Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006

2 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen av Anne Kihlström och Asta Sigurbrandsdottir ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

3 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställarna. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården

4 Förord Barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. Nästan fyra av tio barn har under sin uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar barn i Stockholmsregionen. Med kunskapsbaserade och ändamålsenliga åtgärder för att förhindra och behandla astma och allergier hos barn kan goda effekter nås både beträffande barnets hälsa och för hälsoutvecklingen i vuxenåldern. Det regionala vårdprogrammet Allergi och astma hos barn och ungdomar har tagits fram inom det Medicinska programarbetet och arbetet har engagerat ett brett nätverk av barnläkare och sjuksköterskor i sluten och öppen vård varav flertalet även specialister i barnallergologi, allmänläkare, patientföreningen m fl. Nuvarande organisation för vård av barn med astma och allergier beskrivs och idéer om en vidareutveckling av existerande nätverk med målet bättre samverkan lyfts fram. Den kliniska delen innehåller konkreta behandlingsrekommendationer som vi är övertygade kommer att göra omhändertagandet av barn med astma och allergier säkrare och mer enhetligt i Stockholms län. Vi tackar arbetsgruppen för ett utmärkt arbete och förväntar oss att detta vårdprogram blir ledstjärnan i omhändertagandet av barn med astma och allergier varhelst de tas emot i hälso- och sjukvårdssystemet i Stockholms läns landsting. Stockholm i augusti 2006 Lars-Bertil Arvidsson Göran Stiernstedt Anna-Stina Nordmark- Nilsson utvecklingsdirektör bitr landstingsdirektör bitr landstingsdirektör - 3 -

5 - 4 -

6 Innehållsförteckning FÖRORD...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...5 INLEDNING...11 I. ALLMÄN DEL...14 VÅRA BARN MED ALLERGI OCH ASTMA - ATT VARA PATIENT..14 KARTLÄGGNING OCH ANALYS...17 OMFATTNING...17 HÄLSOEKONOMI...19 KOSTNADER...19 VAD ÄR KOSTNADSEFFEKTIVT?...21 NUVARANDE ORGANISATION...22 Sjukhusanslutna barnallergimottagningar...22 Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM...23 Sjukhusanslutna hudmottagningar...23 Primärvård...23 Överföring till vuxenvård...24 PRIORITERING SAMVERKAN I NÄTVERK...25 Sjukhusanslutna barnallergimottagningar...26 Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM...27 Primärvård...27 Tonåringar...28 Prevention...28 UTBILDNINGSBEHOV...29 KONSEKVENSANALYS...30 RÄTT VÅRDNIVÅ

7 Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering Vertikal verksamhetsbeskrivning VVB Vårdnivåer och riktlinjer KVALITETSMÅTT Checklistor och kvalitetsindikatorer Checklistor Kvalitetsindikatorer II. KLINISK DEL DEFINITIONER, PREVENTION, UTREDNING, BEHANDLING OCH VÅRDNIVÅER ALLERGI INLEDNING PREVENTION GÅR DET ATT FÖREBYGGA ALLERGIER? VILKA RÅD SKALL VI GE?...41 EKSEM DEFINITION KLINISK BILD HANDEKSEM ORSAK UTLÖSANDE ELLER FÖRSÄMRANDE FAKTORER UTREDNING BEHANDLING Information Mjukgörande medel Lokala glukokortikoider Lokala kalcineurinhämmare Antihistamin Kalibad Medel mot hudinfektioner Ljusbehandling Systemisk behandling PROGNOS EKSEM VÅRDNIVÅER ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT (RK) INTERMITTENT ELLER SÄSONGBUNDEN ALLERGISK RK

8 Pollenallergi...57 Mögelallergi...58 PERSISTERANDE ALLERGISK RK...58 Pälsdjursallergi...58 Kvalsterallergi...59 UTREDNING...60 BEHANDLING...60 PROGNOS...61 SPECIFIK IMMUNTERAPI (SIT)...61 ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT - VÅRDNIVÅER...62 ASTMA...63 DEFINITION...63 OBSTRUKTIV BRONKIT...64 INFEKTIONSASTMA OCH ÖVRIG ICKE-ALLERGISK ASTMA...64 ALLERGISK ASTMA...65 OSPECIFIKA FAKTORER OCH ANSTRÄNGNINGSUTLÖSTA BESVÄR...65 DIAGNOSTIK...66 KLASSIFICERING AV SVÅRIGHETSGRAD...69 PROGNOS...69 UNDERHÅLLSBEHANDLING AV ASTMA...69 Underhållsbehandling...70 Sjukgymnastik...74 Läger för barn och ungdomar med astma i Stockholms län...75 ASTMA - VÅRDNIVÅER...75 Överföring till vuxenvård...76 AKUT ASTMAANFALL...76 Symptom på akut astma hos barn...76 Behandling av akut astma hos barn översikt...77 BEHANDLING AV AKUT ASTMA...78 Oxygen...78 Salbutamol...78 Adrenalin...79 Ipratropiumbromid...79 Glukokortikoider...80 Teofyllin...80 Övrig behandling (på sjukhus)...81 FÖDOÄMNESALLERGI...83 SYMPTOM...84 PROGNOS

9 UTREDNING OCH BEHANDLING FÖDOÄMNESREAKTIONER - VÅRDNIVÅER AKUT ALLERGISK OCH ANAFYLAKTISK REAKTION BEHANDLING AV AKUT ANAFYLAXI Övrig behandling (på sjukhus) UPPFÖLJNING ANAFYLAKTISKA REAKTIONER - VÅRDNIVÅER URTIKARIA OCH ANGIOÖDEM AKUT URTIKARIA KONTAKTURTIKARIA FYSIKALISK URTIKARIA KRONISK URTIKARIA ANGIOÖDEM BEHANDLING AV AKUT URTIKARIA OCH/ELLER ANGIOÖDEM BEHANDLING AV FYSIKALISK OCH/ELLER KRONISK URTIKARIA PROGNOS URTIKARIA - VÅRDNIVÅER INSEKTSALLERGI UTREDNING BEHANDLING INSEKTSREAKTIONER - VÅRDNIVÅER LÄKEMEDELSREAKTIONER Penicillinreaktioner UTREDNING Anamnes Pricktest / Specifikt IgE Peroral provokation Varningsmärkning Reaktioner på andra antibiotika LÄKEMEDELSREAKTIONER - VÅRDNIVÅER BILAGA 1. VERTIKAL VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR VÅRD AV BARN MED ASTMA BILAGA 2. PRAKTISK HANDLEDNING FÖR SJUKSKÖTERSKOR VID VÅRD AV ALLERGI OCH ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR

10 SJUKSKÖTERSKAN HAR EN VIKTIG ROLL ASTMA ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT EKSEM FÖDOÄMNESALLERGI Checklista för information och undervisning om adrenalin i autoinjektor och akutschema BILAGA 3. KLASSIFICERING AV ASTMA-SVÅRIGHETSGRAD Klassificering av astma hos barn över 2 års ålder med hänsyn till symptom och medicinering Svårighetsgrad och behov av medicinering Astmasymptom BILAGA 4. KLASSIFICERING AV EKSEM-SVÅRIGHETSGRAD ENLIGT SCORAD BILAGA 5. SKRIFTLIG PATIENTINFORMATION BILAGA 6. DIAGNOSER LATHUND FÖR KLASSIFIKATIONER ENLIGT ICD BILAGA 7. CHECKLISTOR BILAGA 8. SVENSKA BARNLÄKARFÖRENINGENS SEKTION FÖR BARNALLERGOLOGI. AKTUELLA STENCILER UTGIVNA BILAGA 9 WEBB-LÄNKAR REFERENSER

11 - 10 -

12 Inledning Ett regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med allergi och/eller astma i Stockholms län har tagits fram inom ramen för medicinska programarbetets programområde för barnsjukvård. Programmet är uppdelat i två delar. Del I utgörs av en allmän del och del II av de kliniska riktlinjerna. Syftet med vårdprogrammet är att det skall utgöra en gemensam grund för förebyggande arbete, utredning och behandling enligt bästa tillgängliga vetenskap och beprövad erfarenhet i överensstämmelse med Nationella riktlinjer och rekommendationer från Stockholms läkemedelskommitté LÄKSAK. Det skall även underlätta samarbetet mellan olika vårdinstanser, så att alla patienter i denna sjukdomsgrupp blir väl omhändertagna. Vårdprogrammet riktar sig främst till personal som arbetar med denna grupp inom såväl primär- som specialistvård. Det kan även läsas av patienter och närstående. Innehållet i det regionala vårdprogrammet är också tänkt att kunna användas av tjänstemän i beställar- och produktionsorganisationerna i planering, avtal och uppföljning. I den allmänna delen (del I) finns en introduktion av patientföreningen, kartläggning och analys med hälsoekonomi, beskrivning av nuvarande organisation och behov av framtida prioriteringar, vertikal verksamhetsbeskrivning för vård av barn med astma i Stockholm och förslag till kvalitetsmått. I den kliniska delen (del II) finns avsnitt om allergidiagnostik, prevention, rekommendationer för utredning och behandling, vårdnivåer, praktisk handledning för sjuksköterskor, patientinformation, mm. Som underlag har bland annat använts: Fokusrapporten Fyra kronikergrupper inom barnsjukvården: Kapitlet om barnastma (1)

13 Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och KOL 2004 (2) Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av astma rinit och eksem (3,4,5) Allergi och astma hos barn (6) Övriga referenser sidan 137 Huvudförfattare för arbetet har varit: Anne Kihlström, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Barnallergimottagningen Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge Asta Sigurbrandsdottir, specialist i barnmedicin och barnallergologi, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge samt överläkare Barnläkarmottagningen (BLM) Södertälje sjukhus Arbetsgrupp och förankring: Britta Andersson, Patientföreningen Astma och Allergiförbundet Ulla-Britt Andersson, barnallergisjuksköterska, BLM Hallunda Anna-Karin Eklund, barnallergisjuksköterska, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Solna. Representant för ASTA (allergisjuksköterskornas förening) Gunilla Hedlin, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset/Solna, samordnare för klinisk allergiforskning inom CFA (centrum för allergiforskning) Yvonne Hyllensved, barnallergisjuksköterska, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge Marina Jonsson, barn- och allergisjuksköterska, Barn och ungdomsmottagningen (BUMM) Jakobsbergs sjukhus Eric Kusoffsky specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, BLM Nacka sjukhus Gerd Larsson, distriktssköterska, Ekerö vårdcentral Anders Lindfors, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Solna Louise Lindgren, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, BUMM Jakobsbergs sjukhus Gunnar Lilja, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Barnallergimott. Sachsska barnsjukhuset Christer Norman, specialist i allmänmedicin, Salems vårdcentral Alberto Osario, specialist i allmänmedicin, Jakobsbergs sjukhus

14 Pär Stjärne, specialist i ÖNH-sjukdomar, överläkare, ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge Elisabet Svensson, specialist i allmänmedicin, Vårby vårdcentral Päivi Söderman, specialist i barnmedicin och barnallergologi, bitr. överläkare, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge, representant för LÄKSAK, expertgruppen för luftvägs- och allergisjukdomar, Stockholm Carl-Fredrik Wahlgren, specialist i hudsjukdomar, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset/Solna Magnus Wickman, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, Centrum för Folkhälsa, Stockholm Tryggve Årman, specialist i barnmedicin, överläkare, BLM Huddinge Vårdprogrammet har förankrats i primärvården i Sydvästra Stockholm i projektet Allergicentrum Syd. Vårdprogrammet godkändes av Stockholms Medicinska råd den 15 december Vårdprogrammets nätversion uppdateras fortlöpande. Den tryckta versionen kommer att nytryckas senast under Ansvarig för uppdatering och revidering av vårdprogrammet är ordförande i specialitetsrådet Barn och ungdom

15 I. ALLMÄN DEL Våra barn med allergi och astma - att vara patient Britta Andersson, Patientföreningen Astma- och allergiförbundet Våra barn med allergi och astma Nästan fyra av tio barn har någon allergisk sjukdom under sin uppväxttid och de utgör den absolut största patientgruppen bland barn i Stockholms län. Att så många barn har någon form av allergi och att de allergiska sjukdomarna fortfarande ökar är tillräckligt dramatiskt och borde uppmana till kraftfulla insatser för att förebygga och lindra. Men det finns en risk att allergier hos barn är så vanligt att det i sig minskar dramatiken kring siffrorna. Det är också ett problem att allergisjukdomarna är så komplexa och påverkas av så många olika faktorer. Samhällets kostnader för de allergiska sjukdomarna ökar i takt med allergiökningen. Varje landsting och kommun som satsar på att förebygga och lindra allergier kan därför räkna med att det på sikt lönar sig mångdubbelt. Ett samlat vårdprogram för barn och ungdomar med allergi och/eller astma i Stockholms län är ett glädjande inslag i en sådan satsning. Särskilt viktiga är förslagen om samverkan inom vården med allergiteam, kunskapsöverföring och särskilda allergimottagningar i primärvården. En vidareutveckling skulle vara allergicentra med inriktning mot såväl vård som klinisk forskning och utbildning samt allergikonsulenter och utbyggda kontakter med förskola och skola. Det finns anledning att också med tillfredsställelse se fram mot en ökad vaccinationsverksamhet mot allergi

16 Patientutbildning/föräldrautbildning Att möta barn med kroniska sjukdomar på ett professionellt sätt är att hela tiden se barnet och barnets behov, inte bara sjukdomen. Hur barnet bemöts påverkar barnets syn på sig själv. Är jag ett astma/allergibarn eller är jag ett barn som också har astma/allergi? Ett bra sätt att stödja familjen är att ordna föräldragrupper och barngrupper. Dessa kan börja som astma/allergi/eksemskola för att sedan övergå i diskussions/ kontaktgrupper. Genom att möta andra i liknande situation och själv kunna dela med sig av erfarenheter och tips, skapas en effektiv stödgrupp som kan leva vidare på egen hand. Astma- och Allergiföreningen I Stockholms län finns 12 Astma- och Allergiföreningar och en länsförening. Som patientorganisation är det vår uppgift att påverka samhället så att våra medlemmar får tillgång till god vård och bra miljöer för att underlätta och förebygga allergibesvär. Att vård ska ges på lika villkor oavsett var man bor och med hög kvalitet och respekt för den enskildes behov är ett självklart krav. Allergiföreningens uppgift är också att stödja medlemmarna i deras vardagsliv. Därför erbjuds olika aktiviteter i grupp, inte minst för föräldrar och barn. Ibland sker det i form av gemensamma utflykter, resor eller lek och träning i gymnastiksal eller bassäng. Genom extra städning och rening med mindre klor blir dessa tillgängliga för många känsliga barn. Vuxna medlemmar erbjuds allt från magdans och Qigong till studiegrupper kring t ex Att leva med kronisk sjukdom (www.astmastockholm.se). Tidningen Länssvalan ges ut fyra gånger per år och innehåller artiklar om aktuella allergiämnen, tips och idéer, matrecept, barnsida, läkarspalt och rapporter om vad som varit och är på gång runt om i länet. Sommarläger på Assö Stockholms läns Astma- och Allergiförening har i snart 30 år anordnat sommarläger för barn med astma och allergi. För barn mellan 11 och 14 år anordnas seglarläger under två sommarveckor på Assö/Barnens Ö. För barn mellan 7 och 10 år erbjuds en vecka i samma miljö. I fin skärgårdsmiljö erbjuds segling och andra båtsporter, bad och lek. Barnen bor i

17 sanerade och välutrustade hus. Med på lägren finns läkare och sjuksköterskor för barnens säkerhet. Lägrets kock lagar god mat till alla, vad man än är allergisk mot. Men allergierna står i övrigt inte i fokus. Här är ingen annorlunda för att man behöver ta sin medicin. Här är alla allergiska, även ledarna, som själva vet att allergi inte är något hinder för att kunna delta i lägrets alla aktiviteter (www.asso.nu). Stockholms läns Astma- och Allergifond Fondens medel består av gåvor från allmänheten och delas ut till forskning och till lägerverksamhet. Medlen är begränsade och kan sökas för projekt inom länet och av medlemmar för deltagande i lägerverksamhet. Ansökningarna prövas i en fondstyrelse. Allergiombud i skolan Astma- och Allergiförbundet inbjöd under Allergiåret 95 intresserade att anmäla sig som allergiombud i skolan. Intresset var glädjande stort och fortfarande finns många ombud i skolor runt om i länet. Allergiombudens uppgift är bl.a. att vara stöd för barn och föräldrar med olika allergiproblem inom skolan och att hjälpa till med information och utbildning till skolpersonal och skolbarnen

18 Kartläggning och analys Omfattning I Stockholm med omnejd finns ca barn under 18 år (SCB). Antalet barn med allergiska sjukdomar har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Cirka % av alla barn uppvisar under sin uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar barn i Stockholmsregionen. Detta medför att barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. Allergiutveckling hos barnen i Stockholm följs dessutom i flera omfattande epidemiologiska undersökningar, t ex BAMSE-studien, Rapporten Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, m fl. (6,7,8). År 2001 var astma med en andel av 2.1 %, den sjätte vanligaste diagnosen i öppenvården som helhet (samtliga åldrar). Upp till 25 % av småbarn och förskolebarn har eller har haft infektionsutlösta astmasymptom. Förekomst av astma i skolåldern beräknas till 6-8 %. Prognosen för spädbarn med infektionsastma och samtidigt tecken på allergi är sämre än för spädbarn med enbart infektionsastma. Detta talar för att astma hos barn inte är en enhetlig sjukdom. Barn i skolåldern med astma behåller ofta sin sjukdom upp i vuxen ålder. Svår astma föreligger hos ca 10 % av barnen med sjukdomen. Eksem förekommer hos upp till 20 % av alla småbarn och därefter hos 15 % av alla skolbarn. Hos ca 5 % av dem som har eksem är eksemet svårt och hos 30 % är det kombinerat med födoämnesallergi och kräver därför kunskap om allergi, hudsjukdomar och speciell uppfödning för att handläggas på ett acceptabelt sätt. Bland barn med födoämnesallergi med eller utan eksem övergår % i luftvägsallergi med astma och/eller allergisk rinokonjunktivit (hösnuva) i högre ålder. Förekomsten av allergiska ögon- och näsbesvär bland barn och ungdomar har skattats till %. Från skolåldern blir det också allt mer motiverat

19 att erbjuda s.k. specifik immunterapi (SIT) eller allergivaccination, tidigare kallad hyposensibilisering. Detta är en behandling som ger bestående effekt och kan förhindra utveckling av astma med upp till 50 % hos barn med t ex pollenallergi (9). Behandlingen minskar patientens lidande och ger sannolikt samhällsekonomiska vinster på lång sikt. Primär allergiprevention, dvs åtgärder för att förhindra uppkomsten av allergisk sjukdom hos barn, är mycket angeläget. Även bland experter finns dock en del olika uppfattningar avseende de råd och rekommendationer som kan ges till barn, ungdomar och deras föräldrar. Vi kan i dag inte säkert förebygga allergi men aktuell forskning talar för att det är möjligt att senarelägga debut, reducera allvarlighetsgrad och minska risken för fortsatt utveckling av allergisjukdom, dvs det som kallas den allergiska marschen (6, 9 samt kapitel om prevention i detta vårdprogram sidan 41). Primär allergiprevention sprids huvudsakligen via BVC, primärvård och skolhälsovård. Det finns ett stort behov av att inom landstinget samordna information och utbildning inom detta område

20 Hälsoekonomi Kostnader De samhällsekonomiska kostnaderna för astma och allergi hos barn utgörs dels av direkta kostnader, dvs kostnader för läkemedel och sjukvård, men även av indirekta kostnader för förlorad produktion till följd av föräldrarnas frånvaro från arbetet och barnens skolfrånvaro. Därtill kommer även psykosociala kostnader för mänskligt lidande, vilka dock ofta utelämnas då dessa kostnader är svåra att beräkna. Enligt Läkemedelsverket beräknas de direkta kostnaderna för astma till flera miljarder kronor per år, eller ca 1 % av de totala kostnaderna för samtliga sjukdomar (3). Det finns relativt lite information om ekonomiska aspekter på barnallergisjukvården i Sverige. Tillgängliga erfarenheter grundar sig huvudsakligen på data för barn med astma. Sedan mitten av 1980-talet har det skett en dramatisk minskning av antalet inläggningar på sjukhus av barn med astma i Stockholmsregionen (gäller ej förstagångsinläggning på sjukhus). Denna utveckling har framför allt tillskrivits den ökade användningen av inhalationssteroider. En bidragande förklaring kan också vara en förbättrad patientutbildning. Minskningen av antalet vårddagar på sjukhus som ses hos de äldre barnen, ses inte hos de yngre (dvs åldersgrupperna 0-4 år). I Stockholm har även rapporterats regionala skillnader för inläggning av småbarn med andningsbesvär på sjukhus med högre inläggningsfrekvens i södra än i norra Stockholm. Detta återspeglar sannolikt sociala skillnader. I Finland publicerades 1999 en rapport om slutenvårdskostnader för barn med astma. För barn i åldersgruppen 2-5 år var kostnaden 1,12 miljoner euro och motsvarande kostnad i åldersgruppen 6-14 år var 0,86 miljoner

21 euro. Beräkningen per capita visade att slutenvårdskostnaderna för barn i åldergruppen 2-5 år var tre gånger högre än i den äldre åldersgruppen. Med tanke på att antalet inlagda barn på sjukhus per 1000 barn i respektive åldersgrupp var relativt jämförbara med svenska siffror, torde de finska beräkningarna även ha relevans för svenska förhållanden. Minskningen av kostnader för akut inläggning av barn med astma på sjukhus har skett till priset av ökande medicinkostnader. År 2001 uppgick kostnader för astmaläkemedel till ca 120 miljoner kr för barn. Kostnaden var något högre i åldersgruppen 2-4 år än 5-18 år och lägst i åldersgruppen 0-1 år. Ulf Persson vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund genomförde 1993 en beräkning av kostnaderna för astma i Sverige. De indirekta kostnaderna för vård av barn med astma till uppgick då till 183 miljoner kr (motsvarande siffra för vuxna var 3061 miljoner kr). Aktuell beräkning saknas, men en ökande population av barn med astma gör att det är troligt att även de indirekta kostnaderna har ökat. Tack vare effektiv eksembehandling kan numera eksembarn skötas i hemmet. Slutenvård är ovanlig. Eksem-skola innebär ett stort stöd till föräldrar och barn för att de själva skall kunna klara behandlingen (10). För skolbarn med astma har långtidsuppföljning (upp till 35 års ålder) visat att 78 % av dem behåller astman upp i vuxen ålder och att rökning och pälsdjursallergi är faktorer som förvärrar prognosen (11). Det är därför mycket viktigt att barn och tonåringar med astma tas om hand optimalt, annars är sannolikheten stor att en del av dem i vuxen ålder kommer att ha en ökad sjuklighet i lungsjukdomar och en nedsatt lungfunktion. Vilka konsekvenser detta skulle kunna få för samhället i form av nedsatt arbetsförmåga och ökade sjukvårdskostnader går för närvarande inte att överblicka, men det är visat att astma är en viktig orsak till sjukskrivning och att tillståndet ofta är underdiagnostiserat (12)

22 Vad är kostnadseffektivt? Kostnadseffektivitet är ett relativt begrepp. Det måste alltid värderas i relation till annan behandling eller annan resursanvändning. Inom flera områden saknas dock evidens. Patientutbildning är kostnadseffektivt God patientutbildning ger ökad kunskap, compliance (följsamhet till behandling) och trygghet, dessutom medför detta minskad sjuklighet och sjukvårdskonsumtion samt minskad inläggningsfrekvens på sjukhus. Flera studier har visat att en ökad utbildningsinsats har givit minskade kostnader för astmavård. Eksemskola har också visats vara kostnadseffektivt. Behandling med glukokortikoider är kostnadseffektivt Ett stort antal kontrollerade studier visar att användning av inhalationssteroider resulterar i bättre astmakontroll, mindre luftrörskänslighet, färre besök på akutmottagning och minskad inläggningsfrekvens på sjukhus för astma, samt bättre livskvalitet. Biverkningar av inhalationssteroider ses mycket sällan när normala doser används. Det gör att risk/nyttoförhållandet måste bedömas som mycket gott. God eksembehandling med mjukgörande och lokala glukokortikoider är också kostnadseffektivt. Specifik Immunterapi (SIT) är kostnadseffektivt SIT är en behandling som ger bestående effekt och kan förhindra utveckling av astma med upp till 50 % hos barn med t ex pollenallergi. Behandlingen minskar patientens lidande och ger sannolikt samhällsekonomiska vinster på sikt (9)

23 Nuvarande organisation Sjukhusanslutna barnallergimottagningar Barnallergologisk verksamhet bedrivs på barnklinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge/Solna) och Sachsska Barnsjukhuset. I denna verksamhet sköts 5 10 % av barnen med astma. Innehållet i verksamheten är till nästan alla delar likartat vid de tre enheterna. På de sjukhusanslutna mottagningarna prioriteras: Barn med nydebuterad astma som fordrar snabbt insättande av medicinering Barn med kronisk och svårbehandlad astma Barn med svårbehandlade eksem Barn med multipla födoämnesallergier Barn som genomgår specifik immunterapi (allergivaccination) Barn med astma och multipel svår allergi Barn med astma och allergisjukdom samt annan svår kronisk sjukdom som sköts på samma klinik Barn med svåra allergiska allmänreaktioner anafylaxi Barn med svår urtikaria (nässelutslag) och/eller angioödem (svullnader) Barn med svåra överkänslighetsreaktioner på vaccinationer och/eller läkemedel På dessa mottagningar finns även ökade möjligheter till diagnostik med t ex provokationer och metodik för mer komplicerad lungfysiologisk utredning. Allergiteam På de sjukhusanslutna mottagningarna arbetar man i allergiteam. Teamet leds av barnläkare med grenspecialiteten barn- och ungdomsallergologi. I teamet ingår även allergiutbildad barnsjuksköterska, sjukgymnast, kurator, dietist och barnpsykiater/psykolog. Viktigt samarbete finns även med andra specialister (hudläkare, ÖNH-läkare och barngastroenterolog)

24 Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM På barnläkarmottagningarna i öppen vård (BLM/BUMM) utgör barn med astma och allergier % av besöken. Några av barnläkarna i öppen vård är även specialister i barnallergologi. Flera av barnsjuksköterskorna har genomgått Karolinska Institutets kurs i allergologi för sköterskor (motsvarande 10 högskolepoäng). Flertalet BLM/BUMM har spirometer (ett instrument för utredning av lungfunktion) och kan utföra olika allergitester. Det är viktigt att mer omfattande allergidiagnostik, miljöanalyser och miljörådgivning genomförs av barnallergolog eller barnläkare med goda kunskaper inom allergologi på sjukhusansluten barnmottagning eller BLM/BUMM. Sjukhusanslutna hudmottagningar Hudläkare kan bidra med stor kunskap om eksem och urtikaria (nässelutslag). De erbjuder eksemskola där man bl a går igenom smörjteknik med familjen. Barn med svårt eksem kan få behandling med kalibad och/eller ljusterapi. Vid misstanke om kontakteksem kan även lapptest (epicutantest) utföras. På de sjukhusanslutna barnallergimottagningarna finns samarbetsmottagning med barnallergolog och hudläkare 1-2 gånger per månad för de svårast allergiskt sjuka barnen med besvärligt eksem eller urtikaria. Primärvård Här sköts huvudsakligen barn med enklare allergier, såsom okomplicerade eksem och riniter, kontroll efter 1-2:a obstruktiva bronkiten hos småbarn, lindrig säsongs- och infektionsastma hos skolbarn etc. Hur många barn med astma som sköts av allmänläkare beror på intresse och kunskaper hos respektive läkare, vilket kan variera inom samma vårdcentral och mellan olika vårdcentraler. Enligt en enkätundersökning år 2000 fanns i Stockholm tillgång till särskilt astmainriktad allmänläkare hos 42 % och astmasjuksköterska hos 58 % av vårdcentralerna, men det är inte känt hur många av dem som har barnkompetens. Av mottagningarna uppgav 59 % att de hade spirometer. På närakuter och på flertalet

25 vårdcentraler kan akutbehandling av astma för barn erbjudas. Svårare fall skickas dock alltid direkt till barnakutmottagningarna på sjukhusen. Överföring till vuxenvård Överföring av tonåringar till vuxenvård är en viktig uppgift för allergisjukvården. Under det senaste året har antalet tonåringar med astma som sökt akut och blivit inlagda akut på sjukhus ökat i antal. Detta kan tyda på att vi har en grupp äldre barn och ungdomar med astma som inte adekvat tas om hand av sjukvården. Ungdomar Det är viktigt med en god överföring av tonåringar med astma och allergi till vuxenvård

26 Prioritering Samverkan i nätverk Allergier hos barn kan ta sig olika uttryck i olika åldrar och variera i svårighetsgrad. För vården av barn med astma och allergi i Stockholm anser vi att det finns några viktiga områden som bör lyftas fram och utvecklas vidare. Vad skall vi prioritera? Vidareutveckla väl fungerande nätverk o Sjukhusanslutna barnallergimottagningar o Barnmottagningar i öppenvård BLM/BUMM o Primärvård o Prevention (MVC, BVC, förskola, skola) Astmamottagningar i primärvården Astmasjuksköterskorna - viktig resurs på alla vårdnivåer Utbildning av vårdkedjan Öka tillgängligheten för immunterapi Överföring av tonåringar till vuxenvård SAMVERKAN Barnläkare i öppen vård Specialistmott. på sjukhus BARNET Förskola/Skola BVC/SHV Primärvård

27 Vi vill arbeta för ett väl fungerande nätverk: Sjukhusanslutna barnallergimottagningar Dessa mottagningar bör fungera som kunskapscentrum för sjukvårdsområdena och remissinstans för diagnostik av oklara fall, samt ansvara för vården av de svårast sjuka patienterna. På de sjukhusanslutna barnallergimottagningarna är arbetet i allergiteamet mycket viktigt och bör förstärkas. Barn med svår multipel allergisk sjukdom har en tuff tillvaro på många sätt. För att förbättra deras hälsa och livskvalitet behövs ett nära teamsamarbete. Här bör också utveckling av nya behandlings- och utredningsrutiner utvärderas, samt utvecklingsprojekt initieras, gärna i samarbete med övriga i vårdkedjan (BLM/BUMM och primärvård). Allergiteamet på barnkliniken Teamen leds av en barnläkare med grenspecialiteten barn- och ungdomsallergologi. I teamet ingår allergiutbildad barnsjuksköterska, sjukgymnast, kurator, dietist och barnpsykiater/psykolog. Dessutom behövs en allergikunnig sjuksköterska (allergikonsulent) som kan arbeta mobilt, dvs göra hembesök för miljöundersökning, besöka förskola / skola för att till personal lära ut astmabehandling och/eller allergibehandling, ffa för de barn som kan få livshotande reaktioner. Nära samarbete behövs med andra specialister, ffa hudläkare, ÖNH (Öron-näsa-hals)-läkare, barngastroenterolog och lungfysiolog. För den sjukhusanslutna barnallergologiska vården skulle ca besök per år behövas för att täcka behovet av att se de svårast sjuka allergibarnen 2-3 ggr/år. Specifik Immunterapi - Allergivaccination Allergivaccinationsverksamheten bör utvidgas. Kapaciteten på länets tre barnallergimottagningar är idag ca besök inklusive behandlingen med specifik immunterapi. Den sistnämnda tar för närvarande ca besök i anspråk och borde utökas till besök/år. Minst 10 % av alla

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar Rapporten är framtagen

Läs mer

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Stöd för styrning och ledning Remissversion Artikelnummer 2014-11-18 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2014 Förord I dessa nationella

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012 http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:

Läs mer

Födoämnesallergi - Provokation

Födoämnesallergi - Provokation Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Astmabehandling hos barn och ungdomar

Astmabehandling hos barn och ungdomar Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar

Allergi och/eller astma, vårdprogram för barn och ungdomar Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Barn- och ungdomsmedicin 4 15 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anders Berner, öl Mariana Dahlstedt, verksamhetschef

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Allergologi introduktion. Nikos Lazarinis Lung-Allergi kliniken Karolinska Huddinge

Allergologi introduktion. Nikos Lazarinis Lung-Allergi kliniken Karolinska Huddinge Allergologi introduktion Nikos Lazarinis Lung-Allergi kliniken Karolinska Huddinge Allergologi introduktion Definitioner ( överkänslighet, allergi, atopi, allergisjukdomar) Sensibilisering/allergi ( basal

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Hampus Kiotseridis, Barnläkare 2012-03-27 Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) ochhos hos

Läs mer

Allergisk reaktion hos barn

Allergisk reaktion hos barn Allergisk reaktion hos barn Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2011 Therese.sterner@skane.se Vad är allergi? Allergi

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING ASTMA OCH ALLERGISJUKSKÖTERSKEFÖRENINGEN ASTA & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM ALLERGI OCH ANNAN

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Allergi och/eller Astma. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland

Allergi och/eller Astma. Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland Allergi och/eller Astma Utrednings-, behandlings- och remissrekommendationer för närsjukvården gällande barn och ungdomar i Halland 1 Förord Allergiska symptom och astma är vanligt förekommande i barn-

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Fyra kronikergrupper inom barnsjukvården. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Fyra kronikergrupper inom barnsjukvården. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Fyra kronikergrupper inom barnsjukvården Stockholms läns landsting 2005 Fokusrapport Fyra kronikergrupper inom barnsjukvården Rapporten är framtagen av: Hans Hildebrand

Läs mer

Är det något du har ätit?

Är det något du har ätit? Är det något du har ätit? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2012 Therese.sterner@skane.se Annika Dahl och Felix Ekman

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Ann Olsson Barnallergolog NÄL, NU-sjukvården

Ann Olsson Barnallergolog NÄL, NU-sjukvården Allergi från näskli till anafylaxi Ann Olsson Barnallergolog NÄL, NU-sjukvården Läkemedelsöverkänslighet Definition av anafylaxi Behandling av luftburen allergi Skillnader mellan antihistaminer Singulairs

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) och hos barn oavsett ålder med annan allergisk sjukdom

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

PROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman

PROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman PROVOCERA ELLER INTE ww HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman Remiss Leyla 15 år Frågeställning: Äkta jordnötsallergi? Önskad undersökning: Provokation jordnöt Anamnes:

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stockholms läns (andsting 1 (4)

Stockholms läns (andsting 1 (4) Stockholms läns (andsting 1 (4) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-23 LS 1412-1500 Landstingsstyrelsen Motion 2014214 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOL-patienter

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist Vad är alfa-1? En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist 1 ALPHA-1 FOUNDATION Vad är alfa-1? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Häftet sammanställt av Sivert Mässing

Häftet sammanställt av Sivert Mässing 2011-01-29 Häftet sammanställt av Sivert Mässing Foto: Sivert Mässing 1 Inledning I det här häftet har jag inledningsvis gjort en beskrivning av vad allergier är och vilka sjukdomssymptom den medför. På

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer