Barnen är viktiga därför satsar vi på föräldrarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnen är viktiga därför satsar vi på föräldrarna"

Transkript

1 Barnen är viktiga därför satsar vi på föräldrarna Hur använder vi våra resurser smartast?

2 2009 antog regeringen en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd och satsade 70 miljoner kronor på att utveckla och strukturera arbetet med föräldrastöd runt om i landet. Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att fördela dessa medel. Föräldrastödssatsningen Värme & Ramar, som omfattar sju kommuner i södra Kalmar län, beviljades projektmedel för att utveckla föräldrastödet i sina kommuner. De kommuner som ingår i satsningen är: Nybro, Emmaboda, Torsås, Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Mönsterås. Kalmar är huvudsökande kommun. Denna rapport är ett resultat av en utbildning i socioekonomiska beräkningar under ledning av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog som en grupp med representanter från kommunerna som ingår i föräldrastödssatsningen Värme & Ramar har fått förmånen att delta i. Kursen anordnades av Skandias Idéer för livet och omfattade 3 ggr 2 dagar under Rapporten har skrivits av Åsa Svanström, samordnare i Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner, och Karin Rolf som är projektledare för föräldrastödssatsningen Värme & Ramar. Vi har även gjort en powerpointpresentation till rapporten. Ambjörn Thunberg, samordnare i Mönsterås kommun, och Monica Kling, folkhälsosamordnare vid Folkhälsocentrum i Kalmar läns landsting, har varit behjälpliga med synpunkter. Ekonomerna Carina Åresved-Gustavsson i Kalmar kommun, Anette Asp i Mönsterås kommun och Jill Jonsson i Nybro kommun har gjort de socioekonomiska beräkningarna. 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Normbrytande beteende Vad säger forskningen? 8 Risk- och skyddsfaktorer 10 Definition ett gott föräldraskap 11 Preventionsparadoxen Hur hittar vi föräldrarna som behöver stöd? 14 Exempel på några föräldrastödsinsatser 16 COPE 16 Fallbeskrivning COPE 16 KOMET 17 Fallbeskrivning KOMET 18 Vilka kostnader hade kunnat uppstå om de familjer som beskrivits inte hade fått genomgå föräldrakurs? 20 Räkneexempel på kostnader som kommunen kan undvika genom att erbjuda generellt föräldrastöd 23 Ännu mera pengar att spara 25 Hinder som gör att investeringar i förebyggande insatser uteblir 26 Pris- och aktivitetslista för olika stödinsatser 28 3

4 Sammanfattning Under de senaste två decennierna har psykosomatiska symtom som oro, nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk ökat bland ungdomar i skolåldern. Även andelen ungdomar som vårdas på sjukhus för depression har ökat. Ett utvecklat universellt förebyggande föräldrastöd kan vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa samt öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barnens möjligheter till en god hälsa och ett gott liv 1. Detta är en rapport som handlar om de kostnader som olika föräldrastödsinsatser genererar jämfört med de kostnader som kan följa av att inte ge föräldrar stöd under barnens uppväxt. Syftet har varit att undersöka om det finns kostnader som går att undvika genom att ge föräldrar stöd under barnens uppväxt. Vi har dels tittat på generella föräldrastödsinsatser, som riktar sig till alla föräldrar för att förebygga eventuella problem i framtiden, samt selektiva föräldrastödsinsatser som riktar sig till föräldrar till barn som har olika beteendeproblem. Vi har särskilt fokuserat på två av de föräldrastödsprogram, COPE och KOMET, som erbjuds inom föräldrastödssatsningen Värme & Ramar. I rapporten beskrivs de olika programmen. Vi utgår från autentiska fall/ familjer som genomgått de olika programmen där problembilden beskrivs samt förändringen efter genomgånget program. Vi har även tittat på vad forskningen säger om normbrytande beteende i barndomen. Dessa barn har ofta ett mindre positivt samspel med sina föräldrar. Olika risk- och skyddsfaktorer kan påverka ett barns psykiska utveckling. Familjen och föräldrarna har störst betydelse för att skydda unga från problem. 1 Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Regeringskansliet, Socialdepartementet (2009). 4

5 Risken att utveckla problem minskar när relationen mellan barn och föräldrar är varm och nära och barnens positiva handlingar uppmärksammas mer än de negativa. Ett gott föräldraskap kännetecknas av att föräldrar visar kärlek och omsorg men också kan sätta gränser för vad barnet får göra samt är konsekventa. Föräldrar kan stödjas till att utveckla dessa förmågor genom att få ta del av olika föräldrastödsprogram, t ex COPE eller KOMET. Vi har räknat på kostnaden för föräldrastödsinsatserna samt jämfört dessa med en uppskattad beräkning av de kostnader som skulle kunna undvikas om föräldrar får stöd i sin föräldraroll. Den slutsats vi kommit fram till är att föräldrar efterfrågar föräldrastöd och att både kommunen och Landstinget kan undvika avsevärda kostnader genom att erbjuda föräldrar stöd. Det behövs samordnade tidiga insatser samt att kommunen avsätter särskilt riktade pengar för att arbetet med att stödja föräldrar i föräldrarollen ska bli effektivt och hållbart över tid. 5

6 Inledning Under de senaste två decennierna har psykosomatiska symtom som oro, nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet samt anspänning och huvudvärk ökat bland barn i skolåldern. Föräldrarna är de personer som har störst betydelse för sina barn och som därmed också påverkar barns hälsa. Under ett barns uppväxt uppstår ibland tillfällen när föräldrarna är osäkra på barnets känslouttryck och beteenden. Det kan handla om allt från hur konflikter med barnet kan hanteras och hur man kan främja goda matvanor och fysisk aktivitet till att skydda barnet mot droger och annat missbruk antog regeringen en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd. I denna definieras föräldrastöd som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrarnas sociala nätverk. Genom att stötta föräldrarna i föräldrarollen främjas barnens psykiska hälsa. Detta leder i sin tur till minskad risk för framtida problem såsom psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Enligt Statens folkhälsoinstitut visar forskning på att föräldrastöd i form av familjeprogram gynnar barnets hälsa. Forskning visar också att föräldrars förmåga att visa kärlek och sätta gränser går att utveckla. Under har regeringen satsat 70 miljoner kronor på att utveckla och strukturera arbetet med föräldrastöd runt om i landet. Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att fördela dessa medel. Föräldrastödssatsningen Värme & Ramar, som omfattar sju kommuner i södra Kalmar län, beviljades projektmedel för att utveckla föräldrastödet i sina kommuner. De kommuner som ingår i satsningen är: Nybro, Emmaboda, Torsås, Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Mönsterås. Kalmar är huvudsökande kommun. 1 Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Regeringskansliet, Socialdepartementet (2009). 6

7 Föräldrastödssatsningen utvärderas av forskare vid KI och STAD-sektionen. Målet med föräldrastödssatsningen Värme & Ramar är att samordna och utveckla föräldrastöd för alla föräldrar till barn 0 17 år, dvs under hela barnets uppväxt. Målsättningen är också att föräldrastöd ska erbjudas av fler aktörer samt att samverkan mellan olika aktörer ska öka. Vi vill också öka antalet aktörer med utbildning i evidensbaserade program samt utveckla fler arenor där föräldrar kan mötas. Vi har även som målsättning att det stöd som föräldrarna erbjuds inte ska kosta dem något utan vara gratis. Inom Värme & Ramar vill vi även utveckla föräldrastödet för att nå särskilda grupper av föräldrar, t ex utlandsfödda föräldrar. Projektet Värme & Ramar pågår under 2010 och Tanken är sedan att föräldrastödsinsatserna ska implementeras i våra sju kommuner. 7

8 Normbrytande beteende Vad säger forskningen? Barn som tidigt i livet bryter mot normer löper större risk än andra att utveckla ett kriminellt beteende i vuxen ålder. Det framgår av en forskningsöversikt som Henrik Andershed, docent i psykologi vid Örebro universitet, har gjort. Ungefär varannan pojke och var femte flicka som före 13 års ålder vid upprepade tillfällen snattar, skolkar, slåss eller vandaliserar begår brott senare i livet. Många barn uppvisar något eller några av dessa beteenden kortvarigt men en mindre grupp uppvisar detta på ett utpräglat sätt och under en längre tidsperiod. Prognosen för dessa barn är betydligt sämre än för dem som bryter mot normer först i tonåren. Henrik Andershed har tillsammans med Anna-Karin Andershed gått igenom svensk och internationell forskning på området. Materialet finns sammanställt i boken Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen?. Översikten visar att barn med utpräglat normbrytande beteende i barndomen är överrepresenterade också när det gäller andra problem som missbruk, arbetslöshet och partnerkonflikter i vuxen ålder. Faktorer som spelar in är både arv och miljö. Både genetiskt baserade och sociala/miljömässiga riskfaktorer har visat sig vara betydelsefulla. Det handlar dels om familjefaktorer, t ex att föräldrarna använder sig av ineffektiva uppfostringsmetoder, dels om problem hos barnet. Det kan vara svårhanterligt temperament eller hyperaktivitet, vilket gör det svårt för föräldrarna och andra att på ett positivt sätt socialisera barnet 2. Man får anta att målet med uppfostran för de flesta föräldrar är att främja barnets positiva utveckling. Men när de metoder som föräldrar använder är ineffektiva, kan de istället vara riskfaktorer för normbrytande beteende. 2 På rätt kurs! Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Rapport av Helena Bornholm på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. (2006). 8

9 Barn med normbrytande beteende har ofta ett mindre positivt samspel med sina föräldrar. Detta beteende hänger också ihop med att föräldrar visar mindre värme, tillgivenhet, acceptans och positiv attityd gentemot barnet samt med att föräldrar och barn kommunicerar mindre regelbundet med varandra. Barn med normbrytande beteende har oftare också en mindre trygg anknytning till sina föräldrar. Otrygg anknytning har kopplats till högre risk för normbrytande beteende bland barn i alla åldrar 3. 3 Normbrytande beteende i barndomen Vad säger forskningen? Andershed, Henrik och Anna-Karin, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete/ims Statens institutionsstyrelse/sis, Gothia (2005). 9

10 Risk- och skyddsfaktorer Medan riskfaktorer ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla olika problembeteenden så minskar skyddsfaktorer effekten av dessa. Riskfaktorer finns på olika nivåer på individ-, grupp- och samhällsnivå. Individuella faktorer är biologiska och psykologiska faktorer, det centrala nervsystemets funktionssätt, tidiga utagerande beteenden, sensationssökande personlighet och tilltro till den egna förmågan att kunna lösa problem. Sociala faktorer är förhållanden i den närmaste sociala omgivningen som familjestruktur och stöd, föräldrars förmåga att fostra barn, kamratrelationer, skolmiljö, studieresultat och tillgång till socialt utvecklade fritidsaktiviteter. Till samhällsfaktorer hör lokala och nationella regler och lagar som styr t ex tillgängligheten av alkohol. I de flesta fall är risk- och skyddsfaktorer varandras motsatser. Exempelvis är en konfliktfylld hemmiljö en riskfaktor för att utveckla framtida problem medan en stödjande miljö är en skyddsfaktor 4. Familjen och föräldrarna har störst betydelse för att skydda unga från problem. Risken för att utveckla problembeteenden minskar när relationen mellan barn och föräldrar är varm och nära och barns positiva handlingar uppmärksammas mer än negativa. Likaså när föräldrarna tydligt visar att de bryr sig om var barnen är och vad de gör utan att vara överkontrollerande. Det är också viktigt att föräldrar sätter gränser. Ett exempel på detta kan vara att föräldrarna tydligt poängterar att tonåringar inte ska dricka alkohol 5. 4 Föräldrastöd En vinst för alla. Betänkande av utredningen Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap.sou 2008:131 Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga En forskningsöversikt, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete/ims, Statens Institutionsstyrelse/SiS. Laura Ferrer-Wreder/Håkan Stattin m fl. Gothia (2005). 5 Föräldrar är viktigast! Om föräldrarnas roll i det lokala förebyggande arbetet. Lokalt arbete mot alkohol och narkotika. Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika (2007). 10

11 Definition ett gott föräldraskap Barn behöver andra människor för att överleva och utvecklas. Insatser från föräldrarna är avgörande. De egenskaper hos föräldrar som betyder särskilt mycket för barns hälsa och välfärd är att föräldrar visar både värme mot barnen och att föräldrar kan styra (sätta ramar) för barnens beteenden. Det är också viktigt att föräldrarna är konsekventa 6. Den egenskapen hos föräldrar som barn själva värderar högst är att föräldern visar omsorg och värme. Om föräldern kan visa värme, utöva en viss kontroll och är konsekvent då minskar det risken för psykiska problem under uppväxten och senare i livet 7. Ett svagt föräldraskap är då föräldrarna saknar dessa förmågor. Föräldrar kan dock stödjas till att utveckla förmåga till omsorg och till att sätta gränser på olika sätt. Ett sätt kan vara att föräldrar träffas tillsammans med sina barn och kan se hur andra gör, då kan andra föräldrar tillägna sig mer av denna förmåga. Det kan t ex ske inom Öppna förskolans ram 8. Inom föräldrastödssatsningen Värme & Ramar erbjuds allt från enklare former av föräldrastöd som bokcirklar till mer strukturerade och manualbaserade program som COPE och KOMET. Positiva effekter har påvisats både på barn och på deras föräldrar av sådana metoder. Viktiga delar i dessa metoder är praktiska moment där föräldrar får öva olika färdigheter. Bland annat får föräldrarna träna sig på att förstärka det positiva och bortse från det negativa, träna sig på gränssättning och att vara konsekventa samt att visa uppmärksamhet och ge beröm. 6, 7 och 8 Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former för föräldrastöd, Bremberg, Sven, Statens folkhälsoinstitut och Förlagshuset Gothia (2004). 11

12 COPE och KOMET har nyligen utvärderats i så kallade NJF-studien (Nationell Jämförelse av Föräldrastödsprogram) vars syfte är att utvärdera och jämföra olika föräldrastödsprogram i Sverige. Studien har genomförts i 27 kommuner, 980 föräldrar och forskargrupper från fyra universitet har deltagit. Båda programmen har visat sig ge goda resultat. Effekter av föräldrastödsprogrammen: Föräldrarna får verktyg och nya sätt att tänka Stressen minskar Föräldrarna slutar reagera negativt på barnens beteende. De börjar ta barnets perspektiv. Bättre relationer Barnens beteendeproblem minskar Föräldrarna känner ny glädje i sitt föräldraskap Föräldrarnas kompetens, tilltro till egen förmåga och tillfredsställelse med föräldraskapet ökar. 12

13 13

14 Preventionsparadoxen Hur hittar vi föräldrarna som behöver stöd? Preventionsparadoxen innebär kort att den största förebyggande effekten uppnås om insatserna riktas mot hela befolkningen och inte endast mot högriskgrupper. Av en grupp barn är det omöjligt att på förhand bedöma vilka som riskerar att utveckla problem. Några kan antas vara i riskzon genom att dessa barn ger olika tecken och signaler på att de inte mår bra. Exempel på sådana signaler kan vara att de har huvudvärk, magont, svårt att sova, skolkar, är nedstämda eller överaktiva. En mindre grupp barn vet man har problem t ex pga någon av föräldrarna har missbruks- och/eller psykiska problem. Av 100 barn kan man, utifrån ovan nämnda definitioner, anta att: 90 % inga synliga problem = 90 barn, 7 % av barnen är i riskzonen = 7 barn 3 % av barnen har problem = 3 barn Samtliga av de som är i riskzon eller har problem i familjen kommer dock inte att behöva stöd för att problemen ska rätta till sig. Däremot finns den största gruppen som utvecklar problem i den stora gruppen barn som inte verkar ha några problem. Av 90 barn utan bekymmer får 10 % problem som vuxna = 9 barn Av 7 barn i riskzon får 25 % problem som vuxna = 2 barn Av 3 barn som har problem får 40 % problem som vuxna = 1 barn 9. Särskilt flickorna, som ofta har mer inåtvända problem, är svåra att upptäcka tidigt. Inte så sällan kan flickor som är högpresterande i skolan ändå utveckla svåra problem i tonåren, t ex självskadebeteende och/eller ätstörningar. 9 En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Knut Sundell & Martin Foster, FoU-rapport 2005:1 Socialtjänstförvaltningen Stockholm. 14

15 Det är också ofta svårt och mycket resurskrävande att i efterhand rätta till det som gått snett under uppväxten. Det finns därför all anledning att satsa på generella insatser som riktar sig till samtliga föräldrar. Genom tidiga stödinsatser kan man förhindra att problem uppstår i framtiden. Dessutom är det mindre risk att föräldrar känner sig utpekade om stödinsatserna erbjuds till samtliga föräldrar....men var finns de? Av 100 barn i befolkningen......får så här många problem som vuxna 3 barn Problemgrupp 1 barn 7 barn Riskgrupp 2 barn 90 barn Normalgrupp 10 barn 15

16 Exempel på några föräldrastödsinsatser COPE The Community Parent Education Program har utvecklats av den kanadensiske psykologen Charles Cunningham och vänder sig till föräldrar med barn i åldern 3 12 år. Även en tonårsversion av COPE har utarbetats. Syftet med COPE är att stärka föräldrarna i föräldrarollen och ge dem verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende. COPE utgår från en storgruppsmodell där deltagarna diskuterar sig fram till lösningar på vardagliga familjeproblem. Gruppen som kan bestå av ett tjugotal föräldrar, träffas två timmar i veckan under 8 veckor (i södra Kalmar län erbjuds föräldrarna till en början 4 veckor och sedan ytterligare 4 veckors kurs). Man använder sig av videosekvenser av vardagliga situationer, rollspel och en manual för att lära ut utvalda strategier till föräldrarna. COPE bygger delvis på att föräldrarna får se videosekvenser som visar på hur föräldrar beter sig felaktigt. Därefter diskuterar föräldrarna i små och stora grupper. Föräldrarna får komma med egna förslag på lösningar och kommer tillsammans fram till gemensamma lösningar. Något facit finns inte. Utbildningen blir ett slags frizon där föräldrar träffas varje vecka för att bara diskutera sitt föräldraskap. Inom COPE får föräldrarna lära sig att uppmärksamma och uppmuntra det positiva istället för det negativa i barnets beteende. Det finns också ett belöningssystem som syftar till att underlätta förändringen. Deltagarna erbjuds även gratis barnpassning i en del kommuner. COPE lämpar sig särskilt för tidiga insatser till stora grupper. Fallbeskrivning: En ensamstående mamma till två pojkar som genomgått COPE-kurs. Axel och Emil fick sina törnar i skilsmässan. Mamma och pappa bråkade hela tiden och en gång packade sexårige Emil sin ryggsäck och tänkte flyta hemifrån. Så trött var han på föräldrarnas gräl. Axel som var nio kände sig ofta så ledsen i kroppen att han hade svårt att hänga med i skolarbetet. 16

17 Efter skilsmässan blev mamma Carina ensam med huvudansvaret för pojkarna. Hon tyckte att det var tungt. De flyttade från huset till en trång lägenhet. Utan att hon riktigt märkte hur det gick till blev tillvaron med sönerna fylld av skäll, uppstudsigheter, svordomar och smällande i dörrar. Ingenting var roligt längre. Varje moment i vardagslivet blev en kamp. Läxläsningen fungerade inte. Morgnarna var ett kaos. Till och med när de skulle göra roliga saker, som att åka och bada, var det under käftande och ständiga tillsägelser. Efter ett år var Carina så negativt inställd till sina söner att hon kunde börja gapa och skrika utan anledning. Hon orkade inte hålla ihop. Det gick inte längre. Hon kände att hon inte längre klarade av sin föräldraroll. Hon var ständigt negativ, skrikig och gnällig. Carina valde att gå en COPE-kurs. Axel och Emil bor numera växelvis hos mamma och pappa. De tycker att livet har blivit lättare sedan en av föräldrarna gick på föräldrautbildningen. Pojkarna bråkar mindre och rutinerna efter skolan fungerar numera. Carina har lärt sig att försöka att inte vara så negativ när hon går in i olika situationer. Hon har förstått att irritationen då kan sprida sig. Om hon är negativ blir barnen också negativa 10. KOMET KOMMUNIKATIONSMETOD är ett manualbaserat träningsprogram som vänder sig till föräldrar med bråkiga och överaktiva barn i åldern 3 11 år. Det finns även tonårskomet för föräldrar med barn år. KOMET är ett av flera föräldrastödsprogram som härstammar från Parent Management Training, PMT, i USA. Syftet med KOMET är att bryta de negativa mönstren i familjen. En KOMET-grupp består av två ledare och föräldrar till sex barn som träffas en gång i veckan under elva veckor. Varje träff är 2,5 timmar. Utgångspunkten för programmet är att det är mer verksamt att berömma barnet när det har gjort något bra, än att tjata och skälla när något gått snett. Hemuppgifterna består bland annat i att föräldrarna under en kvart om dagen ska ägna sin uppmärksamhet odelat åt barnet. 10 På rätt kurs! Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Rapport av Helena Bornholm på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. (2006). 17

18 Ett annat redskap till hjälp för föräldrarna är ett enkelt belöningssystem. En tecknad orm på ett inplastat A-4 ark sätts upp på t ex kylskåpet. Ormens svans är uppbyggd av 40 tomma rutor. I ungefär var femte finns ett frågetecken. Varje dag har barnet tre återkommande uppdrag. För varje avklarad uppgift får det en stjärna att fästa på ormen. Vid frågetecknet är det dags för en liten belöning, kanske en glass till efterrätt eller en extra saga på kvällen. Om barnets förskollärare/lärare deltar i programmet, får barnet ett diplom från läraren när ett uppdrag är slutfört. Hemma byts det ut mot en stjärna. När ormens alla rutor är stjärnfyllda så får barnet en belöning. Med hjälp av ormen kan föräldern ändra sig och minska sitt tjat och barnen får mera positivt stöd av föräldern att klara av olika uppgifter. Detta stärker relationen mellan föräldrar och barn. Först när samhörigheten mellan barn och förälder är etablerad är det dags för nästa steg: gränssättningen. Inför varje kursstart träffar gruppledarna de föräldrar, som anmält intresse för KOMET föräldragrupp, för ett bedömningssamtal. Grupperna sammanställs med tanke på barnens ålder och problemområden så att ingen förälder ska känna sig udda och utanför. Programmet fokuserar på positiva föräldrabeteenden och redan efter ett par träffar brukar föräldrarna tycka att det har blivit lugnare hemma. Fallbeskrivning: Per och Lotta har en gemensam son, Jimmy, fem år. Per har även två söner från tidigare förhållande. Det blev jobbigt i familjen eftersom Per och Lotta hade olika uppfattning om barnuppfostran. Lotta hade hört talas om KOMET föräldragrupper men hoppades till en början att problemen skulle gå över. Istället blev problemen värre. Jimmy förde helt kommandot i familjen. Vid matbordet trilskades han så att det blev outhärdligt för resten av familjen. Lösningen var att han fick äta i förväg med antingen mamma eller pappa. I affärer sprang han omkring som ett vilddjur utan att stillas av vare sig hot eller mutor. Lösningen blev att föräldrarna alltid gick ensamma och handlade. 18

19 Kvällarna var en pina. Tvätt- och läggningstjatet började redan vid sjutiden, men Jimmy sov inte förrän vid elvatiden. Då var föräldrarna olyckliga, utmattade och rasande. Helgerna, då Jimmys halvbröder bodde i familjen, var fyllda av konflikter, käftande och slagsmål. Lotta bestämde sig för att gå med i en KOMET föräldrakurs. Inför första träffen var hon jättenervös men de andra föräldrarna hade samma problem med sina barn. Det började märkas skillnad hemma redan efter första träffen. Den omvälvande insikten för Lotta var att sonens gränslöshet berodde på henne inte på att det var något fel på honom. Och sig själv kan man ju ändra på. Att Lotta och/eller Per ägnade sig åt Jimmy en kvart om dagen och uppmärksammade det han gjorde bra, istället för det han gjorde dåligt, gav verkligen utdelning. Efter några veckor med en stunds daglig samvaro var det dags att introducera ormen. När Jimmy hade hängt upp sina ytterkläder, suttit med vid matbordet och tvättat sig direkt efter barnprogrammet hade ormstjärten fått tre nya stjärnor. Allt gick som på räls. Nästan Lika mycket som Jimmy längtade efter stjärnorna, längtade Lotta efter torsdagsträffarna. Då fick hon och de andra mammorna berätta för varandra hur veckan hade gått. De fick nya redskap av gruppledarna varje vecka som dom diskuterade och övade sig på för att klara av knepiga situationer hemma. Dom hade också en trevlig fikapaus. Efter sista gången bytte de telefonnummer. Ett halvår efter kursen kan Lotta ibland märka att hon ramlar tillbaka till sitt gamla hotoch mutbeteende. Omedvetet tar då också Jimmy klivet tillbaka. Lotta märker att det händer särskilt då hon är trött och stressad och att när hon vänder sin uppmärksamhet mot Jimmy så lugnar han ner sig. Familjen har ett mycket lugnare hemma nu och relationen mellan Lotta och Per har också blivit mycket bättre På rätt kurs! Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Rapport av Helena Bornholm på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. (2006). 19

20 Vilka kostnader hade kunnat uppstå om de familjer som beskrivits inte hade fått genomgå föräldrakurs? Om detta kan vi bara spekulera. För att förankra siffrorna i verkligheten har vi intervjuat nyckelpersoner inom socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen i tre av våra kommuner om vilka kostnader för olika stödinsatser som brukar uppstå då barn har olika problem och svårigheter kopplat till ett svagt föräldraskap. Vi har valt ett medelsvårt fall. Exempel på kostnader som tagits med är: föräldrasamtal i skolan, assistent i skolan, utredningar inom socialförvaltningen, insatser av socialpedagog, specialpedagogisk utredning/tester, elevvårdskonferens, kontaktfamilj, extra läkarbesök, insatser av skolsköterska och kurator, handledning av personal, familjehemsplacering etc. Vi har räknat på kostnader dels för barn- och utbildningsförvaltningen dels på kostnader för socialförvaltningen under tiden från det att barnet är 4 år till och med det att barnet är 15 år, se bilaga. Därutöver uppstår kostnader för olika insatser från Landstinget, under barnets uppväxt. Exempel på landstingets kostnader som har tagits med är, extra läkarbesök BHV, utredning samt behandlingskontakter inom BUP samt extra tandläkarbesök. Den sammanlagda kostnaden för olika stödinsatser för kommunen, för ett barn under en elvaårsperiod (när barnet är 5 15år), beräknas uppgå till kronor. Barn och utbildningsförvaltningens kostnad är kronor (1 röd) och socialförvaltningens kostnad är kronor (2 blå) Kostnaderna för Landstinget är kronor (3 grön) Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landstinget 20

21 Kostnaden för att genomföra en COPE-kurs är kronor. Genom denna når vi cirka 36 barn genom föräldrarna. Kostnaden per barn är ca kronor. Kostnaden för att genomföra en KOMET-kurs är kronor. Genom denna når vi cirka 6 barn med uttalade problem genom föräldrarna. Kostnaden per barn är ca kronor. Hur använder vi våra resurser smartast? 1 COPE-kurs 36 barn kronor Extra kostnader för stödinsatser för 1 barn kronor Extra kostnader för stödinsatser för 1 barn kronor 33 COPE-kurser barn kronor 21

22 Vi kan snabbt konstatera att lyckas man bara hjälpa ett barn med föräldrastödsinsatsen så tjänar både kommun och landsting stora pengar genom uteblivna kostnader för olika stödinsatser som annars hade behövts. Det finns därför all anledning att satsa på föräldrastöd. Som tidigare nämnts riktar sig KOMET-kursen till föräldrar som har uttalade problem och svårigheter med sitt barn. Dessa föräldrakurser erbjuder ett mer individuellt riktat föräldrastöd och tar endast emot föräldrarna till högst sex barn i varje grupp. Enligt preventionsparadoxen är det en större andel barn i problem och riskgruppen som riskerar att utveckla framtida problem och svårigheter, i problemgruppen 40 % och i riskgruppen 25 %. Barn med mer uttalade problem och svårigheter kan förväntas generera högre kostnader för olika stödinsatser än vårt räkneexempel. Vi har valt att i fortsättningen nöja oss med att räkna på vinsterna av generellt föräldrastöd. I kalkylerna som bifogas har vi även räknat på samhällets kostnader i ett livsperspektiv. Vi kan konstatera att det är kommunen som har störst kostnader på kort sikt men att det är andra aktörer som har de största kostnaderna på lång sikt Individen i centrum, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Rapport skriven av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog på uppdrag av Skandia, Idéer för livet (2008) 22

23 Räkneexempel på kostnader som kommunen kan undvika genom att erbjuda generellt föräldrastöd Enligt preventionsparadoxen är det är det 10 % av barnen i normalgruppen, de som inte verkar ha några problem, som utvecklar problem i framtiden 9. En snittkommun i länet har barn i åldrarna 0 17 år. 10 % av barn i normalgruppen kommer att utveckla problem i framtiden = 324 barn. Den stora mängden barn som utvecklar problem i framtiden finns alltså i normalgruppen. Därför måste vi satsa på generella insatser som når alla föräldrar. Föräldrar till barn i riskgruppen 252 barn (varav 63 kommer att utveckla problem) och i problemgruppen 108 barn (varav 43 kommer att utveckla problem) behöver ofta mer riktade insatser, t ex KOMET, men med dessa når vi ett färre antal föräldrar och barn. Så här ser det ut! barn i vår kommun Förväntade problem i vår kommun 108 barn Problemgrupp 43 barn 252 barn Riskgrupp 63 barn barn Normalgrupp 324 barn 9 En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Knut Sundell & Martin Foster, FoU-rapport 2005:1 Socialtjänstförvaltningen Stockholm. 23

24 Vi antar att kommunen erbjuder fem COPE-kurser till föräldrar och en kurs beräknas omfatta 20 föräldrar till sammanlagt 36 barn. Om föräldrarna till 180 barn nås av COPE föräldrastödsinsats är det alltså 18 barn som skulle kunna hjälpas från att utveckla problem och föranleda framtida kostnader för olika stödinsatser från samhället. Om vi räknar med att vi lyckas rädda 10 av dessa barn från att utveckla framtida problem är summan av kostnader som inte uppstår kronor. Fördelningen ser ut på följande sätt: barn och utbildningsförvaltningen kronor socialförvaltningen kronor Landstinget kronor Denna kostnad kan jämföras med kostnaden för genomförandet av fem COPE-kurser för föräldrar till 160 barn som är kronor. 24

25 Ännu mera pengar att spara Våra forskare på Karolinska Institutet har gjort telefonintervjuer med föräldrar för att kartlägga föräldrars erfarenheter och önskemål om föräldrastöd. Sammanlagt har telefonintervjuer genomförts. På frågan om man genomgått något föräldrastödsprogram under de senaste två åren svarade endast 4,7 % att de gjort det. Ca 40 % av föräldrarna uppgav att de skulle vara intresserade av att delta i ett universellt föräldrastödsprogram, lika många svarade att de inte var intresserade och ungefär 20 % svarade vet ej 12. Här finns alltså stora samhällsekonomiska vinster att hämta hem. Ett räkneexempel: I kommunen finns barn varav barn i normalgruppen som inte verkar ha några problem. Om vi erbjuder 40 % av föräldrarna till dessa ett generellt föräldrastödsprogram i form av COPE når det föräldrar till barn. Enligt preventionsparadoxen riskerar 12,8 % av alla barn att utveckla framtida problem och 10 % av barnen som utvecklar problem finns i normalgruppen, i detta fall 129 barn. Vi antar att vi genom föräldrastödsinsatsen lyckas hjälpa 5 % av barnen (= 65 barn) från att utveckla framtida problem som skulle ha genererat kostnader för olika stödinsatser. Kommunen tjänar då 65 x kronor = kronor i uteblivna kostnader under en elvaårsperiod. En hissnande summa jämfört med kostnaden för att genomföra 36 COPE-kurser för föräldrar till barn = kronor. Den slutsats vi kommit fram till är att föräldrar efterfrågar föräldrastöd och kommunen kan tjäna stora summor på att erbjuda föräldrar detta. 12 Röster från föräldrarna En kartläggning av föräldrarnas erfarenheter och önskemål om föräldrastöd. Karolinska Institutet och STAD, Jonas Raninen och Håkan Leifman (2010). 25

26 Hinder som gör att investeringar i förebyggande insatser uteblir Trots att det finns generell kunskap om hur viktigt det är med tidiga och förebyggande åtgärder när det gäller folkhälsa, visar erfarenhet ändå att sådana åtgärder inte alltid är ett förstahandsval. Istället används handlingsalternativ som innebär sena åtgärder, vilket riskerar att ge både sämre hälsa och onödiga samhällskostnader 13. All verksamhet inom den offentliga sektorn styrs och följs upp genom kostnader och intäkter under det aktuella budgetåret och det innebär att alla investeringar i åtgärder belastar det aktuella årets budget. Vinsterna av en åtgärd kommer dock långt senare, det vill säga under ett annat budgetår, och då inte i form av en intäkt utan som en långsiktig minskning av kostnaderna. Om ansvaret för föräldrastödsinsatser ligger under en nämnd, t ex socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden, är risken stor att förebyggande insatser i form av föräldrastöd får stryka på foten då nämnderna tvingas skära i sina budgetar. Det behövs samordnade tidiga insatser samt att kommunen avsätter särskilt riktade pengar för att garantera föräldrastödsinsatsernas överlevnad över tid. För att föräldrastödsarbetet ska bli effektivt och framgångsrikt krävs att kommunen satsar långsiktigt vilket förutsätter att det finns stöd både i den politiska ledningen samt i förvaltningsledningen 14. Eftersom föräldrastödsinsatserna är förvaltningsövergripande och även utförs av andra aktörer som t ex Landstinget, Kyrkan, Polisen, Bildningsförbund etc. så behövs en lokal samordning/motor för att hålla ihop och samordna insatserna. En fördel är även att nätverk för föräldrastöd med andra kommuner bildas för att utbyta erfarenheter och samordna utbildningsinsatser av kursledare etc. Eftersom både kommun och landsting är aktörer när 13 Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi, Statens folkhälsoinstitut Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport R 2011: Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens svåra konst. Karin Guldbrandsson, Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2007:20. 26

27 det gäller föräldrastöd och båda har vinster av att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga skulle det vara önskvärt att samarbetet utvecklades ytterligare. En regional huvudman skulle behövas för att hålla ihop och utveckla föräldrastödsinsatserna i länet. 27

28 Pris- och aktivitetslista för olika stödinsatser Kostnader för ett barn som är utåtagerande Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landsting/ Övriga Alla aktörer Förskola 4 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma BHV 5 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma BHV 4 st extrabesök Extra läkarbesök 2 st Genomsnittlig kostnad/år för ett barn Förskoleklass 6 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Assistent 3 tim/dag 9 månader Utredning soc 1 st Familjeteam/Socialped 2tim/v i 3 månader Extra läkarbesök 2 st Årskurs 1 7 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st aug Specialpedagogisk utredning/tester sept ElevVårdsKonferans Hela året Assistent 4,5 tim per dag Utredning soc 1 st Uppföljning/omprövning 4 tim 865 Kontaktfamilj varannan helg 12 månader BUP Utredning Extra läkarbesök 2 st Årskurs 2 8 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st

29 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landsting/ Övriga Alla aktörer Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader ElevVårdsKonferanser Extra läkarbesök 2 st Årskurs 3 9 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag HAB Gymnastik för motorikträning Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader ElevVårdsKonferanser Extra läkarbesök 2 st Årskurs 4 10 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Specialpedagog/klasslärare Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader ElevVårdsKonferanser Skolsköterska 18 tim/år Extra läkarbesök 2 st Årskurs 5 11 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader Ny utredning

30 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landsting/ Övriga Alla aktörer Familjeteam/Socialped 4tim/v 6 månader ElevVårdsKonferanser Skolsköterska 18 tim/år Kurator 12 timmar/år Tandläkare Extra läkarbesök 2 st Årskurs 6 12 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader ElevVårdsKonferanser Skolsköterska 18 tim/år Kurator 12 timmar/år ART-kurs 10 tillfällen 10 timmar totalt Extra läkarbesök 2 st Genomsnittlig kostnad/år för ett barn Årskurs 7 13 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Kurator 36 timmar/år Psykolog 1 utredning 40 timmar ElevVårdsKonferanser Handledning personal arbetstid Handledarkostnader arvode Förhandsbedömning snatteri 866 Medling 3 timmar Omprövning 864 Kontaktfamilj varannan helg 12 månader Assistent vårterminen BUP, behandlingskontakter 5 st

31 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landsting/ Övriga Alla aktörer Skolsköterska 18 tim/år Specialpedagog 70 timmar Extra läkarbesök 2 st Årskurs 8 14 år Utredning soc 1 st Familjehemsplacering i annan kommun Omprövning/uppföljning 5 besök á 8 tim Interkommunal ersättning Tilläggsbelopp Tandläkare BUP, behandlingskontakter 5 st Extra läkarbesök 2 st Årskurs 9 15 år Utredning soc 1 st Familjehemsplacering i annan kommun Omprövning/uppföljning 5 besök á 8 tim Interkommunal ersättning Tilläggsbelopp Tandläkare BUP, behandlingskontakter 5 st Sommarskola 2 veckor Extra läkarbesök 2 st Genomsnittlig kostnad/år för ett barn OBS! Extra utbildningsinsatser behövs i stor utsträckning 31

32 Rapporten finns att hämta på Informationsenheten /2 Foton: Microsoft och Morguefile Torsås kommun

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd. Enköpings kommun Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,

Läs mer

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to

Läs mer

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd i samverkan Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 2012-04-20 Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 Sammanfattning Under hösten 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbetet med föräldrastöd i landets

Läs mer

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping)

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Medverkande: Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Moderator Gunnel Löndahl öl BUP Malmö; konsultläk Första

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI Agneta Hellström Anna Backman 12-10-06 1 Utvärdering STRATEGI- kursen Utvärderingen har gjorts 2009 2011 vid ADHD-center i Stockholms läns landsting Sammanlagt har

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

FöräldraProgram. 5 program, 3 grupper och 3 råd. Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, Att sätta gränser, sid 29

FöräldraProgram. 5 program, 3 grupper och 3 råd. Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, Att sätta gränser, sid 29 FöräldraProgram och grupper Spånga-Tensta 5 program, 3 grupper och 3 råd Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, sid 17 Att sätta gränser, sid 29 FöräldraRådgivningen Spånga-Tensta Stadsdel

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de

Läs mer

Förebyggandevecka på Fabriken.

Förebyggandevecka på Fabriken. Förebyggandevecka på Fabriken. Välkommen till gratis föreläsningar om socialtjänstens förebyggande arbete i år med fokus på tjejer! 20 24 november bjuder och Familjecentralsenheten in till Fabriksgatan

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

KOMET. KOmmunikationsMETod. Varför föräldrautbildning? Komet för föräldrar. Varför föräldrautbildning? Varför föräldrautbildning?

KOMET. KOmmunikationsMETod. Varför föräldrautbildning? Komet för föräldrar. Varför föräldrautbildning? Varför föräldrautbildning? KOmmunikationsMETod Jonas Gustavsson, psykolog Kometprogrammet Precens, Stockholms stad www.kometprogrammet.se komet@sot.stockholm.se - För föräldrar Komet för föräldrar (fkomet) Individuell Komet (ikomet)

Läs mer

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Sammanfattning Yngre barn i Sverige mår i allmänhet bra. I tonåren ökar

Läs mer

Projektplan Föräldrastöd för föräldrar till barn i åldrarna 3-12 år

Projektplan Föräldrastöd för föräldrar till barn i åldrarna 3-12 år Y mljungby KOMMUN 2008-01-14 1(5) Kommunlednings Leif Thoresen Tel. 0372-7891 93 kontoret leif thoresen@kommun.ljungby.se Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Projektplan 2008-2009

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc. Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006 för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Anette Asp, ekonom, barn- och utbildningsförvaltningen

Anette Asp, ekonom, barn- och utbildningsförvaltningen Sida 1 Plats och tid Kommunkontoret, Eken, kl 1300 16 00 Beslutande För Kommunstyrelsen Emma Magnusson (C) Bill Björklund (FP) För Socialnämnden Britt-Marie Berg-Engström (S) Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Utvärdering av föräldraskap i Sverige 1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande

Läs mer

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan Förbättringsteamet IFO IFO 2 socialsekreterare 2 socialsekreterare Lekstorpsskolan Lekstorpsskolan KRESAM KRESAM 4 samordnare 4 samordnare Specialpedagog Specialpedagog Kurator Kurator BUP BUP 2 2 psykologer

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog

Läs mer

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland

Läs mer

en lantlig idyll i händelsernas centrum

en lantlig idyll i händelsernas centrum en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

KOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av Kometutbildning

KOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av Kometutbildning LUNDS KOMMUN Kultur & Fritid Martin Ekström Koordinator 046-356342 ATAD Prevention Center, Lund Alkohol, Tobak och Andra Droger www.droginfo.com 2006-09-06 KOMET för föräldrar Resultat av utvärdering av

Läs mer

LUPP 2013. Kungsbacka kommun. Hälsa

LUPP 2013. Kungsbacka kommun. Hälsa LUPP 2013 Kungsbacka kommun Hälsa Hälsa och ohälsa Kungsbacka En dörr in Föräldrar emellan Dansintervention Främjande vs förebyggande Dricks det mycket? Psykisk ohälsa Paradoxer Verksamheter Reflektioner

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans

Läs mer

Glädje och utmaningar

Glädje och utmaningar Glädje och utmaningar Att vara småbarnsförälder idag - Projektet: Stöd till föräldrar med förskolebarn Angered, Göteborg socionom, med.dr Uppdragsgivare: Angereds SDN (Elly Samuelsson) Projektledare: Christina

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN

NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN NYA MÖJLIGHETER METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN Det krävs en by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk Sverige skrev under FN:s barnkonvention år 1990: Konventionsstaterna skall

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Vad är SOFIA studien?

Vad är SOFIA studien? Vad är SOFIA studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre

Läs mer

ANTD-förebyggande arbete

ANTD-förebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Välkommen till Tryggare barn!

Välkommen till Tryggare barn! Välkommen till Tryggare barn! - Ny utbildning för behandlare inom socialtjänsten Vilka kan ansöka? Utbildningen riktar sig till socialtjänstens öppenvård. I första hand antas sökande med en grundutbildning

Läs mer

COPE. Utvärdering För Dialogen Åke Ljungberg Liselott Vinberg Lotta Olsson Anders Sahlin

COPE. Utvärdering För Dialogen Åke Ljungberg Liselott Vinberg Lotta Olsson Anders Sahlin COPE Utvärdering 29-2 För Dialogen Åke Ljungberg Liselott Vinberg Lotta Olsson Anders Sahlin Bakgrund Arbete med föräldrar genom kurser har visats sig ge goda resultat. Samhället kan göra mycket för att

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen. Teori och forskning Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Forskning om föräldrastöd Innehållet i programmen Utmaningar Beteendeanalys Vad är vitsen med beteendeanalys? A - B - C Utveckling av

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL FÖR FÖREBYGGANDE INSATSER ÅR TRE

ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL FÖR FÖREBYGGANDE INSATSER ÅR TRE ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL FÖR FÖREBYGGANDE INSATSER ÅR TRE Projektets namn Huvudman Kontaktperson KOMET I FÖRSKOLAN Namn och adress Bromma stadsdelsnämnd Box 206, 161 26 Bromma Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer