20 år med Hamnarbetarförbundet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "20 år med Hamnarbetarförbundet."

Transkript

1 1 (5) 20 år med Hamnarbetarförbundet. För 20 år sedan bildades ett nytt fackförbund - Svenska Hamnarbetarförbundet. Det var en mycket uppmärksammad händelse. Det var betydligt vanligare att fackförbund försvann genom sammanslagningar i den ständigt pågående centraliseringsprocessen inom LO. Den etablerade fackföreningsrörelsens ledare gick till storms mot det nya förbundet som man kallade splittrare och utbrytare. Många förstå-sig-påare framträdde med sina profetior om det nya förbundets nära förestående undergång och upplösning. Dåvarande ordföranden i Sv Transportarbetareförbundet, Hans Eriksson, uttalade sin förkastelsedom med ett ironiskt leende att hamnarbetarna kommer krypande på sina bara knän tillbaka till Transport inom 1-2 år. alla dessa siares förutsägelser och önsketänkanden kom dock på skam. I år firar Svenska Hamnarbetarförbundet 20-årsjubileum. Varför bildades då Svenska Hamnarbetarförbundet?, Många har sökt förklaringen i hamnarbetarnas missnöje med dåvarande förbundsordförandens agerande vid förhandlingar på avtalskonferenser, kongresser etc. Visst kan det ligga en viss riktighet i dessa funderingar - men det är långt ifrån hela sanningen. Hans Erikssons arrogans gentemot hamnarbetarna var möjligen den utlösande faktorn av hamnarbetarnas revolt mot förbundsledningen. I botten låg dock en rad kontroversiella frågor som hamnarbetarna drivit men inte fått gehör för. Det gällde främst frågor om medlemsdemoktati. Besluten på 1969 års kongress talar sitt tydliga språk. På förslag av förbundsstyrelsen beslöt kongressen att ändra stadgarna i fråg om tillsättande av lokala ombudsmän. Nu skall förbundsstyrelsen i samråd med avdelningsstyrelsen anställa lokalombudsmän. Ombudsmännen skall i fortsättningen betalas helt av förbundet. Medlemmarnas tidigare rätt att i allmän omröstning välja ombudsman togs bort. På förslag av förbundsstyrelsen ändrades stadgarna ang distriktsverksamheten som helt upphörde och ersattes av den s k regionsverksamheten. Denna nya verksamhet skulle drivas av centralt anställda regionsombudsmän.

2 2 (5) Den tidigare distriktsverksamheten gav möjlighet till samarbete i viktiga frågor. distrikten kunde avge gemnensamma motioner både till kongresser och avtalskonferenser. Hamnarbetarna som var mycket aktiva i distrikten gick självklart emot förslaget likaom förslaget om ändrade anställningsformer för lokalombudsmän. Beslutet om införande av storavdelningar togs slutgiltigt på 1969 års kongress. Det innebar att alla mindre avdelningar skulle uppgå i närmaste storavdelning - då som sektioner. Därmed försvann medlemsmöten. Storavdelningarna inrättar representantskap som beslutar om medlemmarnas väl och ve. Beslutet innebar också att sammanslagningarna skulle genomföras under kongressperioden. Beslutet togs med endast 5 rösters övervikt. Det här var dock ingen ny fråga. Den väcktes första gången 1953 på kongressen. Dåvarande ordförande talade om samråd och samförstånd vid sammanslagningar och i första hand på frivillighetens väg, om inte detta lyckades fick man tillgripa milt våld. Fortsättning följde på 1957 års kongress, då med Sigurd Klinga ( förbundsordförande) i spetsen för aktiviteterna. Man talade också då om samförstånd och samråd. Det gjorde Hans Eriksson också på 1969 års kongress. "Samrådet" utmynnade slutligen i ett dekret där förbundsledningen cirkulär-ledes meddelade de berörda avdelningarna att organisationerna skulle upplösas och ingå i närmaste storavdelningar som sektioner.storavdelningarna skulle vara klara den 28 februari Norrlands hamnarbetare trotsade detta dekret. Man tillskrev förbundsstyrelsen och meddelade att de inte kommer att ansluta sig till storavdelningarna. Därefter blev samtliga berörda uteslutna av Transports styrelse. Mer surdeg Med det fanns mycket mer surdeg i botten som undergrävt sammanhållningen inom Transportarbetareförbundet. Förbundsledningen hade under en följd av år fullständigt nonchalerat hamnarbetarnas företrädare i många väsentliga frågor. Man kan bara se tillbaka på de centrala avtalsförhandlingarna under årens lopp. Som exempel kan nämnas 1951 års avtalsuppgörelse.

3 3 (5) Hamnarbetarna i Göteborg hade fått en vink om att förbundsledningen tänkte godkänna ett kompromissförslag från Södra Sveriges Stuvareförbund. Hamnarbetarna lade ned arbetet. Förbundet tog upp nya förhandlingar. Avtalsuppgörelsen gick ut på omröstning bland medlemmarna, omröstningen var rådgivande - således inte bindande för förbundsledningen. Det stora sveket var dock att avtalet redan var godkänt och undertecknat när man iscensatte omröstningen var det också hårda bud. Då skickade förbundsledningen ut ett avtalsförslag på allmän omröstning. I omröstningen röstade nej röstade ja - av de berörda medlemmarna avstod från att rösta. Dessa icke deltagande räknas i praktiken in som ja-röster vilket innebar att det inte förelåg kvalificerad majoritet ( 2/3 ) för ett förkastande av avtalsförslaget, trots att 86 % av de i omröstningen deltagande röstat nej. Den centrala förhandlingsdelegationen hade enhälligt förkastat förslaget. Förbundesstyrelsen godtog uppgörelsen. Detta beslut utlöste en landsomfattande hamnstrejk. Transports ledning försökte tvinga hamnarbetarna tillbaka i jobbet med hänvisning till att _strejken var olaglig och att förbundet kunde drabbas av kännbara skadestånd. Förbundsledningen gav order till alla strejkande att återgå till arbetet inom 4 dagar, annars kunde det bli aktuellt med uteslutning. Några avdelninar trotsade förbundsledningens order om återgång. Dessa blev också uteslutna, bl a samtliga hamnarbetare i Göteborg. Arbetarna drogs sedan inför Arbetsdomstolen och dömdes till skadestånd varierande mellan kronor + rättegångskostnader. Två avdelninar dömdes dessutom till särskilt skadestånd för att de inte visat tillräcklig aktivitet för att förmå hamnarbetarna att återgå till arbetet. Avd 40 lunde fick böta kr och avd 2 i Göteborg kr. Aret därpå höjdes dock lönerna med c:a 17 % års avtalsrörelse godkändes av förbundsordf. Helge Pettersson och förbundsombudsmannen Gunnar Gustavsson trots att den valda förhandlingsdelegationen enhälligt förkastat förslatet ill uppgörelse. Vid de centrala förhandlingarna 1966 gjorde man likadant. Förbundsledningen struntade i en enhällig förhandlingsdelegation som sagt nej till det föreliggande förslaget till uppgörelse.

4 4 (5) Raden av dåliga uppgörelser över huvudena på medlemmarna skullle kunna göras lång. Det var ju inte bara stuveriarbetarna som drabbades av förbundsledningens arrogans. Där fanns väktare, tidningsbund, speditionsmånadskarlar, e t c för att bara nämna några som rönte samma öde. Det var ett valgrundat missnöje som lagrats åt efter år bland hamnarbetarna som gjorde det möjligt att bilda Svenska Hamnarbetarförbundet. Vad har då Sv. Hamnarbetarförbundet åstadkommit unde de första 20 åren? Först och främst har förbundet framstått som ett politiskt obundet fackförbund. Det har dock inte hindrat förbundet från att ta klar ställning i politiska frågor. Som ex kan nämnas att förbundet varit remissinstans beträffande arbetsmarknadslagstiftningen. Här har förbundet haft samma roll som alla andra fackförbund. Internationellt har Sv. Hamnarbetarförbundet haft en kraftig framtoning och agerat mera resolut än något annat förbund. 3-månadersblockaderna av varor till och ftån Chile gav eko över hela världen. Det uppskattades mycket av Chiles kämpande folk under diktaturperioden. Stödet till de förtryckta folken i Latinamerika, Afrika, m fl länder gjorde också förbundet känt och aktat. Det svåra har varit att tillkämpa sig avtal i hamnarna. Det har inte lyckats än. Det innebar dock inte att förbundet inte kunnat påverka löneutvecklingen för hamnarbetarna. I många fall har förhandlarna för Stuvareförbundet och Transport tvingats ta stor hänsyn till Sv. Hamnarbetarförbundets lönekrav. Det har t o m hänt att man tvingats riva upp ett ingånget avtal och förhandla på nytt med hänsyn tagen till Hamnarbetarförbundets lönekrav. Det hände för något år sedan i Göteborg. Efter några väl avvägda punktstrejker tvingades stuveribolaget och Transport att att omförhandla det ingångna avtalet med en inte oväsentlig höjning av lönerna som resultat. I vissa lägen kan det vara en fördel att inte vara bunden av kollektivavtal med fredsplikt. Det hade inte varit möjligt att vidta stridsåtgärder i det aktuella fallet om förbundet hade varit avtalsslutande part.

5 5 (5) Det samma gällde konflikten med Gullfiber på 70-talet. Här blockerade Hamnarbetarförbundet Gullfibers transporter för att hamnarbetarna skulle få behålla jobben med lastningen. Transport protesterade skriftligen men kunde inte vidtaga några andra åtgärder då fredsplikten lade hinder ivägen. Jag måste säge att jag är stolt över att tillhöra ett fackförbund som på alla sätt tillgodosett kravet på medlemsinflytande. Om man jämför med andra fackförbund finner man väsentliga skillnader. Lokal strejkrätt - Allmänna beslutande omröstningar bland medlemmarna i all väsentliga frågor. Inga funktionärer tillsatt på livstid. Det är för mig det viktigaste. Jag var en av tvivlarna på att man skulle klara av att bilda fristående fackförbund. Men den Norrländska envisheten och beslutsamheten tillsammans med stödet från övriga hamnar fick mig att ändra uppfattning ganska snabbt. Hamnarbetarförbundet behövs i allra högsta grad även idag. Det är en frisk fläkt i den svenska arbetarrörelsen. Utvecklingen inom de etablerade fackförbundet pekar inte åt mera medlemsdemokrati eller större medlemsinflyande. Man kan ju fråga sig - Hur många LO-medlemmar skulle ha sagt ja till Rehnbergsavtalet om de hade fått rösta om det? Jag tror inte att det hade blivit många. Slå vakt om Sv Hamnarbetarförbundet. Ökad aktivitet ger ökad livskraft. Slå vakt om sammanhållningen och Kamratskapet i vårt förbund. Karl Hallgren

6 ;. ~- 1. SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET: Målsättning och strategi inför 1990-talet. En skiss. Svenska Hamnarbetarförbundet har sedan tillkomsten i mars 1972 hävdat en annorlunda,mer demokratisk facklig ideologi, närmare den ursprungliga,än den de allt hårdare centralt styrda LO-förbunden tillämpar. Vår fackliga ideologi har egentligen aldrig sat~ få pränt, men kan naturligtvis utläsas ur diverse protokoll,ur stadgarna,i artiklar i tidningen Hamnarbetaren och framför allt i det praktiska fackliga arbetet. För medlemmarna i förbundet var detta självklara och ofta diskuterade problem under de tidigare åren. Några av de missförhållanden inom Transpor4 som utgjorde grunden för Hamnarbetarförbundets tillkomst,,har senare kommit att diskuteras inom den fackliga rörelsen och även i vissa fall lett till förändringar i LO-förbundens organisation. De flesta - om inte alla - förbund har nu förändrat sina stadgar så att inga fackliga funktionärer längre väljs på "livstid",utan för fastställda mandatperioder. Visserli: gen har dessa "livstidsval" ersatts av en trygghetsgaranti innebärande en ersättning om 70-78% av utgående lön och andra ersättningar fram till pension.inom parantes sagt är det vad som drabbat Transports medlemmar då den i våras avsatta 3/4 av VU kommer att ersättas med åtskilliga miljon e r innan de gått i pension. Principen om "livstidsval" har dock knäckts,varför fackligt förtroendevalda,även på högsta nivå,lättare ställs till svar för sina handlingar. Andra fackliga demokratifrågor,som beslutanderätten över konfliktvapnet och godkännandet eller förkastandet av avtalsförslag, har livligt diskuterats i många sammanhang och motioner lagts till fackliga kongresser,men någon egentlig förändring har ej skett. Det är fortfarande förbundens ledningar som har den exklusiva rätten till dessa beslut (t.o.m LO om e n konflikt berör mer än 3% av ett förbunds medlemmar) och medlemmarna har i bästa fall en rådgivande funktion. Det är bl.a på grund av ovanstående Hamnarbetarförbundet har

7 2. ett existensberättigande under 1990-talet - och förhoppningsvis också längre fram - men jag tror att vi nu måste formulera oss klarare. Det är viktigt för oss själva. så att vi i vårt förbund kan motivera och förklara vår fackliga grundsyn och för att vi skall kunna föra förbundet framåt. Om vi skall växa och bli starkare måste vi kunna föra ut denna vår fackliga ideologi till hamnarbetarna och även andra. Nya generationer hamnarbetare har tillkommit sedan förbundets grundande och många av dessa har inte ens hört talas om Hans "Hoffa" Ericson. Om vi inte formulerar oss och blir mer aktivct, om vi fortsätter att bara vänta på missgrepp från Transport och/eller något allmänt missnöje som kan ge oss en medlemsökning - ja då gräver vi sakta vår ~gen grav. Samma effekt får det om vi tycker detvara,.pretentiöst,övermaga eller bara besvärligt att diskutera detta. Naturligtvis måste vi formulera oss gemensamt och på samma sätt dra upp en strategi.genom detta "papper" vill jag försöka ge en grund för den förhoppningsvisa fortsatta diskussionen,först och främst inom förbundets ledning. Det finns några olika problem vi bör utreda och bringa ordning i. Först och främst måste vi titta på vår egen organisation och framför allt på avdelningarna. En "inventering" bör genomföras avdelning för avdelning för att kunna få fram - vilken relativ lokal styrka man har,organiserar avdelningen samtliga hamnarbetare i hamnen eller finns det transportanslutna d:o. - vilka problem har man,diskutera dessa och ev. lösningar,erbjuda hjälp och stöd från förbundet,men också ställa krav på avdelningen ifråga - såväl dess styrelse som medlemmarna måste ställa upp. - hur är den lokala styrelsen sammansatt? är de tillräckligt drivande,utbildade och kunniga i allmänhet? - om det,enligt ovan,finns transportanslutna i hamnen ta reda på hur många,varför,vilket inflytande har de, någon "stark person" etc? Vi har begär~ statistik från Stuvare~örbundet över de i stuveribolagen anställda ordinarie hamnarbetarna. Detta för att få en

8 3. möjlighet att själva titta på den relativa styrka som medlemsantalet är ett mått på. De hamnar där vi ej är representerade,vilket är ca. hälften av alla hamnar i Sverige,de flesta dock relativt små,bör vi gå igenom på samma sätt. En hel del av dessa känner vi till på olika sätt,men andra är ganska obekanta för oss. Vi kan bara erinra oss Vänerhamnarna där vi enbart haft kontakt med Karlstad i början av 1980-talet. Vad som skiljer oss från LO-förbunden läser man bl.a ut ur stadgarna. Den stadgekommitte som tillsattes på kongessen -89 bör arbeta med detta vidgade perspektiv och i sitt arbete ta in jämförelser med andra fackförbundsstadgar - även andra än LO-förbundens kan vara av intresse att ta del av och analysera. Vad har vi för målsättning med Svenska Hamnarbetarförbundet? Att samla samtliga hamnarbetare (och ev. närliggande grupper) i ett slagkraftigt förbund.vi företräder oss själva bäst och förbundet har en uppbyggnad och struktur som möjliggör en såväl lokal som central styrka,med ett medlemsinflytande på alla nivåer. Genom detta har hamnarbetarna de största möjligheterna att tillförsäkra sig ett tryggt arbete bl.a enligt ILO 137. Goda förtjänstmöjligheter och en bra arbetsmiljö kan lättast uppnås genom ett starkt Hamnarbetarförbund. Vi måste också arbeta med frågor som ligger bredvid de traditionellt fackliga. Sociala frågor och fritidsintressen - kultur, sport m.m - måste tas med i ett breddat fackligt arbete. Detta senare har dock v i ssa avdelningar klarat av på ett utmärkt sätt,ibland har d e tta varit sammanhållande trots bristen på rent fackliga framgångar. Förbundet bildades och växte på 1970-talet 1980-talet överlevdes, varför den definitiva etableringen måste ske under 1990-talet annars.... Hur klara vi då ut detta? Ett intensivare och framför allt ett annorlunda arbete i FS och VU måste till under de närmaste åren. Varje enskild ledamot måste ta ett större ansvar (utan att därför krav reses

9 4. på några omänskliga uppoffringar) och under alla förhållanden bidra med mer än att delta i fyra (FS-)möten per år. FS-mötena måste ibland få en annan form än de traditionellt fackliga och bli mer seminarieliknande för att låna ett ord från den akademiska världen. Istället för de vanliga frågorlli~.d!tas något av ovanstående upp på dagordningen. En början är att de tankegångar jag skrivit ner ovan diskuteras. Kanske några tycker att detta är alldeles åt h:e,förhoppningsvis finner andra det vettigt och då är vi igång med talsdiskussionen. Den borde ha förts redan under slutet av 1980-talet men då fanns vissa hinder för en sådan,men nu... Stockholm den 24 augusti 1990 ~ Björn A.Borg FS-ledamot

10 Södra Distriktets möte i Helsingborg den 13 oktober Svenska Hamnarbetarf örbundet - Målsättning och strategi inför 1990-talet. Jag vill tacka S.Distriktets styrlese för den inbjuda jag fått att komma hit till detta möte för att inleda en diskussion om vårt förbunds målsättning och strategi inför 1990-talet. Rubriken har sitt ursprung i ett papper jag skrev i slutet av sommaren.det blir med naturligthet så att om man lever så intensivt med facket som jag och andra av oss gör så kommer man allt som oftast in på frågeställningar om vad man egentligen sysslar med. Den dag man inte alls ifrågasätter åtminstone delar av det man håller på med,då har man tappat allt för mycket av perspektivet och bör stanna upp och verkligen täka över och ifrågasätta sin situation och sin gärning.om man då som fackligt engagerad funderar i lite vidare banor kommer man in på frågeställningar om målsättning och strategi för vår verksamhet. För att få lite ordning på mina egna tankebanor satte jag mig och skrev ner en del av det jag funderat kring. Detta blev riktat till förbundsstyrlesen som varande det organ som skall fatta viktiga beslut och leda verksamheten mellan kongresserna. Lägg märke till "fatta viktj_ga beslut" fö'r d e allra viktigaste besluten skall ju fattas av medlemmarna i omröstning. Utan att gå in på det i detalj så har inte förbundsstyrlsen fungerat riktigt bra under 1980-talet. Aktiviteten i många av delningar har varit bra,men förbundet har stått och stampat på samm fläck. Detta gäller på flera olika plan:medlemsmässigt där vi befinner oss i samma relativa position som under början av årtiondet. Gällande avtalen har vi pressat på och utvecklat dessa lokalt - vilket haft en återverkan på de centrala Transport-Stuvareförbundsuppgörelserna - men förbundet har spelat e en ganska ringa roll. Även andra frågor h~r drivits från avdel l. ningarnas sida med framgång t.ex skyddsfrågor som lossninge~ av massaved från Chile,där främst Piteå-avdelningen varit ledande i kampen för att få tillstånd säkra lossningsmetoder. Det är därför viktigt - ja nödvändigt - att vi nu under 90- talet lyckas utveckla vårt förbund. Vi har en bra grund att stå på - vi har en demokratisk uppbyggnad i vilkjen medlemmarna har möjlighet,rättighet och (egentligen) skyldighet att på-

11 -2- verka alla beslut av vikt - vi har en kamptradition som inget annat förbund eller yrkeskategori i vårt land och inte minst viktigt - det finns många duktiga,fackligt engagerade och medvetna medlemmar runt om i landet. Vi måste ta tillvara på dessa resurser,samla ihop dem och gå vidare under 1990-talet. För att fortsätta diskussionen vill jag "utveckla" rubriken med ett begrepp jag tror vi måste diskutera kring och det är ideologi. Ideologin är så att säga grunden för vår fackliga tillvaro; hur vi organiserar oss,verkar och fattar beslut. Därför lägger ideologin grunden för den målsättning vi har med vår facklihga verksamhet och inderekt också för den strategi vi avser använda för att uppnå vår målsättning. Det skulle därför bli en ny rubrik på detta inlägg: Ideologi - målsättning - strategi. Svenska hamnarbetarförbundet under 1990-talet. Detta är tre honnörsprd som kan tyckas lite högtravande och kanske t.o.m övermaga i våra sammanhang,en det vill jag tillbakavisa å det bestämdaste. Jag - och många fler - anser att det är fråga om överlevnad för vårt förbund att vi diskuterar detta - utifrån dessa begrepp eller andra,det kvi.ttar - men att vi gör klart för oss sj äva först och främst, och sedan för andra, vilken facklig,låt oss kalla det ideologisk,grund vi står på.- vill uppnå med vårt förbund:målsättning - avser göra det :strategin. vad vi och på vilket sätt vi Jag vill här därför prata lite utifrån d e ssa tre begrepp och börjar med det som är grunden:ideologin. Ideologi betyder enligt Sv.Akademins ordlista "system av uppfattningar".vad har vi då för system av uppfattningar inom vårt förbund? Finns det en gemensam bland medlemmarna allomfattande syn på detta? Ja i vissa stora viktiga avseenden tror jag att så är fallet. Vår fackliga ideologi har gentligen aldrig satts på pränt och det är kanske inte nödvändigt,men vad som är nödvändigt det är att vi diskuterar och försöker komma fram till en gemensam uppfatt ning i de stora övergriapande delarna - struktur,medlemsinflytande beslutandenivå etc. Det går naturlitvis att läsa ut en hel del av detta ur diverse protokoll,ur stadgarna (framförallt),i artikla i tidningen Hamnarbetaren och varför inte i boken Steg för Steg so skrevs av Bengt Bratt redan 1974 för förbundets räkning. Men framförallt visar sig detta i det praktiska fackliga arbetet. Jag tror att det var vanligare med denna typ av diskussion under förbundets

12 -3-! tidigare år då brytningen med Transprt var i varje medlems medvetande och då Hans Ericson skapade rubriker med den ena fadäsen efter den andra. Det är - tror jag - svåare att föra denna diskussion bland förbundets medlemmar idag och många av_ den nya yngre vet knappt och bryr sig ej em vem "Hoffa" Ericson var. En grundbult i vår syn på hur det faclkiga arbetet skall bedrivas il lus tre ras genom föj ande citat från "Steg för Steg". ( 1) ~.d ~ förbund bildades som ni alla här vet som en reaktion mot den allt hårdare centraliceringen i Transport. Försöken att tvinga in hamnarbetarna i storabdelningar var droppen som fick bägaren att rinna över. Detta var dock inte en utveckling som var unik för Transport utan denna centralisering skedde i alla LO-förbund. Det var bara det att den blev allra tydligast inom Transport beroende på två faktorer - närvaron av en grupp bestående av fackligt medvetna, kampvilliga och stolta hamnarbetare å ena sidan och å den anara en 0 vanligt diktat 0 ris k,~-y=-g~l:-a_n_d~e-o-c:-:h--:-i-:-n~b-.i-.:;1-s~k:- --;;f:;ö-:-::r-;-b-u--n=-d=>s=-o-:::r-::idrl"f,..., ö:r"'.:"' r""""'a,...,n~d=-oe--r Hans Eric son. Låt oss dock konstatera att Hän-s --Ericson--och Hans Wahlström idag - är produkter av den centralis~~t i förbunden och LO ända sedan Några av de Viktigaste skilje- ~*a~eknaffu~itaapnå~toför~odäänahd~ -~~tbnnfienkästbad~~tandrätten linjerna mellan vårt förbund och LO-förbunden är beslutanderätten över konfliktvapnet och godkännandet eller förkastandel av avtalsförslag.dessa frågor har också livligt diskuterats inom andra förbund och lett till kongressmotioner,en några gentliga förändringar har ej skett. Det är fortfarnde förbundfns ledningar som ha den absoluta rätten att fatta dessa beslut, t.o.m LO:s ledning om det gäler konflikt som kan omfatta mer än 3% av ett förbunfs medlemsantal. LivstidsValen är dock numera avskaffade inom de flesta förbund (Tage Sjödahl.Vald på Livstid). Viserlihegn har dessa "liv stidsaval ersatts av en trygghetysgaranti innebärande en ersättning om70-78% av utgående lön och andra ersättningar fram till pension.inom parantesd sagt är det detta som nu kommer att ksota Transports medlemmar miljonbelopp efter det att 3/4 av Vu avsattes i våras. Tänk om vi fick sådana garantier ifall vi blir av med jobbet. Ombudsmännen har spelat och spelar en stor roll i denna centraliseringsprocess och ytterligare ett ciatt ur Steg för steg illustrerar detta på ett utmärkt sätt ( 2). nd '7~ Nu är det inte så att vi har någon eniamrätt på att föra denna diskussion och att ha dessa åsikter. Mycket av den fackloiga ideologi som vi står för delas av t.ex syndikalisterna. När Keith

13 -4- och jag var på SAC:s kongress på försommaren som Hamnarbetarförbundets representanter var det flera som sade till oss att vi borde bilda en yrkesrederation inom SAC. Detta efter att vi givit en redogörelse över förbundet och vår verksamhet. Naturligtvis förkjlarade vi för dem att detta ej var möjligt,trots de likheter som finns. BL.a har våra medlemmar de mest skilda poli tiska uppfattningar,men är man med i SAC bör man omfatta någon typ av frihetlig socialistisk,syndikalistisk eller anarkistisk politisk ideologi. ~Imom LO och i LO-tidningen förs en mycket intressant debatt om racklig ideologi utifrån en utredning som LO låtit göra: Demokrati och Inflytandeutredningen. Här förespråkas mycket av det vi står för och man kan säga att debatörerna ger oss rätt i allt fler. frågor - naturligtvis utan att nämna oss i diskussionen. Det finns ledande fackliga företrädare - som Livs ordförande Lage Andreasson - vilka för en vancerad diskussion och bl.a pekar på den absoluta nödvändigheten av att föra tillbaka det rackliga inititaivet till dess ursprungliga nivå - hos medlemmarna. "Det goda arbetet" är ett centralt tema i denna diskussion. Med detta menar man ett arbete i vilket man kan känna glädje och stolthet;i vilket det ges goda löner,bra arbetsmiljö och utbildning och en arbetsorganisatio som inte enbart styrs av företagsledningen ( 32).0ckså vi bör ta del av denna diskusssion för att stå starka inför ett 1990-tal som med säkerhet kommer att innebära stora påfrestningar på rackföreningsrörelsen. Det blev en hel del om ideologi detta,men ämnet är nog i det närmaste outömligt och jag har gentligen bara snuddat vid några aspekter som jag funnit viktiga och gångbara. Detta skall dock bara tas som den utgångspunkt för diskussionen som det är avsett som - inte något av någon fastställt. ~J_~_ät~~~g - vad har Svenska Hamnarbetarförbundet för målsättning Vi kan börja med att se vad det står i förbundets stadgar 2: har vi lyckats uppnå detta? Nja kanske till några delar,men fullt ut - icke! Alla arbetare inom hamn och stuverinäringen. Vi organiserar idag hälften av de ordinarie hamnarbetarna inom de stuveribolag som är anslutna till Stuvareförbundet. Det återstår alltså lika många att försöka övertyga om att Hamnarbetarförbundet är den rätta fackliga hemviusten för dem. Vi står idag starka efte Norrlandskusten,i Göteborg,Halmstad,Stockholm, i vissa hamnar läng ost och sydkusten. Vi har bra avdelningar,men ej dominerande,i

14 -5- malmö,helsningborg,norrköping och Västerås,men vi finns inte ens 1 hälften av Sveriges hamnar.dessutom står det i paragrafen alla arbetare inom hamn... näringen. Nu då det åtminstone lutar åt att Transport skall ta över de Kommunalanslutna i hamnarna anställda kranförarna,anläggningsarbetare,elektriker.,brovakter etc så betyder det att enligt våra stadgar skall vi försöka organisera dessa grupper. En större organisationsgrad i vårt förbund är grunden för att nå upp till de andra målsättningarna - främja medlemmarnas facxkliga ekonomiska och sociala intessen. Visst har vi även nu levt upp till denna målsättning - egentligen i betydligt större utsträckning än vad vår numerär ger för hancden- men för att verkligen klara av det måste vi ha en absolut och oomtvistlig majoritet. Det vi egentligen varit riktigt bra på är ändamålsparagrafens sist) menings andra del "solidaritet med arbetarklassen nationellt och internationellt'' och detta säger en hel del om kvaliten på medlemmarna i vårt förbund.. Vi bör ockå jobba med frågor som ligger lite vid sidan av de traditionellt fackliga som sociala frågor och fritidsintressen - kultur,sport m.m - för att vi som medlemmar i Hamnarbetarförbundet skall ha möjlighet till ett rikt och intressant liv totalt. detta bredare persåektiv på det fackliga arbetet har dock en del avdelninar klarat av på ett utmärkt sätt,ja ibland har detta varit sammanhållande trots bristen på rent fackliga framgångar~ för att klara av vår målsättning(ar) måste vi ha en strategi - en väg att nå målet. En början är - det är min förhoppning - den diskussion som nu börjat inom förbundet. Förbundsstyrelsen har,efter att ha disjuterat den skrivelse jag nämde inledningvis,besluat att träffas för att ha ett speciellt väl förberett möte som bara ägnas åt att söaka diskutera fram gemensamma ståndpunkter och arbetssätt Det är nödvändigt att vi formulerar och aktiverar oss. Som förbund förtroendeman Karl-Axel Sjölund sade vid det senaste FS-mötet har vi varit bra på att tala om vilka fel andra har begått,men vi måst ut och tala om vad vi vill och kan göra och har att ersbjuda. Vi kan inte lägre sitta och vänta på att Transport skall göra misstag - då gräver vi vår egen grav. En större allmän aktivitet är nödvändig och förbundets ledning måste analysera den fackliga situationen i hamnrna och försöka sätta in. aktiviteter på de ställen där vi kan göra genombrott. Likaså är det nödvändigt att de avdelnngar som verkligan har åroblem vänder sig till förbundet med dess I

15 -6- för att kunna få hjälp på ett bra sätt och i tid. Nu blir det alltför ofta akuta utryckningar och då har problemen ofta växt så att det blir svårt om inte omöjligt att åtgärda dem. Det finns definivt ett utrymme för Svenska Hamnarbetarförbundet under 1990-tralet,det är jag övertygad om,men då måste vi allihoip - vi här,förbundsstyrelsen och avdelningarna vara med och skapa möjligheterna för detta utrymme.

16 En facklig organisation för 90-talet. -"Facket måste förnyas''. Decentralisering fr amtidens modell, tror arbetslivsforskare.- Så lyder rubriken på en artikel i Dagens Nyheter den 14 oktober 1991 i "Jobbet i framtiden". tidningens artikelserie Arbetslivsforskaren som intervjuas heter Åke Sandberg,forskningsledare vid Arbetslivcentrum och adjungerad professor i industriell ekonomi vid Tekniska Högskolan. Han menar att facket kommer att bli en nittiotalets krisbranch om man inte lyckas omorientera och omorganisera sig för att möt~den för1'derliga värld vi l/ lever i. En mycket tydlig förändring i den moderna f öretagsstrukturen är att man "plattar till" organisationen;ansvaret delegeras nedåt och de anställda styrs av Målet istället för regler och övervakning. Denna målstyrning är företagen:3 strategi för att öka produktiviteten - för varje anställd,eller grupp av anställda,sätts mål upp för deras arbetsprestation och detta har visat sig vara ett betydligt effektivare styrmedel än traditionell arbetsledning och kontroll. Ett exempel på konsekvenserna av detta är de medarbetaravtal som börjat dyka upp på den svenska arbetsmarknaden. Dessa medarbetaravtal omfattar,till skillnad från de traditionella kollektivavtalen,samtliga på en ar~etsplats;såväl arbetare som tjänstemän. Denna utveckling från kollektivavtal till medarbetaravtal är inte utan komplikationer vilket visas genom en inomfacklig konflikt som uppkommit i Metall. Förbundet vil.l ej godkänna det medarbetaravtal som medlemmarna accepterat µå ABB i Västerås. -Vi går ur facket,säger dessa metallare,om man inte godkänner ~ - ~ ~..s~~~ vårt avtal. LO:~å medarbetaravtal -@r.tnle utan R::omp:i.!R::atieRQF vi~et tydlig~ f~~ om man jämför o ranstående med en dt_battartikel skriven av LO:s avtalssekretare Tore Andersson den 15 oktober Förutom att han i denna artikel räcker ut båda händerna till arbetsgivare och politiker/regeringen/ och manar till nationell samling,pläderas också för just medarb~tarpvtal,exemplifierat c. ij.,,~ aem~. med avtal i den grafiska branschen, tcu 15eP-t uppdelningen av de anställda i arbetare och ' b,,,,.c. tja s ema. Tore Andersson förklarar att man inom LO är beredda att sluta sådana avtal för att göra arbetslivet mer rationellt och öka produktiviteten i nationer(/}. (,,.;' L

17 -2- Arbetslivsforskare Åke Sandberg varnar för risken för en "japanisering" med en i det närmaste total identifiering med företaget som en följd av denna utveckling och förändring av företagens struktur och strategi. "Japaniseringen" kan motverkas av det starka partsfö~hållande som råder på den svenska arbetsmarknaden, men då mås~ckf öreningsrörelsen vara beredd att ändra struktur och arbetssätt. Hitills har inte mycket synts till av försök,eller ens reel vilja,till att "platta till organisationen";att föra ner initiativen och beslutandefunktionerna till en lägre nivå. Visserligen har det talats och skrivits om detta,men det praktiska resultatet inom fackförbunden och centralorganisationerna har inte varit uppmuntrande. Tvärtom tycks man värna den centralistiska uppbyggnaden. I sig för en kraftig medlemsop~nion. vissa frågor har man förvisso fått vika De s.k livstidsvalen av förbundens toppfunktionärer är exempel på förhållanden som blivit alltför otidsenliga,men å andra sidan har dessa ersatts av minst sagt förmånliga garantier för den som blir avsatt. Medlemsomröstningar med beslutspotens om avtalsförslag,större lokal konflikträtt och medlemsaktivitet istället för ombudsmannavälde är andra frågor som varit uppe till diskussion,men det praktiska resultatet har inte varit uppmuntrande. LO-tidningen innehöll under 1990 en mycket intressant artikelserie - Facket 90-talets krisbransch? - i vilken frågorna om den fackliga rörelsens framtid diskuterades på ett konstruktivt sätt. Tyvärr var detta för mycket för vissa fackliga potentater och chefredaktören fick gå. Den tidigare socialdemokratiska regeringens planeringschef Björn von Sydow säger i en intervju i Dagens Nyheter den 29 oktoberxatt för att LO centralt skall kunna utöva ett starkt inflytande så måste man ha sin åsiktsbas bland väljarna och det är inte längre fallet. Det är dags att återföra den fackliga kampen till arbetsplatserna,säger Björn von Sydow. Om facken skall fungera som en motvikt till ägar- och arbetsgivarmakten, vilket är dess huvudsakliga uppgift,måste man vinna tillbaka det gamla engagemanget direkt på arbetsplatserna och inte via ombud i Stockholm,anser von Sydow. Det finns idag ett fackförbund som har denna struktur - Hamnarbetarförbundet - Svenska och detta är motivet för dess existens ~ ~ ~tr~,? ~ s.ö~~""-- ~_,cl ~~ J~tCL..,

18 -3- och förklaringen till att förbundet snart kan fira 20-årsjubileum. Motvinden har blåst hårt genom åren och hamnarbetarna - har slagits mot de etablerade parter~ på arbetsmarknaden. "Ta ut oss i strejk!" lyder texten på tidningen Tra!lsportarbetarens oktobernummer. Detta är en omöjlig rubrik i tidningen Hamnarbetaren. Om medlemmarna i Hamnarbetarförbundet anser sig ha fog för strejk och röstar för detta med 2/3 majoritet så "skall avdelningen i densamma "~år det i samråd med förbundsstyrelsen verkställa förbundets stadgar. Det ta inne bär att det V finns ett direkt inflytande över den egna situationen och att organisationen är tillplattad på det sätt arbetslivsforskare Sandberg finner nödvändigt för en fortsatt stark facklig organisation i vårt land. Den utlösande orsaken till Hamnarbetarförbundets tillkomst var tvånget att gå upp i storavdelningarna inom Transport och det har varit en självklarhet att behålla den lokala avdelningsstrukturen med stor lokal beslutanderätt. Naturligtvis finns en central struktur i förbundet,men denna fattar inga avgörande beslut på egen hand,utan har i en verkställande och rådgivande funktion. Om man i huvudsak en lokal förhandling kört fast och vill föra frågan vidare sker en central förhandling med förbundets medverkan,men blir också denna utan positivt resultat 0 sa ar det upp till de berörda medlemmarna att besluta om vad som skall göras,t.ex någon konfliktåtgärd. I de fall det är ett rent juridiskt spörsmål är det i allmänhet förbundet centralt som driver frågan till domstol. Den uppbyggnad som finns i Hamnarbetarförbundet är inte problemfri/ det skall medges. Eftersom den bygger på lokal aktivitet och kraft,krävs att medlemmarna i av och engagemang i allmänhet har ett intresse de fackliga frågorna. Man måste kunna få till stånd en funge~e styrelse bland ett relativt sett litet antal medlemmar,men å andra sidan innebär dettaatt få,om några, andra fackliga organisationer har så stor re6ijtiv andel av medlemmarna direkt involverade i Vi har i det fackliga arbetet. dagarna sett att fackförbund inom LO avviserat att man måste minska på personalen - pengarna räcker helt enkelt inte till och avgifterna kan inte höjas hur mycket som helst. Den lösning som i allmänhet planeras inom LO och dess medlemsf örbund är att slå samman förbun1 t.ex Transport,Sjöfolksförbundet och

19 -4- Statsanställdas till ett stort kommunikationsförbund,men detta visar enligt det resonemang som förts ovan,hur fel man gått i analysen. Det avgörande för en stark facklig organisation är inte hur mycket folk man har anställt centralt,utan aktiviteten och engagemanget på arbetspaltserna. Facket måste vara mer än en försäkringsinstans som skall "ge service". Det var därför uppmuntrande att erfara hur ombuden på Livs kongress sade nej till sammangående med Fabriks och Beklädnads mot ledningens uttalade vilja förordande..a-"r'-ett storförbund. Naturligtvis finns en undre gräns för hur litet ett fackförbund kan var medlemsmässigt,men det stora förbundets personella och administrativa resurser måste ersättas av närhet och direkt inflytande över avgörande beslut. Meddet samhällsklimat som råder i Sverige är det ingen liten uppgift som står framför de stora och mäktiga(?) fackliga organisationerna i vårt land.det är en nödvändighet att man tillåter och lyckas med att platta till organisationen och att föra ut mer av aktiviteten och beslutsrätten till det lokala planet, annars riskerar vi,med vårt lands traditionellt mycket höga fackliga organisationsgrad,att hamna i situation med 20-30% anslutning till facket. en mer normal europeisk Uppgiften är stor och nödvändig! Man måste tänka om i i allp led den fackliga strukturen;topparna måste ompröva sin idag tämligen oinskränkta makt övervilken facklig policy som skall bedri- \.""~ vas för att istället få e~ådgivande och verkställande roll. På basplanet måste medlemmarna ta ett större direkt ansvar och detta kan också vara ett problem då det inte bara råder vad som brukar kallas "politikerförakt" i vårt land,utan också ett "förakt för facket",delvis sprunget ur en borgerlig propaganda, främst verkställd av SAF,men också av ett faktiskt pampvälde inom den fackliga rörelsen. Att åter engagera medlemmarna till ett aktivt medlemskap i facket,att också ställa krav på denna aktiva medverkan är en stor uppgift för arbetarrörelsen under 90-talet. Diskussionen har förvisso börjat och viss rörelse syns åt rätt håll,men ännu är det en mycket lång väg att gå. Detta är i mycket en kamp om människors medvetande;en kamp som näringslivet och högerkrafterna vunnit överlägset under 80-talet. S~i sig har alltmer blivit ett politiskt instrument och inom

20 -5- dess "familj" ryms ett stort antal företag och organisationer med en gemensam huvuduppgift - att försöka ~.lrtyga oss om att en "fri marknad" är lösningen fef et:15 kamma tillrätta lfted snart sagt alla problem i 0 ar sedan planeravårt samhälle. För redan 20 de SAF denna ideologiska motoffensiv mot den s.k väqstervridningen av samhällsdebatten som hade en stor kraft under 60- och 70-talen. Spindeln i detta nät var,och är,sture Eskilsson som från det då för 20 år sedan återuppväckta utåtriktade inf ormationsverksamheten inom SAF idag kan se ut över ett imperium av propagandaorganisationer,alltifrån Näringslivets ekonomifakta till SAF:s närradio. Näringslivets information/propaganda/ sammanblandas ofta med neutral information och objektiv journalistik. För att återta initiativet måste arbetarrörelsen satsa på genomslagskraft i och utnyttja denna kunskap i t.ex en ny daglig tidning. De tidningar som idag finns i massmedia;lära sig ny massmedial teknik arbertarrörelsens ägo fyller ingen funktion som motkraft mot det idag helt av näringsliv och högerkrafter dominerade massmediautbudet. Hamnarbetarförbundet finns idag som en motvikt mot den dominerande samhällstrenden,som en påminnelse om att ett annat samhällsklimat är möjligt. Förbundet kan också,förutom att fungera för och genom sina medlemmar för deras bästa,vara ett exempel för andra fackliga organisationer och fackligt medvetna människor på hur ett fackförbund faktiskt kan se ut för att möta 90-talets krav. Efterskrift Orkar vi själva leva upp till detta - det är en 0 svar fråga att svara på idag. Förhoppningsvis,men många hinder finns. Vi tappar medlemmar p.g.a allmännt dåliga tider och en kraftig strukturomvandling inom sjöfart och i hamnar. Det motsägelsefulla är dock att dagens samhällsklimat med en "fri marknad" som den över allt klart lysande ledstjärnan,talar för oss i det radikala Hamnarbetarförbundet. Eftersom vi agerar på en,enligt SAF och Ulf Laurin,betydligt"friare marknad"än den tidigare av SAF och LO monopoliserade"avtalsmarknaden",har vi under 90-talet en större chans än någonsin att teckna mer omfattande avtal. Lyckas vi med detta då gör vi med säkerhet,inte bara ett fackligt,utan. också ett medlemsmässigt genombrott och gångsmöjligheterna för vårt förbund och i öppen dager under 90-talet. i så 0 vara fall ligger framfackliga ideer Bj.

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar. Nyhetsklipp

Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar. Nyhetsklipp Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar Nyhetsklipp Ny ordförande för hamnarbetarna Göteborgs-Posten 2000-04-22 2 Syndikalism går bra på spårvagnen Göteborgs-Posten 2000-04-15 3 Indiska

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2018

Planeringsförutsättningar 2018 Planeringsförutsättningar 2018 1 Planeringsförutsättningarna ut i februari Verksamhetsplan kick-off Avdelningarna antar och skickar in VP till förbundet senast den 31 augusti Distriktsmöte på hösten Studiekonferens

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Stadgar. Ledarna inom Energi & Teknik Verksamhetsområde, uppgift och organisation. Föreningsstämma

Stadgar. Ledarna inom Energi & Teknik Verksamhetsområde, uppgift och organisation. Föreningsstämma Stadgar Ledarna inom Energi & Teknik 2015 Verksamhetsområde, uppgift och organisation 1 Verksamhetsområde Ledarna inom Energi & Teknik en branschförening inom Ledarna som organiserar chefer, inom energi-,

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2019

Planeringsförutsättningar 2019 Planeringsförutsättningar 2019 Planeringsförutsättningarna ut i februari Verksamhetsplan kick-off Avdelningarna antar och skickar in VP till förbundet senast den 31 augusti Distriktsmöte på hösten Studiekonferens

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954 Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Fortsatt motstånd mot LO:s och framförallt Transports centralisering Hamnarbetare tvingas underteckna lojalitetsförklaring

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND

STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND Antagna vid kongressen i Stockholm 2017 Paragrafer 1 Förbundets namn och säte sid. 3 2 Ändamål sid. 3 3 Organisationer sid. 3 4 Medlemmar sid. 4 5 Medlemsavgift sid.

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt

Läs mer

Stadgar RFSU. 1 Ändamål. 2 Organisation och ansvar. 3 Medlemskap. Reviderade och antagna av kongressen 2015

Stadgar RFSU. 1 Ändamål. 2 Organisation och ansvar. 3 Medlemskap. Reviderade och antagna av kongressen 2015 Stadgar RFSU Reviderade och antagna av kongressen 2015 1 Ändamål Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden ideell förening. RFSU utgår från övertygelsen

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015 Stadgar Antagna av kongressen 2015 Stadgar för förbundet sid 2-5 Normalstadgar för distrikt sid 6-8 Normalstadgar för föreningar sid 9-11 1 FÖRBUND 1 Ändamål HBT Socialdemokrater (HBT-S) Sverige är ett

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013

Föreningsstadgar. Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 Föreningsstadgar Hörselskadades förening i Stockholm Antagna av årsmötet 2013 HRF, Hörselskadades förening i Stockholm Instrumentvägen 19, 126 53 Hägersten Telefon 08-462 24 30, texttelefon 08-462 24 35,

Läs mer

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8) Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...

Läs mer

STADGAR FÖR UTRIKESFÖRVALTNINGENS PERSONALFÖRENING (UPF)

STADGAR FÖR UTRIKESFÖRVALTNINGENS PERSONALFÖRENING (UPF) STADGAR FÖR UTRIKESFÖRVALTNINGENS PERSONALFÖRENING (UPF) fastställda av UPF:s konstituerande föreningsmöte 1975-12-11 att gälla från 1975-12-31. Ändringar beslutade vid årsmöten 1980, 1981, 1983 och extra

Läs mer

DIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015

DIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor

Läs mer

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets

Läs mer

Ett medlemskap gör skillnad

Ett medlemskap gör skillnad Ett medlemskap gör skillnad ST är fackförbundet för alla som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Ett väldigt speciellt uppdrag! Det vet vi, som har 100 års erfarenhet av att förbättra

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte )

RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte ) RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte 2015-05-10) 1 Namn Distriktets namn är organisationens namn följt av det namn som förbundsstyrelsen

Läs mer

Stadgar för Motormännens Riksförbund

Stadgar för Motormännens Riksförbund Stadgar för Motormännens Riksförbund Antagna vid ordinarie kongress 2010 Gäller från den 1 juli 2011 Senast ändrad den 27 april 2014 enligt beslut vid kongress 2012, fastställt vid kongress 2014 1. kap.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Förbundet Folkhögskollärarna. en organisation i förändring

Förbundet Folkhögskollärarna. en organisation i förändring Förbundet Folkhögskollärarna en organisation i förändring Sammanfattning Samrådsavdelningen äger och driver folkhögskollärarnas professionsfrågor. Genom bildandet av en samrådsavdelning frigörs mer resurser

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Föreningens ändamål är att främja och stärka det nordiska samarbetet inom Norden och

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2017

Inför avtalsrörelsen 2017 Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka

Läs mer

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och

Läs mer

Stadgar för ProLiv Kronoberg

Stadgar för ProLiv Kronoberg 2010-03-01 1 Stadgar för ProLiv Kronoberg 1. Namn Föreningens namn är ProLiv Kronoberg - patientföreningen för prostatacancer i Kronobergs län - med registrerat säte i Växjö kommun. Patientföreningen är

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

STADGAR. Förbundet. Vi Unga

STADGAR. Förbundet. Vi Unga STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

STADGAR. Kost & Näring

STADGAR. Kost & Näring STADGAR för Kost & Näring - en branschförening inom Ledarna Fastställda på Årsmötet 2012-03-24 Sida 1 av 7 Stadgar för Kost & Näring en branschförening inom Ledarna 1 Uppgift och syfte Kost & Näring är

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Ingenjör och högskoleanställd

Ingenjör och högskoleanställd Ingenjör och högskoleanställd Välkommen till Sveriges Ingenjörer Ingenjörernas visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är er innovationskraft som löser våra gemensamma problem, höjer

Läs mer

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen AVDELNINGEN 1 Avdelningen är ansluten till fackförbundet TULL-KUST Avdelningen skall i enlighet

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete 1 1. Föreningens syfte Föreningens ändamål är att främja och stärka det nordiska samarbetet inom Norden och gentemot omvärlden. Verksamheten bedrivs

Läs mer

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning

Läs mer

Kongressen föreslås besluta

Kongressen föreslås besluta 1 (9) 2 (9) Kongressen föreslås besluta att en omarbetad och uppdaterad lönepolitik, med utgångspunkt i detta dokument, tas fram till kongressen 2020 3 (9) Förslag till kongressen avseende STs framtida

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar

EN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar EN BÄTTRE VÄRLD Stadgar för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar Stadgar för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar Stadgarna antogs 1957 och reviderades senast vid Svenska FN-förbundets

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Norden, svensk förening för nordiskt samarbete, har till ändamål att på alla områden

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand april 2008

Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand april 2008 Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand 26-27 april 2008 1 Förbundets namn Förbundets namn är Business and Professional Women Sweden -BPW Sweden.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Normalstadgar för avdelningar

Normalstadgar för avdelningar Normalstadgar för avdelningar 2016-03-02 Normalstadgar för avdelningar syftar till att utgöra ett stöd för avdelningens egna stadgar och förbundets stadgar är överordnade avdelningens stadgar. Dessa reviderade

Läs mer

ÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010

ÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010 ÄNDRING AV STADGAR Huvuddelen av dessa ändringar av stadgar är en konsekvensändring i och med att vi på kongressen 2009 ändrade tidsram för när vi ska hålla kongressen. Dessutom är det en ändring vad gäller

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor

Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor 1 Namn Föreningens namn är Prostatacancerföreningen Viktor, en patientförening i Blekinge med registrerat säte i Karlskrona kommun. Patientföreningen är en ideell

Läs mer

Som sjöingenjör, skall man välja er framför *Den motsatta fackets namn* och i så fall varför? Vad är det för skillnad på SBF och SFBF helt enkelt?

Som sjöingenjör, skall man välja er framför *Den motsatta fackets namn* och i så fall varför? Vad är det för skillnad på SBF och SFBF helt enkelt? Fackförening Någonting för dig? En fackförening är en arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår (yrkesförbundsprincipen) eller arbetsplats (industriförbundsprincipen)

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND

NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND 1 Namn Föreningens namn är SPF Malmabygden inom SPF Sörmlandsdistrikt av SPF, Sveriges Pensionärsförbund. Föreningens organisationsnummer är 818 501-1478 Föreningen är ideell samt partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Stadgar för Pannkakskyrkans Riksorganisation

Stadgar för Pannkakskyrkans Riksorganisation Stadgar för Pannkakskyrkans Riksorganisation Antagna på Pannkakskyrkans Riksorganisations konstituerande årsmöte 2011-10-05, med ändringar antagna på årsmötet 2012-04-29, 2013-04-21, 2014-03-30 och 2015-03-21.

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi juni 2014 Förbundsmöte 2014 Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till förbundsmötet avseende: Medlemsavgifter Modell för

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Stadgar för. Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter.

Stadgar för. Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter. 1 Stadgar för Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter. Antagna vid förbundsmöte 17 april 1988, med ändringar gjorda vid extra förbundsmöte den 27 maj 1989, vid förbundsmöten den 18

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer