Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006

2 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen av Anne Kihlström och Asta Sigurbrandsdottir ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

3 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställarna. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården

4 Förord Barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. Nästan fyra av tio barn har under sin uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar barn i Stockholmsregionen. Med kunskapsbaserade och ändamålsenliga åtgärder för att förhindra och behandla astma och allergier hos barn kan goda effekter nås både beträffande barnets hälsa och för hälsoutvecklingen i vuxenåldern. Det regionala vårdprogrammet Allergi och astma hos barn och ungdomar har tagits fram inom det Medicinska programarbetet och arbetet har engagerat ett brett nätverk av barnläkare och sjuksköterskor i sluten och öppen vård varav flertalet även specialister i barnallergologi, allmänläkare, patientföreningen m fl. Nuvarande organisation för vård av barn med astma och allergier beskrivs och idéer om en vidareutveckling av existerande nätverk med målet bättre samverkan lyfts fram. Den kliniska delen innehåller konkreta behandlingsrekommendationer som vi är övertygade kommer att göra omhändertagandet av barn med astma och allergier säkrare och mer enhetligt i Stockholms län. Vi tackar arbetsgruppen för ett utmärkt arbete och förväntar oss att detta vårdprogram blir ledstjärnan i omhändertagandet av barn med astma och allergier varhelst de tas emot i hälso- och sjukvårdssystemet i Stockholms läns landsting. Stockholm i augusti 2006 Lars-Bertil Arvidsson Göran Stiernstedt Anna-Stina Nordmark- Nilsson utvecklingsdirektör bitr landstingsdirektör bitr landstingsdirektör - 3 -

5 - 4 -

6 Innehållsförteckning FÖRORD...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...5 INLEDNING...11 I. ALLMÄN DEL...14 VÅRA BARN MED ALLERGI OCH ASTMA - ATT VARA PATIENT..14 KARTLÄGGNING OCH ANALYS...17 OMFATTNING...17 HÄLSOEKONOMI...19 KOSTNADER...19 VAD ÄR KOSTNADSEFFEKTIVT?...21 NUVARANDE ORGANISATION...22 Sjukhusanslutna barnallergimottagningar...22 Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM...23 Sjukhusanslutna hudmottagningar...23 Primärvård...23 Överföring till vuxenvård...24 PRIORITERING SAMVERKAN I NÄTVERK...25 Sjukhusanslutna barnallergimottagningar...26 Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM...27 Primärvård...27 Tonåringar...28 Prevention...28 UTBILDNINGSBEHOV...29 KONSEKVENSANALYS...30 RÄTT VÅRDNIVÅ

7 Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering Vertikal verksamhetsbeskrivning VVB Vårdnivåer och riktlinjer KVALITETSMÅTT Checklistor och kvalitetsindikatorer Checklistor Kvalitetsindikatorer II. KLINISK DEL DEFINITIONER, PREVENTION, UTREDNING, BEHANDLING OCH VÅRDNIVÅER ALLERGI INLEDNING PREVENTION GÅR DET ATT FÖREBYGGA ALLERGIER? VILKA RÅD SKALL VI GE?...41 EKSEM DEFINITION KLINISK BILD HANDEKSEM ORSAK UTLÖSANDE ELLER FÖRSÄMRANDE FAKTORER UTREDNING BEHANDLING Information Mjukgörande medel Lokala glukokortikoider Lokala kalcineurinhämmare Antihistamin Kalibad Medel mot hudinfektioner Ljusbehandling Systemisk behandling PROGNOS EKSEM VÅRDNIVÅER ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT (RK) INTERMITTENT ELLER SÄSONGBUNDEN ALLERGISK RK

8 Pollenallergi...57 Mögelallergi...58 PERSISTERANDE ALLERGISK RK...58 Pälsdjursallergi...58 Kvalsterallergi...59 UTREDNING...60 BEHANDLING...60 PROGNOS...61 SPECIFIK IMMUNTERAPI (SIT)...61 ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT - VÅRDNIVÅER...62 ASTMA...63 DEFINITION...63 OBSTRUKTIV BRONKIT...64 INFEKTIONSASTMA OCH ÖVRIG ICKE-ALLERGISK ASTMA...64 ALLERGISK ASTMA...65 OSPECIFIKA FAKTORER OCH ANSTRÄNGNINGSUTLÖSTA BESVÄR...65 DIAGNOSTIK...66 KLASSIFICERING AV SVÅRIGHETSGRAD...69 PROGNOS...69 UNDERHÅLLSBEHANDLING AV ASTMA...69 Underhållsbehandling...70 Sjukgymnastik...74 Läger för barn och ungdomar med astma i Stockholms län...75 ASTMA - VÅRDNIVÅER...75 Överföring till vuxenvård...76 AKUT ASTMAANFALL...76 Symptom på akut astma hos barn...76 Behandling av akut astma hos barn översikt...77 BEHANDLING AV AKUT ASTMA...78 Oxygen...78 Salbutamol...78 Adrenalin...79 Ipratropiumbromid...79 Glukokortikoider...80 Teofyllin...80 Övrig behandling (på sjukhus)...81 FÖDOÄMNESALLERGI...83 SYMPTOM...84 PROGNOS

9 UTREDNING OCH BEHANDLING FÖDOÄMNESREAKTIONER - VÅRDNIVÅER AKUT ALLERGISK OCH ANAFYLAKTISK REAKTION BEHANDLING AV AKUT ANAFYLAXI Övrig behandling (på sjukhus) UPPFÖLJNING ANAFYLAKTISKA REAKTIONER - VÅRDNIVÅER URTIKARIA OCH ANGIOÖDEM AKUT URTIKARIA KONTAKTURTIKARIA FYSIKALISK URTIKARIA KRONISK URTIKARIA ANGIOÖDEM BEHANDLING AV AKUT URTIKARIA OCH/ELLER ANGIOÖDEM BEHANDLING AV FYSIKALISK OCH/ELLER KRONISK URTIKARIA PROGNOS URTIKARIA - VÅRDNIVÅER INSEKTSALLERGI UTREDNING BEHANDLING INSEKTSREAKTIONER - VÅRDNIVÅER LÄKEMEDELSREAKTIONER Penicillinreaktioner UTREDNING Anamnes Pricktest / Specifikt IgE Peroral provokation Varningsmärkning Reaktioner på andra antibiotika LÄKEMEDELSREAKTIONER - VÅRDNIVÅER BILAGA 1. VERTIKAL VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR VÅRD AV BARN MED ASTMA BILAGA 2. PRAKTISK HANDLEDNING FÖR SJUKSKÖTERSKOR VID VÅRD AV ALLERGI OCH ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR

10 SJUKSKÖTERSKAN HAR EN VIKTIG ROLL ASTMA ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT EKSEM FÖDOÄMNESALLERGI Checklista för information och undervisning om adrenalin i autoinjektor och akutschema BILAGA 3. KLASSIFICERING AV ASTMA-SVÅRIGHETSGRAD Klassificering av astma hos barn över 2 års ålder med hänsyn till symptom och medicinering Svårighetsgrad och behov av medicinering Astmasymptom BILAGA 4. KLASSIFICERING AV EKSEM-SVÅRIGHETSGRAD ENLIGT SCORAD BILAGA 5. SKRIFTLIG PATIENTINFORMATION BILAGA 6. DIAGNOSER LATHUND FÖR KLASSIFIKATIONER ENLIGT ICD BILAGA 7. CHECKLISTOR BILAGA 8. SVENSKA BARNLÄKARFÖRENINGENS SEKTION FÖR BARNALLERGOLOGI. AKTUELLA STENCILER UTGIVNA BILAGA 9 WEBB-LÄNKAR REFERENSER

11 - 10 -

12 Inledning Ett regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med allergi och/eller astma i Stockholms län har tagits fram inom ramen för medicinska programarbetets programområde för barnsjukvård. Programmet är uppdelat i två delar. Del I utgörs av en allmän del och del II av de kliniska riktlinjerna. Syftet med vårdprogrammet är att det skall utgöra en gemensam grund för förebyggande arbete, utredning och behandling enligt bästa tillgängliga vetenskap och beprövad erfarenhet i överensstämmelse med Nationella riktlinjer och rekommendationer från Stockholms läkemedelskommitté LÄKSAK. Det skall även underlätta samarbetet mellan olika vårdinstanser, så att alla patienter i denna sjukdomsgrupp blir väl omhändertagna. Vårdprogrammet riktar sig främst till personal som arbetar med denna grupp inom såväl primär- som specialistvård. Det kan även läsas av patienter och närstående. Innehållet i det regionala vårdprogrammet är också tänkt att kunna användas av tjänstemän i beställar- och produktionsorganisationerna i planering, avtal och uppföljning. I den allmänna delen (del I) finns en introduktion av patientföreningen, kartläggning och analys med hälsoekonomi, beskrivning av nuvarande organisation och behov av framtida prioriteringar, vertikal verksamhetsbeskrivning för vård av barn med astma i Stockholm och förslag till kvalitetsmått. I den kliniska delen (del II) finns avsnitt om allergidiagnostik, prevention, rekommendationer för utredning och behandling, vårdnivåer, praktisk handledning för sjuksköterskor, patientinformation, mm. Som underlag har bland annat använts: Fokusrapporten Fyra kronikergrupper inom barnsjukvården: Kapitlet om barnastma (1)

13 Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och KOL 2004 (2) Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av astma rinit och eksem (3,4,5) Allergi och astma hos barn (6) Övriga referenser sidan 137 Huvudförfattare för arbetet har varit: Anne Kihlström, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Barnallergimottagningen Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge Asta Sigurbrandsdottir, specialist i barnmedicin och barnallergologi, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge samt överläkare Barnläkarmottagningen (BLM) Södertälje sjukhus Arbetsgrupp och förankring: Britta Andersson, Patientföreningen Astma och Allergiförbundet Ulla-Britt Andersson, barnallergisjuksköterska, BLM Hallunda Anna-Karin Eklund, barnallergisjuksköterska, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Solna. Representant för ASTA (allergisjuksköterskornas förening) Gunilla Hedlin, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset/Solna, samordnare för klinisk allergiforskning inom CFA (centrum för allergiforskning) Yvonne Hyllensved, barnallergisjuksköterska, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge Marina Jonsson, barn- och allergisjuksköterska, Barn och ungdomsmottagningen (BUMM) Jakobsbergs sjukhus Eric Kusoffsky specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, BLM Nacka sjukhus Gerd Larsson, distriktssköterska, Ekerö vårdcentral Anders Lindfors, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Solna Louise Lindgren, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, BUMM Jakobsbergs sjukhus Gunnar Lilja, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Barnallergimott. Sachsska barnsjukhuset Christer Norman, specialist i allmänmedicin, Salems vårdcentral Alberto Osario, specialist i allmänmedicin, Jakobsbergs sjukhus

14 Pär Stjärne, specialist i ÖNH-sjukdomar, överläkare, ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge Elisabet Svensson, specialist i allmänmedicin, Vårby vårdcentral Päivi Söderman, specialist i barnmedicin och barnallergologi, bitr. överläkare, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge, representant för LÄKSAK, expertgruppen för luftvägs- och allergisjukdomar, Stockholm Carl-Fredrik Wahlgren, specialist i hudsjukdomar, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset/Solna Magnus Wickman, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Centrum för Folkhälsa, Stockholm Tryggve Årman, specialist i barnmedicin, överläkare, BLM Huddinge Vårdprogrammet har förankrats i primärvården i Sydvästra Stockholm i projektet Allergicentrum Syd. Vårdprogrammet godkändes av Stockholms Medicinska råd den 15 december Vårdprogrammets nätversion uppdateras fortlöpande. Den tryckta versionen kommer att nytryckas senast under Ansvarig för uppdatering och revidering av vårdprogrammet är ordförande i specialitetsrådet Barn och ungdom

15 I. ALLMÄN DEL Våra barn med allergi och astma - att vara patient Britta Andersson, Patientföreningen Astma- och allergiförbundet Våra barn med allergi och astma Nästan fyra av tio barn har någon allergisk sjukdom under sin uppväxttid och de utgör den absolut största patientgruppen bland barn i Stockholms län. Att så många barn har någon form av allergi och att de allergiska sjukdomarna fortfarande ökar är tillräckligt dramatiskt och borde uppmana till kraftfulla insatser för att förebygga och lindra. Men det finns en risk att allergier hos barn är så vanligt att det i sig minskar dramatiken kring siffrorna. Det är också ett problem att allergisjukdomarna är så komplexa och påverkas av så många olika faktorer. Samhällets kostnader för de allergiska sjukdomarna ökar i takt med allergiökningen. Varje landsting och kommun som satsar på att förebygga och lindra allergier kan därför räkna med att det på sikt lönar sig mångdubbelt. Ett samlat vårdprogram för barn och ungdomar med allergi och/eller astma i Stockholms län är ett glädjande inslag i en sådan satsning. Särskilt viktiga är förslagen om samverkan inom vården med allergiteam, kunskapsöverföring och särskilda allergimottagningar i primärvården. En vidareutveckling skulle vara allergicentra med inriktning mot såväl vård som klinisk forskning och utbildning samt allergikonsulenter och utbyggda kontakter med förskola och skola. Det finns anledning att också med tillfredsställelse se fram mot en ökad vaccinationsverksamhet mot allergi

16 Patientutbildning/föräldrautbildning Att möta barn med kroniska sjukdomar på ett professionellt sätt är att hela tiden se barnet och barnets behov, inte bara sjukdomen. Hur barnet bemöts påverkar barnets syn på sig själv. Är jag ett astma/allergibarn eller är jag ett barn som också har astma/allergi? Ett bra sätt att stödja familjen är att ordna föräldragrupper och barngrupper. Dessa kan börja som astma/allergi/eksemskola för att sedan övergå i diskussions/ kontaktgrupper. Genom att möta andra i liknande situation och själv kunna dela med sig av erfarenheter och tips, skapas en effektiv stödgrupp som kan leva vidare på egen hand. Astma- och Allergiföreningen I Stockholms län finns 12 Astma- och Allergiföreningar och en länsförening. Som patientorganisation är det vår uppgift att påverka samhället så att våra medlemmar får tillgång till god vård och bra miljöer för att underlätta och förebygga allergibesvär. Att vård ska ges på lika villkor oavsett var man bor och med hög kvalitet och respekt för den enskildes behov är ett självklart krav. Allergiföreningens uppgift är också att stödja medlemmarna i deras vardagsliv. Därför erbjuds olika aktiviteter i grupp, inte minst för föräldrar och barn. Ibland sker det i form av gemensamma utflykter, resor eller lek och träning i gymnastiksal eller bassäng. Genom extra städning och rening med mindre klor blir dessa tillgängliga för många känsliga barn. Vuxna medlemmar erbjuds allt från magdans och Qigong till studiegrupper kring t ex Att leva med kronisk sjukdom (www.astmastockholm.se). Tidningen Länssvalan ges ut fyra gånger per år och innehåller artiklar om aktuella allergiämnen, tips och idéer, matrecept, barnsida, läkarspalt och rapporter om vad som varit och är på gång runt om i länet. Sommarläger på Assö Stockholms läns Astma- och Allergiförening har i snart 30 år anordnat sommarläger för barn med astma och allergi. För barn mellan 11 och 14 år anordnas seglarläger under två sommarveckor på Assö/Barnens Ö. För barn mellan 7 och 10 år erbjuds en vecka i samma miljö. I fin skärgårdsmiljö erbjuds segling och andra båtsporter, bad och lek. Barnen bor i

17 sanerade och välutrustade hus. Med på lägren finns läkare och sjuksköterskor för barnens säkerhet. Lägrets kock lagar god mat till alla, vad man än är allergisk mot. Men allergierna står i övrigt inte i fokus. Här är ingen annorlunda för att man behöver ta sin medicin. Här är alla allergiska, även ledarna, som själva vet att allergi inte är något hinder för att kunna delta i lägrets alla aktiviteter (www.asso.nu). Stockholms läns Astma- och Allergifond Fondens medel består av gåvor från allmänheten och delas ut till forskning och till lägerverksamhet. Medlen är begränsade och kan sökas för projekt inom länet och av medlemmar för deltagande i lägerverksamhet. Ansökningarna prövas i en fondstyrelse. Allergiombud i skolan Astma- och Allergiförbundet inbjöd under Allergiåret 95 intresserade att anmäla sig som allergiombud i skolan. Intresset var glädjande stort och fortfarande finns många ombud i skolor runt om i länet. Allergiombudens uppgift är bl.a. att vara stöd för barn och föräldrar med olika allergiproblem inom skolan och att hjälpa till med information och utbildning till skolpersonal och skolbarnen

18 Kartläggning och analys Omfattning I Stockholm med omnejd finns ca barn under 18 år (SCB). Antalet barn med allergiska sjukdomar har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Cirka % av alla barn uppvisar under sin uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar barn i Stockholmsregionen. Detta medför att barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. Allergiutveckling hos barnen i Stockholm följs dessutom i flera omfattande epidemiologiska undersökningar, t ex BAMSE-studien, Rapporten Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, m fl. (6,7,8). År 2001 var astma med en andel av 2.1 %, den sjätte vanligaste diagnosen i öppenvården som helhet (samtliga åldrar). Upp till 25 % av småbarn och förskolebarn har eller har haft infektionsutlösta astmasymptom. Förekomst av astma i skolåldern beräknas till 6-8 %. Prognosen för spädbarn med infektionsastma och samtidigt tecken på allergi är sämre än för spädbarn med enbart infektionsastma. Detta talar för att astma hos barn inte är en enhetlig sjukdom. Barn i skolåldern med astma behåller ofta sin sjukdom upp i vuxen ålder. Svår astma föreligger hos ca 10 % av barnen med sjukdomen. Eksem förekommer hos upp till 20 % av alla småbarn och därefter hos 15 % av alla skolbarn. Hos ca 5 % av dem som har eksem är eksemet svårt och hos 30 % är det kombinerat med födoämnesallergi och kräver därför kunskap om allergi, hudsjukdomar och speciell uppfödning för att handläggas på ett acceptabelt sätt. Bland barn med födoämnesallergi med eller utan eksem övergår % i luftvägsallergi med astma och/eller allergisk rinokonjunktivit (hösnuva) i högre ålder. Förekomsten av allergiska ögon- och näsbesvär bland barn och ungdomar har skattats till %. Från skolåldern blir det också allt mer motiverat

19 att erbjuda s.k. specifik immunterapi (SIT) eller allergivaccination, tidigare kallad hyposensibilisering. Detta är en behandling som ger bestående effekt och kan förhindra utveckling av astma med upp till 50 % hos barn med t ex pollenallergi (9). Behandlingen minskar patientens lidande och ger sannolikt samhällsekonomiska vinster på lång sikt. Primär allergiprevention, dvs åtgärder för att förhindra uppkomsten av allergisk sjukdom hos barn, är mycket angeläget. Även bland experter finns dock en del olika uppfattningar avseende de råd och rekommendationer som kan ges till barn, ungdomar och deras föräldrar. Vi kan i dag inte säkert förebygga allergi men aktuell forskning talar för att det är möjligt att senarelägga debut, reducera allvarlighetsgrad och minska risken för fortsatt utveckling av allergisjukdom, dvs det som kallas den allergiska marschen (6, 9 samt kapitel om prevention i detta vårdprogram sidan 41). Primär allergiprevention sprids huvudsakligen via BVC, primärvård och skolhälsovård. Det finns ett stort behov av att inom landstinget samordna information och utbildning inom detta område

20 Hälsoekonomi Kostnader De samhällsekonomiska kostnaderna för astma och allergi hos barn utgörs dels av direkta kostnader, dvs kostnader för läkemedel och sjukvård, men även av indirekta kostnader för förlorad produktion till följd av föräldrarnas frånvaro från arbetet och barnens skolfrånvaro. Därtill kommer även psykosociala kostnader för mänskligt lidande, vilka dock ofta utelämnas då dessa kostnader är svåra att beräkna. Enligt Läkemedelsverket beräknas de direkta kostnaderna för astma till flera miljarder kronor per år, eller ca 1 % av de totala kostnaderna för samtliga sjukdomar (3). Det finns relativt lite information om ekonomiska aspekter på barnallergisjukvården i Sverige. Tillgängliga erfarenheter grundar sig huvudsakligen på data för barn med astma. Sedan mitten av 1980-talet har det skett en dramatisk minskning av antalet inläggningar på sjukhus av barn med astma i Stockholmsregionen (gäller ej förstagångsinläggning på sjukhus). Denna utveckling har framför allt tillskrivits den ökade användningen av inhalationssteroider. En bidragande förklaring kan också vara en förbättrad patientutbildning. Minskningen av antalet vårddagar på sjukhus som ses hos de äldre barnen, ses inte hos de yngre (dvs åldersgrupperna 0-4 år). I Stockholm har även rapporterats regionala skillnader för inläggning av småbarn med andningsbesvär på sjukhus med högre inläggningsfrekvens i södra än i norra Stockholm. Detta återspeglar sannolikt sociala skillnader. I Finland publicerades 1999 en rapport om slutenvårdskostnader för barn med astma. För barn i åldersgruppen 2-5 år var kostnaden 1,12 miljoner euro och motsvarande kostnad i åldersgruppen 6-14 år var 0,86 miljoner

21 euro. Beräkningen per capita visade att slutenvårdskostnaderna för barn i åldergruppen 2-5 år var tre gånger högre än i den äldre åldersgruppen. Med tanke på att antalet inlagda barn på sjukhus per 1000 barn i respektive åldersgrupp var relativt jämförbara med svenska siffror, torde de finska beräkningarna även ha relevans för svenska förhållanden. Minskningen av kostnader för akut inläggning av barn med astma på sjukhus har skett till priset av ökande medicinkostnader. År 2001 uppgick kostnader för astmaläkemedel till ca 120 miljoner kr för barn. Kostnaden var något högre i åldersgruppen 2-4 år än 5-18 år och lägst i åldersgruppen 0-1 år. Ulf Persson vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund genomförde 1993 en beräkning av kostnaderna för astma i Sverige. De indirekta kostnaderna för vård av barn med astma till uppgick då till 183 miljoner kr (motsvarande siffra för vuxna var 3061 miljoner kr). Aktuell beräkning saknas, men en ökande population av barn med astma gör att det är troligt att även de indirekta kostnaderna har ökat. Tack vare effektiv eksembehandling kan numera eksembarn skötas i hemmet. Slutenvård är ovanlig. Eksem-skola innebär ett stort stöd till föräldrar och barn för att de själva skall kunna klara behandlingen (10). För skolbarn med astma har långtidsuppföljning (upp till 35 års ålder) visat att 78 % av dem behåller astman upp i vuxen ålder och att rökning och pälsdjursallergi är faktorer som förvärrar prognosen (11). Det är därför mycket viktigt att barn och tonåringar med astma tas om hand optimalt, annars är sannolikheten stor att en del av dem i vuxen ålder kommer att ha en ökad sjuklighet i lungsjukdomar och en nedsatt lungfunktion. Vilka konsekvenser detta skulle kunna få för samhället i form av nedsatt arbetsförmåga och ökade sjukvårdskostnader går för närvarande inte att överblicka, men det är visat att astma är en viktig orsak till sjukskrivning och att tillståndet ofta är underdiagnostiserat (12)

22 Vad är kostnadseffektivt? Kostnadseffektivitet är ett relativt begrepp. Det måste alltid värderas i relation till annan behandling eller annan resursanvändning. Inom flera områden saknas dock evidens. Patientutbildning är kostnadseffektivt God patientutbildning ger ökad kunskap, compliance (följsamhet till behandling) och trygghet, dessutom medför detta minskad sjuklighet och sjukvårdskonsumtion samt minskad inläggningsfrekvens på sjukhus. Flera studier har visat att en ökad utbildningsinsats har givit minskade kostnader för astmavård. Eksemskola har också visats vara kostnadseffektivt. Behandling med glukokortikoider är kostnadseffektivt Ett stort antal kontrollerade studier visar att användning av inhalationssteroider resulterar i bättre astmakontroll, mindre luftrörskänslighet, färre besök på akutmottagning och minskad inläggningsfrekvens på sjukhus för astma, samt bättre livskvalitet. Biverkningar av inhalationssteroider ses mycket sällan när normala doser används. Det gör att risk/nyttoförhållandet måste bedömas som mycket gott. God eksembehandling med mjukgörande och lokala glukokortikoider är också kostnadseffektivt. Specifik Immunterapi (SIT) är kostnadseffektivt SIT är en behandling som ger bestående effekt och kan förhindra utveckling av astma med upp till 50 % hos barn med t ex pollenallergi. Behandlingen minskar patientens lidande och ger sannolikt samhällsekonomiska vinster på sikt (9)

23 Nuvarande organisation Sjukhusanslutna barnallergimottagningar Barnallergologisk verksamhet bedrivs på barnklinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge/Solna) och Sachsska Barnsjukhuset. I denna verksamhet sköts 5 10 % av barnen med astma. Innehållet i verksamheten är till nästan alla delar likartat vid de tre enheterna. På de sjukhusanslutna mottagningarna prioriteras: Barn med nydebuterad astma som fordrar snabbt insättande av medicinering Barn med kronisk och svårbehandlad astma Barn med svårbehandlade eksem Barn med multipla födoämnesallergier Barn som genomgår specifik immunterapi (allergivaccination) Barn med astma och multipel svår allergi Barn med astma och allergisjukdom samt annan svår kronisk sjukdom som sköts på samma klinik Barn med svåra allergiska allmänreaktioner anafylaxi Barn med svår urtikaria (nässelutslag) och/eller angioödem (svullnader) Barn med svåra överkänslighetsreaktioner på vaccinationer och/eller läkemedel På dessa mottagningar finns även ökade möjligheter till diagnostik med t ex provokationer och metodik för mer komplicerad lungfysiologisk utredning. Allergiteam På de sjukhusanslutna mottagningarna arbetar man i allergiteam. Teamet leds av barnläkare med grenspecialiteten barn- och ungdomsallergologi. I teamet ingår även allergiutbildad barnsjuksköterska, sjukgymnast, kurator, dietist och barnpsykiater/psykolog. Viktigt samarbete finns även med andra specialister (hudläkare, ÖNH-läkare och barngastroenterolog)

24 Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM På barnläkarmottagningarna i öppen vård (BLM/BUMM) utgör barn med astma och allergier % av besöken. Några av barnläkarna i öppen vård är även specialister i barnallergologi. Flera av barnsjuksköterskorna har genomgått Karolinska Institutets kurs i allergologi för sköterskor (motsvarande 10 högskolepoäng). Flertalet BLM/BUMM har spirometer (ett instrument för utredning av lungfunktion) och kan utföra olika allergitester. Det är viktigt att mer omfattande allergidiagnostik, miljöanalyser och miljörådgivning genomförs av barnallergolog eller barnläkare med goda kunskaper inom allergologi på sjukhusansluten barnmottagning eller BLM/BUMM. Sjukhusanslutna hudmottagningar Hudläkare kan bidra med stor kunskap om eksem och urtikaria (nässelutslag). De erbjuder eksemskola där man bl a går igenom smörjteknik med familjen. Barn med svårt eksem kan få behandling med kalibad och/eller ljusterapi. Vid misstanke om kontakteksem kan även lapptest (epicutantest) utföras. På de sjukhusanslutna barnallergimottagningarna finns samarbetsmottagning med barnallergolog och hudläkare 1-2 gånger per månad för de svårast allergiskt sjuka barnen med besvärligt eksem eller urtikaria. Primärvård Här sköts huvudsakligen barn med enklare allergier, såsom okomplicerade eksem och riniter, kontroll efter 1-2:a obstruktiva bronkiten hos småbarn, lindrig säsongs- och infektionsastma hos skolbarn etc. Hur många barn med astma som sköts av allmänläkare beror på intresse och kunskaper hos respektive läkare, vilket kan variera inom samma vårdcentral och mellan olika vårdcentraler. Enligt en enkätundersökning år 2000 fanns i Stockholm tillgång till särskilt astmainriktad allmänläkare hos 42 % och astmasjuksköterska hos 58 % av vårdcentralerna, men det är inte känt hur många av dem som har barnkompetens. Av mottagningarna uppgav 59 % att de hade spirometer. På närakuter och på flertalet

25 vårdcentraler kan akutbehandling av astma för barn erbjudas. Svårare fall skickas dock alltid direkt till barnakutmottagningarna på sjukhusen. Överföring till vuxenvård Överföring av tonåringar till vuxenvård är en viktig uppgift för allergisjukvården. Under det senaste året har antalet tonåringar med astma som sökt akut och blivit inlagda akut på sjukhus ökat i antal. Detta kan tyda på att vi har en grupp äldre barn och ungdomar med astma som inte adekvat tas om hand av sjukvården. Ungdomar Det är viktigt med en god överföring av tonåringar med astma och allergi till vuxenvård

26 Prioritering Samverkan i nätverk Allergier hos barn kan ta sig olika uttryck i olika åldrar och variera i svårighetsgrad. För vården av barn med astma och allergi i Stockholm anser vi att det finns några viktiga områden som bör lyftas fram och utvecklas vidare. Vad skall vi prioritera? Vidareutveckla väl fungerande nätverk o Sjukhusanslutna barnallergimottagningar o Barnmottagningar i öppenvård BLM/BUMM o Primärvård o Prevention (MVC, BVC, förskola, skola) Astmamottagningar i primärvården Astmasjuksköterskorna - viktig resurs på alla vårdnivåer Utbildning av vårdkedjan Öka tillgängligheten för immunterapi Överföring av tonåringar till vuxenvård SAMVERKAN Barnläkare i öppen vård Specialistmott. på sjukhus BARNET Förskola/Skola BVC/SHV Primärvård

27 Vi vill arbeta för ett väl fungerande nätverk: Sjukhusanslutna barnallergimottagningar Dessa mottagningar bör fungera som kunskapscentrum för sjukvårdsområdena och remissinstans för diagnostik av oklara fall, samt ansvara för vården av de svårast sjuka patienterna. På de sjukhusanslutna barnallergimottagningarna är arbetet i allergiteamet mycket viktigt och bör förstärkas. Barn med svår multipel allergisk sjukdom har en tuff tillvaro på många sätt. För att förbättra deras hälsa och livskvalitet behövs ett nära teamsamarbete. Här bör också utveckling av nya behandlings- och utredningsrutiner utvärderas, samt utvecklingsprojekt initieras, gärna i samarbete med övriga i vårdkedjan (BLM/BUMM och primärvård). Allergiteamet på barnkliniken Teamen leds av en barnläkare med grenspecialiteten barn- och ungdomsallergologi. I teamet ingår allergiutbildad barnsjuksköterska, sjukgymnast, kurator, dietist och barnpsykiater/psykolog. Dessutom behövs en allergikunnig sjuksköterska (allergikonsulent) som kan arbeta mobilt, dvs göra hembesök för miljöundersökning, besöka förskola / skola för att till personal lära ut astmabehandling och/eller allergibehandling, ffa för de barn som kan få livshotande reaktioner. Nära samarbete behövs med andra specialister, ffa hudläkare, ÖNH (Öron-näsa-hals)-läkare, barngastroenterolog och lungfysiolog. För den sjukhusanslutna barnallergologiska vården skulle ca besök per år behövas för att täcka behovet av att se de svårast sjuka allergibarnen 2-3 ggr/år. Specifik Immunterapi - Allergivaccination Allergivaccinationsverksamheten bör utvidgas. Kapaciteten på länets tre barnallergimottagningar är idag ca besök inklusive behandlingen med specifik immunterapi. Den sistnämnda tar för närvarande ca besök i anspråk och borde utökas till besök/år. Minst 10 % av alla

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Peter Meyer Överläkare, Barnallergolog Sus, Lund Peter Meyer 2013-03-06 1 Disposition Barn och ungdomar Hur utreda misstänkt astma Gränssnitt PV vs barnläkare/barnallergolog

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Underhållsbehandling av astma hos barn

Underhållsbehandling av astma hos barn 1(8) Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion

Läs mer

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens

Läs mer

Astma hos barn- en sjukdom?

Astma hos barn- en sjukdom? -aktuella behandlingsrekommendationer Ann Olsson Barnallergolog NÄL - en sjukdom? Olika fenotyper- olika kliniska varianter Infektionsastma Äkta astma BPD-astma 1 Infektions astma-förkylningsastma Drabbar

Läs mer

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011 EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European

Läs mer

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium

Läs mer

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Astma hos vuxna Stockholms läns landsting 2004 Regionalt Vårdprogram Astma hos vuxna Rapporten är framtagen av Victoria Strand Gunnar Bylin ISBN 91-85209-41-7

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 2014-04-08 Pollenallergi Bästa omhändertagande april 2014 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och Lung Allergikliniken Karolinska universitetssjukhuset

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

Sammansättning av teamet

Sammansättning av teamet Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser

Läs mer

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Astma KOL Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan

Läs mer

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Anafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.

Anafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Hur många har astma i Sverige? Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Astma har väl ingen dött av? Alf Tunsäter 13% 11% 9% 7,5% Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Referens:

Läs mer

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.

Läs mer

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Nya na&onella riktlinjer för astma Höstmötet, Tylösand 4 september 015 Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Gunilla Hedlin, Göran Wennergren Stockholm och Göteborg I november 014 publicerade Socialstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2015 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Nasala steroider Astma och

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012

Minnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012 Minnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012 Deltagande på allergironden var 9 läkare och 2 sjuksköterskor Tack Rågsveds vårdcentral för att vi kunde vara

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden hos Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Minnesanteckningar från allergironden hos Familjeläkarna i Saltsjöbaden Minnesanteckningar från allergironden hos Familjeläkarna i Saltsjöbaden Ämnet för dagen var barnastma och Gunnar Lilja barnläkare Sachsska barnsjukhuset gick igenom sitt kompendium om barnastma, utredning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Att utveckla astmamottagningar vid vårdcentraler

Att utveckla astmamottagningar vid vårdcentraler Att utveckla astmamottagningar vid vårdcentraler projekt för verksamhetsutveckling i lokalt nätverk inom Stockholms läns landsting Rapport från Arbets- och miljömedicin 2004:1 Ann-Charlotte Egmar, Inger

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nya behandlingsschema de senaste åren

Nya behandlingsschema de senaste åren Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Rollfördelning och organisation

Rollfördelning och organisation Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning 8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012 http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Akuta allergiska reaktioner adrenalin Adrenalin Mylan (i.m.) adrenalin Anapen, Anapen Junior Nytt adrenalin

Läs mer

Barn- och ungdomsallergologi

Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsallergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för vård och omhändertagande av barn och ungdomar med adrenalin som anafylaxiprofylax i Jönköpings län

Gemensamma riktlinjer för vård och omhändertagande av barn och ungdomar med adrenalin som anafylaxiprofylax i Jönköpings län Gemensamma riktlinjer för vård och omhändertagande av barn och ungdomar med adrenalin som anafylaxiprofylax i Jönköpings län Ett samarbete mellan barnspecialistvård, primärvård, barnhälsovård och skolhälsa

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT

-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT KASIT -Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi Rapport från arbetsgruppen för KASIT Arbetsgruppen har delat in arbetat i en allmän del och en specifik del. Den allmänna delen är tänkt som uppföljnings

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Minnesanteckningar från allergirond på Hallonbergens Vårdcentral den 7/10 2013

Minnesanteckningar från allergirond på Hallonbergens Vårdcentral den 7/10 2013 Minnesanteckningar från allergirond på Hallonbergens Vårdcentral den 7/10 2013 Deltagare: Mötet representerades av 11 deltagare totalt. Från den egna vårdcentralen samt Hälsans och Spånga Vårdcentral 4

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Ett pilotprojekt med genusperspektiv Kvinnor i fokus konferens om sjukskrivning 13-14 okt 2009 1 52 47 42 37 32 27 22 Utvecklingen av ohälsotalet

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Allergiker i kollektivtrafiken

Allergiker i kollektivtrafiken Att: Landsting Kommuner Reseföretag Allergiker i kollektivtrafiken För att underlätta för er som ansvarar för miljön på tåg, buss, flyg, båt och färdtjänst har Astmaoch Allergiförbundet sammanställt en

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Ditt tentamensnummer. 1. Vilken diagnos bör du i första hand misstänka? (1 p)

Ditt tentamensnummer. 1. Vilken diagnos bör du i första hand misstänka? (1 p) Du gör AT på vårdcentral. En 20-årig kvinna söker pga intensivt kliande utslag. Började med kliande fläckar i båda armvecken för en månad sedan. Blivit mycket värre senaste veckan. Svårt att sova pga klåda.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Stöd för styrning och ledning Remissversion Artikelnummer 2014-11-18 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2014 Förord I dessa nationella

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte

Protokoll från styrelsemöte Protokoll från styrelsemöte Datum: 160211-160212 Plats: Stockholm Närvarande: Ann-Britt Zakrisson ordförande, Pia Kalm-Stephens mötessekreterare, Margareta Eriksson, Kerstin Sundell-Bergström, Therese

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Riktlinjerna vänder sig i första hand till politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer samt andra yrkesverksamma inom hälso-och sjukvården. De innehåller rekommendationer för alla åldersgrupper inom

Läs mer

Anafylaxibehandling med Adrenalinpenna

Anafylaxibehandling med Adrenalinpenna Dokumentets Titel Ägare: Barn- och ungdomsmedicin Framtaget av: Projektgrupp i samarbete, reviderat av Katarina Olsson, Jan Svedmyr, Anna Hellström Gäller för: BUM, primärvård, barn- och skolhälsovård

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer