Arbetsrehabilitering samverkan i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsrehabilitering samverkan i samverkan"

Transkript

1 Arbetsrehabilitering i Arbetsrehabilitering samverkan i samverkan En utvärdering av Remiss - och kartläggningsteamet Samverkansteamet och Samverkansteamet i Huddinge i Huddinge En utvärdering av Remiss- och kartläggningsteamet och 1 Åsa Bringlöv FoU Södertörns skriftserie nr 138/15

2 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. FoU Södertörns arbetsfält är individ- och familjeomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Arbetet bedrivs i nära samarbete med praktiken. FoU Södertörn har en egen hemsida, Här presenteras bland annat den egna rapportserien. Rapporten kan laddas ner från Rapporten kan beställas från FoU Södertörn Doktorsvägen Tumba Tel: Fax: E-post: info@fou-sodertorn.se Arbetsrehabilitering i samverkan. En utvärdering av Remiss- och kartläggningsteamet och Samverkansteamet i Huddinge. Åsa Bringlöv FoU Södertörn och författaren 2015 FoU Södertörns skriftserie 138/15 ISSN

3 Inledning 4 Hur utvärderingen har genomförts 4 Tidigare återkopplingar 9 Den föreliggande rapporten 10 Vad visar deltagarstudien? 11 Sammanfattande reflektioner 20 Referenser 23 BILAGA 1. Problemträd REKA/SAM. 2/ BILAGA 2. Teoriram 28 BILAGA 3. Delrapport REKA/SAM hösten BILAGA 4. Deltagarstudien 36 3

4 Inledning Samordningsförbundet i Huddinge, Botkyrka och Salem, (HBS), finansierar insatser och projekt för att möjliggöra ett samlat stöd till personer som är i behov av samordnad rehabilitering. Denna rapport har studerat två insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden till följd av komplex och långvarig ohälsa och som behöver stöd och hjälp från flera aktörer: Remiss- och kartläggningsteamet (REKA) och Samverkansteamet Huddinge (SAM). Under en period på 18 månader har FoU Södertörn följt de två verksamheterna genom lärande utvärdering. Uppdraget Uppdraget var att följa insatserna REKA och SAM i form av en lärande utvärdering. I utvärderingsuppdraget har ingått att o kartlägga och dokumentera insatsernas arbetssätt och metoder och dess deltagare, o utvärdera insatsernas effekter på deltagarna och samverkande myndigheter och nyttan av dem, o besvara frågan om insatserna bedrivits på ett effektivt sätt och om tillvägagångssättet varit anpassat till uppdraget, o se över samverkan och samarbete med övriga insatser i förbundet. Hur utvärderingen har genomförts Lärande utvärdering En lärande utvärdering syftar till att öka utvärderingens funktion som stöd till utvecklingsprocessen. I en lärande utvärdering sker analys och kritisk reflektion över mål och medel parallellt med utvecklingsarbetet, och kan redan under pågående utvecklingsarbete visa på viktiga betingelser för att få till stånd en hållbar utveckling (Svensson & Sjöberg 2009). De lärande inslagen i en lärande utvärdering kan ha olika omfattning och utformning beroende på hur omfattande utvärderingen är, vad som ska utvärderas, och önskemål från uppdragsgivaren. Olika organisationer och organisationsnivåer kan vara involverade och beröras av lärandet i olika utsträckning. Samordningsförbundet var intresserat av hur insatserna utvecklas med tanke på arbetssätt och metoder, samägande av flera huvudmän liksom utifrån ett utökat upptagningsområde, samt utifrån de målsättningar som ursprungligen formulerades. Utvärderingen skulle även bidra till lärande i insatsen, och utvärderaren forska med insatsen: Den löpande utvärderingen ska syfta till att vara ett stöd för insatserna i sin utveckling och bedöma hur pass väl man följer den ursprungliga ansökan och verksamhetsplanerna för 4

5 insatserna. Tanken är att skapa ett lärande i insatsen och fungera som ett hjälpmedel som finns tillgänglig över uppdragets tid. (Underlag upphandling av utvärdering) Utvärderingen bör syfta på framgångsfaktorer och lyckade exempel samt vara reflekterande och diskuterande för att utifrån resultaten visa på olika perspektiv och utvecklingsmöjligheter. (Underlag upphandling av utvärdering) Centralt vid utvecklingsarbete är överföring av erfarenheter och reflektion mellan olika aktörer och nivåer i organisationen (Johansson m fl 2000, Krogstrup 2003), det som även kallas organisatoriskt lärande (Argyris 1999, Ellström 2009). Ett sådant utbyte av erfarenheter och reflektion är viktigt för att ägare och styrgrupp ska kunna fatta strategiska beslut som rör utvecklingsarbetet, som inriktning och resurstilldelning, behov av omprioriteringar och anpassningar av mål och metoder (Brulin & Svensson 2011). En viktig roll för processen spelar en gemensam bild av det aktuella utvecklingsarbetet (ibid.). När det gäller Samordningsförbundets insatser REKA/SAM visade det sig att det fanns ett kunskapsglapp mellan å ena sidan Samordningsförbundets ledningsnivå (styrgrupp, beredningsgrupp) och insatserna, något som har påverkat både utvecklingen av insatserna och utformningen av utvärderingen. En förklaring till kunskapsglappet kan återfinnas i den omställningsprocess som samordningsförbundet befann sig i efter bildandet av ett nytt Samordningsförbund vilken genomfördes 1 januari Det innebar att tidigare Samordningsförbundet Huddinge lades ner och ingick i ett nytt större Samordningsförbund. Insatserna REKA/SAM startades i september 2012, men byggde vidare på erfarenheterna i det tidigare Samordningsförbundet Huddinge och det tidigare Husam-rådet som arbetade med samma målgrupp och syfte. Medan insatserna arbetade vidare med en utvecklingsprocess som påbörjats tidigare var kunskapen om insatserna i det nybildade förbundet låg. Det uppstod även ett tidsmässigt glapp på styrgruppsnivå i och med att bildandet av en ny styrgrupp för insatsen dröjde. Bild: Organisationsnivåer i otakt Utvärderingen har i och med det, i dialog med Samordningsförbundet, fått inriktas på att överbrygga detta kunskapsglapp snarare än lärande i själva insatserna. Det innebär inte på något sätt att det saknats lärande i insatserna. Under den tid som utvärderingen har pågått har det funnits en kontinuerlig lärande- och utvecklingsprocess inom insatsen, som pågick redan före den lärande utvärderingen. Kring flera av de problem som tas 5

6 upp i den här rapporten pågår ett utvecklingsarbete i insatsen, vilket tas upp i slutet av rapporten. Teoretiska utgångspunkter och metoder Den här utvärderingen har flera influenser: Den utgår från processutvärderingstraditionen och interaktiv forskning, och den använder sig av teorier och analytiska verktyg hämtade från flera håll: forskning om organisatoriskt och individuellt lärande (Argyris 1999; Ellström 2009; Svensson m fl 2009), implementeringsforskning (Fixsen et al 2005), forskning om samverkan (se t ex Danermark & Kullberg 1999; Fridolf 2004). Processutvärdering kan beskrivas som en analys av vad som gör att ett projekt, eller som i det här fallet en insats, blir framgångsrik eller inte (Vedung 1998). Såväl själva projektet som hur det genomförs och den kontext där det genomförs studeras. Uppmärksamheten riktas mot projektets mål och intentioner, dess utformning och organisatoriska förutsättningar. Faktorer som kan förklara överensstämmelser eller avvikelser från de intentioner som ursprungligen fanns analyseras (Vedung 1998; Karlsson 1999). Processen kan följas på olika sätt, t.ex. genom dokument, aktiviteter som äger rum inom projektet, aktörers upplevelser. I den här utvärderingen har en något förenklad och omarbetad version av Vedungs teoriram använts (se bilaga 2). Ett annat verktyg är s.k. programteori (Lindgren 2009; Vedung 1991) eller som det i vissa sammanhang kallas, förändringsteori. Bakom varje projekt eller förändringsstrategi finns antaganden och hypoteser om hur förändringen ska gå till och varför insatsen kommer leda till de förväntade resultaten. Vad skapar problemet i fråga, hur ska det lösas, och vilka aktörer berörs? Vad krävs för att projektet ska få de önskade effekterna? Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att projektaktiviteterna ska leda till den avsedda förändringen? Förändringsteorin är ett sätt att lyfta fram dessa underliggande antaganden, för att göra det möjligt att lära av och följa upp att processen är på rätt väg, identifiera utvärderingsfrågor, och ge förutsättningar för att korrigera processen vid behov. Material För den här aktuella utvärderingen har flera olika typer av material samlats in/använts. Skriftligt material som rör insatserna 1 Dokumentstudie av nio av de drygt 20 ärenden som tagits in i SAM under en sexmånadersperiod Dessa kompletterades senare med två ärenden där personen fått anställning vid avslut i SAM, vilket ingen av de övriga fått. Av ärendena kom fyra från socialtjänsten, tre från Försäkringskassan, två från Arbetsförmedlingen. De två som lades till senare kom från landstinget. Sammanställning av 12 ärenden som återremitterats från REKA under Fyra ärendesammanfattningar gjorda av REKA. Ärendena valdes ut för att ge inblick i hur 1 T ex projektbeskrivningar; REKA och SAM:s egen dokumentation och uppföljning, metod- och verksamhetsbeskrivning; sammanställning av svaren på samordningsförbundets enkäter till personal i de reguljära verksamheterna angående samordningsförbundets olika insatser. 6

7 olika tidskrävande ärenden kan vara att kartlägga. De visar också vad som gör att handläggare har problem att komma vidare med ärenden i reguljära arbetet. Intervjuer med tre deltagare i SAM som vid intervjutillfället varit inskrivna ett år i insatsen. Alla tre hade remitterats från socialtjänsten 2. Gruppintervjuer/dialoger med personalen i REKA och SAM samt processledning med utgångspunkt från frågeställningar i den lärande utvärderingen. Intervjuer med tre handläggare som remitterat ärenden till REKA/SAM 3. Utformning av den lärande utvärderingen Utvärderingen utformades under hösten 2013 i dialog med verkställande tjänsteman, processtödjare och processledare från samordningsförbundet. 4 På grund av att styrgruppen bildades sent har det inte varit möjligt att stämma av med styrgrupp när utvärderingsuppdraget inleddes. I samband med det identifierades också projektets förändringsteori i form av ett problemträd : Vad skapar problemet i fråga, hur ska det lösas, och vilka aktörer berörs? (Sävenstrand & Florén 2011) (se bilaga 1) och frågeställningar formulerades. Utifrån den lärande ambitionen har utvärderingen utformats så att återkoppling genom dialog med insatserna och samordningsförbundet ersätter omfattande skriftlig återkoppling. Den lärande utvärderingen har utformats som en fördjupning och komplettering av SAM och REKA:s egen kontinuerliga uppföljning. FoU Södertörn fördjupar genom intervjuer med deltagare och personal och vid behov med andra relevanta aktörer, analyser av skriftligt material som individuella kartläggningar/handlingsplaner och dokumentation av ärenden, samt lärande exempel. Utifrån fördjupningen har utvärderaren gett input till diskussioner i personalgrupperna och styrgruppen om centrala frågor både frågor som formulerats inledningsvis och frågor som uppkommit vartefter. De frågor som formulerades vid utvärderingens start är: Hur utvecklas arbetet med deltagarna, och vilka metoder fungerar? Vad är svårigheter och möjligheter i utveckling av insatsen? Nyttan av insatserna får deltagarna bättre hjälp än tidigare? Samverkan inom insatserna REKA och SAM, hur upplevs det av: Deltagarna samt personal som arbetar inom insatserna/personal hos samverkande myndigheter? 2 Åtta deltagare kontaktades, varav tre inte gick att nå. Fem deltagare tillfrågades, för tre av dessa ledde det till en intervju. 3 Det har varit svårt att genomföra intervjuer med handläggare. Processledaren och medarbetare i insatsen har hjälpt till att förmedla namn och kontaktuppgifter till åtta handläggare, varav det varit möjligt att etablera kontakt med två för att genomföra en kort intervju, båda från Försäkringskassan. Ett tidigare försök gjordes hösten 2013 med hjälp av medarbetare i REKA, även då var det svårt få personal att avsätta tid, och en intervju genomfördes, med fokus på att ärenden remitteras tillbaka från REKA. 4 Vid tre träffar, i augusti, september, oktober. 7

8 Påverkan på vardagssamverkan utanför insatserna Ger insatserna ringar på vattnet utanför samordningsförbundet? Eventuella förändringar av insatserna Några av frågeställningarna har tagits upp i tidigare återrapporteringar. (Se avsnittet Tidigare återrapporteringar. Delrapporten finns även som bilaga.) Under våren 2014 uttryckte styrgruppen ett speciellt intresse för utvecklingen av REKA, varför den frågan prioriterades i delrapporten (september 2014). Inför den här andra rapporten, som också är utvärderingens slutrapport, har samordningsförbundet önskat en beskrivning av deltagarna och deras problematik. I insatsernas egna redovisningar har målgruppen beskrivits som att den blivit tyngre med svårare och mer komplex problematik än då projektet ursprungligen formulerades. Vad är det för problem som målgruppen/deltagarna har, och hur påverkar det förutsättningarna för arbetet? 8

9 Tidigare återkopplingar Utöver den kontinuerliga dialogen om utvärderingen med verksamheterna och samordningsförbundets kansli har återkoppling av utvärderingen gjorts vid två tillfällen. Muntlig återkoppling februari och april Utifrån analys av projektets förändringsteori och den påbörjade studien av deltagare, samt gruppintervjuer med personalen i REKA och SAM såg FoU Södertörn det angeläget att lyfta upp två saker. Den ena var deltagarnas omfattande svårigheter kopplat till tidsbegränsningen till tolv månader för deltagande i insatsen SAM: Hinner man tillräckligt långt under ett år? Och, den svaga punkten, vad sker när individen lämnar SAM? Den andra var för och nackdelar med de delade tjänsterna (50+50%), vilka upplevdes som slitigt av personalen i verksamheterna. September 2014 delrapport En skriftlig delrapport, som också presenterades muntligt för HBS styrgrupp, var färdig i september I fokus för den redovisningen stod, dels insatsen REKA, dels arbetssätt och metodutveckling i insatserna. Det konstaterades att de båda insatserna kan ses som delar av ett gemensamt arbetssätt. Utvärderingen visade även att verksamheternas utformning, med helhetsperspektiv på individens problematik och ett coachande stöd, ligger i linje med vad forskning pekat på som framgångsrika tillvägagångssätt i arbetet med målgrupper med långvarig och komplex problematik som kräver insatser från flera myndigheter. Även i delrapporten togs frågan om tidsbegränsningen för deltagande i SAM upp: Startsträckan med motivationsarbete och att etablera ett förtroende kan vara lång. Men det saknas inte stegförflyttningar. I de flesta fall har sådana skett, t ex att få boendestöd, komma ut från hemmet och delta i gruppaktivitet, få läkar-/psykologkontakter att fungera, påbörja att acceptera en diagnos. Tidsbegränsningen medför i vissa fall att en process stoppas upp som kunde lett till ytterligare stegförflyttningar om lotsarna fått arbeta vidare med individen. Vad händer när deltagaren avslutas i SAM och inte längre får ett individuellt utformat stöd med lotsning? Deltagarna behöver ofta en fungerande samverkan mellan myndigheter även efter tiden i SAM, liksom individuellt stöd/lotsning. Frågan om hur lång tid en person ska kunna delta i den samordnade insatsen är kanske mer en fråga om vilken beredskap som finns i de reguljära verksamheterna att ta emot individerna som avslutas i SAM. Där finns en stor utmaning för myndigheterna. (På rätt väg? Se bilaga 3) styrgrupp, personalgrupp 9

10 Den föreliggande rapporten I den här tredje och sista återrapporteringen ligger fokus på deltagarna i insatsen och hur arbetssätt och metoder har utvecklats för att möta stödbehoven hos den aktuella målgruppen: vilken problematik och stödbehov de har, hur de upplever insatsen, hur insatsen svarar mot behov hos handläggare i de remitterande myndigheterna. Även i den här återkopplingen/rapporten tas tidsperspektivet i rehabiliteringsprocessen upp, liksom hur Samordningsförbundet och de reguljära verksamheterna i myndigheterna kan samverka för att skapa långsiktiga och sammanhängande kedjor av insatser i riktning mot arbete och rehabilitering. Rapporten avslutas med en sammanfattning av utvärderingens resultat. 10

11 Vad visar deltagarstudien? Det här kapitlet är en sammanfattning av deltagarstudien. Deltagarstudien i sin helhet finns i bilaga 4. Insatsens deltagare Målgruppen för SAM har definierats som arbetslösa personer mellan år som har en långvarig och/eller komplex problematik ofta sociala eller arbetsrelaterade problem i kombination med ohälsa där reguljära insatser visat sig otillräckliga (Underlag för upphandling av utvärdering). De personer som remitteras till insatserna har visat sig ha omfattande problematik. Processledarens genomgång av 50 ärenden som var aktuella i SAM 1 januari till 30 april 2014 visade att 30 av dem hade psykiatrisk diagnos (personlighetsstörning, fobier, depression, panikångest) och att 20 hade eller utreddes för neuropsykiatrisk diagnos (autism, ADHD, tourettes). Målgruppen har ofta en kombination av fysisk ohälsa och ovanstående diagnoser. (Bilaga till förslag om förändringar SAM 2014) Deltagarstudien bekräftar beskrivningen av att det rör sig om mycket komplexa ärenden där handläggarna i de reguljära verksamheterna upplever att de inte kommer vidare på egen hand. Det handlar om såväl omfattande fysisk och psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som stora svårigheter i personernas livsomständigheter. Deltagarna står långt från arbetsmarknaden när de remitteras till Samordningsförbundet. Eventuellt arbete ligger många år bakåt i tiden. Några har endast haft sporadiska kontakter med arbetslivet, eller har inte arbetat tidigare. Förutom de svårigheter som deras psykiska och fysiska ohälsa medför har den långvariga problematiken i många fall även inneburit en ansträngd ekonomisk situation med bostadslöshet eller risk för vräkning som följd. En skilsmässa när en stöttande partner försvinner kan göra att problematiken blir mer påtaglig. Många har inte förmågan att på egen hand ta alla kontakter som behövs för att söka och få hjälp, vilket kan ha lett till att tidigare rehabiliteringsinsatser/aktiviteter runnit ut i sanden. Röriga livsomständigheter liksom fysisk och psykisk ohälsa kan göra att individen inte klarar enkla dagliga aktiviteter som att öppna posten, vilket kan leda till att räkningar förblir obetalda trots upprepade påminnelser, eller att personen inte kommer till möten trots att kallelser har skickats. Samordningsförbundets processledare har identifierat två målgrupper/behovsgrupper som kan vara aktuella för samordnat stöd genom SAM (PM: Behovsgrupper i relation till arbetsmarknaden). Indelningen utgår från problemens svårighetsgrad och därmed personernas relation till arbetsmarknaden. Den ena gruppen har behov av för-för-rehabilitering, och den andra kan delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. Grupp 1 (för-för-rehabilitering): Har haft mångåriga insatser (kan ha prövat 2-30 år). Stort behov av samordnat stöd. Grav ohälsa; diagnos psykiatriska sjukdomar/neuropsykiatriska funktionshinder; utredd fysisk sjukdom. Tydliga arbetshinder/sjuk- eller aktivitetsersättning. Behov av att träna upp dagliga rutiner, sociala sammanhang. Kräver samverkan med många kompletterande aktörer (vården/öppenpsykiatrin, habilitering, boendestöd, socialpsykiatrin, psykosmottagning mm). 11

12 Grupp 2 (arbetslivsinriktad rehabilitering): Tydligt fokus på arbetslivsinriktad rehabilitering mot arbete/studier. Hamnat mellan stolarna behov av samordnat stöd. Lättare psykisk/fysisk ohälsa; mestadels outredda funktioner. Komplexitet; sociala-psykiska-fysiska-ekonomiska problem. Diffusa arbetshinder; otillräckligt med ordinarie insatser, undanröja hinder. Samverkan med 1-2 aktörer utanför SAM (vården, biståndskansliet). (PM: Behovsgrupper i relation till arbetsmarknaden, odaterat) Samordningsförbundets processledare har konstaterat att den faktiska målgruppen har mer omfattande problematik än den tänkta målgruppen då insatsen startades, och att en förskjutning har skett från grupp 2 till grupp 1, vilket innebär att det krävs en längre tid av för-rehabilitering innan arbetsinriktade insatser kan bli aktuella (Bilaga till förslag om förändringar SAM 2014). Processledarens bedömning överensstämmer med den analys av ärenden som gjorts för utvärderingen. Majoriteten av de ärendena befinner sig i eller på gränsen till grupp 1, kategorin för-för-rehabilitering. De tydligaste undantagen var två ärenden som remitterats från landstinget (en vårdcentral och en psykiatrisk öppenvårdsmottagning). För en stor del av deltagarna ser det ut att handla om orealistiska förväntningar på att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. De tillhör den grupp personer som inte lever upp till de ökade kraven på t ex social kompetens och samarbetsförmåga, flexibilitet och produktivitet, och därmed blir svårplacerade på arbetsmarknaden (jfr Jacobson & Seing 2013). Trots att de kan bedömas ha arbetsförmåga så betraktas de i praktiken inte som anställningsbara av arbetsgivare. En konsekvens av att problembilden har underskattats kan vara att resurser och målsättningar inte är anpassade för att svara mot den faktiska målgruppens behov. Och att målsättningarna visar sig för högt ställda och svåra att uppnå. Rätt målgrupp? Oavsett om man bedömer att det är den här målgruppen som samordningsförbundet ska arbeta med eller inte så ser det ut att vara en målgrupp som man har svårt att stödja i myndigheterna. Det stora inflödet av ärenden till REKA (95 ärenden under ett år) tyder på att insatserna svarar mot faktiska behov hos myndigheterna. Analysen av ärenden som har remitterats till REKA visar att det ofta handlar om personer som man upplever att man inte kommer framåt med. Handläggaren bedömer att rehabiliteringen behöver ske i långsammare takt och med mer stöd än som kan erbjudas i den verksamhet som remitterar. Samordningsförbundet ses som en möjlighet att starta en process, skapa motivation eller aktivering, eller undersöka om det finns förutsättningar för personen att återgå till arbete. En handläggare från Försäkringskassan ger ett exempel på när behovet av samordnat stöd via Samordningsförbundet uppstår i den reguljära verksamheten: En person som har varit sjuk rätt så länge, där vi har prövat olika insatser, men där det har känts som de varit lite för mycket för individen. I samarbetet med Arbetsförmedlingen finns en förväntan att komma igång direkt med arbetsträning. Med den här personen kände jag att den har börjat komma lite på banan och få ordning på det medicinska runt omkring sig, men behövde ett visst stöd som kan pågå under längre tid. Börja med hälsa, få prata flera gånger med coachen, som kan lotsa vidare, och kan få börja på en låg nivå. Och då såg jag REKA/SAM som en bra grej. 12

13 I ungefär tio av ärendena som remitterades till REKA under ett år (ca 10%) önskade handläggaren endast råd i det fortsatta arbetet med ärendet. De förfrågningarna kom huvudsakligen från kommunen. REKA-handläggarna konstaterar att sådana förfrågningar om råd i handläggningar (det som ibland kallas konsultationer) har blivit fler. Man vill kunna skapa sig den här helhetsbilden och få det från alla myndigheterna, för man har inte tid själv att göra det. Härifrån får man det. (Handläggare REKA) Arbetssätt och metoder De centrala delarna i arbetssättet i REKA/SAM kan sammanfattas på följande sätt: Arbetar utifrån ett myndighetsövergripande perspektiv Myndighetsgemensam bedömning/kartläggning med fokus på (individens resurser och hinder och aktiviteter som tidigare har prövats) Utgår från ett helhetsperspektiv på individens livssituation och behov Är inriktad på att undanröja hinder på väg mot arbetsliv eller rätt plats i välfärdssystemet Involverar individen i processen Vid behov lotsa individen genom processen Motivera och ge framtidshopp/framtidstro Insatsens utformning, ett myndighetsövergripande arbete med helhetsperspektiv på individens problematik och ett coachande stöd, ligger i linje med vad forskning pekat på som framgångsrika tillvägagångssätt i arbetet med målgrupper med långvarig och sammansatt problematik (se t ex Lövgren m fl 2014; Friis Andersson m fl 2014; Ekberg 2009). Arbetssättet kan beskrivas som en individfokuserad praktik (Friis Andersson m fl 2014). Friis Andersson m fl beskriver sambandet mellan ett individualiserat stöd och ett bestående resultat av rehabiliteringen. Individualiseringen är enligt forskargruppen en förutsättning för att skaffa sig en realistisk bild av individens resurser och hinder. En realistisk bild av dessa resurser och hinder är avgörande för att kunna välja relevanta rehabiliteringsaktiviteter. Om rätt aktiviteter används ökar förutsättningarna för att resultatet av rehabiliteringen ska bli varaktigt. Och motsatsen om man har en otillräcklig bild av individens resurser och hinder riskerar man att välja fel aktiviteter, och återgången till arbete riskerar att misslyckas eller fördröjas (se även Nygren 2012). Stödprocessen en process som tar tid Att rehabiliteringen bör ske i små steg är en återkommande formulering i remisserna. Att rehabiliteringen bör ske i små steg innebär att det är en process som kommer ta tid. Inledningsvis kan det se ut som att rehabilitering med inriktning mot arbete kan påbörjas parallellt med stöd inom andra områden. Deltagaren kommer igång med arbetsträning och börjar få till professionella stödkontakter (boendestöd, kontakterna med habiliteringen, följa upp medicinering, ordna upp ekonomin, söka bostad). Men efter en kort tid uppstår problem. Det kan vara svårigheter som varit återkommande tidigare i arbetslivet, som att konflikter uppstår på arbetsträning eller praktikplats. Det kan handla om att efter en tid blir det för stor påfrestning med både praktik/arbetsträning och det vardagliga och orken räcker inte till, eller 13

14 att fysiska problem gör sig påminda och sätter gräns för hastighet och omfattning på arbetslivsinsatsen. Intensiteten i rehabiliteringen behöver sänkas, och ibland inriktas mot övriga livsområden innan det kan vara aktuellt med arbetsinriktade steg. Det är inte ovanligt att det har gått ett halvår när man får lov att dra i bromsen på det här viset, och ta ett nytt tag. Under den här tiden kan den fysiska och psykiska hälsan ha hunnit försämras. Sommar- eller helguppehåll kan göra att det tar tid att komma igång igen. Förutom de tidigare hälsoproblemen (fysiska och psykiska) så kan det tillkomma nya, mer tillfälliga hälsoproblem en långvarig förkylning med komplikationer, något jobbigt händer som gör tillvaron skakig som medför att processen stannar upp eller fördröjs. I flera fall föreslås en neuropsykiatrisk utredning. Väntetiden på utredningen kan vara många månader (upp emot ett år, ibland ännu längre). Under tiden inriktas arbetet på andra livsområden, det kan vara stöd att reda upp en svår ekonomisk situation, komma sig för att söka bostad, hälsoinriktat arbete, arbetsförberedande aktiviteter. Arbetet kan handla om att få ökad självkännedom, ibland sjukdomsinsikt. Ibland kan det vara individer som levt många år med svårigheter men utan att problematiken har identifierats/diagnostiserats, med svåra konsekvenser för livssituationen som följd. Att acceptera utredning eller diagnos kan ta tid, men det kan även vara lång väntetid på en utredning. Efter en utredning, om funktionshinder har diagnosticerats, kan det bli aktuellt med medicinering, vilket även det kan vara en process som tar tid. I en gruppintervju med personal i SAM beskriver de arbetet som att identifiera individens stödbehov och bygga upp ett stödjande nätverk som personen behöver för att klara sin vardag. Det kan ta tid att ringa in. Det tar tid knyta de nya [professionella] kontakterna /.../ Och det bör ha satts igång innan personen avslutas i SAM (Personal i SAM). I början får man stå för hela nätverket samtalsperson och allt möjligt för det finns inget annat, man fångar upp behoven. Sen bygger man upp det här nätverket. Om man också ska koppla på jobbnätverket, arbetsträning, då måste man först bygga upp det andra nätverket, se till att det funkar, sen arbete. (Personal i SAM) Startsträckan är ofta lång, och rehabiliteringsprocessen tar tid. För några deltagare har man fått möjlighet att förlänga tiden utöver de 12 månader som insatsen är tänkt att pågå. De anställda resonerar: De kan påbörja processen och undanröja vissa hinder. Men vad händer när deltagaren slutar? Deltagarna behöver ofta en fungerande samverkan mellan myndigheter och omfattande stöd även efter tiden i SAM. Men ofta finns inte förutsättningar för detta utanför Samordningsförbundet. Hur upplever deltagare stödet? Under tiden i SAM får deltagarna svara på en deltagarundersökning en enkät med tio frågor (om hur de upplevt hjälpen och om den svarat mot deras behov, om de kunnat påverka stödet så mycket de har önskat, och om samarbetet mellan myndigheterna i samverkan har fungerat bra). Den sammanställning av svaren för 2013 som gjorts av Samordningsteamets kansli visar att deltagarna är mycket nöjda med insatsen 6. 6 Nöjdhet med kvaliteten 98%; med effekterna av insatsen 73%; med delaktighet 82%; med samordningen av stödet 91%. 14

15 Erfarenheter från utvärderingar av liknande verksamheter visar på samma resultat: Deltagarna är vanligtvis mycket nöjda med det samordnade och individanpassade stödet som ges av samverkansteam (se t ex Jansson & Wirén 2012; Englund & Danermark 2013; Bringlöv 2008). Trots att utformningen av teamverksamheterna kan variera har de det gemensamt att stödet är anpassat till de egna behoven, och att man utgår från ett helhetsperspektiv. Även intervjuerna som gjorts för den här utvärderingen ger en positiv beskrivning av verksamheten. Tre deltagare har intervjuats. (I bilaga 4 finns hela intervjustudien.) Alla tre har uppskattat insatsen, och beskriver hur personalen har haft förmågan att stötta dem i dessa svårigheter. Med stöd av lotsen får man självförtroende, så att man kan genomföra saker, så man kommer vidare säger en person. Som exempel på vad de har uppskattat lyfter de också fram Hjälp med hälsan Hopp, motivation, stöttning Regelbunden kontakt relation, samma person Delaktighet Balans gruppaktiviteter och personligt stöd Alla tre uppskattar att man kan få stöd med det mesta saker som uppstått under året, kontakter man har svårt att ta, blanketter man inte vet hur man ska få tag på eller fylla i, att få hjälp att prata igenom vad som sagts under ett besök hos t ex läkaren eller socialsekreteraren, hjälp att ta tag i saker som en trasslig ekonomisk situation, jobbsökande, ringa samtal. När de ser att jag försöker men inte lyckas så går de in och hjälper till (IP1) Alla tre tycker att det har varit positivt att SAM har haft ett helhetsperspektiv på arbetslivet eftersom allt samspelar och påverkar hur det går i arbetslivet (IP3) Jag är ganska dålig på att ta kontakter. Det krävs väldigt mycket för att jag ska kunna uttrycka mig i och med självförtroendet och /.../ Så jag behöver nån annan som kan framlägga saker /.../ Jag kan inte dyka upp själv och säga, hörru Jag är inte bra på det. Så första intrycket av mig tror jag ingen jävel skulle lita på, så jag behöver nån däremellan tror jag. Så den rollen har ju dom. (IP2) Alla tar upp att de har fått hjälp med hälsan: hjälp att gå ner i vikt, kunskap om hur man äter nyttigt, hur man kan äta billigt, hjälp med sömnen, behandling för depression, samtalen med lotsen har kunnat ersätta psykologkontakter under en tid. Alla tre tar upp att SAM har motiverat dem och ingett dem hopp inför framtiden. SAM har hjälpt till att förstärka de egna drivkrafterna, motivationen. Här finns det hopp. Och ingen stress. Stress bara på ett bra sätt, så man kommer vidare. /.../ Nu... man vill mer, man är öppen för mer, vill försöka. Innan var allt så grått. (IP1) Alla tre tar upp relationen till personalen som positiv. De har haft kontakt med samma person hela tiden, och kunnat skapa en relation. IP2 säger att det var positivt att han blev inlotsad i nån slags relation där. Tiden var betydelsefull för att nå dit. Han tror att det var bra med en mjuk inledning, både psykologiskt för att vänja sig vid tanken, och för att han hade svårigheter i privatlivet som påverkade honom. Och för att han tror att han är svår att få grepp om. IP1 tycker att det var positivt att träffa samma person under längre tid. Han har fått förtroende för dem, känt trygghet i att det finns någon som kan läsa av honom, som märker när han inte mår bra. 15

16 Hur går det för deltagarna i SAM? De resultat som insatsen redovisar för deltagargruppen som helhet visar att 25 % av deltagarna har fått arbete eller så står de till arbetsmarknadens förfogande när de avslutas i SAM. Ytterligare 15 % har gjort väsentlig stegförflyttning mot arbete vilket kan innebära fortsatt stöd via Arbetsförmedlingen eller kommunen, att det pågår praktik eller arbetsträning. Ungefär hälften av deltagarna går vidare till fortsatt rehabilitering eller längre vård efter SAM (Årsredovisning 2014, SAM). Deltagarstudiens analys av ärenden visar att i de flesta fall förefaller individens situation förbättras under tiden i SAM, t ex genom tillgång till ett stöd från samhället som de tidigare saknat, och för vissa kan det innebära att de tagit ett steg närmare en framtida arbetslivsrehabilitering. Framstegen kan bestå av att ha fått hjälp med livssituation och stödoch vårdkontakter, att en neuropsykiatrisk utredning har gjorts (vilken i samtliga fall resulterat i en diagnos), att en bedömning av arbetsförmåga har gjorts där det klargjorts att denna är så nedsatt att det inte är realistiskt med fortsatt arbetsrehabilitering för tillfället utan rekommenderas fortsatt rehabilitering och sjukersättning. Det kan också vara att få boendestöd, komma ut från hemmet och delta i gruppaktivitet, få läkar-/psykologkontakter att fungera, påbörja att acceptera en diagnos. Eller att få ett arbete, lönebidrags- eller en OSAanställning. Ett litet antal fall har avslutats på grund av att det inte har gjorts några framsteg under ett år i insatsen. Men det förekommer även bakslag. Trots att man har försökt hitta praktikplatser och arbetsuppgifter som är anpassade till deltagarens förutsättningar och problematik kan det för flera vara på gränsen för vad de klarar av eller passera gränsen för det. Konsekvensen kan bli att det blir nödvändigt att öka medicineringen för att klara smärtan, eller att personen inte orkar med de dagliga rutinerna, eller inte orkar genomföra en rehabilitering (t ex nödvändig sjukgymnastik). Det finns ärenden där ohälsan för deltagaren ökar på grund av arbetsinriktade insatser. En arbetsplats som på kort sikt tycks fungera kan efter ett tag visa sig inte fungera antingen för att hälsan försämras på grund av arbetet, eller på grund av att arbetsgivaren i längden inte är tillfreds med den lägre funktionsnivån som personen har. Varaktiga förändringar? I ett kortsiktigt perspektiv sker, trots vissa bakslag, framsteg i en stor del av de ärenden som ingått i studien. Den mer långsiktiga effekten av insatsen är svårare att bedöma. Ingen långtidsuppföljning sker av deltagarna i SAM (men det finns planer på att följa upp efter sex månader). Sex månader efter deltagarstudiens första intervju med tre deltagare i SAM gjordes en uppföljning. IP1 fick förlängd tid i SAM för att kunna genomföra en neuropsykiatrisk utredning. Vid uppföljningstillfället hade hen avslutats för två månader sedan, och hade kontakter med psykiatrin för att få hjälp att ställa in mediciner och hantera sin diagnos. Det gick inte att få till en uppföljningsintervju. IP2 fick förlängd tid i SAM och hade vi uppföljningstillfället varit avslutad i tre månader. IP2 skrevs ut och bedömdes stå till arbetsmarknadens förfogande, men insjuknade efter kort tid och vårdades vid uppföljningstillfället inom psykiatrin. Det gick inte att få till en uppföljningsintervju. IP3 började arbeta vid avslutet från SAM. Efter ca tre månader fick hen sluta på arbetet på grund av försämrad hälsa både fysiskt och psykiskt. IP3 intervjuades vid två tillfällen. 16

17 Här följer ett kort sammandrag av intervjuerna med IP2 och IP3. IP2 Vid den första intervjun, efter ett år i SAM, väntade IP2 på besked om hen skulle få vara kvar i SAM ett tag till. IP2 hade kommit igång med en jobbinriktad process. Men IP2 var orolig för att den processen skulle avbrytas om hen skrevs ut från SAM. Att avslutas från SAM skulle innebära att det stöd IP2 hade fått i form av hjälp att ta kontakter och komma sig för med saker troligtvis skulle upphöra, om hen inte skulle få möjlighet att få en SIUS-handläggare på Arbetsförmedlingen. Så jag är inte glad att behöva gå över dit. Jag vet att jag minst behöver nån som åtminstone tar över den här rollen, personligen. Ovissheten om vad som ska hända, om IP2 får vara kvar i SAM eller ska föras tillbaka till Arbetsförmedlingen, skapar oro. Det har tagit ett år att få igång min motivation. Den var verkligen på lägsta när jag kom till SAM. Men nu hänger jag i luften, nu vet jag inte vad som kommer ske. IP2 hade blivit kallad till möte med Arbetsförmedlingen, och fick veta att de ville ha ännu en bedömning av arbetsförmågan. Men, säger IP2, när det inte finns några garantier för att det leder till något så känns det inte meningsfullt att gå in ett varv till där. Det känns lite snöpligt att börja om igen. /.../ Jag har ju redan gjort det varför ska de sända mig på en ny arbetsförmågebedömning? Det är resursslöseri. Så vi får väl se hur det går då. Det måste finnas en utvärdering och fortsättning på det här, annars känns det ju ogenomtänkt, då annars kan man ju ifrågasätta även SAM, om det ska vara tidsbegränsat utan djupgående utredning av vad man har uppnått. För det är ju ingen som tjänar på att man bara ska sadla om, kasta det man har uppnått. IP2 fick förlängd tid i SAM. Inför avslutet gjordes två överföringsmöten med Arbetsförmedlingen för att försöka få till en bra övergång. SAM föreslog att IP2 skulle få en SIUS-konsulent eller arbetsmarknadskonsulent, och rekommenderade att den jobbprocess som var på gång skulle få fortsätta med samma inriktning eftersom IP2 var på gång med att söka kontakter för praktik eller anställning. De rekommenderade även att IP2 skulle ha samtalskontakt på öppenpsykiatriska mottagningen eller kurator på vårdcentral. Ingenting av detta har genomförts på grund av att IP2 återinsjuknade efter avslutet i SAM. IP3 Vid den första intervjun hade IP3 efter ett år precis lämnat SAM, kände sig färdigrehabiliterad och hade börjat arbeta. IP3 tyckte att året på SAM hade varit till stor hjälp. När IP3 kom till SAM var hen vid ett vägskäl antingen lägga mig ner och dö eller välja livet. IP3 hade bland annat fått hjälp att lära känna sig själv och även ändra bilden av sig själv. IP3 hade upptäckt mönster hos sig själv som har ställt till problem i arbetslivet. IP3 hade fått hjälp att lägga det på bordet, och sen lagt tillbaka det igen och reparerat bilden av mig själv. Men sex månader efter avslutet i SAM upplever IP3 att hen nästan är tillbaka på samma punkt som före SAM. Dom har hjälpt mig att hantera min situation, dom har hjälpt mig att hitta strategier för att vara arbetslös om man säger så (skrattar). Men dom har ju 17

18 inte hjälpt mig, det är liksom... vad ska jag kalla det för... /.../ Stöd att fungera i olika situationer har jag fått, men jag har inte fått stöd på det sättet att jag har kommit in i jobb eller sysselsättning eller blivit sjukskriven. Men dom anser mig arbetsför helt enkelt. /.../ Jag är ju väldigt kavat och ambitiös och framåt, och dom sidorna har jag ju visat där för att jag fick det stödet, men sen efteråt när jag slutat nu då har jag ju... /.../ sen bara... faller man ner igen lite. Det är väl lite så. Jag kan inte säga att jag har fallit ner helt och hållet, men jag har fallit lite, det har jag gjort. För jag är ju arbetslös igen, så det blev ju inget resultat. Varför först rehabilitera mig och sen kasta tillbaka mig ut i skiten igen? Det är lite... Jag anklagar inte personalen, för jag älskar dom där människorna där, det är inte det, utan jag menar mer samhällsstrukturmässigt. Först så konstaterar dom då att du är en lite missanpassad person och så placerar dom mig på SAM. Och sen går jag tillbaka till arbetsförmedlingen och socialbyrån, och så ger mig socialbyrån säkert en praktikplats och sen tar den slut och så är jag arbetslös igen, och så fortsätter det. Ska det fortsätta så i tio år till? Så tänker jag. Ska jag bara placeras omkring? Om jag ändå vore ett fullkomligt psykfall så att säga, då skulle jag ju bli sjukskriven. Nu känns det som att jag är... nej jag är inte tillräckligt galen för att bli sjukskriven och jag är inte heller tillräckligt normal för att bli accepterad i arbetslivet, för jag är alldeles för besvärlig antagligen. Under tiden i SAM har IP3 genomgått en utredning som resulterade i en neuropsykiatrisk diagnos. Varför ville de så gärna att jag skulle gå till en läkare och få ADHD, för jag tvekade, ja men varför ska jag göra en sån undersökning egentligen, för om inte jag vill medicinera, jag tycker inte om tanken på att medicinera bort, varför ska jag då gå och..? IP3 har fått erbjudande om stöd från psykiatrin, men det har inte varit det stöd hen har velat ha. Om jag skulle acceptera... jag har ju blivit erbjuden ADHD-gruppen och arbetsterapeut, men jag anser mig inte så... Om jag fick beskriva mig själv så skulle jag säga att jag har depression och inte ADHD... Så jag vet inte riktigt. Och den hjälp hen har erbjudits för depressionen har varit medicin istället för samtalskontakt. * Det här är bara tre av alla de deltagare som fått stöd genom SAM, och det går inte att bedöma om de är representativa för deltagargruppen som helhet. Vad exemplen däremot pekar på är att rehabiliteringsprocessen inte bara tar tid, utan även att stödet måste vara långvarigt och kunna finnas kvar över tid, och att rehabiliteringsprocessen är känslig för avbrott. Tidsperspektivet igen Tiden spelar en viktig roll för att nå förändring för de här personerna med omfattande och sammansatt ohälsa. Dels för att kunna utveckla en god relation mellan deltagare och lots, vilket ofta beskrivs som en viktig förutsättning för en rehabiliteringsprocess, dels för att 18

19 rehabiliteringsprocessen tar tid, och att stödet därför behöver vara långvarigt och finnas kvar över tid (Lövgren m fl 2014). I FoU Södertörns två tidigare återkopplingar togs konsekvenserna av tidsbegränsningen av deltagande i insatsen till 12 månader 7 upp som en av utmaningarna för verksamheten. Vad händer när deltagaren avslutas i SAM och inte längre får ett individuellt utformat stöd med lotsning? I en gruppintervju kommenterar personal i SAM hur tidsbegränsningen för att delta i insatsen påverkar rehabiliteringsprocessen. Ibland är det dumt att sätta tidsgränsen ibland är det bra att kunna säga stopp, nu kan vi inte göra mer. (Personal SAM) Generellt är det många man skulle se en vinst att jobba längre med. Både att vi [lotsar] inte är här på heltid vilket innebär att vi får arbeta under tidspress, och att vi arbetar med människor i utanförskap, som har valsat runt så länge. Vad är vinsten för myndigheterna att vi ska skriva ut de här personerna istället för att vi jobbar vidare utifrån behov hos personen och vad vi har möjlighet att jobba vidare med här? (Personal SAM) Vad skulle nån ha emot det egentligen? Färre skulle kunna tas in men om de studsar tillbaka till myndigheterna för tidigt så är det ändå ingen vinst. (Personal SAM) Tidsbegränsningen skapar fel klimat i arbetet. När det närmar sig ett år måste man börja avsluta. Även om man ser att den här personen är på väg. Om små framsteg har gjorts och man sen måste avsluta blir det ingen utdelning för arbetet som deltagaren och vi har investerat. (Personal SAM) Som exempel på hur en skör process som kommit igång får avbrytas när tidsgränsen har nåtts beskriver personalen en person där man just har fått till en behandling och på grund av tidsgränsen måste avsluta personen. Det tog ett år att få till behandlingen, pröva ut olika saker. Den här personen har fått vänta länge på behandlingen. Det är en person som har varit borta från arbetslivet i ungefär 15 år: Vi skulle kunnat jobba vidare här. Att behandlingen har kommit igång är ett stort steg. Den här personen har ändå haft kontakt med psykiatrin i många år förut men ändå inte fått den hjälp hen behövt. I det här fallet skulle det vara bra att få finnas kvar hos oss som bas under behandlingen, och sen kunna plocka upp arbetet igen. /.../ Vi skull behöva en tredje typ inte bara aktiv eller avslutad, utan också vilande. (Personal SAM) 7 Under 2014 infördes möjlighet till förlängning upp till sex månader. 19

20 Sammanfattande reflektioner Målgrupper som myndigheterna har svårt att stödja på egen hand Deltagarstudien visar att det rör sig om mycket komplexa ärenden där handläggarna i de reguljära verksamheterna upplever att de inte kommer vidare på egen hand. En stor andel av deltagarna kan beskrivas som i behov av för-för rehabilitering snarare än arbetsrehabilitering. Det får konsekvenser för såväl arbetssätt som tidsåtgång för arbetet. Oavsett om man bedömer att det är den här målgruppen som samordningsförbundet ska arbeta med eller inte så är det en målgrupp som finns i myndigheterna och som man där har svårt att stödja. Ändamålsenligt och framgångsrikt arbetssätt De arbetssätt som har valts och utvecklats för insatserna REKA och SAM ser ut att vara väl lämpade för att möta individens behov. De förefaller kunna ge goda förutsättningar att svara mot de utmaningar som samordningsförbundet ställs inför i arbetet med de aktuella målgrupperna. Den ena utmaningen är att tillsammans skapa sig en helhetsbild av individens livssituation och behov av olika typer av stöd och vård liksom av hur man tidigare har försökt lösa dem, och sedan gemensamt och tillsammans med individen välja lösningar som är bättre lämpade än de man har valt tidigare. Den andra utmaningen är att samordna rehabiliteringsprocessen och ge individen stöd i den. Verksamheternas utformning, med helhetsperspektiv på inte bara individens problematik utan även hur man har försökt lösa dem, och ett coachande stöd, ligger i linje med vad forskning pekat på som framgångsrika tillvägagångssätt i arbetet med målgrupper med långvarig och komplex problematik som kräver insatser från flera myndigheter. Nedläggningen av REKA 1 januari 2015 innebär dock en ny utmaning, att säkerställa arbetet med helhetsperspektivet i bedömningarna med halverade resurser. Under tiden i SAM förefaller individens situation förbättras, till exempel genom tillgång till ett stöd från samhället som tidigare saknats, och för vissa kan det innebära att de tagit ett steg närmare en framtida arbetslivsrehabilitering. Deltagare upplever sig hjälpta av stödet. I en del av ärendena ser det dock ut att handla om orealistiska förväntningar på att individen ska komma ut på arbetsmarknaden. Vikten av ett stöd som är utsträck över tid Genom Samordningsförbundet får deltagarna bättre hjälp än tidigare men det är begränsat till den tid då de ingår i SAM. För en stor del av deltagarna är svårigheterna inte temporära. De kan vara i behov av omfattande individuellt utformat stöd av en typ som idag inte ingår i det normala arbetet i myndigheterna, även efter avslutet i SAM. Sett i relation till det långsiktiga mål som brukar nämnas i samband med de aktuella målgrupperna att bryta rundgången mellan olika myndigheter och insatser, att fler ska få möjlighet att nå, få och behålla ett arbete (Antonsson och Ståhl 2003), eller hamna rätt i välfärdssystemet, så utgör Samordningsförbundets insatser bara en avgränsad, men väl utformad, del. Det långsiktiga 20

21 arbetet innefattar såväl samverkan genom Samordningsförbundet som den så kallade vardagssamverkan. Som nämnts tidigare så pågår det ett kontinuerligt utvecklingsarbete i insatsen, som bland annat är inriktat på att möta behovet av att utforma arbetet så att det inte innebär avbrott, bakslag och rundgång när en person avslutas i SAM. Utifrån de erfarenheter som gjorts togs under hösten 2014 ett förslag till utveckling av arbetssättet fram. Förslaget innebär att man inför återkommande avstämningspunkter mellan insats och reguljära verksamheter. Det innebär även att tiden i insatsen kan förlängas om det bedöms att en utvecklingsprocess pågår. Förslaget har antagits av styrgruppen. Förhoppningen hos personalen i insatsen är att det kommer leda till bättre övergångar mellan insats och reguljära verksamheter, och bidra till ökad beredskap i verksamheterna för mottagandet av deltagare som lämnar insatsen. Vikten av realistiska mål för insatsen En central fråga då man analyserar måluppfyllelse är: Hur ser sambandet mellan de aktiviteter som ska genomföras och de resultat man avser att uppnå? De mål och indikatorer som sätts upp för arbetet bör inte användas enbart som kontrollinstrument utan för lärande: De valda indikatorerna mäter de rätt saker? Det vill säga leder de insatsen i rätt riktning eller behöver nya indikatorer utformas? Har vi tänkt rätt, dvs. finns förutsättningar för att de valda aktiviteterna/strategierna kommer leda till en långsiktigt hållbar lösning av problemen, eller är det fel tänkt (teorifel)? Eller var tanken rätt men blev genomförandet fel (implementeringsfel)? (Dahler-Larsen & Krogstrup 2003) Denna prövning görs för att undersöka om målen är realistiska, och relevanta. I värsta fall kan insatsen ledas i fel riktning genom att fel mått har ställts upp för att mäta måluppfyllelse och resultat (Vedung 1998, Lindgren 2008). När det gäller SAM finns skäl att göra en förnyad analys av målsättningarna för insatsen kopplat till de resurser som har avsatts, liksom behovsgruppens problematik, för att få en bättre överensstämmelse mellan förutsättningar och förväntade resultat. Utvärderingen visar att målsättningar och resurser inte förefaller anpassade till den faktiska behovsgruppen. Målen för hur många deltagare som förväntas påbörjas och avslutas under ett år, liksom vilka framsteg som ska ha uppnåtts under denna tid, förefaller orealistiska inom givna tidsramar. Vilka parametrar är möjliga att förändra: tiden en insats kan pågå problemtyngden hos målgruppen antalet deltagare? Vikten av organisatorisk beredskap för arbete: Det räcker inte att förbereda individen för arbete För en stor del av deltagarna ser det ut att handla om orealistiska förväntningar på att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. De tillhör den grupp personer som inte lever upp till de ökade kraven på t ex social kompetens och samarbetsförmåga, flexibilitet och produktivitet, och därmed blir svårplacerade på arbetsmarknaden (jfr Jacobson & Seing 2013). Trots att de kan bedömas ha arbetsförmåga så betraktas de i praktiken inte som anställningsbara av arbetsgivare. Möjligheten att få ett arbete påverkas inte bara av individens förmåga att arbeta, utan även av utbudet av arbeten, arbetsgivares beredskap att erbjuda anpassade arbeten (Jacobson & Seing 21

22 2013). Det råder generellt en asymmetri mellan dessa delar, mellan det Lövgren m fl (2014) beskriver som individuell beredskap för arbete och organisatorisk beredskap för arbete. Även om insatser som SAM försöker anpassa rehabiliteringen efter individens behov och förutsättningar så råder det brist på arbetsplatser som är beredda att öppna sig för dessa personer. Som ett resultat av det uppstår i vissa fall en rundgång mellan de insatser som står till buds, något som kan väcka frustration, sänka motivationen och skapa tvivel kring värdet av insatsen hos deltagaren. Hur kan den organisatoriska beredskapen för arbete förbättras? Vad kan göras för att öka tillgången på anpassade arbetsplatser? Ett utvecklingsarbete har inletts kring detta. Samordningsförbundet HBS har till exempel samarbete med fyra samordningsförbund i Stockholms län och organisationen Coompanion 8 i en förstudie för att undersöka möjligheten att utveckla arbetsintegrerande socialt företagande. Ett fortsatt arbete inom detta område skulle kunna innebära möjligheter till arbete/sysselsättning för målgruppen. En utmaning fram till dess är att ytterligare förstärka förutsättningar för ett stöd till individerna som inte innebär avbrott, bakslag och rundgång, såväl i SAM som i de reguljära verksamheterna. Hur kan man skapa långsiktiga sammanhållna kedjor av insatser i riktning mot arbete och rehabilitering? Vad kan uppnås genom möjlighet att förlänga stödet genom SAM? Vilka förändringar krävs i myndigheternas reguljära verksamheter för att vara redo att ta emot och fortsätta det påbörjade arbetet med individer med behov av individuellt anpassat stöd? Hur kan arbetet med att rekrytera och stötta praktik- och arbetsplatser utvecklas? Och hur kan man hitta andra former för att ta tillvara deltagares resurser och tillgodose behovet av meningsfull sysselsättning? Lyckas man inte med de utmaningarna finns en risk att samordningsförbundets insatser blir som en deltagare säger: Varför först rehabilitera mig och sen kasta tillbaka mig ut i skiten igen? /.../ Först så konstaterar dom då att du är en lite missanpassad person och så placerar dom mig på SAM. Och sen går jag tillbaka till arbetsförmedlingen och socialbyrån, och så ger mig socialbyrån säkert en praktikplats och sen tar den slut och så är jag arbetslös igen, och så fortsätter det. Ska det fortsätta så i tio år till? Så tänker jag. Ska jag bara placeras omkring? 8 Coompanion är en paraplyorganisation för 25 regionala organisationer, som arbetar för att främja kooperation och social ekonomi i Sverige. 22

23 Referenser Antonsson, S. & Ståhl, R. (2003). Supported employment i en orytmisk föränderlighet. I Jeppson Grassman, E., Antonsson, S., Ståhl, R., Svedberg, L. (red). Att drabbas av och att forma sitt liv. Om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa. Lund: Studentlitteratur. Argyris, C (1999) On Organisational Learning. Second Edition. Oxford: Blackwell. Bringlöv, Å. (2008). Mellan fastställda principer och individuella behov. Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering. FoU Södertörns skriftserie nr 67/08. Ellström, P-E. (2009). Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv. I Svensson, L. & Sjögren, K. (red): Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Cruce, G (2008) Riskbruk och beroende av alkohol, narkotika och tobak hos personer med svår psykisk sjukdom. Förekomst och återhämtning. Avhandling. Lunds universitet Dahler-Larsen, P. & Krogstrup, H. (2003). Nye Veje i Evaluering. Håndbog i tre evalueringsmodeller. Aalborg: Academica. Danermark, B., Kullberg, C. (1999). Samverkan. Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur. Englund, U. & Danermark, B. (2013). Extern medbedömning av integrerad rehabiliteringssamverkan inom tre samordningsteam. Slutrapport till Norra Västmanlands Samordningsförbund. Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Fixsen, D.; Naoom, S.; Blase, K.; Friedman, R. & Wallace, F. (2005). Implementation research: A synthesis of the literature. Tampa: University of South Florida. Fridolf, M. (2004). Samordning nya möjligheter inom välfärdsområdet. En skrift om samordning utifrån ett individperspektiv mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting. Stockholm: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Friis Andersson, M., Nielsen, K. & Brinkman, S. (2014) How do Workers with Common Mental Disorders Experience a Multidisciplinary Return-to-Work Intervention? A Qualitative Study. J Occup Rehabil (2014) 24: Jacobsson, K. & Seing, I. En möjliggörande arbetsmarknadspolitik? I Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 19, nr 1, våren Jansson, B. & Wirén, M. (2012). Samordningsförbundet Botkyrka: Utvärdering av Samborådet. TJP Analys och Utveckling. Johannsson, S., Löfström, M. & Ohlsson, Ö. (2000). Projekt som förändringsstrategi analys av utvecklingsprojekt inom socialtjänsten. Stockholm: SNS förlag. Karlsson, O. (1999). Utvärdering mer än metod. Tankar och synsätt i utvärderingsforskning. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Lindgren, L. (2008). Utvärderingsmonstret. Kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. 23

24 Lövgren, V., Markström, U. & Sauer, L. (2014): Från sysselsättning till arbete: kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Research report in social work, Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Nygren, U. (2012). Individual Placement and Support (IPS) i en socialpsykiatrisk kontext En väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder. Institutionerna för Samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi Klinisk vetenskap, psykiatri Socialt arbete, Medicinska avhandlingar, Umeå universitet, Svensson, L., Sjögren, K. (red) (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Sävenstrand, A. & Florén, A-K. (2011). Projekt på rätt väg? Om att komma framåt med Socialfonden. SPeL-rapport nr 4, Örebro: APeL. Vedung, E. (1991). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 24

25 BILAGA 1. Problemträd REKA/SAM. 2/ Projektträdet syftar till att konkretisera och tydliggöra vad som ska uppnås, vad som måste göras, av vem och hur. Vilket är problemet som insatserna/samarbetet ska lösa? Vad vill ni uppnå inom den aktuella tidsperioden? På vilket sätt är ni beroende av andra för att nå målen med insatserna? Vilka förväntningar har ni på andras deltagande i projektet, vad ska de bidra med? Dessa frågor var utgångspunkten för ett möte med Samordningsförbundet inför utformningen av den lärande utvärderingen. Utifrån detta har följande sammanställning gjorts. Problemet Individer med sammansatta behov, behov av parallella insatser som inte får den hjälp de behöver för att komma vidare i åtgärder eller återgå till arbete och egen försörjning Det saknas bra samarbetsformer o Effektivisera många processer: kortare ledtider. Det kan ta 2-3 månader att få till gemensam tid för handläggare från olika myndigheter o Individen får gå runt mellan olika insatser och myndigheter och får inte hjälpen vid rätt tillfälle o Varje myndighet gör saker utifrån sin förförståelse och sitt uppdrag. (Lösning: Arbeta parallellt prata om samma saker samtidigt.) o Enskilda handläggare i myndigheterna har inte tillräcklig kunskap om vilken hjälp som finns Hur är projektet tänkt att lösa problemen? Vad gör ni som ni inte har gjort förut? Samordning på flera plan. Finansiell samordning gemensamma pengar. Två myndighetsövergripande team där det finns personal/kompetenser från olika myndigheter. SAM har funnits sen tidigare, är en fortsättning på det som startade som HUSAM-rådet. Tidigare ingick även kartläggningar i HUSAM-rådets aktiviteter. Nu har man lyft ut kartläggningen till ett eget team, REKA. Varför? För att kunna bli bättre på att göra kartläggningar. Man ska inte göra kartläggning om det redan finns; mer fördjupade kartläggningar där man går längre bakåt, lär sig se mönster; för tillbaka kunskapen till handläggare oavsett om individen blir aktuell för SAM eller inte (vilket kan bli ett lärande även för handläggare i ordinarie verksamheter). Kompetenser (t ex: Handläggare i verksamheterna vet inte vilka insatser som finns för individerna vilket gjort att individen inte alltid fått den hjälp som behövts. Personalen i REKA ska vara expertgrupp med kunskap om insatser, och med kunskap om grundliga kartläggningar där man även analyserar kartläggningarna t ex vilka mönster 25

26 man ser) Samlokaliserade Resursförstärkning för samverkan. Samverkan tar tid från ordinarie jobbet men nu betalar förbundet för den tid man lösgör för samverkan (kan t ex anställa vikarie) Gemensam styrning och ledning flera myndigheter Nytt är att se det som en permanent insats, inte tidsbegränsat projekt. Ett processinriktat synsätt. Det rör sig om problem som är konstanta över tid, det rör sig om ett basbehov, inte en tidsbegränsad aktivitet. Ska vara ett komplement till myndigheternas ordinarie arbete, inte gå in och göra det vanliga arbetet 9 (Inte en helt enkel gränsdragning) Identifiera behov, komplettera där det inte finns insatser. Rusta individen för att kunna ta del av de ordinarie aktiviteterna/insatserna. 10 De anställda i teamet fungerar som lotsar (coacher/casemanager) utifrån individens behov, och med erfarenhet från den myndighet man kommer ifrån. Hur kommer ni märka om ni är på rätt väg? Avläsa i hur många deltagare i SAM som går från nivå 1 till 2,3,4. Sysselsättningsgrad (utifrån mätningar i SUS) Bättre kartläggningar och handlingsplaner. REKA har remissråd. Resultatet av REKAS arbete blir en dokumentation kring individen, ca 4 sidor. I kartläggningsdokumentet kan man se utveckling i metodutvecklingen, blir man bättre? Hur ser ni om samverkan blir bättre? Fler handläggare i vanliga verksamheterna känner till SAM och REKA. Handläggare tycker att de på ett bättre sätt kan stödja individer med komplexa problem och behov av samtidiga insatser efter att de har fått 9 Inte ta beslut om försörjningsstöd, inte starta upp KBT-grupp för specifik målgrupp om det är psykiatrins uppdrag att göra. Om man däremot träffar på personer med social fobi där det saknas behandling kan de köpa in. Kan köpa in psykologhjälp för screening. (Identifiera behov, komplettera där det inte finns insatser.) Gränsdragningar: t ex arbetspsykolog köpa upp eller få från arbetsförmedlingen? 10 De ska rusta individen för att kunna ta del av de ordinarie aktiviteterna/insatserna. Ex på aktiviteter: sluta röka (hypotetiskt); komma hem till individen om panikångest istället för besök på SAM; walk and talk på tema (självhjälp t ex lite piggare grupp som vill tänka på att komma vidare); stötta individen att ta eget ansvar för sin förändring; följa med t läkare, gå med t arbetsträning för att hitta dit och bekanta sig, lotsar och öppnar dörrar till ordinarie verksamheter, skuldrådgivning. 26

27 en klient kartlagd av REKA eller fått konsultation av REKA. Blir bättre på att lotsa individerna deltagarna tycker att de får bra hjälp. Går det att se en utveckling i arbetssättet projekttåget? Fungerar det för individen? Används rätt mätverktyg? 27

28 BILAGA 2. Teoriram I den här utvärderingen har en något förenklad och omarbetad version av Vedungs teoriram använts. Insatsens kontext och bakgrund. I vilken samhällspolitisk kontext har projektet kommit till? Varifrån kom idén till projektet? Hur har projektidén förankrats? Insatsens utformning, projektidé och mål. Vilka problem är projektet tänkt att åtgärda, hur och av vem? Vilken kunskapsgrund vilar projektet på? Vad är projektets syfte och övergripande mål? Programteorins giltighet? Implementering/genomförande. I vilken utsträckning har de berörda aktörerna kunskap om insatserna, vilken förmåga finns att vidta önskade åtgärder/genomföra insatsen, samt finns vilja att göra det? Adressater. Känner de till att insatserna finns, och ser de ett behov av dem? Känner de till vad det innebär, och, när det gäller verksamheterna, vad som förväntas av dem? Har de förmåga att göra vad som förväntas av dem? Finns viljan att göra det? Uppföljning och kontroll av hur insatsen har lyckats. Utformningen av denna kan påverka resultatet av en insats. I bästa fall kan uppföljningen/utvärderingen bidra till att målen uppnås, i värsta fall kan den leda insatsen i fel riktning, t.ex. genom att fel mått har ställts upp för att mäta resultaten. Andra insatser/myndigheter 28

29 BILAGA 3. Delrapport REKA/SAM hösten 2014 På rätt väg? Åsa Bringlöv Delrapport från lärande utvärdering av REKA och SAM, september 2014 Inledning Utvärderingen utformades under hösten i dialog med processledningen. Den lärande utvärderingen är en fördjupning och komplettering av SAM och REKA:s egen kontinuerliga uppföljning. FoU Södertörn fördjupar genom intervjuer med deltagare och personal och vid behov med andra relevanta aktörer, analyser av skriftligt material som individuella kartläggningar/handlingsplaner och dokumentation av ärenden. Personalen i SAM och REKA bidrar med lärande exempel. Utifrån fördjupningen ger vi input till diskussioner i personalgrupperna och styrgruppen om centrala frågor både frågor som formulerats inledningsvis och frågor som uppkommer vartefter. Slutsatserna i den här utvärderingen baseras på: Analys av insatsernas förändringsteori (Hur är det aktuella problemet tänkt att lösas, och vilka är förutsättningarna för att det ska lyckas?) Skriftligt material som rör insatserna 11 Dokumentstudie av nio ärenden som tagits in i SAM, samt sammanställning av ärenden som återremitterats från REKA under hösten 2013 Gruppintervjuer/dialoger med personalen i REKA och SAM samt processledning om frågeställningar i den lärande utvärderingen Lärande exempel 12 Intervjuer med deltagare i SAM (hittills tre personer) T ex projektbeskrivningar; REKA och SAM:s egen dokumentation och uppföljning, metod- och verksamhetsbeskrivning; sammanställning av svaren på samordningsförbundets enkäter till personal i de reguljära verksamheterna angående samordningsförbundets olika insatser. 12 I uppdraget frågas efter lyckade exempel och framgångsfaktorer. Det är inte enbart genom lyckade exempel som det blir möjligt att lära och förstå vad som är framgångsrikt och inte framgångsrikt. Även fall där det inte går bra är viktiga att lära av. Därför talar vi i utvärderingen om lärande exempel, och försöker identifiera såväl framgångsfaktorer som hinder och utmaningar. 29

30 Återkoppling Utöver den kontinuerliga dialogen om utvärderingen har återkoppling av utvärderingen gjorts i form av en första muntlig delrapportering till styrgrupp ( ) och personal från SAM, REKA och HälsoSam ( ). Vad visar den lärande utvärderingen? Ändamålsenligt arbetssätt De två insatserna REKA och SAM framstår som två steg i ett gemensamt arbetssätt/metod, inte som två olika insatser. Det första steget består av den helhetsbedömning/kartläggning som görs av REKA, den andra är det individuellt utformade stödet som ges av SAM. Arbetssättet i REKA och SAM bygger vidare på erfarenheter från det tidigare projektet Husamrådet för samma målgrupp. De arbetssätt som har valts och utvecklats för insatserna REKA och SAM ser ut att vara väl lämpade för att möta individens behov. De förefaller kunna ge goda förutsättningar att svara mot de utmaningar som samordningsförbundet ställs inför i arbetet med de aktuella målgrupperna. Den ena utmaningen är att tillsammans skapa sig en helhetsbild av individens livssituation och behov av olika typer av stöd och hjälp/vård, och sedan gemensamt och tillsammans med individen välja lösningar. Den andra utmaningen är att samordna rehabiliteringsprocessen och ge individen stöd i den. Helhetsbild: En systematisk analys av tidigare insatser är betydelsefull för att synliggöra problembilden och utifrån den utforma stödet (Bowin och Gurner m fl 2013; Bringlöv 2014). Intervjuer med personalen i REKA liksom ärendegenomgångarna visar att det rör sig om mycket komplexa ärenden där handläggarna i de reguljära verksamheterna upplever att inte kommer vidare på egen hand. Handläggarna i REKA har erfarenheten att även om de aktuella individerna har haft åtskilliga kontakter och insatser från olika myndigheter och aktörer under flera år så är det mycket sällsynt att det görs en myndighetsövergripande genomgång av ärendet. Det vanliga är istället att varje enskild insats/aktör betraktar och bedömer ärendet utifrån det egna perspektivet, vilket gör att man inte ser alla sidor av svårigheterna. Då helhetsbilden saknas är risken stor för att den rundgång och avbrutna insatser och försök som ofta kan iakttas i den här typen av ärenden uppstår. Den kartläggning som REKA gör ger en helhetsbild av problem och behov och hur man tidigare försökt lösa dem, samt utvärdering av vilka insatser som fungerat eller inte fungerat. Bedömningen sammanfattas i en handlingsplan. I intervjuerna med personalen i SAM framkommer att personalen upplever att de, med utgångspunkt från handlingsplanen, snabbt komma igång med sitt arbete, rikta in det på rätt saker i dialog med individen. Samordna och ge individen stöd: 13 De har fått individuellt utformat stöd från REKA/SAM under ca 12 månader och stod vid intervjutillfället inför att skrivas ut. Dessa kommer följas under det kommande året för att vi ska få möjlighet att se hur det fortsatta stödet utanför samordningsförbundet fungerar. 30

31 Målgruppen för REKA och SAM står långt från arbetsmarknaden, har en långvarig och komplex problematik samt behöver stöd från flera olika myndigheter. Det rör sig ofta om omfattande insatser från flera olika huvudmän och verksamheter, ofta under lång tid. Att få hjälp inom ett område kan många gånger vara en förutsättning för att insatser inom andra områden ska vara meningsfulla (Palmstierna 2004; Cruce 2008; Stergiopolous 2012). Det rör sig om personer som genom sin omfattande problematik ofta har svårt att själv ta det ansvar för den egna vården och rehabiliteringen som krävs av dem, vilket förstärker de negativa konsekvenserna av den rådande fragmenteringen (Palmstierna 2004). Det finns därför ett behov av att samordna rehabiliteringsprocessen och ge individen stöd i den. Forskning har visat på positiva effekter av olika typer av individuellt stöd, som lotsar/coacher/case managers/rehabkoordinatorer (se t ex Malm 2002; Käcker 2010). Utifrån det ser SAM:s grundmetod att lotsa individen till vård, hjälp och stöd ut att vara ändamålsenligt utformad. Arbetssättet i SAM är ett individuellt anpassat stöd som utgår från individens helhetssituation. Stödet utformas tillsammans med individen med utgångspunkt från den handlingsplan som gjorts i REKA. SAM:s arbetssätt innebär samarbete med aktörer som, på olika sätt, kan bidra till att individen får stöd till rätt insats. Under de 2 år som insatsen har funnits har arbetet systematiserats, och man har arbetat fram ett arbetssätt som man kallar procesståget. Procesståget är tänkt att användas både för utformningen av rehabiliteringsarbetet och för att följa upp hur det går. Procesståget gör det lättare att tillsammans med deltagaren identifiera framsteg, sk stegförflyttningar. Intervjuerna med deltagare 14 visar inte bara hur komplex utan även hur individuell problematiken är för varje deltagare. Trots skillnaderna så beskriver de hur personalen har haft förmågan att stötta dem i dessa svårigheter. Med stöd av lotsen får man självförtroende, så att man kan genomföra saker, så man kommer vidare säger en person. De intervjuade har varit ett år i insatsen. En har precis lämnat SAM, känner sig färdigrehabiliterad och tillbaka i arbete och med en kuratorskontakt som etablerats under tiden i SAM. En har fått möjlighet till förlängning i SAM. Han har uppnått mycket under året tycker han, till exempel ett CV och en neuropsykiatrisk utredning, fått ordning på sömnen, men framför allt har det varit mycket runtomkring som han har fått hjälp med. För den tredje är framtiden oviss inför utskrivning från SAM. Det har tagit ett år att få igång min motivation. Den var verkligen på lägsta när jag kom till SAM. Men nu hänger jag i luften, nu vet jag inte vad som kommer ske. I bilaga 1 ges en längre beskrivning av arbetssättet i REKA och SAM. I bilaga 2 beskrivs vad som tar tid i REKA-kartläggningen, och vilka konsekvenser det kan tänkas ha för individen. 14 Syftet med de intervjuer som görs är att komplettera och fördjupa de utvärderingsenkäter som deltagaren får göra i SAM. Under hösten kommer intervjuerna analyseras och återkopplas. De intervjuade kommer följas under det kommande året för att vi ska få möjlighet att se hur det fortsatta stödet utanför samordningsförbundet fungerar. 31

32 Vinster med att separera problemidentifiering (remissbedömning och kartläggning) från stödarbetet Bedömningen/kartläggningen riskerar inte att få lägre prioritet i konkurrens med arbetet med deltagarna, vilket är risken då tiden är knapp och inflödet av deltagare är högt. Handläggarna i REKA bygger upp en kompetens kring hantering av komplexa ärenden och kan på det viset utgöra en resurs för handläggare i de reguljära verksamheterna som upplever att de inte kommer vidare i ett ärende. Det gäller både de som vill remittera ett ärende till samordningsförbundet och de som behöver föra en dialog i ett komplicerat ärende. Delade tjänster 50+50% Erfarenheter både från REKA och SAM, liksom utvärderingar av liknande verksamheter, visar att kostnaderna för % -tjänster i form av påfrestningar på personalen i teamen blir hög. Personalen har i intervjuerna framhållit att o Arbetssituationen blir splittrad och stressad o alltid blir mer än 100 o Det blir en slagsida åt det interna arbetet i moderorganisationen (personalmöten, hänga med vad som händer på arbetsplatsen) mer än klientarbete. o Det finns en risk för att personal inte orkar och slutar, vilket inte gynnar deltagarna i insatserna och kunskapsutvecklingen o Det minskar flexibiliteten hos personalen eftersom de bara arbetar vissa dagar i insatsen. Det medför även att arbetet med deltagaren fördröjs Personalen i REKA och SAM upplever ett visst glapp mellan modermyndigheten och Samordningsförbundet. Oavsett om detta beror på dålig förankring eller okunskap om samverkansarbetet, leder det till: o Brister i stöd och förståelse från chefer i egna organisationen för uppdraget i Samordningsförbundet. Utmaningar Vad händer efter SAM? Är 12 månader en realistisk tid för att uppnå de önskvärda förändringarna/resultaten för individen? Tidsbegränsningen av deltagandet i insatsen SAM framstår som godtyckligt vald och inte grundad i erfarenheter från det pågående arbetet. Tidsbegränsningen medför att en process kan stoppas upp som kunde lett till ytterligare stegförflyttningar om lotsarna fått arbeta vidare 32

33 med individen. I maj gjordes därför en komplettering i målet om max 12 månaders ärendetid, till att inbegripa med möjlighet till förlängning. De flesta av deltagarna står mycket långt från arbetsmarknaden, de har stora fysiska och psykiska hinder, och många gånger finns en bekräftad eller misstänkt psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos. Alla kräver förändring i mycket små steg, annars hade de inte remitterats till samordningsförbundet. I gruppintervjuerna har personalen tagit upp att tidsbegränsningen för deltagande i SAM på ett år är orealistisk. Det bekräftas även av den dokumentstudie som vi gjort. Vi har sett på nio av de ärenden som påbörjades i SAM under januari-maj Ingen av dessa deltagare har mer än precis kommit igång med någon slags aktivitet inom ett ytterst begränsat område av hela deras problembild under 9-12 månader i SAM. Det handlar om mycket stora svårigheter/behov i personernas livsomständigheter. Startsträckan med motivationsarbete och att etablera ett förtroende kan vara lång. Men det saknas inte stegförflyttningar. I de flesta fall har sådana skett, t ex att få boendestöd, komma ut från hemmet och delta i gruppaktivitet, få läkar-/psykologkontakter att fungera, påbörja att acceptera en diagnos. Men vad händer när deltagaren avslutas i SAM och inte längre får ett individuellt utformat stöd med lotsning? Deltagarna behöver ofta en fungerande samverkan mellan myndigheter även efter tiden i SAM, liksom individuellt stöd/lotsning. Såväl intervjuerna med personal och deltagare, liksom vår analys av förändringsteorin och tidigare utvärderingar av liknande insatser bekräftar att det här är den svaga punkten i samordningsförbundets insatser. Insatserna (och samordningsförbundet) kan inte nå långsiktigt hållbara lösningar för individerna på egen hand. De reguljära verksamheterna måste dras in mer i arbetet, ges ett ansvar att ta emot individerna. Frågan om när individen är redo att återgå till vardagssamverkan behöver kompletteras med frågan: När är reguljära verksamheterna redo att ta emot individen igen? Vilken beredskap finns för myndigheterna att ta vid där SAM lämnar över? Bilaga 1. REKA-handläggarna gör en kvalificerad bedömning av behovet av samordnade insatser, och en första planering av möjliga framkomliga vägar. REKA ser genom sin genomgång av befintlig dokumentation och vid behov genom kontakter direkt med aktörer som har eller har haft kontakt med individen en helhetsbild som ger betydelsefull information för hur man kan gå vidare i ärendet det gäller både då ett ärende remitteras tillbaka till remittenten och då det går vidare till SAM. Det är en myndighetsgemensam bedömning/kartläggning, med syfte att skapa en helhetsbild av problematik och tidigare insatser. Varför har det inte lyckats tidigare? Vad kan vi lära av tidigare försök? Finns det något som har fungerat? Finns dolda problem som individen inte utretts för? Finns rekommendationer som inte har följts upp, information man missat? REKA gör även en handlingsplan: Hur kan man arbeta vidare i ärendet? I handlingsplanen identifieras pusselbitar som behöver vara på plats för att komma ut i arbete, t ex hinder av fysisk, psykisk eller social karaktär som behöver undanröjas. Detta arbete fortsätter sedan i SAM tillsammans med deltagaren. Arbetet i SAM består av att: Vid behov lotsa individen genom processen 33

34 Motivera och ge framtidshopp praktisk hjälp, undanröja hinder Underlätta kontakter och övergångar till andra insatser, erbjuda rätt stödinsatser Arbetssättet i SAM är deltagarstyrt individen är en aktiv part i (det egna) rehabiliteringsarbetet. Den fortsatta planeringen görs tillsammans med individen bilden som den inledande bedömningen/kartläggningen har gett kompletteras med individens perspektiv. SAM:s arbetssätt innebär samarbete med aktörer som, på olika sätt, kan bidra till att individen får stöd till rätt insats. Under de 2 år som insatsen har funnits har arbetet systematiserats, och man har arbetat fram ett arbetssätt som man kallar procesståget. Procesståget är tänkt att användas både för utformningen av rehabiliteringsarbetet och för att följa upp hur det går. Procesståget gör det lättare att tillsammans med deltagaren identifiera framsteg, sk stegförflyttningar. Bilaga 2. Hur lång tid tar det? I insatsens egen uppföljning (se tertialuppföljning 30/4 2014) konstateras att den genomsnittliga tiden för ett ärende som remitteras till REKA/samordningsförbundet är 2 månader. Målsättningen är högst 3 månader. REKA utgörs av 1,5 heltidstjänst, som behandlat ca 100 ärenden/år (jfr tertialrapport maj 2014). Givet att varje handläggare bereder ett trettiotal ärenden/år tar ett ärende i snitt 3 dagar. (Uträkningen baseras på att på en halvtidstjänst finns 95 arbetsdagar då semestern räknats bort däremot har inte helgdagar som infaller på arbetsdagar räknats bort. Inte heller tid för möten och ev sjukdom och ev kompetensutveckling. Troligen rör det sig snarare om 2,5 dagar/ärende i komprimerad tid.) Vilka konsekvenser kan väntetiden tänkas ha för individen? Med tanke på ärendenas komplexitet och att remitteringen till REKA har föregåtts av många år av rundgång i systemet och insatser som inte varit långsiktigt hållbara, så förefaller väntetiden innan det konkreta samordnade stödarbetet kan påbörjas inte ha så stor betydelse. Personalen i SAM framhåller att handlingsplanen/kartläggningen medför att de kan påbörja det lösningsfokuserade arbetet direkt när deltagaren kommer till SAM. Enligt handläggarnas beskrivning tar själva kartläggningen vanligtvis inte lång tid. Insamlingen av olika underlag kan gå relativt fort, liksom sammanställning och bedömning samt handlingsplan. En stor del av tiden från det att ett ärende kommer in till REKA tills bedömningen och handlingsplanen är färdig består oftast av väntan pga hög inströmning av ärenden. Kötid kan uppstå, och vara upp till två månader innan ärendet kan öppnas /bedömningen kan påbörjas, och väntan på andra aktörer, vilka REKA inte kan påverka. Det kan röra sig om att få till ett samtal med en läkare, psykiater, kurator osv. och då kan väntan uppstå för att få till ett gemensamt datum för möte eller att möten med personen själv avbokas/bokas om. 34

35 REKA: Beredning av ett ärende Vanligtvis går sammanställning och bedömning samt handlingsplan snabbt att göra. Det är inte ovanligt att fördröjningar kan uppstå pga väntan på andra aktörer: Att få till ett möte eller samtal med en läkare, kurator, psykiater, socialsekreterare osv. Det kan även vara aktuellt att träffa personen /klienten redan under bedömningen, och då kan väntan uppstå på att få till ett möte med denna. Remiss Genomgång av dokument ation i ärendet Samråds möte REKA Komplett ering av info fr klienten Avstämn. möte klient, psyk, soc, REKA Beslut Väntan på dokument, t ex läkarintyg Invänta muntlig info från annan aktör Uteblivet möte med klienten Hitta och invänta tidpunkt för gemensamt avstämnings möte Bedömning och h-plan förbereds, prel. bedömning görs 35

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/ 2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!

TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Familjehemsplacerade barns röster

Familjehemsplacerade barns röster Familjehemsplacerade barns röster 1 Åsa Bringlöv FoU Södertörns skriftserie nr 144/16 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge,

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Stegen En samordnande arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats för kvinnor och män vilka, p.g.a. psykisk, fysisk o/e social ohälsa, har behov av samordning mellan minst 2 av Samspelets

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Vår historia: - Neuropsykiatriska diagnoser i daglig verksamhet varför kan de inte arbeta? - Vårt sätt att arbeta? - Vårt sätt att bemöta

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Forskning inom SCÖ. Lena Strindlund, verksamhetsdoktorand

Forskning inom SCÖ. Lena Strindlund, verksamhetsdoktorand Forskning inom SCÖ, verksamhetsdoktorand Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet Samordningsförbundet Centrala Östergötland Upplägg - Samarbetet Samordningsförbundet i Centrala Östergötland

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:23 1 (149) LS 0810-0994 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Årsredovisningar och revisionsberättelser 2006 för Samordningsförbunden i Södertälje och Botkyrka samt årsredovisningar och

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning VERKSAMHETSPLAN 212 (dnr 211:29 / 1) 1. Inledning Samordningsförbund har ett unikt uppdrag att stödja samordnade insatser för personer som behöver hjälp av flera huvudmän för att komma tillbaka till arbete.

Läs mer

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består

Läs mer

Samverkansteam Norra Dalsland

Samverkansteam Norra Dalsland PROJEKTBESKRIVNING Samverkansteam Norra Dalsland 2007-2009 förlängt 2010, 2011, 2012 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala

Läs mer

Får vi lov att presentera MIA-projektet. 23 november 2018

Får vi lov att presentera MIA-projektet. 23 november 2018 Får vi lov att presentera MIA-projektet 23 november 2018 MIA-projektet April 2017- maj 2020 6 samordningsförbund 12 kommuner 75 medarbetare 2 500 deltagare 100 000 000 kr MIA s insatser Individuellt anpassade

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning)

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) 1 [7] Referens Carin Svensson Mottagare Styrgruppen Slutrapport Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

godkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje

godkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje HSN 2009-10-22 P 5 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2008 för Samordningsförbunden i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge Ärendet Finansiell

Läs mer

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 1 Verksamhet 1.1 Ändamål Samordningsförbundet SOFINT, i Norra Örebro län, bildades med syfte att främja samverkan mellan samhälleliga organisationer

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 28 September 2017 Anette Svenningsson VAD GÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN? Vilka sökande jobbar vi med? Etableringen vad är det? Matcha Rehabilitera Samverkan Skyddad anställning/anpassade

Läs mer

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Årsredovisningar 2010 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn

Årsredovisningar 2010 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (8) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-10-25 p 14 Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2010 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö

Läs mer

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,

Läs mer

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS

Läs mer

Drivbänk -återkoppling följeforskning

Drivbänk -återkoppling följeforskning Drivbänk -återkoppling följeforskning, verksamhetsdoktorand Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet Samordningsförbundet Centrala Östergötland Upplägg 1. Uppdrag följeforskning intern

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? En samverkan mellan Förvaltningen för funktionshindrade och Vuxen- och arbetsmarknadsförvaltningen Gunilla Andersson & Bodil Lundvall

Läs mer

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24

Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Samordningsförbundet Göteborg Väster Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Tjänsteutlåtande Dnr 2010/23 Pkt 3 Budget 2011 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Januari 2017 Anette Moberg

Januari 2017 Anette Moberg Utvärdering av erfarenheter och lärdomar av insatsen MMR Multimodal rehabilitering. En verksamhet inom samordningsförbundet Delta. Januari 2017 Anette Moberg SAMMANFATTNING Det huvudsakliga syftet med

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning Activas rikskonferens 161117 Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Regeringsuppdraget Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska pröva arbetslivsinriktade

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning

Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning Projektperiod 2018-01-01 2020-12-31 Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 2. Bakgrund till fortsatt projekt... 3 3. Syfte

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-01 1 (3) HSN 1501-0188 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 4 Årsredovisning 2014 för samordningsförbunden Huddinge,

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend Dokument för att identifiera, definiera och avgränsa projekt inom Finsam Processnamn: Processägare: Samsjuklighet - sysselsättning Alvesta kommun Samverkande

Läs mer

Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd

Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Ansökan om medel till projekt för efterstöd Projektägaren Jönköpings kommun, arbetsmarknadsavdelningen (AMA) ansöker om medel för att genomföra projekt för efterstöd

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer