Så tjänar man pengar på Internet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så tjänar man pengar på Internet"

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION 27 NR 4 ÅRG 4 SEPTEMBER 1995 FÖRSTA LEKTIONEN AV DtP-KURSEN OM ILLUSTRATOR Sid 3 6 SMARTARE FORMATMALLAR TILL PAGEMAKER Sid 7 KONSTFÖRVANTER SLÅR TILLBAKA HOTET FRÅN UNDERJORDEN Sid 8 CLOISTER OLD STYLE OCH ANDRA SKÖNHETER FRÅN VENEDIG Sid 9 12 SÅ SPARAR DU BILDER TILL INTERNET I PHOTOSHOP Sid 13 EN HEL SIDA MED NYHETERNA OM INTERNET Sid 16 Så tjänar man pengar på Internet Miljoner och åter miljoner pumpas in i Internet av svenska företag. På universitet och högskolor lyser skärmarna på nätterna framför bleka nätsurfare. Men vem tjänar på cyberkalaset? Det finns några exempel: Konsulter, utbildningsföretag, nyhetsbrevspublicister och mässarrangörer. Dessa är alltid de första att tjäna pengar på en ny teknik. Experter, självutnämnda, äkta eller inte; pionjärerna som ser till att tekniken blir känd och accepterad. Telebolagen som dock på lite sikt biter sig i svansen eftersom det redan idag via Internet går att ringa över hela världen till lokalsamtalstaxa. Förutsatt att den du ringer till också har rätt program och en snabb Internet-koppling. Serverföretag som ser till att företag utan egen Internet-server blir tillgängliga på nätet. Infrastrukturföretagen tillhör den andra vågen av profitörer. Inte sällan i kraft av höga initialpriser. Producenter av hemsidor företag som Telia, Everyday, WM-Data, Neo och andra. Här kommer dock konkurrensen att öka, priserna att sjunka och mycket av Klondyke-karaktären att blekna bort. Fortfarande kommer dock kvalitet att betala sig; kreatörer på området kommer alltid att kunna ta bra betalt. Kontokortsföretag som tar en viss procent för varje transaktion över Internet som använder sig av kreditkortsnummer. Visa är ett exempel. Fortfarande är Internet ingen säker plats för pengatransaktioner, och vilket system som till sist vinner användarnas förtroende är inte på något sätt avgjort. Konkurrenter till kortföretagen är bland andra CyberCash, vars idé innebär en digital valuta, ungefär som science fiction-romanernas krediter. Hur tjänar de som tillhandahåller informationen pengar? Det finns tre modeller. Den första innebär prenumerationer eller medlemsavgifter som regelbundet måste förnyas om du ska kunna komma in på en hemsida. Den andra att man tar betalt för tiden du är ansluten. Den tredje, och den som i längden är den troligaste, är att annonsörerna betalar. Eventuellt kan detta kombineras med att annonsören betalar en avgift per person som använder sig av länken till annonsörens hemsida. Men framtiden innebär också detta: Virtuella företag bolag som bara finns på nätet, och säljer sina varor genom nätet. Ett slags digitala postorderfirmor, där du ser direkt på skärmen om soffan finns i lagret, och interaktivt kan välja olika klädsel. Virtuella världar för dig med udda intressen (välj själv område efter tycke och smak) eller för den blyge som vill gå på krogen och träffa folk utan att lämna hemmets trygga vrå. Med en avatar mellan dig och verkligheten drabbas du varken av aids eller baksmälla. XXX affärsidéer som varken du eller jag kan föreställa oss i dag, men vars förutsättningar är det som gjort Internet till världens just nu snabbast expanderande industri: Global, billig, samtidig, individuell och interaktiv kommunikation. Pelle Anderson, redaktör

2 2 Design Typografi Produktion # 4 September 1995 Pressfotografer slutar med film i kamerorna I Vancouver har dagstidningarna Sun och Province gått över till digitala kameror. Fotograferna har utrustats med varsin AP:s News Camera 2000 och en Macintosh PowerBook 540c med färgskärm. Kamerahuset är baserat på Nikon, och vanliga Nikonobjektiv kan användas. Kodak har utvecklat elektroniken som behövs för att digitalisera bilden. Kameran har till och med en mikrofon för att ta upp ljud till bilden! Användbart speciellt för den som vill ha ljud till bilder på World Wide Web. Bland nackdelarna finns att kameran måste ta paus efter fem tagna bilder och priset är fortfarande högt. Men räknar man in vad man sparar i film etc. är pengarna snabbt intjänade. Och med ett modem och en GSMkoppling kan tidsförlusten från tagen bild till färdig tryckplåt minskas från kanske en timme till tio minuter. Och för en dagstidning är det värt mycket. Chinon presenterar ny elektronisk kamera En kamera som går att koppla direkt till datorn säljs av Chinon för under US dollar. Den har autofokus, inbyggd blixt, makrofunktion och zoomobjektiv med mm brännvidd. Vill man använda den utan kabel till datorn, så kan den lagra 40 lågupplösta eller fem högupplösta bilder på ett internt 1 MB minne. PageMaker 6.0 väcker behärskad entusiasm PageMaker var först, det ska sägas. Men det var de avgörande bristerna i programmet som banade väg för Quark Xpress, och som gjort det senare programmet till förstahandsval bland professionella dokumentmakare. För varje ny version har PageMaker kämpat sig till ännu några egenskaper som sedan länge funnits i Xpress. Här är några av nyheterna i PM 6.0: Stöd för Acrobat-format, PDF och HTML. Bättre kontroll över färgers svällning. Flera mallsidor inom ett dokument. Bättre tabellhantering. Objekt kan låsas och grupperas. Polygonverktyg för månghörningar. Objekt och text kan fogas till ett dokument utan att de syns på utskriften. Ready,Set,Go! först ut med QuickDraw GX Layoutprogrammet Ready,Set,Go!, som inte slagit i Sverige, finns nu med stöd för Apples QuickDraw GX. Det innebär att en rad typografiska finesser kan automatiseras. Bland annat kan du få: Hängande skiljetecken och optiskt justerad spaltsättning. Bindestreck, punkt, komma, citattecken och annat hängs DTP- NOTISER alltså ut i spaltmellanrummet för att det ska se jämnare ut. Automatiska ligaturer, äkta kapitäler. Typografimallar är möjliga att applicera på enstaka tecken eller ord, inte bara på hela stycken som i t.ex. Quark Xpress. Du kan sätta text längs en krökt linje. Färghanteringen är intelligent, alla färger kan separeras och färger i importerade EPS-filer tillförs automatiskt dokumentets färgpalett. Ett sätt att presentera dokumentet är i form av en skärmbildsvisning, där också QuickTimefilmer kan ingå. Satsningen på QuickDraw GX kan bli det som får programmet att attrahera flera formgivare. Hittills har varken Xpress eller PageMaker tagit QuickDraw GX på allvar. Ny standard för skrivbara CD-skivor Raderbara CD, så kallade CD-E (för erasable ), har fått en standard. Hittills har bland andra 3M, HP, IBM, Mitsubishi, Philips, Ricoh och Sony uttalat sitt stöd. Standarden ska göra det möjligt för CD- E-spelare att läsa alla CD-ROM och ljudskivor, läsa och skriva CD-R-format (exempelvis ett bildarkiv som du lagrat på CD) samt läsa, skriva och radera CD-E-format. I mitten av nästa år finns de första CD-E-spelarna i handeln. Vänta dig priser runt kronor till att börja med. Adobe flyttar Acrobat utanför datormarknaden Acrobat Player är en ny hårdvarutillämpning som gör det möjligt för till exempel tillverkare av TV-dekodrar eller OHutrustning att låta dessa produkter läsa, tolka och presentera PDF-dokument i Acrobat-format. Det betyder att Adobe tar steget utanför datormarknaden, som de framgångsrikt lagt under sig med först PostScript, sedan med Acrobat. Ett exempel är samarbetsavtalet med Trimble, ett företag som gör satellitstödda navigeringssystem. Med hjälp av Adobe Acrobat kommer Trimble att lättare kunna visa kartor med hög upplösning, samt koppla olika typer av text och grafik till dessa. Pappersåtervinning stor fråga även i USA Vet du vad som hände augusti 1995? Vattenfestivalen i Stockholm? Rätt! Fast vi menade inte det, utan Newspaper Recycling Week i USA, då de flesta dagstidningar skickade med en åttasidig tabloidbilaga där pappret donerats av papperstillverkarna, och innehållet i stor utsträckning handlade om returpaper. Sex av tio tidningssidor i USA återvinns, och 35 procent blir återigen tidningspapper. Det är brist på returpapper, och priset ökar hela tiden; i USA betalas det med 100 dollar per ton. Även Sverige lider brist på returpapper, och importerar nästan halva behovet. 50 miljoner tonerkasetter slängs i onödan Över 50 miljoner tonerkassetter till laserskrivare kommer att hamna på Västeuropas soptippar de närmaste fyra åren, enligt en ny rapport. Ständigt nya modeller av skrivare och tonerkassetter, ja till och med nya typer av pulver, gör att återvinningsbolag som svenska Accutone inte alltid hinner hålla jämna steg med utvecklingen. Kyocera har tagit fram den hittills enda laserkrivaren som inte använder kassetter, utan bara behöver fyllas på med pulver. Ecosys heter den, och har även andra miljövänliga egenskaper. Svensk agent är Secus Data, tel Xtension gör fontfiler onödiga Har du någonsin glömt att skicka med ett typsnitt till sätteriet? Med en Xtension från Codesco, Recorder, blir sådana slarvfel omoderna. Recorder lagrar typsnittsinformationen inne i Xpressdokumentet, och den som ska skriva ut eller redigera det behöver inte ha tillgång till fonterna på sitt system! Dokumentet kan på detta sätt också flyttas lättare mellan Mac och PC utan de problem med namngivning av typsnitt som brukar uppstå. Det är Bitstreams teknik TrueDoc som används, och typsnittsinformationen komprimeras till en bråkdel av typsnittsfilernas storlek omkring 15 K per font får man räkna med. Två effekter är omedelbara. För det första är denna Xtension ett måste för alla som distribuerar annonsoriginal som Xpressdokument (det kommer förmodligen att minska antalet reklamationer med procent, så vanligt är det att typsnitt saknas på tidningarna). För det andra tillåter det sätterier att radikalt minska investeringarna i typsnitt. Xtensions säljs billigare via Internet Många är de program som anammat Quark Xpress öppna arkitektur och låter programutvecklare utanför det egna företaget skriva tilläggsprogram Xtensions, Additions, insticksmoduler och allt vad de kallas. Photoshop, Illustrator, PageMaker, Frame, Acrobat och Strata är några. Xtensions till Xpress har man hittills tvingats köpa genom Xchange, något som lett till orimligt höga priser. Nu får de konkurrens genom The World-Wide Power Company (diskret, eller hur?) som säljer tillägg till alla program. Faxnumret är Någon svensk representant finns inte, så först till kvarn

3 Design Typografi Produktion # 4 September Streamline Dimensions Illustrator Photoshop Ordbehandling Quark Xpress 3D fig. 1: Grafik, bildbehandling, ordbehandling, sättning av text olika program har olika specialområden. Nöj dig inte med sämre än att använda det bästa programmet för varje element i din design och kombinera sedan elementen i ditt layoutprogram. Det rådet ger DtP:s nye Illustratorskribent Jan Møller. Adobe Illustrator: även det starkaste ritprogram behöver stöd Efter alla DtP-tips till Quark Xpress och Photoshop, är det hög tid att starta Illustratorskola, under ledning av nye DtP-medarbetaren Jan Møller. I det första avsnittet ger han en bakgrund till hur du kan arbeta med programmet och inte minst hur du på bästa sätt kombinerar det med andra program i din produktion. Adobe Illustrator är säkert känt av många som ett program som är svårt att lära sig. Det var sant åtminstone vad gäller några av de tidigare versionerna: Illustrator 1.1, 88 och 3.0-serien (version 4.0 producerades bara till PC), men de nya versionerna är fantastiskt lätta att hantera ur alla synvinklar. Jag skall i detta och kommande nummer av DtP försöka avmystifiera Adobe Illustrator och köra en grundläggande kurs om programmets historia, uppbyggnad, principer och hur du på ett snabbt sätt kan börja producera professionellt material. Jag skall också lära ut hur du kan använda dig av de fördelar som Adobe Illustrator så uppenbart har framför många av de andra desktopprogrammen på marknaden. Använd Illustrator i dess rätta element Illustrator är ett kraftfullt program i sig själv, fungerar effektivast och mest professionellt när du kompletterar det med andra program som stöttar Illustrator där det har svagheter. Som jag ser det har alla bra program svagheter eftersom de har specialiserat sig på ett område, som illustration, typografi, fotomanipulation och tredimensionella former I Illustrators fall består svagheterna i att programmet inte kan manipulera foton, inte kan räkna fram tredimensionella effekter eller hantera text i större mängder. Om ett program har många inbyggda funktioner, blir det ofta så komplicerat till sin uppbyggnad att det omöjligt kan vara en professionell standard på alla funktioner. Programmet kommer i så fall att bli tungt och ohanterligt och inte lämpat för de mindre Mac-modellerna. Dilemmat är att de flesta kunderna av programproducenterna kräver att de flesta allmänt använda funktioner, som avancerad textbehandling, ritfunktioner, omvandling av färger från Pantone till CMYK, specialfilter och så vidare, ändå finns med i programmen. Programproducenterna tar gärna med de önskade funktionerna, eftersom de ju inte vill mista sina kunder. Så producenterna inkluderar verktyg som påminner om professionella redskap men som inte riktigt lever upp till en professionell standard. Kunderna är dock ofta lyckligt ovetande om bristerna. Kan ni tänka er ett program som kombinerar Quark Xpress, Illustrator, MS Word och Photoshop? Det skulle vara ett intressant experiment men är något orealistiskt. Vissa av programproducenterna har förstått att man inte kan ha så många järn i elden samtidigt. Exempelvis finns det ju inga möjligheter att rita i Quarken. Bygg upp ditt eget kit av program Jag började med desktopproduktion 1988 och sedan dess har jag samlat på mig erfarenheter från ett otal olika program. MacDraw/MacPaint, SuperPaint, Freehand, Illustrator, Ready, Set,Go!, PageMaker, Quark Xpress, ColorStudio, Photoshop och många andra. Jag har lärt mig vilka svagheter och fördelar de olika programmen har och kommit fram till en uppsättning program, ett kit, som jag tycker passar mitt specialområde i den grafiska branschen och passar min nivå som professionell hantverkare. (Jag sysslar med allt från illustration, via tidnings- och bokformgivning till förpackningar, varumärken och corporate design.) Schemat, fig. 1 högst upp på sidan, visar mitt nuvarande kit av program, där Illustrator 5.5 ingår som en viktig byggsten. Tillsammans med Photoshop och Quark Xpress bildar de hörnstenarna i mitt kit. Illustrator för illustrationer, Photoshop för illustrations- och fotobearbetning och Quark Xpress som den samlande länken, layoutprogrammet där jag sammanställer mina foton och illustrationer och kombinerar dem med professionellt behandlad text. Quark Xpress är dessutom det program som färgseparerar mina färdiga dokument. Att exportera och importera filer mellan de olika programmen är en viktig del av förståelsen och helheten i mitt arbets-

4 4 Design Typografi Produktion # 4 September 1995 schema. Vilket filformat bör du spara i för att kunna importera en Illustratorfil till Quarken och tvärtom? Detta och liknande problem kommer vi in på i en senare artikel. Välj verktyg efter målsättning Målet för en designer, vare sig han formger tidningar, förpackningar eller något annat, är resultatet. Vill du ha ett professionellt resultat när du arbetar på traditionellt vis, är det viktigt att välja rätt material: teckningsredskap, papper, färg, typsättning, repromaterial och så vidare. Om du inte har kontroll över allt detta, är risken stor att resultatet inte blir som man väntat sig. På samma sätt bör du vara lika noggrann i valet av program, när du arbetar på elektroniskt sätt, som med valet av blyertspennor när du arbetar på traditionellt sätt. Du bör ha en kritisk inställning till om det program du arbetar med egentligen kan det man vill. Det finns många så kallade desktop publishingexperter som kan allt som går att göra med en Mac. Jag har stött på dem litet varstans men framför allt på reklambyråer och tidningsredaktioner. Jag har sett experter som producerar en hel tidning enbart i Quark Xpress med logotyper, illustrationer, diagram och allt annat som hör till. Stolta sitter de och säger: Det ser väl helt OK ut, eller hur?! Jag vet faktiskt inte vad jag skulle ha gjort utan min Mac! Det skulle ha tagit tjugo gånger så lång tid för två år sedan Om resultatet blir sämre när man producerar det på en Mac tycker jag att man skall gå tillbaka till de gamla traditionella metoderna eller sätta sig in i den elektroniska världen lite mera ingående. Bra verktyg kräver bra kunskap Visst finns det många andra program som har ungefär samma kvalitéer som de i mitt schema. Vilka program du själv föredrar och har användning för är individuellt. Systemet fungerar även med andra likvärdiga program. Men kvaliteten på det material du kan producera, kan som sagt variera. Många tror att det, när man köper ett ritprogram, medföljer en liten illustratör som sitter inne vid logikkortet i datorn och hjälper en med att skapa exklusiva teckningar det stämmer dock inte. Jag har aldrig sett till honom eller fått någon hjälp av honom. Jag var tvungen att ta kurser i illustrationsteknik och det kan jag också rekommendera andra att göra. Om du inte kan teckna innan du lär dig Illustrator, kan jag garantera dig att du inte blir någon Leonardo da Vinci efter att du lärt dig programmet heller. Du bör ha något slags tecknarbakgrund innan du lär dig program som till exempel Illustrator, Freehand, CorelDraw, Mac- Draw och SuperPaint. Illustrator 5.5 är enligt min mening det bästa ritprogram som finns på marknaden. Ritverktygen är lätta att hantera och när du har lärt dig de enkla principer som ingår i inlärningsfasen kan du, om du också är teckningskunnig, själv klara av de mest komplicerade teckningar. Liten Illustrator-historik 1987 hette programmet Adobe Illustrator 1.1. Adobes program konkurrerade med Aldus Freehand och många blev mest intresserade av Freehand för att det var lättare att lära sig. Det var många effekter som var mer användarvänliga i F r e e h a n d. Den främsta fördelen var dock att du såg vad du arbetade med på skärmen, i motsats till Illustrator som hade den stora nackdelen att du arbetade i Work mode (teckningsläge), där du inte hade någon kontroll över färger utan bara kunde se konturer av de former du satt och tecknade. När du ville se det du hade tecknat i färg eller svartvitt måste du gå över till Preview mode (förhandsvisning). Man var tvungen att byta fram och tillbaka och enligt mångas mening arbetade man i blindo. Det som däremot var fördelen med Illustrator och är det än i dag! var att det bara fanns ett ritverktyg i Illustrator, mot fyra eller fem i Freehand. Redan då gjorde det Illustrator till ett enklare men samtidigt mer kraftfullt ritprogram. Illustrator 1.1 användes av dem som ville ha ett riktigt professionellt ritprogram, där principerna var få och enkla. Ett program som inte kunde användas till så mycket annat än att teckna eller på sin höjd använda en mycket enkel typografi. Den uppgradering som lanserades i Europa 1989 hette Illustrator 88. Där hade du lite mer kontroll över texten. Då Illustrator 3.0 släpptes 1992 hade Adobe fortfarande inte ändrat på omaket med Work/Preview mode, men det fanns många andra nya finesser, som att kunna skapa diagram, och texthanteringen var mer avancerad. Nu kunde du skriva direkt på skärmen, där du förut både i Illustrator och Freehand tvangs skriva i en dialogruta. Du kunde länka text i olika textblock och figursätta i en fri form. Du kunde skapa kontur av typografin och manipulera tecknens form och på så sätt skapa nya intressanta tecken eller logotyper med existerande typsnitt som utgångspunkt. Stans var en ny effekt i version 3.0. Det innebar att du kunde göra ett hål genom ett objekt så att du kunde se bakgrunden. En svart bakgrund med en vit yta på, kommer med stans att uppfattas som en svart yta med hål till bakgrunden. (Tidigare hade denna funktion bara funnits i typsnitt, i bokstävermarkör handverktyg pennverktyg pensel cirkel/oval mätverktyg rotering spegling färgpyts övertoning diagram direktmarkör zoomverktyg sax/lägg till eller ta bort ankarpunkt /omvandla riktningspunkt frihands/autokalkeringspenna rektangel/rektangel, runda hörn text/figursatt/formsatt förstoring/förminskning skevning pipett övergång fig. 2: Detta är de verktyg som finns inbyggda i dagens version av Illustrator. Det finns också ett antal undermenyer på verktygslådan, angivna med små svarta trianglar, där extra verktyg finns gömda. sida

5 Design Typografi Produktion # 4 September nas ljusrum. Om vi tar ett R som exempel är hålet genom R:ets topp gjort som stans när du gör en outline av bokstaven.) Med Illustrator 3.0 fick du chansen att skapa hela dokumentsidor, som annonser med löpande text, illustrationer, diagram och avancerad figursättning. Du kunde sätta text i cirklar, ovaler eller annan fri form. Men till skillnad från Freehand kunde du fortfarande inte färgseparera dokumentet direkt från programmet. Separationen måste ske i Page- Maker, Quark Xpress eller Separator ett tilläggsprogram som Adobe lade med på Illustrators installationsdisketter. Textbehandlingen var underlägsen den i Quark och Page- Maker, så jag använde inte den funktionen till annat än små, enkla textelement. Illustrator 5.0 kom i maj Nu var Illustrator enligt min mening ett långt stycke före Freehand i utvecklingen. Nu kunde du välja om du ville arbeta i eller Preview mode och det fanns flytande paletter. Allt var mera lättillgängligt, men på samma gång var det nu mera att hålla ordning på. Programmet var superavancerat: det hade lagts till en mängd filter som kunde förenkla livet för användaren. Illustrator är numera ett mycket tungt uppbyggt program som kräver mycket arbetsminne, men som lyckligtvis inte har förlorat sina fördelar vad gäller ritegenskaper. Vi kommer att utgå från version 5.5, bugfixad i juni 1994, när vår Illustratorskola börjar på allvar i nästa nummer. Freehand i version 5.0 och Illustrator i version 5.5 är nu bägge mycket kraftfulla program. I mångt och mycket har båda samma möjligheter, men som ett extra plus har Illustrator fortfarande de bästa ritverktygen. Och just det är vad ett ritprogram handlar om! En introduktion till Illustrator 5.5 Adobe Illustrator är ett Objekt-orienterat PostScript-ritprogram, vilket betyder att du skapar/tecknar hela objekt, linjer eller fria former. Om du skall ändra dem är du tvungen att ändra hela objektet eller ta bort det helt. Du kan inte ta bort eller flytta enstaka pixelpunkter som du ser på skärmen, för det är bara en skärmuppritning av själva PostScriptbilden. När du skriver ut från ett PostScriptprogram, blir linjerna inte taggiga utan så perfekta som din skrivare tillåter. Resultatet blir som om du har tecknat det med penna och tusch. PostScriptprogram, även kallade vektorbaserade program, använder det matematiska språket Bezierkurvor för att beskriva en linje eller en form från begynnelsepunkt till slutpunkt. Dessa punkter kallas också för ankarpunkter. Att teckna med Illustrator är mer eller mindre som att teckna med en fransk linjal. Du definierar ett linjeförlopp genom att först sätta ut ankarpunkterna och därefter specificera kurvan mellan dem. Olika visningslägen i Illustrator När du arbetar i Illustrator kan du välja antingen att arbeta i färg (förhandsvisning, fig. 4) eller konturer av de objekt du har tecknat (teckning, fig. 3) eller så kan du välja att bara titta på en liten del av din illustration (förhandsvisa markering, fig. 5). Den sistnämnda möjligheten finns eftersom det ofta kan ta lång tid att uppgradera hela skärmen i färg, om du har en komplicerad illustration med exempelvis många gradvisa toningar. Om du bara är intresserad av ett visst område på bilden, går det snabbare så här. Lär dig ritverktygen Det första du bör lära dig i Illustrator är att behärska ritverktygen. Verktygen (se fig. 2) kan delas upp i tre grupper: 1. Objektverktygen: Ovalverktyget och rektangelverktyget. De är alla baserade på att du tecknar hela objekt, med en avslutad form. 2. Streckverktygen: Pennverktyget. Detta är baserat på att du med hjälp av en speciell teknik, som vi kommer in på senare, konstruerar dina former med hjälp av vektorbaserade fig. 3: Snabbkommandot för Teckning -läget är kommando-e. fig. 4: Snabbkommandot för Förhandsvisa är kommando-y. fig. 5: Snabbkommandot för Förhandsvisa markering är alt-kommando-y. Bezierkurvor. Dessa former kan vara både öppna och slutna, beroende på vad du behöver. 3. Frihandsverktygen: Frihandspenna-, Pensel- och Autokalkeringsverktygen. Frihandspennan och penseln bygger på det självklara sättet att teckna, det vill säga som med en vanlig penna fast med musen. Penseln ger dessutom möjligheten att variera strecktrycket om du har ett tryckkänsligt digitalt ritbord, som till exempel Wacom. Autokalkering (Autotrace) är en funktion som du använder då du har scannat in en traditio-

6 6 Design Typografi Produktion # 4 September 1995 fig. 6: Den här skärmen visar en så kallad mallfigur (template) i gråton. En mallfigur är helt enkelt en inscannad streckteckning, sparad i PICT-format, som du importerar till Illustrator som underlag för en illustration. De två kurvorna föreställer två öppna banor som består av flera segment. Längs varje linje kan du se ankarpunkter som är tecknade som kvadrater. Den övre kurvan har en bana som är påbörjad i Illustrator. Första bågsegmentet är tecknat, med en startankarpunkt och dess riktningslinje och handtag samt en andra ankarpunkt med dess riktningslinje och handtag. Du kan justera bågens längd och kurva genom att dra i riktningslinjernas handtag och dra i valfri riktning. fig. 7: Exempel på en sluten bana en bana utan ändpunkter gjord i Illustrator. fig. 8: Det öppna kurvsegmentet överst har en linjefyllning (det vill säga en färg och en tjocklek på själva linjen) men är inte fyllt med någon färg. Det nedre kurvsegmentet har ingen linjefyllning, men har blivit fyllt med svart trots att det är en öppen bana. (Båda banorna visas med förhandsvisning.) nell streckteckning som du vill digitalisera och använda som vektorgrafik. (Vi kommer in på detta i ett senare avsnitt.) Att teckna med pennverktyget När du tecknar i Illustrator, skapar du banor, eller linjer, som består av ett eller flera segment. Segmenten kan antingen vara raka linjer eller kurvor. Längden och formen på ett segment bestäms av ankarpunkterna i början och slutet av varje segment, och av riktningslinjer (små handtag som sitter vid varje ankarpunkt) som du kontrollerar formen och längden med. Att teckna med pennan är som pysslet vi gjorde som barn: förbinda punkter med linjer. Men i det här fallet drar du strecken mellan punkterna med en fransk kurvlinjal. Du bestämmer var ankarpunkterna skall placeras, därefter roterar eller drar du i riktningslinjerna för att bearbeta och finjustera kurvan. Två slags banor Det finns två typer av banor: öppna och slutna. Öppna banor är segment av en eller flera linjer som sitter förbundna med två separata ändpunkter (se fig. 6). Slutna banor är segment av linjer som är förbundna i ett förlopp där det inte finns någon ändpunkt (se fig. 7). Om du försöker att ge en fyllning till en öppen bana, kan det resultera i konstiga och oväntade former när du är i läget förhandsvisning eller när du skriver ut (se fig. 8). Att teckna ett segment kurva eller rak linje Till sist grunderna om hur du tecknar ett segment till en bana i Illustrator. Markera pennverktyget och placera det där du vill att din linje skall börja. Tryck och håll nere musknappen och dra bort från den riktning du vill att bågen skall böja sig för att skapa en riktningslinje för ankarpunkten. Släpp musknappen. Flytta pennan vidare till stället där du vill att bågsegmentet skall sluta och upprepa det föregående för nästa ankarpunkt. Ett gott råd: placera dina ankarpunkter på sidan av kurvor, inte i toppen. Att justera en kurva efter det att den är tecknad Det finns tre sätt att justera formen på en kurva efter det att den har tecknats: du kan dra i riktningslinjens handtag, du kan dra i själva kurvan eller du kan dra i eller flytta ankarpunkter. Var och en av dessa tre metoder ändrar på kurvans form och längd på lite olika sätt. Du är kanske tvungen att använda alla tre metoderna för att få kurvan precis som du vill ha den. Det är inte så lätt att veta hur mycket folk vet om Illustrator, och en del av det jag skriver kan verka som mycket grundläggande upplysningar för vissa av DtP:s läsare. Därför ber jag er om ett visst tålamod. Alla är inte på samma nivå och därför måste jag gardera mig genom att börja med det elementära. Jag lovar att vi senare kommer in på The Real Stuff, då till och med de bästa har lite att lära sig. Jag slutar för denna gång och hoppas att ni har lust att läsa vidare i nästa nummer!

7 Design Typografi Produktion # 4 September Radera oönskade färger och andra tips i väntan på PageMaker 6.1. Längdhopp ur textbehandlaren. Tvingas du göra mycket textredigering i dina jobb är PageMakers textbehandlare en välsignelse. Om det är fråga om stora jobb flersidiga artiklar, böcker, kataloger etc. är det mycket enklare att föra in korrektur och ändringar där än att rulla spalt upp och spalt ner på skärmen och ideligen byta sida. Men när du behöver kolla hur en ändring påverkat radfall, eller rätta en avstavning, måste du se ordbilden i spalten. Eller gå över till följande separata artikelblock. Då är det irriterande att gå över till layoutfönstret bara för att upptäcka att du där ser sidan 1 inte sidan som motsvarar den plats du var på i texten. Borde du inte kunna gå över från ett visst ställe i textbehandlaren till exakt samma ställe i det layoutade dokumentet? Jovisst kan du det. Med snabbkommandot kommando-b går du över till dokumentfönstret och PageMaker hoppar automatiskt fram till rätt sida. Kommando-B är samma snabbkommando som används för att öppna textbehandlaren. De som upplevt problemet klickar i stället i stängningsrutan uppe till vänster för att gå ur textbehandlarfönstret (eller klickar på en del av layoutfönstret som sticker fram under textbehandlaren). Och då hamnar de på den frustrerande sidan ett igen. Ytterligare ett skäl att använda snabbkommandon i stället för musrörelser, alltså..2. Hitta borttappat material. Knepet ovan kommer till användning om du behöver hitta en viss notis i ett stort jobb, men glömt vilken sida den ligger på. Markera ett textblock, vilket som helst. Gå till textbehandlarläge med kommando-b. Välj Sök under Verktyg. Skriv in något ur den text du vet att du söker. Klicka i Sök i alla artiklar. När rätt text kommer upp, slå kommando-b och landa på rätt ställe..3. Ändra default-färger. I förra numret visade jag hur det kan vara praktiskt att ha en särskild täckande svart färg. En sådan kan läggas in i ett malldokument för en viss produkt; men eftersom den inte är i vägen och du aldrig vet när den ska behövas är det lika bra att låta programmet starta med den, som default. Du kan ändra PageMakers default genom att starta programmet, men inte ha något dokument öppet. Gör alla de inställningar som beskrevs i förra numret (under Färg i Objekt-menyn). Nu kommer den tillagda färgen att finnas med i varje nytt dokument du öppnar..4. Konsekventa formatmallar. Samma teknik kan användas för att ändra en rad andra start-inställningar i programmet. Arbetsbesparande är det till exempel att skapa sig en egen, enhetlig uppsättning formatmallar. PageMakers standard (Brödtext, Rubrik, Underrubrik 1 & 2 etc) räcker inte för många jobb. Ingress behövs, och ofta Dårrad. Byline och Fotobyline likaså; jag vill hellre kalla saker Mellanrubrik än Underrubrik, etc. Dessa format är några av de jag kommit fram till att jag vill ha som standard. Gör på samma sätt: med programmet igång, men utan några dokument öppna, går du till dialogrutan Formatmallar... under menyn Text. Definiera de format-typer du tycker du använder så ofta att det är meningsfullt att alltid ha dem till hands. (Förutom de jag nämnde ovan har jag till exempel Brödtext utan indrag och Faktaruta.) Har du en uppsättning formatmallar i något dokument du tror skulle passa, kan du importera dem som startvärden genom att använda Kopiera -knappen i dialogrutan för formatmallar. När de kopierats in rensar du bort dem du inte vill ha. Det spelar inte så stor roll om ditt nya Ingress -format är definierat som Franklin Gothic eller kursiv Garamond eller något annat. Det definierar du om för varje projekt, och för varje projekt kan du spara mall-dokument. Men genom att ha konsekventa namn på samma format i alla projekt kan du spara tid. PageMaker har ju kopplat funktionstangenterna överst på ditt tangentbord (F1 till F12) till formatmallarna: kommando-f1, kommando-f2 och så vidare till kommando-f12 applicerar i tur och ordning den första, andra och så småningom tolfte formatmallen i formatlådan på din text. Tänk att veta att du alltid kan välja Fotobyline i alla dina projekt oavsett om det är en tidning, en annons eller ett nyhetsbrev utan musklick, bara genom att slå exempelvis kommando-f6. Risken för musarm minskar. Och fönstret för formatlådan behöver inte ens vara öppet, vilket ger dig friare sikt på skärmen. För att vara säker på att den uppsjö av specialformat som kan uppstå i enskilda jobb ( Referenslista, Programpunkt Halvfet indrag etc.) inte stör de mest grundläggande formaten kan du numrera dem: 2 Rubrik, 3 Ingress, 4 Brödtext, 5 Byline etc. De hamnar då före alla som börjar på bokstäver. (Döp ditt översta format till 2, för allra överst i formatlådan ligger alltid Inget format. Kommando-F1 är följaktligen upptaget för detta.) Själv har jag definierat om funktionstangenterna med QuicKeys, så F1 är alltid Brödtext, med varianter som Brödtext utan indrag under alt-f1, och andra kombinationer. Det ger dig ännu större möjligheter till att rationalisera produktionen..5. Radera oönskade färger. Återanvänder du gamla filer som mallar för nya, har du sannolikt jobb där gamla färgnamn med PS-symbolen framför ligger och skräpar i färglådan rester efter en gång monterade Illustrator-diagram eller liknande. Bilderna är slängda för länge sedan, men färgen kan inte slängas och ställer ibland till problem. Kanske har du också råkat ut för helt blanka rader i färglådan; anonyma färger som inte heller kan slängas. För att få bort oönskade färger, skriv removecolor (skriv färgnamnet du vill ha bort här) i ett eget textblock på skrivbordet. Markera hela texten och välj Verktyg>Addition>Kör manuskript. I dialogrutan som dyker upp är Markerad text angivet. Klicka OK eller slå returslag. Färgen är borta! Har du en blank färg fungerar det att lämna tomt mellan citationstecknen. Eller prova med att markera den tomma raden i färglådan, kopiera och klistra in mellan citationstecknen. Mer om manuskript nästa gång! Jonas Söderström Fet blev Bold på PowerMac Har du tittat på kontrollådan sedan du uppgraderat ditt PageMaker 5 till PowerMacversion? Någon glömde ersätta de små ikonerna för textformatering. Där det borde vara ett K för kursiv text står numera I (italic), F för fet har blivit B, I för inverterad har blivit R (Reversed), etc. Slarvigt av Adobe.

8 8 Design Typografi Produktion # 4 September 1995 Huka er, designskole-spolingar: nu slår typgubbarna tillbaka Tillsammans med förra numret av DtP spred tio unga typsnittstecknare sina fonter på diskett. Den här gången frågade vi fyra något mer mogna formgivare om de ville bemöta hotet från underjorden Njut av och använd fonterna själv, men observera och respektera att du inte får kopiera dem vidare. CLOISTER OLD STYLE SCO (= Small Caps, Old style figures) ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvw (&:;!? ) Ludvig Grandin, 45, grafisk formgivare, har försett det klassiska typsnittet Cloister Old Style med kapitäler och gemena siffror, något som inte har funnits i digital form tidigare. Ludde Grandins font matchas av Agfas raka och kursiva version CG Cloister. Just nu kan du som läser DtP köpa CG Cloister till specialpris se sidan 15! Cloister och andra venetianska antikvor presenteras utförligt på följande uppslag. Ludvig Grandin Grafisk form: tel , fax FORTUNA ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö (&:;!? ) ODENSE NEON ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxy (&:;!? ) PERSONA ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö (&:;!? ) TRANSPORT KAPITÄLER ABCDEFGHIJKLM abcdefg (&:;!? ) NORMA HALVFET ABCDEFGHIJKLMNO abcdefghijklm (&:;!? ) 0123 OMNIBUS HALVFET KURSIV ABCDEFGHIJKLM abcdefghijklm (&:;!? ) 0123 Franko Luin,54, grafisk formgivare, har givit ut omkring 35 egna typsnittsfamiljer och sju nytolkningar av klassiska stilar som Garamond, Jenson, Bodoni och nu senast Baskerville. Hittills har Franko Luin mest tecknat brödtextstilar, men från och med nu utlovar han fler experimentella snitt. Fortuna, Odense Neon och den handmålade Persona är de första exemplen. Transport kapitäler, Norma halvfet och Omnibus halvfet kursiv är enstaka skärningar ur några av Franko Luins kompletta typsnittsfamiljer. Liksom med Cloister Old Style, kan du som prenumererar på DtP komplettera Transport, Norma och Omnibus till specialpris se sidan 15! Omnibus Typografi: tel , fax

9 Design Typografi Produktion # 4 September LUDOVICO MODERN: REGULAR + ITALIC + ALT ITALIC ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmopqrstuvwxyzåäö (&:;!?) abbcddefgghhijkkllmnoppqqrstuvwxyzåäö (&:;!?) LUDOVICO MODERN EXPERT: SMALL CAPS + ALT REGULAR + ALT ITALIC abcdefghij QR abdfghijklmprsuvyåä a ce pr s z LUDOVICO OLD INITIALS: REGULAR + INLINE + BOX ABCQRSXYZÅ-ABCQRSXYZÅ- ABCDEFGOPQRVWXYZÅÄÖ #är 40 år och för DtP:s läsare känd som flitig digital stämpelskärare. Hans Ludovico Modern är Torbjörn en sammansmältning av olika antikvastilar tecknade av Olsson Ludovico Vicentino av släkten Arrighi. Denne påvlige skrivare gav ut böcker i välskrivning, och hans vackra 1500-talshandskrift har legat till grund för kursiven i många typsnitt, exempelvis Centaur och Palatino. Hans raka stilar är dock inte lika kända. Den eleganta kartuschen till höger finns som ett tecken på tangentbordet. Du får fram den om du slår #. Torbjörn Olsson/Sinnebild: PELICAN NORMAL + BOLD ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄ abcdefghijklmopqrstuvwxy (&:;!?) ABCDEFGHIJK abcdefghijklm RINGLI 1 5 ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUÜVWXYZÅÄÖ -., ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUÜVWXYZÅÄÖ ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUÅÄÖ ABCDEFGHIJKLMNOPQÅÄÖ ABCDEFGHIJKLMNÅÄÖ Bo Berndal, 72, är grafisk formgivare och har tecknat ett sextiotal typsnitt. I DtP nr 6/1993 finns en lång intervju med denne nestor bland landets digitala typtecknare. Pelican är ett försök att göra ett modernt stuk på den gamla munkstilen (vadstenakursiven), som var den vanligaste teckenformen i böcker och dokument i Sverige under åren , skriver Bo Berndal. Ringli, å sin sida, är Stockholms Spårvägars handmålade skyltstil från omkring Alla spårvagnsskyltar var lika breda däremot varierade bredden på bokstäverna så att de skulle fylla ut skyltarna. Bokstavsformerna var dock alltid desamma. Bo Berndal: tel/fax , e-post ALLA STILPROVER ÄR SATTA I 24 PUNKTER

10 10 Design Typografi Produktion # 4 September 1995 Cloister Old Style: en jensonsk frestelse, nu med kapitäler Kan ett typsnitt vara både grovt och klumpigt, och elegant på samma gång? Cloister Old Style kan, med sin rustika känsla av handskrift och blytryck. Stefan Lundhem, som också hjälpt till med tillriktningen av Cloisters kapitäler, ger en bakgrund. Cloister Old Style är verkligen ett historiskt typsnitt. Det tecknades av Morris Fuller Benton 1916, som en återupplivning av den venetianska antikvan från 1470-talet. Därmed startade den nyteckning av vackra och läsbara boktypsnitt som idag givit oss Garamond, Bembo, Sabon ned flera. Inspirationen till Bentons nyteckning var en annan banbrytande nyteckning, William Morris Golden Type, som drog igång den så kallade privatpressrörelsen vid 1800-talets slut. Morris ville återskapa den vackra och läsbara bokkonst som man kan finna i 1400-talets italienska och i 1500-talets franska tryck. Tillsammans med stämpelskäraren Edward Prince framställde han trycktyper som baserade sig på Jensons bokstavsformer från 1470-talet, men som också avvek en del från dem. Morris typsnitt och hans bokkonst blev en väckarklocka som drog igång en hel serie mindre tryckerier som ville återskapa klassisk bokkonst och typografi. Denna rörelse nådde också USA, och det var i den andan Morris Fuller Benton tecknade sin Cloister för ATF. Slutligen var själva förebilden för Golden Type och Cloister Old Style historiskt banbrytande. Nicole Jensons typsnitt i boken Eusebius från 1470 är en av de äldsta antikvorna och utgångspunkten för den följande antikva-tradtionen. Nu finns Cloister Old Style som Typ 1-typsnitt i Agfas stilbibliotek. I detta nummer av DtP presenteras Ludvig Grandins PostScript-version av Cloister kapitäler och gemena siffror. Utmärkande egenskaper hos Cloister Old Style När man tittar närmare på Cloister slås man av att det är ganska grovt och klumpigt. Och så ska det vara. De äldsta typsnitten från 1400-talet kopierade rätt noga den handskrift som användes i den tidens böcker. I Italien var det renässansens humanistiska handskrift som var förebild för den trycktyp som vi idag kallar antikva. Nicole Jenson var verksam i Venedig, och därför kallas denna renässansantikva den venetianska antikvan, för att skilja den från Griffos antikvor som kom mot 1400-talets slut. Ett utmärkande drag hos den venetianska antikvan är det vinklade snedstrecket i gemena e, och det återfinns givetvis i Cloister Old Style. I jämförelse med andra antikvor har Cloister en påtagligt liten kontrast mellan tjocka och tunna linjer, något som den venetianska antikvan hämtade från den samtida handstilen. Detsamma gäller de kraftiga, markerade serifferna. I den venetianska antikvan hade versalerna samma höjd som gemenernas uppstaplar. Denna egenhet har Cloister behållit, vilket gör att versalerna ser stora och klumpiga ut i förhållande till gemenerna. Andra nyteckningar har dragit ned versalerna så som blev standard med Griffos typer i Aldus Manutius tryck från 1495 och framåt. Cloister har även behållit de kraftiga fyrkantiga serifferna på M och N, som ser främmande ut i våra ögon. Men vi ska komma ihåg att detta är antikvatypens urfader, vars brister successivt rensats bort av senare typtecknare som Griffo och Garamond. Kursiven tecknades av Morris Fuller Benton Under typografins första århundrade skars ingen kursiv stil som komplement till den raka. Kursiva typsnitt kom först år 1501 i Aldus Manutius tryck, men de användes som självständiga stilar, så att hela böcker trycktes med kursiv för att den var smal och ekonomisk att använda. Det var först Claude Garamond som på 1540-talet kombinerade de två och Jean Jannon på 1600-talets början som formgav en kursiv som harmonierade med antikvan. När man under 1900-talet sökt en kompletterande kursiv till nyskärningar av den venetianska antikvan har man oftast kopierat den kalligrafiska stil som utvecklades av de italienska skrivmästarna på 1500-talets början, den så kallade cancellerescan. Den är synnerligen elegant, men med sina kantiga och smala teckenformer är eee den inget självklart komplement till den raka trycktypen. Morris Fuller Benton, som var en av första som ställdes inför detta problem, valde i stället att framställa en egen kompletterande kursiv, baserad på flera Det snedställda strecket på e är typiskt för den venetianska antikvan. Från vänster Cloister Old Style, Centaur och ITC Legacy Serif. I bakgrunden Adobe Garamond. historiska kursiver, alltifrån Griffos från 1501 till franska kursiver från 1500-talets mitt. Resultatet är en kraftfull kursiv med bredare och mjukare teckenformer, som harmonierar väl med Cloister Old Style. Svenska kapitäler och gemena siffror När den svenske formgivaren Ludvig Grandin digitaliserat kapitäler till Cloister stiger han således in i en legendarisk typtecknartradition. Kapitälerna är inte bara förminskade versaler, utan versioner anpassade för att gå väl ihop med gemenerna. De har förvisso versalernas teckenform, men de har gemenernas x-höjd och är relativt sett bredare, med fetare grundstreck och kraftigare och kortare seriffer. Dessutom måste tillriktningen, alltså teckenmellanrummen, anpassas så att kapitälerna bildar läsbara ordbilder tillsammans med gemenerna. De vackra gemena siffrorna, som en renässansantikva givetvis måste ha, härrör dock från Ludvig Grandins eget ritbord. Tillsammans med kapitälerna bidrar de väsentligt till användbarheten av Cloister Old Style för att gestalta en klassisk typografi. Användningsområden för Cloister Old Style Under de första decennierna var Cloister populär som boktypsnitt, men de kraftiga linjerna, de markerade serifferna och den låga kontrasten ger Cloister ett ganska tungt och klumpigt utseende. Man kan jämföra med en annan och friare nyteckning som Centaur, där Bruce Rogers snarast gått till överdrift åt andra hållet. I rubriker och annonstexter har Cloister Old Style en ålderdomlig kraft som drar till sig uppmärksamhet. Vi frågar Ludvig Grandin vad han tycker om Cloister Old Style: Cloister har den venetianska antikvans tyngd. Det ger ett vänligt, stadigt och förtroendeingivande intryck, lite historiserande men inte så mycket att det tar överhanden. Cloister bör i första hand användas som boktypsnitt, det är lämpligt för grafisk identitet men kan också användas i broschyrer och i tidningar på enkelt papper. Men egentligen tycker jag bättre om den sort som kallas Cloister Light i dessa sammanhang, säger Ludvig Grandin. Cloister Old Style är lite för kraftig och klumpig för boktryck. Stefan Lundhem

11 Design Typografi Produktion # 4 September Andra venetianska antikvor CLOISTER OLD STYLE 36 PT tecknades 1890 av William Morris för boken The Golden Legend. Den är baserad på Jensons typer från 1476 men också tydligt påverkad av gotiska stilar, genom lägre stapelhöjd och kraftigare och mörkare teckenformer. Serifferna är dessutom överdrivet klumpiga. Idag har typsnittet bara historiskt intresse. Det finns som Typ 1-typsnitt i ITC:s stilbibliotek och hos Elsner + Flake. Frederic W Goudy tecknade under 1900-talets första decennier flera typsnitt inspirerade av den venetianska antikvan, däribland Village (1906), Kennerley (1911) och Deepdene (1927). Village och Kennerley finns som Typ 1-typsnitt i Lanstons stilbibliotek. Village finns även hos Font Bureau. Goudys mest kända typsnitt, Goudy Old Style (1915), är en egen formgivning inspirerad av flera renässansantikvor. Italian Old Style (1924) var av Monotype ursprungligen tänkt som en kopia av den framgångsrika Cloister, men Goudy valde här, som i sin övriga produktion, att göra en personlig tolkning av den den historiska förlagan. Italian Old Style finns i Adobes och Monotypes stilbibliotek. Centaur (1914) är Bruce Rogers fria tolkning av Jensons antikva, intressant just genom dess fria hålling till traditionen. Den återger teckenformerna i det stora hela, men med den skarpa kontrasten och stringensen i linjeföringen skapar den något nytt. Vill du ha den venetianska antikvans stämning ska man inte använda Centaur, men vill du återge en stämning från tidigt 1900-tal eller skapa en vacker och stringent teckenbild är Centaur en möjlighet. Centaur finns i Adobes och Monotypes stilbibliotek. tecknades 1992 av Ronald Arnholm, som sedan sin ungdom varit Legacy Serif en hängiven beundrare av den venetianska antikvan. Tidigare har han tecknat Jenson Roman för Linotype. ITC Legacy Serif är en moderniserad tolkning som allmänt har den venetianska antikvans karaktäristiska teckenform, men saknar den elegans som utmärker Jensons antikva, eftersom x-höjden ökats. Kontrasten har också förstärkts, vilket gör typsnittet användbart som modernt boktypsnitt, till skillnad från andra nyteckningar av venetiansk typ. I vissa detaljer, som det snedställda tvärstrecket i gemena e, är ITC Legacy förlagan trogen, men i andra, såsom seriffernas form och versalhöjden följer den andra antikvor. Om du vill återge den venetianska antikvans atmosfär, ska du inte välja ITC Legacy, men om du vill skapa läsbara texter med en vacker och gammaldags prägel är det ett bra val. Den sänkta stapelhöjden drar dock ned ITC Legacy, så att den missar något av poängen med en venetiansk antikva. Men man får nog säga att ITC Legacy är för 1900-talets slut vad Cloister Old Style var för dess begynnelse dagens Jenson. Och att denna frestelse kommer att serveras på nytt i nästa århundrade torde vara säkert. Här ska vi inte glömma att nämna att ITC Legacy Serif framgångsrikt används i en DtP närstående publikation, Resumés bilaga Focus. Som komplement till Legacy har Ronald Arnholm tecknat en linjär, som är mycket trevlig och användbar som lästypsnitt. Men det är en annan historia. ABCDEFGHIJ KLMNOPQ RSTUVW XYZÅÄÖ abcdefghijklmno pqrstuvwxyzåäö (&:;?! ) ABCQRSXYZ abcdefghijklmno pqrstuvwxyzåäö (&:;?! ) abcdefghij klmnopqrst uvwxyzåäö &

12 12 Design Typografi Produktion # 4 September 1995 Inte bara Cloister: höga staplar var på modet när seklet var ungt Cloister har höga staplar i gemenerna, liksom många andra antikvor från början av seklet. På ı9ıo- och 2otalen blev eleganta staplar på modet liksom på ı4ootalet, då Jenson och Griffo imiterade den humanistiska handstilen. I viss mån kan man tala om en moderörelse för höga staplar från 1890-talet till och med 1920-talet, i så måtto att privatpressrörelsens renässans för renässansantikvan drog fram de höga staplarna som en egenskap hos kultiverade och klassiska teckenformer. Ett utslag av en sådan trend kan man finna i till exempel Cheltenham från Men Cloister Old Styles låga x-höjd är inte ett direkt uttryck för ett sådant stapelmode, utan resultatet av en trogen återgivning av Jensons venetianska antikva. Indirekt kan beslutet att följa förlagans stapelhöjd dock vara ett moderiktigt beslut av Morris Fuller Benton, som tidigare svarat för överföringen av Cheltenham till en typsnittsfamilj hos ATF. Renässansantikvans låga x-höjd härrör i sin tur från dess förlaga, den humanistiska bokskriften. I motsats till den vid denna tid dominerande gotiska stilen, som har slutna, mörka teckenformer med låga staplar, utmärktes den humanistiska handskriften av öppenhet och elegans, till vilket de höga staplarna bidrog. I takt med att typsnitten blev mer självständiga gentemot handskriften drogs staplarna ned. Från 1500-talet till 1800-talets slut kan man spåra en tendens till sänkning eller i alla fall moderering av stapelhöjden talets holländska snitt har lägre stapelhöjd och smalare teckenformer, för att ge mer ekonomiska typsnitt. Under 1700-talet uppvisar Baskerville breda teckenformer med en modererad stapelhöjd, men inte av ekonomiska utan av estetiska skäl, för att få en balanserad teckenform. Det var i 1800-talets massproducerade tryck som stapelhöjden drogs ned rejält, samtidigt som tecknen smalnades av, allt för att utnyttja satsytan maximalt och pressa tryck- och papperskostnaderna. Det var dessa teckenformer som Morris och privatpressrörelsen alltså ville ersätta med vackrare renässanstyper. Ordentligt sänktes staplarna i de nya tidningstypsnitten från 1920-talet och framåt, ty här var ett litet radavstånd avgörande. I senare läsbarhetstest har man velat påvisa att stapelhöjden var försumbar för teckenigenkänningen. Under och 1970-talen har de nästan kapats i vissa typsnitt. Privatpress och höga staplar i nya antikvor När Wiliam Morris och privatpressrörelsen återupptäckte 1400-talets venetianska antikva, blev det en renässans också för de långa staplarna. Men Morris ville egentligen att den nya stilen skulle vara gotisk till sin karaktär, så den blev fetare med mer modererad stapelhöjd. De flesta av privatpressrörelsens kopior av Doves Press Type den venetianska antikvan har, men några undantag, lägre stapelhöjd än förlagan. Främst bland undantagen står Doves Press Type, och Granach Antikva, båda skurna av Edward Prince. Frederic Goudys formgivning av nya antikvor är i allmänhet inspirerade av den venetianska antikvan, men har i många fall markerat höga uppstaplar och avkortade nedstaplar. Med Morris Fuller Bentons Cloister återupplivades förlagans låga x-höjd, med långa uppstaplar och nedstaplar, och möjligen blev det riktningsgivande för andra formgivare. Under och 1920-talen framställdes åtskilliga typsnitt med hög eller mycket hög stapelhöjd. Under 1920-talet blev Nicolas Cochin Nicolas Cochin Sedan det släpptes i digital form, har typsnittet Cochin fått en.renässans inte minst på grund av sin mycket speciella kursiv. det obligatorisk för alla sättmaskinsfabrikanter och stilgjuterier att tillhandahålla repliker av de klassiska renässansstilarna eller nyteckningar i denna stil. Förkärleken för höga staplar var dels ett resultat av trogen kopiering av förlagan, men förmedlade också den önskade känslan av elegans och särprägel. De höga staplarna talade om att dessa typsnitt var utsökta och kultiverade, och att den text som sattes med dem var något utöver det vanliga. Först ut bland de nya typsnitten var Cheltenham, Cheltenham som tecknades 1896 av arkitekten Bertram Grosvenor Godhue. Det var avsett som ett amerikanskt privatpresstypsnitt för boktryck, men kom att användas som reklamtypsnitt. Cheltenham är ingen renässansantikva här är de höga staplarna en modeföreteelse. Godhue valde att accentuera uppstaplarna och korta av nedstaplarna, som han med rätta ansåg vara av mindre betydelse för teckenigenkänningen, för att därmed få ett ekonomiskt men kultiverat boktypsnitt. Så sent som 1937 tecknade Bernhard Modern affischformgivaren Lucien Bernhard för ATF en antikva med extrema uppstaplar, Bernhard Modern, baserad på hans tidigare tyska snitt Bernhard Zarte från Bernhard Modern finns som Typ 1-typsnitt i Adobes och Agfas stilbibliotek. Ett annat av Bernhards många typsnitt med extremt höga uppstaplar är Lucian från 1925 (också känd som Bernhard Roman. Finns som Belucian i Font Bureaus stilbibliotek). Extremt höga uppstaplar förekommer dessutom i dekorativa och kalligrafiskt inspirerade typsnitt från denna tid. Dessa stilar var ursprungligen inte avsedda att användas som boktypsnitt. Främst bland dessa står enligt min mening Cochin och Koch Antikva. Cochin tecknades som typsnitt 1912, baserat på illustratören Nicolas Cochins gravyrer från 1750-talet. Den finns sedan länge i Adobes stilbibliotek. Läs mer i DtP nr 8/92! Koch Antikva är en originell kalligrafisk stil som omvandlades till dekorativt typsnitt Den finns i Alphabets stilbibliotek. Inget av dessa typsnitt är boktypsnitt, icke desto minde har de med framgång använts som sådana. Koch Antikva användes i ett antal böcker på och 1930-talen, och Cochins flitiga användning i svenskt boktryck känner DtP-läsaren från Christer Hellmarks artikel i DtP nr 8/92. Så sent som 1986 använde formgivaren Per Werme Cochin för rubriker och brödtext i boken Svensk arkitektur i ritningar , dock inte för de höga staplarnas skull, utan för att den har en god svärta i brödtexten. Så nog går det att använda även Cloister för modernt boktryck, om det används på rätt sätt. Stefan Lundhem

13 Design Typografi Produktion # 4 September Fontographer-skolan del 2: Fallet med den osynliga skärmfonten I denna lektion av Fontographerskolan beskriver Torbjörn Olsson några ofta förekommande problem med vidhängande lösningar. Den vanligaste typen av fonter som används inom den grafiska branschen är Typ 1-fonter. Typ 1 är den fonttyp som Adobe har varit så framgångsrika med. Fram till i början av 90-talet hade de monopol på tillverkning av dessa. När Apple och Microsoft i ohelig allians bestämde sig för ett nytt fontformat Truetype släppte Adobe källkoden till Typ 1-fonterna. Tack för det! För att Typ 1-fonter skall fungera krävs två filer i harmoni. En bitmapfont (skärmfont) och en PostScriptfont (skrivarfont). Bitmapfonten innehåller en eller flera punktuppbyggda storlekar av fonten, kerningvärden och information om tillhörande feta och kursiva versioner av typsnittet. PostScriptfonten är en tillhörande fil med den PostScriptinformation som behövs för att typsnittet skall skrivas ut korrekt på skrivare eller visas snyggt på skärmen med hjälp av programmet ATM. PostScriptinformationen är ungefär som en matematisk formel: varje bokstav eller tecken beskrivs som ett antal kurvor och raka linjer. Uppdatera bitmapfonter Dessa bägge filer måste vara i harmoni med varandra. Ett problem som du lätt kan råka ut för om du har lite för bråttom är att du glömmer uppdatera bitmapfonten i samband med att du gör en ändring i ett typsnitt. Jag gör det lite enkelt för mig och exemplifierar med Nille Svenssons Kloroform ett av de typsnitt vi spred med förra numret av DtP. Hoppas att Nille inte tar illa upp. Jag tycker att typsnittet är helt OK. Det som kan verka lite förbryllande är att typsnittet försvinner på skärmen vid vissa punktstorlekar (se fig. 1), men skrivs ut på ett riktigt sätt. Lättast märker du det då skärmen visar skala 1:1 och på punktstorlekarna 12, 18 och 24. Om du öppnar typsnittsväskan kan du se att den innehåller dessa fasta punktstorlekar samt 36. Hur tusan har det nu blivit så här? Det finns sällan någon anledning att generera mer än en (10 eller 12) bitmapstorlekar om du som de flesta gör i dag, använder ATM (Adobe Type Manager ). När du väljer teckenstorlek i något program och har ATM installerat, tittar ATM först om det finns någon lämplig bitmapfont för att skriva på skärmen. Skulle det saknas genererar ATM rätt fig. 1: Ett typsnitt försvinner på skärmen i vissa storlekar. Hur fixar du det? storlek. Att den valda storleken (i detta fall 12, 18, 24) inte är i harmoni med den tillhörande PostScriptfilen har ATM ingen aning om. Att knåpa ihop ett typsnitt tar sin tid. Ofta vill du under arbetets gång kolla hur det tar sig ut. Du gör några tecken, genererar en font och skriver ut för att kolla. Har du inte tidigare under Element>Bitmap info angivit önskvärda bitmapstorlekar av fonten kan du göra det i dialogrutan vid Generate Font Files Detta är enda gången som Fontographer automatiskt uppdaterar bitmapfonten. När du har gjort en test och skrivit ut ditt typsnitt vill du förmodligen göra en del förändringar eller kompletteringar. För att dess ändringar även skall komma med i tillhörande bitmapfont måste du ovillkorligen innan du genererar typsnittet på nytt välja Element > Recalc Bitmaps. Är du osäker på valmöjligheterna välj som fig. 2 visar. Bitmapfonter går att snygga till Nu kan man undra varför det skall vara så här krångligt? Varför fixar inte programmet det här av sig själv? Fontographer ger dig möjlighet att manuellt redigera din bitmapfont. Det händer ibland att en del bitmaptecken som Fontographer genererar ter sig kladdiga och störande på skärmen. Dessa kan du manuellt snygga till via Windows>Open Bimaps Window och därefter generera bitmapfonten på nytt. Path Direction en viktig regel När du tecknar Typ 1-fonter måste du lyda de regler som finns uppställda. Enskilda tecken ritas upp med hjälp av slutna fält. Det får inte förekomma några öppna banor i teckningen. fig. 3: Att kontrollera en markerad banas riktning är lätt det syns på pilen nere till vänster i fönstret. fig. 2: Jo, välj Recalculate Bitmaps med dessa inställningar och generera sedan typsnittet på nytt. För att skapa ett tecken som är ihåligt (exempelvis O, B, p, 6) måste du se till att riktningen på banorna är korrekta. Vi tar bokstaven o som exempel. Den yttre cirkeln vilken man oftast ritar först skall ritas medsols. Den inre cirkeln skall ritas motsols. Du kan se vilken riktning banorna har genom att markera en punkt i valfri bana (se fig. 3). Pilen längst ned till vänster i fönstret visar vilken riktning den har. Skulle du rita bägge banorna i samma riktning uteblir effekten av den genomskinliga utstansningen i mitten. Tecknet blir helt fyllt. I de flesta fall är det fullt tillräckligt att utföra Edit>Select All och därefter Element>Correct Path Direction. Du kan även ändra riktning på en bana genom att markera den och därefter klicka på pilen nere till vänster. Kontrollera sedan att du uppnått önskat resultat genom Windows>Open Metrics Window. För att undvika detta problem kan du ta för vana att utföra detta på samtliga tecken innan du genererar din font. Överlappande fält: aj, aj, aj! Ytterligare en regel: Inga korsande fält får förekomma. Vi tänker oss den enklaste formen, ett plustecken. Det ritas enklast som 2 två korsande rektanglar. För att få bort det överlappande fältet i mitten, välj Edit>Select All, därefter Element>Correct Path Direction, därefter Element>Remove Overlap. Avsluta med Element>Correct Path Direction ännu en gång för att säkerställa riktningen som tecknet är ritat i. Torbjörn Olsson Med detta avslutar vi dagens lektion. Har ni några frågor eller problem ni råkat ut för, faxa till så kan vi ta upp dem för lösning i kommande nummer.

14 14 Design Typografi Produktion # 4 September 1995 Tommys sista Photoshopskola: Så förbereder du bilder för nätet Hur många träd har du dödat idag? Varför inte tänka om; sluta layouta för tidningar och i stället bli cyber och layouta för Internet och World Wide Web?! Denna gång berättar vi hur du gör i ordning bilder för webben. Webben ställer sina speciella krav på bilder. Bildens storlek (på hårddisken, inte i bildrutan) betyder mycket. Att ha en bild som är över 40 K stor är definitivt inte att rekommendera, om man inte vill att surfarna skall somna medan de tar upp ens sida. Helst bör du få ner bilderna till några få K. Nu är Macens Finder litet lurig när den visar storleken på dokument. Det räcker inte att titta i fönstret du måste klicka en gång på dokumentet och ta Arkiv>Visa info. Där hittar du den verkliga storleken inom parentes. Det kan t.ex. stå byte används, vilket betyder att bilden är strax över 23 K. För att få ner storleken på bilderna använder du låg upplösning att gå över skärmupplösningen 72 dpi ger ändå ingen kvalitetsvinst. Och du använder speciella bildformat som komprimerar bilden. Bildformat: GIF och JPEG i stället för TIFF och EPS För trycksaker brukar man använda bildformaten TIFF eller EPS. När man gör i ordning bilder för webben sparar man dem i stället som GIF eller JPEG. De två formaten är bra på olika saker. GIF är bättre för bilder med platta färger, t.ex. rubriker och grafik, medan JPEG ger ett kompaktare och mycket bättre resultat med foton. Det är något fler web-läsare som klarar av GIF än som klarar JPEG. JPEG är ett mer komplicerat format och kan ta mer tid för den mottagande datorn att packa upp. GIF har också fördelen att delar av bilden kan göras genomskinliga, så att bakgrunden syns igenom. När jag ändå håller på att rabbla bokstavskombinationer (s.k. kryptokommunikaism) så är en annan skillnad mellan skärm och tryck att trycksaksbilder bör sparas för fyrfärg, CMYK, medan bilder som skall visas på skärm blir mycket bättre om de sparas i RGB-format. RGB står för Rött, Grönt och Blått och är de tre färgerna som används när bildskärmen ritar upp en bild. RGB ger fler och bättre färger, och om man har en bild som skall både tryckas och läggas ut på webben bör man se till att läsa in den i RGB och sedan omvandla den kopia som skall till trycksaken till CMYK. JPEG är lätt att göra i ordning JPEG är inte särskilt komplicerat att göra i ordning. Se till att du i Läge-menyn har märket framför RGB-färg, och att bildens upplösning är 72 pixlar/tum. Ta sedan Spara som... och välj JPEG som format. Ofta kan du välja en låg kvalitet utan att det blir störande dåligt. Namnet på bilden bör väljas med viss omsorg. Jag rekommenderar att använda bara gemener, inga mellanslag och inga svenska tecken. Det är ingen absolut regel, men minskar sannolikheten för strul. Avsluta namnet med.jpeg (utan citationstecken). Eftersom JPEG slänger bort information när den sparar, bör du inte öppna en JPEG-bild och sedan spara om den. Så behåll även originalet, och var försiktig med bilder som redan varit komprimerade t.ex. en del bilder som kommer från bild-cd-skivor. GIF lång dags färd mot bild Att göra i ordning en GIF är en något mer komplicerad affär. En GIF-bild kan innehålla max 256 färger. Så för att sparas som GIF måste bilden vara i Läge>Dekorfärg. Du får upp en dialogruta med flera alternativ. Palett. Om Exakt är svart, så välj det. Det betyder att din bild redan har 256 eller färre färger, och att inga färger kommer att kastas bort. Men om Exakt är grått, så måste datorn reducera färgerna. Bäst resultat ger Adaptiv. Då väljer datorn ut en palett av de färger som passar bäst till just den här bilden. Nackdelen är att om du har en 8-bitars skärm så kan den bara visa 256 färger åt gången, och om du försöker titta på flera olika bilder på en gång, så kanske inte skärmens färger räcker till. Resultatet blir att en del färger godtyckligt ersätts av andra ibland med våldsamt psykedeliska effekter som följd. För att undvika det kan du i stället använda System, som använder en standard-palett av färger till alla bilder. Eller Föregående som gör att bilden får samma palett som föregående bild. Upplösning har ingenting med Photoshops vanliga användning av ordet att göra, utan anger i det här fallet hur många olika färger det skall finnas i bilden. 3 bitar/pixel ger 8 färger, 4 bitar ger 16 färger och så vidare, upp till 8 bitar som ger 256 färger. Ju färre färger, desto kompaktare blir bilden och desto snabbare får surfaren se den. Vill du riktigt optimera bilden kan du skriva in antalet färger på Andra: och testa dig fram. 4 5 bitar/ pixel (16 32 färger) brukar vara tillräckligt för de flesta bilder. En enfärgad rubrik med kantutjämning (där kanterna tunnats ut litet för att ge ett mindre taggigt intryck) klarar sig på 3 bitar (8 färger). Och en enfärgad rubrik utan kantutjämning klarar sig med 3 färger. Gitter anger hur datorn skall göra med de färger som inte får plats i paletten. Med Inget ersätts de av den färg som är mest lik. Med Diffusion försöker datorn lura dig att ändå se färgen, genom att lägga två eller flera olikfärgade pixlar tätt intill varandra så ögat sammanblandar dem. Diffusion ger en något grovkornigare och större bild, men är ändå att rekommendera för foton. Inget är ofta bättre för rubriker och grafik, där färgmatchning inte är lika viktigt. PhotoGIF, Interlaced GIF, DeBabelizer Du kan nöja dig med detta och spara bilden som Compuserve GIF. Men för t.ex. en rubrik eller en friläggning vill man ofta också att bakgrunden skall vara genomskinlig, så man inte får den på en vit platta. Enklaste sättet är att utnyttja PhotoGIF, som du hittar på DtP:s diskett. Observera dock att det är ett sharewareprogram och att det skall betalas om du fortsätter använda det! Med PhotoGIF installerad kan du välja mellan att antingen välja en genomskinlig färg eller att ha en kanal (Fönster>Paletter>Visa kanaler) för genomskinlighet. Men för mer exakta instruktioner hänvisar jag till den medföljande manualen. En populär företelse på webben är att låta bilden växa fram gradvis medan den laddas ner. För att göra det, måste den sparas om som s.k. Interlaced GIF. Också detta är ett alternativ i PhotoGIF. Personligen är jag dock inte särskilt förtjust i effekten och tycker att det är bättre att skicka en JPEG:ad och rejält komprimerad placeringsbild (som LOWSRC i html-koden) först, för att sedan följa upp med den riktiga bilden. För dig som skall framställa web-bilder i större skala vill jag rekommendera att du kompletterar ditt Photoshop-program med DeBabelizer, som visserligen är krångligt att lära sig, men har bättre verktyg för att reducera antalet färger, och därmed storleken, på bilder. Tommy Sundström

15 Design Typografi Produktion # 4 September DtP:s läsare får 30 procents rabatt på typsnitt Skicka kupongen eller faxa till ! Du som läser DtP har chansen att komplettera det här numrets typsnitt till rabatterat pris. Transport, Norma och Omnibus från Omnibus kostar 1090 kr exklusive moms per typsnittsfamilj, mot normalt 1560 kr. Alla typsnitten består av rak, halvfet och fet stil, kursiver till alla vikterna samt kapitälfont. I Transport ingår även en åttonde, extra kapitälfont. Erbjudandet från Omnibus gäller både Mac och PC. CG Cloister rak + kursiv från Agfa kompletterar Ja, jag läser DtP. Jag vill köpa följande typsnitt till förmånspriset 1090 kronor exklusive moms: b Norma b Omnibus b Transport format: b Mac b PC NAMN FÖRETAG/FAMILJEMEDLEM SOM PRENUMERERAR PÅ Dt P ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX nya Cloister SCO som finns på det här numrets DtP-diskett. Tillsammans bildar de en fullständig familj. CG Cloister kostar 385 kr exklusive moms, mot normalt 550 kr. Priset gäller vare sig du vill ha typsnittet på diskett eller om du vill ha det upplåst från CD. CG Cloister finns bara till Mac. Faxa eller skicka rätt kupong till Omnibus/FontBolaget. Erbjudandena gäller fram till 31 december 1995 för dig som är prenumerant, jobbar på samma firma som prenumeranten eller tillhör dennes familj. DtP-erbjudandet Omnibus Typografi Box Tyresö Plats för frimärke Design Typografi Produktion kommer ut 6 gånger om året Redaktör: Pelle Anderson, Redigering: Erik Nilsson, Ansvarig utgivare: Peppe Engberg Redaktionella ärenden: DtP, Box Stockholm Fax Skicka kupongen eller faxa till ! Ja, jag läser DtP. Jag vill köpa Agfas CG Cloister rak och kursiv till förmånspriset 385 kronor exklusive moms. b Vill ha typsnittet på diskett b Vill ha typsnittet upplåst NAMN FÖRETAG/FAMILJEMEDLEM SOM PRENUMERERAR PÅ Dt P ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX Diskett #4; Huka er för typgubbarna! TYPSNITTEN: Fyra av Sveriges främsta typtecknare medverkar på numrets diskett. Läs mer på sidan 8. NYTTIGHETERNA: PhotoGIFv1.0b6.sit. Omvandlar bilder till GIF-format för användning på dina websidor. Try-before-you-buy, kostar 20 us dollar. kommersiellt program. ONYTTIGHETERNA: Space Junkie är ett mycket onyttigt spel! Skrevs av Tuan Huynh. shareware. Plats för frimärke DtP-erbjudandet FontBolaget Kungstensgatan 18, 1 tr Stockholm Prenumerationsärenden: Helena Hjort, Prenumeration 1995 (sex tidningar + disk) 1200 kr plus moms DtP utges av Resumé Förlag Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje Nr 4 95 (27 från start) presslagt 29 augusti Copyright DtP. ISSN Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till ! b Ja, jag vill prenumerera på DtP 1995 (6 nummer), inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, för kr plus moms. Då får jag dessutom en bonusdiskett med tjugo olika typsnitt (PostScript Typ1-fonter för Mac). b Jag vill köpa årgång 1994 (6 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag vill köpa årgång 1993 (6 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag vill köpa årgång 1992 (11 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX Plats för frimärke Resumé, att. Helena Hjort Box 3188 Prenumerationer Stockholm

16 16 Design Typografi Produktion # 4 September 1995 Roger Fidler tror på digital tidningshybrid Alla framtidsforskare och tidningsmän med gurustatus pratar om Internet som pressens framtidsfält. Det finns inte en tidningsstyrelse som inte avsatt ett sammanträde för att diskutera vad man ska göra för att möta detta nya medium. Men Roger Fidler på Knight-Ridder s Information Design Labs pratar om andra saker. Roger Fidler har en vision, och han har arbetat på att förverkliga den i tio år. Det är helt enkelt en liten, lätt digital tidning. En slags kombination av en liten dator med trådlös modemförbindelse och en hoprullningsbar, tunn LCD-skärm. Han tror inte på dagens online-tidningar: De engagerar inte läsarna, de är krångliga och tidsödande att använda, säger Roger Fidler. Användbarhet, bekvämlighet och pris är det viktiga för konsumenterna, inte tekniken i sig. Verity slår sig ihop med Netscape Smarta agenter som jagar rätt på information åt dig, dygnet runt, från källor över hela världen det låter som den informationsstressade yuppiens önskedröm, eller hur? Inom kort kan vi alla få förmånen att känna oss lika stressade. Alla som har Netscape ska kunna skapa sina egna sökprofiler med hjälp av Veritys sökprogram Topic, som kommer att finnas som en plug-in till Netscapes browserprogram. Verity har sedan länge erbjudit proffsen sådana system kopplade till nyhetsbyråerna (dessutom jobbar Verity redan ihop med Adobe kring Acrobat, vilket passar Netscape utmärkt). Du listar helt enkelt en radda begrepp som du är intresserad av, och sedan tar Topic hand om resten. Resultatet presenteras som , en egen Websida eller per fax. Vill du veta hur det ser ut, så ta en titt på Knight-Ridder s NewsHound, eller hälsa på hos Verity på NÄT- NOTISER New York Times kliver på nät-tåget NCN, New Century Network, har fått en ny medlem. Det är New York Times som, två veckor efter initiativtagarna, beslutat sig för att förena sig med de åtta jätteföretag inom dagspressen i USA som bildat en allians för Internet-publicering. De åtta (nu nio, alltså) är Gannett (med bland annat USA Today), Knight-Ridder Inc, Advance Publ. Inc, Times Mirror Co, Tribune Co, Cox Newspapers, Hearst Corp och Washington Post Co. Tillsammans representerar de i runda slängar 200 dagstidningar och journalister. Kritiker, speciellt bland mindre dagstidningar som redan har olika nätverkstjänster till exempel på World Wide Web, befarar att NCN blir de finansiellt muskulösa dagspresskedjornas sätt att försöka kontrollera utvecklingen och behållla sin maktposition i branschen. Netscape får fem nya investerare Netscape, som gör den mest populära browsern för Internet/World Wide Web, har fått fem nya ägare. De är Times Mirror Co, Knight- Ridder Inc, Hearst Corp, Adobe samt TCI, ett telekombolag, som köpt in sig. Jämför med listan över NCN:s ägare, och skönj ett mönster. Tillsammans äger de nya investerarna 11 procent av Netscape. Det allra senaste är att Netscape för första gången sålt aktier till allmänheten. 13,5 miljoner aktier såldes slut på 40 minuter. Borde inte det vara något slags rekord? När aktien började handlas steg kursen som en raket. USA Today skyndar långsamt mot nätet Den modernaste rikstidningen i USA tar tid på sig för att publicera sig elektroniskt. Kanske är det magplasket i TVbranschen som spökar för beslutsfattarna inom moderbolaget Gannett. Nu finns iallafall USA Today på nätet men inte på Internet utan som BBS via CompuServe. Elektroniska USA Today är som pappersorganet uppdelat i sektioner för nyheter, livsstil/kultur/nöje, sport, pengar och väder. Nyheterna uppdateras kontinuerligt under dagen med exempelvis sportresultat och foton. Tre timmar i månaden kostar cirka hundra kronor, extra timmar 20 kr styck. Ganska så häftiga priser, alltså. Typsnittsfantaster möts på Internet Typetalk heter en mailing list på Internet, där det snackas typografi och typsnittsdesign. Skicka ett med innehållet subscribe typetalk och inget annat till Fyll inte i Subject. Nyligen fick prenumeranterna på Typetalk en utmärkt boklista för oss som delar dessa obskyra intressen. Reseinformation från flera håll på nätet New York Times och Advance Publ. Inc. (som äger Condé Nast och Random House) ska tillsammans erbjuda reseinformation och olika tjänster i samband med detta via en hemsida på World Wide Web. Travel-Connect heter den nya tjänsten, som inkluderar material från New York Times söndagsbilaga om resor, Condé Nast Traveler, Fodors reseguider med flera magasin. Tjänsten är gratis. Tribune Co. och Knight-Ridder Inc. meddelade samtidigt att de ska göra samma sak, och erbjuda resetjänster för Florida över America Online. Tittare kan beställa biljetter till över sevärdheter, och delta i ett interaktivt spel hos Disney World. Ingen e-post? Här är botemedlet! Har Eudoras In -korg varit tom på sista tiden? Dags att prenumerera på några nyttiga -listor, kanske? Gör så här: Skicka ett meddelande med det som står i halvfet stil till den kursiva adressaten Skriv ditt namn där det står ditt namn Fyll inte i Subject och skriv inget annat i meddelandet. Vill du veta mera om Photoshop skriver du till med meddelandet subscribe PHOTOSHOP ditt namn. Vill du veta mera om desktop publishing skriver du till med meddelandet subscribe DTP-L ditt namn. Vill du veta mera om Quark Xpress skriver du till med meddelandet subscribe QUARKXPR ditt namn. Steven Spielberg roar sjuka barn med virtuell värld Starbright World heter Steven Spielbergs senaste påhitt; ett nätverk som låter allvarligt sjuka på barnsjukhus runtom i USA mötas och leka i en virtuell värld. Barnen kan framträda som figurer (avatarer), där deltagarna kan se och kommunicera med varandra, eller samtala via videolänk. Den stjärnklara världen består av tredimensionella lekplatser i form av en djungelvärld, en grottvärld och en luftvärld. Dessutom finns en rad spel och program från andra leverantörer tillgängliga on-line. Starbright är en stiftelse som sponsras av bland andra Sprint, Intel och Worlds Inc. Ett mycket politiskt korrekt sätt att skaffa sig erfarenhet på ett område som lockar fler investerare än de flesta andra, just nu. Netscape kan spela video över Internet Macromedia Directors player, det vill säga uppspelningsprogram, kommer att ingå i Netscape. Det betyder att video som producerats med hjälp av Macromedia Director kommer att kunna visas direkt i Netcape, medan man är uppkopplad på webben. Idag måste den som är hugad att titta på rörliga bilder snällt starta ett anat program. Den uppenbara tröskeln för användaren är filstorlek och bristande bandbredd; något som dock alla bedömare

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

Välkommen till Flyerskola!

Välkommen till Flyerskola! Välkommen till Flyerskola! Flyerskola Var började det hela Tryckmetoder Teckensnitt Upplösning av bilder Vanligaste filformaten Program Underlätta arbetet för redaktören Att tänka på vid skapandet av en

Läs mer

ADOBE FLASH 8. Vad är egentligen Flash

ADOBE FLASH 8. Vad är egentligen Flash Peter Stenlund, Presens Design Version 2008-01-20 Får endast användas i privat bruk För att få ut det mesta av denna kurs bör du behärska fönster- och filhantering, ordbehandling och Internet. Helst bör

Läs mer

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar Gör släktboken enhetlig - 25 använd formatmallar I en lättläst bok märks inte typografin - om den märks stör den! För att på ett enkelt sätt ge din bok enhetlig layout och typografi bör du använda formatmallar.

Läs mer

IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015

IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015 IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015 Office datautbildningar Innehåll Anmälan, avbokning och garanti... 3 IT-kurser våren 2015... 4 Microsoft Word grund... 5 Microsoft PowerPoint... 5 SharePoint 2013

Läs mer

Exempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator

Exempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator Exempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator Öppna ett nytt dokument (ctrl-n), storleken spelar ingen större roll eftersom innehållet är vektorbaserat kan det alltid skalas om senare. Välj Pennverktyget

Läs mer

Att lyckas med utskrifter

Att lyckas med utskrifter Att lyckas med utskrifter Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå, 1999 Gunnar Tuisku Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö. Att lyckas med utskrifter! Denna

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 4 Vår logotyp 5 Våra färger 9 Vår typografi 11 Dekorelement 14 Bildspråk 18

Innehållsförteckning. Inledning 4 Vår logotyp 5 Våra färger 9 Vår typografi 11 Dekorelement 14 Bildspråk 18 Grafisk manual Innehållsförteckning Inledning 4 Vår logotyp 5 Våra färger 9 Vår typografi 11 Dekorelement 14 Bildspråk 18 Läs det här först! Välkommen till Teknikföretagens grafiska manual. Den är avsiktligt

Läs mer

12 steg för att göra en bok med Word

12 steg för att göra en bok med Word steg för att göra en bok med Word I den här övningen ska vi göra en bok med tre kapitel utifrån en råtext och några bilder. Texten och bilderna finns på www.kj.se/merword. Boken ska skrivas ut på egen

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Allmän it-kunskap. Innehåll

Allmän it-kunskap. Innehåll sförteckning Datorkunskap 2.0 Office 2007, Windows Vista Allmän it-kunskap Datorer och program... 7 Användningsområden...7 Program...7 Stora och små datorer...8 Gamla datorer...9 Datorns funktion... 10

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef Grafisk manual 3 Vår nya profil Neurologiskt Handikappades Riksförbund har fått en ny, tydlig grafisk profil. Logotypen med organisationens hela namn,den välkända nyckelpigan och den varma röda färgen

Läs mer

Grafisk manual Version 1.0

Grafisk manual Version 1.0 Grafisk manual 2 0 / Innehåll 1 / Introduktion 1.1 / Syfte 2 / Grafisk manual 2.1 / Logotyp 2.1.1 Logotypens sammansättning 2.1.2 Storlekar & friyta 2.1.3 Användning 2.1.4 Strapline 2.1.5 Operatörslogotyper

Läs mer

InDesign CS4. Adobe. Fortsättningskurs

InDesign CS4. Adobe. Fortsättningskurs InDesign CS4 Adobe Fortsättningskurs Adobe InDesign CS4 Fortsättningskurs Till denna bok medföljer ett antal övningsfiler på cd-skiva (filerna finns i mappen InDesign CS4 Forts). Kopiera filerna till lämplig

Läs mer

Adobe INDESIGN CS5 FÖRDJUPNING

Adobe INDESIGN CS5 FÖRDJUPNING Adobe INDESIGN CS5 FÖRDJUPNING Innehållsförteckning 1 Layout...5 Vita ytor... 6 Bildlayout... 8 Tillämpningsuppgifter... 11 2 Mallsidor...12 Skapa mallsidor...12 Åsidosätt mall med mallsidan Ingen...14

Läs mer

Gränsöverskridande samverkan

Gränsöverskridande samverkan 1 Grafisk Profil Denna grafiska manual är en hjälp för dig som jobbar i eller med Vårdsamverkan Fyrbodal för att skapa en tydlig, enhetlig och konsekvent kommunikation med omvärlden. Vår logga, våra färger

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

INNEHÅLL. Vår grafiska identitet... 3. Logotyper... 4. Färger... 5. Typografi... 6. Profilmaterial... 7. Profil-CD... 8

INNEHÅLL. Vår grafiska identitet... 3. Logotyper... 4. Färger... 5. Typografi... 6. Profilmaterial... 7. Profil-CD... 8 P R O F I L M A N U A L INNEHÅLL Vår grafiska identitet............... 3 Logotyper..................... 4 Färger........................ 5 Typografi...................... 6 Profilmaterial...................

Läs mer

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik 2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

ibooks Author Komma igång

ibooks Author Komma igång ibooks Author Komma igång Välkommen till ibooks Author, ett lätt sätt att skapa snygga och interaktiva Multi-Touch-böcker för ipad och Mac. Börja med proffsiga Apple-designade mallar med mängder av eleganta

Läs mer

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Färgblind Tritanopi/tritanomali, blått Protanopi/protanomali, röd Deuteranopi/deuteranomali, grönt Röd-grön vanligast Gul-blå ovanlig Mycket ovanligt,

Läs mer

GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015. Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1

GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015. Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1 GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015 Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1 VÅR PROFIL Det här är en grafisk manual för Svenska Ridsportförbundet som talar om hur vi vill se

Läs mer

Laboration1 Vektorgrafik med Illustrator Innehåll: Filter Text Objekt Knappar Kurvor Ritverktyget Formverktyget Symboler Övertoning Effekt Lager

Laboration1 Vektorgrafik med Illustrator Innehåll: Filter Text Objekt Knappar Kurvor Ritverktyget Formverktyget Symboler Övertoning Effekt Lager Laboration1 Vektorgrafik med Illustrator Innehåll: Filter Text Objekt Knappar Kurvor Ritverktyget Formverktyget Symboler Övertoning Effekt Lager Uppgift 1 Designa en webbknapp Rita en form Håll ned musen

Läs mer

LATHUND WINDOWS XP. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS XP. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS XP RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil. LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil ska utstråla kompetens, engagemang och seriositet.

LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil. LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil ska utstråla kompetens, engagemang och seriositet. LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil ska utstråla kompetens, engagemang och seriositet. Identitet Logotypen LO-TCO BISTÅNDSNÄMND bildar tillsammans med kartbilden

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Digital bildhantering

Digital bildhantering Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen

Läs mer

ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...

ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR... MED MICROSOFT WORD 1 ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR... 2 Marginaler... 2 Sidnumrering... 2 Radavstånd... 3 VISNINGSLÄGEN... 3 SPARA DOKUMENT...

Läs mer

BANVERKTYGET. Verktygen

BANVERKTYGET. Verktygen BANVERKTYGET Genom banverktyget kan man skapa banor eller kurvor genom att peka och klicka eller peka och dra med verktyget för att skapa mjukare linjer. Detta är funktionellt när man antingen ska skapa

Läs mer

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS 2000 RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

Utbildningar vintern/våren 2011

Utbildningar vintern/våren 2011 Adobe Creative Suite Utbildningar vintern/våren 2011 Kurser InDesign grunder...2 InDesign fördjupning...3 InDesign nyheter i CS5... 4 Photoshop CS5 Grunder...5 Photoshop CS5 Effektivisering... 6 Photoshop

Läs mer

Allmän IT-kunskap. Innehåll

Allmän IT-kunskap. Innehåll sförteckning Datorkunskap Office 2007, Windows Vista Allmän IT-kunskap Datorer och program... 7 Användningsområden...7 Program...7 Datorn från utsidan... 8 Datorlåda...8 Bildskärm...8 Stora och små datorer...8

Läs mer

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok Förbundet Vi Ungas Grafiska handbok Innehållsförteckning INLEDNING 2 KAPITEL ETT 3 LOGOTYPEN 4 Vad man inte får göra med Vi Ungas logotyp 5 FÄRGER 6 TYPSNITT 7 FLÄTAN 8 KAPITEL TVÅ 9 GRAFISKA ELEMENT 10

Läs mer

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar GRAFISK MANUAL INLEDNING Den här manualen beskriver hur vi arbetar med vår grafiska profil. I den hittar du allt från användandet av logotypen och hanterandet av färger och typografi, till mallar för utformning

Läs mer

Kombinera bild och text i Word97

Kombinera bild och text i Word97 SYDSOL Handledning Win 2000-02-23 Kombinera bild och text i Word97 Syfte: Kombinera text och bild till en enhet Att arbeta med text kombinerat med bild har varit omständligt i Word. Word är ju i första

Läs mer

Grafisk Profil. Innehåll: logotyp. teckensnitt/fonter. bilder

Grafisk Profil. Innehåll: logotyp. teckensnitt/fonter. bilder Grafisk Profil Innehåll: logotyp teckensnitt/fonter bilder logotyp KOMMUNVAPEN 1-FÄRG Vilhelminas kommunvapen ska i första hand användas i den information som hanteras av kommunanställda och där budskapet

Läs mer

Adobe Creative Suite 5 Design Standard

Adobe Creative Suite 5 Design Standard Adobe Creative Suite 5 Design Standard Channel Copy Adobe Creative Suite 5 Design Standard Följande texter kan användas i reklam, kataloger och annat marknadsföringsmaterial för Adobe Creative Suite CS5

Läs mer

Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0

Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Här får du lära dig hur man flyttar bilder från kameran till datorn, hur man fixar till ett foto, hur man skriver ut bilder och mycket mera. Lycka till! copyright

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Dokumentation av rapportmall

Dokumentation av rapportmall Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens

Läs mer

Microsoft PowerPoint

Microsoft PowerPoint Microsoft PowerPoint Programmet Microsoft PowerPoint är ett program för att skapa presentationer för skärm eller utskrift. En presentation består av en eller flera bilder. En bild i PowerPoint är en sida

Läs mer

Grafisk guide. adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo.

Grafisk guide. adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo. Grafisk guide adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo.se Grafisk guide Grafisk profil handlar om en helhet där intrycket

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Grafisk profil

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Grafisk profil TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Grafisk profil Förord Hudiksvalls kommunvapen har gamla anor. De tre bockarna, som troligen härstammar från landskapsvapnet hälsingebocken, har använts sedan 1582. Vapnet

Läs mer

ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2

ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2 MED OPEN OFFICE 1 ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2 Marginaler...2 Sidnumrering...2 Och sedan Infoga/Fältkommando/Sidnummer...3 Radavstånd...3

Läs mer

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Arbeta med video i imovie

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Arbeta med video i imovie DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR Arbeta med video i imovie 1 Introduktion Följande guide beskriver hur man går tillväga för att hämta in, redigera och färdigställa video med imovie. 1.1 Förutsättningar imovie

Läs mer

CITY I SAMVERKAN PRESENTATION

CITY I SAMVERKAN PRESENTATION PRESENTATION LOGOTYP / PAYOFF LOGOTYPEN Logotypen består av City i Samverkan och payoffen Utvecklar Stockholm City. Typsnittet/formen som används till texten City i Samverkan är detsamma som tidigare.

Läs mer

SMART Ink 3.0 ANVÄNDARHANDBOK FÖR MAC OS X-OPERATIVSYSTEM

SMART Ink 3.0 ANVÄNDARHANDBOK FÖR MAC OS X-OPERATIVSYSTEM SMART Ink 3.0 ANVÄNDARHANDBOK FÖR MAC OS X-OPERATIVSYSTEM Varumärkesinformation SMART Ink, SMART Meeting Pro, smarttech, SMART-logotypen och alla SMART-slogans är varumärken eller registrerade varumärken

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Grafisk profil. Grundidé. Logotype

Grafisk profil. Grundidé. Logotype GRAFISK PROFIL Grafisk profil I en organisation som ArbetSam, bestående av många medlemsorganisationer, är det mycket viktigt att skapa igenkänning och tydliggöra gemensamma värden och intressen. Syftet

Läs mer

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL och Microsoft Office 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Företagets grafiska profil... 2 Färger... 2 Fonter (teckensnitt)... 2 Var börjar man? - PowerPoint... 2 Börja med att

Läs mer

En introduktion till WeavePoint 7 demo version. Att använda ett vävprogram

En introduktion till WeavePoint 7 demo version. Att använda ett vävprogram En introduktion till WeavePoint 7 demo version Demoversionen är det fullständiga WeavePoint med undantag för att det inte går att spara egna mönster. Det går att testa olika sätt att skriva ut de exempel

Läs mer

PowerPoint Grunder. /Fredrik Wiberg

PowerPoint Grunder. /Fredrik Wiberg PowerPoint Grunder /Fredrik Wiberg Detta dokument beskriver grunderna i vad man skall tänka på när man skapar en presentation, och grundläggande steg för att skapa ett PowerPoint-dokument. Att skapa en

Läs mer

Macintosh PowerMac, system Mac OS 8.1-9.2.2 och Classic Mode 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit)

Macintosh PowerMac, system Mac OS 8.1-9.2.2 och Classic Mode 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) N u ä r d e t e n k e l t a t t k o m m a i g å n g m e d v å r t n y a H i s s d e s i g n p r o g r a m! H i s s d e s i g n p r o g rammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både nyproduktion

Läs mer

Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING

Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING Innehållsförteckning 1 Bildstorlek, perspektiv och histogram...5 Sammanfattning... 8 Storlek på arbetsyta... 9 Storlekskommandon...10 Stödraster och linjaler... 11

Läs mer

Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13

Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13 Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13 Innehåll Vad är en grafisk profil?... 3 Färger... 4 Profilfärg...4 Komplementfärger...4 Gråtoner...4 Tilläggsfärger...4 Färgkoder...5 SciLifeLabs logotyp...

Läs mer

GRAFISKA RIKTLINJER 1

GRAFISKA RIKTLINJER 1 GRAFISKA RIKTLINJER 1 ETT PARTITUR FÖR ÖGAT Det går kanske inte att jämföra grafiska riktlinjer med ett partitur. Men lite fritt tolkat kan man säga att en grafisk manual innehåller alla element som behövs

Läs mer

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll Programfönster och arbetsyta Skriva och redigera text - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 1.1 - Programfönster och Arbetsyta Programfamiljen i Microsoft

Läs mer

övningarna 25 februari kl. 15.30 Enkel dokumenthantering I Ordbehandling och kalkyl (med ex Word och Excel eller liknande program p kontorspaket).

övningarna 25 februari kl. 15.30 Enkel dokumenthantering I Ordbehandling och kalkyl (med ex Word och Excel eller liknande program p kontorspaket). IT-Caf Café - Vårprogram 2013 Här är r närmaste n övningarna Månd 25 februari kl. 15.30 Enkel dokumenthantering I Ordbehandling och kalkyl (med ex Word och Excel eller liknande program p i kontorspaket).

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

aloq.se Loxysoft AB Post: Box 153, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan 11, Frösön Tel: 063-18 34 40 Fax: 063-12 40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft.

aloq.se Loxysoft AB Post: Box 153, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan 11, Frösön Tel: 063-18 34 40 Fax: 063-12 40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft. aloq.se Loxysoft AB Post: Box 53, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan, Frösön Tel: 063-8 34 40 Fax: 063-40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft.se Grafisk manual Loxysoft AB Text och design: aloq AB, Östersund

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

SWEBO Bioenergy Grafisk profil

SWEBO Bioenergy Grafisk profil SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på

Läs mer

manual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels

manual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels D E M O manual produced by Tony Åström Production / tonyastrom.com Nu är det enkelt att komma igång med vårt nya Hissdesignprogram! Hissdesignprogrammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både

Läs mer

Utbildningar hösten 2011

Utbildningar hösten 2011 Adobe Creative Suite Utbildningar hösten 2011 Kurser InDesign grunder...2 InDesign fördjupning...3 InDesign nyheter i CS5... 4 Photoshop CS5 1.0...5 Photoshop CS5 Produktion... 6 Digitalkamera och foto/bild...7

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE. ViTex

ANVÄNDARGUIDE. ViTex ANVÄNDARGUIDE ViTex ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från inskannat dokument via kopiatorn 2. Uppläsning i ViTex 3. Navigation & Zoner 4. Ändra inställningar 5. Kontakt och Support 1. Inläsning

Läs mer

Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Grafisk produktion för webb och tryck. Projektarbete Solveig Betnér

Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Grafisk produktion för webb och tryck. Projektarbete Solveig Betnér Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Grafisk produktion för webb och tryck Projektarbete Solveig Betnér Sammanfattning och syfte Företaget Solveig skapar textila handarbetade produkter

Läs mer

Regionala Cancercentrum Logotyp

Regionala Cancercentrum Logotyp Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger

Läs mer

GRAFISK MANUAL. En grafisk manual stärker även Ockelbo Kommuns kommunikation och varumärke. Skapar igenkänning och en egen identitet.

GRAFISK MANUAL. En grafisk manual stärker även Ockelbo Kommuns kommunikation och varumärke. Skapar igenkänning och en egen identitet. GRAFISK MANUAL GRAFISK MANUAL Denna manual är framtagen för att göra allt material från Ockelbo Kommun enhetligt och tydligt. Det är ett hjälpmedel i det dagliga arbetet inom kommunen då brev, kallelser

Läs mer

Allmän IT-kunskap. Innehåll

Allmän IT-kunskap. Innehåll Allmän IT-kunskap Datorer och program... 7 Användningsområden...7 Program...7 Stora och små datorer...8 Datorn från utsidan... 8 Datorlåda...8 Bildskärm...9 Pekdon eller mus...9 Diskettstation...9 Optisk

Läs mer

Vår visuella identitet

Vår visuella identitet Vår visuella identitet Vår visuella identitet En stark och tydlig visuell identitet är en viktig del för hur en avsändare uppfattas. SULF:s visuella identitet ska gå att identifieras såväl lokalt på universitet

Läs mer

Grafisk manual GAKE DOJO. Riktigt bra självförsvar!

Grafisk manual GAKE DOJO. Riktigt bra självförsvar! Grafisk manual 2007 JUJUTSU Riktigt bra självförsvar! Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping Andrea Drljaca, Viktor Larsson och Jesper Jarl Grafisk manual 2007-06-08 INNEHÅLL GRAFISK MANUAL...4

Läs mer

Grafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...

Grafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... Grafisk manual 1.0 Index Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 Friyta och MinimIstorlek... 5 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... 7 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...

Läs mer

Del 2 FORMATERA DOKUMENT

Del 2 FORMATERA DOKUMENT Eva Ansell INDESIGN CS Del FORMATERA DOKUMENT. Redigera text... 7. Teckenutformning... 0 8. Styckeutformning... 9. Tabbar... 8 0. Tabeller... 70. Format... 78. Objektbibliotek... 8. Objektformat... 8.

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord Sidan 1 av 9 Logga in och administrera hemsidan Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin Byta lösenord 2. Klicka på Profil 3. Längst nere hittar du två fält: Nytt lösenord och Bekräfta nytt lösenord. Fyll

Läs mer

Varumärket Polykemi. En grafisk guide till en tydlig profil

Varumärket Polykemi. En grafisk guide till en tydlig profil Varumärket Polykemi En grafisk guide till en tydlig profil Logotype Logotypen är företagets varumärke och den viktigaste grafiska identifikationen bland de grafiska grundelementen. Logotypen består av

Läs mer

Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok

Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok 01/12 Vad är en Ifolorbok och Ifolor Designer? En Ifolorbok är en äkta tryckt bok med pärmar och innehåll som du själv skapat med dina foton och texter. Ifolorboken

Läs mer

Gå till nästa bygge. Ibland vill man hoppa till nästa bild i presentationen utan att behöva gå igenom alla byggen på diabilden igen.

Gå till nästa bygge. Ibland vill man hoppa till nästa bild i presentationen utan att behöva gå igenom alla byggen på diabilden igen. KEYNOTE guiden Det här en guide med en sammanställning av de några av de vanligaste funktionerna och snabbkommandon i keynote. Lär du dig dem så går det snabbare och effektivare att både använda och göra

Läs mer

Grafisk profilhandbok

Grafisk profilhandbok Den bild vi förmedlar av oss själva är betydelsefull idag kanske mer än någonsin tidigare. Antagen av Kommunstyrelsen 122/2013 tillsammans med kommunikationsstrategi 2013 2014. Grafisk profilhandbok Av

Läs mer

Tjäna folket? Tjäna pengar!

Tjäna folket? Tjäna pengar! DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 2 ÅRG 4 APRIL 1995 25 MÄSTER GARAMOND OCH HANS MÅNGA SKEPNADER Sid 3 8 FÄRGHANTERING OCH ANDRA FINESSER FÖR KORK EXPRESS Sid 9 11 FIXA EN FÄRGKARTA I ILLUSTRATOR OCH KORKEN

Läs mer

SkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB

SkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB SkanRead hjälp SkanRead 2.0 Elevdata AB SkanRead hjälp: SkanRead 2.0 Elevdata AB Copyright 2011 Elevdata AB Innehållsförteckning Inledning... v 1. Så här gör du!... 1 2. SkanRead i CD-ORD och programmenyn...

Läs mer

Vi möts dagligen av en

Vi möts dagligen av en Text som fler kan läsa tips om typografi och layout Vi möts dagligen av en mängd tidningar, tidskrifter, broschyrer, affischer och andra trycksaker. De flesta kan lätt läsa informationen i dem. Men det

Läs mer

LEOGICS digitalt ritbord. Snabbinstallationsguide

LEOGICS digitalt ritbord. Snabbinstallationsguide LEOGICS digitalt ritbord Snabbinstallationsguide Välkommen Tack för ditt köp av LEOGICS PT-1001 digitala ritbord. Du kommer att upptäcka hur enkelt det är att kontrollera datorn med en digital penna i

Läs mer

Kort lektion i Scannerteknik

Kort lektion i Scannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser

Läs mer

Världens bästa hälsa 2020. Profilmanual. Profilmanual Indexator

Världens bästa hälsa 2020. Profilmanual. Profilmanual Indexator Världens bästa hälsa 2020 Profilmanual Profilmanual Indexator Innehåll Följ profilmanualen 3 Logotyp 4 Logotypanvändning 5 Friyta 6 Färger 7 Typografi 8 Typografi ersättningstypsnitt 9 Grafiskt mönster

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements

Grundredigering i Photoshop Elements Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Word 2003. bengt hedlund

Word 2003. bengt hedlund Word 2003 bengt hedlund Det här dokumentet är tänkt underlätta för Dig när Du arbetar med Word. I kursen Datagrund, när Du skriver en rapport i någon annan kurs, eller i varje sammanhang när Du vill använda

Läs mer

Värmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15.

Värmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15. 1Grafisk manual 2 Innehåll Sida Värmdö IFs grafiska profil 4 Logotyp 5-9 Färg 10 Typografi 11-12 Brevpapper 13 Visitkort 14 Korrespondenskort 15 Kuvert 16-17 3 Värmdö IFs grafiska profil En enhetlig grafisk

Läs mer

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx 1. Öppna Word 2007 i 97-2003 2. Vilken Explorer har jag 3. Inloggning med Explorer 8 4. Sökväg till sidan 5. Ha två fönster öppna 6. Stilar 7. Storleksändra 8. Inklistring av text 9. Bilder till startsidan

Läs mer

GRAFISK MANUAL 6/2012

GRAFISK MANUAL 6/2012 GRAFISK MANUAL 6/2012 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 01 Baselement Svenska folkpartiets logotyp Vår logo: dimensioner och skyddsområde Logoversioner och minimistorlek Logons användning Applikationer

Läs mer

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig WORD Lars Ericson datorkunskap.com WORD Programmet Microsoft Word används till ordbehandling och att tillverka enklare dokument med texter och bilder. När du öppnar upp Word kan det se ut ungefär

Läs mer

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format Lathund för Microsoft Word Innehåll Autokorrigering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 Format På denna rullgardinsmeny väljer du om du vill skriva brödtext, rubriker osv. Mycket bra verktyg om du arbetar med formatmallar.

Läs mer

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Programfönstret Namnlist Verktygsfält Menyrad Vågrät linjal Lodrät linjal Rullningslist Statusfält Menyer och Verktygsfält Visa eller dölja ett verktygsfält Högerklicka

Läs mer

GRAFISK MANUAL VÄGLEDNING OCH REGLER

GRAFISK MANUAL VÄGLEDNING OCH REGLER GRAFISK MANUAL VÄGLEDNING OCH REGLER 2011 Rädda Barnens Ungdomsförbund Grafisk form: Rabash webb- och designbyrå Välkommen 03. Rädda Barnens Ungdomsförbund bildades i Sverige år 2003. Som namnet avslöjar

Läs mer