Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder"

Transkript

1 FoU-rapport Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder Marie Johansson Handikapp & Habilitering

2 Denna rapport kan beställas genom Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting. Marie Johansson och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting ISSN

3 Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder

4 Förord Smärtproblematik hos barn med neurologiska funktionshinder har inte alltid uppmärksammats tillräckligt inom habiliteringsverksamheten. Rapporten presenterar resultatet av en inledande kartläggning som gjorts för att fokusera problemet smärta hos den grupp barn och därmed försöka komma en bit vidare inom området. Studien har som metodik använt sig av enkät kompletterad med gruppintervju riktad till sjukgymnasterna inom Handikapp och Habilitering. Tanken är att efter denna första kartläggningsfas gå vidare med utbildningen avseende bedömning och behandling av smärta hos barn samt förhoppningsvis även att genomföra några behandlingsstudier. Stockholm i mars 2003 Carina Hjelm Habiliteringschef

5 Sammanfattning Syftet med denna kartläggning var att belysa problemområdet smärta hos barn med funktionshinder inom Handikapp & Habilitering (H&H) i Stockholms Läns Landsting (SLL). En inledande enkätstudie till sjukgymnaster inom H&H begränsades till frågeställningar som rör hur många barn som har smärta, hur kännedom om smärta kan fås, vilken typ av smärta som avses och hur differentiering mellan olika smärtande tillstånd görs. Enkäten visade att sjukgymnasterna uppskattade att 217 barn och ungdomar av som sjukgymnasterna sammantaget ansvarade för, hade någon form av smärtproblematik. Av dessa hade 187 barns smärta varat längre än 3 veckor. Den vanligaste orsaken till smärta var av muskeloskelletal karaktär. Smärtproblematiken var relativt jämt fördelad mellan olika grupper av funktionshinder. Enkäten följdes upp med sex intervjuer i grupp. Syftet var att fördjupa den kunskap som förvärvats i enkätsvaren. Fem huvudteman diskuterades: 1) Hur får sjukgymnasten kännedom om att barnet har ont? 2) Hur verifieras/identifieras smärta? 3)Vad är muskeloskelettal smärta? 4) Vilka är barnets uttrycksformer för smärta? 5) Hur ser smärtproblematiken ut för barn med neurologiska funktionsstörningar? Sjukgymnastens arbete med frågeställningar kring smärta varierade stort utifrån barnets funktionshinder och barnets specifika problematik. Att kartlägga smärtproblematik föreföll vara ett omfattande och komplext arbete där barnets uttryck i kombination med föräldrars beskrivning var vägledande. En god kommunikation mellan sjukgymnast och barn, och föräldrar eller andra vårdare ansågs vara en viktig förutsättning. Att säkerställa smärtproblematik hos barn med begränsade möjligheter till kommunikation bedömdes vara en svår uppgift. Behovet av olika instrument för strukturerad analys och utvärdering av behandling diskuterades. Sjukgymnasterna påtalade ett behov av kunskapsfördjupning inom detta område. Många sjukgymnaster talade om vikten av att se på smärta ur ett vidare perspektiv och att de fysiska symtomen bara är en del av problematiken. Samarbetsformer mellan olika yrkeskategorier för kartläggning och behandling av smärta sågs som mycket betydelsefulla. Vid fyra av intervjuerna diskuterades livligt vikten av smärtförebyggande sjukgymnastiskt arbete. Vissa frågor om smärta och viss osäkerhet vid val av behandlingsstrategi kommer troligen alltid att finnas. Ett tydliggörande av sjukgymnastisk intervention hos barn med funktionshinder och vid olika smärttillstånd kan bland annat erhållas genom systematisk prövning och utvärdering. En förhoppning är att i Kartläggningsprojektets fortsättning, Etapp 2, starta och genomföra några behandlingsstudier som pilotprojekt. I det fortsatta arbetet är det viktigt att inkludera ett brukarperspektiv på insatser mot smärtproblem, här finns ytterligare kartläggningsarbete att göra. Ett övergripande syfte för projektet är att ta fram underlag för att ledningen inom H&H ska kunna verka för formulering av vårdkedjor för barn och ungdomar med grava neurologiska funktionsstörningar och smärtproblem.

6 Författarens förord Jag har under 12 års arbete inom barn- och ungdomshabilitering träffat många barn med olika neurologiska funktionshinder. Smärtproblematik bland dessa brukare är i habiliteringens vardag ofta frågor för sjukgymnasten där intervention baseras på individuell kunskap och erfarenhet. För barn med grava neurologiska funktionsstörningar har frågor om smärta i några fall varit mycket svåra att hantera, både att förstå och att behandla. Det är ofta en sammansatt bild som kartläggs och för några barn, och kanske särskilt ungdomar, har smärta funnits med under lång tid. För några barn och ungdomar kan man tydligt se direkta orsaker till smärtan men för vissa barn/ungdomar är problematiken mycket mer komplex. Jag har flera gånger uppfattat problematikens omfattning som påverkad av en mängd omgivande faktorer. Min egen uppmärksamhet och barnets förmåga till någon form av kommunikation anser jag har stor betydelse. Jag har på olika sätt upplevt att barns och ungdomars smärtproblematik inte fått den uppmärksamhet som man kan önska. I samtal med några föräldrar har framkommit att smärta varit ett bekymmer som inte tidigare diskuterats, barn och familj har utvecklat strategier för att leva med smärtproblematiken som en del av vardagen. Ur en blandning av frustration, där mina kunskaper och möjligheter till behandlingsåtgärder inte alltid känts tillräckliga, och undran över hur andra sjukgymnaster gör, har jag sökt mig vidare. I och med fortbildning i akupunktur som behandling har mitt intresse för smärtans komplexa mekanismer ytterligare ökat. Jag har därför deltagit i en sjukgymnastisk intressegrupp för frågor om smärtmetodik inom Handikapp & Habilitering (H&H). Detta har i sin tur lett mig in i arbetet som projektledare för kartläggning av smärtproblematik hos barn och ungdomar med neurologiska funktionsstörningar. Jag har som projektledare ansvarat för genomförande av projektets etapp 1. I planeringsarbetet inför projektstarten har diskussionerna bland annat utgått från pågående metodutvecklingsarbete med en ökad systematisering av sjukgymnastiskt arbete inom habiliteringen. Genom samverkan med forskningsledare från FoUU-enheten inom H&H har vi prövat att länka samman sjukgymnastisk habiliteringspraktik med den erfarenhet och kunskap som finns inom forskning och utvecklingsarbete. Parallellt med projektets genomförande och i samarbete med utbildningsansvarig och verksamhetschefer inom H&H planeras för utbildningsinsatser avseende bedömning och behandling av smärta hos barn och ungdom med olika neurologiska funktionsstörningar. Kartläggningsarbetet har fortlöpande diskuterats i en referensgrupp som utgjorts av sjukgymnaster från smärtgruppen inom H&H. I diskussionerna kring projektets syfte och metodval har kartläggningsområdets bredd uppmärksammats, varför projektets totala omfattning och långsiktighet är svår att överblicka. Projektet har därför delats in i flera steg där de olika etapperna bygger på varandra och varje etapp har syfte och frågeställningar underställda projektets övergri-pande syfte.

7 Denna delrapport är en sammanställning av kartläggningsarbetet i etapp 1 som innehållit en enkätundersökning och fördjupningsintervjuer. Det är genom alla de sjukgymnaster som besvarat den inledande enkäten som en första skattning av smärtproblematikens omfattning erhållits, så som den uppfattats av sjukgymnaster. Det är genom de intervjuade sjukgymnasternas deltagande som vidare frågor har kunnat testas. Några antaganden om hur sjukgymnaster uppfattar barn och ungdomars smärta har bekräftats, flera frågor återstår att undersöka och nya frågor har väckts. Rapporten kan ses som ett försök att samla många sjukgymnasters uppfattningar och erfarenheter kring smärtproblematik hos barn och ungdomar med funktionshinder, både ur ett kvantitativt och ur ett kvalitativt perspektiv. Tack till alla sjukgymnaster som deltagit i kartläggningen. Tack för att ni tagit er tid! Jag vill särskilt tacka er som deltog vid fördjupningsintervjuerna. Ni har generöst delat med er av era erfarenheter och varit mycket uppriktiga i förmedlandet av vilka svårigheter som sjukgymnastiskt arbetet med smärtproblematik inom habiliteringens arbetsfält innefattar. Tack för det! Jag vill även tacka smärtgruppens sjukgymnaster för gott samarbete under kartläggningens gång. Tack till Ann, Liselott, Emma, Fia och Elisabeth för allt arbete med intervjuerna. Tack till H&Hs FoUU-enhet som givit goda och nödvändiga förutsättningar för projektets genomförande. Ett varmt tack till min handledare Eva Brogren Carlberg för stort engagemang och proffsig handledning. Tack till mina arbetskamrater på HC Nacka, med praktisk hjälp och vänligt stöd - i alla lägen är ni mina bästa supporters. Utan er alla hade denna kartläggning inte kommit igång! Tack till Alf, Karl Johan och Andreas för tålamod med mina gränslösa arbetstider under projekttiden. Ni ger mej andra perspektiv! Stockholm i februari 2003 Marie Johansson

8 Innehåll Inledning...3 Vad är smärta?... 3 Barns upplevelse av smärta... 3 Smärta hos barn med neurologiska funktionshinder... 4 Mätning av smärta... 4 Projektets bakgrund... 5 Projektets övergripande syfte... 7 Genomförandeplan... 7 Delrapport Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Metod...9 Datainsamling... 9 Databearbetning Resultat av enkäter...12 Svarsfrekvens Sjukgymnastens yrkeserfarenhet Antal barn med och utan smärta Smärtorsaker Indelning i funktionshindersnivågrupper Resultat av intervjuer...16 Hur får sjukgymnasten kännedom om att barnet har ont? Hur identifierar sjukgymnasten barnets smärta? Kartläggningen Smärtskattningsinstrument Utökad kartläggning Barnets uttrycksformer Muskel- och skelettsmärta Hur skiljer sig smärtproblematiken åt mellan barn på olika funktionsnivåer? 21 Diskussion...23 Kommentarer till enkätsvar Kommentarer till intervjuerna Sammanfattande reflektioner Framtida frågeställningar Referenslista Bilagor

9 Inledning Vad är smärta? Smärtsinnet är ett fysiologiskt varningssystem och smärta startar kroppens eget stressystem. Det mänskliga smärtsystemet utvecklas mycket tidigt, redan halvvägs genom fosterstadiet finns det kemiska och anatomiska förutsättningar för fortledning av smärtimpulser. För att smärtsignaler ska uppstå och fortledas fordras att ett visst tröskelvärde av skadlig stimulering uppnåtts alternativt att det finns en störning i nervsystemet. Inom centrala nervsystemet (CNS) finns på flera nivåer inbyggda system för dämpning respektive förstärkning av smärtsignaler på dess väg till högre centra. Smärtupplevelsen kan ytterligare bearbetas och känslomässigt färgas i hjärnan (1). Smärta definieras enligt International Association for the Study of Pain (IASP) som en obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada (2). Smärta kan klassificeras i 4 huvudgrupper: Nociceptiv dvs orsakad av vävnadsskada. Neurogen dvs orsakad av skada i nervsystemet. Psykisk dvs orsakad av psykisk sjukdom eller störning. Idiopatisk dvs orsaken är okänd Smärta är en subjektiv, sensorisk och emotionell upplevelse. Patientens smärtupplevelse är oftast relaterad till en kombination av olika orsaker och sammanhang. Smärta kan vara ett akut bekymmer eller en upplevelse som mer eller mindre kontinuerligt följer människan genom livet. Smärta sätter spår, långvarig och upprepad smärta kan till och med leda till celldöd i CNS (1). Vid långvariga smärttillstånd kan smärtsystemet adaptera (ställa om sig) så att de fysiologiska variabler som normalt kännetecknar smärta inte längre är tillförlitliga. Man vet också att kroniska smärttillstånd har en negativ effekt på människans vardagsfunktion (1). Ytterst har upplevelse av smärta, oberoende av individens funktionsnivå, hos barn eller vuxen, betydelse för förutsättningar till god livskvalitet (3,4). Barns upplevelse av smärta Barns och ungdomars upplevelse av och uttryck för smärta skiljer sig från vuxnas. Känslor och tidigare erfarenheter färgar upplevelsen av smärta vilket ger mycket stora variationer i barns uttryck för smärtupplevelser och minnet av dessa. Smärtsensationen är också föränderlig genom livet (1). Kunskap om omgivande faktorer som påverkar barnets smärtupplevelse är betydelsefull och dokumentation finns idag i allt större utsträckning. Information har samlats utifrån många olika aspekter: barnets diagnos, ålder, typ av operationer och/eller andra 3

10 procedurer (t.ex. provtagning eller medicinering) samt utifrån val av smärtstillande medel (1,4). Barnets förståelse av orsaken till sin smärta kan exempelvis vara av stor vikt för smärtreaktionen. Barnets möjlighet att själv påverka och styra sin smärtlindrande behandling, genom tillräcklig information och egen motivation, kan också vara av betydelse för upplevelsen av smärtsamma tillstånd, på kort och på lång sikt. Föräldrars oro har också betydelse för barnets smärtupplevelse. Att ge adekvat smärtlindring är viktigt då smärta kan skapa ett lidande som på olika sätt kan påverka barnets hela utveckling inklusive socialt umgänge och kunskapsinhämtande (1). Smärta hos barn med neurologiska funktionshinder Smärtupplevelsen hos barn med grav neurologisk skada är ofta ännu mer komplex och även i viss mån förvirrande, många frågor om smärtans uppkomst och karaktär är svåra att besvara. Detta upplevs generellt som ett problem som gör det svårt att uppnå ökad kunskap och förståelse av dessa barns smärtproblematik. För övrigt finns inte några bevis för att smärtkänslighet eller smärtupplevelser på annat sätt skiljer sig från det normala på grund av förändrad förmåga att förstå eller uttrycka sin smärta (1,5). Kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar innebär dock en avgörande skillnad som begränsar barnets möjlighet att uttrycka och påkalla behov av smärtlindring. Det är därför möjligt att smärtproblem hos den grupp barn undervärderats, både av behandlare och föräldrar (1,4,5). Forskning har visat att både föräldrar och vårdare har en tendens att skatta barnets smärta som lindrigare än vad barnet själv upplever den (3,6 ). En neurologisk grundproblematik kan leda till att barnet har svårt att reglera sin muskelspänning vilket bland annat kan ge smärta från leder och muskler samt ge upphov till sekundära problem som höftledsluxation och skolios. Många av barnen med grava neurologiska funktionshinder har också upplevt smärta i samband med olika operativa ingrepp. Barnen har dessutom andra problem som kan orsaka smärta. Ofta beskrivs stora bekymmer med ät- och sväljfunktioner, reflux och förstoppning. Många av barnen och ungdomarna har förändrad blodcirkulation, svårigheter med temperaturreglering samt störd sömn- och dygnsrytm (7). Trots att medvetenheten om barns smärta har ökat hos personal som arbetar med barn finns dock förlegade uppfattningar fortfarande kvar i samhället (1). I en amerikansk studie innefattande 145 barn med grav neurologisk funktionsnedsättning upplevde 1/3 av föräldrarna att deras barns smärta omhändertogs annorlunda än vad som förväntats för ett friskt barn (6). Det behövs således rutiner och bedömningsinstrument för att bättre fånga upp både föräldrars och barns upplevelse av smärtproblematiken samt deras önskemål om smärtbehandling. Mätning av smärta Att mäta smärta på ett objektivt sätt är svårt (8). Smärtmätningar kompliceras ibland ytterligare av svårigheten att särskilja smärtgrund och orsakssamband. 4

11 Särskilt svårt är det dessutom bland barn och ungdomar med grava neurologiska funktionshinder med utvecklingsstörning och kommunikationssvårigheter(1,8,4). En smärtbedömning bör baseras på individens upplevelse, beteende och reaktioner samt innehålla observation, undersökning, frågor till barn och föräldrar i anamnesupptagning samt någon form av smärtskattning. Smärtskattningsmetoder bör väljas med tanke på barnets ålder och förmåga att förstå samt utifrån den situation man avser att mäta (1,8,9). Självskattning och olika former av observationsmodeller är vanliga mätinstrument för lite äldre barn och ungdomar. Självskattning anses vara den mest tillförlitliga metoden för smärtbedömning men den kräver att barnet förstår begreppet smärta och kan gradera smärtans intensitet (1,8). Utan möjlighet till självskattning av smärta krävs andra åtgärder och förmåga att se på problematiken ur flera perspektiv (1,4,8). Det finns här en stor utmaning som innebär att samla baskunskap och kliniska erfarenheter från smärtarbete med barn och ungdomar med grava funktionsstörningar och komplicerad smärtproblematik. De instrument som finns tillgängliga idag upplevs inte alls motsvara behoven för skattning av smärta och utvärdering av behandlingsinsatser hos denna patientgrupp (8). Det finns ett ökande antal mätinstrument som är sammansatta av såväl psykologiska som beteendemässiga mätningar, inklusive självskattning och bedömning av olika omgivande faktorer, men alla instrument har sina begränsningar för användning t.ex. åldersnivå, avsedd situation och genomförandemetodik (8). De smärtskattningsinstrument som finns tillgängliga för barn är i de allra flesta fall utvecklade för användning vid akut procedursmärta eller vid postoperativa smärttillstånd (1,8). Beteendeskalor används ofta inom neonatalvård då de ger viktig information från barn som kommunicerar via kroppsrörelser. Instrumenten är dessvärre i stor utsträckning avsedda för nyfödda och små barn. Det stora flertalet av alla smärtskattningsinstrument är framtagna i första hand för forskningsändamål och det finns begränsad evidens för användning i klinisk verksamhet (8). Tillämpning och användning av olika instrument kommer fortsättningsvis att behöva prövas praktiskt, på olika barn och åldersgrupper samt vid olika tillfällen, då smärta blir/är ett bekymmer. Sedan flera år tillbaka är multidimensionella instrument, specifikt för barn/ ungdomar med grav neurologisk störning, under utveckling. Man bygger på systematiska observationer av barnets individuella uttryck, inklusive de ickeverbala kroppsuttrycken i kombination med bedömningsskalor där barnets vårdare har en mycket viktig informativ funktion (8,10,11). Subjektiva och objektiva mätningar kan på så sätt inrymmas i smärtskattningsinstrumentet och vidga perspektiven. Förhoppningen är att dessa instrument snart ska vara möjliga att pröva men det kräver i sig kunskap och invänjning (8). Projektets bakgrund Smärtproblematik hos barn och ungdomar har erhållit ett ökat intresse under senare delen av 1900-talet (1,4,5,9,11,12). Både klinikbunden sjukvård och öppenvård försöker i större utsträckning kartlägga och utreda barns smärta idag. För 5

12 bedömning av akuta och långvariga smärttillstånd krävs specifik kunskap. Optimal behandling kräver dessutom ofta att smärtproblemet förstås från flera perspektiv. Behandlingsinsatser för barn kan troligen optimeras genom ett tvärprofessionellt omhändertagande (1,4). Psykologer och fysiologer, i forskningsfältet och arbetet kring smärta, behöver samarbeta i förståelsen kring hjärnans och nervsystemets komplexitet vid mänskliga upplevelser och bidra till ett multidimensionellt synsätt med förslag till kombinationer av åtgärder. Bristande kunskaper kan leda till att barns smärta inte behandlas adekvat (1,4). Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har kontakt med nästan alla barn/ ungdomar med neurologiska funktionsstörningar av olika slag. Det är rimligt att anta att det finns ökad risk för smärtproblem inom denna grupp, kanske främst orsakade av motoriska funktionsnedsättningar, men även av andra skäl t.ex. från mage/tarm. Sjukgymnasten i barn- och ungdomshabilitering, som ofta träffar dessa barn och ungdomar, är en viktig person i arbetet kring smärtproblematik hos denna patientgrupp. Primär prevention för smärtproblematik inkluderas i sjukgymnastens arbete enligt Handikapp & Habiliterings dokument Basutbud Sjukgymnast 2001, sjukgymnasten ska ge manuell behandling eller träning samt rehabiliterande insatser som riktar sig mot kroppens olika organsystem inklusive smärta (13). Traditionell sjukgymnastisk behandling, som syftar till att förebygga smärta eller att få igång kroppens eget smärtstillande system, är olika former av rörelseträning exempelvis bassängträning. Avlastning, avspänning samt olika sensoriska stimuleringsmetoder som massage, kyla och värmebehandling är andra vanliga åtgärder i smärtlindrande syfte. Vid smärtbehandling till barn kan TENS och akupunktur betraktas som möjliga alternativ eller komplement. Dessvärre saknas i stor utsträckning vetenskapliga studier som belägger effekter av samtliga behandlingsmetoder för barn med smärta (1,9). Under lång tid har sjukgymnaster inom Handikapp & Habilitering (H&H) i Stockholms läns landsting (SLL) träffats i olika informella intressegrupper, oftast utifrån diagnosperspektiv, dels för att hålla kunskapsnivån inom området aktuell och dels för att öka yrkesspecifik kompetens. Inom verksamheten finns idag även en smärtgrupp bestående av sjukgymnaster med utbildning inom akupunktur. Utifrån denna grupps arbete har frågor väckts om hur och i vilken omfattning akupunkturbehandling kan ingå i habiliteringsarbetet. Detta startade i sin tur mer övergripande diskussioner och bidrog till frågeställningar om all sorts smärtbehandling och det specifika i smärtproblematiken hos barn med neurologiska funktionsstörningar. Ett starkt önskemål att systematiskt samla de erfarenheter som finns har vuxit fram. Hur och i vilken omfattning habiliteringsgymnaster uppfattar smärta hos barn och ungdomar finns idag inte dokumenterat. Det vore dessutom intressant att undersöka på vilket sätt sjukgymnastisk kompetens används för att definiera smärtproblematik hos barn och ungdomar inom habiliteringens verksamhet. 6

13 Projektets övergripande syfte är att o kartlägga smärtproblematik bland registrerade barn och ungdomar inom H&H Etapp 1 o undersöka effekter av behandling hos utvalda grupper av barn med smärtproblematik relaterad till muskeloskelettala orsaker och/eller magtarmbesvär. Etapp 2 o ta fram underlag för ett kvalificerat omhändertagande av smärtproblematik hos barn med grava neurologiska funktionshinder inom H&H. Etapp 3 ETAPP 1 Kartläggning Delrapport ETAPP 2 Projektarbeten Delrapport/er ETAPP 3 Implementering Ref.grupp / Smärtgruppen Samverkan FoUU-enhet Samverkan FoUU-enhet Samverkan Verksamhets-/ enhetschefer Enkät Sjukgymnaster Intervjuer Utbildning i smärtskattning Vårdkedjor Yrkesspec.disk Teamarbete Genomförandeplan En projektledare ansvarar i samverkan med forskningsledare från FoUU-enheten inom H&H för projektets långsiktiga genomförande. I Etapp 1 har projektledaren löpande kontakt med och stämmer av arbete med en referensgrupp. Denna utgörs av sjukgymnaster från smärtgruppen inom H&H. Parallellt med projektets genomförande och i samarbete med utbildningsansvarig och verksamhetschefer inom H&H planeras och genomförs olika utbildningsinsatser. Etapp 2 är tänkt att genomföras som ett flertal behandlingsstudier. Varje studie har en ansvarig projektledare. Samarbete sker på vanligt sätt med H&Hs FoUU-enhet och verksamhet. Viss finansiering kan ske från H&Hs FoUU-enhet, men även externa medel behöver sökas för genomförande av projekt. Projektledare får om han/hon vill hjälp med att söka externa medel. Etapp 3 har som syfte att implementera de kunskaper som erhållits under etapp 1 och 2 i vården av barn med neurologiska funktionshinder och smärta. Detta innebär troligtvis upprättandet av vårdkedjor för barn med smärtproblematik och fortbildning av personal. 7

14 Delrapport 1 Syfte Att erhålla baskunskap om sjukgymnastgruppens yrkeserfarenhet och förtrogenhet med smärta som problemområde bland barn med neurologiska funktionsstörningar. Att kartlägga sjukgymnasters uppfattning om och uppmärksammande av smärtproblematik bland registrerade barn och ungdomar inom H&H. Att få en skattning av barns och ungdomars smärtproblematik inom H&H med avseende på antal barn, funktionshindersnivåer, diagnoser och smärtorsaker. Frågeställningar Hur många barn och ungdomar registrerade inom H&H har vid en given tidpunkt smärtproblem, sett ur ett sjukgymnastiskt perspektiv? Hur har sjukgymnasten erhållit kännedom om barnets smärta? Vilka kända respektive troliga faktorer, anser sjukgymnasten, orsakar smärtan hos dessa barn och ungdomar och på vilket sätt verifieras respektive urskiljs olika sorters smärta? Inom vilken/vilka grupper av funktionshindersnivåer (se bilaga 1) är dessa barn representerade enligt sjukgymnasten? Har sjukgymnastens utbildning och verksamhetserfarenhet betydelse för hur problematiken kring smärta uppfattas? Hur beskriver sjukgymnasten smärtproblematiken hos barn och ungdomar med olika nivåer av funktionsstörningar? 8

15 Metod Datainsamling Enkätstudie I samarbete med forskningsledare från FoUU-enheten i H&H utarbetades ett förslag till en kartläggningsenkät riktad till sjukgymnaster inom verksamheten. Arbetet förankrades i referensgruppen vilken diskuterade frågor som var viktiga att ställa inledningsvis till kollegor för att erhålla en grov skattning av problemområdet. Enkäten prövades i referensgruppen (se bilaga 2). Enkäten bestod av sammanlagt åtta frågor varav fyra syftade till att få information om sjukgymnastens utbildning och yrkeserfarenhet inom habilitering och smärta. Enkäten skulle besvaras med namn och arbetsplats. En fråga avsåg att skatta antalet barn som sjukgymnasten hade ansvar för. Två frågor behandlade antalet barn med smärta och troliga orsaker till smärtan. En fråga avsåg att ringa in barnets funktionsstörning varför en lista på grupperingar av funktionshindersnivåer bifogades enkäten (se bilaga 1). Samtliga sjukgymnaster verksamma vid habiliteringscenter eller habiliteringsenheter inom SLL erbjöds att delta i enkätundersökningen, totalt 73. Enkäten skickades tillsammans med ett följebrev ut till samtliga arbetsplatser för distribution i mitten av februari Svar önskades senast Påminnelse till några arbetsplatser gjordes i mitten av mars Några sjukgymnaster kontaktades på begäran personligen av projektledaren per telefon eller via e-post med anledning av frågor kring enkätens besvarande. Fördjupningsintervjuer Sedan projektledaren sammanställt enkätsvaren diskuterades och analyserades dessa med forskningsledaren och referensgruppen. Beslutades att gå vidare med kartläggningen genom ett antal intervjuer med sjukgymnaster i grupp för att ta reda på vilka kriterier som legat till grund för enkätsvaren och på så sätt fördjupa förståelsen av enkätresultaten. En första intervjumall och ett intervjuprotokoll arbetades fram. En provintervju utfördes i en för projektledaren känd arbetsgrupp med fyra deltagande sjukgymnaster samt en protokollförare ur referensgruppen. Ytterligare anpassningar av intervjumallen gjordes därefter; dels av frågornas ordningsföljd och dels av protokollets stödpunkter. Svårigheten att som protokollförare hinna dokumentera flera personers samtal diskuterades. Beslutades att samtliga intervjuer skulle spelas in på band som stöd för protokollföringen. Den slutgiltiga intervjumallen (se bilaga 3) förankrades i referensgruppen. Intervjumallen innehöll fem huvudteman/frågor: Hur får sjukgymnasten kännedom om att barnet har ont? Hur verifieras/identifieras smärta? 9

16 Vad är muskeloskelettal smärta? Vilka är barnets uttrycksformer för smärta? Hur ser smärtproblematiken ut för barn med neurologiska funktionsstörningar? Intervjuledare var samma person vid alla tillfällen (projektledaren). Intervjuledaren har specifik ämneskunskap, är själv sjukgymnast och var för de intervjuade mer eller mindre känd sedan tidigare. Protokollförare var olika sjukgymnaster ur referensgruppen, dessa deltog inte på något sätt i samtalet. Intervjuledarens roll var att gå igenom ett tema innan övergång till nästa genom att ställa breda, öppna frågor. Vid behov fanns ett antal förutbestämda påståenden och följdfrågor att tillgå. Med syfte att få ett så representativt urval som möjligt gick förfrågan om intresse för att delta i intervjuer till fem olika habliteringscenters samtliga sjukgymnaster. En spridning över länet eftersträvades genom ett medvetet val av habiliteringscenter både i de norra och södra länsdelarna. Dessutom erbjöds alla sjukgymnaster som arbetar på H&Hs olika skolenheter att delta vid ett gemensamt intervjutillfälle. Intervjuerna bokades efter överenskommelse med respektive habiliteringscentrens sjukgymnaster vid en självvald tidpunkt. För skolgymnasterna bokades tid och lokal centralt där de som kunde/ville deltog. Deltagandet var frivilligt. Intervjuerna genomfördes mellan Databearbetning Enkäter Enkätsvaren har sammanställts till diagram och tabeller för de uppgifter som varit kvantifierbara. Sjukgymnasternas yrkeserfarenhet, smärtspecifika kunskap och antal barn med eller utan smärta som respektive sjukgymnast har kontakt med har funnits med som bakgrundsfakta för intervjuaren vid fördjupningsintervjuerna. Några beräkningar av samband mellan dessa faktorer har inte gjorts. Indelning i funktionshindersnivåer (bilaga 1) för registrerade brukare inom H&H infördes under hösten -01. Detta var således ett relativt nytt förhållningssätt vid projektets start och var vid tillfället för enkäterna fortfarande en omdiskuterad åtgärd. Beslutet att ändå använda denna indelning sågs som ett försök att ringa in den eller de funktionsstörningar som orsakar smärta utan att låsa sig vid diagnosbegrepp. Några sjukgymnaster angav i enkätsvaren förbehåll och saknade kriterier för definition av de olika grupperna. Enkätens utformning har inte medgivit identifiering av varje individs specifika grupptillhörighet. För 36 barn har ingen grupptillhörighet alls angivits vilket bör beaktas vid granskning av angivna gruppers storlek. Fördjupningsintervjuer Intervjugruppernas storlek varierade vid de olika tillfällena från två till fem personer, exklusive intervjuare och protokollförare. Sammanlagt deltog 20 sjukgym- 10

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv MPOC 2008 Measurement of Process Of Care Habilitering ur ett föräldraperspektiv Utvärdering av habiliteringsprocessen inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna 2009-07-21 Verksamhetschef Maja Gilbert

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H 2007-09-17 Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H Förbundet Blödarsjuka beviljades i december 2004 stöd ur Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Inledning Avsikten med detta dokument är att det ska vara en vägledning vid

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE SYFTEN SAMMANSÄTTNING NIVÅER UTMANINGAR FUNKTION OCH VILLKOR ÅTGÄRDER HÅKAN JÖNSSON Psykolog, konsult HÅKAN JÖNSSON KONSULT AB www.hakanjonsson.com info@hakanjonsson.com

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Utvärdering av painaway ryggbänk

Utvärdering av painaway ryggbänk Utvärdering av painaway ryggbänk ett pilotprojekt ErgITid ergonomi i tiden Kristina Rabenius Ergonom/Leg sjukgymnast 1998-07-17 Sammanfattning I kampen mot rygg och nackbesvär används idag många metoder.

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

Teamgemensamt omhändertagande av smärta

Teamgemensamt omhändertagande av smärta En vägledning till Teamgemensamt omhändertagande av smärta hos barn och ungdomar med funktionsnedsättningar 2 Innehållsförteckning Inledning...5 Att förebygga smärta...9 Att bedöma smärta...14 Typer av

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer