Alkohol och näringslivsintresse i Finland under 1990-talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och näringslivsintresse i Finland under 1990-talet"

Transkript

1 Mika Alavaikko & Esa Österberg Alkohol och näringslivsintresse i Finland under 1990-talet Från år 1932 fram till år 1995 vilade alkoholsystemet i Finland på det mäktiga och statsägda alkoholbolaget Alko. Dess monopolställning ifråga om produktion, import och export av alkoholdrycker samt parti- och detaljhandeln var inskriven både i alkohollagen från år 1932, som ersatte den tidigare förbudslagen, och i alkohollagen respektive mellanöls lagen från år Alkohollagstiftningen gav därtill Alkos förvaltningsråd rätt att besluta om detaljhandels- och utskänkningspriser (Alkohollagen /45; Alkohollagen /459; Lagen om mellanöl /462). Syftet med Alkos monopol var att eliminera det privata vinstintresset i tillverkningen av och handeln med alkohol. I praktiken gjorde man emellertid genast från början avsteg från denna princip. Alkohollagen från år 1932 gav Alko rätten att överlåta produktion och utskänkning av alkoholdrycker till privata företag och personer. Principen om att eliminera det privata vinstintresset har vidare luckrats upp i mellanölslagen från 1968 och alkohollagen från I dag är såväl alkoholproduktionen som alkoholhandeln underkastade fri konkurrens, med undantag av detaljhandeln med drycker vars alkoholhalt överstiger 4,7 volymprocent (Alkohollagen /1143). Det privata näringslivsintresset har med andra ord spelat en mer eller mindre betydande roll inom det finländska alkoholsystemet ända sedan förbudslagen upphävdes. Vi skall i den här artikeln ändå i första hand koncentrera oss på att granska situationen under 1990-talet. Den hypotes vi utgick ifrån var att näringslivsintresset på alkoholområdet i Finland har blivit starkare under det gångna decenniet. Vi skall testa detta påstående genom att granska de avtal Finland ingått med Europe- 250

2 iska unionen, beredningen och riksdagsbehandlingen av 1994 års alkohollag samt det som skett under den tid den nya alkohollagen varit i kraft. När det gäller näringslivet består vårt material av de olika branschorganisationernas offentliga ställningstaganden, intervjuer med olika aktörer samt företagens och organisationernas årsberättelser. I analysen av lagberedningen och riksdagsbehandlingen stöder vi oss på officiella dokument och tidigare forskning. 1 Näringslivets intressebevakning Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet har sedan år 1902 bevakat den finländska bryggerinäringens intressen. En annan som bevakar alkoholbranschens intressen är vin- och likörsektionen inom Livsmedelsindustriförbundet, som inledde sin verksamhet år I samband med EU-medlemskapet utvidgade den år 1995 sin verksamhet till att omfatta även spritdrycker, och ändrade sitt namn till Finlands alkoholdrycksindustriförening. Tillverkarna av sahti (ett traditionellt, hembryggt öl) och restaurangbryggerierna har inte hört till Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet. Sahtitillverkarna är veterligen helt oorganiserade medan Suomen Pienpanimoliitto (Finlands Småbryggeriförbund) 2, som grundades år 1996, har hållit en låg profil. I mitten av år 1994 grundades Suomen viiniyrittäjät (Finlands vinföretagare), med uppgift att bevaka de framväxande vingårdarnas intressen. Lantbruksproducenternas centralorganisation MTK har i sin tur hört till dem som bevakat de näringars intressen som producerar olika insatsfaktorer för alkoholindustrin. Fram till år 1992 hörde intressebevakningen på alkoholhandelns område till Handelns centralutskott, men man har i alkoholpolitiska frågor inbegärt utlåtanden också av Centralhandelskammaren. Detaljhandelns intressen har sedan år 1992 bevakats av Finlands dagligvaruhandel r.f. Detaljhandlarna hör, tillsammans med Föreningen för Finlands alkoholdryckshandel r.f., som grundades år 1994, till Handelns centralförbund. Importörernas intressen bevakas av Utrikeshandelns agentförbund r.f:s vinsektion, grundad år 1945, som trots sitt namn också har representanter för spritdrycks- och ölbranschen. År 1997 grundades Itsenäiset Alkoholitukkurit, en organisation för självständiga partihandlare inom alkoholbranschen. Också Kioskiliitto (Kioskförbundet) avgav utlåtande om propositionen till ny alkohollag år Det fanns tre förbund som i början av 1990-talet bevakade hotell- och restaurangnäringens intressen: Hotell-, restaurang- och caféarbetsgivarnas förbund, Hotell- och restaurangrådet samt Hotell-, restaurang- och caféföretagarförbundet. År 1998 gick de samman i Finlands hotell- och restaurangförbund, som driver både arbetsmarknads- och näringslivspolitiska frågor inom branschen. Utlåtanden speciellt ifråga om alkoholreklam har givits av delegationen för alkoholreklam, Reklam-TV, Annonsörernas förbund, Reklambyråernas förbund r.f., Tidningarnas förbund samt Tidskrifternas förbund. Turistnäringens alkoholpolitiska intressen har företrätts av Centralen för turistfrämjande och Finlands turistförbund, medan rederiernas intressen bevakats av Finlands rederiförening och Ålands Redarförening. Av arbetstagarorganisationerna har det framförts ställningstaganden av Hotell- och restaurangpersonalens förbund, Handelsbranschens fackförbund och Finlands livsmedelsarbetarförbund samt Alkon Toimihenkilöt (Alkos funktionärer), Alkon Liiketyöntekijät, Alkon Liikeväen liitto (två numera sammanslagna fackorganisationer som företräder Alkos affärsanställda), samt anställda vid Alkos fabrik i Rajamäki. 251

3 Näringslivets alkoholpolitiska intressen Samtliga aktörer inom alkoholnäringen strävar givetvis efter att, på kortare eller längre sikt, maximera sin vinst, oberoende av hur denna är definierad. Eftersom de inte har fullständig information om vare sig marknaden eller framtiden, och de till sin karaktär och sina värderingar varierar sinsemellan, kan det också inom ett enda bryggeriföretag finnas helt olikartade uppfattningar om vilka mål man borde eftersträva med verksamheten, och vilka medel man kan tillgripa för att uppnå dem. De här åsiktsskillnaderna blir självfallet större om vi betraktar hela bryggerinäringen, och de målsättningar och verksamhetsprinciper som vägleder alkoholnäringen som helhet. Emedan mängden försåld alkohol ökar ju lägre prisnivån är, antar vi att nästan alla som driver alkoholnäringens intressen eftersträvar en sänkning av priserna genom en sänkning av alkoholbeskattningen eller att de åtminstone förhåller sig gynnsamt till det. Man kan visserligen anta att rederierna motsätter sig en skattesänkning, oberoende av om den görs i Finland eller Sverige, eftersom det skulle tvinga dem att sänka priserna inom tax freehandeln, och därmed leda till lägre täckning inom tax free-försäljningen. Det här är emellertid en ståndpunkt som varken rederiföreningarna eller de enskilda rederierna offentligt har företrätt. Man kunde också tro att de olika aktörerna skulle ha olika uppfattning om vilka kategorier av alkoholdrycker som i första hand borde beröras av skattesänkningen, och i vilken takt den borde genomföras. Om man utgår från alkoholhandelns struktur förefaller det t.ex. uppenbart att dagligvaruhandeln borde vara en större förespråkare för skattesänkningar än restaurangnäringen, eftersom sänkt skatt relativt sett sänker alkoholpriserna inom detaljhandeln mer än motsvarande utskänkningspriser. Vidare antar vi att dagligvaruhandeln, jämfört med de övriga alkoholnäringarna, är mest intresserad av att bryta Alkos detaljhandelsmonopol, eftersom det i praktiken med mycket stor sannolikhet skulle leda till att en del av omsättningen flyttar över från Alkos butiker till dagligvaruhandeln. På denna punkt bör man emellertid tillfoga ett frågetecken, eftersom dagligvaruhandeln i dag genomgår en betydande rationalisering och centralisering, och centralaffärerna och de olika kedjorna hela tiden bygger större köpcentra och gallerior. Invid eller i dessa köpcentra har man nämligen i slutet av 1980-talet allt oftare placerat också en Alkobutik. Det gör att de stora marketar och mindre specialbutiker som finns koncenterade i samma gallerior får en extra förmån genom att Alkos butik drar till sig kunder. Därför tror vi att de som relativt sett vinner mest på en nedmontering av detaljhandelsmonopolet skulle vara de livsme delsaffärer som finns i glesbygden, och antagligen även då enbart i det fall att Alko blir tvunget att ge ifrån sig monopolet också för spritdryckernas del. Vinkonsumtionen är nämligen inte i dagens läge speciellt stor ute på landsbygden. Det vore helt i bryggerinäringens intresse att man inom dagligvaruhandeln skulle få sälja starköl och andra drycker med motsvarande alkoholstyrka. Man kan därför anta att bryggeriindustrin är reserverad i sitt stöd för ett slopande av detaljhandelsmonopolet ifråga om såväl svaga viner som övriga alkoholdrycker, eftersom försäljning av svaga viner och spritdrycker inom dagligvaruhandeln eventuellt kunde hota efterfrågan på öl. Eftersom restaurangerna redan i dag har rätt att sälja samtliga alkoholdrycker kan man ur restaurangnäringens synvinkel betrakta ett eventuellt slopande av detaljhandelsmonopolet som en negativ snarare än en positiv åtgärd såvida detta nu inte förknippas med att man också får rätt till minutförsäljning av alkoholdrycker. Eftersom uppluckrade eller helt slopade restriktioner oftast leder till hårdare konkurrens, 252

4 kan man anta att de företagare som redan verkar inom alkoholbranschen rentav motsätter sig vissa av liberaliseringsåtgärderna. Att Alkos butiker var stängda på lördagar var t.ex. förenligt med dagligvaruhandelns intressen, medan det att också kiosker och bensinstationer fick rätt att sälja mellanöl inte gynnade de butiksägare som redan hade den rätten. Den hårdnande konkurrensen inom restaurangnäringen gör i sin tur att man kan förvänta sig att de som redan har utskänkningsrättigheter förhåller sig skeptiska till att man alltför generöst beviljar nya. Om man betraktar avregleringen med utgångspunkt i alkoholsystemets uppbyggnad förefaller det som om de olika näringarnas alkoholpolitiska intressen skulle vara en aning splittrade. I vilken mån vår analys motsvarar verkligheten är en fråga vi försöker belysa genom att mer i detalj granska beredningen och riksdagsbehandlingen av 1994 års alkohollag. Lagens bakgrund och beredning Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i mars 1992 en arbetsgrupp för att bereda en reform av alkohollagstiftningen, den s.k. von Hertzenska arbetsgruppen. Dess uppgift var att utreda de konsekvenser EES-avtalet och ett eventuellt EU-medlemskap skulle ha för vår alkohollagstiftning, och göra förslag till de ändringar som borde göras. Arbetsgruppens mellanrapport blev klar i november 1992 och det egentliga betänkandet överlämnades i juni 1993 (Alkoholilain uudistamistyöryhmän..., 1992 och 1993). I det egentliga betänkandet tänjde man i någon mån på tidtabellen för avvecklingen av monopolrättigheterna. Dess formulering kom också att ligga till grund för regeringens proposition till ny alkohollag i juni 1994, och motsvarade även den för alkoholfrågorna ansvarige ministerns, Toimi Kankaanniemis (kristl.), uppfattning. Den största förändringen jämfört med den tidigare alkohollagstiftningen från 1968 var att regeringen föreslog att monopolen ifråga om produktion, import, export och partihandel skulle slopas. Till den delen låg regeringens lagförslag alltså helt i linje med de synpunkter som framfördes från näringslivets sida. Motiveringarna var emellertid olika. Regeringen motiverade sin proposition i första hand med de konkurrenspolitiska krav som EES-avtalet och ett EU-medlemskap medförde, medan näringslivet i sina utlåtanden till lagförslaget i första hand betonade den inhemska industrins konkurrenskraft, dvs. industri- och näringslivspolitiska synpunkter. Regeringen hade alltså strävat till att beakta de nödvändiga förändringar som EES-avtalet och ett EU-medlemskap medförde, och föreslagit att samtliga monopol förutom detaljhandelsmonopolet skulle avvecklas, dock så att man i det första skedet skulle slopa import- och exportmonopolen samt produktions- och partihandelsmonopolet ifråga om svaga viner och likörer. I juli år 1994 fick regeringen av Efta Surveillance Authority en officiell anmärkning angående tidtabellen för avvecklingen av monopolen och angående Alkos struktur (Letter of..., 1994). Det fick regeringen att ändra sin ursprungliga proposition, och föreslå att samtliga alkoholmonopol förutom detaljhandelsmonopolet skulle avvecklas från början av år 1995 (Social- och hälsovårdsministeriets brev 3/337/94). Om man frånser avvecklingen av monopolen utgick regeringen i sin proposition från att det inte förelåg några skäl att revidera de centrala social- och hälsopolitiska utgångspunkterna för alkoholpolitiken. Man föreslog t.ex. att detaljhandelsmonopolet skulle kvarstå i den form det hade i 1968 års alkohollag. Det var en lösning som inte fann understöd inom näringslivet, och inte heller riksdagen godkände den till alla delar. Såhär i efterhand betraktat skulle den lösning regeringen föreslog ha räckt till för EU, vilket utslaget i det s.k. 253

5 Franzénmålet i EG-domstolen hösten 1997 visade. Domstolen ansåg ju att Systembolagets detaljhandelsmonopol var förenligt med EU:s lagstiftning (Holder et al. 1998). Det var en på många sätt öppen fråga vad integrationen egentligen krävde av Finland i juridiskt och politiskt avseende, och från vilka utgångspunkter man sist och slutligen satt sig ner vid förhandlingsbordet. När det gäller det alkoholpolitiska fältet fick man en vetenskaplig bedömning i och med publiceringen av Elena Savias bok (Savia 1993). Hon jämförde Finlands lagstiftning med konkurrenslagstiftningen inom EU och EFTA, och drog av det slutsatser som såhär i efterhand visade sig vara riktiga. Man skulle enligt henne under följande förutsättningar kunna bevara detaljhandelsmonopolet: att övervakningsuppgifterna lösgjordes från Alko; att man inte med hjälp av överskottet från detaljhandelsmonopolet subventionerar övriga delar av Alko, och att detaljhandelsmonopolet handlar konkurrenspolitiskt korrekt, dvs. inte gynnar inhemsk produktion på den utländska produktionens bekostnad. Det är svårt att bedöma de politiska effekterna av Savias bok. Den innehöll emellertid utan tvivel ny kunskap både om integrationens betydelse i allmänhet och om det förändringstryck som alkoholmonopolen av den orsaken är utsatta för. Boken fick antagligen ännu större betydelse genom det faktum att den von Hertzenska arbetsgruppen de facto hade övergett försöken att finna en gemensam nordisk strategi. Förutom de förändringar som EES-avtalet och EU-medlemskapet framtvingade föreslog regeringen i sin proposition också några andra ändringar i alkohollagen, vilket medförde en diskussion i riksdagen om vilka delar av lagstiftningen som skulle kvarstå oförändrade. Emedan de olika intresseorganisationerna i samband med utskottsbehandlingen av lagförslaget hade möjlighet att framföra sina egna synpunkter utgör stiftandet av 1994 års alkohollag en process som man kan studera i syfte att få en bättre uppfattning om i vilken riktning alkoholsystemet enligt dem borde utvecklas. Samtidigt är det skäl att minnas att åsikterna gick isär redan i den von Hertzenska arbetsgruppen. Medan de aktörer som representerade de privatekonomiska intressena försökte påverka kommitténs ställningstaganden var Alko också internt uppdelad i två olika läger, av vilka det ena betonade folkhälsoaspekterna, medan det andra betonade de ekonomiska. Vissa av medlemmarna i arbetsgruppen var beredda att slopa också detaljhandelsmonopolet. Som en motvikt mot detta fanns det medlemmar av arbetsgruppen som inlämnade avvikande åsikt till betänkandet. I riksdagen gick lagförslaget på remiss till både ekonomiutskottet och social- och hälsovårdsutskottet. I det följande koncentrerar vi oss enbart på behandlingen i det sistnämnda. Det motiverar vi med att ekonomiutskottets betänkande fungerade som utgångspunkt för behandlingen i social- och hälsovårdsutskottet, och att samtliga parter som blivit hörda i ekonomiutskottet också avgav sitt utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet. Det innebär att behandlingen i det sistnämnda på ett utmärkt sätt återspeglar de intressen som vid denna tidpunkt förekom på det alkoholpolitiska fältet, och som bidrog till att ge alkohollagen den utformning den slutligen fick. Lagreformen i riksdagens social- och hälsovårdsutskott Av de förslag som behandlades i social- och hälsovårdsutskottet var näringslivets intresseorganisationer mest intresserade av slopandet av förbudet mot alkoholreklam, försäljningen av andra alkoholdrycker än mellanöl i dagligvarubutikerna, detaljhandeln med gårdsvin och sahti, samt de organisatoriska förändringarna inom alkoholförvaltningen. Också endel 254

6 mindre frågor väckte en viss diskussion (se närmare Alavaikko 1996). Uppluckringen av reklamförbudet Med tanke på försöken att uppluckra det reklamförbud mot alkoholdrycker som hade införts år 1976 är det betänkande som alkohol- och tobaksreklamarbetsgruppen avgav år 1989 ett intressant dokument. Enligt det hade reklamförbudet dämpat konsumtionen, samtidigt som rätten att göra reklam för ettans öl (max 2.8 volymprocent alkohol) närmast betraktades som smygreklam för starkoch mellanöl, och som direkt missvisande i sin ensidighet (Alkoholi ja tupakka..., 1989, 70). Arbetsgruppen föreslog att man under en viss tid, och under vissa förutsättningar, skulle tillåta marknadsföring av vissa svagare alkoholdrycker, i kombination med upplysning om deras skadeeffekter. Detta reklamexperiment genomfördes emellertid aldrig. I regeringens proposition till ny alkohollag år 1994 föreslog man inte att restriktionerna ifråga om alkoholreklam skulle luckras upp eller slopas. Frågan togs emellertid upp på agendan i social- och hälsovårdsutskottet. Näringslivets intresseorganisationer spelade i det sammanhanget en central roll. Den inhemska alkoholindustrin och -handeln ansåg det vara nödvändigt att tillåta reklam för att garantera internationell konkurrenskraft och en jämlik ställning på marknaden. Också reklambranschens och pressens intresseorganisationer understödde ett antingen omedelbart eller gradvist slopande av reklamförbudet. I flera utlåtanden föreslogs att man i ett första skede skulle tillåta reklam för svaga alkoholdrycker, dvs. med mindre än 22 volymprocent alkohol. Social- och hälsovårdsutskottet ansåg i sitt utlåtande att alkoholreklamen både ökar totalkonsumtionen och påverkar fördelningen av konsumtionen mellan olika dryckesgrupper och -kategorier. Utskottet var emellertid redo att tillåta reklam för svaga alkoholdrycker, i syfte att styra konsumtionsmönstret och upprätthålla den inhemska alkoholindustrins konkurrenskraft. Det här var också den ståndpunkt som segrade i plenum. Helt fri blev reklamen för svaga alkoholdrycker emellertid inte, eftersom den är underkastad oerhört stränga och komplicerade bestämmelser. EU påverkade såtillvida innehållet i direktiven att de i hög grad påminner om den 15 artikeln i det direktiv om harmoniseringen av televisionsproduktionen som EU utfärdade år 1989 (se närmare Alavaikko 1996, 49-52). Den praxis som råder inom EU torde också ha bidragit till att restriktionerna ifråga om alkoholreklam sedan år 1995 har gällt alla alkoholdrycker vars alkoholhalt överstiger 1,2 volymprocent med andra ord även lättöl, trots att 1994 års alkohollag inte ens klassificerar det som en alkoholdryck. Detaljhandelsmonopolet Regeringens förslag om att detalhandelsmonopolet skulle kvarstå i den form det hade i lagen från år 1968 lyftes, på initiativ från flera olika håll, upp till diskussion i social- och hälsovårdsutskottet. Bl.a. Centralhandelskammaren, Industrins och Arbetsgivarnas centralförbund samt Finlands dagligvaruhandel r.f. föreslog att Alkos detaljhandelsmonopol helt skulle slopas. Dagligvaruhandelns intresseorganisation betonade att monopolet bör slopas gradvis, börjande med de svaga alkoholdryckerna, medan Centralhandelskammaren konstaterade att man nog vid behov också kunde tänka sig att slopa monopolet gradvis. Däremot framställdes inga krav i den här riktningen i de utlåtanden som gavs av Hotell- och restaurangrådet, Utrikeshandelns Agentförbunds vinsektion och Bryggeriförbundet. Social- och hälsovårdsutskottet visade inte heller något större intresse för såpass stora förändringar. En annan konflikt som berörde detaljhandelsmonopolet gällde dess förhållande 255

7 till de övriga delarna i det nya alkoholbolag som var under bildande, dvs. Alko-Bolagen. Eftersom regeringen föreslog (och riksdagen senare godkände) att produktions-, import-, export- och partihandelsmonopolen avvecklas, skulle Alkos produktion från år 1995 vara konkurrensutsatt på samma villkor som andra alkoholproducenter. Därför frågade man sig om detaljhandelsmonopolet faktiskt skulle kunna fungera på lika villkor, och i enlighet med de social- och hälsopolitiska riktlinjerna, ifall de övriga delarna inom samma koncern är tvungna att fungera på marknadens villkor. De som framförde avvikande åsikter var handels- och industriministeriet, Konkurrensverket och Utrikeshandelns Agentförbunds vinsektion. Den som kraftfullast försvarade den föreslagna strukturen var Alko själv, och det var också den struktur som trädde i kraft från den Kraven på försäljning av svaga alkoholdrycker inom dagligvaruhandeln Kraven på en mer omfattande avveckling av Alkos detaljhandelsmonopol fick alltså inte riksdagen att ändra på regeringens proposition. Däremot godkände man delvis de krav som framfördes av Utrikeshandelns Agentförbunds vinsektion, vin- och likörsektionen inom Livsmedelsindustriförbundet och Bryggeriförbundet, enligt vilka också andra alkoholdrycker än mellanöl (med högst 4,7 volymprocent alkohol) skall få säljas i dagligvarubutiker och på caféer. Det här förslaget motiverades både med argument som rör definieringen av öl och med jämlikhetskrav av vilka fr.a. de sistnämnda förefaller att i EU- Finland vara effektiva argument. Den föreslagna förändringen skulle inte heller medföra några större konsekvenser för konsumtionsstrukturen, vilket kunde ha gett upphov till konflikter inom alkoholindustrin, eftersom också de produkter som konkurrerar med ölet, dvs. cider och long drinks, hör till bryggeri- och läskedrycksindustrins samt vin- och likörfabrikernas sortiment. Full jämlikhet uppnåddes emellertid inte, eftersom riksdagen gick in för att tillåta endast de alkoholdrycker med en alkoholhalt på max. 4,7 volymprocent, som tillverkats genom jäsning. I mellanölslagen hade man uttryckligen förbjudit försäljning av mellanöl i kiosker. Nu ville regeringen inte längre ha med den restriktionen. Kioskförbundet stödde självfallet en uppluckring av restriktionerna ifråga om försäljning av alkoholdrycker med max. 4,7 volymprocent, medan Handelsbranschens fackförbund motsatte sig en sådan. Slutresultatet var att 1994 års lag tillät försäljning av alkoholdrycker med max. 4,7 volymprocent, förutsatt att de tillverkats genom jäsning. Detta tolkades och preciserades genom ett beslut av social- och hälsovårdsministeriet, enligt vilket kioskförsäljningen av alkoholdrycker bör ske inomhus. Försäljningstillstånd beviljas inte om försäljningen sker enbart genom en lucka. Enligt mellanölslagen kunde bensinstationer na få rätt att sälja mellanöl, förutsatt att man säljer också livsmedel. Den nya alkohollagen förändrade inte i sig bensinstationernas möjligheter att få rätt att sälja mellanöl. Efter år 1994 har emellertid allt fler bensinstationer börjat sälja också livsmedel, vilket har inneburit att de också fått rätt att sälja svaga alkoholdrycker i den utsträckning den nya lagen medger. Försäljning av viner och sahti Regeringen föreslog att vingårdar och sahtiproducenter överhuvudtaget inte skulle beviljas rätt att sälja några alkoholdrycker. Man har sedan år 1987 tillverkat sahti i försäljningssyfte, och det såldes fram till år 1995 via Alkos detaljhandelsnät. Då den nya alkohollagen bereddes fanns det inte ännu några vingårdar i Finland, men man visste att dylika skulle uppstå så snart Alkos produktionsmonopol 256

8 avvecklas. Både lagberedarna och regeringen utgick uppenbarligen ifrån att de nya vingårdarnas produkter skulle kunna säljas på samma sätt som sahti. Frågan om detaljhandelsförsäljningen av viner och sahti togs upp i riksdagsbehandlingen på initiativ av Finlands vinföretagare samt lantbrukarcentralen MTK. De förra motiverade rätten att direkt sälja sina egna produkter med konkurrensargument, eftersom Alko- Bolagen i egenskap av vinproducent skulle komma att fungera både som konkurrent till och distributör av vingårdarnas produkter. Lantbrukarcentralen hänvisade i sin tur till behovet av stimulans och sysselsättning på landsbygden. Social- och hälsovårdsministeriet motsatte sig att vingårdarna skulle få försäljningsrättigheter, eftersom det skulle ha inneburit ett ingrepp i detaljhandelsmonopolet, och därmed erbjuda en möjlighet att argumentera mot den del av detaljhandelsmonopolet som blir kvar. Det är en aning överraskande att ingen annan deltog i den diskussionen (Alavaikko 1996). Riksdagen ställde sig bakom den ståndpunkt som fick majoritet inom social- och hälsovårdsutskottet, och gav vingårdar och sahtiproducenter rätt att sälja sina egna alkoholdrycker (med mindre än 13 volymprocent alkohol) direkt till konsumenterna, förutsatt att det sker i anslutning till den plats där de producerats, utanför tätorterna. Man kan säga att det bakom denna förändring låg en ideologiskt präglad och näringspolitisk uppfattning om att produktionsstrukturen på landsbygden borde göras mångsidigare, samtidigt som sysselsättningen stimuleras. Organisatoriska arrangemang Tillståndsförfarandet i alkoholfrågor var både i 1932 och 1968 års alkohollag koncentrerat till Alko. Den partiella avvecklingen av Alkos monopolrättigheter innebar att man blev tvungen att omorganisera alkoholförvaltningen. I organisatoriskt avseende fanns det två grundläggande alternativ. Tillståndsbeviljandet och övervakningen kunde antingen skötas centralt, dvs. överflyttas från Alko till någon myndighet inom den statliga centralförvaltningen, eller så kunde hela licensförfarandet delegeras till länen och kommunerna. Det senare alternativet var uppe till diskussion i den Hertzenska arbetsgruppen. Regeringen gjorde emellertid inte något förslag i den här riktningen, på grund av motstånd från Kommunförbundets sida, även om en decentralisering av det här slaget skulle ha legat helt i linje med den övriga decentraliseringen av förvaltningen (Temmes & Kiviniemi 1997). Regeringen föreslog att tillståndsförvaltningen koncentreras till Produkttillsynscentralen, och att beviljandet av tillstånd till försäljning av alkoholdrycker med max. 4,7 volymprocent alkohol överförs till länsstyrelserna. Också detta förslag blev föremål för diskussion i riksdagen. Företrädarna för näringslivet var främst oroade över att näringsidkarna inte skulle bli jämlikt behandlade i alla delar av landet, och ville för att garantera tillräcklig jämlikhet koncentrera myndighetsfunktionerna ytterligare. Slutresultatet blev emellertid ändå att regeringens förslag om ett centraliserat tillståndsförfarande godkändes, med undantag för beviljandet av detaljhandels- och utskänkningstillstånd för drycker med mindre än 4,7 volymprocent alkohol, vilka tillverkats genom jäsning. Den samhällsvetenskapliga alkoholforskningen, alkoholbiblioteket, redaktionerna för tre tidskrifter på alkoholområdet samt alkoholupplysningen och alkoholstatistiken flyttades alla från Alko till Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes. Den biomedicinska alkoholforskningen flyttades i sin tur till Folkhälso institutet. Dessa förflyttningar skedde administrativt, och till största delen också fysiskt, under våren Alkos alkoholpolitiska funktioner 257

9 hade emellertid redan från början av år 1995 finansierats direkt ur statens budget. Omorganiseringen av Alko Omorganiseringen av Alko-Bolagen, dvs. den koncern som hade bildats år 1995, återspeglar förutom förändringarna på alkoholfältet också en ny policy ifråga om statsbolagen. Till en början delades de funktioner som blev kvar i Alko-Bolagen upp i tre olika bolag: Primalco, Alko och Arctia. Skillnaden i sättet att förhålla sig till alkoholkontrollen jämfört med det tidigare Alko kommer tydligt fram i det sätt på vilket man i den nya koncernen formulerar verksamhetsprinciperna: Alko-Bolagen är en mångbranschkoncern som skapar kundbelåtenhet och trevnad genom sina högklassiga märkesvaror och sina överlägsna tjänster. /.../ Primalco skapar internationella alkoholmärken och utvecklar innovativa, miljövänliga produkter. Produktutvecklingen tar hänsyn till kundernas konsumtionsbehov och det miljöperspektiv som konsumenterna förutsätter. Alko är ett serviceinriktat handelsföretag som skapar positiva upplevelser genom att erbjuda sakkunnig, kundcentrerad betjäning. Arctia erbjuder hotell- och restaurangtjänster med konceptet att hotellens och restaurangernas lokaler, mat och övriga service skall utgöra en högklassig, av varm omsorg präglad helhet. (Alko- Bolagens årsberättelse 1995, 4). Generaldirektören uppgav dessutom i sin översikt att: Vårt mål är att globalt ge ytterligare ökad tyngd åt märkesprodukten Finlandia samt att i Östersjöregionen bli ett betydande företag i vår bransch vad gäller tillverkning av och handel med alkoholdrycker samt inom ramen för hotell- och restaurangbranschen. (a.a., 5) Alko-Bolagen har förändrats på många sätt sedan början av år Verksamheten breddades genom att man på hösten år 1994 grundade Cool Drinks International, ett företag som till lika delar ägs av Primalco och läskedrycks- och öltillverkaren Hartwall. Å andra sidan sålde Primalco år 1995 Finska Jäst Ab, engineering-enheten samt den enhet som tillverkar teknokemiska konsumentprodukter. Följande år sålde man, i samband med att man ytterligare koncentrerade verksamheten till de egentliga funktionerna, alla sina aktieposter i de företag som marknadsför foder. I december 1996 grundades logistikföretaget Havistra, som fick till uppgift att ombesörja partihandeln och distributionen i Finland och det övriga Östersjöområdet. Hösten 1994 hade Alko köpt det estniska bolaget Ofelia, som tillverkade och marknadsförde alkoholdrycker. I december 1996 inleddes produktionen vid Jaunalko, det samföretag som bildats tillsammans med det lettiska Jaunpagasts SIA. Den här internationaliseringen fortsatte år 1997, då man inledde produktion i Polen, tillsammans med företaget Polmos Zyrandow. Samma år inleddes tillverkningen av alkoholdrycker med låg alkoholhalt i den ryska läskedrycksfabriken Ustjuzha. I årsberättelsen från år 1997 uppger generaldirektören i sin översikt att den viktigaste målsättningen är att börja med produktion också i Asien och Sydamerika. Omorganiseringen av Alko-koncernen fortsatte åren 1997 och I december 1997 fattade man beslut om en försäljning av Arctia till det svenska företaget Skandic. Den egentliga överflyttningen skedde i april I januari år 1998 fattade regeringens ekonomisk-politiska utskott ett principbeslut om att Alko-Bolagen bör spjälkas upp. Beslutet förverkligades i januari följande år, varvid detaljhandelsmonopolet blev självständigt och underställdes social- och hälsovårdsministeriet. Primalco och Havistra kvarstod inom Alko-koncernen, som fick namnet Altia Group och underställdes handels- och industriministeriet. Samtidigt överflyttades 258

10 egendom som tillhört det tidigare Alko till det fastighetsbolag som är underställt finansministeriet. Sommaren 1998 upphörde Primalco med tillverkningen av alkoholdrycker i Ustjuzha-fabriken. Den finanspolitik och ekonomiska politik man anammade under den ekonomiska depressionen bidrog, tillsammans med den starka politisk-ekonomiska integrationen i Europa, till att skapa en ny policy ifråga om statsbolagen, vars konsekvenser är fullt synliga också på alkoholsektorn. Statens strävan att omforma de tidigare statsbolagen till självbärande och vinstproducerande enheter har förändrat hela nationalekonomin i en mera konkurrenspräglad riktning. De enda undantagen utgörs av de bolag där staten har ett s.k. särintresse (se närmare Omistajaohjaustyöryhmän muistio, 1997). Samtidigt har också den privata sektorn blivit alltmer beroende av internationell konkurrenskraft. Samtliga aktörer, inklusive den affärsverksamhet som bedrivs av den offentliga sektorn, präglas av samma shareholder-tänkande, enligt vilket affärsverksamheten ytterst syftar till att producera vinst åt sina ägare. Näringslivets aktivitet sedan lagen trädde i kraft Alkohollagen från år 1994 har sist och slutligen inte gett näringslivet så mycket mer inflytande, jämfört med lagen från år De alkoholpolitiska befogenheter Alko tidigare hade haft överflyttades nu till stor del till statsförvaltningen, och efter att den nya maktfördelningen har stabiliserat sig kan det rentav hända att de privata alkoholnäringarnas ställning blivit osäkrare än förut. Före år 1995 var Alkos alkoholpolitiska inflytande obestridligt, vilket självfallet begränsade den privata alkoholnäringens rörelsefrihet. Alko var säkert också ofta en besvärlig förhandlingspartner. Man pressade t.ex. ner priserna på det öl man köpte från bryggerierna genom att betala åt dem en ersättning som grundade sig på ett medeltal uträknat på basis av samtliga bryggeriers produktionskostnader (se Österberg 1974). Å andra sidan skötte Alko ofta betydligt bättre om sina avtalspartners än dagens marknadskrafter. Det finns väl knappast någon som förnekar att det tidigare Alko t.ex. på många sätt gynnade den inhemska produktionen på de importerade produkternas bekostnad. Efter att Finland undertecknat EES-avtalet och blivit medlem av EU var sådant inte längre möjligt. I själva verket kan en del av de ilskna uttalanden som fälldes från näringslivets sida år 1994 snarare tolkas som överslag med anledning av den nya och osäkra situationen, än som övervägda programförklaringar med anledning av att man uppnått en ny och mer inflytelserik ställning (se t.ex. Raja se on..., 1994, 3) Från näringslivets sida har man också, sedan den nya lagen trädde i kraft, fortsatt med att framföra de synpunkter man framförde i samband med riksdagsbehandlingen. Man har emellertid också framfört nya motiveringar och krav, och också uppnått en del resultat. Den principiellt kanske viktigaste förändringen är att vingårdarna från juli år 1998 fått rätt att minutförsälja sina viner också på söndagar. Man har från näringslivets sida också flera gånger krävt en sänkning av alkoholskatterna. På Bryggeriförbundets initiativ har man gett ytterligare stöd för dessa krav dels genom att låta göra en undersökning som kartlagt konsekvenserna av en alkoholskattesänkning, dels genom att låta finska Gallup kartlägga alkoholinförseln bland resande (se t.ex. Mankinen 1996; Hella & Mankinen 1997). I rapporten Med behärskade steg mot en sänkning av alkoholskatten (Hallitut askeleet...) ställde Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet upp som mål att skattenivån skulle sänkas med 45 procent från 1998 års nivå till år 1999, därefter med en fjärdedel till år 2000 och ännu med 8 procent till år 259

11 2004. Det skulle innebära att ölet år 2000 är 40 procent och år 2004 ungefär 50 procent billigare än i dag.vin- och likörtillverkaren Marli publicerade år 1996 ett scenario där man utgick ifrån att vinernas skattenivå skulle sänkas med minst hälften i början av år 1997 (Suomi marja- ja hedelmäviinimaaksi, 1996). Allmänt taget kan man konstatera att de olika aktörerna i första hand varit intresserade av att skatterna på deras egna produkter sänks, vilket man sedan ofta kombinerat med krav på en generell sänkning av acciserna. Kraven på en betydande sänkning av alkoholskatterna har tillsvidare inte fått något större gensvar från statsmaktens sida. Under den tid 1994 års lag har varit i kraft har man sänkt acciserna endast på viner och mellanprodukter. Det här skedde i början av år 1998, och sänkningen var då kring 17 procent. I övrigt har acciserna bibehållits på 1995 års nivå. Den bästa förklaringen till detta ligger i statsfinansernas tillstånd, som förutsätter att skattenivån fortfarande hålls hög. Det är också uppenbart att de starkaste kraven på en sänkning av skatterna riktas in på försöken att stimulera den ekonomiska tillväxten och att förbättra sysselsättningen. Enligt den nuvarande regeringens (Lipponens andra) prog ram är detta något som kan nås genom att man använder merparten av den breddade skattebasen till att lindra löneinkomstbeskattningen samtidigt som man, så länge det är möjligt, skjuter upp den sänkning av acciserna som EU:s inre marknad kräver. Det innebär, med andra ord, att alkoholdryckernas acciser kan antas sjunka först då vi närmar oss år Försöken att bryta Alkos detaljhandelsmonopol ifråga om spritdrycker, viner och starköl har inte heller de lett till några som helst resultat, även om man haft stort upplagda kampanjer, anordnat hearing-tillställningar och gjort olika uttalanden som alla fått stor publicitet. Finlands dagligvaruhandel r.f. arrangerade t.ex. den 10 juni 1996 en offentlig hearing, där man förde fram handelns viktigaste alkoholpolitiska målsättningar, dvs. en avveckling av detaljhandelsmonopolet och sänkta alkoholskatter (Raportti , 2). Man ville att försäljningen av alkoholdrycker med mindre än 15 volymprocent alkohol (som tillverkats genom jäsning) skulle släppas fri inom utgången av år 1997, och att samtliga alkoholdrycker skulle släppas fria fr.o.m. början av år Alkoholskatterna skulle enligt detaljhandelns krav sänkas till dansk nivå till år Till kraven hörde också en ökad satsning på upplysningsverksamhet. Av de inlägg som framfördes i samband med hearingen i juni 1996 fäster man sig speciellt vid att både Bryggeriförbundet och Marlis vd Heikki Elo, i egenskap av representant för alkoholtillverkarna, krävde att alkoholmonopolet skulle slopas. Något sådant krav fanns inte på den lista som framfördes av Utrikeshandelns Agentförbunds vinsektion respektive Hotell- och restaurangrådet. Hotell-, restaurang- och caféföretagarförbundet underströk visserligen att en eventuell avreglering av detaljhandeln också bör utsträckas till att gälla restaurangernas rätt till minutförsäljning av alkoholdrycker. I november 1996 anordnades en andra hearing, som klart koncentrerade sig på temat vin i butikerna. Nu var deltagarna emellertid inte lika representativa som på den föregående hearingen. Därpåföljande hearing arrangerades den 4 mars 1997, och var förlagd till en konsthall, under rubriken Vinprovning och alkoholpolitik i Konsthallen. Den 18 oktober 1996 överlämnades en petition till minister Terttu Huttu-Juntunen (vänsterförbundet), som var undertecknad av 59 riksdagsledamöter och 79 kandidater till EU-parlamentet, och som i form av en helsidesannons publicerades följande dag i landets största tidning Helsingin Sanomat. Annonsen bekostades av Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet samt Finlands alkoholdrycks- 260

12 industriförening. Undertecknarna krävde en höjning av EU-ländernas låga alkoholskattenivå och en sänkning av Finlands höga alkoholskattenivå. Man krävde också att detaljhandelsmonopolet slopas, utom för spritdryckernas del. Vidare krävde man att den inhemska industrins konkurrenskraft förbättras genom skattepolitiska åtgärder. Stöd för odling av korn och bär ansågs viktigt, som en del av försöken att bibehålla en levande landsbygd. Samtidigt krävde man satsningar på effektivare kontroll för att förhindra försäljning av alkoholdrycker till minderåriga, samt utökade resurser både för upplysning och behandling i allmänhet, och för prevention och behandling på lokal nivå i synnerhet. Absolut värt att nämna är också det skriftliga spörsmål som riksdagsman Paula Kokkonen (samlingspartiet) gjorde den 8 april 1997 angående en avveckling av detaljhandelsmonopolet för svaga alkoholdrycker (Kokkonen, skriftligt spörsmål 303/1997 rd). I spörsmålet, som var riktat till statsministern och undertecknat av 101 av sammanlagt 200 riksdagsledamöter, frågades vilka åtgärder rege ringen tänkte vidta för att tillåta minutförsäljning av svaga alkoholdrycker inom dagligvaruhandeln, och om regeringen har för avsikt att avge någon redogörelse i saken till riksdagen ännu under 1997 års riksdag (se även Suomen Kuvalehti 42/1998, 97). I svaret, undertecknat av minister Terttu Huttu-Juntunen, konstaterade regeringen bl.a. att man den hade behandlat alkoholpolitiken, och att man då beslöt att det av folkhälsoskäl är motiverat att bevara detaljhandelsmonopolet. Det händer visserligen ännu i dag att det framförs krav på ett slopande av detaljhandelsmonopolet, men de är nu kanske något mildare i tonen. Man kan i själva verket påstå att EG-domstolens utslag i det s.k. Franzénmålet hösten 1997 utgjorde en form av vändpunkt. Det här beslutet har definitivt förstärkt detaljhandelsmonopolets ställning, eftersom man efter det klart har kunnat konstatera att monopolet inte står i strid med EU-lagstiftningen (se t.ex. Edgren-Henrichson 1997). Samtidigt har tillverkarna av gårdsviner och sahti genom rätten att minutförsälja sina egna produkter otvivelaktigt gett också andra producenter inom det egna landet och i alla andra EU-länder en möjlighet att argumentera mot det finländska detaljhandelssystemet. Så har emellertid inte skett i praktiken. I själva verket har det inom denna sektor inte höjts några röster för att jämlikheten borde utökas. Vingårdarna har däremot nog för egen del krävt ytterligare undantagsrättigheter; då de hade fått sina detaljhandelstillstånd började de kräva att få rätt att sälja också på söndagar, och då de hade fått den rätten började de kräva att få rätt också till försäljning av sina likörer. Förbudet mot reklam för svaga alkoholdrycker slopades år Enligt uppgifter från Suomen Gallup-Mainostieto Oy uppgick värdet på reklamen för öl och cider under åren till ungefär 24 miljoner mk om året. År 1997 steg summan till 35 miljoner. Av dessa reklampengar stod öl av klass I år 1994 för 23 miljoner mk. I praktiken var reklamen för ettans öl en smygreklam för mellan- och starköl. Eftersom reklam för alkoholdrycker i massmedier var förbjuden, med undantag av branschens egna tidningar, stod utgifterna för de egentliga alkoholdryckerna det året för en försvinnande liten del. År 1995 var värdet på mediereklamen för alkoholdrycker enligt Suomen Gallup-Mainostieto Oy nästan 11 miljoner mk, år 1996 ungefär 10 miljoner och år 1997 ungefär 8 miljoner mk. Det är helt klart att alkoholreklamen ökade år 1995 jämfört med året innan. Det är emellertid på grund av smygreklamen omöjligt att bedöma tillväxtprocenten; om man inkluderar reklam för ettans öl ökade reklamutgifterna för öl, cider och övriga alkoholdrycker med 50 procent från år 1994 till år Det är också värt att notera att reklamen för drycker med mer än 4,7 volymprocent alkohol efter år 261

13 1994 till sin volym är bara omkring en tredjedel av reklamen för drycker med högst 4,7 volymprocent. År 1997 stod ölet för ungefär 70 procent av reklamen för drycker med högst 4,7 volymprocent alkohol. Räknat i mark gjorde man mest alkoholreklam i TV, därefter i dagstidningar och i form av utereklam. Sammandrag och diskussion Vi utgick från hypotesen att de näringslivsintressen som har kopplingar till alkoholen har stärkt sina ställningar i Finland under 1990-talet. Det datamaterial vi presenterat tyder på att det här faktiskt är vad som skett. De privata företagarna på alkoholområdet har emellertid inte under 1990-talet utökat sitt inflytande på något rätlinjigt sätt. I samband med riksdagsbehandlingen av 1994 års alkohollag gavs det privata näringslivet en möjlighet att påverka sina kommande verksamhetsbetingelser, och de lyckades också utnyttja tillfället genom att få igenom många av sina krav. Efter det förefaller näringslivets alkoholpolitiska inflytande emellertid att i någon mån ha minskat. De olika sätt på vilka näringslivets intressegrupper påverkar alkoholpolitiken har också förändrats. Tidigare var man framför allt tvungen att påverka Alko och den just då aktuella statliga kommittén, eller i fall av en lagberedning ifrågavarande ministerium och riksdagen. Nu är möjligheterna betydligt flera. Av det forna Alko återstår som alkoholpolitisk aktör endast detaljhandelsmonopolet, underställt social- och hälsovårdsministeriet. De övriga kvarblivna delarna av Alko är statsägda affärsföretag utan särskilda alkoholpolitiska uppgifter. Det innebär att alkoholfrågan har splittrats i olika specialfrågor som delats upp på olika ministerier, ämbetsverk och också lokalplanet. Man kan därför inte längre skönja något enskilt maktcentrum eller någon samlande politisk kraft. Till allt detta kommer den helt nya europeiska dimensionen, med bl.a. EG-domstolen och olika lobbyorganisationer. Man kan därför fråga sig om det i dag överhuvudtaget längre finns någon enhetlig alkoholpolitisk linje (se t.ex. Tigerstedt 1999). Betraktar vi frågan ur ett statligt perspektiv kan vi konstatera att den grundläggande förändringen ligger i att de uppgifter som tidigare sköttes av Alko numera hör till social- och hälsovårdsministeriets samt några andra ministeriers förvaltningsområde. Det kan i dag i vissa sammanhang vara lättare att påverka politiskt än tidigare, eftersom Alkos alkoholpolitiska linjedragningar delvis var sammankopplade med bolagets egna affärsmässiga strävanden, och Alko hade ett avsevärt inflytande över såväl ministerier som riksdagen. Dess utom var situationen då betydligt mer statisk, eftersom Alkos monopolrättigheter och ingångna avtal skapade en entydig situation på fältet, vilket garanterade den privata alkoholindustrin och utskänkningen väldefinierade verksamhetsförutsättningar, och vanligen också rimliga vinstmarginaler. Alkoholfältet var därigenom en del av det s.k. Tupo-Finland (där Tupo är den finska förkortningen för det korporativa system av s.k. inkomstpolitiska helhetsavtal mellan arbetsgivarna, arbetstagarna och statsmakten, som präglade det politiska klimatet på 70- och 80-talet; ö.a.). Det innebar att det rådde allmän konsensus, och att besluten fattades med intresseorganisationernas och statsmaktens välsignelse. Det var endast massmedierna som med sin liberalare linje då och då kunde ruska om alkoholfältet. Däremot har det i andra avseenden blivit svårare att påverka emedan det centraliserade systemet har ersatts av ett instabilt nät bestående av olika ministerier, ämbetsverk, domstolar, marknader, medier och EU. Det här gör att den alkoholpolitiska makten är svårare att personifiera, och att det blivit besvärligare för en enda part att tackla större frågeställningar. Den alkoholpolitiska situationen på det nationalstatliga planet kan därför bäst beskrivas med ordet labil. 262

14 I och med det gamla Alkos sorti försvann också det maktcentrum och den aktör som tidigare dominerat alkoholfältet. I dagens ministeriestyrda Finland är det i första hand social- och hälsovårdsministeriet samt finansministeriet som har ambitionen att dominera i alkoholfrågor. Att riksdagen som institution har en tämligen motsägelsefull roll som alkoholpolitisk aktör återspeglas tydligt av det faktum att det i den förra riksdagen samtidigt fanns en majoritet både för kravet på att viner skall få säljas inom dagligvaruhandeln och för kraven på åtgärder i syfte att minska de ungas alkoholbruk. På en europeisk nivå innehas den alkoholpolitiska makten av EU:s tjänstemän och av lobbare, samt av EG-domstolen, eftersom EU-lagstiftningen kan kullkasta ett beslut fattat på nationell nivå, i enlighet med Finlands lagstiftning. Finland är en del av EU:s gemensamma marknad, vilket gör att de stora alkoholproducenterna kan vara intresserade också av Finlands hemmamarknad. Tillsvidare har de stora alkoholproducenternas inflytande fått sitt politiska uttryck närmast i aktivitet från konkurrensverkets sida. Labiliteten på alkoholfältet har ökat också som ett resultat av domstolarnas beslut. Det viktigaste av dessa är högsta förvaltningsdomstolens beslut om att ändamålsenlighetssynpunkter inte får beaktas när man beviljar serveringstillstånd. Det här innebär att Produkttillsynscentralen i dagens läge har ytterst begränsade möjligheter att reglera utskänkningslokalernas placering och antal. Ett av de kanske mest överraskande resultaten i vår studie är näringslivets passivitet i början av 1990-talet. Man kunde ju ha trott att dess aktörer skulle ha varit aktivare, eftersom de åtminstone i viss mån redan under 1990-talets första år borde ha varit medvetna om vilka argument och påverkningsmöjligheter integrationsutvecklingen erbjöd. Det förefaller emellertid uppenbart att de intressegrupper som har anknytning till alkoholsektorn först i samband med behandlingen av den nya lagen år 1994 på fullt allvar började framföra krav på mera långtgående förändringar. Betecknande för situationen är att reformen av alkoholbeskattningen ännu i juli 1994 gick igenom i den form den beredande arbetsgruppen hade föreslagit, och att reformen genomfördes utan att minska de totala skatteintäkterna. Det innebar alltså i praktiken att övergången från en beskattning av värdet till en beskattning av alkoholinnehållet genomfördes så, att man sänkte skatten på vissa produkter och i stället höjde den på andra. Det riktades visserligen kritik mot arbetsgruppens förslag, men denna riktades nästan uteslutande mot den relativa skillnaden i beskattningen av olika dryckeskategorier. I det här skedet framfördes alltså inga krav på att man generellt borde sänka den höga alkoholskattenivån i Finland. Det förefaller således som om de starkaste kraven på en förändring av det finländska alkoholsystemet ända fram till början av år 1994 kom utifrån, dvs. att utgångspunkten låg i de förändringar som EES-avtalet och EU-medlemskapet hade tvingat fram. Det att man år 1995 gick längre i liberaliseringen än vad EU-medlemskapet skulle ha förutsatt är en påminnelse om att det förvisso också, redan innan Finland blev EU-medlem, fanns ett visst inre förändringstryck (jfr Kurzer 1998). Är det så att det privata näringslivet helt enkelt försenade sig, eller ligger förklaringen till deras passivitet och relativt anspråkslösa krav i början av 1990-talet i det faktum att Alkos maktposition ännu under förra hälften av 1990-talet var obestridlig? Vi är själva benägna att tro på den senare förklaringen, även om vi nog vill understryka också den betydelse det hade att integrationsprocessen var så snabb och genomgripande. Då den politiska eliten gick in för att integrera Finland med den Europeiska unionen tog man säkert i beaktande de konsekvenser detta skulle få 263

15 för de olika regionerna, näringsgrenarna, industrisektorerna och politikens olika sektorer. Man var emellertid antagligen tvungen att göra dessa bedömningar på en högst generell nivå, vilket gör att man först i efterhand, efter att EES-avtalet hade ingåtts och EUmedlemskapet redan var en realitet, fick ett svar på de mer konkreta alkoholfrågorna. Det är med andra ord helt möjligt att man aldrig, då man förhandlade om EES-avtalet och EUmedlemskapet, lyckades eller hann ta upp på agendan många av de frågor som intresserade den privata alkoholsektorn takten var helt enkelt för hög och antalet frågor för stort. Det fanns säkert också många frågor som man aldrig ens förmådde eller förstod att ta upp vid förhandlingsbordet. Man kan sammanfattningsvis säga att de privata aktörerna på alkoholfältet byggde upp sin egen alkoholpolitiska linje först i samband med den process vi här försökt belysa. Man bör också beakta de förändringar som då skedde i hela det ekonomiska systemet: det fria flödet av kapital och konsumtionsvaror, krisen inom banksektorn samt bristen på offentliga medel. Den fria konkurrens man plötsligt befann sig i kom kanske som en överraskning t.o.m. för de ekonomiska aktörerna, som hade vant sig vid att agera inom ett till hälften slutet system, och med åtminstone delvis garanterade förmåner. Det återstår för den kommande forskningen att mer i detalj analysera på vilket sätt inte bara dessa faktorer inverkat, utan också den mer allmänna politisk-ideologiska förändringen i Finland, den nya policyn ifråga om statsbolagen samt förändringarna på nykterhetsorganisationsfältet. Det faktum att näringslivets intresseorganisationer i början av 1990-talet var så passiva döljer samtidigt den aspekt som lyftes fram i början av artikeln, dvs. att man inbördes var en aning splittrade. Men eftersom den huvudsakliga trenden inom politiken och den offentliga förvaltningen gick mot en allt liberalare syn på alkoholfrågorna, i takt med den ekonomiska integrationen och anammandet av de nya och mer affärsekonomiska principerna, ledde det faktum att de enskilda aktörerna på alkoholfältet hade så motstridiga intressen ändå inte till något större korsdrag. De inbördes konflikterna kom kanske tydligast fram i offentligheten i samband med restaurangnäringens krav på att tax free-handeln bör upphöra. Man kan alltså säga att stiftandet av 1994 års alkohollag innebar att man bröt ner den makttriangel som Alko, social- och hälsovårdsministeriet samt nykterhetsorganisatio -n erna tidigare hade utgjort, och för en kort tid lämnade fältet fritt för näringslivets intressegrupper. Dessa försökte nu påverka alkoholförhållandena inte bara via de traditionella kanalerna utan också, och framför allt, via massmedierna och genom direktkontakt till riksdagsmännen. Det här är inga nya påverkningsmetoder, men man använde dem nu mer systematiskt och öppet, och inte bara genom att förlita sig på tidigare nätverk av typ bästa-bror och bästa-syster. Ett ypperligt exempel på detta är den aktivitet Finlands vinföretagare utvecklade, och som ledde till att rätten till minutförsäljning av gårdsviner och sahti blev inskriven i alkohollagen. Översättning: Thomas Rosenberg NOTER 1. Vi skickade i januari 1999 ett första, längre manuskript till trettio personer som representerade alkoholnäringen, statsförvaltningen och forskningen, och bad dem kommentera texten. Hälften skickade ett svar. Ett varmt tack till er alla. 2. De organisationer som saknar ett officiellt svenskt namn har i det följande en inofficiell översättning inom parentes; ö.a. 264

16 LITTERATUR Alavaikko, Mika (1996): Alkoholipoliittisen puheentavan muutos vuoden 1994 alkoholilaki eduskunnan sosiaali- ja terveysvaliokunnassa (Förändringen i den alkoholpolitiska diskursen 1994 års alkohollag i riksdagens social- och hälsovårdsutskott). Pro gradu-arbete vid Helsingfors universitet, Institutionen för statslära, september 1996 Alkoholi- ja tupakkamainontatyöryhmän muistio (PM från alkohol- och tobaksreklamarbetsgruppen). Sosiaali- ja terveysministeriön työryhmämuistio 1989:9 Alkoholilain uudistamistyöryhmän muistio, osa I. (PM från arbetsgruppen för en revidering av alkohollagen, del I). Sosiaali- ja terveysministeriön työryhmämuistio 1992:15 Alkoholilain uudistamistyöryhmän muistio, osa II. (PM från arbetsgruppen för en revidering av alkohollagen, del II). Sosiaali- ja terveysministeriön työryhmämuistio 1993:21 Alkohollagen /45 Alkohollagen /459 Alkohollagen /1143 Alko-Bolagens årsberättelse 1995 Edgren-Henrichson, Nina (1997): Rättprocessen kring fallet Franzén. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 14 (2): Hallitut askeleet alkoholiveron alentamiseksi (Med behärskade steg mot en sänkning av alkoholskatten). Panimoteollisuusliitto, odaterad Hella, Heikki & Mankinen, Reijo (1997): Alkoholiverotuksen vaihtoehtoja ja vaikutuksia (Alkoholbeskattningen; alternativ och konsekvenser). Elinkeinoelämän tutkimuslaitos, Sarja B 136. Helsinki Holder, Harold D. & Kühlhorn, Eckart & Nordlund, Sturla & Österberg, Esa & Romelsjö, Anders & Ugland, Trygve (1998): European Integration and Nordic Alcohol Policies. Changes in Alcohol Controls and Consequences in Finland, Norway and Sweden, Aldershot: Ashgate Kokkonen, Paula et al.: Mietojen alkoholijuomien vähittäismyynnin vapauttamisesta (Om liberaliseringen av minutförsäljningen av svaga alkoholdrycker). Skriftligt spörsmål 303/1997 rd Kurzer, Paulette (1998): Har den nordiska alkoholpolitiken någon framtid? Nordisk Alkohol- och narkotikatidskrift 15 (4): Lagen om mellanöl /462 Letter of formal notice of 20 July 1994 on the Finnish alcohol monopoly. Efta Surveillance Authority Mankinen, Reijo (1996): Alkoholiveron alentamisen kansantaloudellisia vaikutuksia (Alkoholskattesänkningens nationalekonomiska effekter). Keskusteluaiheita No 552. Helsinki: Etla Omistajaohjaustyöryhmän muistio (PM från arbetsgruppen för utredande av ägarstyrning). Valtionvarainministeriön työryhmämuistioita 1997:13 Raja se on raittiudellakin. Yksityisen viini- ja likööriteollisuuden ajankohtaiset alkoholipoliittiset tavoitteet (Även nykterheten har sina gränser. Den privata vin- och likörindustrins aktuella alkoholpolitiska målsättningar) (1994). Painoprisma Raportti järjestetystä julkisesta kuulemistilaisuudesta. Kaupan alkoholipoliittiset tavoitteet (Rapport om offentlig hearing den Handelns alkoholpolitiska målsättningar). Finlands dagligvaruhandel r.f., odaterad Savia, Elena (1993): The Finnish Alcohol Monopoly and the European Integration. Helsingin yliopiston Kansainvälisen talousoikeuden instituutin julkaisuja 7. Helsinki: Yliopistopaino Social- och hälsovårdsministeriets brev 3/337/94 till riksdagens social- och hälsovårdsutskott Suomen Kuvalehti 48/1998 Suomi marja- ja hedelmäviinimaaksi. Suomalainen alkoholiteollisuus on pelastettava (Finland bör bli ett bär- och fruktvinland. Den finländska alkoholindustrin bör räddas) (1996). Marli, Hansaprint Temmes, Markku & Kiviniemi, Markku (1997): Suomen hallinnon muuttuminen (Förändringarna i den finländska förvaltningen ). Helsinki: Edita Tigerstedt, Christoffer (1999): Det finns inte längre någon alkoholpolitik. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 16 (2): Österberg, Esa (1974): Alkon panimopolitiikka vuosina (Alkos bryggeripolitik åren ). Tutkimusseloste 79. Helsinki: Alkoholipoliittinen tutkimuslaitos. 265

17 Summary Mika Alavaikko & Esa Österberg: Increased power of alcohol-related industries in Finland in the 1990s From 1932 to 1995, the Finnish alcohol control system was based on the State Alcohol Monopoly. The purpose of the monopoly was to prevent profit-making from the production and sales of alcoholic beverages; however, exceptions were made from the very beginning regarding beer and wine production and on-premises retail licences of alcoholic beverages. Consequently, the private profit-seeking sector played a part in the formation of Finnish alcohol policy right after the prohibition era. This article does not discuss the whole postprohibition period; it focuses on more recent trends, concentrating on the interests and alcohol policy measures of alcohol industries in Finland in the 1990s. It examines alcohol-related industries, their alcohol policy interests and the persons supervising those interests at the outset of the 1990s, before Finland signed the treaty of the European Economic Area and joined the European Union. The article also presents an analysis of the efforts of people representing alcohol business interests in the parliamentary discussion of the 1994 Alcohol Act. Finally, the article deals with alcohol industries and their alcohol policy interests during the time the 1994 Alcohol Act has been in force. We started with the hypothesis that the influence of alcohol-related business interests over alcohol policy has strengthened in Finland in the 1990s. The materials also lend support to this assumption. Private traders in the alcohol industry have not, however, increased their sway over alcohol policy in a straightforward way in the 1990s. The parliamentary proceedings on the 1994 Alcohol Act gave private economic interests an opportunity to influence the shape of the future area of operations, and in 1994 business interests succeeded in pushing through many proposals. Since then, their influence over alcohol policy seems to have weakened. Yhteenveto Mika Alavaikko & Esa Österberg: Alkoholiin kytkeytyvät elinkeinointressit Suomessa luvulla Vuodesta 1932 vuoteen 1995 Suomen alkoholijärjestelmä perustui Alkoon, eli valtiolliseen monopoliin. Tämän tarkoituksena oli estää yksityinen voitontavoittelu alkoholijuomien tuotannossa ja kaupassa. Tosin tästä poikettiin alusta lähtien sekä olut- ja viinituotannon että anniskelun kohdalla. Yksityiset, voittoa tavoittelevat alkoholi-intressit olivat siis heti kieltolain kumouduttua mukana luomassa Suomen alkoholipoliittista linjaa. Artikkelissa ei kuitenkaan tarkastella koko kieltolain jälkeistä aikaa, vaan keskitytään lähihistorian tapahtumiin, analysoimalla alkoholiin liittyvien elinkeinointressien toimia alkoholipoliittisella kentällä 1990-luvun alussa, eli ETAsopimusta sekä EU-jäsenyyttä edeltävänä aikakautena. Erityisesti tarkastellaan elinkeinointressien vaikutusta vuoden 1994 alkoholilakia koskevaan eduskuntakäsittelyyn. Lopuksi tarkastellaan elinkeinointressien alkoholipoliittisia toimia vuoden 1994 alkoholilain voimassaolon aikana. Lähdimme olettamuksesta, jonka mukaan alkoholiin liittyvien elinkeinointressien alkoholipoliittinen vaikutusvalta olisi lisääntynyt 1990-luvulla. Analysoidun aineiston perusteella näin näyttääkin tapahtuneen. Tämä ei kuitenkaan ole tapahtunut suoraviivaisesti. Vuoden 1994 alkoholilain eduskuntakäsittely antoi yksityisille alkoholi-intresseille mahdollisuuden vaikuttaa uuden käytännön muotoiluun, ja he saivatkin eräitä vaatimuksiaan kirjatuiksi lakiin. Senjälkeen heidän vaikutuksensa näyttää kuitenkin heikentyneen. Key words: Alcohol-related industries, alcohol business interests, alcohol monopoly, legislation, Alcohol Act, 1990s, Finland 266

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

En majoritet av befolkningen i Finland röstade i en rådgivande

En majoritet av befolkningen i Finland röstade i en rådgivande Lectio praecursoria LEENA WARSELL Historien om hur En majoritet av befolkningen i Finland röstade i en rådgivande folkomröstning år 1931 för att förbudslagen skulle upphävas. I ett land som hade tyngts

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Esbo stad Protokoll 22. Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1. 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras

Esbo stad Protokoll 22. Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1. 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1 5380/11.03.02/2013 Stadsstyrelsen 40 10.2.2014 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras Beredning och upplysningar: Petri

Läs mer

Alkos ledning mötte i slutet av 1980-

Alkos ledning mötte i slutet av 1980- Artikel M I R J A Ö S T E R B E R G Alkos ledning och den europeiska ekonomiska integrationen 1988 1994 A B S T R A C T M. Österberg: The management of Alko and the European economic integration 1988 1994

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN AVSEENDE SERVERINGSTILLSTÅND Enligt 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 352/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Anvisning 9/2014 1 (7)

Anvisning 9/2014 1 (7) Anvisning 9/2014 1 (7) Försäljning av produkter som avses i tobakslagen på internet Bakgrund Lagstiftning Med stöd av 14 i tobakslagen (693/1976) ger Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården

Läs mer

alkoholgranskningsmannen

alkoholgranskningsmannen alkoholgranskningsmannen Detta är Alkoholg ranskningsmannen Gun Neuman kan bäst beskrivas som en blandning av bollplank och ordningspolis. Sedan 2005 är hon kvinnan bakom titeln Alkoholgranskningsmannen,

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Anvisning 5/2012 1 (5)

Anvisning 5/2012 1 (5) Anvisning 5/2012 1 (5) Användning av ishockey som tema i reklam för alkoholdrycker Bestämmelser Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral STTV utfärdade den 1 september 1999 en anvisning om alkoholreklam

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 00 februari 2005 Pär Nuder Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Information om att ansöka om serveringstillstånd

Information om att ansöka om serveringstillstånd Information om att ansöka om serveringstillstånd Detta är en information framtagen av Vingåkers kommun 2013-08-01 för dig som vill veta mer om att ansöka om serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker.

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens svenskarnas Förändrade Dryc kesvanor Alkoholkonsumtionen har under efterkrigstiden ökat kraftigt i Sverige samtidigt som nykterhetsrörelsens betydelse som organisation minskat. Den svenska alkoholpolitiken

Läs mer

Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2

Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2 Frågor och svar om alkohollagen, Nr 2 Information Handbok alkohollagen Arbetet med att revidera handboken pågår och som tidigare meddelats beräknas en första version vara klar för publicering i juni. I

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen M. E.

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen M. E. MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:5 2008: Datum 2011-03-08 Dnr B 3/10 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Marjaana Aarnikka handelsråd arbets- och näringsministeriet närings- och innovationsavdelningen 8.11.2012 Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp trädde

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF)

KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF) KF i korthet 2005 Kooperativa Förbundet (KF) Detta är KF Kooperativa Förbundet är förbund för landets 58 konsumentföreningar med sammanlagt drygt tre miljoner medlemmar. Kooperativa Förbundet (KF) har

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

Utredning avseende Gotlands kommuns överlåtelse av fastigheten Burmeister 5

Utredning avseende Gotlands kommuns överlåtelse av fastigheten Burmeister 5 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-12-01 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-016 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

RP 87/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om aktiebolaget Finpro Oy

RP 87/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om aktiebolaget Finpro Oy Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om aktiebolaget Finpro Oy PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om aktiebolaget Finpro

Läs mer

Martin & Servera AB, 556233-2451, Strandbergsgatan 61, 112 89 STOCKHOLM

Martin & Servera AB, 556233-2451, Strandbergsgatan 61, 112 89 STOCKHOLM KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2014-10-22 Dnr 618/2014 1 (5) Anmälande företag Martin & Servera AB, 556233-2451, Strandbergsgatan 61, 112 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Anna Fernqvist Svensson, Hellström

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Ljusdals Kommun tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun Gäller från och med 2015-01-01 ljusdal.se Alkohollagen är

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker

Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker STYRDOKUMENT 1(5) Beteckning Hälsa och omsorg Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 139 Dnr 859/99 Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker Tillstånd att tillsvidare servera alkoholdrycker till

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Kap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013.

Kap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. Kap. 1 Om föreningen 1 Föreningens namn är Barnaktiviteter i Örnsköldsvik. Föreningen ska bedriva sin verksamhet i Örnsköldsviks

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion:

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion: Stadsfullmäktige 21 08.02.2012 Arbetarskyddskommissionen 16 31.05.2012 Personalsektionen 33 14.06.2012 Stadsstyrelsen 192 13.08.2012 Stadsfullmäktige 86 12.09.2012 Personalsektionen 15 18.04.2013 Stadsstyrelsen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren Några historiska milstolpar Medeltidens landskapslagar, stadslagar, 1734 års lag, 1809-1917 Det nordiska lagstiftningssamarbetet Lagstiftningens roller

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

Sporadisk import av punktskattepliktiga produkter

Sporadisk import av punktskattepliktiga produkter Kundanvisning om punktbeskattning 6 Sporadisk import av punktskattepliktiga produkter www.tulli.fi April 2014 Sporadisk import av punktskattepliktiga produkter Tillfälligt registrerad mottagare Inom punktskattelagstiftningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL

RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL SN2009/73 1 (5) Ulrica Fornstedt Tillståndshandläggare Tfn: 0171-62 51 90 E-post ulrica.fornstedt@enkoping.se RIKTLINJER FÖR TILLSYN AV TOBAK, ÖL OCH RECEPT- FRIA NIKOTINLÄKEMEDEL Kommunens ansvar Kommunen

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Tillsammans med ansökan skall den sökande bifoga:

Tillsammans med ansökan skall den sökande bifoga: 2009-04-16 Serveringstillstånd Tillstånd beviljas utifrån följande kriterier. Sökandens lämplighet (AL 7 kap 7 ) Serveringsställets lämplighet (AL 7 kap 8 ) Olägenheter ur alkoholpolitisk synpunkt (AL

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer