Kaliumgödsling till ensilagemajs

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kaliumgödsling till ensilagemajs"

Transkript

1 Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1, 15, 2 och 25 kg K/ha) genomförs under tre år på fem platser. Resultaten från andra försöksåret visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva endast på en plats varje år. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva på tre till fyra av de fem platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 15 kg/ha. Dock bara i hälften av försöken. Dessutom dåligt korrelerat till K-Al-klass. Bakgrund och syfte Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har saknats i Sverige. På de jordar där majs passar bäst är också risken för kaliumunderskott stor. Regelverket för stallgödselspridning begränsar mängden flytgödsel vilket skulle kunna leda till kaliumbrist i en vall-majsväxtföljd. I Danmark genomförs deras första försöksserien med start 21. Svenska rekommendationer grundar sig på danska riktlinjer som i sin tur fram till nu grundat sig på tyska försök. Syftet med försöksserien är att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. Försöksupplägg Försöksplanen innehåller sex led:, 5, 1, 15, 2 och 25 kg K/ha. Försöksplatsen gödslades med totalt 15 kg N/ha och P behovsanpassat enligt markkarta P-AL och kg P/ha: II:5, III:45, IVa: 35, IVb: 2, V: 2. Startgivan var 1-15 kg NP12-23 MAP eller motsvarande. Majsen skördades och analyserades på kalium vid skörd. Graderingar som gjordes var plantantal, höjd, stråstyrka, torkskador och majssot vid skörd och bristsymptom i juni samt vid skörd. Resultat Få försök med effekt på ts-avkastning Målet var försöksplatser med litet kaliuminnehåll i jorden, vilket dock inte lyckades på alla platser. Två försöksplatser låg i klass och en gjorde det 212. Höjd kaliumgiva gav signifikant större ts-skörd endast i två försök: 211 i Östergötland och 212 i Högby (tabell 2). Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, i det här fallet utan hänsyn tagen till signifikans eller ej i avkastningsökning, var positivt upp till 75 kg K/ha för Östergötland 211, 1 kg K/ha för Mörbylånga 211, 15 kg K/ha för Tabell 1. Försöksplatser K-Al (mg/1 g) Skåne: Helgegården Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Mysinge Mörbylånga Öland: Bläsinge Högby Löttorp Östergötland: Norra Freberga Motala 16, (III) 5,8 (II) 14,8 (III) 7, (II) 6,7 (II) 212 K-Al (mg/1 g) Skåne: Önnestad Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Algutsrum Färjestaden Öland: Bläsinge Högby Löttorp Västergötland: Månstad 12, (III) 7,8 (II) 3,4 (I) 6,9 (II) 6,3 (II) Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 19

2 V Halland 211, Högby 212 och Algutsrum 212. I medeltal visade försöken positivt netto för kaliumgösling upp till 1-15 kg/ha för 211 och 212. Detta med majsvärdet 1,1 kr/kg ts och kaliumvärdet 8 kr/kg. Majsvärde 1,3 kr/kg ts förändrar inte den bilden. Majssot förekom på några platser 211 men det fanns inget samband med kaliumgiva. Det gick inte tydligt att koppla bristsymptom eller torkskador till kaliumgiva. Tabell 2. Medeltal ts-avkastning och kaliuminnehåll 211 respektive 212. K-giva kg/ha Ts-avk ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/ kg ts Ts-avk ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/ kg ts ,99 1 8,1 12,55 1 7, , ,8 13, ,8 1 15,9 18 9,1 13, , , ,2 14, , ,4 13, , , ,3 14, ,7 Tabell 3. Korrellationer (r 2 ) mellan kaliumgiva och ts-avkastning, kaliuminnehåll respektive ts-halt vid skörd. Plats r 2 för ts-avkastning r 2 för K-halt vid skörd g/kg ts r 2 för ts-halt 211 Skåne: Helgegården Kristianstad Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Halland: Långås Ingen korr.,65,52 Öland: Mysinge Mörbylånga Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp Ingen korr.,54,35 Östergötland: Vikingstad,54,47, Skåne: Önnestad Kristianstad Ingen korr.,78,77 Halland: Långås Ingen korr.,64 Ingen korr. Öland: Algutsrum Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp,65,99,82 Västergötland: Månstad Ingen korr.,8 Ingen korr. 2 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

3 växtnäring K-halt g/ kg ts Halland Mörbylånga Kaliumgiva kg/ha Högby Östergötland Skåne Figur 1. Höjd kaliumgiva ledde till ökad kaliumhalt vid skörd K g/kg ts Högby Algutsrum Kaliumgiva kg/ha Halland Västergötland Skåne Figur 2. Höjd kaliumgiva ledde till ökad kaliumhalt vid skörd Kaliuminnehållet ökade Kaliuminnehållet ökade med kaliumgiva, 211 på tre och 212 på fyra av dem fem platserna (tabell 3, figur 1). Det fanns också ett samband mellan ts-halt och kaliumgiva på det viset att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd, vilket talar för att kaliumtillgången har haft effekt på torkstress eller avmognad. Det avspeglade sig dock inte i ts-avkastning. I försöket i Östergötland förekom 211 knäckta stjälkar och där i drygt dubbla omfattningen i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 21

4 V Kvävebehov till höstvete med olika markförutsättningar Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Sammanfattning Optimala kvävegivorna varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan ca 8 kg till ca 12 kg. Om man kombinerar skördepotential och kväveleverans från mark får man ett bra samband mellan skörd och kvävebehov. Följ beståndet på våren för att se grödans utveckling och kvävets minerali sering i marken för att hamna rätt i skördeuppskattningen. En N-sensormätning i flaggbladsstadiet kan ge vägledning om kompletteringsgödsling Bakgrund Avsikten är att studera markens kvävelevererande förmåga under olika odlingsförutsättningar mätt som kväveskörd i ogödslat led och nettomineralisering i gödslade led samt studera hur dessa påverkar den optimala kvävegivan. Senare års kvävegödslingsförsök i korn och vete har visat stora variationer i optimal kvävegiva mellan olika platser trots liknande skördenivå. Även mellan rena växtodlingsgårdar på tillsynes liknande fastmarksjordar är skillnaderna stora (Gruvaeus, 28). En viktig orsak till variationen är skillnader i kväveleverans från marken. För åren gjordes en samlad analys av Johanna Wetterlind. Sammanfattningsvis visade resultaten på att den optimala kvävegivan varierar mycket mellan år och plats och även inom gården eller fälten. För att hamna rätt i kvävegiva måste man ta hänsyn till både skörd och kväveleverans från marken. Genom att använda -rutor för att veta den faktiska kväveleveransen på platsen det aktuella året samt att mäta med N-sensorn i stadie 37 finns förutsättning att optimera kvävegödslingen. Försöksserien fortsatte sedan 21 och då med försök i Skåne, Animaliebältet och Mellansverige för att få ett bredare underlag. Serien har i nuvarande form gått sista året 212. Serien är ett samarbete mellan YARA AB, Jordbruksverket och försöksregionerna i Mellansverige. Försöksplan Denna försöksserie, M3-2278, har en försöksplan med enbart olika kvävenivåer från till 28 kg N i 4 kg steg. De första 4 kg N läggs tidigt vid tillväxtstart och resterande kväve före stråskjutning. Allt kväve läggs i form av Axan, NS Försöksseriens syfte har varit att hitta instrument som gör det möjligt att prediktera kvävebehov och markens kväveleverans såsom N-sensor och jordanalyser i form av NIR, lättomsättbart kol och N-min efter skörd. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid DC i samtliga led. I år har de flesta försök mätts flera gånger för att följa grödans kväveupptag. Förutom ordinarie kvävestege har Yara också två led där kompletteringsbehovet bedöms med hjälp av N-sensorn. I försöken testas ett program där sensorn bedömer kvävegivans storlek s k absolut kalibrering. Sorterna har varit Olivin, Opus, Ellvis, Hereford, Skalmeje, Kranich och Boomer. Försöken har varit placerade på olika jordarter och på gårdar både med och utan djurhållning. Totalt lades 15 försök ut 212 varav 13 försök skördades. 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

5 växtnäring Tabell 1. Resultat M ADB:nr Län Optimal* Skörd vid Protein Skörd vid Sort Förfrukt Jordart N-giva optimum vid optimum -N-giva kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 3P81 LB ,9 34 Ellvis Vårkorn mmh Mellanlera 3P82 LC ,4 515 Ellvis Vårkorn nmh Sandlättlera 3P83 M Ellvis Havre mmf SandLättLera 3P84 M ,8 392 Boomer Vårkorn 3P85 H ,4 582 Skalmeje Höstvete mmh Molättlera 3P87 R ,6 262 Olivin Höstvete mmh Mjälalättlera 3P88 R ,9 297 Ellvis Höstvete nmh MellanLera 3P89 R ,2 353 Kranich Havre mmh Mellanlera 3P9 E ,7 519 Olivin Höstvete mr MellanLera 3P91 E Marshal Höstvete Mmh Mjälalättlera 3P92 T ,5 281 Olivin Vårvete mmh Mellanlera 3P93 BC ,7 712 Olivin Vårkorn mr MellanLera 3P94 U ,9 63 Olivin Höstvete mmh MellanLera 3P95 U ,8 48 Olivin Höstvete Mmh Lerig Mo Tabell 1 forts. Resultat M ADB:nr Djur på Gård N-min vår Liggsädes- N-min -6 N sensor gården -6 cm gräns** efter skörd index kg/ha N-nivå -gödslat DC 37 3P81 Ja Bygata, Tommarp P82 Nej Varalöv Ängelholm P83 Nej Vallby, Klagstorp P84 Ja Kroktorps gård, Påarp P85 Nej Hedvigsborg, Mörbylånga P87 Nej Närebo, Lidköping P88 Ja Russelbacka, Järpås P89 Ja Skofteby, Lidköping P9 Ja Klostergården, Vreta Kloster P91 Nej Flistad, Skattegård P92 Nej Nybble gård, Örebro P93 Nej Vängsta, Örsundsbro P94 Ja Mycklinge, Västerås P95 Ja Sörby gård, Västerås 2 42 Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 23

6 V Resultat 212 På många platser har det i år blivit höga skördar. Det har resulterat i låga proteinhalter i grödor som höstvete, maltkorn och vårvete. Rådgivningen har också rekommenderat kompletteringsgödsling men det har ibland inte tillräckligt mycket. På många platser var det en regnig april där kvävet antagligen har denitrifierats. Det var också en regnig höst. Men framförallt har vi missbedömt skördens storlek och grödans potential att kompensera då det var en fuktig sommar. De beräkningar som gjorts av optimal giva är gjorda med priskvot 6 mellan kärna och kvävegiva som fodervete dvs. utan hänsyn till proteinhalt. Priskvot 6 betyder att priset är 2 kr/kg,15 kr för torkning och transport samt att kvävepriset är satt till 11 kr/kg. I tabell 1 visas resultaten från år 212. De optimala kvävegivorna har i år varierar från 129 kg upp till 234 kg och skördarna vid optimum har varierat mellan ca 8 kg upp till 12 kg. Spridningen mellan skördarna i nollrutan varierar från 34 kg upp till 8 kg. En stor spridning och högre än ifjol då det var försommartorrt på en del platser och det var ett bra samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal kvävegiva. Resultat Då det finns mycket data kommer hela serien slutredovisas i ett projekt till växtnäringsstiftelsen men en del intressanta resultat redovisas här. Fortfarande efter sex års försök har vi ett svagt samband mellan skördens storlek och optimal gödsling, se figur 1 och några slutsaster om hur man ska gödsla genom att titta på N-skörden i ogödslat går heller inte. Däremot om man kombinerar skördepotential och kväveleverans från mark får man ett ganska gott samband mellan skörd och kvävebehov, se fig 3. De beräkningar som gjorts av optimal giva är gjorda med priskvot 1 mellan kärna och kvävegiva för att kunna jämföra över åren. Kvävebehovet är då 15,8 kg/ton skörd + 16,7 kg, R2=,7165. I detta material finns både gårdar med och utan djurhållning med. Problemet är fortfarande hur man ska bedöma skördepotentialen i beståndet samt att varierationen är stor över fältet. Förfrukterna är endast stråsäd och fodersorterna Harnesk och Hereford är ej medräknade. N-min analys på våren och hösten I många av försöken har vi tagit en analys på mineralkväveinnehållet på våren vid tillväxtstart i skiktet -6 cm, N-min samt även N-min på hösten. I figur 4 och 5 ser man att sambandet mellan mineralkväveinnehållet på våren eller hösten och kväveskörden i skörden i vetet är svagt. Det är alltså svårt att få information om markens kvävelevererande förmåga genom att att analysera N-min på våren eller hösten. årets gödslingbehov är den av mindre betydelse, Nollrutor I försöken har en handburen N-sensor använts för att mäta kväveskörden i -ledet. De första åren mättes kveväskörden vid två tillfällen. Men efter de första tre åren så konstaterades att bäst samband har man vid den sena mätningen. I figur 6 visas förhållandet mellan N-sensorvärde SN, i DC 37 (flaggbladsstadium) och kväveskörd i kärna i -N-ledet i 47 försök i Syd och Mellansverige år En N-sensormätning i flaggbladsstadiet ger alltså en god bild av markens kvävebidrag det aktuella året. Dessutom ger det oss en möjlighet att ta hänsyn till årsmånen vid en kompletteringsgödsling. 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

7 växtnäring Skörd vid optimum Opt N-giva kg/ha y =,148x + 34,792 R² =, Figur 1. Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling. 56 försök i serien M i Syd och Mellansverige år Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford Skörd vid optimum y = 7,412x ,4 R² =, N-skörd i ogödslat Figur 2. Samband mellan skörd vid optimal gödsling och markens kväveleverans i form av kväveskörd i ogödslat. 56 försök i Syd och Mellansverige år Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 25

8 V 35 Kvävebehov = gödsling + markleverans y =,157x + 17,32 R² =, Skörd vid optimum Figur 3. Höstvetets kvävebehov, kg/ha, i form av gödsling + kväveskörd i ogödslat x 1,41 i förhållande till skörd vid optimum. 56 försök i Syd och Mellansverige år Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford. N i kärna i -led y =,524x + 34,378 R² =, N min vår -6 cm kg/ha Figur 4. Kväveskörd i nollruta i förhållande till N-min -6 cm på våren. 51 försök i Syd och Mellansverige år ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

9 växtnäring N i kärna i -led N min höst -6 cm kg/ha y =,529x + 41,581 R² =, Figur 5. Kväveskörd i nollruta i förhållande till N-min -6 cm på hösten efter skörd. 44 försök i Syd och Mellansverige år y =,7487x - 2,2798 R² =,822 SN, upptaget kväve N i kärna i -led Figur 6. Förhållande mellan N-sensorvärde SN, i DC 37 (flaggbladsstadium) och kväveskörd i kärna i -N-ledet. 47 försök i Syd och Mellansverige år Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 27

10 V Kvävebehov i höstkorn 212 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Sammanfattning Försöksserien M3-2287, kvävebehov i höstkorn avslutas nu i år efter att ha legat i tre år, Kväveoptimum blev även i år högt på många håll men med en variation mellan 137 till 21 kg kväve. Höstgödsling med 3 kg N ökade totalt sett inte skörden Rekommenderad kvävegiva till höstkorn bör höjas något under förutsättning att strå styrkan behålls samt att hänsyn tas till årets mineralisering, förfrukt och grödans bestånd. Inledning Målet för denna försöksserie har varit att undersöka höstkornets kvävebehov i relation till skörd och markkvävebidrag. Höstkorn är en gröda som har etablerat sig under senare år i Sverige. Ur lantbruksperspektiv är det en attraktiv gröda då den mognar tidigt och därmed förlänger skördesäsongen. Det ges därmed tillfälle att etablera höstoljeväxter tidigare under optimala förhållanden. Konsekvensen blir mer vintergrön areal som kan bidra till mindre växtnäringsläckage. De senaste två åren har det dock varit en del problem med övervintringen av höstkorn samt regniga höstar vilket har gjort att arealen har minskat igen. Höstkornet är också känsligt för en kall vår. Försöken har finansierats av Yara, Jordbruksverket, SLF och de regionala försöksregionerna. Försöksplan Försöksplanen innehåller en kvävestege från till 21 kg kväve per hektar i form av Axan med en tidig vårgiva på 6 kg N/ha vid tillväxtstart och resterande kväve vid DC 3. I två av leden har det kompletterats med 3 kg kväve på hösten. Under 212 har det genomförts 9 försök, 3 i Skåne, 1 på Gotland, 1 på Öland samt 3 i Mellansverige. Ett försök i Ängelholm och ett försök i Östergötland har kasserats pga. utvintring. Försöken har legat på lerjordar med liten eller ingen djurhållning. I försöken har utförts mätningar med N-sensor i stadium 37 samt jordanalyser i form av N-min före och efter skörd. Sorterna har varit Bombay, Anisette och Apropos. Resultat 212 Den optimala kvävegivan har varierat mellan 137 och 21 kg N/ha och skördarna har varierat mellan ca 7 kg och 1 kg vid optimal giva. I figur 1 visas kväveresponsen för de 7 försöken som legat under år 212. Det försöket som legat på Öland i Mörbylånga har uppvisat en otrolig skörderespons, dock har stråstyrkan påverkats och det är framförallt stråbrytning som drabbat de högsta kvävenivåerna. Därför är siffrorna ojämna i de sista leden. I tabell 1 visas årets resultat. I båda skåneförsöken har stråstyrkan varit sämre vilket kanske inte är så konstigt med den höga skördenivån i speciellt Svalövförsöket. Höstgödsling med 3 kg N ökade inte skörden på de flesta försöksplatser. I många av försöken var det mer positivt att lägga allt på våren och det trots den varma hösten. I de försök som utvintrade fanns det också mer snömögel i de höstgödslade rutorna. Dock finns det en tendens till ökad skörd i försöket i Önum Vara. Detta beror troligen på den regniga hösten och varma och torra våren som gjorde att höstkornet satte igång att växa innan den tidiga kvävegivan lades ut. Samma 28 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

11 växtnäring tendens syns lite i det andra västgötaförsöket. I de två försöken syns också en skillnad i antalet skott som sedan syns i skörderesultatet. Årets N minsiffror tagna på våren visar på låga värden vilket tyder på att mineraliseringen var låg i början. Diskussion I tabell 2 och 3 visas medeltal från norra respektive södra delen från åren 211 och 212. Det är ingen skillnad i resultaten mellan de olika områdena. Två års resultat visar att höstgödslingen inte har höjt skörden. Dock har det i något enskilt fall visat på en skördeökning när kornet har börjat växa tidigt på våren, innan den tidiga kvävegödslingen är utlagd. En stor del av höstkornarealen odlas också på stallgödselgårdar där det borde finnas en hel del kväve tillgängligt på hösten. Tre års resultat tyder på att rekommenderad kvävegiva bör höjas något för höstkorn till foder förutsatt att stråstyrkan bibehålls. Tabell 1, Kväve till höstkorn, M3-2287, 212. Skörd kg/ha Skörd 15% vh, kg/ha 3P9 3P1 3P11 3P12 3P13 3P14 3P16 Kvävegiva kg N/ha Nybo Tirup Stora Uppåkra Stora Frö Endre Larv Önum Ek Brunnby Höst (vid sådd) Tidigt Normal Total N Svalöv Staffanstorp Mörbylånga Visby Vara Vara Västerås Axan Axan kg/ha M M H I R R U A B C D E F G H I CV 4,9 7,4 7,7 6,1 8,5 5,1 11, Prob-värde *** *** *** *** *** *** *** LSD Optimal N-giva, kg/ha * Sort Apropos Apropos Anisette Apropos Apropos Apropos Apropos Förfrukt Havre Vårkorn Höstvete Höstvete Höstvete Havre Havre N-min, vår -6 cm kg/ha saknas saknas Jordart mmh Sandlättlera mmh Sandlättlera nmh Molättlera mmh Sandlättlera mmh Mellanlera mmh Mellanlera * priskvot 8 mellan kväve och nettopris kärna ( inkl skördeberoende kostnad som torkning o transport mm) mmh Styv Lera Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 29

12 V Tabell 1 forts, Kväve till höstkorn, M3-2287, 212, Stråstyrka -1 Stråstyrka vid skörd -1 3P9 3P1 3P11 3P12 3P13 3P14 3P16 Kvävegiva kg N/ha Nybo Tirup Stora Uppåkra Stora Frö Endre Larv Önum Ek Brunnby Höst (vid sådd) Tidigt Normal Total N Svalöv Staffanstorp Mörbylånga Visby Vara Vara Västerås Axan Axan kg/ha M M H I R R U A B C D E F G H I Svalöv Skörd Staffanstorp Visby Mörbylånga Larv, Vara Önum, Vara Västerås 8 9 Kvävegiva Figur 1. Skörderespons för kvävetillförsel. Resultat från 7 försök 212 i Skåne, Animaliebältet och Mellansverige. 3 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

13 växtnäring Tabell 2, Kväve till höstkorn, M Resultat från 5 försök i Mellansverige, Medeltal Kvävegiva kg N/ha Höst Tidigt Normal Total N Skörd 15% vh N-skörd Stärkelse Tusenkornvikt Rymdvikt Protein Axan Axan Axan kg/ha kg/ha kg/ha g g/l % i ts A , 51, ,4 B ,1 55, ,7 C ,1 56,9 65 1,4 D ,2 56, ,3 E ,9 57, ,1 F ,2 56, , G ,2 57, ,7 H ,4 56, ,5 I , 56, ,9 LSD 66 7,6,6 1,82 9,5,4 Tabell 3, Kväve till höstkorn, M Resultat från försök i Animaliebältet och Skåne, Medeltal Kvävegiva kg N/ha Höst Tidigt Normal Total N Skörd 15% vh N-skörd Stärkelse Tusenkornvikt Rymdvikt Protein Axan Axan Axan kg/ha kg/ha kg/ha g g/l % i ts A ,9 51, ,57 B ,25 53, ,57 C ,11 54, ,22 D ,9 54, ,53 E ,5 54, ,99 F ,5 54, ,33 G ,2 54, ,77 H ,4 54, ,87 I , 54, 69 12,5 LSD 541 8,65 1,3 6,3,5 Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 31

14 V Kväveprognoser och absolut kalibrering i höstvete Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Rådgivning lantbruk, Yara AB Sammanfattning Med hjälp av Yara Handsensor kan man få ett tillförlitligt mått på hur mycket kväve som tagits upp i stråsädesgrödan. Genom kontinuerliga mätningar i kvävestegar under säsong är det lätt att följa upptaget över tid. Upptaget i nollrutan visar hur mycket marken levererar och ger alltså ett mått på mineraliseringen. När man lägger samman upptag i nollrutan med tillförd mängd N och jämför med hur mycket grödan tagit upp, får man ett mycket bra mått på kväveeffektiviteten vid ett visst tillfälle. Detta kan ge en vägledning om huruvida man behöver tillföra mer kväve eller om det finns kväve kvar i marken som grödan kommer att kunna ta upp. Mätningarna och beräkningarna har säsongen 212 redovisats löpande under namnet Yara N-Prognos. Absolut kalibrering av Yara N-Sensor är en relativt ny metod under utprovning, som innebär att sensorn själv bestämmer nivån för kvävekomplettering. Normalt använder man Yara N-Tester (Kalksalpetermätaren) för att kalibrera sensorn. Metoden kräver att man i programmet anger jordens mineraliseringspotential, förväntad skördenivå och grödans utvecklings-stadium. I fältförsöken ser resultaten lovande ut. Utmaningen framöver blir att ta metodiken ut i praktisk odling. Inledning och bakgrund Kvävehushållning är en ständigt aktuell fråga. Mycket arbete har gjorts och flera projekt pågår i syfte att hitta största möjliga kväveeffektivitet. De regionala försöksserierna med kvävestegar har under många år utgjort en grund för optimumberäkningar, rekommendationer och rådgivning. De senaste årens kväveförsök i höstvete, där man aktivt valt platser med olika förutsättning ar (med och utan stallgödsel, olika jordarter och mullhalter samt varierande geografiska lägen), har belyst vikten av att beakta markens kväveleverens och av att ta hänsyn till årsmånens påverkan på mineralisering och skördenivå. För att kunna förbättra rekommendationer na och anpassa rådgivningen under pågående säsong behöver man få ett bättre grepp om hur årsmånen påverkar mineraliseringen och hur tillväxt och kväveupptag är just innevarande år. Yara Handsensor har visat sig vara ett tillförlitligt redskap vad gäller att mäta totalt kväveupptag per ytenhet i stråsäd och oljeväxter. Därför beslöts att undersöka om upprepade mätningar i kvävestegar kunde förklara situationen och ge relevanta inspel till bedömning av kompletteringsbehov av kväve. Yara N-Sensor är ett väl beprövat verktyg i praktisk odling. Ca 1 sensorer finns nu ute i praktiken hos lantbrukare runt om i Sverige. Idag används Yara N-Tester för att kalibrera 32 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

15 växtnäring sensorerna. För att förenkla användningen och spara tid vill man kunna kalibrera sensorerna direkt i fält. Dataprogram för att göra detta har utvecklats vid Yaras forskningsanläggning i Hanninghof. För höstoljeväxter är denna så kallade absoluta kalibrereing redan i bruk, men för höstsäd är systemet ännu inte helt utprovat. Det ansågs därför som en god idé att testa absolut kalibrering i nämnda kvävestegar. Material och metoder Försöksserien M3-2278: Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Som utgångspunkt för mätningarna användes försöksserien M3-2278, som legat i hela landet under de senaste åren. Försöksplan i tabell 1. Mätningar med Yara Handsensor Samtliga led i försöksserien mättes med handsensorn. Mätningarna gjordes en gång i veckan från slutet av april fram till i mitten av juni. Med lite variation mellan platserna mättes grödans kväveupptag under utvecklingsstadierna ca Kväveprognoserna utifrån upprepade mätningar är nya för 212. Under säsongen redovisades resultaten med kommentarer på Yaras hemsida ett par dagar efter varje mättillfälle. De två leden I och J kompletteringsgödsla des efter vad sensorns absoluta kalibrering rekommenderat. Nu finns resultat för absolut kalibrering för åren Tabell 1. Försöksplan M Led Tidig Normal DC Totalt A B 4 4 C D E F G H I 4 4 Efter rek J 4 12 Efter rek Resultat och diskussion I. Kväveprognoser Nedan redovisas tre exempel på kväveupptagskurvor. Platserna Klagstorp, Svalöv och Mörbylånga tas med i denna rapport. Övriga 11 platser finns utförligt redovisade i nyhetsbreven på Yaras hemsida yara.se under fliken aktuellt, nyheter. Klagstorp I Klagstorp var beståndet jämnt, men mycket glest på våren (bild 1) och det diskuterades länge att slopa försöksplatsen. Därför började mätningarna här senare än på andra platser. Första mätningen gjordes inte förrän 14/5. Bild 1. Ett glest och luckigt bestånd i Klagstorp utvecklade ändå en skörd på ca 1 ton. Bilden är tagen den 7/5. Foto Yara AB. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 33

16 V Klagstorp Skåne Upptaget kväve kg N/ha Kvävegiva kg N/ha Stad.57 12/6 Stad.47 4/6 Stad.41 28/5 Stad.33 22/5 Stad.32 14/5 Yara Diagram 1. Kväveupptag i Klagstorp. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet. Upptaget kväve kg N/ha Svalöv Skåne Kvävegiva kg N/ha Stad.53 12/6 Stad.45 4/6 Stad.41 28/5 Stad.33 22/5 Stad.33 14/5 Stad.31 7/5 Stad.3 2/5 Stad.23 2/4 Yara Diagram 2. Kväveupptag i Svalöv. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet. 34 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

17 växtnäring Upptaget kväve kg N/ha Mörbylånga Öland Kvävegiva kg N/ha Stad.49 12/6 Stad.41 3/6 Stad.37 25/5 Stad.33 18/5 Stad.33 11/5 Stad.32 4/5 Yara Diagram 3. Kväveupptag i Mörbylånga. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet I diagram 1 kan man följa hur kväveupptaget först var väldigt lågt utan några större skillnader mellan de olika kvävenivåerna. Inte förrän i slutet av maj kom upptaget igång på allvar. Om man till exempel går in på nivån 16 kg N i diagrammet kan utläsas att vetet tagit upp ca 6 kg kväve mellan 22 och 28 maj, det vill säga ca 1 kg per dag, vilket är en hög siffra. Även markens kväveleverens (nollrutans upptag) var lågt i början. Mineraliseringen startade först i juni. Under första delen av mätperioden hade endast ca 25 kg N levererats i nollrutan. Sedan tog mineraliseringen fart och slutade på drygt 6 kg N/ha. Genom att räkna på kväveeffektiviteten kan man få en uppfattning om det finns mer kväve kvar i marken för grödan att ta upp eller om det är läge att kompletteringsgödsla. Om 16 kg nivån tas som exempel kan vi beräkna: Stadium 41 (28/5): 16 kg tillfört + 3 kg i nollrutan = 19 kg N. Upptaget i grödan var vid detta tillfälle 125 kg. Detta ger 65 kg kväve i överskott och en effektivitet på endast ca 65 % effektivitet. Stadium 47 (4/6): Veckan efter ger samma beräkning = 218 kg N. Upptaget i grödan var 17 kg. Kväveeffektiviteten hade ökat och var då knappt 8%. En stor del av kvävet på denna nivå var då således förbrukat. Svalöv I Svalöv var beståndet jämnt och bra under hela säsongen. Upptaget i grödan ökade kontinuerligt under hela mätperioden. Liksom i Klagstorp stod markens mineralisering stilla i början av säsongen för att sätta igång i månadsskiftet maj/juni. Beräknad kväveeffektivitet på 16 kg nivån: Stadium 33: = 195 kg totalt tillgängligt kväve. 15 kg är upptaget. Effektiviteten bli 77 %. Stadium 41: Upptaget har ökat, men inget mer kväve har blivit tillfört via mineraliseringen. 185 kg upptaget kväve ger den höga effektiviteten på 95 %. Eftersom nästan allt tillgängligt kväve tagits upp av grödan hade det i praktiken varit hög tid att tillföra mer. Mörbylånga Denna plats är den i hela landet som gett högst skörd. Ett mycket bra och tätt bestånd Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 35

18 o ledde fram till den höga skörden. Kväveleveransen i nollrutan var stor. Vid de första mättillfällena ca 5 kg och i mitten av juni ca 9 kg. Tack vare den stora markleveransen låg kväve-optimum lägre här än i Svalöv. Skördarna i de sydsvenska försöken var mycket höga. Som exempel kan nämnas Svalöv med knappt 12 ton och Mörbylånga med 12,4 ton. Till och med den på våren så dåliga försöksplatsen Klagstorp slutade på över 1 tons skörd. Upptagskurvorna på alla sydsvenska platser stämde väl överens med skörderesultaten. På samtliga platser var relativt stora kvävemängder upptagna när mätningarna slutade. Kväveeffektivi teten var relativt hög även vid stora kvävegivor. Hur bestånden byggde upp de höga skördar na skiljde mellan platserna. I Klagstorp var axen få, men bar ett stort antal kärnor. I Svalöv fanns fler ax, men även här var antal kärnor per ax många. I Mörbylånga däremot var beståndet tätt med många ax och färre kärnor per ax. Absolut kalibrering I försöken finns två led där kompletteringsgödsling sker efter sensorns absoluta kalibrering. Vid användning av absolut kalibrering ska värden för mineralisering och förväntad skörd föras in i programmet. Datorn beräknar hur mycket mer kväve som ska tillföras utifrån dessa angivna siffror och mätvärdena. Under de tre år som försöken pågått har systemet fungerat tillfredsställande under förutsättning att man uppskattat skörd och mineraliseringspotential rätt. Programmet i sig fungerar således på ett bra sätt, men det gäller att föra in rätt värden. Mineraliseringen är förhållandevis enkel att uppskatta utifrån upptaget i nollrutan. Det som varit svårast att förutsäga är ungefärlig skördenivå. Ett exempel från årets försök är Klagstorp, där skörden utifrån det dåliga beståndet uppskattades till mellan fem och sex ton. Tack vare att vetet kompenserade med ett ovanligt sort antal kärnor per ax blev skörden hela 1 ton. Sensorn rekommenderade till 5,5 ton 2 kg mer kväve på 16 kg nivån. Denna komplettering gav 36 kg skördeökning. Om rätt skördenivå angivits in i programmet hade kompletteringen blivit 71 kg i stället. Utvecklingsprojekt pågår för att hitta vägar att på ett säkrare sätt kunna förutsäga möjlig skördenivå. Det sensorn mäter idag är total mängd klorofyll. Genom att använda andra våglängder skulle det kunna vara möjligt att också få grepp om beståndstäthet och klorofyllkoncentration. Detta skulle kunna vara en hjälp vid bestämning av skördepotentialen. Den naturliga kvävemineraliseringen på försöksplatsen följs under säsongen genom en nollruta. 36 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar E-post: linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Kaliumgödsling till ensilagemajs Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100,

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Kaliumgödsling till ensilagemajs H Linda af Geijersstam. Bakgrund

Kaliumgödsling till ensilagemajs H Linda af Geijersstam. Bakgrund Kaliumgödsling till ensilagemajs H7 Linda af Geijersstam Bakgrund Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har tidigare saknats i Sverige. Majs passar bra på

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? SLF projekt nummer H0760016 Pilotprojekt Anna Nyberg, Lena Engström och Maria Stenberg Innehåll: Tack... 2 Bakgrund...

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Marcus Pedersen HIR Malmöhus Borgeby slottsväg 11 273 91 Bjärred

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 Växtpressen Nr 2 november 2015 Årgång 44 N-komplettering behövdes i år sid 3-8 Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 LEDAREN Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Maltkorn och Yara N-Sensor

Maltkorn och Yara N-Sensor Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen Maltkorn 1013 fält skördat 2000-2004 101kg N ktuell spridd 87kg N rek. 91kg N opt. SD=16 = 16kgN SD=24 = 24kgN SD=57 = 57kgN Figur 22. Jämförelse

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Såtid höstvete och vårsäd

Såtid höstvete och vårsäd Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad

Läs mer

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E.post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK jämförelse av olika utsädesmängder i vårkorn SAMMANFATTNING I treårssammanställningen har 00 grobara

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning. NOLL- OCH PILOTRUTOR Bakgrund och praktisk användning. Vi börjar med det praktiska. Nollrutan kunde kallas en kvävemista. Det gäller att skydda en fläck för kvävegödsling. Om man bara tänker ha den för

Läs mer

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Agronomisk kalibrering

Agronomisk kalibrering Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

S K Å N E F Ö R S Ö K

S K Å N E F Ö R S Ö K S K Å N E F Ö R S Ö K 2 0 1 1 HushållningsSällskapens Multimedia ISSN 1400-3686 ISBN 91-88668-09-6 Innehållsförteckning Sid Förord........................................................... 4 Företag som

Läs mer

Platsspecifika riktgivor för kväve

Platsspecifika riktgivor för kväve Slutrapport Institutionen för mark och miljö Platsspecifika riktgivor för kväve Kristin Piikki och Bo Stenberg , SLU tel: +46 (0)18-67 10 00 Box 234, SE-532023 Skara, Sweden www.slu.se/ Org.nr 202100-2817

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Växtpressen. Bästa N-givan i maltkorn sid 3 5

Växtpressen. Bästa N-givan i maltkorn sid 3 5 Växtpressen Nr 1 mars 2015 Årgång 44 Bästa N-givan i maltkorn sid 35 Höstveteskörden kan byggas på olika sätt sid 811 Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel sid 1415 LEDAREN Våga ta ut svängarna!

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete SAMMANFATTNING Årets försök med stigande odlingsintensitet i höstvete bekräftar tidigare års resultat,

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se LS3-9011 2010 Försöksvärdar: Karlsfälts Jordbruks AB, Viken nordväst Skåne Nils-Olof

Läs mer

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER!

DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER! DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER! - optimerad kvävegödsling till spannmål för god produktion och med hänsyn till miljön Uppslutningen från Jordbrukssverige var mycket god när Odling i Balans, Yara & Greppa

Läs mer

11 Precisionsgödsling

11 Precisionsgödsling 11 Precisionsgödsling Markens växtnäringstillstånd påverkas med olika åtgärder såsom gödsling, kalkning, jordbearbetning och tillförsel av organiskt material. Trots enhetlig gödsling under en lång följd

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer