Trafficking in Women

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafficking in Women"

Transkript

1 Trafficking in Women Vilka åtgärder krävs för att motverka rekryteringen av baltiska kvinnor till prostitutionen i Sverige? Stipendieresa från Rut Hammarströms Minnesfond Jennie Palm Andrea Bergström INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Redogörelse över stipendieresan till Tallinn den 19 maj Syfte - Metod - Sammanfattning Aktuell lagtext i Sverige 3 Reseberättelse

2 Tid: 19 maj 25 maj 2003 Plats: Tallinn, Estland Syfte: Syftet med resan var att undersöka vilka förebyggande åtgärder som krävs för att motverka rekryteringen av baltiska kvinnor till prostitution i Sverige. Metod: I och med vår polisiära bakgrund har vi valt att fokusera mycket kring lagstiftning och skyddet av brottsoffren. Vi har träffat myndigheter såsom tullen, polisen och socialtjänsten. Vi har även haft möten med oberoende, ideella organisationer för att få en helhet av problematiken och det arbete som görs. Sammanfattning: Trafficking och prostitution är ett svåridentifierat problem och det är svårarbetat i samtliga länder i världen. Det kräver stora resurser från många olika aktörer. Det verkar som att ingen egentligen vet hur stor den här kriminella verksamheten är. Vi fick detta bekräftat genom vår stipendieresa till Tallinn. I Estland är prostitutionen väl utbredd och syns helt öppet i samhället. Risken att bli offer för trafficking är mycket stor. Vi såg stora luckor när det gäller att hitta ett fungerande skyddsnät för de utnyttjade kvinnorna. Det är svårt att identifiera och komma åt profitörerna i de olika leden i handeln med kvinnor. Det finns i nuläget ingen fungerande lagstiftning i Estland. 5

3 Ingen verkar ha ett intresse av att ta ansvar för de kvinnor som skickas från Estland till andra länder runt om i Europa. Den generella attityden i Estland är att detta inte är ett så allvarligt brott, utan att det mest handlar om ett frivilligt val från kvinnorna att sälja sin kroppar. Föreslagna åtgärder: En lag mot trafficking Hjälp och stöd till de kvinnor som varit föremål för trafficking. Samla information inom de egna polisiära leden Identifiera hallickarna Utöka samarbetet mellan polisen och ideella organisationer Informera ute i skolorna Skapa fler arbeten, vilket skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. Ge fler chansen att få en utbildning Sätta press på taxichaufförer som profiterar på sexhandeln. Förbjuda den öppna annonseringen som sker i tidningar. Utveckla gränskontrollen 6

4 Reseberättelse TISDAGEN DEN 20 MAJ Vi landade med båten i Tallinn kl på morgonen. Vi tog oss direkt till hotell Metropol och checkade in. Eftersom vi hade ett möte inbokat med Mr Juri Karikov på AIDS Centre kl 13.00, så lämnade vi hotellet ganska omgående. Väl framme vid centret, som låg på andra sidan staden, fann vi att det var en fristående byggnad som var ganska sliten och enkel. Vi knackade på dörren och en hårt sminkad kvinna i övre medelåldern öppnade. Vi frågade efter Juri Karikov på engelska, men vi förstod ganska snart att hon inte kunde engelska. Vi fick ändå förklarat för oss, genom diverse tecken och kroppsspråk, att Juri Karikov var sjuk. Kvinnan förstod på oss att vi ville komma i kontakt med honom och efter en liten stund gick hon och ringde till Mr Karikov. Juri Karikov förklarade på hjälplig engelska att han var hemma eftersom någon höll på att hjälpa honom med att renovera hans hus. Han bad om ursäkt för att han missat vårt möte Det kändes lite snopet, men med tidigare erfarenheter från Bosnien dvs om hur det kan fungera i ett öststatsland, återhämtade vi oss snart från besvikelsen. Vi hade ju ändå blivit lovade ett nytt möte nästföljande dag. 7

5 Vi spenderade resten av dagen med att bekanta oss med den vackra staden och dess omgivningar. ONSDAGEN DEN 21 MAJ Efter behövlig sömn och en god frukost tog vi kontakt med INTERPOL, Marko Vahtra, för att stämma av att vi hade rätt adress och tidpunkt för dagens möte. Efter åtskilliga samtal lyckades vi till slut få tag på honom. Han berättade att samtliga poliser skulle vara på seminarium under dagen och ville därmed flytta vårt möte till torsdagen. Åter igen var det förändringar i de muntliga avtal som gjorts från Sverige. Vi bestämde en ny tid för möte under torsdagen. Möte med Mr Juri Karikov Eftersom vi varit på AIDS Centre dagen innan så hittade vi snabbt dit igen. När vi kom in i lokalen satt det 3 unga kvinnor i väntrummet. Juri förklarade att det var sex-workers som var på besök för gynekologisk undersökning och pratsund. AIDS center är en ideell organisation som arbetar nära prostituerade, både män och kvinnor. Det ger ut gratis information om safe sex, gratis kondomer, gynekologiska undersökningar, samtal, HIV-tester och annan medicinsk hjälp. Man har arbetat med olika projekt bl a ett med en uppsökande verksamhet med prostituerade på gatan eller de som är på sexklubbar i Finland. Det är många tjejer som kommer från Estland och Ryssland. AIDS Center har arbetat med sexworkers sedan 1995, genom olika former av projekt. Projekten finansieras genom stöd från internationella organisationer ( 99%), vilket innebär att man inte får något ekonomiskt stöd från det egna landet. AIDS Center var den första organisationen att jobba mot och uppmärksamma trafficking, I början fanns ingen kontakt eller samarbete med polisen eftersom sexworkers var rädda för polisen upptäcktes ett skrämmande faktum, att ca 26 % av alla Sexworkers var under 18 år. Informationen kom fram genom frågeformulär. Det var uppenbart att en del unga kvinnor ljög om sin ålder då deras hallickar eller s k livvakter väntade utanför då de besökt AIDS centret för antingen vård eller undersökning. Ett annat stort projekt, som AIDS Centre jobbat med, innebar att ungdomar bjöds in till seminarium där det pratades och informerades om olika frågor för de som ville ut och resa och arbeta utomlands. Där togs det upp juridiska frågor, delades ut telefonnummer till t ex ambassader, som är bra att ha om det skulle 8

6 hända något Man pratade om vikten av att skriva kontrakt på ett språk som de själva förstår och gav också information om vad trafficking är. För närvarande pågår ett projekt i hela Estland där Juri Kalikov från AIDS Center åker runt till olika skolor och pratar med åringar om Trafficking, detta sker utan att organisationen får betalt för det. Ofta möts Juri Karikov av attityden Det är inget problem, det händer inte mig Fram till år 2000 var Trafficking näst intill ouppmärksammat i Estland. Tillsammans med 6 länder fick AIDS Center i uppdrag att ordna ett seminarium på riksnivå. Det var ett väldigt svalt intresse från alla håll. Inga representanter från polisen, regeringen, sociala instanser eller utrikes departementet visade något engagemang. Man frågade bara indignerat varför kommer ni till oss med detta? Två år senare anordnade AIDS Center ytterligare ett seminarium i liknande former och då var intresset större. Det visade sig att det fanns fyra andra organisationer som nu kunde bygga på ett närverk. Det var bl a IOM, International Organization for Migration. IOM var med och startade den hittills största kampanjen mot Trafficking i Estland. Den pågick under ett år och fanns i radio/tv och som tryckt materiel i form av affischer, där informationen gick ut på att det inte alltid är så lätt att tjäna stora pengar på att jobba utomlands. För tillfället är IOM kontoret i Estland stängt. Vidare berättade Juri att det inte finns någon direkt handlingsplan, ansvarig organisation eller person som ska ta hand om de praktiska göromålen vid trafficking. Juri har själv varit med och hjälpt fyra kvinnor som har blivit utsatta för trafficking. De har blivit utvisade från länder runt om i Europa, en från Spanien, två från Frankrike och en från Cypern. Genom ett nätverk som AIDS Center har byggt upp vet han att det finns estniska tjejer och kvinnor som är prostituerade/trafficked över hela världen bl a Sydafrika och Thailand. Det som alltid är problem är att få kvinnorna att berätta var de varit och vad de varit utsatta för. Då det inte finns någon organisation som tar hand om dem så är deras personliga säkerhet obefintlig. Det finns många som vill profitera på sexhandeln och det finns hallickar överallt. Efter att den nya lagstiftningen i Sverige kom, dvs. den som kriminaliserar köparen av sexuella tjänster, så är det en markant ökning av svenska män som är kunder i Estland. Vad Juri har fått fram från tjejerna som kommer till AIDS 9

7 Center är drygt 50 % av alla kunder utländska män på besök av olika slag, mest från Sverige/Finland och Tyskland. Tjejerna/kvinnorna rekryteras genom bl a öppen annonsering i dagstidningarna. Där kan det lovas upp till EEK (Estniska kronor) (ca SEK) + boende + resor. Det är kanske övertydligt att skriva att dessa löften sällan eller aldrig infrias. Om kvinnan har tur kan hon få behålla 20% av alla pengar hon jobbar ihop. Vi frågade vad pressen har för inställning till att den gynnar all form av annonsering. Juri förklarade att AIDS Centre har varit i kontakt med pressen och att den inte anser sig ha något ansvar om vad som står i annonserna. Vi kom in på diskussionen om var gränsen går mellan att bli utsatt för trafficking och att tjejerna/kvinnorna själva väljer att prostituera sig. Juri ansåg att de flesta som tar sig utomlands vet vad de ger sig in på. De vet vad det handlar om. De tror att de kan jobba och samtidigt vara mer oberoende och att det är mer självständigt att prostituera sig utomlands jämfört med i Estland. Samtidigt berättar Juri att det är mycket vanligt att tjejernas dokument/pass och andra handlingar tas omhand av en hallickarna. Kvinnorna blir inlåsta och utnyttjade och de får en väldigt liten del av alla pengarna. Juri berättade att han tror att trafficking drivs av män från Ryssland, Estland och Finland. Han ser det som en klart organiserad verksamhet. Han hade inte så mycket information om flickor som varit föremål för trafficking i Sverige. Han tillade att mörkertalet kan vara stort. Juri tror inte att Estland är ett transit land för vidare transport av flickor till Europa. Han menade att Litauen, med sin svagare gränskontroll, är mer av ett transitland för framför att ryska flickor. Juri hade flera förslag till hur man skulle kunna förebygga trafficking: En ny lag mot trafficking i Estland är nödvändig. Myndigheter lutar sig mot gamla lagar mot prostitution och slaveri. Juri menar att dessa lagar inte räcker i samband med traffickingproblematiken. Pga. av detta förekommer väldigt få ärenden i de estniska domstolarna. Det går inte att bevisa brott. Utbildning till unga människor. Hjälp och stöd till de kvinnor som varit föremål för trafficking. Som det är nu så försvinner de kvinnor som blir hemskickade till Estland efter det att de ingått i polisutredning i något europeiskt land. Vi frågade om man försökt med att informera de potentiella kunderna för att på så sätt försöka förebygga utnyttjandet av kvinnor. Juri svarade att man försökt 10

8 gå ut med information till bl a finska män, men att man då mötts av en stor irritation av att bli utpekad som sex kund. Männen ansåg att man lade sig i deras privata sexliv. Juri pratade om hur utbredd inblandningen från myndighetspersoner kan vara när det gäller traffickingärenden i Estland. För ca en månad sedan ( april -03 ) så uppdagades att en kvinnlig polis låg bakom verksamheten i en bordell. Juri berättade att han sett filmen Lilja 4-ever. Han tyckte att det var en bra film. Det är många i Estland som sett filmen då den gått på estniska biografer. Han kommentar var också att det kanske var mer en film för Europa. Esterna har levt så länge med den här situationen, dvs med utsatthet, gatubarn, fattigdom och prostitution. TORSDAGEN DEN 22 MAJ Möte med tullsambandsmannen Markku Rundgren. Dagens första möte skulle vara med tullens sambandsman och vi skulle ta oss ner till hamnen. Vi ringde för att konfirmera mötet och han berättade då att avloppssystemet hade spruckit och at det inte var någon bra ide att mötas där. Vi träffades på vårt hotell istället. Markku berättade att han inte märkt av att det finns någon direkt diskussion om trafficking inom Tullen i Estland. Ämnet är rätt lite uppmärksammat i Estland 11

9 överhuvudtaget. Han själv hade inte kommit i någon direkt kontakt med det som sambandsman för tullen. Han har en känsla av att de lokala myndigheterna inte ser det som något problem trots att det finns lagar mot bordeller och hallickverksamhet. Samtidigt bekräftade Markku de uppgifter vi fått tidigare och sa att han vet att det handlar om grov organiserad verksamhet och brottslighet. Han hade inte fått någon inbjudan om seminarium mot trafficking. Markku har arbetat i Estland i drygt tre år. Han tror att den fattigdom som finns i landet är en bidragande orsak till att många kvinnor frivilligt prostituerar sig. De måste överleva på något sätt. Inom tullen i Estland är det problem att få det jobb gjort, som tydligt deklareras som tullens uppgifter. Markku sticker inte under stol med att tullens främsta uppgift anses vara att bekämpa och beslagta t ex smuggelcigaretter, alkohol och narkotika. Man ser det inte som att trafficking är tullens problem. Dessutom koncentrerar gränspolisen sig på vad som kommer in i landet mer än vad som lämnar det. Som det ser ut idag så intresserar sig tullen enbart på brott som smuggling. Det har funnits fall då en del kvinnor åkt fast för smuggling. Det är känt att kvinnor även används som kurirer på det sättet också. I Estland finns det ganska lite gatuprostitution. Många affärer sköts via annonsering i tidningar, genom eskortservice, bordeller och massageinstitut. Telefonnummer till de olika instituten finns fullt synligt i samhället. Det är vanligt att taxichaufförerna står för förmedling av kvinnor. Markku säger att han inte tror att det är många kvinnor som blir tvingade in i prostitutionen. Han tror att 99 % gör det av egen vilja och är väl medvetna om vad de ger sig in på. Vi berörde ordet frivilligt och det blev en annan diskussion. Markku sa även om tjejerna verkligen vore tvingade skulle det vara lättare. Markku höll med oss om att det handlar mycket om attityden mot kvinnor och rätten att kunna köpa sexuella tjänster. Det krävs mycket information och kunskap för att nå en förändring. Han nämnde att genomsnittslönen i Estland ligger på ca Sek/mån. Om ca 10 år har möjligen det ekonomiska läget i landet stabiliserats och då behöver kvinnorna kanske inte gå på gatan i samma utsträckning. Markku hade ingen aning om Estland fungerar som ett transitland för att smuggla kvinnor ut till västvärlden. Han ser ett problem vid gränsen och det är att kvinnorna lätt ljuger om syftet med resan och svårigheten med att kontrollera äktheten i deras uppgifter om syfte med resan och deras uppgifter om garanter. Det kommer inte vara lättare, om och när Estland går med i EU. Inträdet 12

10 beräknas ske i maj Människor och varor kommer kunna röra sig obehindrat över gränserna. Ett annat problem som finns med, som det talas ganska tyst om är korruptionen. Det förekommer bland tullare/passkontrollanter och poliser. Det händer att de tittar åt ett annat håll Markku berättade att han ändå ser positivt på framtiden. Det går att förändra med gemensamma krafter, framför allt genom samarbete mellan tullen, polisen och passkontrollen samt genom en del lagförändringar som t ex att kriminalisera den som är prostituerad. Markku frågade vilka vi skulle träffa efter mötet med honom. Vi nämnde att vi skulle träffa Interpol, att vi skulle till deras station i område Kopli. Han skakade på huvudet och sa att den nya polisstation ligger i det tyngsta kriminellt belastade området i Tallin. Han tyckte vi skulle ta det försiktigt. Vi tittade på varandra och log eftersom det var där vi gått omkring dagen innan, tittat oss omkring och tyckt att vi såg en del narkomaner och utslagna människor. En stadsdel som såg ut att leva kvar i det forna Sovjet. Möte med Interpol Vi träffade kollegorna från INTERPOL mitt i gamla staden, vid Cityhall. De berättade att estniska kvinnor har föredragit Finland framför att åka till Sverige. Detta bla för att de anser att språket fungerar bättre för dem i Finland. För något år sedan hade man stora operationer inom finska polisen. Många estniska kvinnor och kriminella människor skickades hem från Finland. I samband med det började kvinnorna åka till Sverige istället. När Finland sedan deklarerade att de gjort vad de skulle och att de inte ville jobba mot problematiken längre så började estniska kvinnor åter igen strömma in i Finland för att prostituera sig. Ideella organisationer och politiker i Estland gör nu vissa påtryckningar för att få nya lagar till stånd, bla kriminaliseringen av att köpa sex. Samma diskussion förs nu i Finland om att införa nya lagar. När det gäller trafficking så vet inte polisen i Estland hur man ska handskas med de situationerna. Det är svårt att utreda och kräver stora resurser. Alla tre kollegorna slog fast att det inte finns någon budget inom estniskt polis för att arbeta med riktad verksamhet. De känner att det är som en rundgång dvs låg effektivitet, mycket arbete, många resurser och sedan i de flesta fall så berättar inte kvinnorna om hur allt gått till och hur de behandlas. 13

11 De uppger att det är svårt att få information utifrån Europa. Om till exempel några kvinnor blivit utvisade/avvisade från Sverige eller annat land, så får estniska polisen aldrig veta anledningen till utvisningen eller eventuell brottslig bakgrund. Polis hör ofta av sig från andra länder bara för att en kvinna ska hittas i landet för att sedan kallas till rättegången i t ex Sverige. Den lokala polisen i Estland har mer och mer börjat sammanställa inkommande information och jobbar efter de tipsen. De tycker att trafficking blivit mer allmänt känt och att det diskuteras på olika nivåer i samhället. Poliserna vittnar om att kvinnorna ofta vet vad det handlar om när de reser utomlands för att arbeta. I början av vår diskussion tycker de att Estland har en fungerade lagstiftning som räcker långt. Estland har förbud mot slaveri och prostitution och polisen anser att oftast räcker de lagarna för att kunna komma åt den här typen av brottslighet. Under diskussionens gång börjar de hålla med om att det finns en brist i att inte ha en mer renodlad lag mot handel av människor, dvs en lag som skulle kunna kriminalisera alla stegen som ligger bakom brottet. Som det är nu så är det inte kriminellt att organisera att kvinnorna skickas utomlands för att jobba frivilligt som dansare etc. På så sätt är det i dagsläget helt omöjligt att förebygga och komma åt profitörerna och den verksamhet som innebär handel med människor. 14

12 Poliserna har inga uppgifter om att Estland ska vara ett transitland, varken som slutdestination eller för kvinnor som reser via Estland. Det kan hända att moldaviska, kurdiska eller ukrainska kvinnor använder Estland som transitland när det gäller människosmuggling, men de hävdar bestämt att detta inte gäller för trafficking. De tror att inträdet i EU kommer att göra Estland till mer av ett transitland. Inom polisen har man diskuterat förekomsten av den öppna annonseringen om lättförtjänta pengar för unga kvinnor. Man vet inte hur man ska komma åt detta eftersom det inte är straffbart. Poliserna hade följande förslag till hur man kan förebygga trafficking: samla information inom de egna polisiära leden utöka samarbetet mellan polisen och ideella organisationer informera ute i skolorna Möte med Socialministeriet, Kristina Luuth Kristina är involverad i en kampanj östersjöprojektet som delvis är finansierat av staten i Estland. Kampanjen ger bra utdelning på så sätt att det startas nya diskussioner på statliga nivåer, trots att fenomenet i sig har existerat en längre tid. Många i Estland lever med attityden att prostitution är normalt! Det är något man gör av egen fri vilja. Mycket handlar om attityden i samhället om ekonomi och jämlikhet mellan män och kvinnor. Vidare är det vanligt att medborgarna i Estland inte betalar skatt till staten, utan många får pengarna i ett kuvert direkt i handen. Det blir konsekvenser när estländare åker till andra länder och arbetar och tror därmed att det är legalt och rätt att det fungerar så.. De flesta förstår inte allvaret i att arbeta svart, och att det faktsikt är olagligt att arbeta i t ex Sverige utan arbetstillstånd. Kristina berättar att det skrivs rätt mycket om trafficking i olika tidningar och att man talar om det i TV och radio. Det finns många journalister som är villiga att skriva artiklar. Detta kan vara en möjlighet till att attityder förändras på sikt i Estland. Östersjöprojektet går ut på att nå ut till ungdomar med information om trafficking. Kristina tar sig ut på egen hand till skolor runt om i Estland. Många av de ungdomar hon pratar med reagerar dessvärre med Ja, jag vet, men det händer inte mig. I Estland har det blivit så viktigt att lyckas ekonomiskt och ha 15

13 status att vägen till rikedomen inte spelar någon roll. Kristina menar att ur den synvinkeln så var det inte helt fel under den ryska epoken. Då var alla lika och alla fick lika lite pengar. Många av de ungdomar hon pratar med ser Sverige som ett drömland och ett välfärdsland. Samtidigt är de allra flesta ovetandes om vad som krävs i form av arbets- och uppehållstillstånd i Sverige. Under diskussionen kom det fram att ett hinder är att det väldigt sällan kommer information till Estland om de tjejer som misstänks blivit utsatta för trafficking i något annat land. Därför är det svårt att uppskatta antalet kvinnor som skickas tillbaka och få till en handlingsplan som kan hjälpa kvinnorna att komma tillbaka och få det skydd de behöver. Det diskuterades att det kanske skulle ligga på socialministeriets bord att ha ansvar för problematiken i samband med hemkomsten. Socialministeriet handhar frågor om hälsa, arbetsmarknad och sociala frågor. Som läget är nu så är inte socialsekreterarna medvetna om situationen och brotten som ligger i botten för trafficking. Även där är attityden att tjejerna/kvinnorna gör det frivilligt. Kristina Luuth är väldigt tydlig med att: - prostitution is not a happy choice, men det verkar inte vara många som förstår det. För att förebygga att det fortsätter i den rasande takt som det gör i dagsläget så menar Kristina att en del åtgärder skulle kunna sättas in:. Identifiera hallickarna. Som det är nu vet alla om hur hallickarna fungerar och var de finns, men ingen gör något. Skapa fler arbeten, vilket skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. Ge fler chansen att få en utbildning Vara övertydlig med information om faror med att åka utomlands och arbeta. Förbjuda den öppna annonseringen som sker i tidningar. Som det är idag i Estland ses trafficking som en kvinnofråga. Det är inte statens ansvar. Stora oklarheter finns om vem som ska göra vad och när det ska ske. I en undersökning inom polisen som jobbar ute på gatan i Tallinn uppgav en majoritet att det är en stor risk för unga tjejer att bli utsatta för trafficking 16

14 Möte med ENUT Estonian Women s Studies and Resource Centre, Ilvi Joe-Cannon ENUT är en ideell organisation som jobbar för jämlikhet mellan män och kvinnor. ENUT startade 1997 och är främst sponsrat av USA och Norge. Organisationen har ingått i ett anti-tafficking program tillsammans med IOM. Ilvi är estniska från början. Hon flydde till USA under andra världskriget, men kom tillbaka till Estland för ca 5 år sedan för att jobba ideellt med kvinnofrågor. När hon kom tillbaka till Estland slogs hon av den stora skillnaden i attityder gentemot kvinnor och män. Det var stor skillnad mellan öst och väst. Här i Estland tycker Ilvi att det inte finns någon förståelse. Det är en avgränsning mellan att vara madonna och hora. I Estland har man uppfattningen att det är förutbestämt och att det inte går att ändra på. Detta blev tydligt t ex när Estlands justitieminister öppet deklarerade att: prostitution is just business. It s a free choise Under ytan förekommer en etisk diskriminering. Den estniska befolkningen tänker generellt sett att det är en majoritet av ryska kvinnor som prostituerar sig, vilket i förlängningen alltså inte ses som Estlands problem. I Estland finns ännu inget stöd för jämlikstankar mellan könen. 17

15 ENUT har ansökt om att starta ett USA finansierat anti-trafficking projekt, med målet att förebygga trafficking genom att: höja medvetenheten bland alla medborgarna, men framför allt bland polis, gränskontroll och politiker. Översätta befintlig litteratur i ämnet Föreslå nya lagar för att komma åt handeln med människor. Under diskussionen kring Estlands inträde i EU blev Ilvi tyst och sedan utbrast hon att Estland kan bli ett nytt Bangkok när det gäller sex-handeln. Vi diskuterade kring förekomsten av den organiserade brottsligheten, korruptionen och maffian. Vi pratade om att man inte får glömma bort hur det kan förhålla sig i maktens boningar. Vi diskuterade mycket kring attityder och om att det är mer skamligt i Sverige att bli ertappad med en prostituerad än vad det är i Estland. Ilvi gav följande förslag till hur man ska förebygga trafficking: Införa fungerande lagar, som t ex sexköpslagen och en lag mot handel med människor. Sätt press på tidningarna som idag annonserar helt öppet. Sätt press på de taxichaufförer som profiterar på sexhandeln. Gränskontrollen bör utvecklas. EGNA REFLEKTIONER Under våra möten med de olika aktörerna slås vi av att ingen egentligen har en helhetsbild över vem som står bakom denna organiserade brottslighet, vilka profitörerna, mellanhänderna som står för transporten av kvinnorna är och vilka resvägar de tar. Ingen verkar veta hur stort problemet egentligen är och hur man ska kunna angripa det. De flesta tror och gissar antalet prostituerade och när det gäller huruvida Estland är ett transitland eller inte verkar man inte vara överens om hur det förhåller sig med den saken. Ett enkelt sätt för övriga Europa att hjälpa Estland med dessa frågor kan vara att öka informationsutbytet. När en kvinna anses vara offer för människohandel och utvisas/avvisas till Estland så bör mottagarlandet bli informerat. Samtidigt ska man nog tänka på att så länge det finns misstankar om korruption inom myndigheter så kan sådan information vara till men för kvinnorna. Detta har vi erfarenhet av från vår tid i Bosnien där kvinnor t o m avböjde hjälp från FN pga. 18

16 rädsla för myndigheterna i sitt hemland. För oss, svenska medborgare, kan denna skepsis inför ordningsmakten verka konstigt men för människor som levt i andra kulturer där korruption är ett naturligt inslag i samhället är detta verklighet. Attityden mot kvinnorna är hård och de får leva med hoten och skammen när de kommer hem. Vi tror att det, trots den dystra bakgrunden, är viktigt att ta hand om de kvinnor som blir hemskickade från t ex Sverige efter en polisär utredning. Det är av stor vikt för att komma åt all information som kvinnorna sitter på och sedan sammanställa den på bästa sätt. Så länge som kvinnorna inte känner sig trygga så kommer vi inte åt profitörerna. Kvinnorna är värda så mycket pengar att de lever i ständig fara om de inte följer ägarens villkor. Kvinnorna är väl medvetna om detta. De vet att det inte finns något skyddsnät för dem. Vi har ställt oss frågan om det är kvinnors problem att medsystrar utnyttjas eller finns det en väg att involvera och engagera männen? Av dem vi har träffat under vår resa i Tallinn är det förvånansvärt många som inte ser någon skillnad mellan prostitution och trafficking. Det bekräftades om och om igen när en efter en berättade om attityden i Estland som är att prostitution är normalt! Om en kvinna prostituerar sig så väljer hon det själv. De får stå sitt kast och det spelar inte någon större roll om de blir kidnappade, sålda och utnyttjade, dvs i förlängningen blir utsatta för trafficking. Genomgående pratades det om prostitution som om det egentligen inte är ett problem eftersom det handlar om kvinnans fria val, och därmed hennes ansvar. I nästa andetag pratar man om att det som börjar med frivillighet snabbt kan övergå och förändras till tvång, till sexslaveri där kvinnan utnyttjas, misshandlas, hålls inlåst och hennes dokument göms undan. En annan diskussion som kom upp var att många frågar sig vad kvinnorna ska tjäna pengar på om de inte prostituerade sig, vad skulle de leva av då? Vi menar att om man förstår vad det egentligen handlar om så kan man ju skänka pengarna till kvinnorna istället för att utnyttja deras situation om och om igen. Vi tror att det mest handlar om att man vill hitta en ursäkt till sitt handlande och då känns det mer OK. Vi fick känslan av att det är lättare att skjuta ifrån sig problemet till mottagarlandet, dit kvinnorna smugglas och sedermera blir sålda. Konsekvensen av det är att trafficking osynliggörs åter igen, och det blir omöjligt att förebygga 19

17 och förhindra. Det är viktigt att det blir synligt vilka delar i brottskedjan som begås i de olika länderna. Vi vet ju att uppsåtet och intentionen till människohandel med största sannolikhet redan finns vid den första kontakten med tjejen/kvinnan. Det är väldigt stora pengar i sexbranschen. Det är ingen nyhet att det är handel med SEX, VAPEN och DROGER som omsätter mest pengar i världen. Det finns ändå positiva tongångar som vi upplevt under vår vistelse i Tallinn. Det börjar verkligen höras röster i Estland som vill se en förändring i samhället. Man försöker hitta nya vägar för att komma åt problemet. Det är ju faktiskt inte så länge sedan som Estland lyckades frigöra sig från Sovjet, där man troligtvis ligger ännu mer efter när det gäller attityder och problemen med korruption etc. Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till FOLKSAM, som gett oss möjligheten till denna spännande och lärorika resa. Vi hoppas att vi genom denna reseberättelse gör skäl för de stipendiepengar som tilldelats oss. Jennie Palm.. Andrea Bergström 20

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Stoppa trafficking LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN HANDELSRUTTER Människohandel förekommer över hela världen. Antal traffickerade till Sverige uppskattades år 2003 till 400-600 kvinnor och barn per

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor En studie av ungdomsorganisationer i Lettland. Författare: Helena Hellström

Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor En studie av ungdomsorganisationer i Lettland. Författare: Helena Hellström Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor En studie av ungdomsorganisationer i Lettland. Författare: Helena Hellström Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 4-8 1.1 Bakgrund 4-5 1.2 Syfte

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport

Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport Lena Melin SamO-Kut Nord December 2008 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Uppdrag och syfte... 3 1.2. Inriktning och avgränsningar... 3 1.3. Metod... 3 2.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

STOPPA TRAFFICKING. Dokumentation från seminariet den 16/11 2009. Dnr 801-09-66563

STOPPA TRAFFICKING. Dokumentation från seminariet den 16/11 2009. Dnr 801-09-66563 STOPPA TRAFFICKING Dokumentation från seminariet den 16/11 2009 Dnr 801-09-66563 STOPPA TRAFFICKING Människohandel är vår tids slaveri och hänger nära samman med fattigdom och ekonomiska ojämlikheter i

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Nätverket mot Trafficking i Göteborg 2009

Verksamhetsberättelse för Nätverket mot Trafficking i Göteborg 2009 Verksamhetsberättelse för i Göteborg 2009 Det har tyvärr inte funnits någon som samordnat nätverket under året, men Nina har skött nätverkets e-postadress och kontakter med nya medlemmar och Ulla har ansvarat

Läs mer

UPPROR. mot handeln med kvinnor och flickor

UPPROR. mot handeln med kvinnor och flickor UPPROR ochupprop mot handeln med kvinnor och flickor KVINNA TILL KVINNA är en politiskt och religiöst oberoende insamlingsstiftelse. Vi samarbetar med kvinnoorganisationer i Kosovo, Serbien och Montenegro,

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Människohandel. En fråga för andra? Malin Roux

Människohandel. En fråga för andra? Malin Roux et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever Människohandel En fråga för andra? Malin Roux 1 Jag heter Malin Roux och arbetar mot sextrafficking genom den ideella organisationen RealStars som verkar för

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Polisens insatser varierar mellan län och år varför det är svårt att veta hur många som utsätts. Mörkertalet beräknas vara stort.

Polisens insatser varierar mellan län och år varför det är svårt att veta hur många som utsätts. Mörkertalet beräknas vara stort. Tidslinje (Källa1 http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/04/69/6355d71d.pdf : Mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, regeringen.se) Bakgrund: Efterfrågan styr. Social och socioekonomisk

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: asylpolitik och visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: asylpolitik och visum Lektion 28 SCIC 11/04/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: asylpolitik och visum A. Rättighet - rätt - skyldig - skyldighet - plikt Exempel: Jämställdhet är en mänsklig rättighet. Vi måste

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel Arbejdsmarkedsudvalget, Retsudvalget, Socialudvalget, Udvalget for Udlændinge- og Integrationspolitik 2010-11 AMU alm. del Bilag 109, REU alm. del Bilag 251, SOU alm. del Bilag 178, UUI alm. del Bilag

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? KÄNNER DU IGEN DIG? ÄR DU OROLIG ATT DU...... inte får gifta dig med vem du vill?... inte får vara kär i någon av samma kön?... inte kan skilja dig om du redan är gift?

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden.

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. -Det ser illa ut, säger Andreas Nylander, förtroendevald revisor. Det finns risk att medlemmarna

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Utskott: UNODC Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall

Utskott: UNODC Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall Republiken Azerbajdzjan ser allvarligt på människohandeln i världen och anser att åtgärder måste vidtas. Trafficking genererar stora mängder pengar och är en

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET. Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 2014:10

ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET. Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 2014:10 ETT FÖRSÖK TILL SAKLIGT SAMTAL OM DET ORGANISERADE TIGGERIET Sverigedemokraterna kommenterar Länsstyrelsens rapport 201:10 INLEDNING Den fria rörligheten är en av EU:s grundpelare som ger människor möjlighet

Läs mer

SOS Barnbyar: Vem som helst kan komma och ta dom här barnen utan att någon märker något. Visste du att människohandel. Sid.19 20.

SOS Barnbyar: Vem som helst kan komma och ta dom här barnen utan att någon märker något. Visste du att människohandel. Sid.19 20. SOS Barnbyar: Vem som helst kan komma och ta dom här barnen utan att någon märker något Sid.19 20 Visste du att människohandel är den näststörst brottsligheten i världen? Nr 9 Pris: 32:- 1 Ledare Iden

Läs mer

Lilja 4-ever i Gävle. Eleverna fick nya perspektiv på sin egen tillvaro

Lilja 4-ever i Gävle. Eleverna fick nya perspektiv på sin egen tillvaro Lilja 4-ever i Gävle I december 2003 arrangerade Kultur & Fritid i Gävle visningar av Lilja 4-ever för gymnasieskolan. De skickade ut inbjudan till de tre gymnasieskolorna i kommunen: Vasaskolan, Borgarskolan

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003

UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003 UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003 Under verksamhetsåret 2003 höll styrelsen för UNGA LIV 8 protokollförda sammanträden samt 6 telefonmöten. Föreningen har 210 betalande medlemmar. 10 långtradare har

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Vår kamp mot sexhandeln

Vår kamp mot sexhandeln Vår kamp mot sexhandeln Så kom slavhandeln med kvinnor på EU:s dagordning Anita Gradin- tidigare riksdagsledamot, statsråd och EU-kommissionär Socialdemokraterna skriver historia Inger Segelström- kandidat

Läs mer

BARNHEMMET I MUANG MAI

BARNHEMMET I MUANG MAI BARNHEMMET I MUANG MAI torsdag 17 mars - lördag 26 mars De här tio dagarna har bestått av mycket besök av folk som vill hjälpa till på ett eller annat sätt. De har även bestått av besvikelser på svenska

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer