Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder"

Transkript

1 FoU-rapport Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder Marie Johansson Handikapp & Habilitering

2 Denna rapport kan beställas genom Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting. Marie Johansson och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting ISSN

3 Kartläggning av smärtproblematik hos barn med funktionshinder

4 Förord Smärtproblematik hos barn med neurologiska funktionshinder har inte alltid uppmärksammats tillräckligt inom habiliteringsverksamheten. Rapporten presenterar resultatet av en inledande kartläggning som gjorts för att fokusera problemet smärta hos den grupp barn och därmed försöka komma en bit vidare inom området. Studien har som metodik använt sig av enkät kompletterad med gruppintervju riktad till sjukgymnasterna inom Handikapp och Habilitering. Tanken är att efter denna första kartläggningsfas gå vidare med utbildningen avseende bedömning och behandling av smärta hos barn samt förhoppningsvis även att genomföra några behandlingsstudier. Stockholm i mars 2003 Carina Hjelm Habiliteringschef

5 Sammanfattning Syftet med denna kartläggning var att belysa problemområdet smärta hos barn med funktionshinder inom Handikapp & Habilitering (H&H) i Stockholms Läns Landsting (SLL). En inledande enkätstudie till sjukgymnaster inom H&H begränsades till frågeställningar som rör hur många barn som har smärta, hur kännedom om smärta kan fås, vilken typ av smärta som avses och hur differentiering mellan olika smärtande tillstånd görs. Enkäten visade att sjukgymnasterna uppskattade att 217 barn och ungdomar av som sjukgymnasterna sammantaget ansvarade för, hade någon form av smärtproblematik. Av dessa hade 187 barns smärta varat längre än 3 veckor. Den vanligaste orsaken till smärta var av muskeloskelletal karaktär. Smärtproblematiken var relativt jämt fördelad mellan olika grupper av funktionshinder. Enkäten följdes upp med sex intervjuer i grupp. Syftet var att fördjupa den kunskap som förvärvats i enkätsvaren. Fem huvudteman diskuterades: 1) Hur får sjukgymnasten kännedom om att barnet har ont? 2) Hur verifieras/identifieras smärta? 3)Vad är muskeloskelettal smärta? 4) Vilka är barnets uttrycksformer för smärta? 5) Hur ser smärtproblematiken ut för barn med neurologiska funktionsstörningar? Sjukgymnastens arbete med frågeställningar kring smärta varierade stort utifrån barnets funktionshinder och barnets specifika problematik. Att kartlägga smärtproblematik föreföll vara ett omfattande och komplext arbete där barnets uttryck i kombination med föräldrars beskrivning var vägledande. En god kommunikation mellan sjukgymnast och barn, och föräldrar eller andra vårdare ansågs vara en viktig förutsättning. Att säkerställa smärtproblematik hos barn med begränsade möjligheter till kommunikation bedömdes vara en svår uppgift. Behovet av olika instrument för strukturerad analys och utvärdering av behandling diskuterades. Sjukgymnasterna påtalade ett behov av kunskapsfördjupning inom detta område. Många sjukgymnaster talade om vikten av att se på smärta ur ett vidare perspektiv och att de fysiska symtomen bara är en del av problematiken. Samarbetsformer mellan olika yrkeskategorier för kartläggning och behandling av smärta sågs som mycket betydelsefulla. Vid fyra av intervjuerna diskuterades livligt vikten av smärtförebyggande sjukgymnastiskt arbete. Vissa frågor om smärta och viss osäkerhet vid val av behandlingsstrategi kommer troligen alltid att finnas. Ett tydliggörande av sjukgymnastisk intervention hos barn med funktionshinder och vid olika smärttillstånd kan bland annat erhållas genom systematisk prövning och utvärdering. En förhoppning är att i Kartläggningsprojektets fortsättning, Etapp 2, starta och genomföra några behandlingsstudier som pilotprojekt. I det fortsatta arbetet är det viktigt att inkludera ett brukarperspektiv på insatser mot smärtproblem, här finns ytterligare kartläggningsarbete att göra. Ett övergripande syfte för projektet är att ta fram underlag för att ledningen inom H&H ska kunna verka för formulering av vårdkedjor för barn och ungdomar med grava neurologiska funktionsstörningar och smärtproblem.

6 Författarens förord Jag har under 12 års arbete inom barn- och ungdomshabilitering träffat många barn med olika neurologiska funktionshinder. Smärtproblematik bland dessa brukare är i habiliteringens vardag ofta frågor för sjukgymnasten där intervention baseras på individuell kunskap och erfarenhet. För barn med grava neurologiska funktionsstörningar har frågor om smärta i några fall varit mycket svåra att hantera, både att förstå och att behandla. Det är ofta en sammansatt bild som kartläggs och för några barn, och kanske särskilt ungdomar, har smärta funnits med under lång tid. För några barn och ungdomar kan man tydligt se direkta orsaker till smärtan men för vissa barn/ungdomar är problematiken mycket mer komplex. Jag har flera gånger uppfattat problematikens omfattning som påverkad av en mängd omgivande faktorer. Min egen uppmärksamhet och barnets förmåga till någon form av kommunikation anser jag har stor betydelse. Jag har på olika sätt upplevt att barns och ungdomars smärtproblematik inte fått den uppmärksamhet som man kan önska. I samtal med några föräldrar har framkommit att smärta varit ett bekymmer som inte tidigare diskuterats, barn och familj har utvecklat strategier för att leva med smärtproblematiken som en del av vardagen. Ur en blandning av frustration, där mina kunskaper och möjligheter till behandlingsåtgärder inte alltid känts tillräckliga, och undran över hur andra sjukgymnaster gör, har jag sökt mig vidare. I och med fortbildning i akupunktur som behandling har mitt intresse för smärtans komplexa mekanismer ytterligare ökat. Jag har därför deltagit i en sjukgymnastisk intressegrupp för frågor om smärtmetodik inom Handikapp & Habilitering (H&H). Detta har i sin tur lett mig in i arbetet som projektledare för kartläggning av smärtproblematik hos barn och ungdomar med neurologiska funktionsstörningar. Jag har som projektledare ansvarat för genomförande av projektets etapp 1. I planeringsarbetet inför projektstarten har diskussionerna bland annat utgått från pågående metodutvecklingsarbete med en ökad systematisering av sjukgymnastiskt arbete inom habiliteringen. Genom samverkan med forskningsledare från FoUU-enheten inom H&H har vi prövat att länka samman sjukgymnastisk habiliteringspraktik med den erfarenhet och kunskap som finns inom forskning och utvecklingsarbete. Parallellt med projektets genomförande och i samarbete med utbildningsansvarig och verksamhetschefer inom H&H planeras för utbildningsinsatser avseende bedömning och behandling av smärta hos barn och ungdom med olika neurologiska funktionsstörningar. Kartläggningsarbetet har fortlöpande diskuterats i en referensgrupp som utgjorts av sjukgymnaster från smärtgruppen inom H&H. I diskussionerna kring projektets syfte och metodval har kartläggningsområdets bredd uppmärksammats, varför projektets totala omfattning och långsiktighet är svår att överblicka. Projektet har därför delats in i flera steg där de olika etapperna bygger på varandra och varje etapp har syfte och frågeställningar underställda projektets övergri-pande syfte.

7 Denna delrapport är en sammanställning av kartläggningsarbetet i etapp 1 som innehållit en enkätundersökning och fördjupningsintervjuer. Det är genom alla de sjukgymnaster som besvarat den inledande enkäten som en första skattning av smärtproblematikens omfattning erhållits, så som den uppfattats av sjukgymnaster. Det är genom de intervjuade sjukgymnasternas deltagande som vidare frågor har kunnat testas. Några antaganden om hur sjukgymnaster uppfattar barn och ungdomars smärta har bekräftats, flera frågor återstår att undersöka och nya frågor har väckts. Rapporten kan ses som ett försök att samla många sjukgymnasters uppfattningar och erfarenheter kring smärtproblematik hos barn och ungdomar med funktionshinder, både ur ett kvantitativt och ur ett kvalitativt perspektiv. Tack till alla sjukgymnaster som deltagit i kartläggningen. Tack för att ni tagit er tid! Jag vill särskilt tacka er som deltog vid fördjupningsintervjuerna. Ni har generöst delat med er av era erfarenheter och varit mycket uppriktiga i förmedlandet av vilka svårigheter som sjukgymnastiskt arbetet med smärtproblematik inom habiliteringens arbetsfält innefattar. Tack för det! Jag vill även tacka smärtgruppens sjukgymnaster för gott samarbete under kartläggningens gång. Tack till Ann, Liselott, Emma, Fia och Elisabeth för allt arbete med intervjuerna. Tack till H&Hs FoUU-enhet som givit goda och nödvändiga förutsättningar för projektets genomförande. Ett varmt tack till min handledare Eva Brogren Carlberg för stort engagemang och proffsig handledning. Tack till mina arbetskamrater på HC Nacka, med praktisk hjälp och vänligt stöd - i alla lägen är ni mina bästa supporters. Utan er alla hade denna kartläggning inte kommit igång! Tack till Alf, Karl Johan och Andreas för tålamod med mina gränslösa arbetstider under projekttiden. Ni ger mej andra perspektiv! Stockholm i februari 2003 Marie Johansson

8 Innehåll Inledning...3 Vad är smärta?... 3 Barns upplevelse av smärta... 3 Smärta hos barn med neurologiska funktionshinder... 4 Mätning av smärta... 4 Projektets bakgrund... 5 Projektets övergripande syfte... 7 Genomförandeplan... 7 Delrapport Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Metod...9 Datainsamling... 9 Databearbetning Resultat av enkäter...12 Svarsfrekvens Sjukgymnastens yrkeserfarenhet Antal barn med och utan smärta Smärtorsaker Indelning i funktionshindersnivågrupper Resultat av intervjuer...16 Hur får sjukgymnasten kännedom om att barnet har ont? Hur identifierar sjukgymnasten barnets smärta? Kartläggningen Smärtskattningsinstrument Utökad kartläggning Barnets uttrycksformer Muskel- och skelettsmärta Hur skiljer sig smärtproblematiken åt mellan barn på olika funktionsnivåer? 21 Diskussion...23 Kommentarer till enkätsvar Kommentarer till intervjuerna Sammanfattande reflektioner Framtida frågeställningar Referenslista Bilagor

9 Inledning Vad är smärta? Smärtsinnet är ett fysiologiskt varningssystem och smärta startar kroppens eget stressystem. Det mänskliga smärtsystemet utvecklas mycket tidigt, redan halvvägs genom fosterstadiet finns det kemiska och anatomiska förutsättningar för fortledning av smärtimpulser. För att smärtsignaler ska uppstå och fortledas fordras att ett visst tröskelvärde av skadlig stimulering uppnåtts alternativt att det finns en störning i nervsystemet. Inom centrala nervsystemet (CNS) finns på flera nivåer inbyggda system för dämpning respektive förstärkning av smärtsignaler på dess väg till högre centra. Smärtupplevelsen kan ytterligare bearbetas och känslomässigt färgas i hjärnan (1). Smärta definieras enligt International Association for the Study of Pain (IASP) som en obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada (2). Smärta kan klassificeras i 4 huvudgrupper: Nociceptiv dvs orsakad av vävnadsskada. Neurogen dvs orsakad av skada i nervsystemet. Psykisk dvs orsakad av psykisk sjukdom eller störning. Idiopatisk dvs orsaken är okänd Smärta är en subjektiv, sensorisk och emotionell upplevelse. Patientens smärtupplevelse är oftast relaterad till en kombination av olika orsaker och sammanhang. Smärta kan vara ett akut bekymmer eller en upplevelse som mer eller mindre kontinuerligt följer människan genom livet. Smärta sätter spår, långvarig och upprepad smärta kan till och med leda till celldöd i CNS (1). Vid långvariga smärttillstånd kan smärtsystemet adaptera (ställa om sig) så att de fysiologiska variabler som normalt kännetecknar smärta inte längre är tillförlitliga. Man vet också att kroniska smärttillstånd har en negativ effekt på människans vardagsfunktion (1). Ytterst har upplevelse av smärta, oberoende av individens funktionsnivå, hos barn eller vuxen, betydelse för förutsättningar till god livskvalitet (3,4). Barns upplevelse av smärta Barns och ungdomars upplevelse av och uttryck för smärta skiljer sig från vuxnas. Känslor och tidigare erfarenheter färgar upplevelsen av smärta vilket ger mycket stora variationer i barns uttryck för smärtupplevelser och minnet av dessa. Smärtsensationen är också föränderlig genom livet (1). Kunskap om omgivande faktorer som påverkar barnets smärtupplevelse är betydelsefull och dokumentation finns idag i allt större utsträckning. Information har samlats utifrån många olika aspekter: barnets diagnos, ålder, typ av operationer och/eller andra 3

10 procedurer (t.ex. provtagning eller medicinering) samt utifrån val av smärtstillande medel (1,4). Barnets förståelse av orsaken till sin smärta kan exempelvis vara av stor vikt för smärtreaktionen. Barnets möjlighet att själv påverka och styra sin smärtlindrande behandling, genom tillräcklig information och egen motivation, kan också vara av betydelse för upplevelsen av smärtsamma tillstånd, på kort och på lång sikt. Föräldrars oro har också betydelse för barnets smärtupplevelse. Att ge adekvat smärtlindring är viktigt då smärta kan skapa ett lidande som på olika sätt kan påverka barnets hela utveckling inklusive socialt umgänge och kunskapsinhämtande (1). Smärta hos barn med neurologiska funktionshinder Smärtupplevelsen hos barn med grav neurologisk skada är ofta ännu mer komplex och även i viss mån förvirrande, många frågor om smärtans uppkomst och karaktär är svåra att besvara. Detta upplevs generellt som ett problem som gör det svårt att uppnå ökad kunskap och förståelse av dessa barns smärtproblematik. För övrigt finns inte några bevis för att smärtkänslighet eller smärtupplevelser på annat sätt skiljer sig från det normala på grund av förändrad förmåga att förstå eller uttrycka sin smärta (1,5). Kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar innebär dock en avgörande skillnad som begränsar barnets möjlighet att uttrycka och påkalla behov av smärtlindring. Det är därför möjligt att smärtproblem hos den grupp barn undervärderats, både av behandlare och föräldrar (1,4,5). Forskning har visat att både föräldrar och vårdare har en tendens att skatta barnets smärta som lindrigare än vad barnet själv upplever den (3,6 ). En neurologisk grundproblematik kan leda till att barnet har svårt att reglera sin muskelspänning vilket bland annat kan ge smärta från leder och muskler samt ge upphov till sekundära problem som höftledsluxation och skolios. Många av barnen med grava neurologiska funktionshinder har också upplevt smärta i samband med olika operativa ingrepp. Barnen har dessutom andra problem som kan orsaka smärta. Ofta beskrivs stora bekymmer med ät- och sväljfunktioner, reflux och förstoppning. Många av barnen och ungdomarna har förändrad blodcirkulation, svårigheter med temperaturreglering samt störd sömn- och dygnsrytm (7). Trots att medvetenheten om barns smärta har ökat hos personal som arbetar med barn finns dock förlegade uppfattningar fortfarande kvar i samhället (1). I en amerikansk studie innefattande 145 barn med grav neurologisk funktionsnedsättning upplevde 1/3 av föräldrarna att deras barns smärta omhändertogs annorlunda än vad som förväntats för ett friskt barn (6). Det behövs således rutiner och bedömningsinstrument för att bättre fånga upp både föräldrars och barns upplevelse av smärtproblematiken samt deras önskemål om smärtbehandling. Mätning av smärta Att mäta smärta på ett objektivt sätt är svårt (8). Smärtmätningar kompliceras ibland ytterligare av svårigheten att särskilja smärtgrund och orsakssamband. 4

11 Särskilt svårt är det dessutom bland barn och ungdomar med grava neurologiska funktionshinder med utvecklingsstörning och kommunikationssvårigheter(1,8,4). En smärtbedömning bör baseras på individens upplevelse, beteende och reaktioner samt innehålla observation, undersökning, frågor till barn och föräldrar i anamnesupptagning samt någon form av smärtskattning. Smärtskattningsmetoder bör väljas med tanke på barnets ålder och förmåga att förstå samt utifrån den situation man avser att mäta (1,8,9). Självskattning och olika former av observationsmodeller är vanliga mätinstrument för lite äldre barn och ungdomar. Självskattning anses vara den mest tillförlitliga metoden för smärtbedömning men den kräver att barnet förstår begreppet smärta och kan gradera smärtans intensitet (1,8). Utan möjlighet till självskattning av smärta krävs andra åtgärder och förmåga att se på problematiken ur flera perspektiv (1,4,8). Det finns här en stor utmaning som innebär att samla baskunskap och kliniska erfarenheter från smärtarbete med barn och ungdomar med grava funktionsstörningar och komplicerad smärtproblematik. De instrument som finns tillgängliga idag upplevs inte alls motsvara behoven för skattning av smärta och utvärdering av behandlingsinsatser hos denna patientgrupp (8). Det finns ett ökande antal mätinstrument som är sammansatta av såväl psykologiska som beteendemässiga mätningar, inklusive självskattning och bedömning av olika omgivande faktorer, men alla instrument har sina begränsningar för användning t.ex. åldersnivå, avsedd situation och genomförandemetodik (8). De smärtskattningsinstrument som finns tillgängliga för barn är i de allra flesta fall utvecklade för användning vid akut procedursmärta eller vid postoperativa smärttillstånd (1,8). Beteendeskalor används ofta inom neonatalvård då de ger viktig information från barn som kommunicerar via kroppsrörelser. Instrumenten är dessvärre i stor utsträckning avsedda för nyfödda och små barn. Det stora flertalet av alla smärtskattningsinstrument är framtagna i första hand för forskningsändamål och det finns begränsad evidens för användning i klinisk verksamhet (8). Tillämpning och användning av olika instrument kommer fortsättningsvis att behöva prövas praktiskt, på olika barn och åldersgrupper samt vid olika tillfällen, då smärta blir/är ett bekymmer. Sedan flera år tillbaka är multidimensionella instrument, specifikt för barn/ ungdomar med grav neurologisk störning, under utveckling. Man bygger på systematiska observationer av barnets individuella uttryck, inklusive de ickeverbala kroppsuttrycken i kombination med bedömningsskalor där barnets vårdare har en mycket viktig informativ funktion (8,10,11). Subjektiva och objektiva mätningar kan på så sätt inrymmas i smärtskattningsinstrumentet och vidga perspektiven. Förhoppningen är att dessa instrument snart ska vara möjliga att pröva men det kräver i sig kunskap och invänjning (8). Projektets bakgrund Smärtproblematik hos barn och ungdomar har erhållit ett ökat intresse under senare delen av 1900-talet (1,4,5,9,11,12). Både klinikbunden sjukvård och öppenvård försöker i större utsträckning kartlägga och utreda barns smärta idag. För 5

12 bedömning av akuta och långvariga smärttillstånd krävs specifik kunskap. Optimal behandling kräver dessutom ofta att smärtproblemet förstås från flera perspektiv. Behandlingsinsatser för barn kan troligen optimeras genom ett tvärprofessionellt omhändertagande (1,4). Psykologer och fysiologer, i forskningsfältet och arbetet kring smärta, behöver samarbeta i förståelsen kring hjärnans och nervsystemets komplexitet vid mänskliga upplevelser och bidra till ett multidimensionellt synsätt med förslag till kombinationer av åtgärder. Bristande kunskaper kan leda till att barns smärta inte behandlas adekvat (1,4). Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har kontakt med nästan alla barn/ ungdomar med neurologiska funktionsstörningar av olika slag. Det är rimligt att anta att det finns ökad risk för smärtproblem inom denna grupp, kanske främst orsakade av motoriska funktionsnedsättningar, men även av andra skäl t.ex. från mage/tarm. Sjukgymnasten i barn- och ungdomshabilitering, som ofta träffar dessa barn och ungdomar, är en viktig person i arbetet kring smärtproblematik hos denna patientgrupp. Primär prevention för smärtproblematik inkluderas i sjukgymnastens arbete enligt Handikapp & Habiliterings dokument Basutbud Sjukgymnast 2001, sjukgymnasten ska ge manuell behandling eller träning samt rehabiliterande insatser som riktar sig mot kroppens olika organsystem inklusive smärta (13). Traditionell sjukgymnastisk behandling, som syftar till att förebygga smärta eller att få igång kroppens eget smärtstillande system, är olika former av rörelseträning exempelvis bassängträning. Avlastning, avspänning samt olika sensoriska stimuleringsmetoder som massage, kyla och värmebehandling är andra vanliga åtgärder i smärtlindrande syfte. Vid smärtbehandling till barn kan TENS och akupunktur betraktas som möjliga alternativ eller komplement. Dessvärre saknas i stor utsträckning vetenskapliga studier som belägger effekter av samtliga behandlingsmetoder för barn med smärta (1,9). Under lång tid har sjukgymnaster inom Handikapp & Habilitering (H&H) i Stockholms läns landsting (SLL) träffats i olika informella intressegrupper, oftast utifrån diagnosperspektiv, dels för att hålla kunskapsnivån inom området aktuell och dels för att öka yrkesspecifik kompetens. Inom verksamheten finns idag även en smärtgrupp bestående av sjukgymnaster med utbildning inom akupunktur. Utifrån denna grupps arbete har frågor väckts om hur och i vilken omfattning akupunkturbehandling kan ingå i habiliteringsarbetet. Detta startade i sin tur mer övergripande diskussioner och bidrog till frågeställningar om all sorts smärtbehandling och det specifika i smärtproblematiken hos barn med neurologiska funktionsstörningar. Ett starkt önskemål att systematiskt samla de erfarenheter som finns har vuxit fram. Hur och i vilken omfattning habiliteringsgymnaster uppfattar smärta hos barn och ungdomar finns idag inte dokumenterat. Det vore dessutom intressant att undersöka på vilket sätt sjukgymnastisk kompetens används för att definiera smärtproblematik hos barn och ungdomar inom habiliteringens verksamhet. 6

13 Projektets övergripande syfte är att o kartlägga smärtproblematik bland registrerade barn och ungdomar inom H&H Etapp 1 o undersöka effekter av behandling hos utvalda grupper av barn med smärtproblematik relaterad till muskeloskelettala orsaker och/eller magtarmbesvär. Etapp 2 o ta fram underlag för ett kvalificerat omhändertagande av smärtproblematik hos barn med grava neurologiska funktionshinder inom H&H. Etapp 3 ETAPP 1 Kartläggning Delrapport ETAPP 2 Projektarbeten Delrapport/er ETAPP 3 Implementering Ref.grupp / Smärtgruppen Samverkan FoUU-enhet Samverkan FoUU-enhet Samverkan Verksamhets-/ enhetschefer Enkät Sjukgymnaster Intervjuer Utbildning i smärtskattning Vårdkedjor Yrkesspec.disk Teamarbete Genomförandeplan En projektledare ansvarar i samverkan med forskningsledare från FoUU-enheten inom H&H för projektets långsiktiga genomförande. I Etapp 1 har projektledaren löpande kontakt med och stämmer av arbete med en referensgrupp. Denna utgörs av sjukgymnaster från smärtgruppen inom H&H. Parallellt med projektets genomförande och i samarbete med utbildningsansvarig och verksamhetschefer inom H&H planeras och genomförs olika utbildningsinsatser. Etapp 2 är tänkt att genomföras som ett flertal behandlingsstudier. Varje studie har en ansvarig projektledare. Samarbete sker på vanligt sätt med H&Hs FoUU-enhet och verksamhet. Viss finansiering kan ske från H&Hs FoUU-enhet, men även externa medel behöver sökas för genomförande av projekt. Projektledare får om han/hon vill hjälp med att söka externa medel. Etapp 3 har som syfte att implementera de kunskaper som erhållits under etapp 1 och 2 i vården av barn med neurologiska funktionshinder och smärta. Detta innebär troligtvis upprättandet av vårdkedjor för barn med smärtproblematik och fortbildning av personal. 7

14 Delrapport 1 Syfte Att erhålla baskunskap om sjukgymnastgruppens yrkeserfarenhet och förtrogenhet med smärta som problemområde bland barn med neurologiska funktionsstörningar. Att kartlägga sjukgymnasters uppfattning om och uppmärksammande av smärtproblematik bland registrerade barn och ungdomar inom H&H. Att få en skattning av barns och ungdomars smärtproblematik inom H&H med avseende på antal barn, funktionshindersnivåer, diagnoser och smärtorsaker. Frågeställningar Hur många barn och ungdomar registrerade inom H&H har vid en given tidpunkt smärtproblem, sett ur ett sjukgymnastiskt perspektiv? Hur har sjukgymnasten erhållit kännedom om barnets smärta? Vilka kända respektive troliga faktorer, anser sjukgymnasten, orsakar smärtan hos dessa barn och ungdomar och på vilket sätt verifieras respektive urskiljs olika sorters smärta? Inom vilken/vilka grupper av funktionshindersnivåer (se bilaga 1) är dessa barn representerade enligt sjukgymnasten? Har sjukgymnastens utbildning och verksamhetserfarenhet betydelse för hur problematiken kring smärta uppfattas? Hur beskriver sjukgymnasten smärtproblematiken hos barn och ungdomar med olika nivåer av funktionsstörningar? 8

15 Metod Datainsamling Enkätstudie I samarbete med forskningsledare från FoUU-enheten i H&H utarbetades ett förslag till en kartläggningsenkät riktad till sjukgymnaster inom verksamheten. Arbetet förankrades i referensgruppen vilken diskuterade frågor som var viktiga att ställa inledningsvis till kollegor för att erhålla en grov skattning av problemområdet. Enkäten prövades i referensgruppen (se bilaga 2). Enkäten bestod av sammanlagt åtta frågor varav fyra syftade till att få information om sjukgymnastens utbildning och yrkeserfarenhet inom habilitering och smärta. Enkäten skulle besvaras med namn och arbetsplats. En fråga avsåg att skatta antalet barn som sjukgymnasten hade ansvar för. Två frågor behandlade antalet barn med smärta och troliga orsaker till smärtan. En fråga avsåg att ringa in barnets funktionsstörning varför en lista på grupperingar av funktionshindersnivåer bifogades enkäten (se bilaga 1). Samtliga sjukgymnaster verksamma vid habiliteringscenter eller habiliteringsenheter inom SLL erbjöds att delta i enkätundersökningen, totalt 73. Enkäten skickades tillsammans med ett följebrev ut till samtliga arbetsplatser för distribution i mitten av februari Svar önskades senast Påminnelse till några arbetsplatser gjordes i mitten av mars Några sjukgymnaster kontaktades på begäran personligen av projektledaren per telefon eller via e-post med anledning av frågor kring enkätens besvarande. Fördjupningsintervjuer Sedan projektledaren sammanställt enkätsvaren diskuterades och analyserades dessa med forskningsledaren och referensgruppen. Beslutades att gå vidare med kartläggningen genom ett antal intervjuer med sjukgymnaster i grupp för att ta reda på vilka kriterier som legat till grund för enkätsvaren och på så sätt fördjupa förståelsen av enkätresultaten. En första intervjumall och ett intervjuprotokoll arbetades fram. En provintervju utfördes i en för projektledaren känd arbetsgrupp med fyra deltagande sjukgymnaster samt en protokollförare ur referensgruppen. Ytterligare anpassningar av intervjumallen gjordes därefter; dels av frågornas ordningsföljd och dels av protokollets stödpunkter. Svårigheten att som protokollförare hinna dokumentera flera personers samtal diskuterades. Beslutades att samtliga intervjuer skulle spelas in på band som stöd för protokollföringen. Den slutgiltiga intervjumallen (se bilaga 3) förankrades i referensgruppen. Intervjumallen innehöll fem huvudteman/frågor: Hur får sjukgymnasten kännedom om att barnet har ont? Hur verifieras/identifieras smärta? 9

16 Vad är muskeloskelettal smärta? Vilka är barnets uttrycksformer för smärta? Hur ser smärtproblematiken ut för barn med neurologiska funktionsstörningar? Intervjuledare var samma person vid alla tillfällen (projektledaren). Intervjuledaren har specifik ämneskunskap, är själv sjukgymnast och var för de intervjuade mer eller mindre känd sedan tidigare. Protokollförare var olika sjukgymnaster ur referensgruppen, dessa deltog inte på något sätt i samtalet. Intervjuledarens roll var att gå igenom ett tema innan övergång till nästa genom att ställa breda, öppna frågor. Vid behov fanns ett antal förutbestämda påståenden och följdfrågor att tillgå. Med syfte att få ett så representativt urval som möjligt gick förfrågan om intresse för att delta i intervjuer till fem olika habliteringscenters samtliga sjukgymnaster. En spridning över länet eftersträvades genom ett medvetet val av habiliteringscenter både i de norra och södra länsdelarna. Dessutom erbjöds alla sjukgymnaster som arbetar på H&Hs olika skolenheter att delta vid ett gemensamt intervjutillfälle. Intervjuerna bokades efter överenskommelse med respektive habiliteringscentrens sjukgymnaster vid en självvald tidpunkt. För skolgymnasterna bokades tid och lokal centralt där de som kunde/ville deltog. Deltagandet var frivilligt. Intervjuerna genomfördes mellan Databearbetning Enkäter Enkätsvaren har sammanställts till diagram och tabeller för de uppgifter som varit kvantifierbara. Sjukgymnasternas yrkeserfarenhet, smärtspecifika kunskap och antal barn med eller utan smärta som respektive sjukgymnast har kontakt med har funnits med som bakgrundsfakta för intervjuaren vid fördjupningsintervjuerna. Några beräkningar av samband mellan dessa faktorer har inte gjorts. Indelning i funktionshindersnivåer (bilaga 1) för registrerade brukare inom H&H infördes under hösten -01. Detta var således ett relativt nytt förhållningssätt vid projektets start och var vid tillfället för enkäterna fortfarande en omdiskuterad åtgärd. Beslutet att ändå använda denna indelning sågs som ett försök att ringa in den eller de funktionsstörningar som orsakar smärta utan att låsa sig vid diagnosbegrepp. Några sjukgymnaster angav i enkätsvaren förbehåll och saknade kriterier för definition av de olika grupperna. Enkätens utformning har inte medgivit identifiering av varje individs specifika grupptillhörighet. För 36 barn har ingen grupptillhörighet alls angivits vilket bör beaktas vid granskning av angivna gruppers storlek. Fördjupningsintervjuer Intervjugruppernas storlek varierade vid de olika tillfällena från två till fem personer, exklusive intervjuare och protokollförare. Sammanlagt deltog 20 sjukgym- 10

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare. Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014 Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011 Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kortversion med yrkeskrav och ämnesområden www.projektcarpe.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

AKTIVITETER OCH RELATIONER

AKTIVITETER OCH RELATIONER AKTIVITETER OCH RELATIONER Att stödja till aktiviteter och relationer utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med funktionsnedsättningar, oavsett diagnos,

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

spine-coaching life Functional spine-functional life FRÅGOR OCH SVAR

spine-coaching life Functional spine-functional life FRÅGOR OCH SVAR spine-coaching life Functional spine-functional life FRÅGOR OCH SVAR Frågor och svar Vilket vetenskapligt stöd finns? Ryggbesvär orsakas sällan av allvarliga bakomliggande sjukdomar. Stöd för att ryggbesvär

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %. ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv MPOC 2008 Measurement of Process Of Care Habilitering ur ett föräldraperspektiv Utvärdering av habiliteringsprocessen inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna 2009-07-21 Verksamhetschef Maja Gilbert

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:89 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:34 av Janet Mackegård m fl (s) om införande av ytterligare habiliteringscenter för autism och autismliknande tillstånd samt individuellt

Läs mer

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - Maj 2013 Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer