Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem"

Transkript

1 Ålands Landskapsregering PB MARIEHAMN Hänvisning: ÅLR 2015/8943 Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem Inledning och allmänna kommentarer Analysdel 1. SKATTEKOMPLETTERING 2. KALKYLERADE LANDSKAPSANDELAR: 2.1. ERSÄTTNING FÖR GRUNDSKOLA 2.2. ERSÄTTNING FÖR SOCIALVÅRD 3. KOSTNADSUTJÄMNING FÖR SÄRSKILDA VERKSAMHETSOMRÅDEN INNEFATTAR BARNSKYDD, SPECIALOMSORG, MISSBRUKARVÅRD, HANDIKAPPVÅRD OCH ÖVRIG SOCIALVÅRD SAMT TRÄNINGSUNDERVISNING 4. SKÄRGÅRDSTILLÄGG 5. LANDSKAPSANDELAR FÖR IDROTT, KULTUR OCH MEDIS 6. SAMARBETSSTÖD OCH SAMGÅNGSSTÖD 7. UTLÅTANDE SAMT ÄNDRINGSFÖRSLAG

2 Inledning och allmänna kommentarer Detta utlåtande bygger på den remissversion av den mellanrapport som styrgruppen för landskapsandelsreformen har presenterat. Utöver det material som Ålands landskapsregering har presenterat kommer det i detta utlåtande att ingå egna beräkningar på basen av de beräkningssätt som presenterats. Dessa beräkningar baserar sig delvis på de skattekalkyler som ÅSUB fram till och med 2014 tagit fram, samt på verksamhets- och ekonomistatistik från kommunerna som ÅSUB sammanställt. Detta utlåtande innehåller även förslag till ändringar av de presenterade systemet. 2

3 1. Skattekomplettering Metodiken för att räkna fram skattekompletteringen är följande: 3

4 Applicerat på en enskild kommun kan beräkningen se ut på följande sätt: MEDELTAL Brändö Förvärvsinkomster Avdrag, riks Avdrag, åländska 305 Avdrag, sammanlagt "Beskattningsbar inkomst" Skattesats, % 16,95 Kalkylerad skatt Arbetsinkomstavdrag 44 Övr. avdrag från skatten mm Debiteras Den inkomst som motsvarar debiterad skatt Förvärvsinkomsterna räknas ut utgående ifrån medeltalet av förvärvsinkomster under 5 skatteår, och jämförelsevärdet är Den inkomst som motsvara debiterad skatt vilket är ett teoretiskt belopp som fås fram genom att dividera den skatt som beräknas inflyta från respektive beskattning (Debiteras) med kommunens inkomstskattesats. I detta fall är inkomstskattesatsen ett medeltal av de fem år som utgör grunden för skattekompletteringen. Avdrag i % av totala förvärvsinkomster Geta 30,26 % Vårdö 27,52 % Eckerö 26,95 % Sottunga 25,50 % Kumlinge 25,14 % Brändö 25,05 % Sund 24,88 % Hammarland 24,84 % Saltvik 24,82 % Föglö 24,74 % Lumparland 24,73 % Kökar 24,53 % Finström 23,52 % ÅLAND 22,01 % Lemland 21,51 % Jomala 20,76 % Mhamn 20,02 % Utgångsvärdet för skattekompletteringen när det gäller förvärvsinkomsterna är således efter avdrag vilket bör kommenteras. Avdragsgraden varierar förhållandevis mycket mellan kommunerna, beroende på ett antal faktorer som främst har att göra med invånarnas rätt till avdrag i beskattningen och som bl.a. beror på rätten till rese m.fl. avdrag. samt även i viss utsträckning påverkas av medelinkomsten i kommunen. Såsom systemet är uppbyggt så kompenseras kommunerna som grupp inte 4 Avdrag % förvärvsinkomster medeltal

5 för avdragen i kommunalbeskattningen, något som finns som en del i det nuvarande Landskapsandelssystemet. Eftersom en stor del av ändringarna i avdragen under senare år har skett i samband med överläggningar i anslutning till rikets statsbudget och syftat till att stimulera till sysselsättning eller till att underlätta situationen för t.ex. låginkomsttagare så bör avdragen till stor del kompenseras av Ålands Landskapsregering på samma sätt som staten kompenserar kommunerna i riket för de utökande avdragen i beskattningen. Det samma gäller för Åländska avdrag, som regleras i landskapslag. Eftersom det inte ingår i kommunernas uppdrag att bedriva stimulans- eller konjunkturpolitik bör kommunernas följaktligen kompenseras för ingrepp i beskattningsrätten som verkställts med sådana motiveringar. Enligt styrgruppens beslut skall kompensationer av skattenatur inte ingå i det nya landskapsandelssystemet, men det är av allra största vikt att Ålands landskapsregering kompenserar kommunerna för de ingrepp i beskattningsrätten som har gjort, och hur man avser att verkställa denna kompensation måste klargöras samtidigt som Landskapsandelssystemet presenteras. 5

6 Samfundsskatteören Samfundsskatteintäkterna beaktas i skattekompletteringen, vilket är nytt jämfört med nuvarande system. Detta görs genom att det för kommunen räknas fram samfundsskatteören vilka sedan jämförs med landskapets medeltal. Även här beaktas samfundsskatteintäkter under fem skatteår. Samfundsskatterna slås ut per invånare och multipliceras sedan med 1. Kommunens inkomstskattesats om denna är lägre än det åländska medeltalet 2. Med medelinkomstskattesatsen om kommunens inkomstskattesats är högre än denna. Ex för Brändö, görs beräkningen enligt följande: För 2009 var samfundsskatteintäkter/invånare 157 och inkomstskattesatsen i kommunen 0,17 vilket ger ett samfundsskatteöre för år 2009 om 921 (157 / 0,17). För åren räknas ut motsvarande belopp och för hela perioden räknas ett medeltal ut vilket i denna beräkning uppgår till SMFsören: Samfundsskatt / kommunens skatte% MEDELTAL Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn ^Åland Samfundsskatter, totalt Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn ^Åland Samfundsskatter, totalt euro/inv Samfundsska Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn ^Åland Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Åland För Brändös del beaktas således en skattekraft om (inkomst som motsvarar debiterad skatt och beskrivs ovan) vilken slås ut på antalet kommuninvånare som för det aktuella provåret uppgick till 475 st. Detta ger förvärvsinkomster per invånare om ( / 475 ) vilket ger Till detta läggs 1095 (samfundsskatteören, förklaras ovan) vilket ger en total nivå om / invånare som utgör kommunens kompletteringsgräns 6

7 För den aktuella perioden är Landskapet Ålands kompletteringsgräns, framräknad med samma metoder som ovan, / invånare I det föreslagna systemet multipliceras Landskapets kompletteringsgräns med en faktor vilken i provberäkningarna uppgår till 1,2 vilket ger * 1,2 = / invånare Denna faktor kommer antagligen att behöva variera från år till år beroende på vad som t.ex. händer med kommunernas beskattningsrätt i anslutning till SOTE/ Landskapsreformen i riket samt vad som i övrigt händer med skattesystemet (Kommunernas andel av samfundsskatten osv.) framöver. För Brändö kommun som exempel kan vi nu räkna ut beloppet för skattekompletteringen för det aktuella provåret. Kommunens kompletteringsgräns är /invånare enligt beräkningen ovan, och Landskapet Ålands kompletteringsgräns uppgår till invånare. Brändös belopp = = Beloppet multipliceras med kommunens medelinkomstskattesats för perioden vilken uppgår till 16,95 % eftersom denna är lägre än medelskattesatsen (17,03 %) Detta ger * 0,1695 = 826 /invånare Detta skulle vara det belopp som utgör 100 % kompensation för skattekraft. Den nivå som förslaget innehåller är 90 % vilket ger 0,9 * (4 872 * 0,1695) = 743 /invånare Med 473 / invånare utgör ersättningen för det aktuella året 743 * 475 invånare =

8 Sammanfattande kommentarer till skattekompletteringen Skattekompletteringen är konstruerad på ett sätt som gör att den är förhållandevis stabil och också möjlig att i någon utsträckning förutse framöver. Om man för provberäkningsåret 2014, som innehåller uppgifter från tittar på hur fördelningen mellan förvärvsinkomster och samfundsskatter så kan man konstatera att förändringen som följer av att samfundsskatteintäkterna beaktas i skattekompletteringen kommer att bli betydande för några kommuner. På grund av koncentrationen av företag osv till Mariehamn så påverkar stadens samfundsskatteintäkter i betydande omfattning landskapets medeltal, och ingen annan kommun än Mariehamn ligger över medeltalet för Landskapet Förvärvsinkomster Samfundsskatteören Skatter Förvärvsinkomster Samfundsskatteören per invånare per invånare per invånare % av totala % av totala Mhamn , , ,22 83,54 % 16,46 % ÅLAND , , ,10 89,82 % 10,18 % Föglö , , ,75 89,96 % 10,04 % Saltvik , , ,91 90,86 % 9,14 % Brändö , , ,40 93,50 % 6,50 % Jomala ,40 929, ,98 94,39 % 5,61 % Eckerö ,93 672, ,28 95,14 % 4,86 % Lumparlan ,90 564, ,23 96,44 % 3,56 % Finström ,05 348, ,18 97,73 % 2,27 % Hammarla ,16 308, ,04 97,80 % 2,20 % Kumlinge ,32 246, ,32 98,53 % 1,47 % Kökar ,81 162, ,93 98,84 % 1,16 % Lemland ,53 180, ,41 98,86 % 1,14 % Sottunga ,75 180, ,93 99,05 % 0,95 % Geta ,03 61, ,60 99,42 % 0,58 % Vårdö ,25 60, ,54 99,52 % 0,48 % Sund ,32 55, ,98 99,62 % 0,38 % Däremot kommer förändringen att bli kännbar för de kommuner vars samfundsskatteintäkter är betydande i förhållande till totala skatteintäkter som beaktas. Till dessa räknas bl.a. Föglö, Saltvik, Brändö och Jomala, där samfundsskatteintäkterna utgör 5 10 % av totala skatteintäkter i proportion. Detta att jämför med mera än hälften av kommunerna där samfundsskatteintäkternas del av totala skattekraften understiger 2,5 % En annan fråga är laddningen i systemet. Genom den faktor, i provberäkningarna 1,2 som appliceras på medelskattekraften, tillförs laddning till skattekompletteringen, som därför utgör ca 50 % av systemets totala fördelningseffekt. Denna faktor kommer sannolikt att bli föremål för politiska diskussioner eftersom faktorns utväxling innebär att en liten justering medför stora förändringar i fördelningen till kommunerna. T.ex. en ändring från 1,2 till 1,1 innebär drygt 4,7 me mindre i landskapsandelar, vilket innebär något av en politisk risk. Detta eftersom en till synes liten ändring av denna faktor, som i lagstiftningen måste göras variabel för att kompensera för förändringar i skattesystemet, ger stora ekonomiska förändringar för kommunerna. 8

9 En annan faktor som bör diskuteras är kompensationsgraden, vilken i förslaget är 90 % av den förhöjda medelskattenivån (n *1,2 *0,9 ). Kompensation upp till 90 % av skattekraften anses ge den tillväxtnytta som man eftersträvat som utgångspunkt för systemet. En förändring till t.ex. 95 %, som är den högsta ersättningsnivån i nuvarande landskapsandelssystems skattekompletteringsdel, som dock endast fördelar 2,5 me, skulle ge följande effekt; 90 % 95 % Skillnad Brändö , , ,90 Eckerö , , ,42 Finström , , ,62 Föglö , , ,60 Geta , , ,03 Hammarland , , ,59 Jomala , , ,45 Kumlinge , , ,11 Kökar , , ,87 Lemland , , ,60 Lumparland , , ,55 Saltvik , , ,32 Sottunga , , ,45 Sund , , ,24 Vårdö , , ,03 Mhamn - ÅLAND , , ,78 9

10 2. KALKYLERADE LANDSKAPSANDELAR: 2.1. ERSÄTTNING FÖR GRUNDSKOLA Ersättningen för grundskolan utgår ifrån basbelopp, vilka bör motsvara verkliga kostnader. Detta föranleder ett första konstaterande om vikten av att basbeloppen speglar de verkliga produktionskostnaderna för servicen. Detta är något som bör beaktas när lagstiftningsarbetet inleds. Ersättningen för grundskolan bygger på en analys av sambandet mellan kostnader och elevantal, så att varje tillkommande elev bidrar till höjd landskapsandel. Intervall, personer Ersättningsgrad % % % % % % % % % % % Ersättningsgraden anges i procent av basbelopp, vilket i exempelberäkningarna uppgår till ca / elev. För en kommun med 95 elever i åldersgruppen 6 15 år skulle beräkningen kunna se ut på följande sätt Intervall, personer Ersättningsgrad % , % , % , % , % % % % % % % Basbelopp ,00 Elever 95 Ersättning totalt ,20 Ersättning per elev 3 337,47 10 Ersättningsgrad 30 %

11 För en kommun med 500 elever ser kalkylen ut på följande sätt Intervall, personer Ersättningsgrad % , % , % , % , % , % , % , % , % , % , % Basbelopp ,00 Elever 500 Ersättning totalt ,80 Ersättning per elev 841,09 Ersättningsgrad 8 % En av målsättningarna med kostnadsersättningssystemet är att det ska motsvara den verkliga kostnadsutvecklingen och de förhållandevis höga startkostnader som finns för att bedriva undervisning inom grundskolan. Systemet är enkelt och lättförståeligt. Ersättningsgraderna och antalet intervall kan eventuellt diskuteras, men systemets grundkonstruktion är bra. Den svagaste punkten i denna del av systemet har att göra med kostnadsbilden för olika undervisningsformer. Träningsundervisningen, vilken inte längre ingår i denna del av landskapsandelssystemet utan utgör en sådan kostnad som skall utjämnas enligt 3. Kostnadsutjämning, torde vara ca 4 5 gånger dyrare per elev att producera än vanlig grundskoleundervisning. Denna merkostnad är beaktad i systemkonstruktionen i och med att kostnaderna för träningsundervisningen föreslås utjämnas. Däremot beaktas i detta system inte den förhållandevis stora grupp av elever som erhåller någon form av anpassad lärokurs, helt eller delvis, och de elever som behöver personliga assistenter för att klara av undervisningen. Försiktigt räknat är kostnaderna för undervisningen av denna grupp av elever 2 2,5 gånger dyrare än för en elev som följer normal lärokurs och som inte erhåller personlig assistens. Assistenter inom grundskola, dagvård och handikappservice torde vara den personalgrupp inom kommunerna som växt mest och snabbast under de senaste åren. 11

12 Andelen elever som erhåller någon form av anpassad undervisning kan i vissa skolor och för vissa årskullar uppgå till närmare 20 % av det totala antalet elever, och detta innebär en utmaning för kommunerna eftersom kostnaderna för den anpassade undervisningen är betydligt högre än för normal grundskoleundervisning. Eftersom basbeloppet bygger på ett medeltal av skolornas kostnader kan man å ena sidan påstå att också dessa elevers kostnader ingår i landskapsandelssystemet. Å andra sidan varierar antalet elever med anpassad lärokurs och när kostnaderna för dessa elever är betydligt högre än medeltalet så borde gruppen på något sätt beaktas i landskapsandelssystemet. Anpassade lärokurser och extra resurser för att en elev skall kunna genomföra grundskolan är förebyggande arbete som torde innebära bättre förutsättningar för individens utveckling och därmed utgöra en inbesparing för samhället i det långa loppet 12

13 2.2. ERSÄTTNING FÖR SOCIALVÅRD Ersättningen för socialvården utgår i provberäkningarna från basbelopp, vilka skall spegla de verkliga kostnaderna för produktion av service. Som en följd av KST-lagpaketet och det finansieringsupplägg som ingår i del 2 som är antagen men ännu inte trätt i kraft, har basbeloppet för åldersgruppen 7-64 år i sin helhet utgått. 2015, euro per Basbelopp inv. *Socialvård Detta enligt tankesätt om att servicen till denna åldersgrupp skall ingå i KST. För att upprepa den kritik som riktats mot denna aspekt av KST-lagpaketet så kan man konstatera att bl.a. kommunernas hemservice till barnfamiljer kommer att stå utan landskapsfinansiering, vilket inte är rimligt. Ytterligare är kostnadsutjämningen för KST-områdena och Träningsundervisningen konstruerad så att denna minskar ersättningarna för socialvård i vissa fall. Detta är något som presenteras närmare under kapitlet som berör 3. KOSTNADSUTJÄMNING Denna ersättning för socialvården uträknas enligt Basbelopp * invånarantal i åldersgruppen * ersättningsgrad 13

14 Ersättningsgraden i exempelberäkningarna uppgår till 14 % av basbeloppen över hela linjen Socialvård TOTALT Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn ÅLAND Detta är dock inte hela sanningen, eftersom kostnadsutjämningen under kapitel 3 minskar vissa kommuners andelar för socialvården. Detta sker i de fall där kommunernas kostnader är betydligt längre än det Åländska snittet så att utjämningsdelen blir större än den landskapsandel som borde utgå för kst-områdena. Detta innebär att ersättningsgraden för socialsektorn som helhet för vissa kommuner blir mycket låg.

15 3. KOSTNADSUTJÄMNING FÖR SÄRSKILDA VERKSAMHETSOMRÅDEN INNEFATTAR BARNSKYDD, SPECIALOMSORG, MISSBRUKARVÅRD, HANDIKAPPVÅRD OCH ÖVRIG SOCIALVÅRD SAMT TRÄNINGSUNDERVISNING Kostnadsutjämningsdelen har en komplicerad konstruktion, vilken bygger på 1. Totala kostnader inom KST-uppgiftsområden 2. Beräknad kostnad per elev i träningsundervisning 3. Kommunens andel av Ålands befolkning i åldersgruppen 7-64 år 4. Kommunens schablonkostnad enligt andel av 7-64 år i landskapet 5. Kommunens antal elever i träningsundervisningen 6. Kommunens verkliga kostnader inom KST-områdena Trots försök till förenklingar av beräkningssättet är det inte alldeles enkelt att beskriva förfarandet vid uträkningen av utjämningen. Denna del av Landskapsandelssystemet fördelar, netto, ca 2,65 me. Uträkningen av landskapsandelen sker enligt ett utjämningsbasbelopp som i provberäkningen uppgår till 901,24 för varje kommuninvånare i åldersgruppen 7-64 år. Ersättningsgraden är 14 % vilket ger Invånarantal 7-64 * basbelopp * ersättningsgrad. Exemplet Brändö kommun ger 320 * 901,24 * 0,14 = ,55 Detta belopp benämns LSB (landskapsandel brutto) i de vidare beräkningarna. Kommunens kostnader för de uppgiftsområden som berörs var enligt senaste bokslutsstatistiken Detta benämns VERKLIG KOSTNAD Skulle kommunen för det aktuella året ha elever i träningsundervisningen så beaktas dessa enligt en schablonkostnad (elevantal * budgeterad kostnad per plats) Brändö kommuns andel av 7-64 åringar i landskapet är 1,54 % Skulle kommunens kostnader vara proportionellt lika stora som de totala kostnaderna för landskapets alla kommuners KST-uppgiftsområden skulle kommunens kostnader uppgå till

16 0, * ,63 = Detta benämns NORMKOSTNAD Kommunens kostnader är såldes lägre än genomsnittet för landskapet, vilket innebär att kostnaden utjämnas. Enligt det utskickade förslaget utjämnas 65 % av kostnadsskillnaden. Uträkningen sker enligt följande (-NORMKOSTNAD + (VERKLIG KOSTNAD LSB)) * UTJÄMNINGSGRAD + LSB Applicerat på exemplet Brändö får vi följande beräkning med mellanstegen utskrivna ( ( ,55)) * 0, ,55 ( ,45) * 0, ,55 ( ,55) * 0, , , ,55 = ,4075 Eftersom utjämningsbeloppet är negativt utgår ingen landskapsandel för Brändö när det gäller KST-uppgiftsområden. I stället minskas kommunens landskapsandel för övriga åldersgruppers socialvård. 16

17 Applicerar man kostnadsutjämningen på respektive kommuns andelar för socialvården så får man följande utseende på beräkningen Socialvård Utjämning KST TOTALT Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn ÅLAND

18 Ställer man förslaget i relation till respektive kommuns kostnader för hela socialsektorn enligt bokslutsuppgifter från år 2013 så är effekterna dramatiska Kostnader socialvård Landskaps- LSA / Socialvård andel förslag kostnader Brändö ,82 % Eckerö ,04 % Finström ,31 % Föglö ,20 % Geta ,64 % Hammarland ,51 % Jomala ,58 % Kumlinge ,16 % Kökar ,47 % Lemland ,76 % Lumparland ,60 % Saltvik ,89 % Sottunga ,49 % Sund ,94 % Vårdö ,57 % Mariehamn ,08 % ÅLAND ,42 % Utjämningen av kst-uppgiftsområden slår mot de kommuner som har största delen av socialvårdens kostnader inom övriga områden, som inte ingår i kst-helheten. T.ex. Kökar skulle enligt detta förslag endast få 1,47 % av socialsektorns omkostnader täckta direkt vid socialvårdens landskapsandel. Andra ytterligheten är Geta, som skulle få hela 27,64 % av socialsektorns omkostnader täcka av landskapsandel. Till vinnarna räknas också Mariehamns stad, som skulle erhålla närmare 50 % av de totalt drygt 10,3 me som systemet till denna del skulle fördela. Slår man ut Landskapsandelen för socialvården per invånare är skillnaderna alltjämt mycket stora. Staplarna beskriver förhållandet till Landskapsandel/ invånare för hela Landskapet (362,11 )

19 Landskaps- Invånare LSA / INVÅNARE % av medel Socialvård andel förslag Brändö , ,41 76 % Eckerö , , % Finström , ,24 94 % Föglö , ,53 44 % Geta , , % Hammarland , , % Jomala , ,05 55 % Kumlinge , ,02 66 % Kökar , ,39 16 % Lemland , ,23 69 % Lumparland , ,66 54 % Saltvik , ,89 54 % Sottunga , ,67 31 % Sund , , % Vårdö , ,97 41 % Mariehamn , , % ÅLAND , , % Tabellen beskriver Landsskapsandel per invånare för socialvården (2.2 och 3 i förslaget) i förhållande till medeltalet för alla kommuner. Även kostnaderna varierar men inte tillnärmelsevis lika mycket. Uppgifterna är från 2013 Kostnader socialvården Invånare Kostnad/invånare % av medel Socialvård 2013 Brändö ,53 86 % Eckerö , % Finström ,21 94 % Föglö , % Geta , % Hammarland ,32 95 % Jomala ,41 85 % Kumlinge , % Kökar , % Lemland ,94 79 % Lumparland ,74 95 % Saltvik , % Sottunga , % Sund , % Vårdö , % Mariehamn , % ÅLAND , % Tabellen beskriver förhållandet till medelkostnaden/invånare för socialvården kostnader (Statistikkoder ). Medelkostnaden för Landskapet var 2698,77 /invånare enligt 2013 års uppgifter 19

20 Om man sammanför dessa tabeller och beskriver nettokostnaden, den kostnad per invånare som skall finansieras med skattemedel eller på annat sätt så är skillnaderna alltjämt mycket stora Nettokostnader Invånare Kostnad/invånare % av medel Socialvård provår 2013 Brändö ,12 88 % Eckerö , % Finström ,97 95 % Föglö , % Geta , % Hammarland ,86 93 % Jomala ,37 90 % Kumlinge , % Kökar , % Lemland ,71 80 % Lumparland , % Saltvik , % Sottunga , % Sund , % Vårdö , % Mariehamn , % ÅLAND , % Medelkostnaden som skall finansieras är 2 336,66 / invånare. Ytterligheterna är Lemland med 1870, 71 / invånare och Kökar med 3 925,67 / invånare. Den oundvikliga analysen av kombinationen kostnadsersättning för socialvården och utjämningssystemet är att de kommuner som har höga kostnader inom KST-områden samt inom träningsundervisningen drar nytta av systemet, medan de kommuner som har en kostnader som huvudsakligen härrör från t.ex. äldreomsorg eller hemservice, som inte ingår i systemet, bestraffas genom utjämningssystemet. 20

21 Modell, total solidarisk utjämning av specialområden Utjämningsdel STR -basbelopp >>Ersättningsgrad 54076, ERSÄTTNgrad 0,65 UTJ. BASBELOPP 901,24 BASBELOPP 0,14 SUMMA 80 % (Utjämningsbasbelopp * Basbelopp * befolkning 7-64)= Summa kostnader Ersätts, delas ut: 0,65 Ersätts solidariskt Kommunernas självrisk Betalas solidariskt En i ålder 5-70 kostar i sjlvrisk 861 Andel av kostnader enligt Andel medeltal 7-64 år Verkliga kostnader Landskapsandel brutto Utjämning Brändö 1,54 % , , , ,37 Eckerö 3,23 % , , , ,45 Finström 8,81 % , , , ,60 Föglö 1,87 % , , , ,48 Geta 1,70 % , , , ,85 Hammarland 5,29 % , , , ,99 Jomala 16,06 % , , , ,48 Kumlinge 1,06 % , , , ,26 Kökar 0,76 % , , , ,55 Lemland 6,95 % , , , ,82 Lumparland 1,32 % , , , ,87 Saltvik 6,18 % , , , ,00 Sottunga 0,31 % , , , ,84 Sund 3,51 % , , , ,25 Vårdö 1,35 % , , , ,20 Mariehamn 40,05 % , , , ,31 ÅLAND 100,00 % , , , ,22 Beräkningar kostnadsutjämning

22 Kostnader Barnskydd Specialomsorg Handikappvård Missbrukarvård Övrig socialvårdandel av sociaförvaltning KST 212, Träningsundervisning ANTAL Elever STR Brändö , , , , , , ,00 - Eckerö , , , , , , , ,45 0,58 Finström , , , , , , , ,00 5,00 Föglö , , , , , , ,00 - Geta , , , , , , , ,40 2,00 Hammarland , , , , , , , ,60 3,00 Jomala , , , , , , , ,65 1,58 Kumlinge , , , , , , ,00 - Kökar , , , ,00 - Lemland , , , , , , , ,20 1,00 Lumparland , , , , , ,00 - Saltvik , , , , , , , ,45 0,58 Sottunga 2 000, , , Sund , , , , , , ,00 - Vårdö , , , , , , ,75 0,42 Mariehamn , , , , , , , ,35 8,42 ÅLAND , , , , , , , ,85 22,58 Sammanställning kostnader KST & TRA (TORDE INNEHÅLLA FEL ) 22

23 4. SKÄRGÅRDSTILLÄGG Skärgårdstillägg inom Grundskolan Skärgårdstilläggen utgår enligt % av basbelopp inom åldersgruppen 6 15 år. Skärgårdstilläggen finns i två kategorier Ytterskärgård (17 % av basbelopp) Brändö, Kumlinge, Kökar, Sottunga Skärgård (14 % av basbelopp) Föglö, Vårdö Uträkningen sker enligt samma logik som kostnadsersättning för grundskola men ges endast för 0-40 respektive elever. Exemplet är Brändö, med ett elevantal om 46 st Brändö Intervall, personer Ersättningsgrad Skärgårdstillägg % ,00 17 % , % ,12 17 % , % % % % % % % % % Basbelopp ,00 Basbelopp Elever ,00 Ersättning totalt , ,00 Ersättning per elev 4 709,94 Ersättningsgrad 43 % Skärgårdstillägg ,90 Grundskolan totalt ,02 Per elev 8 630,91 Utöver grundskolans ordinarie landskapsandelar om ,12 erhåller kommunen (40 * * 0,17) + (6 * ,90 * 0,17) , ,90

24 Skärgårdstillägg inom socialsektorn Ersättningsgrad Basbelopp 2014, euro per inv. *Socialvård Skärgårdstillägg 15 % Ytterskärgårdstillägg 20 % Skärgårdstillägget inom socialvården utgår enligt Basbelopp *ersättningsgrad Socialvård Totalt Brändö , , , , ,20 Föglö , , , , ,90 Kumlinge , , , , ,20 Kökar , , , , ,40 Sottunga 2 176, , , , ,00 Vårdö , , , , ,55 Nivåerna för skärgårdstillägg respektive ytterskärgårdstillägg saknar lång beskrivning i materialet. Syftet, att kompensera för opåverkbara skillnader som kommer av skärgårdsförhållandena, är lätt att acceptera, däremot fordras ytterligare motiveringar till nivåerna. Bl.a. saknas det koppling mellan kostnadsbilden och ersättningarna vilket blir tydligt om man applicerar skärgårdstillägget och övriga landskapsandelar i förhållande till kostnader Kostnader socialvård Landskaps- Skärgårdstillägg Landskapsandel Landskapsandel Socialvård andel förslag socialvård socialvård totalt % av kostnader Brändö ,93 % Eckerö ,04 % Finström ,31 % Föglö ,40 % Geta ,64 % Hammarland ,51 % Jomala ,58 % Kumlinge ,91 % Kökar ,33 % Lemland ,76 % Lumparland ,60 % Saltvik ,89 % Sottunga ,25 % Sund ,94 % Vårdö ,87 % Mariehamn ,08 % ÅLAND ,57 % Kökar och Brändö, som bör ha likartade verksamhetsförutsättningar, har fortfarande vitt skilda ersättningsgrader via landskapsandelsystemet. Även Vårdö och Föglö kommer knappt över snittet för Landskapet när man jämför hur stor andel av kostnaderna som täcks av landskapsandelar. 24

25 5. LANDSKAPSANDELAR FÖR IDROTT, KULTUR OCH MEDIS Landskapsandelar för Idrott, Kultur och Medis utgår enligt Basbelopp *ersättningsgrad Basbelopp 2014, euro per i Idrott,kultur fritidsfrämjande verksamhet 152,85 Medis 34,65 Ersättningsgrad Fritidsfrämjande 10 % Medis 10 % Fritidsfrämjande Medis Brändö 7 275,66 Eckerö ,60 Finström ,34 Föglö 8 834,73 Geta 7 566,08 Hammarland ,77 Jomala ,18 Kumlinge 5 166,33 Kökar 3 744,83 Lemland ,66 Lumparland 5 991,72 Saltvik ,56 Sottunga 1 543,79 Sund ,98 Vårdö 6 450,27 Mariehamn , ,03 Åland , ,03 Även här saknas beskrivningar till hur man kommit fram till dessa nivåer för ersättningarna. 25

26 6. SAMARBETSSTÖD OCH SAMGÅNGSSTÖD Varken samarbetsstöden eller samgångsstöden finns beskrivna i någon större detalj i det utskickade förslaget. Lr avser, som en del i reformarbetet, att justera skalorna för ersättning i samband men kommunsammanslagningar enligt Kommunindelningslagen. Eventuella övriga stöd vilka enligt beskrivningen skulle syfta till att stöda samarbete finns inte beskrivna med hjälp av några beräkningar 26

27 7. UTLÅTANDE SAMT ÄNDRINGSFÖRSLAG 1. Skattekomplettering Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund (Åkf) uppfattar skattekompletteringen som logisk och rättvis och understöder att skattekompletteringen utgör grunden i landskapsandelssystemet. Det är av största vikt att lagstiftningen konstrueras på ett sådant sätt att de förändringar i skattesystemet som vanligen initierats i anslutning till rikets budgetprocesser kan beaktas i systemet. Sådana ändringar är t.ex. justeringar i kommunernas andelar av samfundsskattens utdelning och ändringar i avdrag som görs från kommunalbeskattningen. Det viktigaste är att proportionerna i systemet bibehålls, så att t.ex. en betydande minskning av kommunernas andel av samfundsskatten inte leder till motsvarande minskning av landskapsandelarnas totalsumma. Detta förutsätter att de faktorer som styr skattekompletteringen definieras årligen som Landskapslag eller Landskapsförordning och faktorerna fastställs på sätt som överenskommits om mellan Ålands Landskapsregering och de Åländska kommunerna. De kompensationer av skattenatur som inte ingår i förslaget till nytt Landskapsandelssystem men som ingår i det nu gällande landskapsandelssystem bör definieras, och lagstiftning som kompletterar den nya lagstiftningen som reglerar landskapsandelssystemet bör presenteras samtidigt som förslag till lag om nytt landskapsandelssystem läggs fram. Skattekompletteringen beaktas kommunens skatteintäkter efter avdrag, vilket innebär att systemet inte kompenserar för hur avdragen i kommunalbeskattningen påverkar kommunerna som grupp. Kompensationerna av skattenatur skall kompensera för sådana ingrepp i kommunernas beskattningsrätt som staten eller landskapet fattat beslut om och som minskar kommunernas effektiva skattesats. Det ingår inte i kommunernas uppdrag att bedriva konjunkturpolitik eller att bekosta sådana åtgärder. Ytterligare slår t.ex. rätten till reseavdrag ojämnt mot kommunerna, och de kommuner som på grund av sitt geografiska läge eller på grund av arbetsmarknadens struktur är speciellt drabbade av avdrag som staten eller landskapet beslutat om skall inte behöva bära det 27

28 ekonomiska ansvaret för det bortfall i form av skatteintäkter som avdragen innebär. Detta i synnerhet som det inte beviljas några lättnader i skyldigheterna att tillhandahålla service till kommuninvånarna. 2. Kalkylerade landskapsandelar: 2.1. ersättning för grundskola Logiken i systemet för kalkylerade landskapsandelar för grundskolan är klar och systemet är enkelt att förstå. Grundkonstruktionen kan därför understödas. Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund anser att gruppen 0-40 elever bör delas upp i två delar, 0-20 elever och elever och ersättningsnivåerna anpassas så att systemets totala fördelningseffekt bibehålls. Ändringen är kostnadsneutral för större kommuner och för systemet. De aspekter av systemet som bör undersökas noggrannare är grunderna för basbeloppet, dels i avseende på elever med anpassade lärokurser eller elever i specialklassundervisning, dels kostnaderna för skolskjutsar i förhållande till totala kostnader för grundskoleverksamheten. Eftersom basbeloppet bygger på ett medeltal av grundskolornas kostnader utslaget på antalet elever eller barn i åldersgruppen 6 15 år så finns det en risk för att de merkostnader som anpassad undervisning, integrerad eller i specialklasser, inte beaktas tillräckligt tydligt för den enskilda kommunen. Utvecklingen inom grundskolan har lett till att en förhållandevis stor grupp av eleverna erhåller anpassad undervisning, och kostnaderna för denna grupp av elever är enligt Åkf uppfattning upp till 2 2,5 ggr högre per elev än genomsnittet för undervisning utan anpassning. Beroende på frekvensen så kan enskilda kommuner hamna i en situation där fördyrande omständigheter som beror av anpassad undervisning och övriga stödåtgärder såsom elevassistenter m.m. inte beaktas i tillräcklig omfattning. Ålands kommunförbund anser att förekomsten och frekvensen av anpassad undervisning bör påverka den ersättning som utgår i form av kalkylerade landskapsandelar för grundskolan. I avseende på skolskjutsar är grunderna för resonemanget det samma. Andelen elever som är berättigade till skolskjuts varierar stort mellan kommunerna. Kostnaderna för skolskjutsarna varierar inte i någon större omfattning, vilket leder till att landskapsandelen av verkliga kostnaderna i 28

29 enskilda kommuner påverkas av förekomsten av skolskjutsar vilket påverkar förutsättningarna att bedriva undervisningsverksamhet. Ålands kommunförbund anser att skolskjutskostnaderna på något sätt särskilt behöver beaktas vid uträknande av landskapsandelen 2.2. Ersättning för socialvård 3. Kostnadsutjämning för särskilda verksamhetsområden innefattar barnskydd, specialomsorg, missbrukarvård, handikappvård och övrig socialvård samt träningsundervisning Den kalkylerade ersättningen för socialvården och kostnadsutjämningen för de uppräknade områdena kommenteras som en helhet, eftersom det är den totala effekten av landskapsandelen för socialvården i kombination med kostnadsutjämningen som egentligen påverkar kommunernas verksamhetsförutsättningar. Det utförligare resonemanget och jämförelsesiffrorna kan läsas under analysdelen s Mycket av kritiken är den samma som har riktats mot finansieringsdelen i Kst-lagpaketet, en del av lagframställningen från 2015 som kommunerna aldrig har beretts tillfälle att yttra sig över. Grundproblemet ligger i hur kostnadsutjämningen verkställs och vilken effekt kostnadsutjämningen har för den totala landskapsandelen per kommun för socialvården och landskapsandelen i förhållande till verkliga kostnader inom socialvården som helhet. Hur Kst-reformen verkställs har egentligen ingen betydelse i sammanhanget eftersom landskapsandelssystemet, i den form som det föreslås här, skapar mycket stora skillnader mellan kommunerna i avseende på kommunens nettokostnader för verksamheten, dvs den del av kostnaderna som skall finansieras med skattemedel eller på annat sätt. Detta innebär att de mycket stora skillnaderna mellan kommunerna kvarstår oberoende om Kst-uppgiftsområdena samordnas till en upprätthållare. Landskapsandelarna för socialvården och Kst-områdena plus träningsundervisningen är diskriminerande i förhållande till kostnadernas art. 29

30 Har en kommun höga kostnader inom de uppgiftsområden som enligt kstlagen skall utjämnas så drar kommunen som huvudregel nytta av systemet. Har kommunens däremot höga kostnader för t.ex. åldringsvården eller för hemservice så drabbas kommunens som huvudregel hårt av systemet och den andel av kommunens kostnader som täcks genom landskapsandel blir i många fall betydligt lägre än vad som är rimligt i avseende på hur stor del av kommunernas lagstadgade skyldigheter som socialvården utgör. Systemet med utjämningsbelopp är också tämligen komplicerat till sin konstruktion och därmed kommer det att vara förhållandevis svårt för en enskild kommun att på förhand inför budget eller ekonomiplan beakta effekterna av denna del av landskapsandelssystemet. Ytterligare är logiken i detta system avvikande från skattekompletteringsdelen i det att en enskild kommun med lägre kostnader än medeltalet inom kst-uppgiftsområdena betalar till systemet. Ålands kommunförbund anser att landskapsandelssystemet till den del som gäller socialvården som helhet enligt den definition som för tillfället gäller, inte kan träda i kraft utan bör konstrueras om. De skillnader i ersättning som uppstår i avseende på kostnader som kvarstår på kommunen att finansiera i förhållande till verkliga kostnader för socialvården som helhet är alldeles för stora för att kunna accepteras. Skulle detta system träda i kraft så kommer flera kommuner att tvingas höja skatten endast för att kompensera för de förluster som denna del av landskapsandelssystemet ger upphov till. Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund föreslår att kostnadsutjämningen bör räknas ut på socialsektorns alla uppgiftsområden( ) för att inga uppgiftsområden skall diskrimineras och för att alla kostnader skall ersättas på jämlika grunder. 30

31 4. Skärgårdstillägg Skärgårdstilläggen är motiverade för att kompensera för opåverkbara skillnader som kommer av geografiska förhållanden. Upplägget är förhållandevis enkelt men inte till alla delar härlett eller i detalj motiverat när det gäller t.ex. indelningen i skärgård och ytterskärgård. Detta drabbar speciellt Föglö, som har en lägre ersättningsnivå för grundskolan trots att kommunen, i likhet med Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga, upprätthåller ett eget högstadium med de höga startkostnader som detta innebär. Även de procentsatser och basbelopp som används i systemet fordrar vidare utredningar. 5. Landskapsandelar för idrott, kultur och Medis Landskapsandelarna motiveras av den lagstiftning som reglerar dessa uppgiftsområden och utgör en mindre del av systemet sett till den ekonomiska omfattningen. 6. Samarbetsstöd och samgångsstöd Denna del av systemet är förklarat endast till den förändring som föreslås i ersättningar till kommuner enligt LL om Kommunindelning. I övrigt torde systemet konstrueras för att utgöra ett verktyg för den politiska viljan inom sittande landskapsregering vilken tycks gå ut på att skapa större enheter. Landskapsregeringen bör garantera en jämlik och rättvis behandling av kommunerna och kommunernas eventuella ansökningar som stöd för samgång och samarbete. 31

32 Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 35/ genom Magnus Sandberg, förbundsdirektör ÅKF 32

Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader

Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader 1 Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader Ålands kommunförbund omfattar till största delen det föreslagna förslaget till landskapsandelsystem,

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.

Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4. 1 Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.2017 Innehåll Översikt över ändringar i förslaget i förhållande till tidigare

Läs mer

Förslag till justering av landskapsandelssystemet till följd av en förändrad kommunstruktur

Förslag till justering av landskapsandelssystemet till följd av en förändrad kommunstruktur Förslag till justering av landskapsandelssystemet till följd av en förändrad kommunstruktur Ålands landskapsregering Utkast 14.5.2019 Förord Syftet med landskapsandelssystemet är att fördela ekonomisk

Läs mer

Ekonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem Ålands landskapsregering

Ekonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem Ålands landskapsregering LR Ekonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem 2018 Ålands landskapsregering 2017-03-29 Översikt Det föreslagna systemet för landskapsandelar till kommunerna (LS-systemet) ska liksom det nuvarande ge

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunutredningen 2016

Kommunutredningen 2016 www.pwc.se Arbetsmaterial Kommunutredningen Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet)

Läs mer

Analys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018

Analys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018 Analys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018 26 september 2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 De viktigaste kommentarerna från remissen kortfattat återgivna,

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017

Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017 www.pwc.se Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017 Metod och vägledande principer 2 Metod Nulägesanalys kommun PM Förslag 2 (Fyrkommunsförslaget) Analys och beskrivning

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Saltviks kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016 www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunutredningen 2016

Kommunutredningen 2016 www.pwc.se Kommunutredningen 2016 Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2

Läs mer

Sunds kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2017 Nr 120 Nr 120 LANDSKAPSLAG om landskapsandelar till kommunerna Föredragen för Republikens President den 1 december 2017 Utfärdad i Mariehamn den 7 december 2017 I enlighet

Läs mer

Förslag till nytt landskapsandelssystem Remissversion

Förslag till nytt landskapsandelssystem Remissversion Förslag till nytt landskapsandelssystem 2018 Remissversion Ålands landskapsregering 19.5.2016 Förord Ålands landskapsregering (LR) beslöt år 2015 att revidera det kommunala ekonomiska utjämningssystemet,

Läs mer

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 4.6.2001 Tel. 25497 Utbildning 2001:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000 Detta meddelande innehåller statistik

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 19.11.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:3 Pb 1187, 22111 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002 Detta meddelande innehåller statistik

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Grundskolan hösten 2004

Grundskolan hösten 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Utbildning 2004:2 Tel. 25497 15.11.2004 Grundskolan hösten 2004 Minskat antal grundskolelever Antalet grundskolelever har minskat något från år 2003 och uppgår höstterminen

Läs mer

Grundavtal Kommunernas socialtjänst k.f. UTKAST VERSION 7. Grundavtal. Kommunernas socialtjänst k.f

Grundavtal Kommunernas socialtjänst k.f. UTKAST VERSION 7. Grundavtal. Kommunernas socialtjänst k.f Grundavtal Kommunernas socialtjänst k.f. 1.1.2020! 1 (! 9) KAPITEL 1 Kommunalförbundet 3 1 Namn och hemort 3 2 Medlemskommuner 3 3 Kommunalförbundets uppgifter och verksamhet 3 KAPITEL 2 Förbundsstämman

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr 28/2016-2017 Datum 2017-05-31 Till Ålands lagting Ett nytt landskapsandelssystem Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att det nuvarande landskapsandelssystemet ersätts med ett

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 11.3.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Detta meddelande innehåller statistik

Läs mer

Föglö kommun PM juni 2016

Föglö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Föglö kommun PM juni 216 Sammanfattning Föglö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Kostnaden för åldringshem per dygn har ökat och nästan fördubblats sedan år 21. År 214 uppgick dygnskostnaden

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie Richard Palmer, ÅSUB Syftet med undersökningen Att ta reda på invånarnas allmänna inställning till sammanslagning

Läs mer

Geta kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016 www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Kommunutredningen 2016

Kommunutredningen 2016 www.pwc.se Kommunutredningen Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2 4 kommuner

Läs mer

Lumparlands kommun PM juni 2016

Lumparlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för

Läs mer

Eckerö kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre

Läs mer

Brändö kommun PM juni 2016

Brändö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Brändö kommun PM juni 216 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Rapport 2005:3. Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi

Rapport 2005:3. Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi Rapport 2005:3 Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi 1998-2003 De senaste rapporterna från ÅSUB 2004:1 Konjunkturläget våren 2004 2004:2 Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 PROTOKOLL Nummer 22 28.8.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Socialvårdsbyråchef

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas bokslut 2016 Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Finansieringen av Kommunernas socialtjänst

Finansieringen av Kommunernas socialtjänst Rapport 2014:4 Finansieringen av Kommunernas socialtjänst Provberäkningar av Nyckelmodellen De senaste rapporterna från ÅSUB 2012:1 Konjunkturläget våren 2012 2012:2 Arbetsmarknadsbarometern 2012 2012:3

Läs mer

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar Casper Wrede, valadministratör 22 juni 2016 Inkomna svar på remiss angående sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar. Remissen utsänd v. 4, svarstid

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

Sottunga skola, kommunens mötesrum STYRELSEMEDLEMMAR ERSÄTTARE. x Märta Grunér, vice ordf Maj-Britt Jansson

Sottunga skola, kommunens mötesrum STYRELSEMEDLEMMAR ERSÄTTARE. x Märta Grunér, vice ordf Maj-Britt Jansson Nummer 5/2016 Sammanträdestid kl. 8.30 11.45 Sammanträdesplats Sottunga skola, kommunens mötesrum STYRELSEMEDLEMMAR ERSÄTTARE Beslutande x Björn Rönnlöf, ordf Inga-Lill Pettersson x Märta Grunér, vice

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund Ekonomiska nyckeltal Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund 12.11.2012 1. Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna Kommun Årsbidrag / inv Avskrivningar / inv

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad

Läs mer

Tre utredningar på Åland 2018

Tre utredningar på Åland 2018 Tre utredningar på Åland 2018 Mål, Tidtabell, Process Ålands landskapsregering 12.4.2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson Juridiska utgångspunkter Utredningarna gäller tre samarbetsområden

Läs mer

Utlåtande. Med anledning av förslag till lag om en gemensam räddningsmyndighet (ÅLR2016/8784) Ålands Landskapsregering PB Mariehamn

Utlåtande. Med anledning av förslag till lag om en gemensam räddningsmyndighet (ÅLR2016/8784) Ålands Landskapsregering PB Mariehamn Utlåtande Med anledning av förslag till lag om en gemensam räddningsmyndighet (ÅLR2016/8784) Ålands Landskapsregering PB 1060 22 111 Mariehamn Hänvisning: ÅLR2016/8784 s yttrande Remissen har 22.11.2016

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.

Läs mer

Sammanställning av tillsyn av kommunernas bruk av handikappserviceplaner.

Sammanställning av tillsyn av kommunernas bruk av handikappserviceplaner. Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 12 S10 1 (3) Datum Dnr 23.1.2013 ÅLR 2012/6874 Kommunerna på Åland Kontaktperson Liselotte Lund/Alexandra Oksman Ärende KOMMUNERNAS BRUK AV HANDIKAPPSERVICEPLANER Sammanställning

Läs mer

Skattefinansieringen år 2016, md

Skattefinansieringen år 2016, md Skattefinansieringen år 216, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,8 STATEN KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 1,5 skatteinkomster 41,8 29,1 Moms och Övriga skatter 1,7 18,9 6,5 3,3 2,9

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 PROTOKOLL Nummer 8 9.3.218 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Socialvårdsbyråchef

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll 77 +098 LAGFÖRSLAG nr x/200x-200x Datum 2018-XX-XX Till Ålands lagting REMISSVERSION 280218 Reform av kommunstrukturen på Åland Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår en reform av kommunstrukturen

Läs mer

ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE

ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2015:1 Utvärdering av landskapsandelssystemet för perioden 2008-2013 Robert Lönnqvist Januari 2015 ISSN 0357-735X Förord Syftet med denna utredning är att utvärdera det åländska

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

RIKSDAGSVALET

RIKSDAGSVALET Kenth Häggblom, led. statistiker Tel. 25497 Pb 1187, 22111 MARIEHAMN STATISTIKMEDDELANDE 25.3.2003 http://www.asub.aland.fi Val 2003:1 RIKSDAGSVALET 16.3.2003 Denna sammanställning innehåller slutliga

Läs mer

~ nr 25. ~ LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING ~ Ändring av 2 fastighetsskattelagen för landskapet Åland

~ nr 25. ~ LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING ~ Ändring av 2 fastighetsskattelagen för landskapet Åland ., ~ LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING ~ Ändring av 2 fastighetsskattelagen för landskapet Åland ~ 1995-96 nr 25 Landskapsstyrelsen föreslår att fastighetsskattelagen för landskapet Åland (15/93) ändras

Läs mer

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1 Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 PROTOKOLL Nummer 16 13.6.2019 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Socialvårdsbyråchef

Läs mer

Förslag till tillvägagångssätt vidare utredning KST

Förslag till tillvägagångssätt vidare utredning KST Förslag till tillvägagångssätt vidare utredning KST Höststämma 25.11.2016 i Lumparland Ålands kommunförbund Magnus Sandberg Förbundsdirektör Reviderad tidtabell och uppföljning 29.4 Förbundsstämma Ålands

Läs mer

Skattefinansieringen år 2016, md

Skattefinansieringen år 2016, md Skattefinansieringen år 216, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 STATEN skatteinkomster 41,8 29,1 1,5 Moms och övriga skatter 1,7 18,9 6,5 3,3 2,9

Läs mer

FÖRSTUDIE OM UTVECKLANDE OCH FINANSIERING AV DEN KOMMUNALA VÄLFÄRDSSERVICEN

FÖRSTUDIE OM UTVECKLANDE OCH FINANSIERING AV DEN KOMMUNALA VÄLFÄRDSSERVICEN FÖRSTUDIE OM UTVECKLANDE OCH FINANSIERING AV DEN KOMMUNALA VÄLFÄRDSSERVICEN SLUTRAPPORT 30 december 2006 Lindro Konsult Ab Robert Lindfors 2 1. Förord...3 2. Uppdragets innehåll och arbete under 2006...4

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2018 2019 Datum 200X-XX-XX REMISS 15.2.2019 Till Ålands lagting Stöd till kommunernas it-samordning Huvudsakligt innehåll I enlighet med vad som anges i landskapets budget för 2019 föreslår

Läs mer

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012: ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 2012:1 21.2.2012 Presidentvalet 2012 Valdeltagandet minskade, mest för kvinnor Valdeltagandet på Åland i årets presidentval var 56 procent i båda omgångar,

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

Utvärdering LBU Åland

Utvärdering LBU Åland Utvärdering LBU Åland Presentation för övervakningskommittén 2011-05-23 Maria Lindqvist, Nordregio Bjarne Lindström, ÅSUB Maria Rundberg, ÅSUB Tidplan Inspel till Årsrapport 2011 Utveckling inom programområdet

Läs mer

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid fredagen den kl. 10. Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26. Ärenden:

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid fredagen den kl. 10. Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26. Ärenden: FÖRBUNDSSTYRELSEN KALLELSE 16.06.2017 Nr 5 Tid fredagen den 16.06.2017 kl. 10 Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26 Ärenden: 35 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 36 PROTOKOLLJUSTERARE 37 GODKÄNNANDE

Läs mer

Grundskolan hösten 2006

Grundskolan hösten 2006 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 97 Utbildning 006:.0.006 Grundskolan hösten 006 Drygt 000 grundskolelever Antalet grundskolelever höstterminen 006 uppgår till 00, varav 96 på lågstadiet och 07 på högstadiet.

Läs mer

Grundskolan hösten 2007

Grundskolan hösten 2007 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 25497 Utbildning 2007:2 17.10.2007 Grundskolan hösten 2007 Antalet grundskolelever sjönk under 000 Antalet elever i de åländska grundskolorna höstterminen 2007 uppgår

Läs mer

SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019?

SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019? SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019? Sammanfattning av innehållet i den frivilliga kommunindelningsutredningen maj-oktober 2017 VARFÖR OCH HUR GJORDES UTREDNINGEN? Utredningen kom till på kommunernas

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid Onsdagen den kl Plats. Jomala kommunkansli. Ärenden:

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid Onsdagen den kl Plats. Jomala kommunkansli. Ärenden: FÖRBUNDSSTYRELSEN KALLELSE 26.06.2019 Nr 4 Tid Onsdagen den 26.06.2019 kl. 13.00 Plats Jomala kommunkansli Ärenden: 28 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 29 PROTOKOLLJUSTERARE 30 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN

Läs mer

Kommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018

Kommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018 Kommunindelningsutredningen för skärgården Allmänna möten Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga November 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 Mötet öppnas Agenda 1 Mötet öppnas 2 Presentation

Läs mer

Slutprotokoll våren -hösten 2010

Slutprotokoll våren -hösten 2010 Slutprotokoll våren -hösten 2010 Slutprotokoll från överläggningarna mellan Ålands landskapsregering (LR) och kommunerna representerade av Ålands kommunförbund (KF) 2010 Förhandlare: Mats Perämaa (LR)

Läs mer

ÅSUB Rapport 1999:10. Uppföljning av landskapsandelssystemet och finansieringen av ÅHS

ÅSUB Rapport 1999:10. Uppföljning av landskapsandelssystemet och finansieringen av ÅHS ÅSUB Rapport 1999:10 Uppföljning av landskapsandelssystemet och finansieringen av ÅHS 1990-1997 Innehåll Förord...2 1. Bakgrund...3 2. Källor, metoder och avgränsningar...4 3. Landskapsandelsreformen i

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2017

Bostäder och boendeförhållanden 2017 Gerd Lindqvist, statistiker Tel. 18-25582 Boende 218:2 5.12.218 Bostäder och boendeförhållanden 217 Bostadshushållen ökade med 16 På Åland finns 16 3 bostäder, varav 13 9 är stadigvarande bebodda. Mariehamn

Läs mer

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten ' Kenth Häggblom, statistikchef, tel. 25497 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. 25495 Val 2015:1 29.4.2015 Riksdagsvalet 2015 Högre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 58 procent,

Läs mer

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor 2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Vård- och landskapsreformen påverkar kommunerna på många olika sätt. Vissa saker kommer man inte genast att tänka

Läs mer