En Overriding Regime finns det ett behov? Introduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En Overriding Regime finns det ett behov? Introduktion"

Transkript

1 En Overriding Regime finns det ett behov? Introduktion Utvecklingen på logistikområdet dörr till dörr transporter Utvecklingen på logistikområdet går för närvarande snabbt. Från att det att man inom industrin betraktat produktionen av varor som det primära har fokus vidgats så att man mer och mer tittar på distributionen av dessa. Den här utvecklingen beror av flera faktorer. För det första ser produktionsapparaten annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Utvecklingen har gått mot att produktionen organiseras så att komponenterna produceras på de ur ekonomisk synvinkel mest fördelaktiga platserna i världen. Till en början skedde detta inom ramen för olika koncerner eller genom att produktion av vissa komponenter lades ut på ett relativt begränsat antal underentreprenörer. Bilindustrin utgjorde här en föregångare på marknaden. För några år sedan utgjordes den svenskaste av alla bilar på marknaden inte av Volvo 850 utan tyska Ford Mondeo. Det var den bil som innehöll flest svenskproducerade komponenter. Trenden är emellertid numera den att hela eller mycket stora delar produktionen läggs ut på fristående underentreprenörer. Ett sådant exempel utgörs av Ericsson, vars strävan är att moderbolaget endast skall ägna sig åt forskning och utveckling av nya produkter, förvaltande av varumärket samt styrning av produktion och distribution. För att ett sådant starkt decentraliserat system skall fungera krävs dock ett transportsystem av helt annat slag än hittills skådat. Det blir här inte fråga om enstaka sändningar av varor utan om att organisera godsflöden mellan olika punkter. Hur godset transporteras, det vill säga vilket transportmedel som bär det, framstår däremot inte som särskilt intressant i det perspektivet. För det andra strävar industrin efter att effektivisera både de interna och de externa flödena av gods. Den stora rationaliseringspotentialen bedöms numera ligga på transportsidan snarare än på produktionssidan. Det tar sig framförallt uttryck i att man inom industrin kraftigt dragit ned på sina buffertlager. Genom att ha lagret på hjul sparar man stora pengar. Ett annat uttryck för den här rationaliseringsvågen är att industriföretagen lägger ut allt mer av distributionshanteringen på fristående företag. Speditionsföretagen organiserar nu inte bara transporterna av de färdiga produkterna utan även flödet av komponenter såväl inom som utom de stora industrikoncernerna. I vissa fall har rationaliseringen drivits så långt att transportföretagen deltar i själva produktionen. Exempelvis transporterar Schenker-BTL inte bara PC-komponenter från Asien till Europa för en datortillverkares räkning utan man låter även montera ihop dessa till färdiga datorer innan de levereras till de slutliga kunderna. Även själva styrningen av distributionen läggs inte sällan ut på fristående entreprenörer. Den tidigare omtalade renodlingen av Ericssons verksamhet har bland annat lett till att samma företag som organiserar transporterna idag även upphandlar tjänst- 1

2 erna ifråga. I det aktuella fallet sitter numera folk från samma företag på båda sidorna av förhandlingsbordet. Den här utvecklingen har lett till att transportmarknaden idag snabbt ändrar karaktär. Produktion och transporter flyter alltmer ihop. Som en följd av detta växer antalet kunder som söker någon som är kapabel att påta sig att organisera logistiken för en hel industrikoncern och kanske till och med delta i produktionen medan de kunder som efterfrågar några enstaka strötransporter från A till B blir färre. I förlängningen kan detta tänkas komma att leda till en ökad skiktning av företagen på transportmarknaden där några få transportörer i kraft av att de på ett globalt plan kan erbjuda dessa heltäckande logistiktjänster kommer att bli ledande på marknaden. Övriga aktörer kommer att förvandlas till underleverantörer av rena transporttjänster alternativt nischaktörer. Inom paketdistributionen är detta redan ett faktum genom att det där endast existerar ett fåtal företag, så kallade integrators, vilka verkar på global nivå. Vad det däremot inte råder någon tvekan om är vilken av dessa typer av företag som kommer att tjäna de stora pengarna i framtiden det blir i varje fall inte underleverantörerna. Den befintliga transportlagstiftningen i ett historiskt perspektiv Problemet med den rättsliga regleringen av transporterna är att det befintliga regelverket inte motsvarar de krav den nya logistiken ställer. Till att börja med är regelverket avpassat till transportmedlet snarare än godset. Det har att göra med att respektive transporttyp utvecklades under olika epoker samtidigt som transporterna mer sällan utgjordes av kombinerade transporter. Det dominerande transportmedlet utgjordes under lång tid av sjöfarten och industrierna lokaliserades gärna till kuster och floder. Många städer hade direktanlöp av fartyg. Som ett resultat av detta reglerades sjötransporterna tidigt i de nationella lagstiftningarna och 1924 kom de så kallade Haagreglerna, senare Haag Visbyreglerna, rörande styckegodstransporter under konossement. Under slutet av 1800-talet och början 1900-talet byggdes järnvägarna ut. Som en följd av den stora utbyggnaden började de europeiska staterna att anta gemensamma järnvägsstadgor rörande internationella järnvägstransporter. Dessa kom att utgöra föregångare till dagens CIM-regler. Här utvecklades tidigt regler för så kallade genomgångstransporter, det vill säga befordran av gods med flera nationella järnvägsbolag. Reglerna rörande multimodala transporter inskränkte sig dock till enstaka regler rörande ansvaret då befordringen till viss del skedde med hjälp av tågfärja. Under början av 1900-talet började också flyget att byggas ut och som en följd av detta tillkom Warszawa-konventionen rörande internationella lufttransporter I lufträtten finns idag vissa bestämmelser rörande befordran av gods till och från flygplatserna på luftfartsvillkor. Landsvägstransporterna är den sista transportformen som regleras internationellt. Det skedde 1956 genom den så kallade CMR-konventionen. Förklaringen till detta ligger i att det är först under den senare delen av 1900-talet som landsvägstransporterna blir kommersiellt viktiga i handeln mellan länderna i Europa. Lastbilen ersatte här den mer begränsade och långsamma järnvägen. Fortfar- 2

3 ande gällde dock att vid CMR-konventionens tillkomst godset i huvudsak befordrades med ett enda transportmedel. Det var först i och med containeriseringen som läget på transportmarknaden förändrades radikalt. Den medförde plötsligt att godsflödena kunde organiseras på ett helt annat sätt. Omlastningen av godset blev inte längre en tidsödande och kostsam affär. Medan ett medelstort styckegodsfartyg under slutet av talet kunde ligga upp till 18 dygn i hamn vid lossning ligger ett modernt containerfartyg i storleksordningen 2000 TEU inte mer än cirka 8 timmar i hamn. Den här utvecklingen har i sin tur lett till att trafiken kunnat koncentreras till ett fåtal större hamnar, flygplatser, eller terminaler, så kallade transport hubs. Genom detta kan transporterna bedrivas med större enheter samtidigt som feedertrafiken kan göras väldigt flexibel i förhållande till de slutliga mottagarna. Rättsligt sett lever vi dock fortfarande med det regelverk som tillskapades för de förhållanden som rådde på transportmarknaden fram till 1950-talet. Det finns fortfarande idag inte några regler avseende kombinerade transporter annat än vissa ströbestämmelser i CMR-konventionen och CIM. Under slutet av 1970-talet gjordes visserligen vissa försök från UNCITRAL:s sida att tillskapa ett fungerande regelverk rörande ansvaret vid multimodala transporter. Konventionen antogs 1980 men den har sedan inte ratificerats av mer än ett fåtal länder. Det framstår därför som osannolikt att den någonsin kommer att träda ikraft. Inte ens speditionsavtalet finns reglerat i svensk rätt. Här gäller endast branschens eget standardavtal, NSAB, låt vara att det har en stor spridning på den nordiska marknaden. När jag talade med företrädare för det tidigare Industriförbundet, numera Svenskt Näringsliv, angående behovet av en revidering av rätten på området fick jag kommentaren att: Ja, ni jurister ligger ju 150 år efter i tiden! Problemet här är emellertid att en revision inte är alldeles lätt att åstadkomma, det gäller särskilt ifråga om sjötransporterna. Redan Haagreglerna 1924 utgjorde en kompromiss mellan redarintressena och lastägarintressena rörande lastskadeansvarets utformning och det torde finnas små förutsättningar att få redarna att godta ett strikt ansvar och högre begränsningsbelopp. Samtidigt gäller att antalet aktörer på den internationella arenan hela tiden ökar. Allt fler stater vill ha ett ord med i laget. Det gör det allmänt svårare att förhandla fram nya konventioner. Även om man lyckas med detta inom de internationella organisationerna är risken stor att regelverket upplevs som en dålig kompromiss av samtliga parter och att konventionen därför inte vinner någon bred anslutning. Ett relativt färskt exempel på detta utgörs av Hamburgreglerna från 1978, vilka var avsedda att avlösa Haag Visby-reglerna. I motsats till konventionen rörande multimodala transporter från 1980, har dessa visserligen trätt ikraft, men till följd av att de anses som en dålig kompromiss kommer de sannolikt inte att ratificeras av ett så stort antal stater att man kan tala om dessa som den globala regleringen av sjötransportörernas ansvar. 3

4 Lastskadeansvaret Lastskadeansvaret och dörr till dörr- transporter Studerar man lastskadeansvarets utformning idag märker man ganska snabbt att sjörätten skiljer sig en hel del från de regler som gäller för väg-, järnvägs- respektive lufttransporter. Enligt sjölagen bär sjötransportören ett exculpationsansvar, det vill säga ett ansvar för vårdslöshet med omvänd bevisbörda medan enligt övriga regler transportören bär ett strikt ansvar med force majeure-undantag. Skillnaden i ansvar bör här kanske inte överdrivas, lägger domstolarna en tillräckligt stor bevisbörda på sjötransportörerna så kommer ansvaret att likna ett strikt ansvar. Problemet ligger snarare i att inom sjörätten, till skillnad från övriga transportslag, det gjorts undantag för ansvar rörande nautiska fel och brand. Här blir transportören inte ansvarig även om hans folk vållat skadorna genom vårdslöshet. Än viktigare i sammanhanget är emellertid att begränsningsbeloppen skiljer sig väsentligt åt. Medan begränsningsbeloppen enligt CIM-reglerna och CMR-konventionen samt uppgår till 17 respektive 8,33 SDR per kilo har begränsningsbeloppet i Haag Visby-reglerna satts till blott 2 SDR per kilo alternativt 667 SDR per kolli, beroende på vilket belopp som ger det förmånligaste resultatet för lastägaren. Beträffande ansvaret för dröjsmål är förhållandena omvända. Inom sjörätten gäller här samma begränsningsbelopp som i fråga om fysiska skador på godset medan för vägtransporträttens del ansvaret begränsats till fraktens belopp, en vanligtvis blygsam summa. Det kanske övergripande problemet här är att anvarsreglerna ter sig otidsenliga i förhållande till hur logistiken utvecklats. I början av förra seklet, då en relativt stor andel av godset ännu distribuerades med segelfartyg (vi känner ju alla till Gustaf Eriksson här på Åland), framstod säkerligen undantaget för vårdslöshet för nautiska fel som adekvat. De flesta segelfartyg slutade ju som strandade vrak på någon öde kust. Detsamma gällde förmodligen undantaget rörande brand, då de maskindrivna fartygen till stor del utgjordes av koleldade ångbåtar. Även det begränsade ansvaret framstod säkerligen som nödvändigt då P & I klubbar och försäkringsbolag hade betydligt mer begränsade resurser att ersätta skadelidande vid katastrofer jämfört med idag. Idag ser emellertid verkligheten annorlunda ut. När köparna av gods av kostnadsskäl håller sig med mycket små lager blir det allt viktigare att godset kommer fram i tid samt i helt och rent skick. Samtidigt är kostnaderna för ett produktionsstopp stora, något som ytterligare ökar kraven på organiseringen av godsflödet. Det framstår som negativt att den utvecklingen i så ringa grad återspeglas i regelverket på området. Det gäller speciellt som möjligheterna att täcka förluster via återförsäkring och liknande kan förväntas vara betydligt större idag än för låt oss säga hundra år sedan. Ett mer konkret problem med att reglerna ser olika ut är att ansvaret och därmed också ersättningen kommer att variera beroende på under vilken delsträcka godset skadas. För exempelvis en transport av gods mellan Stockholm och Leeds kan tre olika regelverk komma att gälla. Transporteras containern från Stockholm till Göteborg med lastbil regleras den transporten av VTL. 4

5 Lastas sedan containern över på fartyg för vidare transport till Hull gäller här sjölagens regler. För transporten från Hull till Leeds gäller sedan engelska vägtransporträttsliga regler. Skadas godset under den första delsträckan bär transportören ett strikt ansvar med rätt att begränsa skadorna till 150 kr per kilo av det skadade godsets vikt. För sjötransporten gäller som ovan påpekats ett ansvar för vårdslöshet med en begränsning om 2 SDR per kilo alternativt 667 SDR per kolli. För den sista delsträckan kommer de engelska kontraktsvillkoren att gälla med det ansvar och de begränsningsrätter som stipuleras där. Det säger sig självt att det är otillfredsställande att ansvaret skall variera alltefter var godset skadas. Var godset skadas beror ofta på en slump samtidigt som transporten mellan Stockholm och Leeds framstår som en enda transport för lastägaren. Det är ju vad han har beställt av sin speditör. Ytterligare ett problem i det här sammanhanget är att det inte alltid framstår som så lätt att fastställa var skadan inträffade. Frågan är vad som gäller då? I NSAB 2000 regleras att i det läget bär fraktföraren ett ansvar motsvarande det som gäller i vägtransporträtten, det vill säga att han har rätt att begränsa ansvaret till 8,33 SDR per kilo av det skadade godsets vikt. I FIATA:s Multimodal Bill of Lading regleras istället att speditören har rätt att begränsa ersättningen till 666,67 SDR per kolli eller 2 SDR per kilo. Regleras inte förhållandet av dessa dokument och kan det inte bevisas var skadan inträffade riskerar lastägaren i värsta fall att bli utan ersättning även om det kan bevisas att skadan inträffade under transporten. Förutom att reglerna ter sig otidsenliga och att det kan erbjuda svårigheter att fastställa var skadan inträffat någonstans leder den bristande kongruensen i systemet till oklarheter rörande ansvarets omfattning och i förlängningen högre kostnader för skadehanteringen. Ett exempel på bristande kongruens är att det gärna uppstår luckor i lastskadeansvaret till följd av att de olika transporträttskonventionerna inte alltid täcker perioden då gods mellanlagras i väntan på att det skall lastas ombord på ett annat transportmedel. Här kan istället transporten med det ena transportmedlet komma att anses avslutad samtidigt som transporten med det andra transportmedlet ännu inte påbörjats. Ett exempel på detta är att containern levereras med lastbil till en hamnterminal tillhörande ett fristående bolag där den blir liggande i väntan på att den skall lastas ombord på ett fartyg. Skadas containern under lagringsperioden gäller här varken den vägtransporträttsliga eller den sjörättsliga lagstiftningen. Lastägarens rättigheter kommer inte sällan att istället att regleras av kontraktet med terminaloperatören. I andra fall kan det råda osäkerhet om vilken reglering som överhuvudtaget är gällande. Gäller exempelvis den vägtransporträttsliga lagstiftningen för det fall godset skadas under transporten inom flygbolagets terminalområde eller skall det här anses att flygtransportören fått hand om godset och att den lufträttsliga regleringen därför omfattar godset? Förslaget rörande en overriding regime Mot bakgrund av de här beskrivna problemen har en grupp europeiska transporträttsforskare i en rapport till sjunde generaldirektoratet i EU-kommissionen 5

6 föreslagit att det införs en så kallad overriding regime. Denna skulle bestå i att huvudtransportören det vill säga den som påtar sig ett transportansvar för hela sträckan åläggs ett strikt ansvar för alla skador upp till ett belopp motsvarande godsets värde plus 10% oberoende av under vilken delsträcka av transporten godset skadas. Genom detta kommer lastägaren att kunna erhålla ett enhetligt skydd under transportens alla skeden samtidigt som kraven i huvudsak kanaliseras till huvudtransportören. Tanken är att detta ansvar sedan skall ligga som ett tak över den redan existerande lagstiftningen. Det är med andra ord inte fråga om att ersätta nuvarande regler. Inte heller skall det föreslagna ansvaret vara tvingande. Det skall finnas en möjlighet för huvudtransportören att deklarera att han inte vill vara bunden av det övergripande ansvaret. Poängen med den konstruktionen är de enskilda staterna inte behöver säga upp de konventioner de redan ratificerat samtidigt som de enskilda aktörerna på transportmarknaden undgår att påtvingas ett system som inte passar deras transportupplägg. För att undgå systemets verkningar fordras dock en aktiv handling från transportörernas sida, något som kan förväntas bidra till att systemet får betydligt större genomslagskraft jämfört med om det hade varit tvärtom. I förlängningen kan införandet av systemet med en overriding regime också medverka till att skapa en acceptans på regional och kanske även global nivå för ett förenhetligande av transporträtten i konventionsform. En overriding regime i ett transportförsäkringsrättsligt perspektiv Hittills har jag inte berört de försäkringsrättsliga verkningarna av förslaget om en overriding regime. Det står helt klart att lastskadeansvaret utformning direkt påverkar förhållandet mellan ansvarsförsäkringsgivarna och varuförsäkringsgivarna. Ju striktare ansvarsreglerna tolkas och ju mer inskränkt begränsningsrätten görs desto större andel av förlusterna kommer att falla på ansvarsförsäkringsgivarna och vice versa. Införandet av en overriding regime med ett strikt ansvar för godsets fulla värde under hela transportsträckan kan förväntas medföra ökade krav på ersättning från ansvarsförsäkringsgivarna. Detta skulle kunna framstå som negativt i och med att ansvarsförsäkringen utgör en dyrare form av försäkring än varuförsäkringen eftersom försäkringsgivarna här anses ha svårare att beräkna riskerna, vilket i sin tur ökar behovet av större premiemarginaler. Förhoppningen är emellertid att behovet av varuförsäkringar skall minska i sådan omfattning att det mer än väl kompenserar det ökade trycket på ansvarsförsäkringsgivarna. Med andra ord skulle man här komma bort från det nuvarande systemet med dubbelförsäkring. Frågan är emellertid om man genom införandet av en overriding regime kan åstadkomma de här beskrivna effekterna. Redan i rapporten anges att resonemanget förutsätter att pressen på ansvarsförsäkringsgivarna inte ökar i sådan omfattning att premierna och i förlängningen fraktraterna höjs markant. Ett annat argument mot systemet som inte kommer fram i rapporten är att även om det införs ett helt igenom strikt ansvar med den följden att ansvars- respektive varuförsäkringen kommer att omfatta samma risk, nämligen att godset förstörs 6

7 under transporten, de olika försäkringarna ändå fyller olika syften. Vad varuförsäkringstagaren betalar för är inte bara att få ut ersättning vid händelse av skada. Minst lika viktigt är att varuförsäkringsgivaren kan få ut ersättningen snabbt utan att själv behöva processa. Litar lastägaren enbart till transportörens ansvarsförsäkring riskerar han ifall transportören bestrider ansvar att behöva stämma den sistnämnde. Det kan te sig tidsödande och krångligt för det fall transportören har hemvist i ett främmande land samtidigt som det framstår som ovisst huruvida lastägaren alls kommer att erhålla någon ersättning. Vad lastägaren gör när han tecknar en varuförsäkring är således att han även i dessa avseenden övervältrar riskerna på varuförsäkringsgivaren. Dessa risker kan inte kompenseras genom systemet med en overriding regime. I värsta fall riskerar systemet istället att öka pressen på ansvarsförsäkringsgivarna och därmed premierna samtidigt som behovet av varuförsäkring kvarstår. Resultatet skulle därmed bli att de totala transportförsäkringskostnaderna ökar istället för som avsett minskar. En annan problematik i sammanhanget är att det underliggande regelverket kvarstår. Det betyder att i ett fall där skadorna orsakats av en undertransportör genom att denne varit vårdslös vid handhavandet av fartyget huvudtransportörens ansvarsförsäkringsgivare inte kommer att kunna få igen den ersättning han varit tvungen att betala ut till lastägaren eller dennes varuförsäkringsgivare. Det kommer att leda till att en viss del av förlusterna i slutänden drabbar fel transportör. Förutom att detta framstår som olyckligt vad beträffar preventionen de utförande transportörerna som faktiskt vållat skadorna ges ju här inte större incitament än tidigare att undvika skadorna så kommer huvudtransportörens ansvarsförsäkringsgivare att drabbas proportionellt sett hårdare än de övriga transportörernas försäkringsgivare. Det kan tillsammans med att huvudtransportören själv kan tänkas vilja ha kompensation från sina kunder för att administrera den ökade försäkrings- och skadehanteringen på transportörsidan leda till att transporterna blir dyrare jämfört med om avsändaren själv ordnar en varuförsäkring. Avslutande synpunkter Jag har i det här föredraget sökt visa på behovet av förändringar inom transporträtten som en följd av att logistiken förändrats. I framtiden måste vi förmodligen vänja oss av med att fokusera på transportmedlet som sådant, det viktiga i sammanhanget är själva flödet av gods. Precis som antyds i förslaget måste dagens system förenklas och rationaliseras för att svara mot de krav den nya logistiken ställer. Frågan är dock om införandet av en overriding regime tillgodoser industrins behov av enkla och kostnadseffektiva regler. Det är tveksamt metoden att lägga ytterligare ett regelverk ovanpå det befintliga verkligen förenklar systemet. Vidare framstår det, enligt min mening, som osannolikt att det skulle gå att ersätta varuförsäkringen fullt ut med ett utökat ansvar för transportören eftersom försäkringarna i väsentliga stycken fyller olika funktioner. Vad försäkringstagaren betalar för är inte bara en ersättning för godset värde. Han betalar även för att kunna erhålla ersättning för sina skador utan 7

8 tidsutdräkt samt för att slippa dyra och krångliga processer i utlandet. Möjligen måste vi därför gå den långa vägen och söka driva igenom ett enhetligt transportöransvar konventionsvägen. Och fram till dess (och förmodligen även efter detta) kommer varuförsäkringen att utgöra ett oundgängligt kitt mellan de olika transportformerna när det gäller att överbrygga riskerna för transportskador. 8

Transporträtt. Transporträtt, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporträtt. Transporträtt, Logistikprogrammet, Norrköping Transporträtt 1 Historia Transporträtten har utvecklats på det internationella planet - Syftar till att skapa ett gemensamt regelverk och förtydliga vem som är ansvarig för vad Har en lång utveckling historiskt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

TRANSPORTFÖRSÄKRING FÖR PRIVATPERSONER 2006-01-01

TRANSPORTFÖRSÄKRING FÖR PRIVATPERSONER 2006-01-01 TRANSPORTFÖRSÄKRING FÖR PRIVATPERSONER 2006-01-01 Det här är en kortfattad information över vad Din transportförsäkring kan omfatta. Om Du vill skickar vi de fullständiga villkoren till Dig eller så hittar

Läs mer

MARKNADSSTATISTIK 2007

MARKNADSSTATISTIK 2007 Stockholm 2008-07-16 CIRKULÄR Nr 11/2008 MARKNADSSTATISTIK 2007 Liksom tidigare år har vi sammanställt de premieuppgifter om varu-, ansvars- och kaskoaffären som föreningens medlemsbolag samt SÅAF rapporterat

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Transportansvarsförsäkring

Transportansvarsförsäkring Transportansvarsförsäkring 1 2 Vem behöver transportansvarsförsäkring? Transportörer och speditörer som tar emot uppdrag att transportera, lagra eller på annat sätt hantera gods för annans räkning och

Läs mer

Incoterms 2000. Swedish

Incoterms 2000. Swedish Incoterms 2000 Swedish www.if.fi INTERNATIONELLA HANDELSKAMMARENS ER VAD ÄR EN? En leveransklausul är en bokstavs- eller ordkombination som anger vissa överenskomna villkor i köpeavtalet. VILKA ÖVERENS-

Läs mer

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008. Terminalförsäkring Produktbeskrivning AKT 03 GODSTRAFIK OCH LOGISTIK Terminalförsäkring En terminalförsäkring ger företag som idkar terminalverksamhet

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

FCH FORWARDER CARGO HANDLING AB ( FCH ) G E N E R E L L A U P P D R A G S V I L L K O R

FCH FORWARDER CARGO HANDLING AB ( FCH ) G E N E R E L L A U P P D R A G S V I L L K O R FCH FORWARDER CARGO HANDLING AB ( FCH ) G E N E R E L L A U P P D R A G S V I L L K O R 1. Tillämplighet, omfattning m m 1.1 Dessa villkor gäller fr o m 2012-01-01. 1.2 Med Uppdragsgivare avses den som

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-10-25

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-10-25 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-10-25 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 17 oktober

Läs mer

B Y G G R Ä T T. September 2013

B Y G G R Ä T T. September 2013 Den usla sommaren 2012 är redan glömd. Ett sådant väder vi haft i år! Efter välbehövlig semester är man fylld av energi och känner genast att det är dags att slänga sig över juridiska nyheter på entreprenadrättens

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010 Incoterms-termerna är indelade i fyra grupper E-gruppen När köparen eller dennes ombud hämtar varorna hos säljaren. Köparen har här allt ansvar. Säljaren säljer varan till köparen från sina lokaler i det

Läs mer

Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag

Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag Återförsäkringsbranschens verktyg för att föra över risk från direktbolag till återförsäkringsbolag eller mellan återförsäkringsbolag Denna framställning beskriver branschens grundverktyg såsom typer och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 31 januari

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Har du rätt försäkringar?

Har du rätt försäkringar? Har du rätt försäkringar? En praktisk genomgång Gustav Platzer, Skadereglerare Niklas Egeltun, Underwriter Segelflygmässan 2014 Billingehus, 2014-11-15 Vilka vi är Gustav Platzer Skadereglerare 08 617

Läs mer

Sammanfattning av bestämmelserna om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar 1

Sammanfattning av bestämmelserna om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar 1 Sammanfattning av bestämmelserna om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar 1 Förordning (EU) nr 1177/2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är:

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: Sept-2012 Hanteringen av FARLIGT GODS inom Schenker koncernen. Schenker AB s policy farligt gods lyder enligt följande: Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: att se till att etag

Läs mer

Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. (Ds 2011:10)

Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. (Ds 2011:10) 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2011/2567/L2 Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag.

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Europeiska dokument Själva resandet är den första och oftast viktigaste frågan för att kunna delta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2)

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) 2013-05-14 Justitiedepartementet Enheten för Familjerätt och Allmän Förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) Internationella

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt Avtalsrätt.com Seminarieserie i avtalsrätt Juridiska frågor betraktas många gånger som just juridiska och därför som något som är skilt från den egentliga affären. I avtalsförhållanden handlar emellertid

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Fackets försäkringar tryggt och förmånligt Information om LOs nya försäkringspaket Varför försäkrar facket? Fackets grundläggande idé är vi ställer upp för varandra. Genom att vi håller ihop värnar vi

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

INFORMATION OM KONSTNÄRSFÖRSÄKRING FÖR STUDERANDEMEDLEMMAR GRUNDALTERNATIV

INFORMATION OM KONSTNÄRSFÖRSÄKRING FÖR STUDERANDEMEDLEMMAR GRUNDALTERNATIV INFORMATION OM KONSTNÄRSFÖRSÄKRING FÖR STUDERANDEMEDLEMMAR GRUNDALTERNATIV EGENDOM (brand/inbrott/vatten) - maskinerier/varor* 50 000 kr - ritningar/arkivalier/datainformation 2,0 basbelopp - skada på

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften

Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften Bild 1 Järnväg Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften Bild 2 Järnväg Allmänt Transportbranschen är i behov av järnvägstransporter för gods som transporteras långa sträckor.

Läs mer

http://www.gs1.se/sv/om-gs1/nyheter-och-press/nyhetsbrev-gs1-sweden/nr-1-201...

http://www.gs1.se/sv/om-gs1/nyheter-och-press/nyhetsbrev-gs1-sweden/nr-1-201... Page 1 of 3 Du är här:start Om GS1 Nyheter och press Nyhetsbrev GS1 Sweden Nr 1 2012 GS1 LIM går till sjöss En standard som gynnar alla! Nr 1 2012 GS1 LIM går till sjöss En standard som gynnar alla! Det

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

Rätt försäkring för tv:n

Rätt försäkring för tv:n RAPPORT 23 december 2008 FI DNR 08-10495-000 KOV DNR 2008/1179 2008:21 Rätt försäkring för tv:n EN GRANSKNING AV ELEKTRONIKBRANSCHENS PRODUKTFÖRSÄKRINGAR OCH KONSUMENTVERKET Sammanfattning Konsumenter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 24 oktober 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 10 maj 2010

Läs mer

2014-12-17 PM Int trp, allm. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU

2014-12-17 PM Int trp, allm. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU Datum Vår beteckning 2014-12-17 PM Int trp, allm Er beteckning Handläggare Tina Thorsell PM angående Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU Nedan följer den tolkning Sveriges Åkeriföretags

Läs mer

FRAKTINFORMATION. Version: 2014-12-18 Sida 1 av 6

FRAKTINFORMATION. Version: 2014-12-18 Sida 1 av 6 FRAKTINFORMATION Innehåll SPEDITÖRSINFORMATION LANDTRANSPORT, VÄG, TÅG OCH MULTIMODAL... - 2 - SPEDITÖRSINFORMATION SJÖFRAKT, CONTAINER... - 3 - FRAKTINFO FÖR KUNDER... - 5 - FRAKTINFO FÖR LEVERANTÖRER...

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

AB eller ABT, är det verkligen nödvändigt?

AB eller ABT, är det verkligen nödvändigt? Jag har frågat många; hur var sommaren. Ingen har klagat Sommaren 2013 var fin, men 2014 var ju fantastisk. Tänk att kunna bada i 15-20 min i stöten ute i Stockholms ytterskärgård rena medelhavsklimatet.

Läs mer

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare fordon och avancerad kommunikation, är förarens vardag lika

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Allmänna avtalsbestämmelser

Allmänna avtalsbestämmelser Allmänna avtalsbestämmelser God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (5) 1 Allmänna avtalsbestämmelser God

Läs mer

Norrköpings hamn CONTAINER

Norrköpings hamn CONTAINER Norrköpings hamn CONTAINER Vår nyaste arena för tillväxt 2010 invigdes den nya containerterminalen i Norrköpings hamn. Den är byggd på en stadig grund av lång erfarenhet, modern teknik, ny kunskap, och

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Försäkringsförmedlingen omfattas av Willis ABs Ansvarsförsäkring för Ren Förmögenhetsskada med försäkringsbelopp enligt vid varje tidpunkt gällande

Försäkringsförmedlingen omfattas av Willis ABs Ansvarsförsäkring för Ren Förmögenhetsskada med försäkringsbelopp enligt vid varje tidpunkt gällande Personuppgifter Willis AB åtar sig att behandla personuppgifter i enlighet med Personuppgiftslagen (1998:204), PUL. Willis AB behandlar sådana personuppgifter som är nödvändiga för fullgörande av våra

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

ALMÄNNA VILLKOR FÖR FLOOD HERSLOW HOLME

ALMÄNNA VILLKOR FÖR FLOOD HERSLOW HOLME ALMÄNNA VILLKOR FÖR FLOOD HERSLOW HOLME 1. TILLÄMPNING OCH TOLKNING 1.1 Dessa allmänna villkor gäller för samtliga tjänster som Flood Herslow Holme Advokatbyrå AB ( FHH ), och där verksamma jurister och

Läs mer

Speditionsförsäkringen täcker speditörens ersättningsansvar enligt NSAB

Speditionsförsäkringen täcker speditörens ersättningsansvar enligt NSAB PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008. Speditionsförsäkring Produktbeskrivning AKT 02 GODSTRAFIK OCH LOGISTIK Speditionsförsäkring Speditionsförsäkringen ger skydd för ett företag

Läs mer

EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr.

EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2014-05-09 EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr. Fi2014/1418

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

ALLMÄNNA TRANSPORTBESTÄMMELSER FÖR GODSLINJETRAFIKEN 1.1.2009

ALLMÄNNA TRANSPORTBESTÄMMELSER FÖR GODSLINJETRAFIKEN 1.1.2009 Logisitiikkayritysten Liitto Södra kajen 10, 00130 Helsingfors, tfn 09-420 233 89, fax 09-420 233 20, Fo-nummer 0202403-0, logistiikkayritykset@ek.fi ALLMÄNNA TRANSPORTBESTÄMMELSER FÖR GODSLINJETRAFIKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Entreprenadbestämmelserna ABT 06 jämförda med NLM 10 vid industriella anläggningsleveranser

Entreprenadbestämmelserna ABT 06 jämförda med NLM 10 vid industriella anläggningsleveranser Entreprenadbestämmelserna ABT 06 jämförda med NLM 10 vid industriella anläggningsleveranser Företag som normalt brukar använda sig av leveransbestämmelserna NLM 10 och andra liknande bestämmelser som är

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Entusiastförsäkring. Gäller från 2002-04-01

Entusiastförsäkring. Gäller från 2002-04-01 Entusiastförsäkring Gäller från 2002-04-01 För hobbybilen som För hobbybilen som rullar högst 500 mil om året För att vi ska kunna erbjuda en rimlig premie, så ställer vi hårda krav: Bilen måste vara i

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 Närvarande: f.d. hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 28 februari

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Svensk

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

Försäkringar för ditt företag

Försäkringar för ditt företag Försäkringar för ditt företag Vad händer med verksamheten och ekonomin i ditt företag om du råkar ut för oförutsedda händelser som en vattenskada, ett inbrott eller en rättstvist? Vi har försäkringarna

Läs mer

Detta remissvar ersätter tidigare översänt svar.

Detta remissvar ersätter tidigare översänt svar. Remissvar om "Bokförings nämndens vägledning om bokjföring" Synpunkt på skrivning på sid 15 av remissförslag Detta remissvar ersätter tidigare översänt svar. Svaret koncentrerar sig på en mening på sid

Läs mer

Lag (1974:610) om inrikes vägtransport

Lag (1974:610) om inrikes vägtransport Lag (1974:610) om inrikes vägtransport Lagens tillämpningsområde m.m. 1 Denna lag är tillämplig på avtal om godsbefordran med fordon på väg mellan eller inom orter i Sverige, om avtalet avser befordran

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 Denna information lämnas i enlighet med gällande lagstiftning och är en översiktlig sammanställning av försäkringens omfattning, så kallad förköpsinformation.

Läs mer

Transport vill se ett krav på fysisk dokumentation i fordonet. Inte bara för cabotagetransporter utan för alla typer av transporter.

Transport vill se ett krav på fysisk dokumentation i fordonet. Inte bara för cabotagetransporter utan för alla typer av transporter. Näringsdepartementet Transportenheten 103 33 Stockholm Svenska Transportarbetareförbundets yttrande över Transportstyrelsens utredning fördjupade analyser om regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg:

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Försäkringspolicy med riktlinjer

Försäkringspolicy med riktlinjer KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan 2015-01-26 KSN-2014-1490 Kommunstyrelsen Försäkringspolicy med riktlinjer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Personbilsförsäkring. Kortfattad information om din försäkring för Företagsägd personbil

Personbilsförsäkring. Kortfattad information om din försäkring för Företagsägd personbil Personbilsförsäkring Kortfattad information om din försäkring för Företagsägd personbil Vår bilförsäkring ger ett bra skydd för dig, din bil och dina medtrafikanter. Försäkringen gäller för bilar och lätta

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den beställare (försäkrade) som angivits i försäkringsbrevet. 2. Vad försäkringen gäller

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer