Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan"

Transkript

1 Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan en redovisning av bygg och miljökontorets arbete och slutsatser Slutrapport

2 Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan - redovisning av bygg- och miljökontorets arbete och slutsatser Sammanfattning Bygg- och miljökontorets utredning visar att avloppsvatten har släppts ut i närheten av intaget till vattenverket Abborren. Föroreningar har därigenom kommit in via vattenverket och vidare ut i dricksvattenledningarna. Utifrån bygg- och miljökontorets uppgifter kan inte en specifik smittkälla pekas ut utan det finns flera tänkbara källor som tillsammans, eller var för sig, kan ha varit orsaken. Avloppsvattnet kan ha kommit både från nödavledningar från pumpstationer och brunnar inom spillvattennätet och från felkopplingar inom dagvatten- och spillvattennätet. Påverkan från enskilda avloppsanläggningar bedöms vara liten. Inledning Måndagen 18 april 2011 kontaktades bygg- och miljökontoret av smittskyddsenheten vid Umeå universitetssjukhus. De meddelade att det genom provtagning av sjuka personer hittats ett antal patienter med Cryptosporidiuminfektion. De berättade därutöver att det sen en vecka tillbaka hade varit cirka fem personer per dygn som sökt sjukvård för mag-/tarmsymptom som inte riktigt stämde överens med vinterkräksjukan. Personerna hade feber och ont i magen. Smittskyddsenheten har tidigare under vintern meddelat två konstaterade fall men dessa har inte föranlett någon utredning med koppling till dricksvattnet eftersom det var enstaka personer varav ett fall kunde förklaras genom smitta utomlands. Smittskyddet trodde också att det fanns ett stort antal med samma symptom som inte sökte sjukvård vilket grundades på signaler om att drycken Proviva börjat ta slut i matvaruaffärerna och att vätskeersättningspreparatet Resorb börjat ta slut på Apoteken. Bygg- och miljökontoret bedömde i samråd med smittskyddsenheten att det omgående skulle tas prov på Cryptosporidier i både råvattnet och renvattnet från vattenverket Abborren. Bygg- och miljökontoret kontaktade direkt Smittskyddsinstitutets laboratorium och provtagningsutrustning beställdes. Därefter informerades kommunens säkerhetssamordnare. Säkerhetssamordnaren kallade till ett första krisledningsmöte klockan 16 samma dag och en krisledningsorganisation upprättades. Krisledningsorganisationen bestod av representanter för kommunledningskontoret, tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret, smittskyddsläkaren och Skellefteå lasarett. På morgonen den 19 april fanns provtagningsutrustningen på plats på vattenverket. Samma dag bestämde kommunens krisledningsorganisation, på inrådan av smittskyddsläkaren, att det skulle skickas ut ett viktigt meddelande till allmänheten (VMA) med rekommendationen att alla som får vatten från vattenverket Abborren skulle koka dricksvattnet. Smittskyddsläkaren grundade sin rekommendation på att det troligen var väldigt många ute i samhället som var sjuka på grund av Cryptosporidier, att döma av alla som kontaktade sjukvården. Infektionen bedömdes även ha en sådan spridning i åldrar och att inget annat enskilt livsmedel skulle ha konsumerats av så många att det borde vara något annat än dricksvattnet som var källan. 2(10)

3 Bygg- och miljökontoret har arbetat med information till allmänheten och näringslivet, utredning av möjliga orsaker till utbrottet, granskat tekniska kontorets arbete samt varit representerade i kommunens krisledningsorganisation. Ansvarsfördelningen på byggoch miljökontoret för rapportering av arbetet inom de olika områdena har varit följande: Kommunalt avlopp Anna Bodén Enskilda avlopp Thorbjörn Johansson Skellefteälven och biflöden Bo-Göran Persson Dricksvatten Helena Byström Livsmedel Johanni Wellenius Epidemiologi Helena Byström, Fredrik Ekefjärd Badvatten Richard Ågren De första dagarna fokuserades arbetet på insatser kring vattenförsörjningen och att få ut information till alla livsmedelsföretag. Efterhand påbörjades arbetet med att hitta möjliga orsaker. Provtagningar från insjuknade personer visade att det handlade om arten Cryptosporidium hominis vilket medförde att smitta via djur kunde uteslutas. Den mest sannolika orsaken till smittan ansågs därför vara påverkan av avloppsvatten. Bygg- och miljökontoret påbörjade därför en utredning av orsaker kopplade både till det kommunala avloppsledningsnätet och till de enskilda avloppsanläggningar som finns uppströms och strax nedströms vattenverket Abborren. Som stöd till kommunen har personer från den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA funnits till hands både på plats i början av krisen och senare via telefon och e- post. Även smittskyddsläkaren har varit en resurs i arbetet och har i samråd med Smittskyddsinstitutet bidragit med två typer av enkäter. Även kontakten med landstinget har varit omfattande. Kommunalt avlopp Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet över de kommunala avloppsreningsverken med tillhörande ledningsnät vilket tekniska nämnden är huvudman för. Stora delar av arbetet med att hitta orsaker till smittan och genomförande av åtgärder har skett i samarbete mellan de olika förvaltningarna. Tillsynsinsatser har också riktats mot andra verksamheter som har förekommit i orsaksutredningen. Eftersom det ansågs sannolikt att smittan var orsakat av ett utsläpp av avloppsvatten lämnade bygg- och miljökontoret i slutet av april in en anmälan om misstänkt brott mot miljöbalken. För att kunna göra en utredning av möjliga orsaker till smittan begärde bygg- och miljökontoret in och granskade uppgifter från tekniska kontoret rörande dagvatten- och spillvattennätet, pumpstationer och möjliga utsläppspunkter. Bygg- och miljökontoret har också följt och granskat tekniska kontorets arbete med provtagning och undersökningar längs dagvatten- och spillvattennätet. Provtagningar har genomförts både med avseende på cryptosporidium och på indikatorbakterier för att kunna spåra påverkan från avloppsvatten i dagvatten. I de fall problem och felaktigheter hittats har bygg- och miljökontoret granskat och kommenterat tekniska kontorets vidtagna och planerade åtgärder 3(10)

4 Bygg- och miljökontoret har fått in uppgifter om bräddpunkter och problem på ledningsnätet som tidigare inte har rapporterats. Det har blivit tydligt att det finns en del brister i rutiner och på vilket sätt tillsynsmyndigheten har blivit underrättad om driftsstörningar. Förutom arbete mot tekniska kontoret har bygg- och miljökontoret kontrollerat rutiner hos företag som arbetar med tining av frusna avlopps- och dricksvattenledningar samt undersökt möjlig spridning av cryptosporidier via rötslam. Utifrån uppgifter som lämnats och provtagningar som gjorts har det bedömts att dessa områden inte har bidragit till smittspridningen. Bygg- och miljökontoret har också fått in en del tips och frågor från allmänheten. Dessa har följts upp utifrån de uppgifter som lämnats. Enskilda avlopp Kommunalt verksamhetsområde för avlopp finns i centrala staden, norr om älven upp till Medle och Kniken, söder om älven i Lund upp till Kvistforsens kraftstation. Inom detta område kan det finnas enstaka fastigheter som inte är anslutna till det kommunala nätet. Tillsammans med tekniska kontoret har bygg- och miljökontoret gått igenom området och fått aktuella fastigheter utpekade. På södra sidan om älven väster om Kvistforsens kraftstation finns ett antal enskilda avlopp. Bygg- och miljökontoret har inventerat de anläggningar som ligger i nära anslutning till älven. Utifrån allmänhetens tips har också några fastigheter kontrollerats. På den södra sidan älven hittades ett avlopp från en fastighet som borde ha varit inkopplat på det kommunala avloppsledningsnätet, men som istället leddes direkt ut i älven. Detta åtgärdades så snart det upptäcktes och avloppet pumpas nu till det kommunala spillvattennätet. Ett prov togs ur slammet i avloppsbrunnen men detta visade sig vara negativt för cryptosporidium. Det pågår en utredning kring en större enskild avloppsanläggning i Lund och resultat från den väntas i mitten på september. I övrigt har det inte hittats några felaktigheter som visar på att ett utsläpp från ett enskilt avlopp ska har varit en möjlig orsak. Skellefteälven och biflöden Eftersom det är vatten från Skellefteälven som används som råvatten i dricksvattenproduktionen har kvaliteten på vattnet i älven varit en viktig del att undersöka. Kvaliteten på vattnet vid vattenintaget påverkas delvis av det som tillförs långt upp i systemet men framförallt av det som tillförs i närområdet. I det här arbetet har bygg- och miljökontoret främst tittat på påverkan från de närmaste biflödena. Ur resultatet från den recipientprovtagning som genomförts inom kommunen har en sammanställning över bakteriehalterna i Skellefteälvens biflöden gjorts. Resultatet visar på en markant högre bakteriehalt i Klintforsån jämfört med övriga biflöden. Även tidigare år har förhöjda bakteriehalter påvisats i Klintforsån men inte entydigt kunnat härledas till avloppsvatten. I samband med utbrottet gjordes nu en jämförelse med bakteriehalten i övriga biflöden. 4(10)

5 Medelhalter Kolibakt. 44 C (st/100ml) Kolibakt. 44 C (st/100ml) Brubäcken Finnforsån Bjurån Klinforsån Bilden visar medelhalterna av kolibakterier odlade vid 44 C från vattenprov tagna i fyra biflöden till Skellefte älv. Resultatet av sammanställningen medförde att bygg- och miljökontoret insåg att vidare utredning måste genomföras för att hitta en orsak till detta. Vattenprover längs Klintforsån har tagits vid tre tillfällen under våren och sommaren och analyserats med avseende på bakterier. De två första provtagningarna visade på förhöjda bakteriehalter från området vid Brännan ner till älven medan den sista provtagningen ( ) visade på lägre halter. Åtgärder som tekniska kontoret genomfört uppströms skulle kunna vara förklaringen till detta men ytterligare provtagning behövs för att säkerställa att inte fler åtgärder krävs. Strömningsberäkningar SMHI har anlitats för att göra strömningsberäkningar i Skellefteälven för att få ytterligare underlag i utredningen av möjliga orsaker. Misstänkta och/eller konstaterade utsläppspunkter har lagts in i beräkningsmodellen och ett antal fall med olika förutsättningar har utförts. Resultatet från de strömningsberäkningar som är klara bekräftar de tankar bygg- och miljökontoret haft angående spridningsmönster och möjligheterna för avloppsvatten från olika källor att nå vattenverkets norra intagspunkt. En slutlig rapport kommer från SMHI i mitten av september men det finns inget i nuläget som tyder på att bygg- och miljökontorets slutsatser kommer att ändras väsentligt. Undersökningarna visar att det finns två tydliga strömningsfåror i Skellefteälven och att ett utsläpp uppströms vattenverket på den norra sidan av älven med största sannolikhet följer den norra fåran. Utspädningen av ett utsläpp beror på hur långt avstånd som studeras och hur stort vattenflödet är i älven. 5(10)

6 Dricksvatten Bygg- och miljönämnden är kontrollmyndighet för de kommunala vattentäkterna. Nedan följer en sammanställning av de viktigaste händelserna som rör dricksvattnet, vattenverket Abborren och distributionsområdet (ledningar och reservoarer). Åtgärderna som rör dricksvattnet har från tekniska kontorets sida inriktats på följande delar: Provtagning för att försöka spåra smittkällan, vilket inneburit provtagning i hela dricksvattenkedjan, från älvsvattnet till punkter ute på ledningsnätet hos användare. Införskaffande och montering av UV-anläggningen för att få ytterligare en barriär mot parasiter. Utredning av om det kan finnas något inläckage av avloppsvatten, dagvatten eller råvatten på dricksvattennätet, eftersom en UV-anläggning i vattenverket då inte skulle vara en tillräcklig åtgärd. Som nämndes i inledningen togs de två första proven på Cryptosporidier på morgonen 19 april. Därefter fortsatte prover att tas på vattenverket (älvsvattnet, råvattnet och utgående dricksvatten från verket) samt ute på ledningsnät och i reservoar. Fram till den 23 maj hade fem prov tagits på råvatten, fyra prov tagits på utgående dricksvatten från vattenverket och 14 prov ute på ledningsnätet varav ett i en reservoar. Inga cryptosporidier har hittats i något av proven. Tre prov har även tagits i Skellefteälven varav ett vid vattenintaget och två prov ca 1 km uppströms vattenintaget. Samtliga dessa prover var också negativa. Inför rengöring av vattenverk och reservoarer samt renspolning av ledningsnätet har tekniska kontoret undersökt om det skulle kunna finnas något inläckage av avlopp, dagvatten eller råvatten på huvudledningen till Solbackenreservoaren. De misstänker att cryptosporidierna kommit sig dit eftersom spridningen sen blivit så stor i försörjningsområdet. I samband med detta sänktes klorhalten också under några dygn för att lättare kunna se om det fanns inläckage. Klorsänkningen skedde efter samråd med bygg- och miljökontoret som haft kontakt med Livsmedelsverket i frågan. Tekniska kontoret ska i samband med detta även ha kontrollerat möjligheten att föroreningen kommit in i dricksvattnet via fjärrkylesystemet i centrala Skellefteå. De prov som togs på ledningsnätet finns sammanställt i excelfil hos tekniska kontoret. Den 15 juni besökte bygg- och miljökontoret vattenverket Abborren för att få information om de ändringar som hade utförts och som påverkar beredningen av dricksvattnet. Eftersom det är viktigt att vattnet är tillräckligt rent för att den installerade UV-anläggningen ska ha effekt, arbetade tekniska kontoret även med att gå igenom hela vattenverket för att optimera reningen. Efter besöket har ytterligare åtgärder utförts bland annat har renvattenreservoaren, spolvattenreservoaren samt sedimentationsbassängerna rengjorts. Bygg- och miljökontoret fick ta del av samtliga utförda åtgärder och bedöma om de var tillräckliga innan spolningen av ledningsnätet påbörjades. 6(10)

7 Bygg- och miljökontoret tog även ställning till när tekniska kontoret bedömdes ha utfört tillräckliga undersökningar för att ge lasarettet klartecken att använda dricksvattnet från Slinds vattenverk. Slutligt beslut fattades av landstingsdirektören med stöd av Skellefteå kommun och smittskyddsläkaren. Livsmedel De miljöinspektörer som arbetar med livsmedelsfrågor startade direkt sitt arbete med att hantera krisen. Det inledande arbetet bestod av att informera om hur vattnet bör hanteras vid livsmedelshantering samt kontroll av att livsmedelsföretag vidtagit lämpliga åtgärder. Inspektörerna förberedde även en smittskyddsutredning för att undersöka alternativa spridningsvägar av parasiten om utbrotten inte skulle visa sig vara vattenburet. Det blev aldrig aktuellt att genomföra en sådan smittskyddsutredning eftersom det inte fanns något annat spår som var intressant att följa. Bygg- och miljökontoret tog fram information om hur livsmedelsföretag bör hantera vattnet och publicerade detta på kommunens hemsida. I syftet att informera och kontrollera att vatten hanteras på ett säkert sätt genomfördes en rundringning till 225 livsmedelsföretag inom Abborrverkets distributionsområde. Många av företagen hade redan vidtagit lämpliga åtgärder. Efter kontakt med kommunens måltidsenhet samt en områdeschef för förskoleverksamheterna bedömdes att de tidigt vidtagit lämpliga åtgärder för att hantera vattnet på ett säkert sätt. En jourtelefon upprättades på miljöavdelningen dit företagare med frågor om vatten och livsmedelshantering hänvisades. Efter den inledande akuta fasen har arbetet inriktats på att hantera frågor om företag som installerar egna UV-anläggningar, kaffemaskiner och inkommande tips och frågor. Badvatten För att förhindra att personer smittas av cryptosporidieinfektion vid bad i bassäng eller älven har ett antal åtgärder genomförts. Det har bland annat handlat om stängning av bad, information till badande och skärpta rutiner kring rengöring av bassänger. Här har inte bara den misstänkta förekomsten av cryptosporider i det vatten som fyllts i bassängen varit ett problem utan även att förhindra att sjuka personer via bad smittar andra. I dessa frågor har Smittskyddsinstitutet, VAKA och socialstyrelsen varit rådgivande. Epidemiologi Bygg- och miljökontoret har använt resultat från den webbaserade enkät om sjukdomsfall som genomförts tillsammans med smittskyddsläkaren. Uppgifter om sjukdomsfallen har i första hand använts för att studera utbredningen av utbrottet och för att bekräfta att det inte kan finnas någon annan källa till smittan än dricksvattnet. Kommunen, tillsammans med smittskyddsläkaren, drog tidigt slutsatsen att det var dricksvattnet som var smittkällan med tanke på smittans utbredning och att inga andra samband mellan de insjuknade kunde hittas. Den slutsatsen förstärktes senare när antalet insjuknade kraftigt minskade när kokningsrekommendationen infördes. 7(10)

8 Uppgifter om sjukdomsbilder och uppföljning av enskilda individer har hanterats av smittskyddsläkaren och har inte ingått i bygg- och miljökontorets orsaksutredning. Slutsatser Trots att cryptosporidium inte hittats i något inkommande eller utgående vatten från vattenverket Abborren har arbetet hela tiden utgått från misstanken att smittan har kommit via dricksvatten som distribuerats via vattenverket. I samråd med smittskyddsläkaren konstaterades tidigt att spridningen är sådan att vatten är den enda sannolika orsaken. Det konstaterades via provtagningar av sjuka personer att arten av parasiten är den som drabbar endast människan. Av det drogs slutsatsen att smittan har kommit via påverkan från avloppsvatten. Bygg- och miljökontorets utredning av möjliga orsaker har inte kunnat leda fram till något klart svar på var smittan kommer ifrån. Istället finns det ett antal källor som tillsammans, eller var för sig, kan ha varit orsaken. Möjliga orsaker Följande möjliga orsaker, utan rangordning, har identifierats. (se kartbilaga): 1. Dagvattenutlopp strax nedströms vattenverket: Det finns möjlighet till nödavledning från en avloppspumpstation på Nordanå samt från en spillvattenledning över till dagvattenledningen. När vattenverkets sandfilter backspolas går stora mängder vatten ut via dagvattenledningen. Eventuella föroreningar i spolvattnet kan då tänkas ha påverkat vattnet vid det norra råvattenintaget, vilket användes när smittspridningen skedde. SMHI:s spridningsberäkningar har inte entydigt visat att vatten från utloppet genom bakströmmar kan nå intaget men möjligheten kan inte uteslutas. 2. Dagvattenutlopp vid Nordanå: Prover på indikatorbakterier i dagvattenbrunnar uppströms i dagvattenledningen visade på avloppspåverkan. Undersökningen av ledningen ledde fram till att det hittades en fastighet där avloppet kopplats fel, med följd att avloppsvatten runnit ut i dagvattnet. Felaktigheter har också hittats inom Skellefteå lasaretts område. Åtgärder för att rätta till dessa felkopplingar pågår. Mängderna avloppsvatten är svåra att uppskatta men däremot är detta ett kontinuerligt utsläpp som varit under en längre tid och inte vid ett enskilt tillfälle. 3. Bräddning vid pumpstation vid Klintforsån: På grund av stopp i en avloppsledning har en okänd mängd avloppsvatten släppts ut och transporterats via Klintforsån vidare ut i Skellefteälven. 4. Ytterligare avloppspåverkan i Klintforsån: En sammanställning av de bakterieprover som har tagits inom ramen för den recipientprovtagning som genomförs visade på höga halter i ån. De prover som tagits i vår orsaksutredning visar att bakteriehalterna är tidvis höga inom området från stadsdelen Brännan och ned till utloppet i älven. Inspektion av dykarledningar i ån har inte visat på något läckage. Enligt uppgift från tekniska kontoret har det förekommit tillfällen då vatten från avloppsbrunnar bräddat ut i ån. 8(10)

9 5. Utsläpp via andra källor: Förutom de ovan beskrivna fallen så kan det inte uteslutas att påverkan kan ha skett från ytterligare källor. 6. Ökade bakteriehalter efter beredning: Analys av bakteriehalten i råvatten kontra färdigberett dricksvatten indikerar på att beredningen av dricksvattnet av någon anledning började fungera sämre från och med november Bygg- och miljökontoret kommer att följa upp detta i tillsynen. 7. Mekaniska delar ur funktion i beredningsprocessen: Vid bygg- och miljökontorets besök vid vattenverket den 15 juni framkom att det funnits flera omrörare i sedimentationsbassängen som varit ur funktion, vilket kan ha försämrat fällningen. 8. Höjd larmgräns för grumlighet: Vid besöket framkom även att larmgränsen för grumlighet hade höjts till gränsen där vattnet får anmärkning enligt Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrift. Detta skulle kunna vara ett tecken på att grumligheten hade varit hög. En hög grumlighet kan tyda på att avskiljningen av partiklar i vattnet inte fungerat tillfredsställande och att avskiljningen av parasiter därmed också kan ha blivit sämre. Eftersom vissa undersökningar fortfarande pågår kan det förutom ovanstående punkter tillkomma uppgifter längre fram som gör att andra möjliga källor till avloppsvatten kan komma att hittas. Det är också viktigt att komma ihåg att det pågår en polisutredning och vad den resulterar i återstår att se. Fortsatt arbete Bygg- och miljökontoret anser att det är viktigt att intaget av råvatten under så stor del av året som möjligt sker från den södra intagspunkten som är mindre känslig för föroreningar. Förvaltningen kommer även att fortsätta att följa de åtgärder som tekniska kontoret genomför för att säkerställa att avloppsvatten inte kan avledas på ett sätt som kan orsaka skada på människor eller miljön. De åtgärder som tekniska kontoret genomför på ledningsnätet kommer löpande att rapporteras till bygg- och miljökontoret. Vid val av lösningar för att åtgärda nödavlopp och olämpliga bräddpunkter ska bygg- och miljökontoret medverka. Bygg- och miljökontoret kommer också att följa upp åtgärder som vidtas av andra verksamheter/fastighetsägare. Genom de redovisade åtgärderna är en del av staden närmast vattenverket väl undersökt. Utifrån de brister som hittats inom det undersökta området gör bygg- och miljökontoret bedömningen att undersökningar och felsökningar måste fortsätta även i andra stadsdelar. Diskussioner om hur arbetet kan fortsätta kommer att föras mellan bygg- och miljökontoret och tekniska kontoret under hösten Arbetssättet vid tillsynen av de kommunala avloppsreningsverken kommer att förändras. Fokus har hittills mycket legat på reningsverken och de uppgifter som lämnats in via miljörapporter. Nu tydliggörs behovet av mer tillsyn ute på 9(10)

10 ledningsnäten och kontroll av pumpstationer och brunnar. Bygg- och miljökontoret har begärt att vissa rutiner förbättras och uppdateras samt ställt högre krav på rapportering. Diskussioner om tillägg och utökning av den kontroll som genomförs vid vattenverket Abborren och avloppsreningsverket på Tuvan förs mellan tekniska kontoret och byggoch miljökontoret. Regelbunden analys med avseende på parasiter skulle eventuellt kunna ge tidiga indikationer på att smittan finns i samhället. Vägledning inom detta område behövs och förhoppningsvis kan Livsmedelsverket hjälpa till med detta utifrån de två stora utbrotten av cryptosporidium som inträffat i Östersund respektive Skellefteå. Bygg- och miljökontoret Göran Åström Förvaltningschef Anna Bodén Miljöinspektör Helena Byström Miljöinspektör Bilagor: Bilaga 1: Karta över möjliga utsläppspunkter i förhållande till vattenverket 10(10)

11 Bilaga 1: Karta över möjliga utsläppspunkter i förhållande till vattenverket

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

Krishantering för Skellefteås dricksvatten

Krishantering för Skellefteås dricksvatten Krishantering för Skellefteås dricksvatten Dokumentet beskriver kriskommunikation och tekniska åtgärder under perioden 18 april 6 juli. Historiken kommer att utökas och kompletteras fortlöpande. Måndag

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidium i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidium i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidium i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt

Läs mer

Vad hände i Östersund?

Vad hände i Östersund? Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 Hiltula, Miljöchef Johnson, VA-chef 1 Misstanken Under november hittade labbet på sjukhuset krypto hos patienter 24 november kontaktar smittskyddsläkaren miljö

Läs mer

Stefan Johansson Avdelningschef, vatten- och avfall Tekniska kontoret

Stefan Johansson Avdelningschef, vatten- och avfall Tekniska kontoret Stefan Johansson Avdelningschef, vatten- och avfall Tekniska kontoret Lejonströmsbron: Sveriges längsta vägbro i trä 207 meter, över Skellefteå älv anno 1737 Magsjuka i Skellefteå 1 fall pos för Cryptosporidium

Läs mer

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Kontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013

Kontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013 Sprintrapport 2013 1 (5) Kontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013 Sammanfattning Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter ska tillämpas på vattenverk som tillhandahåller 10

Läs mer

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon Vattenkvalitén i våra unitar var står vi idag/ i morgon Patogener i unitens vatten så minskar du risken för spridning av parasiter, bakterier och virus Rolf Claesson Nils Bäckman Stig Edwardsson Anders

Läs mer

Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008

Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008 Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008 När ska man misstänka vattenburen smitta? Flera sjuka diarréer, kräkningar, feber eller magknip Grumligt och/eller

Läs mer

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter

Läs mer

Från kris till kontroll. Cryptosporidium och hur Skellefteå kommun hanterade parasitattacken Med fokus på kommunikation.

Från kris till kontroll. Cryptosporidium och hur Skellefteå kommun hanterade parasitattacken Med fokus på kommunikation. Från kris till kontroll Cryptosporidium och hur Skellefteå kommun hanterade parasitattacken Med fokus på kommunikation. 71 200 invånare Larmet går parasiten är här! Fredag 15 april Första fallet av cryptosporidium

Läs mer

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten

Läs mer

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Caroline Schönning Enheten för övervakning och samordning Mikrobiologiska risker hur kan vi säkra kvaliteten på dricksvattnet? Gävle 25 oktober 2016 Nordiskt dricksvattenprojekt

Läs mer

Rapport Vattenburet utbrott av Cryptosporidium i Östersund november december 2010

Rapport Vattenburet utbrott av Cryptosporidium i Östersund november december 2010 Rapport Vattenburet utbrott av Cryptosporidium i Östersund november december 2010 Östersunds kommun Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Händelseförloppet... 3 De första dagarna med kokningsrekommendation...

Läs mer

Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv

Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv Sommaren 2015 Vad har hänt? Sent på tisdagseftermiddagen den 23 juni 2015 fick kommunens larmcentral indikationer på att flera invånare i Everöd hade

Läs mer

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984

Läs mer

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012

Läs mer

Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga

Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga Juni 2009 Maj 2012 RUBRIKER 16/6-09 2 HÄNDELSEFÖRLOPP 2009-06-09 Ordinarie provtagning enligt kontrollprogram 2009-06-11 kl: 15:00 Laboratoriet meddelade att

Läs mer

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014 Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten Pär Aleljung 11 mars 2014 VAKA gruppen Medlemmarna kommer från kommunal nivå Geografiskt spridning Olika kompetenser/yrkesgrupper

Läs mer

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som

Läs mer

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning

Läs mer

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013

Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013 831 28 Östersund Box 708 Östersunds tingsratt MAGS LAW FIRM 1 egenskap av offentlig försvarare och som ombud för Östersunds kommun ( Kommunen ) får 1 INSTÄLLNING MAQS Law Firm Advokatbyr AB 1 Östra Hamngatan

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2016-09-22 1 (5) Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Rapporter om många insjuknade Söndagen

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Vad är dricksvatten? Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för mycket av den övriga livsmedelsproduktionen.

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18).

Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18). 1(6) Mark- och miljödomstolen Växjö Tingsrätt Box 81 351 03 VÄXJÖ Myndighetsnämnden i Nybro kommun har stämts till mark- och miljödomstolen att svara på vad kärande yrkar och i övrigt anför gällande mål

Läs mer

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Sammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016

Sammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016 1 (5) 2017-01-11 Sammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016 Innehåll Bakgrund...2 Vad har gjorts?...2 Kartlägga omfattningen...2 Analysera...3 Spåra källan...3

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt

Läs mer

När ska vattnet kokas?

När ska vattnet kokas? När ska vattnet kokas? EN STUDIE AV KOMMUNERNAS KOKNINGSREKOMMENDATIONER När ska vattnet kokas? 1 Förord Livsmedelsverket anser att varje utfärdad rekommendation från kommunerna till medborgarna att koka

Läs mer

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Långa regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna i Trelleborg?

Långa regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna i Trelleborg? Långa regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna Lars Thysell VA-chef i Trelleborg 2009-09-24 1 Regnväder drog in över Trelleborg med översvämning som följd. 2006. Fyra skyfall över

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025 h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- åtgärdsplan 2013-2025 1 Innehållsförteckning Prioriteringsordning 3 Sammanfattande områdeslista 4 Översiktskartor 5 Pågående

Läs mer

Vad är vatten egentligen?

Vad är vatten egentligen? Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn Anmälan om registrering avser: Ny dricksvattenanläggning (beräknas starta åååå-mm-dd): Befintlig anläggning (sedan åååå-mm-dd): Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning (till exempel ändrad

Läs mer

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning) 1 (6) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om

Läs mer

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

Från kris till kontroll. Cryptosporidium och hur Skellefteå kommun hanterade dricksvattenkrisen

Från kris till kontroll. Cryptosporidium och hur Skellefteå kommun hanterade dricksvattenkrisen Från kris till kontroll Cryptosporidium och hur Skellefteå kommun hanterade dricksvattenkrisen Larmet går! Fredag 15/4 Första fallet av cryptosporidium upptäcks Måndag 18/4 Fall 2 och 3 konstateras Landstingets

Läs mer

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan om registrering av

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:5

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:5 29:5 En stor del av befolkningen på en ort insjuknade genom smitta från det kommunala renvattnet. Eftersom smittspridningen inte befanns vara en följd av att kommunen eftersatt sina skyldigheter enligt

Läs mer

Vattenutsläpp från Kvistforsdammen Ryssvärme och Syttende Mai

Vattenutsläpp från Kvistforsdammen Ryssvärme och Syttende Mai Vattenutsläpp från Kvistforsdammen 2010-05-17 eller Ryssvärme och Syttende Mai Erik Nordlund, säkerhetssamordnare Stefan Johansson, vatten- och avfallschef Karta 1 SMHI FLÖDESVARNING 16 MAJ LÄGET I SKELLEFTEÄLVEN

Läs mer

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte Informationsbrev Vatten- och avfallsavdelningen Skellefteå 2016-07-05 Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte Om det är något begrepp du inte förstår,

Läs mer

Provtagning av dricksvatten 2011

Provtagning av dricksvatten 2011 Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk

Läs mer

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011. Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011. Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12 Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011 Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12 Cryptosporidium ett s.k. urdjur, intracellulär intestinal protozo,

Läs mer

Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011

Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011 Cryptosporidium i Östersund Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011 Cryptosporidium i Östersund Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna

Läs mer

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Smittat vatten. i Everöd, Östra Sönnarslöv och Huaröd. Sommaren 2015. Slutrapport med utvärdering

Smittat vatten. i Everöd, Östra Sönnarslöv och Huaröd. Sommaren 2015. Slutrapport med utvärdering Smittat vatten i Everöd, Östra Sönnarslöv och Huaröd Sommaren 2015 Slutrapport med utvärdering Om rapporten Upprättad: 2015-11-11 Inger Hansson, avdelningschef, VA-avdelningen Författare kapitlet orsaksutredning

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Fallstudie - råvarubrist Botnia fisk

Fallstudie - råvarubrist Botnia fisk Fallstudie - råvarubrist Botnia fisk Innehåll Företaget innan händelsen... 2 Händelsen... 3 Åtgärder under den kritiska perioden... 4 Företagets erfarenheter... 7 Företaget efter händelsen... 8 Kommunens

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2014

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2014 Datum Vår beteckning 2015-01-09 2015.2.346 Sid 1(5) Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2014 Hässleholms Vatten AB 281 80 Hässleholm Besöksadress N Kringelvägen 42 Tel vxl

Läs mer

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2016

Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2016 Datum 2016-12-19 Vår beteckning 2016.199.346 Sid 1(6) Sammanställning av anmärkningar och klagomål på dricksvatten under 2016 Hässleholms Vatten AB Adress: 281 80 Hässleholm Telefon: 0451-26 88 00 Org.

Läs mer

Bakterier i Mölndalsån

Bakterier i Mölndalsån Bakterier i Mölndalsån Sammanfattning Genom bakterieundersökningar som Göta älvs vattenvårdsförbund låtit genomföra under 1997-1998 har brister i hanteringen av sanitärt spillvatten vid Stora Mölndal kunnat

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 64 4.12.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog

Läs mer

INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010

INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010 INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010 RAPPORT Sigtuna kommun 2010-10-25 2010-10-01 Handläggare Veronica Widenmo och Åsa Persson Miljö- och hälsoskyddskontoret 2 Inventering

Läs mer

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia

Läs mer

Legionella - smittspårning

Legionella - smittspårning Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN 0 Kontroll av kök inom En rapport från Miljöförvaltningen Camilla Blom och Li Hermansson Februari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Enligt Livsmedelsverkets vägledning

Läs mer

Små vattenverk i Nyköping

Små vattenverk i Nyköping Små vattenverk i Nyköping Små vattenverk Under 10 kubikmeter per dygn/ 50 personer Behöver inte vara registrerade om de inte Försörjer offentliga lokaler eller kommersiell verksamhet Vad är det? Offentlig

Läs mer

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp Ansökan och anmälan om enskilt avlopp För att ändra din avloppsanordning eller installera en ny måste du antingen ansöka om tillstånd eller skicka in en anmälan till miljönämnden. I den här informationsbladet

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Norovirus på restaurang 2016

Norovirus på restaurang 2016 Norovirus på restaurang 2016 Ingela Hall Smittskyddssjuksköterska Norovirus (vinterkräksjuka) Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Kontakt med Smittskydd (onsdag) Samtal från Miljökontoret Restaurangägare

Läs mer

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Arbete med bräddar i Trollhättan Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Spill- och dagvattentunnlar i Trollhättan Ledningsnät inklusive pumpstationer Fällningskemikalier Arvidstorps avloppsreningsverk

Läs mer

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad 23 maj 2005 Dnr Plan 15/2004 Planavdelningen Emelie Grind Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad Med anledning av pågående planarbete för Årsta havsbad har

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa

Läs mer

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Tillsyn av enskilda avlopp 2014 Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 6 Diskussion...

Läs mer

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365.

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365. ANSÖKAN/ANMÄLAN DRICKSVATTENANLÄGGNING 1 (4) Ansökan/anmälan avser Ansökan om godkännande Anmälan om registrering Betydande ändring av anläggning/verksamhet (t ex antal anslutna, ändrad beredning) Beräknat

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS ANMÄLAN om Dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning

Läs mer

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning

Läs mer

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster Information till fastighetsägare om GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen... 3 3 Verksamhetsområde... 3 3.1 Fastighetsägare...

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer