En Overriding Regime finns det ett behov? Introduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En Overriding Regime finns det ett behov? Introduktion"

Transkript

1 En Overriding Regime finns det ett behov? Introduktion Utvecklingen på logistikområdet dörr till dörr transporter Utvecklingen på logistikområdet går för närvarande snabbt. Från att det att man inom industrin betraktat produktionen av varor som det primära har fokus vidgats så att man mer och mer tittar på distributionen av dessa. Den här utvecklingen beror av flera faktorer. För det första ser produktionsapparaten annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Utvecklingen har gått mot att produktionen organiseras så att komponenterna produceras på de ur ekonomisk synvinkel mest fördelaktiga platserna i världen. Till en början skedde detta inom ramen för olika koncerner eller genom att produktion av vissa komponenter lades ut på ett relativt begränsat antal underentreprenörer. Bilindustrin utgjorde här en föregångare på marknaden. För några år sedan utgjordes den svenskaste av alla bilar på marknaden inte av Volvo 850 utan tyska Ford Mondeo. Det var den bil som innehöll flest svenskproducerade komponenter. Trenden är emellertid numera den att hela eller mycket stora delar produktionen läggs ut på fristående underentreprenörer. Ett sådant exempel utgörs av Ericsson, vars strävan är att moderbolaget endast skall ägna sig åt forskning och utveckling av nya produkter, förvaltande av varumärket samt styrning av produktion och distribution. För att ett sådant starkt decentraliserat system skall fungera krävs dock ett transportsystem av helt annat slag än hittills skådat. Det blir här inte fråga om enstaka sändningar av varor utan om att organisera godsflöden mellan olika punkter. Hur godset transporteras, det vill säga vilket transportmedel som bär det, framstår däremot inte som särskilt intressant i det perspektivet. För det andra strävar industrin efter att effektivisera både de interna och de externa flödena av gods. Den stora rationaliseringspotentialen bedöms numera ligga på transportsidan snarare än på produktionssidan. Det tar sig framförallt uttryck i att man inom industrin kraftigt dragit ned på sina buffertlager. Genom att ha lagret på hjul sparar man stora pengar. Ett annat uttryck för den här rationaliseringsvågen är att industriföretagen lägger ut allt mer av distributionshanteringen på fristående företag. Speditionsföretagen organiserar nu inte bara transporterna av de färdiga produkterna utan även flödet av komponenter såväl inom som utom de stora industrikoncernerna. I vissa fall har rationaliseringen drivits så långt att transportföretagen deltar i själva produktionen. Exempelvis transporterar Schenker-BTL inte bara PC-komponenter från Asien till Europa för en datortillverkares räkning utan man låter även montera ihop dessa till färdiga datorer innan de levereras till de slutliga kunderna. Även själva styrningen av distributionen läggs inte sällan ut på fristående entreprenörer. Den tidigare omtalade renodlingen av Ericssons verksamhet har bland annat lett till att samma företag som organiserar transporterna idag även upphandlar tjänst- 1

2 erna ifråga. I det aktuella fallet sitter numera folk från samma företag på båda sidorna av förhandlingsbordet. Den här utvecklingen har lett till att transportmarknaden idag snabbt ändrar karaktär. Produktion och transporter flyter alltmer ihop. Som en följd av detta växer antalet kunder som söker någon som är kapabel att påta sig att organisera logistiken för en hel industrikoncern och kanske till och med delta i produktionen medan de kunder som efterfrågar några enstaka strötransporter från A till B blir färre. I förlängningen kan detta tänkas komma att leda till en ökad skiktning av företagen på transportmarknaden där några få transportörer i kraft av att de på ett globalt plan kan erbjuda dessa heltäckande logistiktjänster kommer att bli ledande på marknaden. Övriga aktörer kommer att förvandlas till underleverantörer av rena transporttjänster alternativt nischaktörer. Inom paketdistributionen är detta redan ett faktum genom att det där endast existerar ett fåtal företag, så kallade integrators, vilka verkar på global nivå. Vad det däremot inte råder någon tvekan om är vilken av dessa typer av företag som kommer att tjäna de stora pengarna i framtiden det blir i varje fall inte underleverantörerna. Den befintliga transportlagstiftningen i ett historiskt perspektiv Problemet med den rättsliga regleringen av transporterna är att det befintliga regelverket inte motsvarar de krav den nya logistiken ställer. Till att börja med är regelverket avpassat till transportmedlet snarare än godset. Det har att göra med att respektive transporttyp utvecklades under olika epoker samtidigt som transporterna mer sällan utgjordes av kombinerade transporter. Det dominerande transportmedlet utgjordes under lång tid av sjöfarten och industrierna lokaliserades gärna till kuster och floder. Många städer hade direktanlöp av fartyg. Som ett resultat av detta reglerades sjötransporterna tidigt i de nationella lagstiftningarna och 1924 kom de så kallade Haagreglerna, senare Haag Visbyreglerna, rörande styckegodstransporter under konossement. Under slutet av 1800-talet och början 1900-talet byggdes järnvägarna ut. Som en följd av den stora utbyggnaden började de europeiska staterna att anta gemensamma järnvägsstadgor rörande internationella järnvägstransporter. Dessa kom att utgöra föregångare till dagens CIM-regler. Här utvecklades tidigt regler för så kallade genomgångstransporter, det vill säga befordran av gods med flera nationella järnvägsbolag. Reglerna rörande multimodala transporter inskränkte sig dock till enstaka regler rörande ansvaret då befordringen till viss del skedde med hjälp av tågfärja. Under början av 1900-talet började också flyget att byggas ut och som en följd av detta tillkom Warszawa-konventionen rörande internationella lufttransporter I lufträtten finns idag vissa bestämmelser rörande befordran av gods till och från flygplatserna på luftfartsvillkor. Landsvägstransporterna är den sista transportformen som regleras internationellt. Det skedde 1956 genom den så kallade CMR-konventionen. Förklaringen till detta ligger i att det är först under den senare delen av 1900-talet som landsvägstransporterna blir kommersiellt viktiga i handeln mellan länderna i Europa. Lastbilen ersatte här den mer begränsade och långsamma järnvägen. Fortfar- 2

3 ande gällde dock att vid CMR-konventionens tillkomst godset i huvudsak befordrades med ett enda transportmedel. Det var först i och med containeriseringen som läget på transportmarknaden förändrades radikalt. Den medförde plötsligt att godsflödena kunde organiseras på ett helt annat sätt. Omlastningen av godset blev inte längre en tidsödande och kostsam affär. Medan ett medelstort styckegodsfartyg under slutet av talet kunde ligga upp till 18 dygn i hamn vid lossning ligger ett modernt containerfartyg i storleksordningen 2000 TEU inte mer än cirka 8 timmar i hamn. Den här utvecklingen har i sin tur lett till att trafiken kunnat koncentreras till ett fåtal större hamnar, flygplatser, eller terminaler, så kallade transport hubs. Genom detta kan transporterna bedrivas med större enheter samtidigt som feedertrafiken kan göras väldigt flexibel i förhållande till de slutliga mottagarna. Rättsligt sett lever vi dock fortfarande med det regelverk som tillskapades för de förhållanden som rådde på transportmarknaden fram till 1950-talet. Det finns fortfarande idag inte några regler avseende kombinerade transporter annat än vissa ströbestämmelser i CMR-konventionen och CIM. Under slutet av 1970-talet gjordes visserligen vissa försök från UNCITRAL:s sida att tillskapa ett fungerande regelverk rörande ansvaret vid multimodala transporter. Konventionen antogs 1980 men den har sedan inte ratificerats av mer än ett fåtal länder. Det framstår därför som osannolikt att den någonsin kommer att träda ikraft. Inte ens speditionsavtalet finns reglerat i svensk rätt. Här gäller endast branschens eget standardavtal, NSAB, låt vara att det har en stor spridning på den nordiska marknaden. När jag talade med företrädare för det tidigare Industriförbundet, numera Svenskt Näringsliv, angående behovet av en revidering av rätten på området fick jag kommentaren att: Ja, ni jurister ligger ju 150 år efter i tiden! Problemet här är emellertid att en revision inte är alldeles lätt att åstadkomma, det gäller särskilt ifråga om sjötransporterna. Redan Haagreglerna 1924 utgjorde en kompromiss mellan redarintressena och lastägarintressena rörande lastskadeansvarets utformning och det torde finnas små förutsättningar att få redarna att godta ett strikt ansvar och högre begränsningsbelopp. Samtidigt gäller att antalet aktörer på den internationella arenan hela tiden ökar. Allt fler stater vill ha ett ord med i laget. Det gör det allmänt svårare att förhandla fram nya konventioner. Även om man lyckas med detta inom de internationella organisationerna är risken stor att regelverket upplevs som en dålig kompromiss av samtliga parter och att konventionen därför inte vinner någon bred anslutning. Ett relativt färskt exempel på detta utgörs av Hamburgreglerna från 1978, vilka var avsedda att avlösa Haag Visby-reglerna. I motsats till konventionen rörande multimodala transporter från 1980, har dessa visserligen trätt ikraft, men till följd av att de anses som en dålig kompromiss kommer de sannolikt inte att ratificeras av ett så stort antal stater att man kan tala om dessa som den globala regleringen av sjötransportörernas ansvar. 3

4 Lastskadeansvaret Lastskadeansvaret och dörr till dörr- transporter Studerar man lastskadeansvarets utformning idag märker man ganska snabbt att sjörätten skiljer sig en hel del från de regler som gäller för väg-, järnvägs- respektive lufttransporter. Enligt sjölagen bär sjötransportören ett exculpationsansvar, det vill säga ett ansvar för vårdslöshet med omvänd bevisbörda medan enligt övriga regler transportören bär ett strikt ansvar med force majeure-undantag. Skillnaden i ansvar bör här kanske inte överdrivas, lägger domstolarna en tillräckligt stor bevisbörda på sjötransportörerna så kommer ansvaret att likna ett strikt ansvar. Problemet ligger snarare i att inom sjörätten, till skillnad från övriga transportslag, det gjorts undantag för ansvar rörande nautiska fel och brand. Här blir transportören inte ansvarig även om hans folk vållat skadorna genom vårdslöshet. Än viktigare i sammanhanget är emellertid att begränsningsbeloppen skiljer sig väsentligt åt. Medan begränsningsbeloppen enligt CIM-reglerna och CMR-konventionen samt uppgår till 17 respektive 8,33 SDR per kilo har begränsningsbeloppet i Haag Visby-reglerna satts till blott 2 SDR per kilo alternativt 667 SDR per kolli, beroende på vilket belopp som ger det förmånligaste resultatet för lastägaren. Beträffande ansvaret för dröjsmål är förhållandena omvända. Inom sjörätten gäller här samma begränsningsbelopp som i fråga om fysiska skador på godset medan för vägtransporträttens del ansvaret begränsats till fraktens belopp, en vanligtvis blygsam summa. Det kanske övergripande problemet här är att anvarsreglerna ter sig otidsenliga i förhållande till hur logistiken utvecklats. I början av förra seklet, då en relativt stor andel av godset ännu distribuerades med segelfartyg (vi känner ju alla till Gustaf Eriksson här på Åland), framstod säkerligen undantaget för vårdslöshet för nautiska fel som adekvat. De flesta segelfartyg slutade ju som strandade vrak på någon öde kust. Detsamma gällde förmodligen undantaget rörande brand, då de maskindrivna fartygen till stor del utgjordes av koleldade ångbåtar. Även det begränsade ansvaret framstod säkerligen som nödvändigt då P & I klubbar och försäkringsbolag hade betydligt mer begränsade resurser att ersätta skadelidande vid katastrofer jämfört med idag. Idag ser emellertid verkligheten annorlunda ut. När köparna av gods av kostnadsskäl håller sig med mycket små lager blir det allt viktigare att godset kommer fram i tid samt i helt och rent skick. Samtidigt är kostnaderna för ett produktionsstopp stora, något som ytterligare ökar kraven på organiseringen av godsflödet. Det framstår som negativt att den utvecklingen i så ringa grad återspeglas i regelverket på området. Det gäller speciellt som möjligheterna att täcka förluster via återförsäkring och liknande kan förväntas vara betydligt större idag än för låt oss säga hundra år sedan. Ett mer konkret problem med att reglerna ser olika ut är att ansvaret och därmed också ersättningen kommer att variera beroende på under vilken delsträcka godset skadas. För exempelvis en transport av gods mellan Stockholm och Leeds kan tre olika regelverk komma att gälla. Transporteras containern från Stockholm till Göteborg med lastbil regleras den transporten av VTL. 4

5 Lastas sedan containern över på fartyg för vidare transport till Hull gäller här sjölagens regler. För transporten från Hull till Leeds gäller sedan engelska vägtransporträttsliga regler. Skadas godset under den första delsträckan bär transportören ett strikt ansvar med rätt att begränsa skadorna till 150 kr per kilo av det skadade godsets vikt. För sjötransporten gäller som ovan påpekats ett ansvar för vårdslöshet med en begränsning om 2 SDR per kilo alternativt 667 SDR per kolli. För den sista delsträckan kommer de engelska kontraktsvillkoren att gälla med det ansvar och de begränsningsrätter som stipuleras där. Det säger sig självt att det är otillfredsställande att ansvaret skall variera alltefter var godset skadas. Var godset skadas beror ofta på en slump samtidigt som transporten mellan Stockholm och Leeds framstår som en enda transport för lastägaren. Det är ju vad han har beställt av sin speditör. Ytterligare ett problem i det här sammanhanget är att det inte alltid framstår som så lätt att fastställa var skadan inträffade. Frågan är vad som gäller då? I NSAB 2000 regleras att i det läget bär fraktföraren ett ansvar motsvarande det som gäller i vägtransporträtten, det vill säga att han har rätt att begränsa ansvaret till 8,33 SDR per kilo av det skadade godsets vikt. I FIATA:s Multimodal Bill of Lading regleras istället att speditören har rätt att begränsa ersättningen till 666,67 SDR per kolli eller 2 SDR per kilo. Regleras inte förhållandet av dessa dokument och kan det inte bevisas var skadan inträffade riskerar lastägaren i värsta fall att bli utan ersättning även om det kan bevisas att skadan inträffade under transporten. Förutom att reglerna ter sig otidsenliga och att det kan erbjuda svårigheter att fastställa var skadan inträffat någonstans leder den bristande kongruensen i systemet till oklarheter rörande ansvarets omfattning och i förlängningen högre kostnader för skadehanteringen. Ett exempel på bristande kongruens är att det gärna uppstår luckor i lastskadeansvaret till följd av att de olika transporträttskonventionerna inte alltid täcker perioden då gods mellanlagras i väntan på att det skall lastas ombord på ett annat transportmedel. Här kan istället transporten med det ena transportmedlet komma att anses avslutad samtidigt som transporten med det andra transportmedlet ännu inte påbörjats. Ett exempel på detta är att containern levereras med lastbil till en hamnterminal tillhörande ett fristående bolag där den blir liggande i väntan på att den skall lastas ombord på ett fartyg. Skadas containern under lagringsperioden gäller här varken den vägtransporträttsliga eller den sjörättsliga lagstiftningen. Lastägarens rättigheter kommer inte sällan att istället att regleras av kontraktet med terminaloperatören. I andra fall kan det råda osäkerhet om vilken reglering som överhuvudtaget är gällande. Gäller exempelvis den vägtransporträttsliga lagstiftningen för det fall godset skadas under transporten inom flygbolagets terminalområde eller skall det här anses att flygtransportören fått hand om godset och att den lufträttsliga regleringen därför omfattar godset? Förslaget rörande en overriding regime Mot bakgrund av de här beskrivna problemen har en grupp europeiska transporträttsforskare i en rapport till sjunde generaldirektoratet i EU-kommissionen 5

6 föreslagit att det införs en så kallad overriding regime. Denna skulle bestå i att huvudtransportören det vill säga den som påtar sig ett transportansvar för hela sträckan åläggs ett strikt ansvar för alla skador upp till ett belopp motsvarande godsets värde plus 10% oberoende av under vilken delsträcka av transporten godset skadas. Genom detta kommer lastägaren att kunna erhålla ett enhetligt skydd under transportens alla skeden samtidigt som kraven i huvudsak kanaliseras till huvudtransportören. Tanken är att detta ansvar sedan skall ligga som ett tak över den redan existerande lagstiftningen. Det är med andra ord inte fråga om att ersätta nuvarande regler. Inte heller skall det föreslagna ansvaret vara tvingande. Det skall finnas en möjlighet för huvudtransportören att deklarera att han inte vill vara bunden av det övergripande ansvaret. Poängen med den konstruktionen är de enskilda staterna inte behöver säga upp de konventioner de redan ratificerat samtidigt som de enskilda aktörerna på transportmarknaden undgår att påtvingas ett system som inte passar deras transportupplägg. För att undgå systemets verkningar fordras dock en aktiv handling från transportörernas sida, något som kan förväntas bidra till att systemet får betydligt större genomslagskraft jämfört med om det hade varit tvärtom. I förlängningen kan införandet av systemet med en overriding regime också medverka till att skapa en acceptans på regional och kanske även global nivå för ett förenhetligande av transporträtten i konventionsform. En overriding regime i ett transportförsäkringsrättsligt perspektiv Hittills har jag inte berört de försäkringsrättsliga verkningarna av förslaget om en overriding regime. Det står helt klart att lastskadeansvaret utformning direkt påverkar förhållandet mellan ansvarsförsäkringsgivarna och varuförsäkringsgivarna. Ju striktare ansvarsreglerna tolkas och ju mer inskränkt begränsningsrätten görs desto större andel av förlusterna kommer att falla på ansvarsförsäkringsgivarna och vice versa. Införandet av en overriding regime med ett strikt ansvar för godsets fulla värde under hela transportsträckan kan förväntas medföra ökade krav på ersättning från ansvarsförsäkringsgivarna. Detta skulle kunna framstå som negativt i och med att ansvarsförsäkringen utgör en dyrare form av försäkring än varuförsäkringen eftersom försäkringsgivarna här anses ha svårare att beräkna riskerna, vilket i sin tur ökar behovet av större premiemarginaler. Förhoppningen är emellertid att behovet av varuförsäkringar skall minska i sådan omfattning att det mer än väl kompenserar det ökade trycket på ansvarsförsäkringsgivarna. Med andra ord skulle man här komma bort från det nuvarande systemet med dubbelförsäkring. Frågan är emellertid om man genom införandet av en overriding regime kan åstadkomma de här beskrivna effekterna. Redan i rapporten anges att resonemanget förutsätter att pressen på ansvarsförsäkringsgivarna inte ökar i sådan omfattning att premierna och i förlängningen fraktraterna höjs markant. Ett annat argument mot systemet som inte kommer fram i rapporten är att även om det införs ett helt igenom strikt ansvar med den följden att ansvars- respektive varuförsäkringen kommer att omfatta samma risk, nämligen att godset förstörs 6

7 under transporten, de olika försäkringarna ändå fyller olika syften. Vad varuförsäkringstagaren betalar för är inte bara att få ut ersättning vid händelse av skada. Minst lika viktigt är att varuförsäkringsgivaren kan få ut ersättningen snabbt utan att själv behöva processa. Litar lastägaren enbart till transportörens ansvarsförsäkring riskerar han ifall transportören bestrider ansvar att behöva stämma den sistnämnde. Det kan te sig tidsödande och krångligt för det fall transportören har hemvist i ett främmande land samtidigt som det framstår som ovisst huruvida lastägaren alls kommer att erhålla någon ersättning. Vad lastägaren gör när han tecknar en varuförsäkring är således att han även i dessa avseenden övervältrar riskerna på varuförsäkringsgivaren. Dessa risker kan inte kompenseras genom systemet med en overriding regime. I värsta fall riskerar systemet istället att öka pressen på ansvarsförsäkringsgivarna och därmed premierna samtidigt som behovet av varuförsäkring kvarstår. Resultatet skulle därmed bli att de totala transportförsäkringskostnaderna ökar istället för som avsett minskar. En annan problematik i sammanhanget är att det underliggande regelverket kvarstår. Det betyder att i ett fall där skadorna orsakats av en undertransportör genom att denne varit vårdslös vid handhavandet av fartyget huvudtransportörens ansvarsförsäkringsgivare inte kommer att kunna få igen den ersättning han varit tvungen att betala ut till lastägaren eller dennes varuförsäkringsgivare. Det kommer att leda till att en viss del av förlusterna i slutänden drabbar fel transportör. Förutom att detta framstår som olyckligt vad beträffar preventionen de utförande transportörerna som faktiskt vållat skadorna ges ju här inte större incitament än tidigare att undvika skadorna så kommer huvudtransportörens ansvarsförsäkringsgivare att drabbas proportionellt sett hårdare än de övriga transportörernas försäkringsgivare. Det kan tillsammans med att huvudtransportören själv kan tänkas vilja ha kompensation från sina kunder för att administrera den ökade försäkrings- och skadehanteringen på transportörsidan leda till att transporterna blir dyrare jämfört med om avsändaren själv ordnar en varuförsäkring. Avslutande synpunkter Jag har i det här föredraget sökt visa på behovet av förändringar inom transporträtten som en följd av att logistiken förändrats. I framtiden måste vi förmodligen vänja oss av med att fokusera på transportmedlet som sådant, det viktiga i sammanhanget är själva flödet av gods. Precis som antyds i förslaget måste dagens system förenklas och rationaliseras för att svara mot de krav den nya logistiken ställer. Frågan är dock om införandet av en overriding regime tillgodoser industrins behov av enkla och kostnadseffektiva regler. Det är tveksamt metoden att lägga ytterligare ett regelverk ovanpå det befintliga verkligen förenklar systemet. Vidare framstår det, enligt min mening, som osannolikt att det skulle gå att ersätta varuförsäkringen fullt ut med ett utökat ansvar för transportören eftersom försäkringarna i väsentliga stycken fyller olika funktioner. Vad försäkringstagaren betalar för är inte bara en ersättning för godset värde. Han betalar även för att kunna erhålla ersättning för sina skador utan 7

8 tidsutdräkt samt för att slippa dyra och krångliga processer i utlandet. Möjligen måste vi därför gå den långa vägen och söka driva igenom ett enhetligt transportöransvar konventionsvägen. Och fram till dess (och förmodligen även efter detta) kommer varuförsäkringen att utgöra ett oundgängligt kitt mellan de olika transportformerna när det gäller att överbrygga riskerna för transportskador. 8

Transporträtt. Transporträtt, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporträtt. Transporträtt, Logistikprogrammet, Norrköping Transporträtt 1 Historia Transporträtten har utvecklats på det internationella planet - Syftar till att skapa ett gemensamt regelverk och förtydliga vem som är ansvarig för vad Har en lång utveckling historiskt

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Även försäkringsavtalet (varuförsäkring) har en stark anknytning till köpavtalet och transportavtalet.

GWA ARTIKELSERIE. Även försäkringsavtalet (varuförsäkring) har en stark anknytning till köpavtalet och transportavtalet. GWA ARTIKELSERIE Titel: Försäkringsfrågor med anknytning till godstransporter Rättområde: Transporträtt, Försäkringsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2011-09-09 En stor del av allt gods som är under

Läs mer

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111.

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111. Logistik A. Modul 4 (transportmetoder). Transport-utb. Läsning: Detta häfte samt vissa delar av kap. 5, 10 o 12. Skriv svaren under frågorna. Namn:... A. Inledning Läs sid. 88 91 samt diagrammen på sid.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015

Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015 Måns Jacobsson F.d. Direktör och CEO, Internationella oljeskadefonderna, London Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015 Internationella harmoniseringsrävadnen

Läs mer

Incoterms. Termerna är indelade i fyra grupper

Incoterms. Termerna är indelade i fyra grupper Vid internationell handel känner avtalsparterna oftast inte till de leveransvillkor som gäller på respektive motparts hemmamarknad. International Chamber of Commerce (ICC) utger ett regelverk för internationella

Läs mer

TRANSPORTFÖRSÄKRING FÖR PRIVATPERSONER 2006-01-01

TRANSPORTFÖRSÄKRING FÖR PRIVATPERSONER 2006-01-01 TRANSPORTFÖRSÄKRING FÖR PRIVATPERSONER 2006-01-01 Det här är en kortfattad information över vad Din transportförsäkring kan omfatta. Om Du vill skickar vi de fullständiga villkoren till Dig eller så hittar

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag

Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag Denna framställning beskriver branschens grundverktyg såsom typer och

Läs mer

MARKNADSSTATISTIK 2007

MARKNADSSTATISTIK 2007 Stockholm 2008-07-16 CIRKULÄR Nr 11/2008 MARKNADSSTATISTIK 2007 Liksom tidigare år har vi sammanställt de premieuppgifter om varu-, ansvars- och kaskoaffären som föreningens medlemsbolag samt SÅAF rapporterat

Läs mer

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010 Incoterms-termerna är indelade i fyra grupper E-gruppen När köparen eller dennes ombud hämtar varorna hos säljaren. Köparen har här allt ansvar. Säljaren säljer varan till köparen från sina lokaler i det

Läs mer

Yttrande över Avlägsnande av vrak (Ds 2015:16)

Yttrande över Avlägsnande av vrak (Ds 2015:16) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 31 januari

Läs mer

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag.

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Europeiska dokument Själva resandet är den första och oftast viktigaste frågan för att kunna delta

Läs mer

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013

Kommittédirektiv. En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg. Dir. 2013:79. Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013 Kommittédirektiv En modern reglering av person- och godstransporter på järnväg Dir. 2013:79 Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2013 Sammanfattning Den civilrättsliga lagstiftningen om järnvägstransporter

Läs mer

FCH FORWARDER CARGO HANDLING AB ( FCH ) G E N E R E L L A U P P D R A G S V I L L K O R

FCH FORWARDER CARGO HANDLING AB ( FCH ) G E N E R E L L A U P P D R A G S V I L L K O R FCH FORWARDER CARGO HANDLING AB ( FCH ) G E N E R E L L A U P P D R A G S V I L L K O R 1. Tillämplighet, omfattning m m 1.1 Dessa villkor gäller fr o m 2012-01-01. 1.2 Med Uppdragsgivare avses den som

Läs mer

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2 R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande

Läs mer

Transportansvarsförsäkring

Transportansvarsförsäkring Transportansvarsförsäkring 1 2 Vem behöver transportansvarsförsäkring? Transportörer och speditörer som tar emot uppdrag att transportera, lagra eller på annat sätt hantera gods för annans räkning och

Läs mer

Krav på vägning av containers

Krav på vägning av containers Krav på vägning av containers Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Johan Troive Skeppsbyggare MSc Handläggare av fartygstekniska frågor vid sektionen för Sjö- och luftvärdighet 1 Krav på vägning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-10-25

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-10-25 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-10-25 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 17 oktober

Läs mer

Multimodala containertransporter Ett transportsätt Sui Generis?

Multimodala containertransporter Ett transportsätt Sui Generis? Ekonomiska institutionen Magisteruppsats, Affärsjuridiska programmet LIU-EKI/AJP-D--06/007--SE Multimodala containertransporter Ett transportsätt Sui Generis? Martin Jansson Framläggningsdatum 2006-01-20

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:18

Regeringens proposition 2002/03:18 Regeringens proposition 2002/03:18 Ersättning vid flygolyckor Prop. 2002/03:18 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 november 2002 Göran Persson Thomas Bodström (Justitiedepartementet)

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

MARKNADSSTATISTIK 2008

MARKNADSSTATISTIK 2008 Stockholm 2009-07-24 CIRKULÄR Nr 9/2009 MARKNADSSTATISTIK 2008 Liksom tidigare år har vi sammanställt de premieuppgifter om varu-, ansvars- och kaskoaffären som förbundets medlemsbolag rapporterat för

Läs mer

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. 2015 Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. 2015 Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping Transportslag Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter 1 Vägtransporter 2 Lastbilstransporter Explosionsartad utveckling Effektivitetsökning genom större fordon och fordonskombinationer Vägarnas beskaffenhet

Läs mer

Rådets möte (Transport, telekommunikation och energi) den 21 april 2005

Rådets möte (Transport, telekommunikation och energi) den 21 april 2005 Rådspromemoria 2005-04-04 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Ämnessakkunnig, docent Johan Schelin Telefon 08-405 46 70 Mobil 0703-20 51 59 E-post johan.schelin@justice.ministry.se

Läs mer

Incoterms 2000. Swedish

Incoterms 2000. Swedish Incoterms 2000 Swedish www.if.fi INTERNATIONELLA HANDELSKAMMARENS ER VAD ÄR EN? En leveransklausul är en bokstavs- eller ordkombination som anger vissa överenskomna villkor i köpeavtalet. VILKA ÖVERENS-

Läs mer

UTKAST. I bilaga 4 har det gjorts ett antal adressändringar till behöriga myndigheter.

UTKAST. I bilaga 4 har det gjorts ett antal adressändringar till behöriga myndigheter. Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Caroline Petrini sjöfartsavdelningen fartygstekniska enheten miljösektionen Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Detta dokument beskriver identifierade konsekvenser av att införa föreslagen infrastruktur för säker elektronisk myndighetspost.

Detta dokument beskriver identifierade konsekvenser av att införa föreslagen infrastruktur för säker elektronisk myndighetspost. * Skatteverket 1(6) Eva Sartorius Datum 010-574 87 86 2011-12-18 Konsekvensutredning Detta dokument beskriver identifierade konsekvenser av att införa föreslagen infrastruktur för säker elektronisk myndighetspost.

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss: Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Utkast till lagrådsremiss: Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2016-03-10 Erik Ageberg Ju2016/01307/L7 Utkast till lagrådsremiss: Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Företagarna

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

B Y G G R Ä T T. September 2013

B Y G G R Ä T T. September 2013 Den usla sommaren 2012 är redan glömd. Ett sådant väder vi haft i år! Efter välbehövlig semester är man fylld av energi och känner genast att det är dags att slänga sig över juridiska nyheter på entreprenadrättens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

Allmänna avtalsbestämmelser

Allmänna avtalsbestämmelser Allmänna avtalsbestämmelser God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (5) 1 Allmänna avtalsbestämmelser God

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRSÄKRING AV SPEDITÖRS ANSVAR I ANSLUTNING TILL NORDISKT SPEDITÖRFÖRBUNDS ALLMÄNNA BESTÄMMELSER AV DEN 1 JANUARI 1985

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRSÄKRING AV SPEDITÖRS ANSVAR I ANSLUTNING TILL NORDISKT SPEDITÖRFÖRBUNDS ALLMÄNNA BESTÄMMELSER AV DEN 1 JANUARI 1985 1994-10-01 / justerade 2006-01-01 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRSÄKRING AV SPEDITÖRS ANSVAR I ANSLUTNING TILL NORDISKT SPEDITÖRFÖRBUNDS ALLMÄNNA BESTÄMMELSER AV DEN 1 JANUARI 1985 Dessa allmänna villkor är rekommenderade

Läs mer

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt Avtalsrätt.com Seminarieserie i avtalsrätt Juridiska frågor betraktas många gånger som just juridiska och därför som något som är skilt från den egentliga affären. I avtalsförhållanden handlar emellertid

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 2006-09-12 Dnr 389/06 SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Översyn av atomansvaret (SOU 2006:43) Dnr M2006/1947/R Inledning Med

Läs mer

Har du rätt försäkringar?

Har du rätt försäkringar? Har du rätt försäkringar? En praktisk genomgång Gustav Platzer, Skadereglerare Niklas Egeltun, Underwriter Segelflygmässan 2014 Billingehus, 2014-11-15 Vilka vi är Gustav Platzer Skadereglerare 08 617

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008. Terminalförsäkring Produktbeskrivning AKT 03 GODSTRAFIK OCH LOGISTIK Terminalförsäkring En terminalförsäkring ger företag som idkar terminalverksamhet

Läs mer

Sammanfattning av bestämmelserna om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar 1

Sammanfattning av bestämmelserna om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar 1 Sammanfattning av bestämmelserna om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar 1 Förordning (EU) nr 1177/2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar

Läs mer

Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak Nationell konferens om oljeskydd 1 december 2015

Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak Nationell konferens om oljeskydd 1 december 2015 Måns Jacobsson F.d. Direktör och CEO, Internationella oljeskadefonderna, London Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak Nationell konferens om oljeskydd 1 december 2015 Gällande svensk rätt Sjöfartsverket

Läs mer

INFORMATION OM KONSTNÄRSFÖRSÄKRING FÖR STUDERANDEMEDLEMMAR GRUNDALTERNATIV

INFORMATION OM KONSTNÄRSFÖRSÄKRING FÖR STUDERANDEMEDLEMMAR GRUNDALTERNATIV INFORMATION OM KONSTNÄRSFÖRSÄKRING FÖR STUDERANDEMEDLEMMAR GRUNDALTERNATIV EGENDOM (brand/inbrott/vatten) - maskinerier/varor* 50 000 kr - ritningar/arkivalier/datainformation 2,0 basbelopp - skada på

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

Norrköpings hamn CONTAINER

Norrköpings hamn CONTAINER Norrköpings hamn CONTAINER Vår nyaste arena för tillväxt 2010 invigdes den nya containerterminalen i Norrköpings hamn. Den är byggd på en stadig grund av lång erfarenhet, modern teknik, ny kunskap, och

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 Närvarande: f.d. hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 28 februari

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Försäkringar för ditt företag

Försäkringar för ditt företag Försäkringar för ditt företag Vad händer med verksamheten och ekonomin i ditt företag om du råkar ut för oförutsedda händelser som en vattenskada, ett inbrott eller en rättstvist? Vi har försäkringarna

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Tillämplig lag - Tyskland

Tillämplig lag - Tyskland Tillämplig lag - Tyskland Ansvarsfriskrivning Nedanstående upplysningar lämnas utan garantier för att innehållet är korrekt. De kan inte och får inte ersätta juridisk rådgivning i enskilda fall. Syftet

Läs mer

Kommunernas ansvar för ensamkommande barn. Konsekvensutredning Dnr 27207/2015 1(5)

Kommunernas ansvar för ensamkommande barn. Konsekvensutredning Dnr 27207/2015 1(5) Konsekvensutredning 2015-11-04 Dnr 27207/2015 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anna Giertz anna.giertz@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Socialstyrelsens föreskrifter om undantag från vissa

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Godkänd hovslagare och andra hovslagare

Godkänd hovslagare och andra hovslagare Syftet med detta kortfattade PM är att bringa litet klarhet i vissa frågor som följde på artikeln i Ridsport 2014-03-20. Tanken är att ni ska ha en utgångspunkt när ni får frågor. Trots antalet sidor är

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR

SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR Miljölagstiftningen kan vara krånglig men är något som angår alla inblandade parter på ett bygge. Visste du förresten att ansvaret för eventuella miljöskador kan vara

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr. NN 139/2001 Sverige Försäkringsgarantier avseende luftfartssektorn

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr. NN 139/2001 Sverige Försäkringsgarantier avseende luftfartssektorn EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.12.2001 C (2001)3976fin Ärende: Statligt stöd nr. NN 139/2001 Sverige Försäkringsgarantier avseende luftfartssektorn Fru minister, FÖRFARANDE 1. I en skrivelse daterad

Läs mer

UF Ett år som företagare handledning för lärare

UF Ett år som företagare handledning för lärare 1 UF Ett år som företagare handledning för lärare BEHOVET AV FÖRSÄKRINGAR Allt möjligt kan hända inom företagsverksamhet, precis som i det normala livet. I ett företag kan skador orsakas exempelvis av

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Utredning om postförsändelser

Utredning om postförsändelser Frågeblankett 1 (12) 6.11.2015 Dnr: 1190/911/2015 Utredning om postförsändelser Kommunikationsverket har en lagstadgad skyldighet att med jämna mellanrum följa marknaden för brev- och pakettjänster. Postlagen

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 T 5211-09 KLAGANDE GS Ombud: Advokat TJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Ersättning för personskada

Ersättning för personskada Ersättning för personskada 2 En personskada har hänt Vad behöver du göra? Anvisningarna i denna broschyr gör inte anspråk på att vara fullständiga, men kan i de flesta skadefall tjäna som vägledning om

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2014 T 5926-11 KLAGANDE Akzo Nobel Industrial Chemicals BV Stationsstraat 77 3800 AE Amersfoort Nederländerna Ombud: Advokaterna

Läs mer

Anståndsreglerna dags för förändring?

Anståndsreglerna dags för förändring? ly n d a ondrasek ol o f s s o n & karl-johan nörklit Anståndsreglerna dags för förändring? Anståndsreglerna innebär att anstånd med betalning av skatt ska beviljas bland annat om utgången i det underliggande

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete Kollektiv godstrafik i Stockholm 1 Schenker Consulting Växande aktör på den nordiska logistikkonsultmarknaden Kontor i Göteborg och Stockholm 28 konsulter och 3 trainees Tillsammans mer än 220 års erfarenhet

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

Ökad medlemsnytta. PLUS webshop MEDLEMSNYTTA FÖR ORGANISATIONER

Ökad medlemsnytta. PLUS webshop MEDLEMSNYTTA FÖR ORGANISATIONER = fler medlemmar Vill ni öka nyttan med att vara medlem i er organisation? MEDLEMSFÖRMÅNER ÄR VIKTIGA. PLUS är ett koncept för att hjälpa intressestyrda organisationer att öka upplevd medlemsnytta inom

Läs mer

Trygghet och ett hållbart arbetsliv

Trygghet och ett hållbart arbetsliv Trygghet och ett hållbart arbetsliv Tre skäl att välja Bliwa bliwa är specialist på gruppförsäkring Bliwa är ett av få svenska försäkringsbolag som specialiserat sig på försäkring för grupper av individer.

Läs mer

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är:

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: Sept-2012 Hanteringen av FARLIGT GODS inom Schenker koncernen. Schenker AB s policy farligt gods lyder enligt följande: Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: att se till att etag

Läs mer