Usch, sluta! när barns och vuxnas sexualitet krockar. Abstract. Av: Kristina Vidgren Handledare: Jonna Bornemark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Usch, sluta! när barns och vuxnas sexualitet krockar. Abstract. Av: Kristina Vidgren Handledare: Jonna Bornemark"

Transkript

1 Södertörns högskola Interkulturell lärarutbildning mot förskola. Kombinationsutbildning. Examensarbete 15hp Utbildningsvetenskap 30hp Vårterminen 2011 Usch, sluta! när barns och vuxnas sexualitet krockar. Av: Kristina Vidgren Handledare: Jonna Bornemark Abstract

2 Abstract: Title: Ugh, stop! - when children's and adults' sexuality collide. Author: Kristina Vidgren Mentor: Jonna Bornemark Term: Spring 2011 In this essay I discuss children's sexuality in relation to adults' sexuality. Adults meet children s exploratory play from out of their own adult sexuality and their own childhood experiences. The culture and the social context formed us and influence how we respond to these games. Reflecting on my own and others behaviour show the importance of our cultural background and the complexity of this dilemma. In my own reflection, I also see myself and my own position on this issue. These themes are touchy subjects that are rarely discussed in day-care organisations. A closer acquaintance with various scientific studies about children s sexuality are necessary in order to discuss what is considered normal and what is considered abnormal and to help us notice abused children. Lack of knowledge and fear to discuss the subject can get horrifying results. Keywords: Children s sexuality, adult sexuality, exploratory play, cultural backgrounds and reflect

3 Innehållsförteckning 1. Två berättelser Josefin Tanjas reaktion Syfte och metod Barns sexualitet utifrån Edvins perspektiv Barns sexualitet Barns undersökande lekar Barn sexualitet och vuxnas sexualitet Mina personliga gränser i relation till andras teorier Pedagogers olika bemötande De vuxnas projektion Jag undersöker vad vi har för resurser på min förskola Fronesis Slutord Sammanfattning Litteraturlista: Bilaga Bilaga

4 1. Två berättelser 1.1 Josefin Jag är så fruktansvärt arg! Vet du vad Josefin kom hem och berättade i går? Jo, att Ludvig tvingade henne att dra ner byxorna, för att han ville titta på hennes snippa. Karin är vid det här laget kokande röd i ansiktet och hon väger fram och tillbaka på fötterna samtidigt som hon gestikulerar med armarna då hon berättar. Om det sen inte skulle var nog, så ville Jonas och Malin också titta. Jag är så arg på dom där ungarna. Skulle jag se någon av dom här i dag så vet jag inte vad jag skulle göra. När Josefin väl hade somnat igår kväll satt jag och Bengt och pratade om det här till klockan två i natt. Vet du Nina, det känns som om Josefin har blivit utnyttjad och vi är så arga! Vad bra Karin att du berättar det här direkt i dag, då vet vi om att det har hänt. Jag förstår att du och Bengt är ledsna för Josefins skull. Men jag vill att ni ska veta att det är ganska normalt att barn är nyfikna på varandra. Jag inser direkt mitt misstag då Karin går upp i falsett och avbryter mig. Vad fan menar du med det? Tycker du att det är okej att hon tvingas visa sig inför killarna? Dessutom, varför hade du och Marika ingen koll på barnen, var var ni när det hände? Det var inte så jag menade, jag försökte bara förklara att det här inte är något onormalt, det sker faktiskt i alla barngrupper. Men självklart ska vi sätta stopp för detta på bästa sätt. Jag och Marika var som varje dag tillsammans med barnen hela dagen. Men det finns tillfällen då barnen är själva, exempelvis när de leker i lilla kuddrummet eller när de bygger pussel i samlingsrummet. Ni lämnar inte dom där ungarna själva en sekund i dag med Josefin. Hon ska inte behöva stå ut med det där från dom. Josefin ska vara med en vuxen hela dagen. Karin vänder på klacken säger ett kort Hej då och går i väg. Känslan av misslyckande slår mig då jag går tillbaka in på min egen avdelning för att prata med min kollega. Men när hände det där igår? Jag tycker att det var lugnt hela dagen, säjer Marika då jag berättar vad som hänt. 3

5 Ja, men på något sätt har de hunnit med det i alla fall och nu måste vi försöka ta tag i detta på bästa sätt. Dessutom måste vi försöka prata med Karin igen för vårt samtal nyss känns helt misslyckat, åtminstone för mig. Jag försökte upplysa henne om att det var helt normalt men det var nog inte läge för det just då. Med denna känsla kvar i kroppen går jag sen ut och hämtar en kopp kaffe åt mig och Marika. Min blick far ut genom fönstret jag passerar. Jag försöker finna tillbaka till känslan av tillfredsställelse som jag känt tidigare då jag betraktade det gnistrande blå utanför men inser att händelsen tidigare påverkar mig för mycket. Jag tänker tillbaka på hur denna dag hade startat och inser att en hel del svängt sen när jag anlände till mitt arbete på morgonen. Josefins mamma Karin uttrycker vrede, oro och ledsamhet i mötet med mig. Självklart blir jag själv påverkad av attackerna från föräldrarna som ifrågasätter mitt och Marikas arbete med barnen. Jag insåg ganska snabbt i samtalet med Karin att det inte var läge att få henne att förstå att det här inte är någon ovanlig händelse. För att få Karin så pass lugn så att hon kunde lämna sitt barn på förskolan den här morgonen gjorde jag nog det klokaste i stunden, att sluta informera Karin om det här och bara lyssna. Karin och Bengt är underbara föräldrar som alltid vill det bästa för deras lilla dotter Josefin. Jag förstår att de blir oroliga och arga då de fått klart för sig att det här hänt. Men ändå kan jag inte låta bli att tänka på de gånger jag tyckt att föräldrarna är alldeles för överbeskyddande, till exempel vid lämningen på morgonen som ofta drar ut på tiden för att mamma och pappa inte vill lämna Josefin. Lite senare när vi hunnit analysera händelsen tyckte vi båda att alla de inblandade barnens föräldrar hade rätt att få veta vad som hänt. Jag och Marika bestämde att det var jag som skulle ringa de andra barnens föräldrar för att informera dem om vad som hänt. Det var lika bra att ta tag i det här direkt. Jag hämtade pärmen med telefonnummer och gick in och satte mig på expeditionen, där jag kunde undvika att bli störd under samtalets gång. De första signalerna gick fram och jag kom på mig själv med att jag satt och funderade på hur jag egentligen skulle föra fram det här budskapet. Jag hörde hur en mansröst svarade - Ja, Thomas. - Hej Thomas det är Nina från förskolan. Allt är bara bra med Ludvig, men jag skulle bara vilja informera dig om en sak. 4

6 Jag börjar berätta om den uppkomna situationen. Ludvigs pappa skrattar först och fortsätter sen samtalet: - Vilken rackare, men hur är det med den lilla flickan, var hon ledsen? Han frågar om han och Ludvigs mamma kan göra någonting, kanske prata med Ludvig? - Vet du vad Thomas, i dagsläget tror vi att det bästa är att inte göra så stor sak av det här. Du och Ingrid får bestämma själva hur ni ska handskas med det här. Men nu har jag informerat er. Nu är det dags att ringa Jonas mamma. Jag känner att min puls går upp eftersom jag alltid har haft lite svårt att prata med henne. Men jag tar ändå mod till mig och sätter igång att slå siffrorna i telefonnumret. Jonas mamma lät stressad och irriterad då hon svarade. Hon ifrågasatte dessutom varför man rev upp himmel och jord för en sån här sak. Herregud, jag har fem ungar hur ska jag kunna hindra dem att göra något sådant här, dessutom på förskolan. Förresten gör väl alla ungar sånt där, man vet ju själv att man var nyfiken som liten. Jag förklarade att vi bara ville informera henne om vad som hänt. Utifall att hon stötte på några andra föräldrar då hon hämtade Jonas. Jag fortsatte att slå Malins mammas nummer, hon svarade på andra signalen. Malins mamma berättade vid samtalet att hon redan visste vad som hänt då hon råkat stöta på Josefins pappa Bengt på bussen på väg till arbetet. Malins mamma hade lovat att hon redan samma kväll skulle prata med Malin om det som skett. 5

7 1.2 Tanjas reaktion Klockan är fem i halv tolv och om några minuter ska vi bege oss till matsalen för att äta en välbehövlig lunch. Varje dag har vi en kort samling före maten för att knyta ihop förmiddagen med en gemensam reflektion med barnen om hur förmiddagen varit och vad vi gjort. I dag har jag börjat med att samla barnen men jag inser snabbt att två barn fattas. Marika är sjuk så Tanja från vår grannavdelning arbetar bredvid mig. Tanja är i full färd med att plocka undan det sista från målar rummet, där det har varit full aktivitet hela förmiddagen. Jag ropar på Tanja från samlingen; Tanja, kan du titta var Smilla och Torgny är någonstans? Ja då, ropar Tanja till svar. Jag fortsätter samlingen med de övriga barnen. Efter ett tag kommer Torgny och Smilla insmygandes till samlingen. När jag tittar upp på dem och frågar var de varit undviker Torgny att svara samtidigt som Smilla viskande säger: I Nallerummet. Barnen undviker att titta mig i ögonen, när jag fortsätter samlingen. Tanja kommer in efter barnen och jag ser att hennes mun är formad som ett streck. Jag undrar tyst för mig själv vad som hänt. Vi reser oss och beger oss ner till matsalen. Jag passar då på att fråga Tanja om det hände något speciellt då hon hämtade barnen som jag efterlyst. Hennes svar både förvånar mig och gör mig upprörd. Tanja andas in ett djupt andetag och berättar med en kulsprutas hastighet. Fy, jag vet inte vad de höll på med men Torgny låg ovanpå stackars Smilla. Det såg ut som du vet vad. Jag sa åt dom att sluta med det och jag tror dom förstod, för de skyndade sig ut därifrån. Tanja himlar med ögonen samtidigt som hon fortsätter; Man kan ju bara föreställa sig vad de har fått det där ifrån, man kan ju faktiskt undra. Men det blir väl så när man lever med en mamma som arbetar jämt och hon har väl ingen koll på vad barnen gör heller. Dessutom har väl Torgny äldre syskon och dom lär väl sin lillebror ett och annat. Pappan visar sig inte här så ofta längre, typiskt. Tanja knycker på nacken och visar klart och tydligt att samtalet är slut genom att vända sig om. Själv står jag kvar på golvet, bokstavligt golvad av allt struntprat jag just hört. Jag är chockad över Tanjas uttalande, samtidigt försöker jag minnas mig tillbaka till tillfället som startat detta uttalande. 6

8 2. Syfte och metod Jag har valt att skriva om hur vi möter barns sexualitet på förskolan i dag och vad har vi för kunskap eller okunskap om vad dessa lekar handlar om. Under mina verksamma år inom förskolans värld har jag vid flera tillfällen diskuterat ämnet med kollegor. Vi har också kontinuerligt upptäckt barn som undersöker varandra, men inte vetat hur vi ska uppträda som pedagoger. Då vi upptäcker att undersökande lekar är populärt bland barnen, hur bemöter vi det och kopplar det till vår verksamhet. Hur hänger barns sexualitet ihop med de vuxnas sexualitet? De beskrivna situationerna är inget ovanligt förekommande, men det är någonting som sällan diskuteras i våra verksamheter. Det är först när vi står mitt i händelsernas centrum som de här frågorna lyfts upp igen och diskuteras. Jag har själv ställt mig frågan: hur var det nu man skulle göra? Ska jag stoppa barnens utforskande lekar eller bara nonchalera och låtsas som om jag inte ser? Efter att jag har läst på högskolan har jag förstått att allt det vi bär med oss i vår livsryggsäck påverkar hur vi handlar i olika situationer. Jag måste påminna mig själv om att det i alla möten som sker, finns det olika kulturella skillnader som styr hur vi handlar och väljer att agera. Jag vill utifrån de beskrivna situationerna se utifrån barnens perspektiv. Kan jag koppla ihop hur barn lär sig och undersöker för att lättare förstå de undersökande lekarna? Jag ska betrakta situationerna utifrån de olika vuxnas perspektiv, hur mycket av vårt sätt att bemöta barns sexualitet formas av min vuxenförståelse av sexualitet? Jag ska utgå ifrån två huvudfrågor för att försöka förstå vad det är som sker då de här dilemmana uppstår. 1. Vad är barns sexualitet och på vilket sätt skiljer den sig från vuxnas sexualitet? 2. Hur bemöter vi på förskolan detta? Till att börja med måste vi undersöka vad barns sexualitet är. Genom att klargöra det så kanske jag lättare kan förstå vad det är som händer i mötet med vuxnas och barns sexualitet. Så den första inledande delen så utgår jag från en beskrivning av ett barns möjligt perspektiv under barnets uppväxt. Fortsättningsvis så fokuserar jag på att se på olika situationer som vuxna beskrivit för mig och genom dem försöka förstå vad som händer i situationer då barnen utsätts för de vuxnas föreställningsvärld om vad barns sexualitet står för. Jag har under skrivandets gång läst litteratur och sökt efter artiklar som är kopplade till ämnet, vad som anses normalt med barns sexualitet. Sedan har jag satt det i relation till min egen erfarenhet av att arbeta på förskolan. Jag reflekterar över var mina egna gränser går och vad jag är beredd på att ta efter av de råd jag stöter på, vad som anses vara det bästa i mitt arbete med 7

9 förskolebarnen. Att vända och vrida på perspektiven blir ett sätt för mig att försöka förstå det som sker i dessa möten mellan barnen som leker och vuxna som upptäcker dem. 3. Barns sexualitet utifrån Edvins perspektiv Barns sexualitet? Nej, det kan inte vara möjligt att barn har en sexuell lust. Fy, inte har barn sexualitet. Det är bara ett axplock av uttalanden jag får då jag samtalar om det här med olika personer i min närhet. Jag försöker förklara att barns sexualitet inte alls är detsamma som de vuxnas sexualitet. Jag inser att jag måste försöka beskriva barns sexualitet på ett sätt som inbjuder den som läser till att fortsätta. Därför väljer jag att beskriva ett barns sexualitet utifrån ett enskilt barns perspektiv. Fostret Edvin ligger i mamma Angelicas mage och växer till sig. Redan i fosterstadiet blir fostrets snopp styv, redan i den här stunden aktiveras Edvins kropp. Då Edvin kom ut från mammas mage hade han ett behov av närhet, bekräftelse och omvårdnad. I en del av drömsömnen får Edvins snopp erektion, så när Edvin ibland vaknar, är hans snopp styv (Langfeldt 1986, sid.18-19). Redan från livets start lär han sig genom upprepning att bröst är någonting man får mat ifrån. För Edvin så finns inget snuskigt eller konstigt med bröst, i hans värld finns inga värderingar av vad bröst kan vara i porrindustrin. För Edvin är bröst ett ställe där man får mat och värme. Edvin föddes som pojke så redan från livets början påverkas Edvin utifrån sitt kön och den sociala kulturen han föds in i. Barnmorskan på BB talar annorlunda med Edvin än vad hon kanske skulle ha gjort till en flicka. Hon benämnde att han ser stor och stark ut redan från början. Skulle man se det utifrån ett vidare perspektiv så vet de flesta att Edvin i framtiden kommer att tjäna mer pengar i sitt framtida yrkesliv än vad de flesta kvinnor gör på likvärdiga arbetsplatser. Edvin kommer att tillåtas fingra mer på sitt könsorgan än vad en flicka tillåts göra. I den här stunden så finns det en skillnad mellan honom pojken och det andra könet flickan. Men det är Edvin inte medveten om ännu utan för honom räcker hans kunskaper om anknytningspersonerna som han lärt känna och att lita på Anknytningspersonens uppgift är alltså att ge närhet och skydd, att vara den trygga bas varifrån allt utforskande av omvärlden kan utgå (Normell 2004, sid.45). Anknytningspersonerna är de personer som är närmast i det här fallet Edvin, som han lärt sig att lita på den första tiden utanför magen (Normell 2004, sid ). Edvin växer upp med en mamma och pappa som tidigt benämner hans kroppsdelar. Då Edvin drar i sin snopp för att upptäcka, tillåter hans föräldrar honom att fortsätta. Ibland blir snoppen styv när Edvin är kissnödig, precis som ibland då han vaknar med hård snopp. Då är det spännande att känna på 8

10 snoppen. Varför känns det så här?, tänker Edvin. Edvin har upptäckt något nytt, det kan vara skönt att ta på snoppen. Ibland får Edvin nya erfarenheter av andras kroppar då han ser mamma och pappa nakna. I Edvins familj är det inget konstigt med att visa sig nakna inför varandra. Då Edvin blir 2 år har han blivit så stor att det blir dags att börja på förskolan. Att få börja på förskolan är spännande och Edvin kommer för första gången i nära kontakt med andra barn. Edvin lär sig ganska tidigt att han är en pojke och att det andra könet är flickor. Flickorna har ingen snopp, men de har visst någonting annat. Genom erfarenheter har han lärt sig att flickornas snoppar heter snippa. Fredrika, en flicka på Edvins avdelning brukar vara med på toaletten då Edvin sitter och kissar på pottan. En gång tog hon på hans snopp och drog i den. Då skrek Edvin det högsta han kunde för att han blev rädd. Då slutade hon. Efter det verkar Fredrika ha stillat sin nyfikenhet för hon har inte gjort om det. Ofta när Edvin leker med sina kamrater passar de på att kramas. Det är skönt att få kroppskontakt tycker Edvin. Men det känns olika beroende på vem man kramar, ibland hårt och i bland mjukt. När kompisen Oscar kramas hårt blir Edvin arg och ropar på fröken. Fröken hjälper Edvin med att be Oscar om att lyssna på Edvin men framför allt att han ska sluta om Edvin säjer nej. På det sättet lär sig Edvin genom fröken att det faktiskt är okej att säja nej om någon rör ens kropp på ett sätt som man inte vill. Edvin fyller 4 år och han börjar nu på en stor avdelning där fler barn vistas på samma plats. Här finns det många bra ställen att få leka i fred. Edvin tycker om att vara storebror i mamma- pappa-barnleken. I bland vill Edvin hellre vara mamma. Det känns bra att vara mamma Angelica i leken. Angelica sitter med mobilen (träklossen) i handen och dricker kaffe. Det är så Edvins sista minne från morgonen såg ut då han gick i väg till förskolan med pappa. Edvin och hans kompisar leker samtidigt som de lär sig i samspel med varandra. Kamraterna leker för att öka sin förståelse för sin omgivning, bearbetar tidigare intryck och för att stärka förståelsen om sig själva i förhållande till andra. Då Edvin senast lekte doktor med kompisarna, passade de på att jämföra varandras bröst. De kom fram till att ingen av de fyra närvarande barnen hade stora bröst. Dessutom fick Edvin lära sig ett nytt ord, kompisen Maja berättade att man kan säja tuttar om bröst. Det måste jag berätta för mamma och pappa, tänkte Edvin. För Edvin och hans kompisar är det här en lek som många andra lekar som de brukar leka på dagarna. 9

11 3.1 Barns sexualitet Barns sexualitet och i det här fallet Edvins handlar alltså till stor del om att undersöka sin egen kropp, förstå kroppens funktion och signaler (Larsson 2001, sid. 9 & Kosztovics 2009, sid.2-3). Det här är ju inget konstigt i sig tänker jag flera gånger då jag läser andras beskrivningar om vad barns sexualitet är. Det mesta materialet jag funnit under tiden jag skrivit, har mest handlat om sexuella övergrepp på barn. Men då jag läser den litteraturen, finner jag också vad barns sexualitet står för. I mitt arbete som pedagog så kommer jag periodvis i liknande situationer som i berättelserna, då jag möter barn som undersöker varandras kroppar. Barnet, Edvin som jag hade som exempel här ovan, får genom erfarenheter och upptäckter i utforskande med andra barn kunskap om sig själv och det stärker hans egen identitet. Dagligen påminner vi varandra om att det är viktigt att inte störa kompisen som är på toaletten. Men självklart är också toaletterna ett utmärkt ställe att kunna kika på hur kamraten ser ut. Barnen är medvetna om att man ska lämna varandra i fred på toaletten, men nyfikenheten tar ofta över. Det brukar räcka med att visa sig som vuxen, så kommer barnen ihåg vad vi tidigare pratat om och lämnar då kamraten i fred på toaletten. Om det inte är så att de är i full färd med att kissa i kors, för det är ju spännande. Edvins uppväxtmiljö, familj och kultur formar hur han identifierar sin egen sexualitet under sin uppväxt. I mitt arbete möter jag barn som kommer till oss på förskolan med olika kunskaper om sin kropp beroende på vilken kultur och familj barnen vuxit upp i. Edvins föräldrar bekräftar Edvins kropp genom att benämna kroppsdelarna. På det sättet ger de även Edvin ett tillåtet språk som är kopplat till hans fortsatta sexuella utveckling Åsa Kastbom, som är läkare på barn och ungdomspsykiatrin i Linköping menar att det är viktigt att barn blir bekräftade positivt i förhållandet till sina kroppar (Kastbom 2008). På det sättet blir barnens sexuella beteende inget konstigt och Kastbom menar att det kan stärka barnet i framtiden att våga säja nej om någon kränker deras kroppar. I litteratur jag läst som handlar om barnssexualitet poängteras det ofta att det är viktigt att alla tänker på att benämna kroppsdelar och att nakenhet inte är något skadligt. Sen blir frågan hur förskolan ska förhålla sig till barns sexualitet och de olika kulturella bakgrunder som vi möter. Edvin som växte upp i en familj som inte var rädd för att visa sig nakna inför varandra, kanske inte har behov att undersöka sig själv lika mycket. En människas identitet är någonting som ständigt förändras och utvecklas i förhållande till andra. Edvins fortsatta sexuella identitetsutveckling kommer ständigt förändras ur ett interkulturellt perspektiv. I ett interkulturellt perspektiv utvecklas identiteten hela tiden i förhållandet som det verkar i, det sammanhang som den befinner sig i relation till andra (Lorentz & Bergstedt 2006, sid. 45). Om Edvin vuxit upp i en annan tid eller i en annan kultur, hade hans beteende 10

12 kunnat ses som onormalt. För mig, Kristina, i dag på 2011 talet så är beskrivningen av Edvins sexuella utforskande inget konstigt. Men om jag själv skulle ha vuxit upp i en kultur där barns undersökande lekar är helt oacceptabla, så skulle jag nog inte ha sett på min beskrivning om Edvins sexualitet som lika självklart. Skarpa lägen (2009) beskriver vanliga beteenden på undersökande lekar som upptäckts av personal och föräldrar (Ekelund & Dahlöf 2009, sid. 159). De exempel på vanliga undersökande lekar som presenteras i boken skiljer sig inte från min egen erfarenhet av vad barn leker. Barn är nyfikna på varandras kroppar och tittar gärna på varandra. I boken presenteras vanliga företeelser bland barn men även mer ovanliga lekar som sker mer sällan. Då kan jag ställa mig frågan, hur många pedagoger och föräldrar har Ekelund & Dahlöf frågat då de sammanställde de olika resultaten, om vad som ses som vanligt förekommande lekar och vad som är mer ovanligt? Svaret på min fråga framkommer aldrig i boken, men man kan ändå med hjälp av boken förstå att pedagoger och föräldrar är medvetna om att barnen har ett intresse för att utforska sina kroppar. Men varför är barns sexualitet ändå ett så känsligt ämne? I boken presenteras de undersökande lekarna då barnen för upp någonting i sitt könsorgan som något ovanligt. Det skiljer sig från mina egna erfarenheter då jag upptäckt dessa lekar. Jag har också fått sådana lekar beskrivna för mig då jag samtalar med andra vuxna som arbetar med barn. Det kan vara känsligt att sätta en stämpel på att vissa undersökande lekar är mer ovanliga. Hur blir det då för mig då jag reflekterar över att det var en aktivitet som förekom bland barnen under min uppväxt, var vi onormala då? IngBeth Larsson, forskare vid Linköpings universitet, diskuterar barns normala sexualitet utifrån sociala perspektiv kontra utvecklingsperspektiv. Vad som i vissa fall kan ses som normalt utvecklingsmässigt kan i ett socialt perspektiv vara helt onormalt. Det beror på vilka normer och värderingar som finns i de olika perspektiven (Jfr. Araji i Larsson 2001, sid.12). För att förklara det här ytterligare skulle jag vilja dra liknelser med ett barn som genom erfarenhet upptäckt magin eller känslan med onani. Ur ett utvecklingsmässigt perspektiv så är det här inget ovanligt, barn onanerar oavsett om jag som vuxen accepterar det eller inte. Men i ett socialt perspektiv kan det vara oacceptabelt om det pågår i sammanhang då det enligt den rådande kulturen är opassande, till exempel i våra förskolor. Med handen på hjärtat så ifrågasätter jag och många med mig ofta varför barn onanerar. Ofta beror okunskapen på att barnssexualitet är ett känsligt ämne och ofta tabubelagt. Det kan jag själv gå i god för, då jag ställs inför olika situationer där barns sexuella undersökande upptäcks. Inom förskolans värld har våra barn kommit till oss med olika förutsättningar hemifrån för att förstå sin kropp och dess signaler. Har man vuxit upp i en kultur där barns 11

13 sexualitet är tabubelagt är det ännu viktigare att vi på förskolan svarar sanningsenligt då barn söker bekräftelse. Barns sexuella förutsättningar handlar alltså om hur jag som vuxen bemöter barnet i förhållandet till kön och hur jag hjälper barnet att förstå att kroppens signaler inte är något konstigt. Lär jag mig som barn att sexualitet och min egen kropp är tabubelagd, så lever jag ju därefter. Enligt Thore Langfeldt så kan de här förbuden att inte få bekräftas i sin sexualitet, skapa problem senare i mitt vuxna liv (Langfeldt 1986, sid ). Ur ett genusperspektiv kan man ställa sig frågan varför jag valde en pojke för att beskriva barnsexualitet. På förskolan har vi periodvis reflekterat över hur vi bemöter pojkar respektive flickor på förskolan. Vi på förskolan måste ständigt reflektera över vårt sätt att bemöta flickor och pojkar. Utgår vi från människans lika värde oavsett kön eller behandlar vi flickor och pojkar olika? Fortfarande utgår den mesta forskningen från det manliga könet. Kön överhuvudtaget är ett laddat ämne då det är dags för det första ultraljudet i graviditeten. Men mitt val var ändå att beskriva en pojkes kön och döpa barnet till Edvin. Jag beskrev hans känsla då han upptäcker snoppen. Undrar hur stor skillnad jag hade gjort om valet hade blivit att beskriva en flicka vid namn Edvina? En hypotes kan vara att det är min egen underliggande känsla av att det är pojken med snoppen som ska ses som normen av vad barns sexualitet är. Då jag och Marika reflekterade tillsammans under tiden dilemmat i det ena fallet utspelades kom vi ofta på oss med att utse pojkarna som syndare. Nu så här efteråt då jag reflekterar över mitt eget agerande då jag upptäcker barnen så har jag fått bekräftelse på mina misstankar, jag reagerar ofta med att först titta på pojken. Jag blir häpen över upptäckten, att jag agerar på detta sätt då jag sätter ögonen i pojken som är med i aktiviteten och inte på flickan. Men genom min egen reflektion har jag en chans att ändra mitt beteende. Om jag aldrig börjar reflektera över mitt handlande hade mitt handlande bara gått mig förbi. 3.2 Barns undersökande lekar Med denna kunskap i ryggen skulle jag i stället se det som att barnen genom sina undersökande lekar lär sig förstå sig själva i förhållande till andra genom att pröva att inta olika roller. Men frågan blir om jag trots den kunskap som växer fram skulle kunna hindra den känsla av otillfredsställelse jag känner då jag ställs inför dilemmat. Berättelsen ur Edvins perspektiv skulle ha kunnat handla om allt som rör sig i barnets verklighetsvärld. Vi på förskolan har alltid fascinerats över barnens lek. Men vi möter ju inte barnens utforskande lekar med samma entusiasm och vi hjälper dem inte vidare genom att arbeta temainriktat med våra kroppar. Då jag läser meningen väcks funderingar i mig, genom leken utvecklas barn 12

14 socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt (Pramling Samulesson & Sheridan 1999, sid. 84). När jag läste denna rad vid ett annat tillfälle i ett annat ämne kändes det helt trovärdigt. Men då jag reflekterar över denna mening i förhållandet till mitt ämne om barns undersökande lekar, så känns det inte som om vi ser tjusningen i dessa lekar. Men är det inte som i alla andra rollekar, att barn vidareutvecklar sin kunskap om tidigare intryck genom rolleken? Att barnen i de undersökande lekarna prövar olika roller i ett socialt samspel med kamraterna samt att deras erfarenheter av sig själva och andra väcker ny kunskap. Men ändå är det jag som vuxen som värderar och bedömer om dessa lekar är acceptabla eller inte. Alltså blir mitt sätt att se på leken som pedagog avgörande för hur den lever vidare eller ges hjälp att vidareutvecklas och förstås (Norén-Björn i Pramling Samuelsson & Sheridan1999, sid. 84). Om jag då skulle se tillbaka på händelser, då vi vid ett flertal tillfällen bara förbjuder och förhindrar uppkomsten av dessa lekar, så har vi ju inte hjälpt barnen vidare genom att försöka förstå vad det är barnen leker. Utan precis som i Tanjas fall, börjar jag istället värdera det jag ser. Eller då vi uttrycker att barnen låter högt och är oroliga, så skulle vi istället välja att reflektera och försöka förstå vad det är som skapar denna lek. Ofta kommer jag på mig själv med att beklaga mig över att barnen springer inomhus i stället för att ta reda på vad barnen leker. Är det miljön som inbjuder till dessa lekar eller är det i själva verket en lek som pågår runtomkring mig som jag inte ser? Det kanske är så att jag inte vill se vad barnen leker för att jag har så fullt upp med att bestämma vad vi ska göra i framtiden, i stället för att vara mer här och nu i stunden, precis där barnen är. När jag läser Birgitta Knutsdotter Olofssons bok I lekens värld (2003) så stannar jag upp vid kapitlet som handlar om rollek. Birgitta uppmanas av en flicka på förskolan som vill pröva rollen som flickans gravida moster. Birgitta ska vara kvinnan som ska föda fram flickan, genom att använda korgstolen som rekvisita. Flickan lever sig helt in i rollen genom att använda sig av tidigare erfarenheter hon fått genom att se födslar på tv (Knutsson Olofsson 2003, sid.10). Vad skulle hända om jag väljer att byta ut Birgitta i leken mot en pojke i flickans ålder som spelar barnet? Hur skulle jag då tolka denna lek utifrån om jag som pedagog upptäcker leken då pojken är full färd med att krypa fram under flickans kjol? Flickan som nu har intagit rollen som moster som föder barn. Jag ler stort i samma stund som jag skriver detta för jag tror nämligen att barnen sannolikt skulle mötas av en fördömande pedagog. 13

15 Oavsett vilka egna värderingar och åsikter jag har som privatperson beträffande dessa lekar, så har jag ändå skyldighet att följa våra styrdokument som finns tillexempel Lpfö98 och Barnkonventionen. I läroplanen för förskolan står det att: Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själv och om sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter (Lpfö98 sid. 9). Jag som pedagog som arbetar på förskolan ska på bästa sätt möta barnen i deras undersökande lekar. Har barnen ett behov av att forska om sina kroppar så får jag som pedagog hitta ett sätt att möta barnen i detta. 3.3 Barn sexualitet och vuxnas sexualitet Vuxnas sexualitet har från början formats av de förutsättningar man själv fick som barn att identifiera sin egen sexualitet. Under ens uppväxt har sen sexualiteten utvecklats utifrån de erfarenheter man fått. Om jag ska se det från det interkulturella perspektivet så har min klass, mitt kön, etnicitet och den kultur i samhället som jag växer upp i, format min egen sexualitet. Genom det här skapar jag sen föreställningar om vad exempelvis onani står för. Hanna Welin skriver i en tidningsartikel, att medan vuxna kopplar onani till kåthet, parsex eller kanske porr, finns inget av det där hos det lilla barnet (Welin2010). Jag förstår det som att vi vuxna har en förmåga att se på barns onani men även på barns undersökande lekar, med våra egna erfarenheter av vad handlingen står för. Larsson menar att för barnet är onani ingen sexuell handling men den blir det i de vuxnas föreställningsvärld, att det är något speciellt som skapar dess innebörd (Jfr Larsson1994, sid. 25). I både Larssons text och Welins artikel är det de vuxnas erfarenheter som styr hur man ser på barns lekar. För att försöka förstå vuxnas sexualitet tänker jag använda mig av en av många händelser som vuxna berättat för mig under tiden jag skrivit. Låten Mikrofonkåt av artisten Petter fick ett uppsving i samband med Tv4 programmet Så mycket bättre. Helt plötsligt gick de flesta barn och sjöng på låten. Låten handlar om behovet av att sjunga i en mikrofon för att bli hörd. Situation; Låten spelas för fullt i köket där mamman i familjen står och lagar mat. Dotter 9 år kommer in till sin mamma och ställer frågan, 14

16 - Vad betyder kåt? Mamman blir blossande röd i ansiktet och känner samtidigt hur hjärtat tar ett extra skutt i bröstet. - Jag vet inte. Vilken kontextualisering ordet kåt ska ses i blev för barnet en oskyldig fråga men för föräldern som värderade ordet kåt efter sina egna erfarenheter blev detta en omöjlighet att svara på. Kontextualisering handlar om vilken innebörd ordet kåt har i sammanhanget. För som mamman förklarade för mig: Jag ville inte förklara. Jag valde efteråt att slå upp ordet kåt i nationalencyklopedin: Kåt= sexuellt upptänd (av någon); sugen (på något)(ne2011). Kåt kan faktiskt ha olika betydelse i låten, det är utifrån tolkningarna som mammans värderingar märks. Men i Petters fall var kanske beskrivningen av ordet kåt att vara sugen på att synas eller höras. Låtens mening hade i låten en annan innebörd än för mamman. Mamman i exemplet lyfte fram sin känsla av att det känns värre att tala om sexualitet med sitt eget barn. Men hon uttryckte också att det här ämnet även känns känsligt att prata om med barnen på hennes arbetsplats, på förskolan. Min egen dotter, i dag 27 år uttryckte; - Det känns värre att tänka på att mina egna syskon eller att mina föräldrar har ett sexuellt umgänge, än att andra har det. Jag funderar vidare på om det här ha att göra med att sexualitet upplevs mer förbjudet om det gäller min egen biologiska familj. På biblioteket fann jag Totem och Tabu (1944) av Sigmund Freud. I boken finner jag ett kapitel som handlar om incestfruktan. Enligt Freud så skapade olika grupperingar av människor över hela världen restrektioner, allt för att förhindra incest och allt för att skydda efterkomman. Man kan med häpnad i texten följa hur olika former av möten undviks i olika länder under denna tid. Till exempel fick inte syskonpar på Sumatra umgås tillsammans, allt för att undvika att tycke skulle uppstå. Enligt Freud så är människans incestmotstånd ett sätt att hindra människan att följa sina tidigare begär, att ha sex med allt och alla (Freud 1944, sid ). Kan det biologiska bandet vara en anledning till att vi har svårare att tala om sexualitet med våra barn eller att vi inte ens vill tänka på att de en dag har ett sexuellt umgänge. Den här hypotesen skulle ändå kunna bringa något ljus åt mamman och min dotters tankar. 15

17 Skulle jag då förstå att det incestmotstånd som Freud beskriver lever vidare genom generationer och att kulturen vi lever i påminner oss om detta. Freud menar ju att våra tidiga upplevelser i barndomen påverkar oss omedvetet genom hela livet. Genom föräldrarnas bemötande och styrning lär sig barnet hur det ska förhålla sig till omvärlden. Barnet som ser upp till föräldrarna, skapar sig en inre röst som hindrar dem att begå misstag. Freud menar att barnet har internaliserat föräldrarnas normer och attityder, det vill säga tagit dem till sig som sina egna. Denna internalisering sker just i kraft av att barnet identifierar sig med föräldrarna (Jerlang 2008, sid. 47). Enligt Freuds psykoanalysteori så är människans psyke uppdelat i detet, jaget och överjaget. Jagets uppgift är att försöka få detet och överjaget att samspela. Det som blir intressant för mig i det här arbetet är detet som enligt Freud består av människans ärvda omedvetna drifter. Det är i detet behoven i människans psyke finns. Barnets jag formas utifrån erfarenheten då barnet lärt sig att behärska och styra detet. I samspel med föräldern så lär sig barnet att styra sina impulser. Barnet lär sig att det krävs en annan person för att få hjälp, exempelvis med föda och på det sättet lär sig barnet att tillfredställa sina lustar genom att förhindra olust. I överjaget formas barnets samvete som i sin tur formas av yttre påverkan, genom föräldrarna och kulturen som barnet växer upp i. Drifter, behov och impulser styr alltså människan från början, enligt Freuds teorier. Men det är då jag formas utifrån hur andra bemöter och hjälper mig i min fortsatta förståelse av mig själv. Jerlang påpekar, Jagets syfte är primärt att tillfredsställa detets impulser (Jerlang 2008, sid. 45). Sen är det överjaget som kan påminna mig om hur jag förväntas bete mig i olika situationer, allt för att följa mina föräldrars uppfostran. Min tolkning av Jerlangs text är att det är den person som format mig från början av min uppväxt som visar mig vilka normer och värderingar det är som gäller (Jfr Jerlang 2008, sid ). Om jag då ska föreställa mig hur det är att vara ett barn på min förskola, som har vuxit upp med föräldrar som på alla sätt förmedlat att de intima kroppsdelarna är tabubelagda. Barnet har vuxit upp i en kultur där man tidigt lär sig att kroppen är ett förbjudet och smutsigt område. Hur blir det då barnet möter andra barn och börjar med undersökande lekar? Det måste ju vara förvirrande och väcka blandade känslor? Kulmen nås då jag som pedagog inte accepterar lekarna. Ska jag tänka utifrån Freuds teorier, så blir det barnets jag som kommer i konflikt, då överjaget påminner barnet om vad som är rätt och fel i denna situation, utifrån 16

18 barnets föräldrars värderingar. Det måste vara frustrerande då barnet styrs av sina behov, drifter och impulser men ändå vet att de här undersökande lekarna är tabubelagda. Till viss del kan jag hålla med Freud om att det faktiskt kan vara på det här sättet, som han beskriver i sin teori. Freud kallar barns sexualitet för libido, libidon härstammar ifrån detets drifter, som enligt Freud barnet lär sig behärska. Det är sambandet mellan den fysiska och psykiska utvecklingen samt omgivningens påverkan som avgör om en bestämd zon på barnets kropp ska få särskild betydelse för barnets lustkänsla (Jerlang 2008, sid.56). Skulle jag kanske kunna koppla det här till att om ett barn enligt Freuds teori inte lärt sig behärska sina behov, så kan det här skapa olust under uppväxten? Om jag fått en känsla då jag fingrar på mitt könsorgan att detta inte är tillåtet, så måste den känslan finnas kvar i mig då jag växer upp? Jag tänker då att ett barn som hindras att fingra på sitt könsorgan skulle tvingas tränga undan behovet och det i sin tur skulle kunna skapa konflikt i vuxenlivet. Freuds psykoanalytiska teori utgår från att barn utvecklas i faser, den orala, anala, falliska och latensperioden. För mig som arbetar med barn mellan arton månader upp till 6 år, blir det intressant att titta på de anala och falliska faserna. Enligt Freud infaller den anala fasen mellan 18 månader och 3 års ålder, som är barnets erogena zon. Barns sexualitet styrs av det som händer kring ändtarmen. Då barnet börjar äta riktig mat börjar det röra på sig i tarmarna och barnet får en tyngdkänsla som väcker lust att gå på toaletten. Om jag ska koppla det till min egen erfarenhetsvärld så stämmer det bra. Det här är en ålder som kopplas ihop med blöja, toalett, potta, kiss och bajs. Den tredje falliska fasen kommer från ordet fallos som betyder penis. Nu blir det intressant, eftersom jag just skriver om barns sexualitet i åldrarna tre till sex år. För Freud så är det här en period då det mesta utgår från barns nyfikenhet om kroppen och dess funktioner. Alltså, här har vi en teori som styrker att det finns belägg för de undersökande lekarna. Sen finns det en hel del i Freuds teorier som jag helt väljer att utesluta, exempelvis Freuds teorier om att flickor har en penisavund och att all hans forskning utgår från pojken som norm. Likaså utgår mycket av Freuds teorier från att barnets utveckling sker ur ett stadieperspektiv, som vi har gått ifrån i modernare forskning. Då jag läste Dion Sommers bok Barndomspsykologi (2005), så känns mycket i Freuds teorier ålderdomliga, men ändå kan jag förstå att mycket i exempelvis hans teori om incesttabut fortfarande lever kvar i kulturen omkring oss. I boken riktas kritik mot denna syn på barnets utveckling Kritiken går ut på att barn- och utvecklingspsykologin inte längre vare sig bör eller kan definieras som synonymt med stadietänkande (Sommer 2005, sid.21). Nya empiriska undersökningar har funnit nya samband som har betydelse i barns utveckling, exempelvis så har vi en förståelse för att kulturen och barnets sociala uppväxtmiljö påverkar 17

19 hur barnet tillåts att ta för sig av det som finns runt barnet. Synen på vad ett barn är, har också ändrats under historien. Från att se på barn som tomma blad som ska fyllas med skrift, till nyare forskning där vi ser på barn som kompetenta personligheter redan från födelsen. Barnet har en egen drivkraft redan från födelsen att utvecklas, om förutsättningar ges av omgivningen runt barnet och i samspel med andra utvecklas barnet (Sommer 2005, sid ). Daniel Stern är en modern utvecklingspsykolog som forskat om spädbarn, för Stern är barnet kompetent redan från födseln och barnets själv utvecklas redan från början i förhållande till den andre som finns runt barnet. Barnet har kompetens redan från födseln, till exempel att genom ett socialt samspel lära sig att förstå sin omgivning (Jerlang 2008, sid.419). Genom känslorna kan det nyfödda barnet kommunicera med sin omgivning. På det sättet lär sig barnet att det har ett själv i förhållande till den andre, som barnet mer och mer lär sig att förhålla sig till. Genom Freuds teorier så skedde barnets utveckling genom bestämda faser, som i sin tur kunde skapa problem i vuxenålder om de inte utvecklades i en bestämd ordning. Men genom Sterns teorier så sker barnets utveckling i sampel med andra och om den personen tillåter så kan barnet utvecklas hur långt som helst. Jag reflekterar vidare på barns frustration då barn förälskar sig i en förälder eller barn som får konkurrens i kärleken till föräldrarna av ett litet syskon. Det får mig att tänka tillbaka på dilemmat som utspelade sig vid ett flertal tillfällen. Jonas var en av huvudaktörerna som gärna startade de undersökande lekarna. Jonas hade ganska nyligen blivit storebror. Nu börjar jag reflektera över huruvida det kunde vara en anledning till att aktiviteterna ofta skedde då han kom till förskolan. Kan det vara så att Jonas känsla av att bli sedd och bekräftad överförs i den här aktiviteten. Jag och Marika reflekterade, men såg aldrig den vinklingen. Nu med Freuds teorier färskt i minnet så undrar jag om det kunde finnas ett samband mellan modern, fadern och syskonet som kan ha startat denna lek just då. Självklart ska ju det inte skambeläggas, utan vi borde i stället ha funderat på vad vi kunde ha erbjudit Jonas i stället. Jonas kanske valde att leka det han visste hade hänt då hans syskon blev till? Eller så kanske en kamrat informerat honom om hur ett barn blir till? Jag vet ju genom egna erfarenheter att barn vill leka det de vet och de vill pröva olika roller. 18

20 4. Mina personliga gränser i relation till andras teorier Jag själv då, var går min gräns för vad som är tillåtet och inte i barns undersökande lekar? Det är en känslig fråga och väldigt utlämnande att svara på. Men jag ska ta hjälp av den litteratur, undersökningar och artiklar jag läser under tiden för att beskriva detta. Thore Langfeldt är en norsk psykolog som kom ut med boken Barns sexualitet (1986). Jag har valt att arbeta med den här boken för att jag vet att den fortfarande är högaktuell. Redan i början av boken kände jag hur jag ryggade tillbaka på Langfeldts formuleringar om vad barns sexualitet står för. Ett avsnitt i boken beskriver hur två pojkar prövar att smaka på varandras snoppar, i ett annat avsnitt står det, Som nämndes tidigare har flickor ett mycket mer begränsat sexuellt ordförråd än pojkar. De behöver därför mer direkt upplysning. I tidig ålder bör de få veta vad klitoris är och att den kan vara mjuk eller styv när de blir sexuellt upphetsade eller kåta, som vi kallar det. Denna upplysning är speciellt viktig för flickor eftersom de inte har några yttre tecken till att de blir kåta, som pojkarna som får ståpitt (Langfeldt1986, sid.35). Stopp alarm, alarm här gick min gräns! Jag klarade knappt av att läsa vidare. Men eftersom jag hade bestämt mig för att försöka förstå det här bättre sökte jag mig vidare. Jag får ju inte låta min egen vuxensexualitet styra vad det är jag läser i Langfeldts text. Den här reflektionen över mina egna reaktioner, då jag läser om ämnet, får mig att tänka på hur viktigt det är att formulera sig på rätt sätt för att få fram ett budskap. Många av formuleringarna och exemplen jag stöter på under tiden som jag läser, får mig att reagera. Men då jag läser en artikel som presenterades i Sydsvenskan 2010, så läser jag att det inte bara är jag som reagerar med olust då jag stöter på vissa ord som av mig förknippas till vuxnas sexualitet. I artikeln diskuteras det huruvida det ska finnas en vuxenterminologi för sexuella aktiviteter och ett för att sätta ord på barns upplevelser. Anna Kosztovics socialpedagog och aktiv i RFSU i Malmö uttrycker sig på det här sättet, Säger man att ett barn är kåt blir det ramaskri. Därför behövs ett nytt ord så att vi kan prata om vad barnen faktiskt känner (Kosztovics i Welins artikel 2010). Nu börjar jag förstå vad det var i Langfeldts text som väcktes avsky i mig. Jag hade svårt att ta till mig texten där Langfeldt kopplar ihop klitoris, upphetsning och kåthet med barn. För mig lät Langfeldt plötsligt som en snuskgubbe som jag inte ville läsa mer av. Det var min egen sexuella begränsning i förhållande till barns sexualitet som satte stopp för att jag skulle kunna tyda Langfeldts budskap i boken. Precis det som Kosztovics uttrycker i Welins artikel. Barns 19

21 sexualitet är ju egentligen lätt att förstå, det handlar ju om att kunna tyda sin kropp och dess funktioner. Men då jag försöker förstå budskapet i Langfeldts text, så hindras jag av att jag blir störd av hans uttryckssätt. Langfeldt skriver om den sexuella upphetsningen som flickorna behöver hjälp att sätta ord på, för att förstå sina kroppssignaler. Han menar att man ska informera flickorna om det här i tidig ålder. För mig blir Langfeldts uppmaning lite för mycket och jag kommer nog inte att börja med det här om inte barnen ställer frågor. Jag vill även ifrågasätta Langfeldt då han menar att barn blir kåta. Barn skulle alltså bli upptända av någon, den förklaringen som jag fick på ordet kåt då jag slog upp det i NE. Är det Langfeldt som kopplar ihop sin egen erfarenhet av vad sexualitet står för som vuxen? Eller är det som han skriver, att barn faktiskt blir upphetsade och kåta? Tomkins menar att då det lilla fostret får erektion så är det bara en drift som kroppen har för att överleva genom reproduktion. Drifterna i sig skapar inte sammanhang. Men i samspel med affekterna som väcks, så kan man tyda uttryck i människans ansikte utan att få känslan beskriven med tal. Då jag som människa erfarit att uppleva orgasm i samspel med en annan människa och lärt mig att tolka ansiktsuttryck i samband med känslan kan jag senare ha den här erfarenheten som en måttstock. Jag kan vid ett senare tillfälle läsa av det uttrycket i min partners ansikte utan att få känslan förmedlad i ord. Det är först då driften upplevs tillsammans med en affekt, i detta fall upphetsning, som man får en känsla av att någonting är fullbordat. Genom att förnimma och erfara upplevelsen av att bli upphetsad i samband med stånd förstärks förståelsen i psyket (Jfr Havnesköld & Risholm 2009, sid.123). Vuxna har genom erfarenheter kopplat samman erektionen med affekten upphetsning som de upplever i den vuxnes sexuella verklighetsvärld, detta påverkas i sin tur av den miljö man växer upp i. Det är alltså först i förhållande till en vuxens spegling som barns sexualitet blir värderad och på det sättet identifieras den som en sexuell handling. Oavsett om jag bekräftar barnens lekar på ett negativt sätt eller väljer att helt undvika ämnet, skapar jag ju ändå förvirring i barnet. Innan dess var leken bara en handling och ett undersökande som allt annat i barnets utveckling. Ibland har mycket i vårat samhälle förmågan att slå ifrån icke tillåtande till tillåtande. Jag tror modellen är att finna en gyllene medelväg där vi lär oss att tolka barnens utforskande lekar och ge dem ett annat redskap för att förstå kroppens anatomi bättre. Man kanske i stället ska ha samtal kring böcker om kroppen och annat material där barnen själva får driva samtalet och där jag som vuxen inte styr. Men risken då dilemman som ovan inträffar, är att man istället helt stänger diskussionen och bara förbjuder det barnen försöker upptäcka i leken. Jag har nu förstått att min egen okunskap och begränsning kan skapa osäkerhet i barnet då jag inte 20

22 ens bekräftar deras lekar. Om jag ser min tidigare okunskap och min nya insikt utifrån ett etiskt perspektiv så kanske jag kan känna mig nöjdare genom att lägga till detta citat; Att vara involverad innebär att vi befinner oss nära de människor vi arbetar med. För att denna närhet ska kunna fungera måste emellertid två saker fungera. För det första måste vi känna, och vara i stånd att använda, våra egna, personliga förutsättningar. Att utveckla sig till att bli en kompetent etisk yrkesutövare innebär därför att vi lär känna oss själva bättre (Henriksen & Vetlesen 2001, sid.17). Då jag synar mitt eget agerande i hur jag förhåller mig som pedagog när jag upptäcker barn som leker undersökande lekar, kan jag i fortsättningen kanske tänka på hur jag kan förhålla mig utan att döma eller kränka barnen. Jag inser till min blotta förskräckelse att jag under årens lopp inte har varit ett dugg bättre än någon annan i att benämna barnens intima kroppsdelar. Häromdagen tog jag tillfället i akt och bad min yngre son att tvätta sig ordentligt, att dra upp förhuden och rengöra nedanför ollonet. Min son som i dag tio år tittar på mig och ser frågande ut. Var då? Men har du inte berättat det, frågar jag min man? Jo, men han kommer nog inte ihåg. Men varför tog jag förgivet att min man skulle ta tag i detta ämne? Jag som har tyckt att kulturer som har en strikt könsfördelning i familjen är så långt ifrån min egen verklighet som man kan komma. När jag arbetar språkmedvetet med barnen i min verksamhet är jag noga med att berika språket. Men varför är jag så noga med att använda ett rikt språk i vissa ämnen men inte i detta? Är det mina egna värderingar som kommer upp till ytan, då jag undviker att benämna intima kroppsdelar för mina egna barn. Men samtidigt så dyker tankarna upp om det är så självklart att jag ska informera om alla kroppsdelar helt öppet. Hur obekvämt och pinsamt kan inte det bli om jag nästa gång får stå till svars inför föräldrarna om varför jag lärt barnen på förskolan, att flickans lilla ärta fram heter klitoris och att pojkens framtill på snoppen heter ollon? Nej, någon måtta måste det ändå vara och det måste vara upp till var och en att avgöra vad man tycker att ens barn behöver för förkunskaper om kroppen inför vuxenlivet. För visst är det skillnad på att benämna äpplets beståndsdelar än att benämna könsorganets olika delar. Om jag ska se till kroppens övriga beståndsdelar så går jag ju inte igenom dessa heller med barnen på förskolan, så varför ska jag ta upp detta om kroppen som 21

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lika barn leka häst. 33 dagar kvar

Lika barn leka häst. 33 dagar kvar Lika barn leka häst 33 dagar kvar Det ligger i kontaktboken. Brevet. Det vibrerar som ett flygplan gör, precis innan det ska sticka iväg på startbanan för att kunna lyfta. Brevet från fröken till mammis

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer