Barnen är viktiga därför satsar vi på föräldrarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnen är viktiga därför satsar vi på föräldrarna"

Transkript

1 Barnen är viktiga därför satsar vi på föräldrarna Hur använder vi våra resurser smartast?

2 2009 antog regeringen en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd och satsade 70 miljoner kronor på att utveckla och strukturera arbetet med föräldrastöd runt om i landet. Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att fördela dessa medel. Föräldrastödssatsningen Värme & Ramar, som omfattar sju kommuner i södra Kalmar län, beviljades projektmedel för att utveckla föräldrastödet i sina kommuner. De kommuner som ingår i satsningen är: Nybro, Emmaboda, Torsås, Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Mönsterås. Kalmar är huvudsökande kommun. Denna rapport är ett resultat av en utbildning i socioekonomiska beräkningar under ledning av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog som en grupp med representanter från kommunerna som ingår i föräldrastödssatsningen Värme & Ramar har fått förmånen att delta i. Kursen anordnades av Skandias Idéer för livet och omfattade 3 ggr 2 dagar under Rapporten har skrivits av Åsa Svanström, samordnare i Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner, och Karin Rolf som är projektledare för föräldrastödssatsningen Värme & Ramar. Vi har även gjort en powerpointpresentation till rapporten. Ambjörn Thunberg, samordnare i Mönsterås kommun, och Monica Kling, folkhälsosamordnare vid Folkhälsocentrum i Kalmar läns landsting, har varit behjälpliga med synpunkter. Ekonomerna Carina Åresved-Gustavsson i Kalmar kommun, Anette Asp i Mönsterås kommun och Jill Jonsson i Nybro kommun har gjort de socioekonomiska beräkningarna. 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Normbrytande beteende Vad säger forskningen? 8 Risk- och skyddsfaktorer 10 Definition ett gott föräldraskap 11 Preventionsparadoxen Hur hittar vi föräldrarna som behöver stöd? 14 Exempel på några föräldrastödsinsatser 16 COPE 16 Fallbeskrivning COPE 16 KOMET 17 Fallbeskrivning KOMET 18 Vilka kostnader hade kunnat uppstå om de familjer som beskrivits inte hade fått genomgå föräldrakurs? 20 Räkneexempel på kostnader som kommunen kan undvika genom att erbjuda generellt föräldrastöd 23 Ännu mera pengar att spara 25 Hinder som gör att investeringar i förebyggande insatser uteblir 26 Pris- och aktivitetslista för olika stödinsatser 28 3

4 Sammanfattning Under de senaste två decennierna har psykosomatiska symtom som oro, nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk ökat bland ungdomar i skolåldern. Även andelen ungdomar som vårdas på sjukhus för depression har ökat. Ett utvecklat universellt förebyggande föräldrastöd kan vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa samt öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barnens möjligheter till en god hälsa och ett gott liv 1. Detta är en rapport som handlar om de kostnader som olika föräldrastödsinsatser genererar jämfört med de kostnader som kan följa av att inte ge föräldrar stöd under barnens uppväxt. Syftet har varit att undersöka om det finns kostnader som går att undvika genom att ge föräldrar stöd under barnens uppväxt. Vi har dels tittat på generella föräldrastödsinsatser, som riktar sig till alla föräldrar för att förebygga eventuella problem i framtiden, samt selektiva föräldrastödsinsatser som riktar sig till föräldrar till barn som har olika beteendeproblem. Vi har särskilt fokuserat på två av de föräldrastödsprogram, COPE och KOMET, som erbjuds inom föräldrastödssatsningen Värme & Ramar. I rapporten beskrivs de olika programmen. Vi utgår från autentiska fall/ familjer som genomgått de olika programmen där problembilden beskrivs samt förändringen efter genomgånget program. Vi har även tittat på vad forskningen säger om normbrytande beteende i barndomen. Dessa barn har ofta ett mindre positivt samspel med sina föräldrar. Olika risk- och skyddsfaktorer kan påverka ett barns psykiska utveckling. Familjen och föräldrarna har störst betydelse för att skydda unga från problem. 1 Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Regeringskansliet, Socialdepartementet (2009). 4

5 Risken att utveckla problem minskar när relationen mellan barn och föräldrar är varm och nära och barnens positiva handlingar uppmärksammas mer än de negativa. Ett gott föräldraskap kännetecknas av att föräldrar visar kärlek och omsorg men också kan sätta gränser för vad barnet får göra samt är konsekventa. Föräldrar kan stödjas till att utveckla dessa förmågor genom att få ta del av olika föräldrastödsprogram, t ex COPE eller KOMET. Vi har räknat på kostnaden för föräldrastödsinsatserna samt jämfört dessa med en uppskattad beräkning av de kostnader som skulle kunna undvikas om föräldrar får stöd i sin föräldraroll. Den slutsats vi kommit fram till är att föräldrar efterfrågar föräldrastöd och att både kommunen och Landstinget kan undvika avsevärda kostnader genom att erbjuda föräldrar stöd. Det behövs samordnade tidiga insatser samt att kommunen avsätter särskilt riktade pengar för att arbetet med att stödja föräldrar i föräldrarollen ska bli effektivt och hållbart över tid. 5

6 Inledning Under de senaste två decennierna har psykosomatiska symtom som oro, nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet samt anspänning och huvudvärk ökat bland barn i skolåldern. Föräldrarna är de personer som har störst betydelse för sina barn och som därmed också påverkar barns hälsa. Under ett barns uppväxt uppstår ibland tillfällen när föräldrarna är osäkra på barnets känslouttryck och beteenden. Det kan handla om allt från hur konflikter med barnet kan hanteras och hur man kan främja goda matvanor och fysisk aktivitet till att skydda barnet mot droger och annat missbruk antog regeringen en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd. I denna definieras föräldrastöd som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrarnas sociala nätverk. Genom att stötta föräldrarna i föräldrarollen främjas barnens psykiska hälsa. Detta leder i sin tur till minskad risk för framtida problem såsom psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Enligt Statens folkhälsoinstitut visar forskning på att föräldrastöd i form av familjeprogram gynnar barnets hälsa. Forskning visar också att föräldrars förmåga att visa kärlek och sätta gränser går att utveckla. Under har regeringen satsat 70 miljoner kronor på att utveckla och strukturera arbetet med föräldrastöd runt om i landet. Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att fördela dessa medel. Föräldrastödssatsningen Värme & Ramar, som omfattar sju kommuner i södra Kalmar län, beviljades projektmedel för att utveckla föräldrastödet i sina kommuner. De kommuner som ingår i satsningen är: Nybro, Emmaboda, Torsås, Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Mönsterås. Kalmar är huvudsökande kommun. 1 Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Regeringskansliet, Socialdepartementet (2009). 6

7 Föräldrastödssatsningen utvärderas av forskare vid KI och STAD-sektionen. Målet med föräldrastödssatsningen Värme & Ramar är att samordna och utveckla föräldrastöd för alla föräldrar till barn 0 17 år, dvs under hela barnets uppväxt. Målsättningen är också att föräldrastöd ska erbjudas av fler aktörer samt att samverkan mellan olika aktörer ska öka. Vi vill också öka antalet aktörer med utbildning i evidensbaserade program samt utveckla fler arenor där föräldrar kan mötas. Vi har även som målsättning att det stöd som föräldrarna erbjuds inte ska kosta dem något utan vara gratis. Inom Värme & Ramar vill vi även utveckla föräldrastödet för att nå särskilda grupper av föräldrar, t ex utlandsfödda föräldrar. Projektet Värme & Ramar pågår under 2010 och Tanken är sedan att föräldrastödsinsatserna ska implementeras i våra sju kommuner. 7

8 Normbrytande beteende Vad säger forskningen? Barn som tidigt i livet bryter mot normer löper större risk än andra att utveckla ett kriminellt beteende i vuxen ålder. Det framgår av en forskningsöversikt som Henrik Andershed, docent i psykologi vid Örebro universitet, har gjort. Ungefär varannan pojke och var femte flicka som före 13 års ålder vid upprepade tillfällen snattar, skolkar, slåss eller vandaliserar begår brott senare i livet. Många barn uppvisar något eller några av dessa beteenden kortvarigt men en mindre grupp uppvisar detta på ett utpräglat sätt och under en längre tidsperiod. Prognosen för dessa barn är betydligt sämre än för dem som bryter mot normer först i tonåren. Henrik Andershed har tillsammans med Anna-Karin Andershed gått igenom svensk och internationell forskning på området. Materialet finns sammanställt i boken Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen?. Översikten visar att barn med utpräglat normbrytande beteende i barndomen är överrepresenterade också när det gäller andra problem som missbruk, arbetslöshet och partnerkonflikter i vuxen ålder. Faktorer som spelar in är både arv och miljö. Både genetiskt baserade och sociala/miljömässiga riskfaktorer har visat sig vara betydelsefulla. Det handlar dels om familjefaktorer, t ex att föräldrarna använder sig av ineffektiva uppfostringsmetoder, dels om problem hos barnet. Det kan vara svårhanterligt temperament eller hyperaktivitet, vilket gör det svårt för föräldrarna och andra att på ett positivt sätt socialisera barnet 2. Man får anta att målet med uppfostran för de flesta föräldrar är att främja barnets positiva utveckling. Men när de metoder som föräldrar använder är ineffektiva, kan de istället vara riskfaktorer för normbrytande beteende. 2 På rätt kurs! Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Rapport av Helena Bornholm på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. (2006). 8

9 Barn med normbrytande beteende har ofta ett mindre positivt samspel med sina föräldrar. Detta beteende hänger också ihop med att föräldrar visar mindre värme, tillgivenhet, acceptans och positiv attityd gentemot barnet samt med att föräldrar och barn kommunicerar mindre regelbundet med varandra. Barn med normbrytande beteende har oftare också en mindre trygg anknytning till sina föräldrar. Otrygg anknytning har kopplats till högre risk för normbrytande beteende bland barn i alla åldrar 3. 3 Normbrytande beteende i barndomen Vad säger forskningen? Andershed, Henrik och Anna-Karin, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete/ims Statens institutionsstyrelse/sis, Gothia (2005). 9

10 Risk- och skyddsfaktorer Medan riskfaktorer ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla olika problembeteenden så minskar skyddsfaktorer effekten av dessa. Riskfaktorer finns på olika nivåer på individ-, grupp- och samhällsnivå. Individuella faktorer är biologiska och psykologiska faktorer, det centrala nervsystemets funktionssätt, tidiga utagerande beteenden, sensationssökande personlighet och tilltro till den egna förmågan att kunna lösa problem. Sociala faktorer är förhållanden i den närmaste sociala omgivningen som familjestruktur och stöd, föräldrars förmåga att fostra barn, kamratrelationer, skolmiljö, studieresultat och tillgång till socialt utvecklade fritidsaktiviteter. Till samhällsfaktorer hör lokala och nationella regler och lagar som styr t ex tillgängligheten av alkohol. I de flesta fall är risk- och skyddsfaktorer varandras motsatser. Exempelvis är en konfliktfylld hemmiljö en riskfaktor för att utveckla framtida problem medan en stödjande miljö är en skyddsfaktor 4. Familjen och föräldrarna har störst betydelse för att skydda unga från problem. Risken för att utveckla problembeteenden minskar när relationen mellan barn och föräldrar är varm och nära och barns positiva handlingar uppmärksammas mer än negativa. Likaså när föräldrarna tydligt visar att de bryr sig om var barnen är och vad de gör utan att vara överkontrollerande. Det är också viktigt att föräldrar sätter gränser. Ett exempel på detta kan vara att föräldrarna tydligt poängterar att tonåringar inte ska dricka alkohol 5. 4 Föräldrastöd En vinst för alla. Betänkande av utredningen Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap.sou 2008:131 Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga En forskningsöversikt, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete/ims, Statens Institutionsstyrelse/SiS. Laura Ferrer-Wreder/Håkan Stattin m fl. Gothia (2005). 5 Föräldrar är viktigast! Om föräldrarnas roll i det lokala förebyggande arbetet. Lokalt arbete mot alkohol och narkotika. Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika (2007). 10

11 Definition ett gott föräldraskap Barn behöver andra människor för att överleva och utvecklas. Insatser från föräldrarna är avgörande. De egenskaper hos föräldrar som betyder särskilt mycket för barns hälsa och välfärd är att föräldrar visar både värme mot barnen och att föräldrar kan styra (sätta ramar) för barnens beteenden. Det är också viktigt att föräldrarna är konsekventa 6. Den egenskapen hos föräldrar som barn själva värderar högst är att föräldern visar omsorg och värme. Om föräldern kan visa värme, utöva en viss kontroll och är konsekvent då minskar det risken för psykiska problem under uppväxten och senare i livet 7. Ett svagt föräldraskap är då föräldrarna saknar dessa förmågor. Föräldrar kan dock stödjas till att utveckla förmåga till omsorg och till att sätta gränser på olika sätt. Ett sätt kan vara att föräldrar träffas tillsammans med sina barn och kan se hur andra gör, då kan andra föräldrar tillägna sig mer av denna förmåga. Det kan t ex ske inom Öppna förskolans ram 8. Inom föräldrastödssatsningen Värme & Ramar erbjuds allt från enklare former av föräldrastöd som bokcirklar till mer strukturerade och manualbaserade program som COPE och KOMET. Positiva effekter har påvisats både på barn och på deras föräldrar av sådana metoder. Viktiga delar i dessa metoder är praktiska moment där föräldrar får öva olika färdigheter. Bland annat får föräldrarna träna sig på att förstärka det positiva och bortse från det negativa, träna sig på gränssättning och att vara konsekventa samt att visa uppmärksamhet och ge beröm. 6, 7 och 8 Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former för föräldrastöd, Bremberg, Sven, Statens folkhälsoinstitut och Förlagshuset Gothia (2004). 11

12 COPE och KOMET har nyligen utvärderats i så kallade NJF-studien (Nationell Jämförelse av Föräldrastödsprogram) vars syfte är att utvärdera och jämföra olika föräldrastödsprogram i Sverige. Studien har genomförts i 27 kommuner, 980 föräldrar och forskargrupper från fyra universitet har deltagit. Båda programmen har visat sig ge goda resultat. Effekter av föräldrastödsprogrammen: Föräldrarna får verktyg och nya sätt att tänka Stressen minskar Föräldrarna slutar reagera negativt på barnens beteende. De börjar ta barnets perspektiv. Bättre relationer Barnens beteendeproblem minskar Föräldrarna känner ny glädje i sitt föräldraskap Föräldrarnas kompetens, tilltro till egen förmåga och tillfredsställelse med föräldraskapet ökar. 12

13 13

14 Preventionsparadoxen Hur hittar vi föräldrarna som behöver stöd? Preventionsparadoxen innebär kort att den största förebyggande effekten uppnås om insatserna riktas mot hela befolkningen och inte endast mot högriskgrupper. Av en grupp barn är det omöjligt att på förhand bedöma vilka som riskerar att utveckla problem. Några kan antas vara i riskzon genom att dessa barn ger olika tecken och signaler på att de inte mår bra. Exempel på sådana signaler kan vara att de har huvudvärk, magont, svårt att sova, skolkar, är nedstämda eller överaktiva. En mindre grupp barn vet man har problem t ex pga någon av föräldrarna har missbruks- och/eller psykiska problem. Av 100 barn kan man, utifrån ovan nämnda definitioner, anta att: 90 % inga synliga problem = 90 barn, 7 % av barnen är i riskzonen = 7 barn 3 % av barnen har problem = 3 barn Samtliga av de som är i riskzon eller har problem i familjen kommer dock inte att behöva stöd för att problemen ska rätta till sig. Däremot finns den största gruppen som utvecklar problem i den stora gruppen barn som inte verkar ha några problem. Av 90 barn utan bekymmer får 10 % problem som vuxna = 9 barn Av 7 barn i riskzon får 25 % problem som vuxna = 2 barn Av 3 barn som har problem får 40 % problem som vuxna = 1 barn 9. Särskilt flickorna, som ofta har mer inåtvända problem, är svåra att upptäcka tidigt. Inte så sällan kan flickor som är högpresterande i skolan ändå utveckla svåra problem i tonåren, t ex självskadebeteende och/eller ätstörningar. 9 En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Knut Sundell & Martin Foster, FoU-rapport 2005:1 Socialtjänstförvaltningen Stockholm. 14

15 Det är också ofta svårt och mycket resurskrävande att i efterhand rätta till det som gått snett under uppväxten. Det finns därför all anledning att satsa på generella insatser som riktar sig till samtliga föräldrar. Genom tidiga stödinsatser kan man förhindra att problem uppstår i framtiden. Dessutom är det mindre risk att föräldrar känner sig utpekade om stödinsatserna erbjuds till samtliga föräldrar....men var finns de? Av 100 barn i befolkningen......får så här många problem som vuxna 3 barn Problemgrupp 1 barn 7 barn Riskgrupp 2 barn 90 barn Normalgrupp 10 barn 15

16 Exempel på några föräldrastödsinsatser COPE The Community Parent Education Program har utvecklats av den kanadensiske psykologen Charles Cunningham och vänder sig till föräldrar med barn i åldern 3 12 år. Även en tonårsversion av COPE har utarbetats. Syftet med COPE är att stärka föräldrarna i föräldrarollen och ge dem verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende. COPE utgår från en storgruppsmodell där deltagarna diskuterar sig fram till lösningar på vardagliga familjeproblem. Gruppen som kan bestå av ett tjugotal föräldrar, träffas två timmar i veckan under 8 veckor (i södra Kalmar län erbjuds föräldrarna till en början 4 veckor och sedan ytterligare 4 veckors kurs). Man använder sig av videosekvenser av vardagliga situationer, rollspel och en manual för att lära ut utvalda strategier till föräldrarna. COPE bygger delvis på att föräldrarna får se videosekvenser som visar på hur föräldrar beter sig felaktigt. Därefter diskuterar föräldrarna i små och stora grupper. Föräldrarna får komma med egna förslag på lösningar och kommer tillsammans fram till gemensamma lösningar. Något facit finns inte. Utbildningen blir ett slags frizon där föräldrar träffas varje vecka för att bara diskutera sitt föräldraskap. Inom COPE får föräldrarna lära sig att uppmärksamma och uppmuntra det positiva istället för det negativa i barnets beteende. Det finns också ett belöningssystem som syftar till att underlätta förändringen. Deltagarna erbjuds även gratis barnpassning i en del kommuner. COPE lämpar sig särskilt för tidiga insatser till stora grupper. Fallbeskrivning: En ensamstående mamma till två pojkar som genomgått COPE-kurs. Axel och Emil fick sina törnar i skilsmässan. Mamma och pappa bråkade hela tiden och en gång packade sexårige Emil sin ryggsäck och tänkte flyta hemifrån. Så trött var han på föräldrarnas gräl. Axel som var nio kände sig ofta så ledsen i kroppen att han hade svårt att hänga med i skolarbetet. 16

17 Efter skilsmässan blev mamma Carina ensam med huvudansvaret för pojkarna. Hon tyckte att det var tungt. De flyttade från huset till en trång lägenhet. Utan att hon riktigt märkte hur det gick till blev tillvaron med sönerna fylld av skäll, uppstudsigheter, svordomar och smällande i dörrar. Ingenting var roligt längre. Varje moment i vardagslivet blev en kamp. Läxläsningen fungerade inte. Morgnarna var ett kaos. Till och med när de skulle göra roliga saker, som att åka och bada, var det under käftande och ständiga tillsägelser. Efter ett år var Carina så negativt inställd till sina söner att hon kunde börja gapa och skrika utan anledning. Hon orkade inte hålla ihop. Det gick inte längre. Hon kände att hon inte längre klarade av sin föräldraroll. Hon var ständigt negativ, skrikig och gnällig. Carina valde att gå en COPE-kurs. Axel och Emil bor numera växelvis hos mamma och pappa. De tycker att livet har blivit lättare sedan en av föräldrarna gick på föräldrautbildningen. Pojkarna bråkar mindre och rutinerna efter skolan fungerar numera. Carina har lärt sig att försöka att inte vara så negativ när hon går in i olika situationer. Hon har förstått att irritationen då kan sprida sig. Om hon är negativ blir barnen också negativa 10. KOMET KOMMUNIKATIONSMETOD är ett manualbaserat träningsprogram som vänder sig till föräldrar med bråkiga och överaktiva barn i åldern 3 11 år. Det finns även tonårskomet för föräldrar med barn år. KOMET är ett av flera föräldrastödsprogram som härstammar från Parent Management Training, PMT, i USA. Syftet med KOMET är att bryta de negativa mönstren i familjen. En KOMET-grupp består av två ledare och föräldrar till sex barn som träffas en gång i veckan under elva veckor. Varje träff är 2,5 timmar. Utgångspunkten för programmet är att det är mer verksamt att berömma barnet när det har gjort något bra, än att tjata och skälla när något gått snett. Hemuppgifterna består bland annat i att föräldrarna under en kvart om dagen ska ägna sin uppmärksamhet odelat åt barnet. 10 På rätt kurs! Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Rapport av Helena Bornholm på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. (2006). 17

18 Ett annat redskap till hjälp för föräldrarna är ett enkelt belöningssystem. En tecknad orm på ett inplastat A-4 ark sätts upp på t ex kylskåpet. Ormens svans är uppbyggd av 40 tomma rutor. I ungefär var femte finns ett frågetecken. Varje dag har barnet tre återkommande uppdrag. För varje avklarad uppgift får det en stjärna att fästa på ormen. Vid frågetecknet är det dags för en liten belöning, kanske en glass till efterrätt eller en extra saga på kvällen. Om barnets förskollärare/lärare deltar i programmet, får barnet ett diplom från läraren när ett uppdrag är slutfört. Hemma byts det ut mot en stjärna. När ormens alla rutor är stjärnfyllda så får barnet en belöning. Med hjälp av ormen kan föräldern ändra sig och minska sitt tjat och barnen får mera positivt stöd av föräldern att klara av olika uppgifter. Detta stärker relationen mellan föräldrar och barn. Först när samhörigheten mellan barn och förälder är etablerad är det dags för nästa steg: gränssättningen. Inför varje kursstart träffar gruppledarna de föräldrar, som anmält intresse för KOMET föräldragrupp, för ett bedömningssamtal. Grupperna sammanställs med tanke på barnens ålder och problemområden så att ingen förälder ska känna sig udda och utanför. Programmet fokuserar på positiva föräldrabeteenden och redan efter ett par träffar brukar föräldrarna tycka att det har blivit lugnare hemma. Fallbeskrivning: Per och Lotta har en gemensam son, Jimmy, fem år. Per har även två söner från tidigare förhållande. Det blev jobbigt i familjen eftersom Per och Lotta hade olika uppfattning om barnuppfostran. Lotta hade hört talas om KOMET föräldragrupper men hoppades till en början att problemen skulle gå över. Istället blev problemen värre. Jimmy förde helt kommandot i familjen. Vid matbordet trilskades han så att det blev outhärdligt för resten av familjen. Lösningen var att han fick äta i förväg med antingen mamma eller pappa. I affärer sprang han omkring som ett vilddjur utan att stillas av vare sig hot eller mutor. Lösningen blev att föräldrarna alltid gick ensamma och handlade. 18

19 Kvällarna var en pina. Tvätt- och läggningstjatet började redan vid sjutiden, men Jimmy sov inte förrän vid elvatiden. Då var föräldrarna olyckliga, utmattade och rasande. Helgerna, då Jimmys halvbröder bodde i familjen, var fyllda av konflikter, käftande och slagsmål. Lotta bestämde sig för att gå med i en KOMET föräldrakurs. Inför första träffen var hon jättenervös men de andra föräldrarna hade samma problem med sina barn. Det började märkas skillnad hemma redan efter första träffen. Den omvälvande insikten för Lotta var att sonens gränslöshet berodde på henne inte på att det var något fel på honom. Och sig själv kan man ju ändra på. Att Lotta och/eller Per ägnade sig åt Jimmy en kvart om dagen och uppmärksammade det han gjorde bra, istället för det han gjorde dåligt, gav verkligen utdelning. Efter några veckor med en stunds daglig samvaro var det dags att introducera ormen. När Jimmy hade hängt upp sina ytterkläder, suttit med vid matbordet och tvättat sig direkt efter barnprogrammet hade ormstjärten fått tre nya stjärnor. Allt gick som på räls. Nästan Lika mycket som Jimmy längtade efter stjärnorna, längtade Lotta efter torsdagsträffarna. Då fick hon och de andra mammorna berätta för varandra hur veckan hade gått. De fick nya redskap av gruppledarna varje vecka som dom diskuterade och övade sig på för att klara av knepiga situationer hemma. Dom hade också en trevlig fikapaus. Efter sista gången bytte de telefonnummer. Ett halvår efter kursen kan Lotta ibland märka att hon ramlar tillbaka till sitt gamla hotoch mutbeteende. Omedvetet tar då också Jimmy klivet tillbaka. Lotta märker att det händer särskilt då hon är trött och stressad och att när hon vänder sin uppmärksamhet mot Jimmy så lugnar han ner sig. Familjen har ett mycket lugnare hemma nu och relationen mellan Lotta och Per har också blivit mycket bättre På rätt kurs! Metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Rapport av Helena Bornholm på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. (2006). 19

20 Vilka kostnader hade kunnat uppstå om de familjer som beskrivits inte hade fått genomgå föräldrakurs? Om detta kan vi bara spekulera. För att förankra siffrorna i verkligheten har vi intervjuat nyckelpersoner inom socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen i tre av våra kommuner om vilka kostnader för olika stödinsatser som brukar uppstå då barn har olika problem och svårigheter kopplat till ett svagt föräldraskap. Vi har valt ett medelsvårt fall. Exempel på kostnader som tagits med är: föräldrasamtal i skolan, assistent i skolan, utredningar inom socialförvaltningen, insatser av socialpedagog, specialpedagogisk utredning/tester, elevvårdskonferens, kontaktfamilj, extra läkarbesök, insatser av skolsköterska och kurator, handledning av personal, familjehemsplacering etc. Vi har räknat på kostnader dels för barn- och utbildningsförvaltningen dels på kostnader för socialförvaltningen under tiden från det att barnet är 4 år till och med det att barnet är 15 år, se bilaga. Därutöver uppstår kostnader för olika insatser från Landstinget, under barnets uppväxt. Exempel på landstingets kostnader som har tagits med är, extra läkarbesök BHV, utredning samt behandlingskontakter inom BUP samt extra tandläkarbesök. Den sammanlagda kostnaden för olika stödinsatser för kommunen, för ett barn under en elvaårsperiod (när barnet är 5 15år), beräknas uppgå till kronor. Barn och utbildningsförvaltningens kostnad är kronor (1 röd) och socialförvaltningens kostnad är kronor (2 blå) Kostnaderna för Landstinget är kronor (3 grön) Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landstinget 20

21 Kostnaden för att genomföra en COPE-kurs är kronor. Genom denna når vi cirka 36 barn genom föräldrarna. Kostnaden per barn är ca kronor. Kostnaden för att genomföra en KOMET-kurs är kronor. Genom denna når vi cirka 6 barn med uttalade problem genom föräldrarna. Kostnaden per barn är ca kronor. Hur använder vi våra resurser smartast? 1 COPE-kurs 36 barn kronor Extra kostnader för stödinsatser för 1 barn kronor Extra kostnader för stödinsatser för 1 barn kronor 33 COPE-kurser barn kronor 21

22 Vi kan snabbt konstatera att lyckas man bara hjälpa ett barn med föräldrastödsinsatsen så tjänar både kommun och landsting stora pengar genom uteblivna kostnader för olika stödinsatser som annars hade behövts. Det finns därför all anledning att satsa på föräldrastöd. Som tidigare nämnts riktar sig KOMET-kursen till föräldrar som har uttalade problem och svårigheter med sitt barn. Dessa föräldrakurser erbjuder ett mer individuellt riktat föräldrastöd och tar endast emot föräldrarna till högst sex barn i varje grupp. Enligt preventionsparadoxen är det en större andel barn i problem och riskgruppen som riskerar att utveckla framtida problem och svårigheter, i problemgruppen 40 % och i riskgruppen 25 %. Barn med mer uttalade problem och svårigheter kan förväntas generera högre kostnader för olika stödinsatser än vårt räkneexempel. Vi har valt att i fortsättningen nöja oss med att räkna på vinsterna av generellt föräldrastöd. I kalkylerna som bifogas har vi även räknat på samhällets kostnader i ett livsperspektiv. Vi kan konstatera att det är kommunen som har störst kostnader på kort sikt men att det är andra aktörer som har de största kostnaderna på lång sikt Individen i centrum, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Rapport skriven av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog på uppdrag av Skandia, Idéer för livet (2008) 22

23 Räkneexempel på kostnader som kommunen kan undvika genom att erbjuda generellt föräldrastöd Enligt preventionsparadoxen är det är det 10 % av barnen i normalgruppen, de som inte verkar ha några problem, som utvecklar problem i framtiden 9. En snittkommun i länet har barn i åldrarna 0 17 år. 10 % av barn i normalgruppen kommer att utveckla problem i framtiden = 324 barn. Den stora mängden barn som utvecklar problem i framtiden finns alltså i normalgruppen. Därför måste vi satsa på generella insatser som når alla föräldrar. Föräldrar till barn i riskgruppen 252 barn (varav 63 kommer att utveckla problem) och i problemgruppen 108 barn (varav 43 kommer att utveckla problem) behöver ofta mer riktade insatser, t ex KOMET, men med dessa når vi ett färre antal föräldrar och barn. Så här ser det ut! barn i vår kommun Förväntade problem i vår kommun 108 barn Problemgrupp 43 barn 252 barn Riskgrupp 63 barn barn Normalgrupp 324 barn 9 En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Knut Sundell & Martin Foster, FoU-rapport 2005:1 Socialtjänstförvaltningen Stockholm. 23

24 Vi antar att kommunen erbjuder fem COPE-kurser till föräldrar och en kurs beräknas omfatta 20 föräldrar till sammanlagt 36 barn. Om föräldrarna till 180 barn nås av COPE föräldrastödsinsats är det alltså 18 barn som skulle kunna hjälpas från att utveckla problem och föranleda framtida kostnader för olika stödinsatser från samhället. Om vi räknar med att vi lyckas rädda 10 av dessa barn från att utveckla framtida problem är summan av kostnader som inte uppstår kronor. Fördelningen ser ut på följande sätt: barn och utbildningsförvaltningen kronor socialförvaltningen kronor Landstinget kronor Denna kostnad kan jämföras med kostnaden för genomförandet av fem COPE-kurser för föräldrar till 160 barn som är kronor. 24

25 Ännu mera pengar att spara Våra forskare på Karolinska Institutet har gjort telefonintervjuer med föräldrar för att kartlägga föräldrars erfarenheter och önskemål om föräldrastöd. Sammanlagt har telefonintervjuer genomförts. På frågan om man genomgått något föräldrastödsprogram under de senaste två åren svarade endast 4,7 % att de gjort det. Ca 40 % av föräldrarna uppgav att de skulle vara intresserade av att delta i ett universellt föräldrastödsprogram, lika många svarade att de inte var intresserade och ungefär 20 % svarade vet ej 12. Här finns alltså stora samhällsekonomiska vinster att hämta hem. Ett räkneexempel: I kommunen finns barn varav barn i normalgruppen som inte verkar ha några problem. Om vi erbjuder 40 % av föräldrarna till dessa ett generellt föräldrastödsprogram i form av COPE når det föräldrar till barn. Enligt preventionsparadoxen riskerar 12,8 % av alla barn att utveckla framtida problem och 10 % av barnen som utvecklar problem finns i normalgruppen, i detta fall 129 barn. Vi antar att vi genom föräldrastödsinsatsen lyckas hjälpa 5 % av barnen (= 65 barn) från att utveckla framtida problem som skulle ha genererat kostnader för olika stödinsatser. Kommunen tjänar då 65 x kronor = kronor i uteblivna kostnader under en elvaårsperiod. En hissnande summa jämfört med kostnaden för att genomföra 36 COPE-kurser för föräldrar till barn = kronor. Den slutsats vi kommit fram till är att föräldrar efterfrågar föräldrastöd och kommunen kan tjäna stora summor på att erbjuda föräldrar detta. 12 Röster från föräldrarna En kartläggning av föräldrarnas erfarenheter och önskemål om föräldrastöd. Karolinska Institutet och STAD, Jonas Raninen och Håkan Leifman (2010). 25

26 Hinder som gör att investeringar i förebyggande insatser uteblir Trots att det finns generell kunskap om hur viktigt det är med tidiga och förebyggande åtgärder när det gäller folkhälsa, visar erfarenhet ändå att sådana åtgärder inte alltid är ett förstahandsval. Istället används handlingsalternativ som innebär sena åtgärder, vilket riskerar att ge både sämre hälsa och onödiga samhällskostnader 13. All verksamhet inom den offentliga sektorn styrs och följs upp genom kostnader och intäkter under det aktuella budgetåret och det innebär att alla investeringar i åtgärder belastar det aktuella årets budget. Vinsterna av en åtgärd kommer dock långt senare, det vill säga under ett annat budgetår, och då inte i form av en intäkt utan som en långsiktig minskning av kostnaderna. Om ansvaret för föräldrastödsinsatser ligger under en nämnd, t ex socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden, är risken stor att förebyggande insatser i form av föräldrastöd får stryka på foten då nämnderna tvingas skära i sina budgetar. Det behövs samordnade tidiga insatser samt att kommunen avsätter särskilt riktade pengar för att garantera föräldrastödsinsatsernas överlevnad över tid. För att föräldrastödsarbetet ska bli effektivt och framgångsrikt krävs att kommunen satsar långsiktigt vilket förutsätter att det finns stöd både i den politiska ledningen samt i förvaltningsledningen 14. Eftersom föräldrastödsinsatserna är förvaltningsövergripande och även utförs av andra aktörer som t ex Landstinget, Kyrkan, Polisen, Bildningsförbund etc. så behövs en lokal samordning/motor för att hålla ihop och samordna insatserna. En fördel är även att nätverk för föräldrastöd med andra kommuner bildas för att utbyta erfarenheter och samordna utbildningsinsatser av kursledare etc. Eftersom både kommun och landsting är aktörer när 13 Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi, Statens folkhälsoinstitut Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport R 2011: Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens svåra konst. Karin Guldbrandsson, Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2007:20. 26

27 det gäller föräldrastöd och båda har vinster av att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga skulle det vara önskvärt att samarbetet utvecklades ytterligare. En regional huvudman skulle behövas för att hålla ihop och utveckla föräldrastödsinsatserna i länet. 27

28 Pris- och aktivitetslista för olika stödinsatser Kostnader för ett barn som är utåtagerande Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landsting/ Övriga Alla aktörer Förskola 4 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma BHV 5 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma BHV 4 st extrabesök Extra läkarbesök 2 st Genomsnittlig kostnad/år för ett barn Förskoleklass 6 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Assistent 3 tim/dag 9 månader Utredning soc 1 st Familjeteam/Socialped 2tim/v i 3 månader Extra läkarbesök 2 st Årskurs 1 7 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st aug Specialpedagogisk utredning/tester sept ElevVårdsKonferans Hela året Assistent 4,5 tim per dag Utredning soc 1 st Uppföljning/omprövning 4 tim 865 Kontaktfamilj varannan helg 12 månader BUP Utredning Extra läkarbesök 2 st Årskurs 2 8 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st

29 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landsting/ Övriga Alla aktörer Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader ElevVårdsKonferanser Extra läkarbesök 2 st Årskurs 3 9 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag HAB Gymnastik för motorikträning Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader ElevVårdsKonferanser Extra läkarbesök 2 st Årskurs 4 10 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Specialpedagog/klasslärare Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader ElevVårdsKonferanser Skolsköterska 18 tim/år Extra läkarbesök 2 st Årskurs 5 11 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader Ny utredning

30 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landsting/ Övriga Alla aktörer Familjeteam/Socialped 4tim/v 6 månader ElevVårdsKonferanser Skolsköterska 18 tim/år Kurator 12 timmar/år Tandläkare Extra läkarbesök 2 st Årskurs 6 12 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Hela året 1/3 Assistent 4,5 tim per dag Uppföljning/omprövning 4 tim * Kontaktfamilj varannan helg 12 månader ElevVårdsKonferanser Skolsköterska 18 tim/år Kurator 12 timmar/år ART-kurs 10 tillfällen 10 timmar totalt Extra läkarbesök 2 st Genomsnittlig kostnad/år för ett barn Årskurs 7 13 år 4 Föräldrasamtal á 1 timma Åtgärdsplaner 4 st Kurator 36 timmar/år Psykolog 1 utredning 40 timmar ElevVårdsKonferanser Handledning personal arbetstid Handledarkostnader arvode Förhandsbedömning snatteri 866 Medling 3 timmar Omprövning 864 Kontaktfamilj varannan helg 12 månader Assistent vårterminen BUP, behandlingskontakter 5 st

31 Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Landsting/ Övriga Alla aktörer Skolsköterska 18 tim/år Specialpedagog 70 timmar Extra läkarbesök 2 st Årskurs 8 14 år Utredning soc 1 st Familjehemsplacering i annan kommun Omprövning/uppföljning 5 besök á 8 tim Interkommunal ersättning Tilläggsbelopp Tandläkare BUP, behandlingskontakter 5 st Extra läkarbesök 2 st Årskurs 9 15 år Utredning soc 1 st Familjehemsplacering i annan kommun Omprövning/uppföljning 5 besök á 8 tim Interkommunal ersättning Tilläggsbelopp Tandläkare BUP, behandlingskontakter 5 st Sommarskola 2 veckor Extra läkarbesök 2 st Genomsnittlig kostnad/år för ett barn OBS! Extra utbildningsinsatser behövs i stor utsträckning 31

32 Rapporten finns att hämta på Informationsenheten /2 Foton: Microsoft och Morguefile Torsås kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Regeringens föräldrastödssatsning

Regeringens föräldrastödssatsning Regeringens föräldrastödssatsning Elsa Johanna Lisen Frida Anja 1 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

COPE DE OTROLIGA ÅREN KOMET FÖRÄLDRAKRAFT STEG FÖR STEG ÖPP. På rätt kurs! METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN

COPE DE OTROLIGA ÅREN KOMET FÖRÄLDRAKRAFT STEG FÖR STEG ÖPP. På rätt kurs! METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN COPE DE OTROLIGA ÅREN KOMET FÖRÄLDRAKRAFT STEG FÖR STEG ÖPP På rätt kurs! METODER FÖR FÖRÄLDRASTÖD FRÅN FÖRSKOLAN TILL TONÅREN REDAKTION PROJEKTLEDARE Helena Bornholm FOTO Anette Andersson TECKNARE Gunna

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Stöttar du också någon? Anhörigstöd

Stöttar du också någon? Anhörigstöd Stöttar du också någon? Anhörigstöd Enköpings kommun Enköpings kommun 2012. Formgivning: Elin Hjelm. Här kan anhöriga i alla åldrar få stöd och hjälp Du kan få stöd från kommunen om du vårdar, hjälper

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. 1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010 Checklistor Skolfaktorer Farligt eller dåligt skolklimat? Mobbning? Bestraffande skolkultur? Hög omsättning på lärare och vikarier? Inadekvat nivå och innehåll på undervisningen (för svårt, för lätt, för

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE Föräldrar spelar roll Innehåll Förord 2 Föräldrar spelar roll 5 Det här är föräldrastöd 7 Behov och önskemål om stöd 11 Olika former av föräldrastöd

Läs mer

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd 11 Förord Föräldrar är de viktigaste personerna

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

MER KÄRLEK MINDRE TROTS. FÖRÄLDRAKOMET Dokumentation från en föreläsning av Martin Forster, psykolog och forskare. Göteborg 29 september 2010.

MER KÄRLEK MINDRE TROTS. FÖRÄLDRAKOMET Dokumentation från en föreläsning av Martin Forster, psykolog och forskare. Göteborg 29 september 2010. MER KÄRLEK MINDRE TROTS FÖRÄLDRAKOMET Dokumentation från en föreläsning av Martin Forster, psykolog och forskare. Göteborg 29 september 2010. Stärkta föräldrar gör skillnad Barn trotsar och bråkar. En

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer