Cannabis, beroende och behandling.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cannabis, beroende och behandling."

Transkript

1 Cannabis, beroende och behandling. Ullånger september 2011 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

2 Haschets återkomst Cannabis gör dig känslomässigt urholkad Publicerad :54 Allt fler unga använder cannabis och tror att det är lika ofarligt som att ta en öl. Men hasch och marijuana kan ge svårare skador på hjärnan än man tidigare trott, menar Thomas Lundqvist, en av landets främsta experter på området i Insidans nya serie.

3 Frågor Vilka testar och vilka blir beroende? Vilka effekter har drogen, kortsiktigt och långsiktigt? Hur kan vi som kommer i kontakt med ungdomar, möta argument? Hur kan vi upptäcka och agera? Ny forskning på området.

4 What hashish gives with one hand it takes away with the other: that is to say, it gives you power of imagination and takes away the ability to profit by it (Baudelaire 1860).

5 Dagens upplägg Intro Cannabisbruk i 4 olika stadier Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen. Behandling Övergripande diskussion

6 Missbruk i fyra stadier 16% 1 Testning 1 4 ggr 62.5% m 37.5% kv? 35% 3 år 20% 2 92% har slutat Rekreationellt bruk > 5 ggr totalt 3 Själv-reglerande bruk > 4 ggr/månad 6 10% Vid dagligt missbruk 33 50% 6 1 2,5 1,6 % 4

7 1,6% av de som testar Vem är de som fortsätter efter 22 års åldern? De som inte har fått hjälp med sin social och/eller psykologiska brist (33-50%). De som har hittat sin identitet i missbrukets avskärmning av känslor och tankeverksamhet. De som har hittat sin identitet i missbrukets sociala sammanhang.

8 Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984

9 Psykologiska riskfaktorer Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som studeras (typ av drog, samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.).ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen.svårighet med social anpassning, dvs utanförskap.låg självkänsla, dålig impulskontroll.instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra.bristande tillit till sig själv och andra.frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda. psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning Claudia Fahlke 9

10 Effekten på individen Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika.

11 Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna

12 att cannabis förhindrar depression skakningar spänningar fysiska smärtor tristess stress

13 Vid rekreationellt bruk anses cannabisrökning medföra avslappning. förbättrad social sensitivitet. förstärkt sexuell upplevelse. en känsla av bättre hantering av svåra relationer eller situationer. större själv-medvetenhet. en ökad förståelse av sig själv och andra. en ökad insikt och tolerans till det som hände runt dem.

14 Dagens upplägg Cannabisbruk i 4 olika stadier Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen. Behandling Övergripande diskussion

15 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule Output Amygdala förmågan att hantera komplex information, förmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, att vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, självkritik och känslomässighet Input koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.

16 Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

17 Drogdebuten äger rum i en period av förändring Biologisk puberteten Kognitiv konkret operativt -> formal operativt tänkande Social nya kompisar Piagets teori om kognitiv utveckling Sensomotorisk fas (0-2 år) Preoperationell fas (2-7 år) Konkret operativ fas (7-11 år) Formal operativ fas (11- ->)

18 Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll viljestyrd Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll

19 ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

20 Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär en tendens att inte bry sig. att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt vidmakthåller drogbruket. Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA.

21 Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras. Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen. Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas. Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad. Förmågan att återberätta en kort historia försämras och uppblandas med nytt material Cannabis tycks accelerera den interna klockan i förhållande till den verkliga klocktiden. Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis ruset.

22 THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Tonåringar, år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).

23 Eftereffekten är långvarig Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)

24 Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with a history of heavy cannabis use Manzar Ashtari et. al (2008) 1 Forskarna antog att tungt cannabisbrukare skulle avvikande funktionsnivå i regioner som mognar under sen adolescens, speciellt I fronto-temporala bindningar. De fann att tidig cannabisdebut påverkade utvecklingen av hjärnan på ett negativ sätt. Att områden som är ansvariga för minne, exekutiv och affektiv funktion påverkas negativt.

25 Tidig debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).

26 Gyrification brain abnormalities associated with adolescence and early-adulthood cannabis use Ignacio Mataa et al These results suggest that cannabis use in adolescence and early-adulthood might involve a premature alteration in cortical gyrification similar to what is normally observed at a later age, probably through disruption of normal neurodevelopment. The impact of early-onset cannabis use on functional brain correlates of working memory Benjamin Beckera, et al 2010 Our findings suggest that an early start of cannabis use is associated with increased cortical activation in adult cannabis users, possibly reflecting suboptimal cortical efficiency during cognitive challenge. The maturing brain might be more vulnerable to the harmful effects of cannabis use.

27 Cannabis Use and Memory Brain Function in Adolescent Boys: A Cross-Sectional Multicenter Functional Magnetic Resonance Imaging Study Gerry Jager Ph.D., 2010 Conclusions In adolescent cannabis users, the WM system was overactive during a novel task, suggesting functional compensation. Inefficient WM recruitment was not related to a failure in automatization but became evident when processing continuously changing information. The results seem to confirm the vulnerability of still developing frontal lobe functioning for early-onset cannabis use.

28 Dagens upplägg Cannabisbruk i 4 olika stadier Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen. Övergripande diskussion

29 Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis - sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja

30 Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

31 100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan veckor

32 Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

33 Utveckling av kronisk påverkan N

34 Endocannabinoidsystemet Cannabinoider = Endocannabinoider Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda Ständigt nya överraskningar

35 Endocannabinoiderna är involverade i: motoriskt beteende kognitiva funktioner smärtupplevelse aptit och mat intag drog- och alkoholberoende hormonutsöndring reproduktion Immunrespons gatrointestinal och cardiovascular funktion.

36 Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992 psykomotorisk kontroll, minne, sömn subjektiv perception tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på låg Anandamid produktion.

37 Den kognitiva och psykologiska aspekten

38 Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? ett enklare sätt att uttrycka sig, vilket i regel utmynnar i en argumentationskamp. tendenser att prata i allmänna och svepande formuleringar och inte ta till sig ett välunderbyggt argument. Tendenser att utanförlägga sin misstag, det beror inte på mig det beror på... Tydliga tecken på att tonåringen inte drar korrekta slutsatser av de misstag eller underlåtanden som han gör sig skyldig till. Tonåringen bryr sig inte om närstående rättar honom, mognadsutvecklingen bromsas, och ett åldersmässigt barnsligare beteende framträder. Förmågan att koncentrera sig och att upprätthålla uppmärksamheten, t ex en hel lektionstimme försämras. Skolarbetet påverkas negativt, vilket också i regel uppmärksammas av läraren.

39 Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? Intresset att läsa böcker minskar, så också förmågan att återge innehållet i en bok som man har läst, eller film man har sett. Avtalade möten glöms bort. Värderingar ändras till något som föräldern inte tycker känns naturligt. Tonåringen ger ett intryck av att hänge sig åt förenklingar, ytliga bortförklaringar, samt att inte bry sig om vad omgivningen tycker En tidigare ordningsam tonåring blir slarvig, en som redan är slarvig blir om möjligt ännu slarvigare. Man planerar inte sin dag, och närmar sig alltmer en bohemisk tillvaro. Tonåring lämnar sitt gamla kompisgäng och får nya med samma intressen eller brist på. I vissa fall kan det gå så långt att man går vilse både psykiskt och fysiskt.

40 Kognitiva funktioner Verbal förmåga (språklig förmåga) Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser) Psykomotilitet (flexibilitet i tanken) Minnesprocessen Korttids/arbetsminne Långtidsminne- semantiskt, episodiskt Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en helhet) Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet) Gestaltminne (helhetsminne) Välfungerande Kvalitativ försämring

41 Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska komma ihåg din historia se din nutid utifrån ditt eget sammanhang och kunna se in i framtiden.

42 Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund Februari 2010

43 Cannabiskunskap Familjearbete med cannabisproblematik Orginalmetoden Cannabisbehandling och FFT Cannabisbehandling och Förståndshandikap osv Internetbaserad behandling Vägen ut ur haschmissbruket. Ett partitur med Struktur och regler Lundqvist & Ericsson 1988 Guide på olika språk HAP-manual 18 sessioner Kortprogram 6-8 sessioner Cannabissamtal 3 sessioner Internetbaserad självhjälpstest Gatuguiden Cannabiskurs i häktet

44 ISBN ISBN Det Schönbergske Forlag Studentlitteratur 1988 Köpenhamn, Danmark 1999 Lund, Sverige Kan laddas ned via Haschprogrammet

45 Behandlingsprogrammet bygger på antagandet att kroniska cannabismissbrukare i mer eller mindre utsträckning: uppvisar en språklig försämring, i huvudsak att hitta ord som stämmer med det som man vill beskriva. tänker konkret, dvs. har svårt att förstå abstrakta resonemang. har svårigheter att dra korrekta slutsatser (exekutiv funktion) om sitt eget beteende i förhållande till förväntningar. har svårt att ha adekvat fokus i uppmärksamheten. har försämrad temporal integration, dvs. försämrad arbetsminnesfunktion. utvecklar ett drogrelaterat episodiskt minne (minne för självkännedom) eftersom cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeenden (subjektiv perception) utvecklar en avskärmning i förhållande till sin känsla av att leva i ett sammanhang och därmed en strävan mot hälsa och adekvat orientering till livet.

46 har en försämrad förmåga att strukturera sin inre och yttre värld. tenderar till att hålla kvar vid en strategi och har svårighet att ändra strategin när situationen förändras. uppvisar en försämrad exekutiv funktion, dvs. sekvensering, strukturering, uppmärksamhet, impulskontroll, mental flexibilitet, övervakning/korrektion. Förutom ovanstående punkter tar metoden hänsyn till cannabinoidernas påverkan och elimination samt fasindelningen under abstinensperioden. Cannabinoiderna (psykoaktiva substanserna) kan påverka både vid den kognitiva inputprocessen, vid den kognitiva outputprocessen

47 Cannabis förstärker känsloupplevelser av ett objekt eller skeende (subjektiv perception). Hjälp till kritisk granskning av det drogrelaterade episodiska minnet. Hjälp med att fokusera uppmärksamheten på relevanta teman Den psykologiska mognaden är ej åldersadekvat. Vem är missbrukaren? Behov av professionell vägledning Vägen tillbaka - reorienteringsprocessen Förbättra den sociala kompetensen och känsla av sammanhang

48 Behandlings-tekniken involverar en kognitiv edukativ teknik som kompenserar för klientens kvalitativa försämring av de kognitiva funktionerna. Den hjälper individen med att lägga märke till förändringar, fundera på de olika fasernas skiftningar och att underlätta igenkänning. Krav på behandlaren Behandlaren måste ha god kunskap om cannabis och dess verkningar, formulera sig konkret och enkelt omvandla abstrakta formuleringar till bilder eller bildliknelser ta på sig rollen som ledande auktoritet

49 Behandlarens arbetsredskap Språket: : Abstrakta formuleringar omvandlas till till bilder och bildliknelser Prognostisering Att förutsäga vad som kommer att att hända under avtändningen Repetition: Att vid varje session upprepa de de specifika ämnena för för steget

50 Lundqvist & Ericssons modell för behandling av cannabisberoende är ett som per definition är en grundstruktur avsedd att tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmannen. Det förutsätter bokstavligen medskapande.

51 THC 100 % Introduktion 50 % Motivational sessions x times Behandling av cannabismissbruk Fas Fas 1 Medicinskt Medicinskt fokus fokus Introduction Phase 1 Phase 2 Phase 3 Original modellen > 24 år Manualbaserad modell, år, > sex månader regelbundet missbruk Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden All a fe m varianter na bygger Additional på de tre Sessions faserna for sessions family members Sessions 1-6 Sessions 7-10 Sessions Motivationssamtal Ångest känslor Fas Fas 2 Psykologiskt Psykologiskt fokus fokus Fas Fas 3 Socialt Socialt fokus fokus Förlängning Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor

52 Session 1; Kunskap om cannabis som preparat och hur det påverkar tankefunktionen. Session 2; Psykologisk inriktning, hur cannabis påverka känslor Session 3; Social inriktning, hur påverkar cannabis den sociala situationen

53 Infosamtal

54 Träff 1 1:1 THC-kurvan 1:2 Akut- och kroniskt rus 1:3 Kognitiva funktionerna Hemuppgift: Guiden, ungdomsfrågorna Träff 2 2:1 Uppföljning av förra träffen, ev frågor 2.2 Genomgång av ungdomsfrågorna 2:3 Genomgång av uppgifterna: - varför jag röker - varför jag ska sluta - vad behövs för att kunna sluta 2:4 Genomgång av guiden Hemuppgift: Plus och minuslista

55 Träff 3 3:1 Genomgång plus- och minuslista 3:2 Droglinje Träff 4 4:1 Familjenätverkskarta 4:2 Kompisnätverkskarta Träff 5 5:1 Känslor Träff 6 Avslutning tillsammans med föräldrar Vad krävs för att bibehålla drogfriheten?

56 HAP

57 Samtal 1 THC- och ångestkurvan och informera om fysiska avtändningssymtom. Informera om cannabis. Tester: KASAM, SCL-90 och BDI samt skalfrågor ang relationer Samtal 2 Kommentera testsvaren. Positivt och negativ med cannabisrökning? Varför sluta nu? Vad behöver du? Samtal 3 Cannabisruset; akut fas Samtal 4 Kroniska cannabispåverkan Samtal 5 De sju tankeförmågorna Samtal 6 Cannabismönstret Samtal 7 Droginventering Samtal 8 Sociogram Samtal 9 Livslinjen Samtal 10 (eller när det är lämpligt) Samtal med klient och föräldrar Samtal 11 Avslappningsövning Samtal och övningsuppgifter kring känslor. Samtal 12 Fortsatta samtal kring känslor Skuld och skam Samtal 13 Normer och värderingar Beteende Missbruk Samtal 14 Juharifönstret /eller något annat som är lämpligare Samtal 15 Återfallsprocessen Samtal 16 Fortsättning på återfallsprocessen Tester: Kasam, SCL-90, BDI samt skalfrågor Samtal 17 Gå igenom testerna Gå igenom blädderblocket, repetera och bestämma vad som skall visas vid avslut Samtal 18 Avslutning Visa blädderblocket för familj och ev soc-tj och andra. Påminna om utvärdering. DIPLOM

58 Orginalmodellen

59 Abstinensperioden Steg 1 innebär Dag 1-12 Identifiering och bearbetning av ångest- och flyktreaktioner som cannabismissbruket har förorsakat. Att träna upp den bristande tankeförmågan så att den kompenserar den dåligt utvecklade inlärningsförmågan. Att för klienten avslöja dennes cannabismönster

60 Steg 2 innebär Dag Att klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara, för att hitta en motivation till att fortsätta det mödosamma arbetet med att hitta sig själv. Att klienten måste bli negativ till det han är nu, dvs han måste förstå att det sätt han nu fungerar på är otillfredsställande, och att det är haschet som förorsakar det. Att klienten måste få positiva föreställningar om framtiden.

61 Steg 3 innebär Dag 21 Att hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en utvecklingsprocess. Att utreda varför klienten missbrukar. Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare till "medelsvensson".

62 Teman under Steg 1 (Sessioner 1-5) Hur påverkar haschet klienten jämfört med andra haschrökare som han känner? Hur använder klienten haschet (missbruksmönster)? Hur upplever klienten begreppet tid? Teman under Steg 2 (Sessioner 6-10) Hur upplever klienten hemsituationen? Kan klienten se någon förändring i sitt sätt att fungera? Kan klienten beskriva hur "dimman lättar"? Teman under steg 3 (Sessioner 11-18) Tycker klienten att han hör hemma i detta samhälle (rotlöshet)? Hur handskas klienten med den ökande känsligheten? Kan han läsa en bok med behållning? Hur ser klienten nu på hur han har levt sitt liv?

63 Varje diskussion bör innehålla att klienten ska lägga märke till det som sker jämföra med tidigare erfarenheter tänka efter och fundera på det som diskuteras

64 Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.

65 Ostkupa

66 Kritisk granskning av dig själv

67 Flexibilitet

68 Minnessystemet Korttidsminnet, som normalt skapar tidsmedvetenhet Det episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Att man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten etc. får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

69 Att sätta samman delar till en helhet A B C D E A B C D E

70 Försämring Ny funktion Gestalt Orientera Syntes Minne Flexibilitet Logisk Språk

71 En typisk haschrökares bild av sig själv Jag har svårt att finna orden. Jag läser gärna inte böcker. Livet utan hasch är tristess, tomhet och ensamhet. Det är aldrig mitt fel, Jag fungerar adekvat. Granskar inte mitt beteende. Jag känner mig otillräcklig och misslyckad. Svårt att diskutera en längre stund. Jag är otålig. (Problem med koncentration och uppmärksamhet.) Fasta åsikter och färdiga svar. Jag är annorlunda, jag är unik.

72 Tänk på att den kroniske cannabismissbrukaren: I låg utsträckning upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, uppfattar information som oordnad, osammanhängande, ostrukturerad och otydlig, dvs. som ett brus, men upplever att det står resurser till förfogande, med hjälp av vilka han kan möta de krav som ställs av de stimuli som han bombarderas av. Detta leder till ett förhållningssätt att inte sträva mot hälsa.

73 FRAMTIDEN?

74 Tack för uppmärksamheten

Cannabis, beroende och behandling

Cannabis, beroende och behandling Cannabis, beroende och behandling Eskilstuna och Västerås 2011-02-02 och 03 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk.

Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk. Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson 1984-2014 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi

Läs mer

Utveckling 2013-02-07

Utveckling 2013-02-07 Cannabis som drog och påverkan Hur bemöter man denna klient Utveckling Sundsvall februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Läs mer

Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet

Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska

Läs mer

Målet med behandling

Målet med behandling www.droginfo.com Behandling av cannabismissbruk Thomas Lundqvist Dan Ericsson Leg psykolog & docent Socionom Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund 1984-2005 LUND Målet med behandling Cannabis förändrar

Läs mer

Varför behövs psykosocial behandling?

Varför behövs psykosocial behandling? Varför behövs psykosocial behandling? Kristiansand februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

www.droginfo.com Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan.

www.droginfo.com Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan. www.droginfo.com Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan. Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor,

Läs mer

Missbruksutredning FAMILJEBEHANDLING. Maria Ungdom. Behandling på Maria Ungdomsenhet Utgår från klienternas/familjernas behov MARIA UNGDOM

Missbruksutredning FAMILJEBEHANDLING. Maria Ungdom. Behandling på Maria Ungdomsenhet Utgår från klienternas/familjernas behov MARIA UNGDOM MARIA UNGDOM Maria Ungdom Akutmottagn Avdelning Öppenvård Behandling Inform. Utbildn. Forskning Öppenvård Utred/behand Program Inform. Utbildn. Ungdomsjouren Stödcentrum -unga brottsoffer och medling Birgitta

Läs mer

Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice

Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice www.droginfo.com Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Cannabis och tonårsperioden

Cannabis och tonårsperioden Cannabis och tonårsperioden Malmö april 2014 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotiakfrågor, Psykiatri Skåne Lund www.droginfo.com 1 Vilken roll har drogen i den

Läs mer

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

Cannabinoider syntetiska cannabinoider- endocannabinoider Och påverkan på hjärnan

Cannabinoider syntetiska cannabinoider- endocannabinoider Och påverkan på hjärnan Cannabinoider syntetiska cannabinoider- endocannabinoider Och påverkan på hjärnan www.droginfo.com Malmö Oktober 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor

Läs mer

Cannabis utifrån legaliseringsaspekter

Cannabis utifrån legaliseringsaspekter Cannabis utifrån legaliseringsaspekter Leangkollseminariet 5 mars 2015 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Kognitiv neuropsykolog Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Division Sund,

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lunds Universitetssjukhus Kioskgatan 17, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012 Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det

Läs mer

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012 Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det

Läs mer

Skadeverkningar av cannabis

Skadeverkningar av cannabis Skadeverkningar av cannabis Karlstad 2012 09 03 Kerstin Käll Med.dr., överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Två viktigaste källorna Thomas Lundqvist Dan Ericsson. Vägen ut ur Haschmissbruket.

Läs mer

PSYKOLOGI. Psykologiämnet består av flera olika inriktningar. Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller

PSYKOLOGI. Psykologiämnet består av flera olika inriktningar. Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd, med flera samtidiga symtom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta

Läs mer

Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)?

Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)? Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)? Av Thomas Lundqvist, Leg. Psykolog & Docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor (Drug addiction Treatment

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Psykiatriska kliniken Bara vägen 1, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Haschsamtalen. Lena Bergens

Haschsamtalen. Lena Bergens Haschsamtalen en samtalsstruktur för unga 12-17 år som börjat röka cannabis Lena Bergens Umeå universitet Grundläggande psykoterapiutbildning 40 p Fördjupningsarbete 7,5 p Vt 2007 Handledare: Thomas Lundqvist,

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Narkotikamissbruk bland ungdomar Kognitiv kontroll, en illusion

Narkotikamissbruk bland ungdomar Kognitiv kontroll, en illusion Narkotikamissbruk bland ungdomar 2003-12-01 Thomas Lundqvist, Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotika frågor, Universitetssjukhuset i Lund, Kioskgatan 17, SE 22185 Lund, Sweden.

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

MANUAL till. Haschavvänjningsprogrammet (HAP)

MANUAL till. Haschavvänjningsprogrammet (HAP) MANUAL till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) 1 Innehåll Inledning 3 Övergripande beskrivning av programmet 5 De tre faserna översikt sessioner 8 Fas 1; den medicinska fasen 10 Fas 2; den psykologiska fasen

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 013-0-07 Konferens om cannabis Sundsvall 7 februari 013 Upplägg Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 1. Introduk7on 7ll hjärnan. Beroende och belöningssystemet 3.

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR Bakgrund Trestad2 ed naeonellt projekt i cannabisområdet om preveneon,

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD Argument mot legalisering av cannabis Erik Leijonmarck Direktör ECAD Varför förbjöds narkotika? Kina hade två val Bekämpa eller Beskatta Während sie öffentlich den Freihandel mit Gift predigt, verteidigt

Läs mer

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap Maribel B Raneskog & Henrik Andersson Hur allt startade. Idé från Maria Ungdom Stockholm Pilotgrupp Marknadsföring Utbildningen startar hösten 2013 14 genomförda

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Cannabisprogram för. ungdomar

Cannabisprogram för. ungdomar Cannabisprogram för ungdomar 1 Innehåll 1. Inledning.....4 2. Kunskapsunderlagen....5 2.1. Kunskapsinventeringen....5 2.2. Kartläggningen i Cannabisnätverket......5 2.3. De dokumenterade kortprogrammen.....7

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd Nationell baskurs 2014-11-25 Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Socialförvaltningen. Ungdomar och cannabis frågor och svar om tidig upptäckt

Socialförvaltningen. Ungdomar och cannabis frågor och svar om tidig upptäckt Socialförvaltningen Ungdomar och cannabis frågor och svar om tidig upptäckt Ungdomar och cannabis frågor och svar om tidigt upptäckt Utvecklingsenheten, Socialförvaltningen, Stockholms stad www.stockholm.se/utveckling

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Mini Maria Centrum Göteborg

Mini Maria Centrum Göteborg Mini Maria Centrum Göteborg Delat huvudmannask9p sjukvllrd och socialtjänst Ungdomar upp till 21 är med drogproblem och deras familjer, i Göteborg med omnejd Behandling i öppenvllrd; samtal och medicinska

Läs mer

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu 2010-09-27 Framgångsrik skola! Bosse Lårsson Åhörarkopior Föreläsning /workshop 23/9 2010 Feedback (mindset) 16:16 (habits of mind) och kreativt tänkande Bosse Larsson Tänk vidare.nu tänkvidare.nu 1. Vem

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle

Läs mer