kunskap, förståelse & bemötande. Om föreläsaren. Om eftermiddagen. Vad är självskadebeteende? Ett nytt fenomen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-05-19. - kunskap, förståelse & bemötande. Om föreläsaren. Om eftermiddagen. Vad är självskadebeteende? Ett nytt fenomen?"

Transkript

1 Om föreläsaren Thérèse Eriksson, beteendevetare, f.k. psykologi Självskadebeteende - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare Initiativtagare till föreningen SHEDO Grundare och redaktör för IKOS Författare till Möt mig som jag är samt Slutstation rättspsyk om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott (med Sofia Åkerman). Bidragit med rapporten Patienters erfarenheter av vård för självskadebeteende till nationella självskadeprojektets förstudie. (Med Sofia Åkerman). Om eftermiddagen BEMÖTANDE Vad är självskadebeteende? Varför självskadebeteende Hur kan man hjälpa någon att sluta skada sig själv? Bemötande & förhållningssätt Självskadebeteende i skola och fritidsverksamhet Kort om prevention/behandling FÖRSTÅELSE KUNSKAP Ett nytt fenomen? Vad är självskadebeteende? Självskadebeteende har sannolikt funnits lika länge som människan Antika texter: en man som skurit sig i benet med kniv, en som skadade sig med stenar, en annan man hade stuckit ut sina egna ögon. Ofta väldigt dramatiska självskador. Från första och andra världskriget finns rapporter om soldater som vådasköt sig själva för att skickas hem från striderna Menninger: partiellt självmord för att undvika fullbordat självmord ökning USA: betraktades fortfarande som självmordsförsök kraftig ökning i Sverige som nu planat ut något. Främst unga kvinnor som finns i vården. Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden, utan medvetet självmordssyfte. Beteendet är inte sanktionerat av samhället (t ex. som piercings och tatueringar är) 1

2 Självskadebeteende och självmord Självdestruktivt beteende Självskadebeteende är inte misslyckade självmordsförsök Självskadebeteende är en copingstrategi med syfte att överleva självmordförsök syftar till att avsluta livet. Tidigare självskadebeteende är en av de starkaste eller den starkaste prediktorn för självmord. Missbruk Sociala beteenden Självskadebeteende Ätstörningar Självmordsbeteende Viss koppling mellan metod och risk för självmord: skärande (cutting) och förgiftning (poisoning) innebär en lägre risk för självmord än t.ex. strypning, hängning, dränkning. Alkohol Narkotika Relationer Sex Icke-suicidalt självskadebeteende Icke-suicidal förgiftning Anorexi Bulimi UNS Hetsätning Självmords -tankar - planer - försök Vem drabbas? Könsskillnader Personer med och utan psykiatriska diagnoser Debuterar ofta i tidig tonår, men förekommer i alla åldrar Trygga och otrygga uppväxtförhållanden. Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp innebär ökad risk. Tjejer och killar HBTQ Tjejer skär och rispar sig i högre utsträckning än vad killar gör Killar tenderar att ha ett mer aggressivt självskadebeteende Inga könsskillnader bland de som skadar sig oftast (i.e. > 5 ggr det senaste halvåret) Killar utsätts för dubbel stigmatisering Hur vanligt är det? Oftast vanligare hos tjejer än hos killar I ungdomspopulationer har upp mot 50 % testat Omkring 4 % av totalpopulationen Skillnader i resultat beror bland annat på hur forskarna definierat självskadebeteende och huruvida man studerat kliniska grupper (tex. i psykiatrin) eller tvärsnitt (tex. skolor) Social eller psykiatrisk problematik? 2

3 Självskadebeteende och diagnoser Ångest Missbruk Depression Borderline/ Emotionell instabil personlighetsstörning PTSD Dissociation Självskadebeteende borderline Ätstörningar Neuropsykiatriska tillstånd Vården ville hjälpa, men stirrade sig blinda på en diagnos som visade sig inte stämma. De lyssnade inte på mig när jag försökte förklara, utan allt var uttryck för min borderline. Det var ett väldigt sjukdomstänk, allt sågs som sjukt och det påpekades. Det friska som fanns i mig framhävdes aldrig, jag kände att jag blev en självuppfyllande profetia: det som sades om mig blev mig. Eriksson & Åkerman, 2012 Jag fick (bland annat) diagnosen borderline, redan när jag var sexton, och den diagnosen har jag än idag (jag är nitton) även fast jag har gjort en utredning som visade att jag inte uppfyllde kriterierna för att diagnostiseras med borderline. Det gör mig ledsen och förbannad, inte bara för att det är en felaktig diagnos jag inte känner igen mig i, utan också för att jag upplever att de inte lyssnar på mig. Eriksson & Åkerman, 2012 Hur kan man förstå? Självskadebeteende är inte meningslöst ett meningslöst beteende upphör Varför börjar någon skada sig själv? Social smitta Någonstans ifrån hörde jag talas om tjejer som skadade sig själva när de mådde dåligt, att de tyckte att det fungerade ångestlindrande, så en nyårsafton satt jag ensam inne på toaletten och provade att skära mig i armen för att lindra den extrema ångest jag kände då. Efter det var jag fast. Slumpen Syftet från början är inte att skada sig själv, men genom en olycka eller liknande kan man upptäcka en lättnad i smärta eller skada. 3

4 Varför självskadebeteende? Varför självskadebeteende? För att må bättre Distraktion Uttrycka känslor Frigöra negativa känslor och spänningar För att göra känslomässig smärta tydligare och mer greppbar För att straffa sig själv För att kommunicera med andra människor För att befästa sin identitet Självskadebeteende fungerar ofta som en copingmekanism det är ett sätt att hantera livet när det är svårt. Självskadebeteende kan också vara ett sätt att undvika självmord alltså ett sätt att överleva. Utgå ALLTID ifrån att den drabbade gör sitt bästa utifrån sina givna förutsättning. Gratz & Chapman 2010, Freedom from self-harm Varför är det viktigt att känna till funktionen med självskadebeteende? För att skapa förståelse för handlingen självskadebeteende är sällan irrationellt För att minska den stigmatisering som självskadebeteende innebär För att underlätta att hitta alternativ till självskador Att sluta med självskadebeteendet utan att ersätta den funktion självskadebeteendet fyllt med någonting konstruktivt, eller förändra behovet, är mycket svårt När jag har varit inlagd, på både BUP & vuxenpsyk, så har det nog aldrig varit så att någon har satt sig ner & frågat vad som hände när jag skadat mig. De har bara tagit ifrån mig det vassa & blivit arga. På BUP fick jag höra nu har du fått utlopp för din ångest, gå & lägg dig, på vuxenpsyk hotades det med utskrivning efter att jag skadat mig. Ingen frågade vad som hände varför jag skadade mig & om det kunde hjälpa mig så att det inte hände igen. Personalen säger att man ska säga till om man mår dåligt, men många gånger så kan/vill/vågar man inte, vilket de inte visar någon förståelse för. Eriksson & Åkerman, 2012 Att sluta skada sig själv Att sluta skada sig själv 1 innebär att man överger en copingstrategi som man vet fungerar nästan till 100 %. innebär att man lämnar någonting som är tryggt och går något helt okänt till mötes. innebär också att man kan riskera att förlora sådant man behöver för att må bra, tex. sin terapeut. att man är rädd för att sluta skada sig själv behöver inte betyda att man inte vill bli frisk. Bara att man inte vet vad frisk innebär, och om det verkligen är bättre än det man har. Minska behovet av självskadorna. Ex: Om man skadar sig själv när man har mycket ångest, kan man arbeta med att minska ångestnivåerna med exempelvis miljöförändringar, mental träning eller förebyggande läkemedelshantering. Ex: Om man skadar sig för att man har svårt att berätta för andra hur man mår, kan man i stället arbeta med att hitta sätt att kommunicera verbala så väl som icke verbala. Byta ut självskadebeteendet mot något som kan fylla samma funktion, men som inte är destruktivt. Ex: Om man skadar sig själv för att man är arg kan man i stället pröva att spela hög och aggressiv musik, ta en springtur, slå på en boxboll eller gå ut i skogen och skrika högt. Ex: Om man skadar sig själv för att tala om för någon hur dåligt man mår, kan man arbeta på att hitta sätt att förmedla det här på andra sätt. Sms, mail eller andra tecken. 4

5 Att sluta skada sig själv 2 Konsekvenser av att skada sig själv Att sluta skada sig själv 3 Skäl att inte skada sig/fördelar med att sluta Kortsiktiga konsekvenser Positiva Negativa Låt den drabbade fundera på vilka skäl hen har att inte skada sig själv. Exempel på det kan vara: En självskada kan spåra ur och bli allvarligare än tänkt En självskada kan bli så allvarlig att man dör En självskada kan lämna fula ärr Långsiktiga konsekvenser Låt den drabbade fundera på vilka fördelar hen ser med att sluta skada sig själv. Det är viktigt att acceptera alla fördelar, inte bara sådana man som hjälpare tycker är bra. Exempel kan vara: Du kan känna dig stolt över dig själv för att du klarade av att stå emot Du slipper smärtan ett sår eller en skada orsakar Du slipper gömma eller ta hand om skadan Att sluta skada sig själv 4 Skriva brev till sig själv Många som lider av självskadebeteende har svårt att lyssna eller ta råd från någon annan när tankarna på att göra sig själv illa blir påträngande. Ett sätt att komma runt det är att be den drabbade skriva ett brev till sig själv där personen skriver allt sådant som omgivningen aldrig lyckas förmedla. Att sluta skada sig själv 5 Ta hjälp från omgivningen Berätta för närstående att du försöker sluta skada sig själv för att få mentalt stöd och för att de ska förstå vad du kämpar med Fundera tillsammans med dina närstående hur de kan hjälpa dig Finns det någon i din omgivning du kan ringa när det är svårt? Gör upp regler för hur en sådan telefonkontakt ska se ut, och vad personen du ringer ska säga eller göra i en krissituation. Att sluta skada sig själv 6 Försvåra för självskador Det går inte att tvinga någon att sluta skada sig själv. Att ta ifrån någon alla saker hen har att skada sig på, leder bara till att personen hittar andra föremål att skada sig med och skapar lätt en katt-och-råtta-lek. Det här steget måste göras på den drabbades initiativ. Att göra sig av med sina verktyg är sannolikt ett av de svåraste och mest ångestframkallande steg man kan ta, men också ett av de viktigaste. Slänga rakblad och vad helst man brukar skada sig på. Om det känns övermäktigt; gör dem svåråtkomliga för att skapa tid för eftertanke mellan det att behovet att skada uppstår, fram tills det blir möjligt att göra sig illa. Ex: Bär inte verktyg i plånboken, väskan eller necessären. Lås in dem i ett skrin och förvara nyckeln i vindsförrådet eller i skåpet på skolan, eller lägg rakbladen i en burk med vatten som man ställer i frysen. Då måste isen tina innan man kan skada sig själv. Att sluta skada sig själv 7 Kartlägg självskadorna Genom att observera mönster i när någon skadar sig själv, kan man lättare förebygga självskador. En viss tid på dygnet? I samband med en viss aktivitet? När i en ev. menscykel? I samband med att man ska träffa eller har träffat en viss person? Årstidsbundet? Inför eller i samband med krävande situationer? 5

6 Att sluta skada sig själv 8 Akutlåda En låda man skapar själv av tex. en skokartong eller liknande, kan göras fin med målarfärg, decoupageteknik, slås in i tapet eller vad man vill Innehållet ska läka själen snarare är kroppen Bilder på människor man tycker om En skiva eller film som gör en glad Doftljus eller något annat som doftar gott och tryggt Små saker som ger positiva minnen; konsertbiljetter, en autograf, ett vykort Citat eller brev som påminner om vad som är viktigt i livet De olika listorna man skapat över fördelar med att inte skada sig själv, skäl att sluta skada sig själv etc. Att sluta skada sig själv 9 Frågor att ställa sig själv 1. Vad känner jag just nu? 2. Varför känner jag som jag gör? 3. Varför vill jag skada mig själv? 4. Har jag varit med om detta tidigare? Vad gjorde jag då för att lösa situationen? Om jag inte kunde lösa den då, hur skulle jag kunna göra för att det ska bli bättre nu? 5. Om jag skadade mig själv nu, hur skulle det kännas? 6. Om jag skadar mig själv nu, hur kommer det då att kännas om en timme eller i morgon? 7. Finns det någonting kvar som jag kan prova innan jag skadar mig själv? 8. Vill/behöver jag verkligen skada mig själv? Bemötande och förhållningssätt Professionellt bemötande Lågmält och sakligt förhållningssätt, varken belönande eller bestraffande Respektfull nyfikenhet Balans mellan autonomi och självständighet Vara en filt över flammande lågor Att skapa kontrakt om avhållsamhet är sannolikt kontraindicerat Walsh, 2007 De egna känslorna Självskadebeteende väcker känslor hos behandlare och människor i omgivningen Låt känslorna komma (de är fullt naturliga!) men var uppmärksam på dina och (dina kollegors) reaktioner Använd arbetsgruppen undvik att vara ensam om att bära ett aktivt självskadebeteende Självskadebeteende i skola och fritidsverksamhet 6

7 Identifiera självskadebeteende Strategier för att undvika social smitta Vem avslöjar självskadebeteendet? Eleven, kompisar, kollegor eller du. Tecken på självskadebeteende: Eleven gör stora ansträngningar för att dölja en kroppsdel/opassande kläder för årstiden Tjocka armband, svettband Vill inte delta i aktiviteter som kräver speciell klädsel (bad, jympa) Har ofta plåster, bandage Har återkommande sår som inte kan förklaras Tecken på nedstämdhet, depression, eleven drar sig undan Medverka till att undvika samtal om skador och självdestruktiva metoder Rikta samtal från skador och metoder till bakomliggande orsaker hur är det att må bra och dåligt? Hur kan man hjälpa varandra? Uppmuntra samtal om alternativa copingstrategier, sätt att må bra och ta hand om sig själv Riktlinjer kring sår och kläder Obs! Undvik skuldbeläggande! Handlingsplan Varje verksamhet där ungdomar vistas bör ha en handlingsplan/frågestöd för agerande vid självskadebeteende utformad efter verksamhetens förutsättningar och tillgång till elevhälsoteam, kuratorer etc. Tips! Elever med psykisk ohälsa och självskadebeteende samtalsstöd för elevhälsan (SKL/Psynk & Nationella självskadeprojektet) Frågeunderlag (SKL/Psynk & Nationella självskadeprojektet) Non-Suicidal Self-Injury in Schools: Developing & Implementing School Protocol (Cornell Research Program on Self-Injuryand Recovery) Self-Injury a short guide for Schoools and Teachers Including how to write a self-injury policy. (Hillery) Insatser för minskat självskadebeteende (Nationella Självskadeprojektet) Prevention och tidiga insatser Prevention och behandling Det saknas specifika metoder för att förebygga självskadebeteende Arbetet får riktas mot att förbygga psykisk ohälsa i allmänhet Riskfaktorer Psykisk ohälsa som exempelvis ångestsyndrom Visst preventivt arbete inom SKL/Nationella självskadeprojektet Krävs förtydligande av första linjens psykiatri för barn och ungdomar Elevhälsan utgör första linjen, men har inget behandlingsansvar Bör självskadebeteende beröras i hälsosamtal? Jmfr ätstörningar. 7

8 Behandling av självskadebeteende Psykoterapi vid självskadebeteende Ingen evidens för psykofarmaka* Ett fåtal psykoterapeutiska former har utformats för patienter med emotionell instabil personlighetsstörning/borderline I dagsläget finns ingen behandlingsform som är utformad för patienter med självskadebeteende, men ett par befintliga behandlingsformer testas på patienter även utan borderlinediagnos DBT dialektisk beteendeterapi Har funnits längst tid i Sverige, har bäst spridning och starkast evidens MBT mentaliseringsbaserad terapi Finns ett fåtal team i Sverige i tex. Malmö, Göteborg och Stockholm ERGT emotion regulation group therapy Introduceras hösten 2013/våren 2014 inom ramen för det nationella självskadeprojektet *Finns en studie från 1979 där 6 månader intramuskulär behandling med fluanxol hade signifikant god effekt vid suicidal acts (ej närmare definierat). Resultaten är bara delvis publicerade och studien är aldrig replikerad. En utvärdering av behandlingsläget finns i rapporten: Vad visar forskningen om behandling av självskadebeteende? av Lars-Gunnar Lundh Rapporten ligger på IKOS hemsida Gemensamma faktorer väsentliga för behandling av självskadebeteende En tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet och kontinuitet för patienten Ett empatiskt-validerande och lyssnande-undersökande förhållningssätt. Ett metodmässigt fokus på ökad emotionell medvetenhet och förbättrad emotionsreglering. Strategier för att motverka risken för iatrogena effekter inom vården, som bedöms vara betydande med denna patientgrupp. Lundh, 2012 Ett mänskligt, engagerat svar som är förmedlat med empati och omtanke kan göra så mycket mer gott - även om det kanske blev lite tokigt i just vad det innehöll än ett som är korrekt i innehåll men sagt med en uttråkad, formell ton. Tjej, 25 Frågor? Thérèse Eriksson Fil. kand. i psykologi Beteendevetare, föreläsare & författare 8

2014-05-09. Självskadebeteende - kunskap, förståelse & bemötande. 1. Vad tänker du på när du hör ordet självskadebeteende?

2014-05-09. Självskadebeteende - kunskap, förståelse & bemötande. 1. Vad tänker du på när du hör ordet självskadebeteende? Om mig Thérèse Eriksson, beteendevetare, f.k. psykologi Självskadebeteende - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se www.thereseeriksson.se info@thereseeriksson.se

Läs mer

SJÄLVSKADEBETEENDE. - med livet som insats - Thérèse Eriksson Beteendevetare & föreläsare www.thereseeriksson.se. BasUt Region Halland

SJÄLVSKADEBETEENDE. - med livet som insats - Thérèse Eriksson Beteendevetare & föreläsare www.thereseeriksson.se. BasUt Region Halland SJÄLVSKADEBETEENDE - med livet som insats - BasUt Region Halland Thérèse Eriksson Beteendevetare & föreläsare www.thereseeriksson.se Upplägg för dagen 13.00-13.45 Pass I (introduktion) Paus 14.00-14.45

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur kan vi ge bättre vård till klienter med självskadebeteende? Lars-Gunnar Lundh Institutionen för psykologi Lunds universitet

Hur kan vi ge bättre vård till klienter med självskadebeteende? Lars-Gunnar Lundh Institutionen för psykologi Lunds universitet Hur kan vi ge bättre vård till klienter med självskadebeteende? Lars-Gunnar Lundh Institutionen för psykologi Lunds universitet En preliminär kunskapssammanställning september 2012 Behandlingseffekter

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

ISAS Del 1. Beteenden

ISAS Del 1. Beteenden ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Inledning till Therese Sterners del av rapporten

Inledning till Therese Sterners del av rapporten Inledning till Therese Sterners del av rapporten Lars-Gunnar Lundh Klinisk erfarenhet ligger långt ner i evidenshierarkin. Men även om klinisk erfarenhet inte kan ligga till grund för några slutsatser

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling

Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling Sofia Bidö, Biträdande enhetschef, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk behandling sofia.bido@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness?

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness? Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression ISM, Nätverket för behandling och prevention, 26/11-09 Henrik Kok Leg. sjukgymnast Leg. psykoterapeut med KBT-inriktning Naturligt Vis, www.naturligt-vis.se,

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Personlighetsstörningar 2012

Personlighetsstörningar 2012 Gå 5 betala för 4! Personlighetsstörningar 2012 Konferensen som ger dig aktuell kunskap, utveckling och den senaste forskningen! Problematisering av diagnos och diagnostisering vid personlighetsstörningar

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Utmaning för vården!

Utmaning för vården! Självskadebeteende - behandling och preventiva insatser Jonas Bjärehed Leg. Psykolog, doktorand Ins=tu=onen för psykologi Lunds universitet www.bjarehed.se Psykiskohälsa Syd Malmö: 111025 Utmaning för

Läs mer

2014-08-31. Om självskadebeteende och ätstörningar. Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar.

2014-08-31. Om självskadebeteende och ätstörningar. Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar. Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar. Riktar sig till: - Drabbade - Anhöriga - Professionella -Föreläsningar -Hemsida -Trycksaker -Jourmail -Stödforum -Färdighetslista

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

»Dokusåpa på sjukhus en fråga om förtroende«lt DEBATT

»Dokusåpa på sjukhus en fråga om förtroende«lt DEBATT Kirurger måste få stöd efter vårdskada NYA RÖN»Dokusåpa på sjukhus en fråga om förtroende«lt DEBATT Ökat omvårdnadsbehov främsta orsak till lång vårdtid på medicinklinik ORIGINALSTUDIE Läkartidningen.se

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se KOMMUNIKATION PÅ NÄTET ÄR ANNORLUNDA! PÅ GOTT OCH ONT! Snabb och effektivt informationsspridning

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

Ibland finns det inga enkla svar

Ibland finns det inga enkla svar Ibland finns det inga enkla svar En bok om självskadebeteende och ätstörningar Samtalshandledning med mötesupplägg omfattande 3-6 träffar. Kerstin Selén Sensus studieförbund Detta är en samtalshandledning

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Patienters upplevelser av vården för självskadebeteende. Thérèse Eriksson & Sofia Åkerman

Patienters upplevelser av vården för självskadebeteende. Thérèse Eriksson & Sofia Åkerman Patienters upplevelser av vården för självskadebeteende Thérèse Eriksson & Sofia Åkerman Sammanfattning Syftet med denna rapport var att redogöra för patienters upplevelser av vården för självskadebeteende.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh.

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh. MANO ÅTER UTAN FÖ MANO A Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh.se Hemsida: www.rsmh.se Att leva med självskadebeteende...

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer