inte minst socialdemokratiska företrädare att Kyrkan inte ska få delta i samhällsdebatten, men man vill å andra sidan, tillsammans med Lars Ohly, bestämma vad kyrka ska eller inte ska göra. Detta är inte demokrati! För det tredje är det civila samhället avgörande för demokratin. Det behövs från staten självständiga frivilligorganisationer. Det kan vara frimärks- eller bowlingklubbar, kristna studiecirklar, politiska ungdomsorganisationer och särintressen som fackklubbar. Men EU:s Equal Treatment Directive, ETD innebär bland annat att det civila samhällets självständighet hotas. Klubbar och kristna organisationer har ingen självklar rätt att definiera vilka som får vara medlemmar. Storbritannien brottas redan med denna fråga i praktiken utifrån sina lagar som inspirerat ETD. Utvecklingen i Sverige och EU är oroväckande. Det är dags för Kyrkan att vara profet. Mats Tunehag Utrikesredaktör Världen Idag Ordförande SEA Citat från artikeln Är Sverige en demokrati om 10 år?, publicerad i Världen Idag En undersökning av BBC i Storbritannien i mars 2007 visade att var femte kristen blir diskriminerad på grund av sin tro där de bor. Var fjärde känner sig diskriminerad av kollegor på jobbet. En av tre kristna menar att deras tro framställs negativt av media och på ett diskriminerande sätt. Man talar om en aggressiv sekularisering där kristna hånas och diskrimineras. Ett exempel är den kristna studentföreningen på universitetet i Exeter som 2007 förbjöds eftersom man ville att medlemmar skulle ha en kristen tro. Liknande åtgärder har tagits mot kristna studentföreningar i Edinburgh och London. Ur artikeln Religionsfriheten hotad i ett europeiskt perspektiv, publicerad i Kristdemokraten Författad av skribenter från Claphaminstitutet. 4

4 ÄKTENSKAPET Låt kyrkomötesvalet bli en manifestation för äktenskapet! Riksdagen har bestämt sig för en ny äktenskapslagstiftning. Äktenskapet skall inte längre enbart vara en förening mellan man och kvinna utan också en förening för samkönade par. Riksdagsbeslutet innebär också att Svenska kyrkan och dess präster kommer att behandlas på samma sätt som andra trossamfund i fråga om vigselrätt och vigselbehörighet. Det innebär att Svenska kyrkan i framtiden kommer att få ansöka om vigselrätt, ifall man vill behålla den, samt att präster inom Svenska kyrkan måste ha ett särskilt förordnande för att få vigselbehörighet. Höstens kyrkomöte kommer att avgöra ifall Svenska kyrkan skall ansöka om vigselrätt. Kyrkomötet skall också besluta ifall Svenska kyrkan skall följa efter riksdagen och ändra äktenskapssyn. Jan Anders, ordförande i Frimodig kyrka önskar att kyrkomötesvalet blir en manifestation för äktenskapet men säger samtidigt: - I och med att det är samma partier som bestämmer i riksdagen som i kyrkomötet kan vi redan idag vara mer eller mindre säkra på att Svenska kyrkan kommer att lämna den bibliska äktenskapssynen till förmån för den nya synen. Ärkebiskop Anders Wejryd gjorde nyligen Lars Adaktusson mållös i TV 8 när ärkebiskopen talade om att utvidga äktenskapsbegreppet så att det inte enbart gäller mellan man och kvinna. Adaktusson citerade Jesus egen undervisning om äktenskapet i Matt 19. Denna undervisning har inget med könen att göra, enligt ärkebiskopen, utan syftar enbart på troheten i ett parförhållande. De politiska partierna på kyrkomötet kommer naturligtvis att följa sina partikamrater i riksdagen när t.o.m. ärkebiskopen legitimerar riksdagens sekulära äktenskapssyn. I dagsläget vet vi inte ifall det kommer att bli en ordning i handboken för ingående av allt som kallas äktenskap eller om det kommer att bli två ordningar, en för par av olika kön och en för samkönade. Vi vet inte heller ifall enskilda präster kommer att kunna avstå ifrån att ansöka om vigselrätt. - Det finns en majoritet i kyrkomötet för att behålla vigselrätten. Man är rädd för att svenska folket inte vill fira bröllop i kyrkan ifall man lämnar ifrån sig vigselrätten. Vi vet att denna oro är obefogad genom erfarenheter ifrån utlandet. Däremot kan vi vara oroliga för att samhället i framtiden kommer att kräva att alla vigselförättare måste viga även samkönade par. Nuvarande riksdagsmajoritet lovar att enskilda präster kan avstå ifrån att viga samkönade. Jan Anders menar att Svenska kyrkan blir alltmer isolerad i ett ekumeniskt perspektiv. -De ledande företrädarna i Svenska kyrkan ignorerar inte bara Bibelns tydliga undervisning, man bryr sig inte heller om att lyssna på andra kristna. Svenska kyrkan står i kyrkogemenskap med de lutherska och anglikanska kyrkorna i Nordeuropa genom Borgåöverenskommelsen. Överenskommelsen förutsätter konsensus mellan kyrkorna när man gör läroändringar. Svenska kyrkan bryr sig inte om detta utan ser sig vara en föregångare istället. - Vi är dock många som älskar Svenska kyrkan trots all dess ofullkomlighet. Svenska kyrkan är mycket viktig för svensk kristenhet och för svenska folket. Vi har alla ett ansvar här. Vi kan påverka i kyrkomötesvalet den 20 september. Låt kyrkovalet bli en manifestation för bevarandet av äktenskapet, även om det är det sittande kyrkomötet som kommer att fatta besluten i höst. Du som är medlem den 20 augusti har rösträtt. Den största orsaken till sekulariseringen inom Svenska kyrkan är partipolitiseringen. Men det finns ett verkligt alternativ i valet, som står helt fritt ifrån de politiska partierna och som också vill bevara den bibliska äktenskapssynen. Det alternativet heter Frimodig kyrka. Du kan läsa mer om Frimodig kyrka på BÄ=Bevara Äktenskapet VAD HÄNDE!? - Bevara Äktenskapet steg för steg: 2005 hösten februari 8 mars 18 april 4 maj 1 juni 26 juni 26 augusti 6 december februari 21 februari 20 mars 21 mars 27 mars 11 april 1 juni 21 oktober 23 oktober Mikael Oscarsson och Tuve Skånberg tar initiativ i SEA:s styrelse för att driva äktenskapsfrågan. De fyrtio första namnunderskrifterna presenteras, där ibland biskop Anders Arborelius, företagaren Anna Maria Corazza Bildt, författaren Jan Myrdal, läkaren Christina Doctare, ärkebiskop em Gunnar Weman, advokat Rolf Åbjörnsson, proffsboxaren Paolo Roberto och journalisten Siewert Öholm. Rapporten Äktenskap kvinnofälla eller hälsokälla? presenteras på Internationella kvinnodagen. BÄ:s upprop startar, namnlistor skickas ut till bl.a. cirka 2500 kyrkor. Årsmötesföredrag av Stefan Gustavsson med temat Bevara äktenskapet. Ett 20-tal riksdagsledamöter skriver under uppropet namnunderskrifter är insamlade. Opinionsmöte arrangeras på Mynttorget, namnunderskrifer överlämnas till regeringen - responsen: vi lyssnar till er. Svenska Kyrkan presenterar en ordning för välsignelse av partnerskap. BÄ uppvaktar justitieminister Beatrice Ask, responsen vid mötet är positiv. Grön Ungdom meddelar att de ska driva frågan om en köns- och antalsneutral äktenskapsbalk i samband med mp:s kongress. Föreningen Forum för familj och människovärde arrangerar ett seminarium i riksdagen och jämför Hans Regnérs utredning med den franska motsvarigheten. Stefan Gustavsson m.fl. medverkar. Regeringens ensamutredare Hans Regnér presenterar sitt slutbetänkande, där han tar ställning för samkönade äktenskap. Riksdagsman Fredrik Federley (c) propagerar för månggifte i SvD. Kd arrangerar ett seminarium om äktenskapet i Riksdagen där bl.a. Stefan Gustavsson, Caroline Krook och Sören Juvas medverkar. Yvonne Andersson, Staffan Danielsson, Thorbjörn Fälldin, Ulla Löfgren, Mikael Oscarsson, Alf Svensson, Ingegerd Troedsson och Hans Wallmark medverkar på DN Debatt med en artikel för äktenskapets bevarande. Äktenskapets dag lanseras. Tunnelbanekampanjen; Skyltar med budskapet Bevara Äktenskapet mamma, pappa, barn sätts upp i Stockholms tunnelbana. Reaktionerna låter inte vänta på sig: 4 december januari 14 januari 15 januari 6 mars 5 maj 24 oktober 27 oktober 5 november januari - gruppen Stoppa SL:s homofoba affischkampanj startas på Facebook och uppmanar folk att slita ner affischerna, efter tre dagar är samtliga skyltar nerrivna. - ledande riksdagspolitiker kräver att kampanjen stoppas. - Mediadrevet är igång och Stefan Gustavsson medverkar i morgonsoffor, debattprogram, intervjuer och radioprogram. Frågan handlar allt mer om yttrandefrihet. - RFSL Ungdoms ordf säger i media att han inte vill behöva möta homofoba och värdekonservativa budskap i det offentliga rummet. - BÄ:s hemsida hackas och släcks ner - SEA tar emot mängder av hotfulla och kränkande mejl och telefonsamtal. - Tunnelbaneförarnas fackförening menar att det är ett arbetsmiljöproblem för deras medlemmar att behöva möta så hemska budskap, de kräver att kampanjen stoppas. Stefan Gustavsson tilldelas Världen Idags familjepris. Tips och mallar skickas till SEA:s medlemmar och de som skrivit på äktenskapsuppropet, tillsammans med uppmaningen att skicka egna remissvar på Hans Regnérs utredning. Stormöte i St:a Clara kyrka där experter, ledande politiker, samhällsdebattörer och samfundsledare samt sakkunniga inom psykologi, teologi och juridik träffas för en öppen samtalskväll under ledning av Siewert Öholm. Totalt 650 personer samlas. Profan media närvarar ej, trots flera inbjudningar. Sista dagen för remissvar, samtliga kyrkor och samfund avvisar utredarens förslag om samkönade äktenskap. BÄ:s remiss lämnas in tillsammans med ytterligare namnunderskrifter, nu totalt ca namn. BÄ uppvaktar rikdagens civilutskott. Stefan Gustavsson och Carin Stenström medverkar vid en debatt på Gbg:s Stadsteater med Sören Juvas och Lars Gårdfeldt. Det ryktas att regeringen tänker köra över kd i äktenskapsfrågan och BÄ går ut med ifrågasättande uttalande och uppmanar till att hitta en långsiktigt hållbar lösning. Kd offentliggör tanken på civilrättsligt reglerad samlevnad, förslaget får stöd från många grupper i samhället, ett tjugotal ledarsidor (bl.a. DN och Expressen), Katolska kyrkan, Humanisterna, ett flertal samfundsledare och RFSU. BÄ drar igång en mejlkampanj mot riksdagsledamöter; enskilda ledamöter får tusentals, ofta personligt formulerade, mejl. Regeringen abdikerar i äktenskapsfrågan och väljer att låta partier motionera i äktenskapsfrågan istället för att som brukligt lägga proposition. Seminarium om en civilrättslig lösning av äktenskapsfrågan arrangeras i riksdagen med Anders Arborelius, Christer Sturmark, Ia Modin, Madeleine Leijonhufvud, 15 februari 1 april c:a Barbro Hedvall och Sten-Gunnar Hedin. Siewert Öholm leder. Äktenskapets dag firas för andra gången, nu i anslutning till Alla Hjärtans dag. Flygbladsutdelning utanför Riksdagen. Debatt om könsneutrala äktenskap i Riksdagen. BÄ genomför en manifestation på Mynttorget. Sveriges Riksdag fattar med röstsiffrorna beslut om att införa könsneutrala äktenskap i Sverige. 16 ledamöter avstår från att rösta. RFSL Ungdom och Grön Ungdom kräver i ett pressmeddelande att riksdagen nu tar nästa steg för att motverka diskriminering inför antalsneutrala äktenskap! Utöver detta har ett flertal artiklar publicerats i kristen och profan press, nyhetsbrev har skickats ut till dem som skrivit under uppropet, utbildningar har hållits i församlingar runt om i Sverige m.m. Opinionsinstitutet Gallup har under 2000-talet undersökt svenskarnas attityder till olika familjetyper. Undersökningarna visar att stödet för den traditionella familjestrukturen är kompakt i alla åldrar, i alla landsändar och oavsett vilka familjeförhållanden man själv lever i. Även om man själv inte lever i en kärnfamilj är de allra flestas målsättning att någon gång göra det. Citat av Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet, i SEA:s nyhetsbrev Siewert Öholm höll i manifestationen för äktenskapet, 1 april utanför Riksdagen, dagen då beslutet om könsneutralt äktenskap togs. FOTO: Jakob Rudolfsson 5 6

5 FÖRDJUPNING Gardell och uppståndelsen - Stefan Gustavsson reder ut begreppen. En historiker måste besvara frågan: - Varför skulle någon, efter korsfästelsen, hävda att Jesus är den utlovade Messias? Som historikern N.T. Wright påpekat går luften ur de samtida messianska rörelserna när ledaren besegras. Ingen sa om Judas från Galiléen att han är Messias, efter den misslyckade revolten år 6 e kr. Ingen sa det om upprorsledaren Simon bar-giora, efter hans död i samband med Titus ockupation av Jerusalem år 70. Ingen sa det om bar-kochbar efter hans nederlag och död år 135. Om rörelserna försökte överleva efter ledarens död, blev deras viktigaste uppgift istället att finna en ny messiaskandidat. Att den kristna rörelsen inte gjorde så, trots att det fanns utomordentliga kandidater som den rättfärdige Jakob, Jesus egen bror, kräver en förklaring. Hur kunde de efter korsfästelsen fortsätta att hävda att Jesus är Messias? 1 Svaret finns i uppståndelsen, den händelse som hela den kristna tron står och faller med. Gud bekände sig till Jesus och uppväckte honom från de döda! För att förstå vad uppståndelse innebär i kristen tro är det viktigt att skilja mellan två frågor. Finns det en medveten fortsättning efter döden? en kroppslig uppståndelse från de döda? Jesus ord till rövaren på korset att redan idag ska du vara med mig i paradiset handlar om en fortsättning för människans personlighet, vår själ eller vår ande, efter döden. Men vittnesbördet från Jesu vänner tre dagar senare handlar om något mycket mer - kroppslig uppståndelse från de döda! Graven var tom, den tidigare döda kroppen var borta och de mötte Jesus i fysisk och empiriskt åtkomlig gestalt. De såg och hörde honom, rörde vid honom och åt tillsammans med honom. Gardells bok Om Jesus väcker frågan om det verkligen var en kroppslig uppståndelse eller om vi kan se det mer som att Jesus andligen överlevde döden. Han skriver: 7 [Jesus] från Nasaret vars kropp kanske åts av vildhundar och skränande svarta kråkor eller lades i hast i en fattiggrav sjunker åter undan i skuggorna 2 Och så tolkar jag Jesus död och uppståndelse. Uppståndelsen är signalen från Gud som återupptas; Jag finns. Jag lever. Jag är till. Det är inte intressant om det finns en begraven kropp att återuppväcka eller om den kroppen förmultnade i en fattiggrav eller lämnades att ätas av vilda djur. 3 Enligt Gardell finns det en motsättning mellan evangelierna och Paulus vad gäller uppståndelsen. Paulus, påstår Gardell, hävdar med bestämdhet att det inte är frågan om en fysisk uppståndelse i bokstavlig bemärkelse. 4 Två argument ges för detta påstående. Gardells första argument är att Paulus möte med Jesus innebär att den uppståndne kommer till honom i någon form av trans eller extas, helt olik de uppenbarelser av den uppståndne Jesus som evangelierna beskriver. Är det en rättvisande beskrivning av Paulus möte med Jesus? Trans eller extas är subjektiva medvetandetill-stånd, som endast påverkar individen. Människor runt personen är oberörda; inget objektivt sker utanför personen. Men i de tre återgivningarna 5 av Paulus möte med Jesus är det inte ett transtillstånd som beskrivs. Paulus ser ett bländande ljus, han hör en röst som talar på hebreiska till honom och han slås till marken, men också hans medresenärer ser ljuset, hör ljudet av rösten och slås till marken. Mötet med Jesus har objektiva, fysiska dimensioner. Detta möte är förvisso annorlunda än lärjungarnas möte med Jesus i Jerusalem den första påskdagen, det har Gardell rätt i. Men Graven var tom, den tidigare döda kroppen var borta och de mötte Jesus i fysisk och empiriskt åtkomlig gestalt. De såg och hörde honom, rörde vid honom och åt tillsammans med honom. i NT har det sin förklaring i att Jesus upptagits till himlen och därför inte är närvarande i världen på samma sätt som han var under de första fyrtio dagarna efter sin uppståndelse. Gardells andra argument är Paulus ord i 1 Kor 15 om vår uppståndelse: Det som blir sått som en kropp med fysiskt liv uppstår som en kropp med ande Men det vill jag ha sagt, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike. Gardell tar det till intäkt för att uppståndelsen kan förstås andligt. Men Paulus, som delade fariséernas tro på uppståndelsen, 6 tänkte inte så. Han har redan tidigare i samma brev definierat vad han menar med de termer som olyckligtvis är översatta med fysisk och andlig i 1 Kor 15. Samma ordpar möter vi redan i kapitel 2, där de är bättre översatta med oandlig och andlig. Skillnaden är alltså inte materiellt immateriellt, utan skillnaden mellan det fallna och det nyskapade. N.T. Wright skriver: Flera populära översättningar har översatt Paulus nyckelfraser med en fysisk kropp och en andlig kropp. Men med hänsyn tagen till de grekiska ord som Paulus använder kan de inte översättas så. De tekniska bevisen är överväldigande och bindande. Kontrasten står mellan den nuvarande kroppen, som är fördärvad, förgänglig och dödsdömd, och den kommande kroppen, ofördärvad, oförgänglig och som aldrig mer ska dö. [Ord av det här slaget betecknar inte] materialet som saker och ting är gjorda av utan kraften eller energin som driver dem. Det är som skillnaden mellan att fråga är det en träbåt eller en järnbåt? (materialet som den är gjord av) och att fråga är det en ångbåt eller en segelbåt? (energin som Klippgraven i anslutning till den plats som Charles George Gordon utpekade som Bibelns Golgata. FOTO: Emelie Rönnerfors driver den). Paulus talar om den nuvarande kroppen, som drivs av vårt vanliga mänskliga psyche (den livskraft som vi alla äger här och nu, som hjälper oss igenom det nuvarande livet men som ytterst sett står maktlös mot sjukdomar, skador, förgängelse och död), och den kommande kroppen som drivs av Guds pneuma, Guds nya livsfläkt, den livgivande kraften i Guds nya skapelse. Det är därför som Paulus förklarar att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Han menar inte att fysiskheten ska avskaffas. Nej, kött och blod är en teknisk term för det som är förgängligt, fördärvat, obeständigt, på väg mot döden. Återigen står inte kontrasten mellan vad vi kallar fysiskt och icke-fysiskt, utan mellan fördärvad, förgänglig fysiskhet och ofördärvad, oförgänglig fysiskhet. 7 Gardells argument håller inte. Paulus bekänner, precis som de första vittnena i Jerusalem, att Jesus uppstod kroppsligt. Det är också svaret på varför de första kristna fortsatte bekänna Jesus som Messias efter hans död. FOTNOTER 1. Se Passionate Conviction, red Paul Copan & William Lane Craig (Nashville : 2007), s s s s Se Apg 9, 22 och Apg 23:6 7. Tom Wright. Surprised by Hope. London: SPCK 2007, s

6 TEMA : MÅNGA MODIGA TEMA: MÅNGA MODIGA Initativ som Gud kan välsigna. att deras åsikter går emot den rådande opinionen. De flesta av dessa besitter stor kunskap som gör dem trygga i att utrycka sin åsikt. Några få av dem är helt enkelt orädda för isolering eller utanförskap. Denna minoritet är en nödvändig faktor för förändring. (Miller, Katherine. 2005, Communication Theories) 1 december 1955 En alldeles vanlig torsdagsmorgon i staden Montgomery, Alabama. Solen är på väg upp över hustaken i samhället och en pastor sitter i sitt kök, dricker sitt morgonkaffe och ögnar igenom tidningen. Så landar hans ögon på en bild, tagen inuti Rosa Parks med Marthin Luther King i bakgrunden 1955 FOTO: National Archives and Records Administration Records of the U.S. Information Agency Record Group 306 en buss. Den är folktom så när som på en färgad kvinna som sitter ner och en besvärad vit man bakom henne. Pastorn läser texten och blir påmind om att samhället utanför inte är lika harmoniskt som livet innanför hans fyra, trygga väggar. Kvinnans namn var Miss Rosa Parks, 47 år, och hon var på väg hem från arbetet i en buss som var lika full som de brukade vara vid den tiden på dagen. Texten berättade om hur den vite mannen på bilden hade klivit på bussen, gått fram till Rosa och krävt att hon skulle ställa sig upp enligt de rassegregerande regler som gällde färgade människor var skyldiga att lämna plats för vita. Men för första gången i sitt liv hade Rosa Parks fått nog. Nej, hon tänkte inte flytta på sig. Nej, hon tänkte inte lämna sin plats. Hon hade arbetat hårt hela dagen. Hon var kvinna. Och hon var här FÖRST. Situationen tog helt enorma proportioner. Rosa vägrade att flytta på sig och mannen vägrade att ta någon annan plats i bussen än just hennes. Polis tillkallades och kvinnan arresterades för förargelseväckande beteende. Pastorn läser artikeln om och om igen. Det är inte första gången han blir medveten om orättvisorna i hans eget samhälle, men det är första gången han på allvar inser att han, just han, måste göra något åt denna galenskap. Inspirerad av en vanlig, enkel kvinna som vågade säga nej till orättvisan på bekostnad av sin egen bekvämlighet, börjar han tänka intensivt. Vad, vad, vad kan han göra? Inte om några år, utan här och nu. Han ringer några pastorskollegor och tillsammans kommer de överens om att i sina kyrkor kommande söndag, uppmana alla att boj- kotta stadens busstrafik och istället promenera till jobbet eller samåka i de få bilar som fanns tillgängliga. På det sättet skulle de öppet och på ett fredligt sätt kunna visa sitt missnöje, även om det bara var i liten skala. Resten är historia. 28 augusti 1963 Knappt åtta år senare står pastor Martin Luther King inför en kvarts miljon människor i Washington DC, under den största frihetsmanifestationen som någonsin ägt rum fram till dess, och håller ett av sitt århundrades mest kända och viktiga tal: I have a dream. Miljoner människor känner väl till det här historiska ögonblicket, men alldeles för få vet om att det hela började med att en enkel, liten människa samlade mod nog för att fatta ett enkelt, litet beslut i en enkel, liten vardagssituation. Beslutet att göra det som var rätt i stället för det som var lätt. Gud hade hatat rasismen och segregationen från dag ett. Men för att ta itu med den behövde han ett initiativ att välsigna. Ett steg i tro som han kunde backa upp och förstora, långt utöver vad någon kunde ana där och då. På exakt samma sätt är det idag. Det finns så mycket som Gud längtar efter och drömmer om att göra i just din värld, i din skola, bland dina vänner. Men han behöver ett initiativ från någon som börjar i det lilla, med de små möjligheterna som finns här och nu, och vågar lita på att Gud är en mästare på att göra något stort av något litet. Joakim Lundqvist Ordförande Ny Generation i Sverige Spiderman eller Moder Theresa? Vi frågade några medlemmar vem de tycker är modig. Svaren blev bla. William Wilberfoce, Luther, Moder Theresa, Spiderman och Nelson Mandela. Gemensamt för dem alla - att våga göra det man tror är rätt även om det är emot allas förväntningar, kan missuppfattas eller är obekvämt. Det är modigt att följa sitt hjärta SEA-medlem Mariann Svärdsmyr, om varför hon ser Moder Theresa som modig. Rädd för utanförskap? Det finns en känd teori inom opinionsbildningsforskning som kallas tystnadsspiralen. Forskaren som ligger bakom tankarna heter Elisabeth Noelle-Neumann. Teorin grundar sig på att människan har en inneboende rädsla för utanförskap eller isolering. När hon upplever att den egna åsikten är i minoritet eller motsäger den dominerande åsikten i gruppen (eller samhället) så blir hon mer benägen att vara tyst för att passa in. Ju mer avvikande min åsikt är från den rådande opinionen ju tystare blir jag menar Noelle-Neumann, en tystnadsspiral uppstår. Denna spiral kan mest tydligt appliceras på moraliska frågor. (Anderson, J.A. 1996, Communication Theory) Opinionsbildare arbetar för att få en åsikt att uppfattas som den dominerande, och på så sätt tysta de som upplever sig vara i minoritet. Media spelar en stor roll i att förmedla de åsikter som ska uppfattas som de dominerande och korrekta. Vi såg detta ske inför det beslut Sveriges riksdag nyligen fattade om att införa könsneutrala äktenskap. Många svenskar uppfattade RFSL:s åsikt (en organisation med 6000 medlemmar) som den rådande opinionen i samhället. Verkligheten var en annan; samtliga samfund och hundratusentals kristna var emot lagändringen och flera undersökningar visade att det inte fanns ett starkt folkligt stöd för beslutet. Media tystade effektivt alla motargument. Den opinionsbild som media presenterar speglar sällan den faktiska verkligheten, men får oss ändå att tystna. Det finns dock ett undantag. Teorin nämner en vokal minoritet. En grupp av människor som vågar tala trots Jag ber att de alla ska vara ett, och att så som du, Fader, är i mig och jag i dig också de ska vara i oss för att världen ska tro att du sänt mig. Ur Jesus överprästliga bön (Joh 17:21) Svenska Evangeliska Alliansen vill vara den vokala minoritet som initierar förändring och inte låter fruktan för utanförskap tysta oss. Detta arbetar vi med på flera sätt. Låt mig först påpeka att du som kristen aldrig är ensam, du tillhör Guds världsvida familj. World Evangelical Alliance som består av 121 nationella evangeliska allianser, representerar över 335 miljoner evangelikala kristna. Även om vi kan känna oss utanför i ett visst sammanhang då vi upplever att vi tänker annorlunda så har vi Gud och hela himlen på vår sida. Den upplevda ensamhet och isolering som ofta infinner sig kan underlättas genom att sträcka sig mot Honom som lovat att aldrig lämna oss och som står över allt. (En sådan insikt förändrar hela utgångspunkten för teorin.) Dock är det tydligt, precis som nämns ovan, att kunskap gör oss mer trygga att uttala oss. Det är obekvämt att stanna kvar i ett samtal eller en diskussion med för lite på fötterna. SEA vill sprida så mycket historisk fakta och nutida kunskap det bara går för att du och vi tillsammans ska känna oss väl förberedda och trygga i samhällsdebatter som uppstår. SEA finns för att vi som enskilda kristna ska veta att vi inte är ensamma. Vi är många och vi står tillsammans. Om en är modig och står för sin tro på sin arbetsplats så har hon många tusen i ryggen. Hon är inte annorlunda, ensam eller isolerad. Om någon saknar kunskap på ett område finns den att hämta i ett nätverk av kristna över alla samfundsgränser. Vi vill bryta tystnadsspiralen och inspirera enskilda individer att vara förändringen i sitt sammanhang. Det räcker inte att några få, lärda eller orädda personer tar alla strider. Vi behöver vara många som är modiga, som vågar tala när andra tiger, närma sig när andra tar avstånd, eller hjälpa när andra bara ser på. SEA finns för att mobilisera Sveriges kristenhet kring väsentliga frågor och verka för enhet över samfundsgränserna. SEA finns för att påminna dig om att fruktan för utanförskap aldrig ska behöva få dig att backa. SEA finns för att säga: Vi är många modiga! Priset som goda människor får betala för sin likgiltighet för det offentliga livet är att de blir styrda av onda människor [...] Allt som krävs för att ondskan ska segra är att goda människor inte gör någonting. Edmund Burke ( ) 9 10

7 Young Evangelicals of Sweden mobiliserar unga. På ett av alla kaféer i Gamla Stan, Stockholm träffade vi YES:s ordförande och vice ordförande Andreas och Sara för att samtala om varför Sverige behöver en ny ungdomsorganisation. Undersökningen Konfirmand 2007 visar att endast 22% av tillfrågade 15-åringar instämmer i påståendet Jag tror på Gud. Hela 75 % är antingen likgiltiga eller avvisande till tron på Gud.* Kan YES förändra situationen? A: Undersökningen sätter fingret på varför vi behöver finnas. Den övergripande strategi vi har är helt enkelt att stå för det vi tro på. Jag tror att det kommer bli en backlash eftersom när allt är böjbart och upp till mig så är det ett tungt ansvar att bära själv. Tron blir då en plats där man kan vara sig själv och slappna av. Det finns en rotlöshet idag, kristna har svaret. Vi vill visa i samhället att det finns många kristna. S: Det skapar också ett självförtroende, att vi är många. Vi vill bli en nationell rörelse, som inte bara arbetar så lokalt som en församling gör utan kan lyfta frågor till en högre nivå. Församlingen är som en familj, mitt andliga hem, och det behövs ett komplement till församlingsarbetet som gör att kristna blir mer synliga i samhället i stort också. A: Den här rotlösheten som unga har är ofta kopplade till uppväxtvillkor som är en av våra kärnfrågor. Det finns förstås många frågor som berör detta, bland annat hur skolan ser ut och den värdeneutralitet som eftersträvas där och i andra samhälleliga instanser. - Värdeneutralt samhälle är en målsättning som humanisterna satt upp. Hur kan ni påverka denna riktning? A: Alltså i praktiken finns det ju inte någonting som är värdeneutralt, att säga att man vill ha ett värdeneutralt samhälle är ju ett värde i sig. Vi kan påverka genom att samla unga kristna som tror at det finns ett värde. Inte lyfta upp motsatsen utan visa på det positiva i att ha en tydlig värdegrund. Vi vill vara en resurs för dem som kan vackla i sin tro som man kan göra i sin ungdom och visa att kristen tro och värden är relevant och inte någonting mossigt. S: Precis, vi vill lyfta tro utifrån ett positivt perspektiv, inte utifrån att vissa saker är fel utan vända på det och säga det här tror vi på!. - Okej, så uppväxtvillkor är en av de frågor ni vill prioritera, finns det fler? A: Diskussionen om Jesus är alltid aktuell. Det är kärnan i vad vi håller på med och det är en fråga vi aldrig kommer undan. Många idag ställer frågan vem Jesus egentligen är, och vi vill inte vara en konflikträdd organisation, utan alltid våga säga vad vi tror är sanningen. Utmaningen från humanisterna är en annan viktig fråga, då de är väldigt aktiva i sin sekulär-radikalism. Vi vill lyfta tro utifrån ett positivt perspektiv, inte utifrån att vissa saker är fel utan vända på det och säga Det här tror vi på! S: Humanisterna lever för någonting som de inte tror på, vi lever ju för någonting som vi tror på. De är emot någonting, vi är för någonting. Genom att argumentera för och ge redskap som bra argument kan man i personliga samtal lyfta upp det positiva i det man är för för att inte alltid vara emot. Då blir man trygg att säga mitt liv ser ut såhär och jag tänker på detta sättet. - Finns en öppenhet för tro hos unga idag? A: Det är svårt att veta, vi kan nog inte riktigt veta vad konsekvensen kommer bli för de ungdomar som växer upp just nu, som växer upp i ett värdelöst samhälle. S: Det fattas ofta förebilder. Unga människor som står för det man tror på är ofta lite ensamma. Därför behövs ett nätverk. Äldre ungdomar är en annan jätteviktig målgrupp, man behöver stöd och inspiration inom det arbetsområde man väljer. De som hamnar på viktig position i samhället kanske inom media, journalistik, konst, politik behöver uppbackning och stöd i YES nätverk. A: Det är också bland dessa äldre ungdomar som de yngre kan hitta sina förebilder. - Ni har startat hela 5 lokalavdelningar redan, vad ska lokalavdelningarna göra? S: Ja! Vi har startat i Stockholm Göteborg, Jönköping, Oskarshamn och snart Karlskoga. A: Lokalavdelningarna är grunden för vad vi vill göra. Vi vill inte vara en förbundsstyrelse i Stockholm som sitter och skriver insändare. Vi vill vara en folkrörelse bland ungdomar i hela Sverige. Det är ganska mycket upp till avdelningarna hur de vill arbeta. Man kanske samlas någon gång i månaden för att samtala och tillsammans höras i tidningar och media m.m. S: De frågor som YES över hela Sverige kommer arbeta efter i nuläget är de tre frågor vi ringat in som våra huvudfrågor: Ungdomars uppväxtvillkor, Vem är Jesus och Utmaningen från humanisterna. - YES om tio år? A: Då är vi en faktor i samhället att räkna med, vi kommer vara de som företräder unga kristna i debatter på TV, vi tar initiativ i olika frågor och då lyssnar man i samhället. Vi har många lokalavdelningar där ungdomar från olika kyrkor träffas och arbetar tillsammans. Vi kommer redan om några år förhoppningsvis se att de unga som gått igenom YES inte skäms utan tar ansvar på olika platser i samhället. S: Den här delen i kyrkan har inte riktigt funnits. Man har fokuserat mycket på det inre församlingsarbetet. Men vi kristna kan också vara banbrytande i det offentliga rummet. * se vidare Stefan Gustavsson blogginlägg: Ungdomsorganisationen YES startade 2008 och bygger sitt arbete på samma grund som sin moderorganisation SEA, nämligen Lausannedeklarationen och World Evangelical Alliance Statement of Faith. YES drömmer om en ung generation som är stolta över sin tro och låter den påverka alla områden av livet och samhället. Som genom opinionsbildning, information och utbildning förändrar bilden av kristen tro i samhället. Medlemskapet är gratis. Läs mer på Andreas Carlson 22 år, ordförande i YES. Studerande frilansjournalist och fritidspolitiker. Sara Lundgren 25 år, vice ordförande i YES. Arbetar som pressassistent. DÖDSHJÄLP ELLER LIVSHJÄLP? Statens medicinsk-etiska råd (SMER) föreslog nyligen en legalisering av läkarassisterat självmord. Men de flesta läkare som dagligen arbetar med lindrande vård för döende patienter motsätter sig en lag som tillåter läkarassisterat självmord och dödshjälp. Det skriver sju läkare, i en gemensam artikel som publicerades i Sydsvenskan 7 april. En av dem är Johan Holmdahl. Han arbetar som överläkare och njurspecialist på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och är en del av KLM (kristna läkare och medicinare). Och vi har intervjuat honom kring detta: Johan, vad är egentligen skillnaden på läkarassisterat självmord och dödshjälp (eutanasi)? - Etiskt sett tycker jag att skillnaden är försumbar. Båda innebär ett svek mot patienten där läkaren svarar på ett rop på hjälp med att döda patienten direkt (dödshjälp) eller indirekt (ett självmord där läkaren förser patienten med den dödande dosen). Vilka typer av patienter efterfrågar dödshjälp? - Ofta handlingskraftiga, starka individer som t.ex. de som rest till utlandet för att få den hjälp de ej kan få i Sverige. Sedan kan många uttrycka en önskan att få dö men där de egentligen inte vill bli dödade utan dela sin börda med någon och där oftast en förbättrad symtomlindring, god helhetsvård där fyskiska, psykiska, sociala och andliga insatser ger tröst i en svår situation Är det troligt att det blir tillåtet med aktiv dödshjälp i Sverige? - Så länge kd sitter i regeringen är det osannolikt att det kommer bli godkänt. Dock risk för ökat stöd för aktiv dödshjälp med tanke på den allmänna trenden i samhället med fokus på autonomi och kanske även ekonomin kan spela in när neddragningar skapar försämringar i vården. Som läkare, hur ser du på att utföra aktiv dödshjälp? - Det är otänkbart för mig personligen. Det finns risk att det blir som med aborterna - att den som vägrar ses som svikare och till slut känner sig tvingad att delta. Hur är opinionsläget kring dödshjälp inom läkarkåren i Sverige? - Svårt att veta då det beror på hur frågan ställs. Om man tar upp aspekten lidande, så är det många som tycker att en lidande människa i livets slutskede borde få hjälp att avsluta sitt liv i förtid, hur ser du på det? - Det finns idag goda möjligheter att lindra plågsamma symtom och om inget annat hjälper kan intermittent sedering tillgripas. Det innebär att man med hjälp av läkemedel kan sova en period och sedan vakna upp för att stämma av med anhöriga och vårdare. Ges dödshjälp så är det oåterkalleligt. Läkekonst är som matlagningskonst något som kräver passion och då häller man inte i hela saltkaret i grytan utan prövar sig fram tills en välsmaklig måltid kan serveras. På samma sätt krävs mycket kunskap och intresse för att optimera behandling och bemötande av en döende medmänniska så att den sista tiden blir en rik tid och inte en plåga. Forskning inom palliativ vård och omvårdnad går ständigt framåt och våra möjligheter att ge livsbejakande alternativ till dödshjälp ökar. I Holland är dödshjälp tillåtet, har du hört någonting om hur verkligheten ser ut för läkare och patienter i en sådan kontext? Vilka svårigheter ställs man inför? - I sista Läkartidningen står om detta. Se Det sker en tydlig 11 12

8 glidning i de länder där dödshjälp tillåts. Det som sägs i Läkartidningen visar att det upplevs allt mer normalt med dödshjälp men det säger inget om att det är rätt. Vilka är de starkaste argumenten mot dödshjälp? - Vi behöver mer av vördnad för livet inte mindre. Vi behöver vårdpersonal som möter patienter med respekt (det vill säga kärlek) och med känslighet inför fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Risken med dödshjälp är att vi avtrubbas och blir mindre sant mänskliga med förmåga att vara verkligt närvarande i varje möte med en döende medmänniska. Holmdahl är författare och medförfattare till en hel del artiklar kring dödshjälp. I Läkartidningen den 25 mars skriver han: Den parlamentariska kommittén inhämtade då upplysningar från 140 experter och besökte Holland, Schweiz och Oregon. I Holland är dödshjälp tillåtet, i Schweiz och i Oregon medger lagen läkarassisterat självmord. Den engelska professorn i palliativ, lindrande medicin Ilora Finlay kommenterade utredningens slutsatser i den vetenskapliga tidskriften Clinical Ethics och skriver det är värt att notera att de sjukvårdsanställda som dagligen arbetar nära döende patienter är klart mer motvilliga till en ändrad lagstiftning än de teoretiker som är långt borta från den kliniska verkligheten. SEA ÅRSMÖTE MARS 2009 Under en färd på en flod i Afrika 1915, med solens strålar glittrande i vattnet, den omgivande regnskogen och en grupp flodhästar på stranden som inramning, fick Albert Schweitzer, då nyexaminerad 40-årig läkare, som genom en uppenbarelse tanken som sammanfattade hans livsgärning:»vördnad för livet!«detta framkommer i talet till Schweitzer då han i sin frånvaro (läkartjänstgöring i Afrika hindrade honom att närvara) tilldelades Nobels fredspris 1952 (http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates /1952/). I dag den 25 mars är det Jungfru Marias bebådelsedag, den dag då vi enligt almanackan påminns om det förunderliga att den människa som också var Gud började sitt jordiska liv som ett mänskligt embryo. En tanke ofattbar för det mänskliga förnuftet, men som vi kanske anade något av den dag när vi såg in i ögonen på vår nyfödda son eller dotter. Ett helt universum öppnade sig. Hur skulle vi som läkarkår ytterligare kunna bidra till en värld där allt fler, från livets början till dess slut, får mötas med vördnad och respekt? Läs hela artikeln på Se även debattartikel av Eckerdal och Holmdahl. En viktig källa för debatten om dödshjälp är den omfattande utredning som Brittiska överhuset genomförde innan de den 12 maj 2006 röstade nej till ett lagförslag om s.k. läkarassisterat självmord. Utredningen redovisar att 94 procent av läkare inom palliativ vård motsätter sig en lag som skulle tillåta läkarassisterat självmord och dödshjälp. Finley drar slutsatsen att det kan bero på att läkarna inom palliativ vård är alltför medvetna om en dödslängtans skiftande karaktär, märker hur sådana önskningar försvinner när vård ges som möter patientens verkliga önskemål, och har själva ofta sett med egna ögon hur diagnoser och prognoser i början varit grova misstag. Holmdahl och andra läkare menar att man måste tillbakavisa att ta ett människoliv utifrån en läkar- och vårdetik som bygger på respekten för människans värde och värdighet, en etik som bjuder att i första hand försöka bota och i andra hand försöka lindra, och om inte heller detta går, vara närvarande och försöka trösta. De framhåller också att det finns många ytterligare skäl att avvisa tanken på läkarassisterat självmord och dödshjälp. Frågor som man måste ställa sig är: - Hur blir förtroendet för läkaren och sjukvården? - Är jag som svårt sjuk en börda för mina anhöriga och för vården? - Är min behandling för kostsam? -Får jag som patient välja läkare som inte bidrar till patienters död? - Hur fungerar en läkare själsligt efter att ha gett en giftinjektion? - Kan jag som läkare få anställning om jag inte bidrar i aktiviteter som åligger sjukvården (problem har rapporterats)? Finley avslutar sin kommentar med orden Döden är oåterkallelig och total... Det är därför en lagändring avseende avsiktligt dödande är så ödesdiger. Diskussionen kring dödshjälp har bara börjat och SEA kommer att arbeta för att föra in livsbejakande argument i den offentliga debatten. Du kan följa med i vad som händer i debatten kring dödshjälp via vår hemsida Källa: Blomberg Sture, Doctare Christina, Ekström Anne-Berit, Göransson Magnus, Holmdahl Johan, Malmgren Bengt, Seidal Tomas i artikeln Dödshjälp avhumaniserar vården publicerad i Sydsvenskan NYA FÖRSAMLINGSERBJUDANDEN! Inför hösten 2009 har vi på Svenska Evangeliska Alliansen tagit fram tre specialdesignade utbildningspaket för att adressera några av de frågor som är aktuella i samhället. Vi har naturligtvis fler föreläsningar att erbjuda, men vill på ett speciellt sätt lyfta fram dessa tre om Jesus, om äktenskapet och om dödshjälp: - OM VILKEN JESUS? - ÄKTENSKAP ENLIGT PASTOR JANSSON - ELLER? - LIVSHJÄLP ELLER DÖDSHJÄLP? Läs mer på eller kontakta Lukas Berggren på NÄSTA NUMMER: SEA:s medlemstidning kommer ut ett par gånger per år och uppmärksammar de frågor som är aktuella i samhällsdebatten och som SEA fokuserar på. Ambitionen med varje nummer är att inspirera, informera och mobilisera våra medlemmar. Varje nummer innehåller bl.a: - Utblick mot Europa. - En fördjupning där generalsekretare Stefan Gustavsson ger relevant och fräsch biblisk undervisning. - Information och inspiration kring en eller flera av våra fokusområden. - Inspiration från gästande skribenter

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla.

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla. PREDIKAN Apostladagen (5:e söndagen efter Trefaldighet) 20 juli 2014 i S:t Mikaels kyrka, Ängelholm 3:e årgångens texter Jeremia 1:4-10 Romarbrevet 16:1-7 Markusevangeliet 3:7-19 Psaltaren 40:6-12 Idag

Läs mer

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf En av de saker som jag inte tycker om att göra, det är att gå på kalas. Vilket säkert gör mig till en väldigt udda figur för dig om jag inte redan var det.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn.

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. 2 sön efter Trettondedagen 2016. Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. I den här texten har Jesus ett längre samtal med en person. Vi vet inte om Johannes återger hela samtalet eller endast delar där av.

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Jesus är Gud SAMPLE. Budskap om evig räddning

Jesus är Gud SAMPLE. Budskap om evig räddning Jesus är Gud Budskap om evig räddning Jesus är Gud Gud önskar att du ska känna till sanningen om Honom som uppenbarad i Fadern, Sonen och Den Helige Ande. Han har kommit nära för att välsigna människor,

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus.

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus. Fastlagssöndagen 2016. Joh. 12:20-33. Vi vill se Jesus. De orden finner vi i vår text. Vi vill se Jesus. Det är några greker som kommer med denna önskan. Jesus har blivit berömd och omtalad. Uttrycket

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Gabriel Wikström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2016-02-04 Besvaras senast 2016-02-25 2015/16:372 Utredning om dödshjälp Frågan om individens frihet att vid svåra lidanden i livets slutskede

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Tunadalskyrkan Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33

Tunadalskyrkan Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33 1 Tunadalskyrkan 160207 Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33 Genom historien är det många människor som på olika sätt fått bli förgrundsgestalter i det skeende som då varit, människor som haft kunskap,

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Den helige Ande, Herren och Livgivaren

Den helige Ande, Herren och Livgivaren 7 Den helige Ande, Herren och Livgivaren Niceanska och på den helige Ande, Herren och Livgivaren,som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Omvänd dig och få leva

Omvänd dig och få leva "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen av den Engelska titeln Repent and live. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media

Läs mer

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN! Vid år 0 var Kanaans land/israel/palestina under romerskt styre. Romerska lagar Judarna förtrycktes Höga skatter MARIA OCH JOSEF Maria

Läs mer

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer