Fotledsdistorsioner hos kvinnliga truppgymnaster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fotledsdistorsioner hos kvinnliga truppgymnaster"

Transkript

1 Institutinen för neurbilgi, vårdvetenskap ch samhälle Grundutbildning i fysiterapi 180 hp Examensarbete i fysiterapi, 15 högsklepäng Vårterminen 2015 Ftledsdistrsiner hs kvinnliga truppgymnaster - En retrspektiv enkätundersökning Ancle sprains in female team gymnasts - A retrspective questinnaire study Författare Camilla Säfström Olivia Särnbratt Franssn Fysiterapeutprgrammet Karlinska institutet Handledare Agneta Ståhle Prfessr i sjukgymnastik vid Institutinen för neurbilgi, vårdvetenskap ch samhälle (NVS), H1, Sektinen för fysiterapi, Alfred Nbels Allé 23, Huddinge

2 Förrd Vi vill rikta ett strt tack till vår handledare Agneta Ståhle för hennes engagemang ch guidning under arbetets gång. Vi vill även tacka de gymnastiklag ch ledare sm medverkade ch gjrde det möjlig att genmföra studien. TACK! Camilla Säfström Olivia Särnbratt Franssn

3 Sammanfattning Titel: Ftledsstukning hs kvinnliga truppgymnaster på SM-nivå Bakgrund: Inm truppgymnastik är ligamentskadr i ftleden bland de vanligast förekmmande skadrna. Skadeincidensen hs svenska kvinnliga elitgymnaster är 2,2/1000 träningstimmar. Med ett stigande antal aktiva truppgymnaster kmmer trligen incidensen av ftledsskadr att öka. En ökad skadeincidens trde medföra ökade insatser av preventiva åtgärder. Trts den höga förekmsten av skadr inm truppgymnastik är frskningen begränsad inm denna typ av gymnastik. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien var att kartlägga prevalensen av ftledsstukningar hs kvinnliga truppgymnaster på SM-nivå i Stckhlm under Dessutm undersöktes i vilken gymnastikgren skadan ägde rum samt m det förekmmer någn preventiv träning för att mtverka ftledsstukningar. Material & metd: Fem truppgymnastiklag i Stckhlm på SM-nivå under år 2014 kntaktades för att medverka i studien. Deltagarna besvarade en enkät med frågr avseende truppgymnastik ch ftledsdistrsiner. Målgruppen bestd av 57 gymnaster, varav 49 svar registrerades. Resultat: Tlv av de inkluderande truppgymnasterna (26 %) hade drabbats av en/ eller flera ftledsdistrsiner, varav ttala antalet distrsiner var 18 stycken under Majriteten av ftledsdistrsiner uppkm under träning (94 %) ch större delen uppkm under utövandet av tumbling (39 %). Samtliga föreningar uppgav att de utövar preventiv träning för att mtverka ftledsdistrsiner. Slutsats: Denna studie visar att andelen truppgymnaster sm skadat sig är större än vad tidigare studier visar. Flest ftledsdistrsiner inträffar under träning ch vid utövandet av tumbling. Samtliga truppgymnastiklag utför styrke- ch stabilitetsträning, vilket kan medföra en minskad skadeincidens framöver. Nyckelrd: distrsin, ft, ftled, preventin, truppgymnastik

4 Abstract Title: Ancle distrtins amngst female Team Gymnasts at the Swedish Champinship level Backgrund: Ancle distrtins are the mst cmmn injuries in TeamGymnastics. The injury incidence amngst female gymnasts at elite level is 2.2/1000 hurs f training. With an increasing number f active TeamGymnasts, the incidence f ancle distrtins is likely t increase. An increased amunt f injuries in TeamGymnastics, requests mre effective preventive interventins. Despite the high prevalence f injuries, there is a lack f research cncerning TeamGymnastics. Objective: The primary aim f this study was t chart the prevalence f ancle distrtins amngst female TeamGymnats in Stckhlm during Furthermre, the study aimed t investigate in what gymnastic skill the injury was acquired, whether the injury ccurred during training r cmpetitin, and the presence f preventive interventins with the purpse t avid further ancle distrtins. Material & methd: Five female TeamGymnastic teams in Stckhlm, which had cmpeted in the Swedish Champinship during 2014, were cntacted and asked t participate in the study. The participants were questined t respnd a questinnaire regarding TeamGymnastics and ancle distrsins. The survey grup cmprised 57 female gymnasts, f which 49 answers were registrated. Result: Twelve (26 %) f the included gymnasts had suffered frm ne r mre ancle distrtins during The ttal amunt f ancle distrtins was 18. The majrity f ancle distrtins ccurred during training (94 %) in the tumbling rutine (39 %). All TeamGym Clubs reprted that they exercise preventive training t avid ancle distrtins. Cnclusin: This study shws that the prprtin f injured TeamGymnasts is higher cmpared t previus research. This study shws that the majrity f ancle distrtins ccur during training and in the tumbling rutine. Key wrds: ancle, ft, gymnastics, preventin, sprain

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Truppgymnastik Ftledens anatmi ch funktin Skademekanism ch prblematik Skadeprevalens inm truppgymnastik Preventiv träning SYFTE FRÅGESTÄLLNING METOD OCH MATERIAL Enkäten Urval Statistik Exkluderingsprcedur Beskrivning av undersökningsgruppen ETIK RESULTAT DISKUSSION Resultatdiskussin Enkät ch materialdiskussin Svagheter med studien Framtida frskning KONKLUSION REFERENSLISTA...15 Bilaga 1- Infrmatinsbrev Bilaga 2- Enkät m ftledsdistrsiner inm truppgymnastik Bilaga 3- Brev till ledarna angånde frågr m preventiv träning Bilaga 4- Påminnelsebrev FÖRKORTNINGAR/ORDLISTA Lig. FTA: fibultalare anterir ligament, Landningsfas: fasen i ett gymnastiskt mment där ften kmmer i kntakt med underlaget.

6 1. BAKGRUND I samband med idrtt är ligamentskadr i ftleden bland de vanligast förekmmande skadrna. (1) Svenska gymnastikförbundet eftersträvar att all gymnastikträning ska vara sund, stimulerande, utvecklande ch präglas av ett säkerhetstänk. Tävlingsgymnastik kräver många timmars träning för att nå perfektin (2). Gymnastikförbundet använder begreppet: att träna smart sm i det här fallet innebär att gymnasten ska träna på rätt övningar i rätt ålder, att träningen ska anpassas till gymnastens utveckling samt att träningen ska effektiviseras i syfte att hålla träningen säker samt att få så många gymnaster sm möjligt att kunna frtsätta med gymnastiken (2). I dagsläget är skadeincidensen hs svenska elitgymnaster 2,2/1000 träningstimmar hs kvinnliga gymnaster. Bland dessa skadr ligger ftledsskadr i tppen tillsammans med skadr i lumbalryggen (3). 1.1 Truppgymnastik Det första svenska mästerskapet i truppgymnastik genmfördes år Sedan dess har denna gymnastikdiciplin utvecklats snabbt ch idag finns det cirka licensierade tävlande gymnaster inm truppgymnastiken (4). Det finns tre lika tävlingsklasser: män, kvinnr ch mixed. Varje trupp består av 6-20 stycken gymnaster (antalet varierar med tävlingsnivå) ch gymnasterna tävlar i tre grenar sm alla pängsätts av dmare (4). Grenarna är: Fristående: Ett prgram till musik utförs av truppen på en glvyta av 14 x 20 meter. Friståendeprgramet kräver gd kregrafi, gd teknik i gymnastiska övnigar ch smidighet för en hög päng (4). Tumbling: Vltserier genmförs i tre mgångar på ett sviktande glv sm är 15 m långt ch 2 m brett (4). Trampett: Vlter utförs med trampett ch hppbrd. Tre lika hppvarv ska visas upp av truppen (4). 1

7 1.2 Ftens anatmi ch funktin Ftleden är en kmplex led sm skapar förutsättningar för att människan ska kunna stå stabilt, gå ch springa. Leden kan delas upp i tre lika funktinella segment: det bakre segmentet (talkrualleden), mellansegmentet (kalkanekubidala leden) samt det främre segmentet (tarsmetatarsallederna) (5). Talkrualleden är den led sm påverkas vid en lateral ligamentskada i ftleden. Leden består av benen trchlea tali, tibia ch fibula ch är en gångjärnsled sm tillåter rörelser i sagitalplan. Den nrmala rörligheten i talkrualleden är grader drsalflexin ch grader plantarflexin. Denna rörelse sker inte endast i talakrualleden utan mellanftsbenen (metatarsalbenen) utgör cirka prcent av rörelseutslaget (5). Leden stabiliseras av flera ligamentstrukturer mellan distala tibia ch fibula. Det främre fibultalare ligamentet (FTA) stabiliserar leden i plantarflekterat supinerat läge. När leden befinner sig i drsalflexin har ligamentum calcanefibulare (FC) denna funktin. FTA förhindrar även att talus skjuts framåt i leden. Det bakre fibultalare ligamentet (FTP) mtverkar istället bakåtglidning ch utåtrtatin av talus. Stabiliteten i talkrualleden är sm störst då ften är belastad ch befinner sig i drsalflexin (6). FTA ch FC är de ligament i ftleden sm vanligen skadas vid en ftledsdistrsin (6). Ftleden består av ett antal muskler. M. triceps surae urgörs av tre delar, m. gastrcnemius laterala ch mediala del samt m. sleus. Dess gemensamma sena utgörs av achillessenan ch fäster på tuber calcanei (7). Dessa muskler utför plantarflexrn av ften ch stöds av de djupa musklerna på baksidan av underbenet. Drsalflektin av ftleden utförs i huvudsak av m. tibialis anterir sm har sitt ursprung från tibias laterala sida ch fäster på medialsidan av s cuneifrme mediale ch basis ssis metatarsalis I (8). Vid en inversinsrörelse förs ftspetsen inåt ch plantart (supinatinsrörelse) (8). Denna rörelse utförs av m. triceps surae, m. flexr digitrum lngus, m. tibialis psterir samt m. flexr hallucis lngus (9). 2

8 En eversinsrörelse är en rörelse där ftspetsen förs utåt ch drsalt (prnatinsrörelse) (8). M. fibularis lngus, m. fibularis brevis, m. extensr digitrum lngus samt m. extensr hallucis lngus utför denna rörelse (9). 1.3 Skademekanism ch prblematik De flesta ftledsdistrsiner sker då ften befinner sig i en plantarflekterad ställning. Detta för att talus smalnar av i drsal riktning vilket medför att stabiliteten i plantarflexin blir mer berende av ligamentens hållfasthet. Skadan uppstår ftast under supinatinsvåld (10). Incidensen beräknas vara cirka 0,5/1000 träningstimmar ch 2,5/1000 tävlingstimmar inm alla idrttsaktiviteter (1). Ftledsdistrsiner klassificeras i tre grader: grad I (lindrig), grad II (måttlig) samt grad III (svår). Vid en grad I- skada sker en sträckning i vävnaden utan att någn ruptur sker, vid en grad II-skada sker en partiell ruptur i vävnaden sm resulterar i smärta ch svullnad ch vid en grad III- skada sker en ttal rupur av vävnaden. Kännetecken på en grad III- skada är svullnad, blödning, ömhet, avsaknad av ligamentfunktin samt en abnrm rörlighet i leden (11). Vid en lateral ftledsdistrsin, grad II, har patienten mycket nt ch leden svullnar snabbt. De latera ligamenten töjs ut vilket bidrar till skadr på ledreceptrerna vars uppgift är att skydda leden från att hamna i ytterlägen. Även muskler ch andra mjukvävnader kan skadas (12). Skadan kan ge såväl mekaniska sm neurmuskulära knsekvenser. Den neumuskulära effekten kan bli nedsatt afferent inflöde vilket resulterar i försämrad prpriceptin ch bristande mtrisk kntrll av benet ch bålen samt dålig balans vid enbensstående. Den mekaniska skadan kan påverka ftrtsbenen ch ge en inskränkt rörlighet ch smärta vid belastning av leden (13). Därför bör förebyggande träning av ftledsdistrsiner innehålla träning av muskelstyrka, prpriceptin (14), balans ch neurmuskulär kntrll (15). 3

9 1.4 Skadeprevalens inm truppgymnastik En nrsk studie sm undersökte skadr inm truppgymnastik under en ti månaders perid km fram till att majriteten av skadrna inm sprten uppkm under landningsfasen vid grenarna tumbling eller trampett. Studien visade även att de vanligaste förekmmande skadrna drabbade ftleden ch att många gymnaster tävlade trts att de inte var helt skadefria (16). Denna studies resultat styrks av en svensk studie sm även den visade att majriteten av skadrna inm truppgymnastiken drabbar nedre extremitet ch att de uppkmmer under landningsfasen. Även denna studie uppmärksammade att fler än hälften av gymnasterna tävlade trts fullständig rehabilitering av tidigare skada (17). Trts den höga förekmsten av skadr inm truppgymnastik (16) är frskningen begränsad inm denna typ av gymnastik. 1.5 Preventiv träning I en studie av AJ Fradkin et al visades att uppvärmning före fysisk aktivitet minskade skaderisken signifikant med minst 50 % inm amerikansk ftbll ch handbll. Definitinen av en uppvärmning i denna studie var en perid av förberedande övningar i syfte att öka prestatinen inför träning eller tävling. Uppvärmningen bör bestå av generell aerb aktivitet samt idrttsspecifik uppvärmning ch stretch (16). Det har även visats i flertalet studier (17,18,19,20) att preventiv träning genm användning av balansplatta ch hpp- ch landningsövningar kan minska incidensen av ftledsdistrsiner hs atleter med histrik av ftledsdistrsiner. Enligt studien av Thacker et al kan risken att drabbas av en ftledsdistrsin reduceras under en sex månaders lång perid m den preventiva träningen är intensiv samt utförs kntinuerligt (19). Studien av Stasinpuls visar att den mest effektiva preventiva metden för att minska incidensen av ftledsdistrsiner hs persner sm tidigare råkat ut för 1-2 ftledsdistrsiner är teknikträning vid upphpp ch landning. Studien visade även att ett externt skydd, i frm av rts eller tejp, var det minst effektiva (18). 4

10 Tidigare studier visar att cirka 50 prcent av det ttala antalet skadr inm truppgymnastiken sker i nedre extremiteten (3,16). Studien av Harringe et al. (2007) visade att 19 prcent av de kvinnliga deltagarna drabbades av lateral ftledsdistrsin (3). Med ett stigande antal aktiva truppgymnaster (2) kmmer trligen incidensen av ftledsskadr att öka. En ökad skadeincidens kmmer att medföra ett ökat behv av preventiva åtgärder ch träning för att förhindra uppkmsten av skadr. Av betydelse för atletens frtsatta idrttskarriär kmmer även en effektiv rehabilitering spela en str rll (2). 2.0 SYFTE Syftet med studien var att (i) kartlägga prevalensen hs kvinnliga truppgymnaster på SM-nivå i Stckhlm under 2014, (ii) undersöka i vilken gren sm skadan ägde rum samt att (iii) undersöka m det förekmmer någn förebyggande träning för att mtverka ftledsdistrsiner. 3.0 FRÅGESTÄLLNING i. Hur många kvinnliga truppgymnaster i Stckhlm råkade ut för ftledsdistrsiner under år 2014? ii. I vilken gren inm truppgymnastiken skadade sig gymnasten? Var det i samband med tävling eller träning? iii. Föreligger någn förebyggande träning för att mtverka ftledsdistrsiner? 4.0 METOD OCH MATERIAL En retrspektiv enkätstudie m förekmsten av ftledsdistrsin hs kvinnr inm truppgymnastik i Stckhlm. Deltagarna hade under året 2014 tränat på SM-nivå för en gymnastikklubb i Stckhlm. 4.1 Enkäten Enkäten skapades i Micrsft wrd ch frmulerades enligt bken Enkät i praktiken av Ejlertssn, G (21). Enkäten har inte reliabilitets ch validitetstestad eftersm enkäten endast skulle användas till föreliggande studie. 5

11 Enkäten strukturerades i syfte att få fram infrmatin m ftledsdistrsiner hs kvinnr inm truppgymnastik i Stckhlm på SM-nivå ch m det föreligger någn förebyggande träning för att mtverka ftledsstukningar. I ch med det innefattade enkäten ttalt 10 frågr sm berörde ålder, träningsperid, uppkmsten av ftledsdistrsiner (i samband med träning/tävling samt i vilket gren) samt förekmsten av träning för att mtverka ftledsdistrsiner (bilaga 2). Innan enkäten delades ut till studiedeltagarna har en fysiterapeut samt fyra fysiterapeutstudenter läst igenm den ch gett feedback på möjliga förändringar. En av förändringarna var att smalna av tidsspannet från 5 år ( ) till att enbart genmföra undersökningen under För att få ett mer specifik svar gällande förebyggande träning inm varje gymnastikförening tillfrågades ledarna för respektive förening vilken typ av preventiv träning samt hur många gånger i veckan träningen utförts (bilaga 3). 4.2 Urval Inklusinskriterier: Kvinnr sm tränat på SM-nivå i någt Stckhlms lag under året Exklusinskriterier: Ftledsdistrsiner sm skett utanför gymnastiken Fyra gymnastikföreningar (fem truppgymnastiklag) i Stckhlm sm tränat eller tävlat på SM-nivå under år 2014 kntaktades via mail eller på telefn. I mitten av januari år 2015 kntaktades ledarna för samtliga föreningar ch erhöll infrmatin m syftet med studien samt att deltagandet var annymt ch frivilligt (bilaga 1). I början av februari tilldelades ledarna för varje förening ett kuvert innehållande enkäterna. Insamlingen av besvarade enkäter skedde under slutet av februari till mitten av mars genm att enkäterna hämtades vid ett träningstillfälle efter överenskmmelse med respektive tränare. Under denna perid skickades ett påminnelsebrev via mail ut till föreningarnas tränare, vars gymnaster ännu inte hade besvarat enkäten. 6

12 Innan påminnelsebrevet skickades ut hade 29 svar registrerats. Efter påminnelsen kunde ytterligare 20 svar registreras. I slutet av februari sändes ett mail ut till föreningarnas ledare där de mbads att uppge vilken typ av förebyggande träning samt hur fta träningen utövats (bilaga 3). Femtisju gymnaster tillfrågades, varav 49 svar registrerades. Detta mtsvarar en svarsfrekvens på 86 prcent. 4.3 Statistik Deskriptiv statistik användes för att analysera ch sammanfatta den insamlade infrmatinen. Skillnader i prevalens har inte bedömts med hänsyn till knfidensintervall. 4.4 Exkluderingsprcedur Av de 49 deltagare sm besvarade enkäten uteslöts två deltagare från studien. En deltagare hade inte tränat ch/eller tävlat truppgymnastik under året En besvarade enkäten felaktigt. Således presenteras data från 47 persner. 4.5 Beskrivning av undersökningsgruppen Studiedeltagarna bestd av 47 kvinnliga truppgymnaster med en medelålder på 21 år (range: år). Samtliga deltagare har tränat truppgymnastik på SM-nivå under år En deltagare (2 %) hade tränat truppgymnastik i 6 månader. Sex deltagare (13 %) hade tränat truppgymnastik i 5-10 år, 29 deltagare (62 %) hade tränat år ch 11 deltagare (23 %) hade tränat 15 år eller mer. Av de 47 deltagarna tränade 43 (92 %) i samtliga grenar inm truppgymnastik under år En deltagare (2 %) tränade alla grenar utm fristående, en deltagare (2 %) tränade endast fristående, en deltagare (2 %) tränade alla grenar utm tumbling ch en deltagare (2 %) tränade allt utm trampett utan brd. 7

13 5.0 ETIK Risken med en enkätstudie är infrmatinen hamnar i fel händer ch att deltagarna hängs ut. Då frskningen inm truppgymnastik i dagsläget är begränsad anser författarna att nyttan med en enkätundersökning väger över riskerna. För att minska risken infrmerades deltagarna m att det var frivilligt att delta i studien samt att frågefrmulären besvaras annymt så att svaren inte kan härledas till den enskilde individen. För deltagare under 18 år behövdes målmans underskrift innan de fick besvara frågefrmuläret. Datan presenterades så att deltagarna inte kan identifieras. 8

14 6.0 RESULTAT Tlv av 47 gymnaster (medelålder 20 range: år) hade under år 2014 råkat ut för en ftledsstukning (26 %). Det ttala antalet stukningar var 18 stycken. De flesta (17 stycken) ftledstukningar (94 %) inträffade under träning. Större delen av ftledsskadrna uppkm under truppgymnastikgrenen tumbling (39 %). (Figur 1). Av de 12 gymnaster (92 %) sm drabbats av en ftledsdistrsin angav att de utövade förebyggande träning i frm av styrke- ch stabilitetsövningar. Ti gymnaster (56 %) tränade rehabilitering under mindre än 3 veckr efter att de drabbats av ftledsstukning, två gymnaster (33 %) tränade rehabilitering under mer än 5 veckrs tid ch resterande (11 %) tränade under mer än 4 veckr (figur 2). Samtliga truppgymnastföreningar angav att de utövar styrke- ch stabilitetsträning 2-4 gånger/vecka i syfte att mtverka ftledsdistrsiner. Den preventiva träningen består av hpp- ch landningsträning, styrketräning av nedre extremiteten samt stabilitetsträning med ch utan balansplatta i samtliga lag. Samtliga gymnaster ch ledare anser att det är viktigt med förebyggande träning. 9

15 Figur 1: Deltagarnas spridning av ftledsdistrsiner vid respektive gren inm truppgymnaster Figur 2: Antalet veckr deltagaren rehabtränade efter ftledsdistrsinen 10

16 7.0 DISKUSSION 7.1 Resultatdiskussin Syftet med studien var att kartlägga prevalensen av ftledsstukningar hs kvinnliga truppgymnaster på SM- nivå i Stckhlm under år 2014 samt undersöka i vilken truppgymnastikgren skadan uppkm. Ytterligare syfte var att undersöka m det förekm någn förebyggande träning för att mtverka ftledsstukningar. Tlv av de inkluderande deltagarna (26 %) drabbades av en ftledsdistrsin. Majriteten av ftledsdistrsinerna (39%) uppkm på gymnastikgrenen tumbling ch inträffade under träning (94 %). Samtliga lag utför förebyggande träning i syfte att förebygga ftledsdistrsiner. Relaterat till våra tidigare erfarenheter inm truppgymnastik var antalet ftledsdistrsiner ett förvånande fynd då författarna förväntade sig att fler gymnaster skulle ha drabbats av ftledsdistrsiner under den aktuella periden. I denna studie visade det sig att de flesta ftledsdistrsiner uppkm under utövandet av tumbling, vilket även stämmer överens med studien av Lund ch Myklebust (16). Orsaken till att skadeincidensen är högre vid tumbling än vid övriga grenar inm truppgymnastiken kan möjligen förklaras av att ftleden är i kntakt med redskapet flertalet gånger under vltserien. En möjlig rsak till att fler skadr inträffar i tumbling än i fristående kan vara att ftleden utsätts för större yttre påfrestningar. I vår studie uppkm majriteten av ftledsskadrna under träning (94 %), vilket även överensstämmer med studien av Harringe et al. (2004) Detta kan förklaras av att antalet träningstimmar för en truppgymnast är många fler än antalet tävlingstimmar (3). En rsak bakm detta kan vara att gymnasterna under träning utför svårare vlter under en längre tid vid träning än vid tävling. Vid tävling utförs färre antal vlter under en krtare tid ch ftast på en lättare nivå än när man tränar. När man utövar vlter under en längre tid ch repetitivt föreligger risk att drabbas av trötthet ch bristande kncentratin, vilket kan leda till att man gör en felbedömning ch skadar sig. Ytterligare rsaker till uppkmsten av skadr sm diskuterats i andra studier (3) är stress ch rädsla. Under perider av ökad rädsla tenderar gymnasten i 11

17 högre utsträckning att tveka ch på så vis dra på sig skadr. Mental ch fysisk förberedelse är viktigt att beakta vid utfrmandet av preventiv träning (3). Samtliga lag utför förebyggande träning sm det i dagsläget finns aktuell frskning inm (17,18,19,20). Trts att lagen utför samma typ av preventiv träning sm visat gtt resultat i vetenskapliga studier sker det ett relativt strt antal ftledsdistrsiner inm truppgymnastiken. I denna studie var andelen truppgymnaster sm skadat sig någt högre (7 %) jämfört med vad tidigare frskningsresultat visat (3). En möjlig rsak kan vara att då gymnastiken har utvecklats snabbt de senaste åren så i dagsläget ställs det högre krav på gymnasten för att klara av svårare vlter, vilken kan medföra en ökad skaderisk. Frskningen inm preventiv träning är gjrd på andra idrtter än truppgymnastik, vilket medför att dessa resultat inte är fullt jämförbara på truppgymnaster. Resultaten från denna studie kan inte fullt ut jämföras med resultatet från övriga studier (3,16) på grund av skillnader i spridning. I denna studie undersöktes prevalensen av ftledsdistrsiner hs senirgymnaster under både träning ch tävling, medan studien av Lund ch Myklebust (16) undersökte enbart prevalensen under tävling hs gymnaster på flera tävlingsnivåer. 7.2 Enkät ch materialdiskussin Då det saknades en specifik mall för att mäta prevalensen av ftledsstukningar ch preventiv träning, valde vi att själva göra en enkät. Författarna använde sig av bken Enkäten i praktiken av Eljertssn. G (21) sm bidrg med väsentlig infrmatin m hur man ska gå till väga när man frmulerar frågr ch lägger upp en enkät. När man gör en enkät är det viktigt att frågrna inte är ledande eftersm detta kan medföra att undersökningsdeltagarna svar ch tankegångar inte förs fram på ett adekvat sätt (21). I fråga nr 7 i enkäten hade man behövt ha en följdfråga kring när ftledsstukningen ägde rum t.ex m det inträffade i landningsfasen. På så vis hade man fått en bättre förståelse av hur skadan uppkmmer, vilket är av betydelse för hur den fysiterapeutiska behandlingen planeras ch genmförs. 12

18 Den externa prvgruppen sm granskade enkäten bestd av fyra fysiterapeutstudenter ch en sjukgymnast. Samtliga tg del utav enkäten ch gav återkppling. Ingen utav dessa tränar/har tränat truppgymnastik, vilket gjrde att många av begreppen var främmande för dem. Önskvärt hade varit m den externa gruppen hade bestått av fler persner med kunskap inm truppgymnastik. Den relativt höga svarsfrekvensen på 86 prcent kan ber på flera faktrer. Författarna besökte varje truppgymnastiklag ch presenterade sig själva samt studien under ett träningstillfälle sm var överenskmmet med respektive tränare. Således ökade chansen att deltagarna fick ett förtrende för författarna ch undersökningen. Dessutm hade deltagarna möjlighet att ställa frågr m de upplevde att någn fråga i enkäten var tydlig. I denna enkät skrev författarna att de gymnaster sm inte drabbats av ftledsdistrsin skulle gå vidare till fråga 10 istället för fråga 9, vilket enbart gjrde att författarna endast fick svar från de gymnaster sm råkat ut för ftledsdistrsiner. Detta kmpenserades genm att fråga ledarna för respektive lag m deras preventiva träning ch dess karaktär. Efter att ha frågat ledarna för respektive gymnastiklag vilken typ av preventiv träning de utför erhölls en tydligare bild av träningsupplägget, vilken typ av övningar sm utförs ch frekvens. Studien av Thacker et al (19) visade på att regelbunden ch intensiv träning under en sex månaders perid minskar risken för ftledsdistrsiner. Därför hade det varit relevant att även i detta fall få reda på intensitet ch duratin av varje gymnastikförenings preventiva träning för att veta hur verkligheten överensstämmer med frskningen inm detta mråde. 7.3 Svagheter med studien Eftersm urvalet till föreliggande studie är relativt begränsat, såväl till antal sm till gegrafisk spridning, är generaliserbarheten av resultatet begränsat till den studerade ppulatinen. Undersökningsgruppen bestd enbart av kvinnr i åldrarna 15-32, vilket medför att vårt resultat inte kan appliceras på manliga truppgymnaster eller gymnaster i ett annat åldersspann. Studien tar inte hänsyn till genetiska aspekter, bilgiska aspekter ch anatmiska strukturer van ftleden sm kan öka risken att drabbas ftledsdistrsiner. 13

19 Det finns ett begränsat antal studier gjrda inm ämnet truppgymnastik ch de studier sm gjrts är gamla. Detta har gjrt det svårt att hitta tillräckligt med material att jämföra denna studies resultat med. Författarna tg inte hänsyn till knfidensintervall vid jämförelse av resultat med andra studier. Skillnader i prevalens bör bedömas med hänsyn till knfidensintervall för att resultaten ska kunna jämföras med annan frskning. Denna studie var en retrspektiv undersökning med frivilligt deltagande där frågrna m ftledsdistrsiner baserades på det senaste året (2014), vilket kan ha gjrt det svårt för gymnasterna att minnas det exakta antalet ftledsdistrsiner. 7.4 Framtida frskning Ytterligare frskning behövs för att bedöma effekten av preventiva insatser inm truppgymnastik. För att möjliggöra detta krävs mer frskning kring skadeincidens ch prevalens samt vilken typ av träning sm är mest gynnsam sm preventiv träning inm truppgymnastiken för att förhindra ftledsskadr. 8.0 KONKLUSION I vår studie var andelen truppgymnaster sm skadat sig någt högre än vad tidigare studier visat. Majriteten av ftledsstukningarna inträffade under träning ch vid utövandet av tumbling. Samtliga truppgymnastiklag utför styrke- ch stabilitetsträning i syfte att mtverka ftledsdistrsiner, vilket kan medföra en minskad skadeincidens i framtiden. 14

20 9.0 REFERENSLISTA (Referenserna i detta arbete är skrivna enligt Vancuver systemet) 1. Svensk Idrttsfrskning [Webbsida]. Ligamentskadr i ftleden. Götebrg; [Läst ] Tillgänglig: 2. Svenska Gymnastikförbundet [Webbsida]. Rörelse hela livet-en utvecklingsmdell för svensk gymnastik. Stckhlm; [Läst ] Tillgänglig: cklingsmdell.pdf 3. Harringe ML, Renström, P, Werner S. Injury incidence, mechanism and diagnsis in tp-level teamgym: a prspective study cnducted ver ne seasn. Scand J Med Sci Sprts 2007(17): Svenska Gymnastikförbundet [Webbsida]. Truppgymnastik. Stckhlm; [Läst ] Tillgänglig: 5. Hlmström E, Mritz U (red). Rörelserganens funktinsstörningar klinik ch sjukgymnastik. Studentlitteratur sid Hlmström E, Mritz U (red). Rörelserganens funktinsstörningar klinik ch sjukgymnastik. Studentlitteratur sid Bjsen-Möller F. Rörelseapparatens anatmi. Liber sid Bjsen-Möller F. Rörelseapparatens anatmi. Liber Sid Budwick M, Bjålie J, Rlstad B, Tverud K. Anatmisk atlas. Liber sid Hlmström E, Mritz U (red). Rörelserganens funktinsstörningar klinik ch sjukgymnastik. Studentlitteratur sid

21 11. Hlmström E, Mritz U (red). Rörelserganens funktinsstörningar klinik ch sjukgymnastik. Studentlitteratur sid Hlmström E, Mritz U (red). Rörelserganens funktinsstörningar klinik ch sjukgymnastik. Studentlitteratur sid Hlmström E, Mritz U (red). Rörelserganens funktinsstörningar klinik ch sjukgymnastik. Studentlitteratur sid Michael D. Osbrne and Thmas D. Rizz Jr. Preventin and Treatment f Ankle Sprain in Athletes. Sprts Med 2003; 33 (15): Hlmström E, Mritz U (red). Rörelserganens funktinsstörningar klinik ch sjukgymnastik. Studentlitteratur sid Lund SS, Myklebust G. High injury incidence in TeamGym cmpetitin: a prspective chrt study. Scand J Med Sci Sprts 2011(21): Harringe ML, Lindblad S, Werner S. D team gymnasts cmpete in spite f symptms frm an injury? Br J Sprts Med 2004(38): Fradkin AJ, Gabbe BJ, Camern PA. Des warming up prevent injury in sprt? The evidence frm randmised cntrlled trials? The Jurnal f Science and Medicine in Sprt. 2006(9): McGuine TA, Keene JS. The effect f a balance training prgram n the risk f ankle sprains in high schl athletes. American Jurnal f Sprts Medicine. 2006; 34(7): Stasinpuls D. Cmparisn f three preventive methds in rder t reduce the incidence f ankle inversin sprains amng female vlleyball players. British Jurnal f Sprts Medicine. 2004; 38(2):

FOTLEDSDISTORSIONER HOS SVENSKA KVINNLIGA TRUPPGYMNASTER PÅ JUNIORNIVÅ INCIDENS OCH TILLFÄLLE

FOTLEDSDISTORSIONER HOS SVENSKA KVINNLIGA TRUPPGYMNASTER PÅ JUNIORNIVÅ INCIDENS OCH TILLFÄLLE EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS FOTLEDSDISTORSIONER HOS SVENSKA KVINNLIGA TRUPPGYMNASTER PÅ JUNIORNIVÅ INCIDENS OCH TILLFÄLLE BETYDELSEN AV UPPVÄRMNING/ STYRKETRÄNING FÖR FOT/FOTLED Ebba Martin Biomedicin

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Kosttillskott i träningssyfte - En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott.

Kosttillskott i träningssyfte - En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott. Ksttillsktt i träningssyfte - En enkätstudie m gymmedlemmars användande av, samt attityder till ksttillsktt. Supplements fr training purpses - A questinnaire study abut gym members use f, and attitudes

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE HeartSine Technologies samaritan PAD 500P (Offentlig defibrillator) Programvaruuppgradering

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE HeartSine Technologies samaritan PAD 500P (Offentlig defibrillator) Programvaruuppgradering VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE HeartSine Technlgies samaritan PAD 500P (Offentlig defibrillatr) Prgramvaruuppgradering Bästa ägare till samaritan PAD 500P, Anledningen till att du får detta brev är att HeartSine

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning:

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning: Så fyller du i ansökan m andrahandsuthyrning: Tänk på att en kmplett ansökan måste innehålla blanketterna Ansökan m andrahandsuthyrning (alternativt Ansökan m enkel andrahandsuthyrning) samt Avtal m andrahandsuthyrning.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? Den förlrade själen av Emma Eliassn UPPLEVELSER AV DEPRESSION Jag kände mig sm ett fysiskt skal utan mål, utan smak, utan åsikt ch utan rk, sm bara existerade

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Verksamhetsplan år 2015-2016 Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län

Verksamhetsplan år 2015-2016 Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län Bröstcancerföreningen Amazna i Stckhlms län Krtfattad beskrivning av föreningens verksamhet: BCF Amazna är en ideell förening vars främsta uppgift är att stödja bröstcancerpererade kvinnr i Stckhlms län

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 13 16 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

Sammanfattning. Studiedesign Prospektiv enkätstudie.

Sammanfattning. Studiedesign Prospektiv enkätstudie. Sammanfattning Bakgrund Truppgymnastik är en relativt ny tävlingsdisciplin inom svensk gymnastik där redskap, regler och utförande utvecklas kontinuerligt. Utefter tidigare studie framgår det att skadeincidensen

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Krisplan Ådalsskolan

Krisplan Ådalsskolan Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23 RAPPORT Resvaneundersökning Carg City 2009-11-23 Knsulter inm samhällsutveckling WSP är en knsultverksamhet inm samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag ch rganisatiner för att

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Utöver läkarutlåtande ska följande prover tas och resultat bifogas.

Utöver läkarutlåtande ska följande prover tas och resultat bifogas. Angående Läkarutlåtande Allmänna Änke- ch Pupillkassan i Sverige Utöver läkarutlåtande ska följande prver tas ch resultat bifgas. HIV-test fp-gluks S-Klesterl inkl LDL ch HDL S-triglycerider Hb S-γGt EKG

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Bedömning av individers prestationer i grupparbeten

Bedömning av individers prestationer i grupparbeten Bedömning av individers prestatiner i grupparbeten Pedaggiskt prjekt, 2010/11 Område landskapsutveckling LTJ- fakulteten Mark Huisman Förrd Föreliggande arbete är ett pedaggiskt utvecklingsprjekt genmfört

Läs mer

Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014. Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik på elitnivå

Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014. Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik på elitnivå Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014 Främre korsbandsskada inom Skånsk truppgymnastik

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Fältmeddelande (återkallelse)

Fältmeddelande (återkallelse) Kundkdnummer: «Custmer_Cde» «CUSTOMER_NAME» «ADDRESS» «CITY», «STATE», «CODE» «COUNTRY» Till: Riskansvariga Till: Referens: Fältmeddelande (återkallelse) 2921578: 2921578-7/29/2011-001-C 29 juli 2011 Riskansvariga,

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 10 12 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Innan du använde din Gear VR:

Innan du använde din Gear VR: * De här häls- ch säkerhetsvarningar uppdateras regelbundet för att säkerställa deras riktighet ch fullständighet. Besök culus.cm/warnings för den senaste versinen. HÄLSO- OCH SÄKERHETSVARNINGAR: Se till

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning 7 9 år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning 7 9 år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 7 9 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Helsingbrgs Tennisklubbs ch kriterier HTK Tennis Akademi Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Inställning Mgnad Samarbetsförmåga Ptential Prcessmål Spelnivå Hur intresset för tennis är. Spntanspel ch

Läs mer

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet.

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet. TV4-GRUPPEN Kmmunikatinsmyndigheten PTS Enheten för samtrafik Bx 5398 102 49 Stckhlm Attn: Ylva Mälarstig Stckhlm den 20 augusti 2009 Yttrande rörande PTS marbetade förslag till beslut avseende grssistmarlmaden

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Trycksår VT 2005- det har vi inga på vår avdelning

Trycksår VT 2005- det har vi inga på vår avdelning Klinisk Patientnära Frskning 1 Trycksår VT 2005- det har vi inga på vår avdelning En punktprevalensstudie mfattande fyra sjukhus ch fyra kmmuner i samarbete med Högsklan Kristianstad Christina Lindhlm,

Läs mer

Riktlinjer för Lex Sarah

Riktlinjer för Lex Sarah 2012-03-16 Sida 1 Riktlinjer för Lex Sarah Enligt SL 14 kap 2 ch LSS 24 a ska var ch en sm fullgör uppgifter inm scialtjänsten eller LSS medverka till att den verksamhet sm bedrivs ch de insatser sm genmförs

Läs mer

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående Bröstförstring patient infrmatin Infrmatin till patient ch närstående www.gtebrglaserestetik.se Tel:031-13 66 60 1 Intrduktin För många kvinnr förutsätter ett själsligt välbefinnande att man är nöjd med

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatorer, tillgänglighet och miljö

Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatorer, tillgänglighet och miljö Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatrer, tillgänglighet ch miljö Sidan 1 (5) Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatrer, tillgänglighet ch miljö 1. Inledning Denna bilaga beskriver Indikatrerna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av: Sklverkets bedömning är att vi idag har strt behv av: Fler lärare med kmpetens i svenska sm andraspråk. Fler mdersmålslärare ch studiehandledare på mdersmål. Fler vuxna i sklan med mdersmålskmpetens. Kmpetensutveckling

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Rutin för domänvalidering. Verifiering av organisationer och ombud

Rutin för domänvalidering. Verifiering av organisationer och ombud Rutin för dmänvalidering Verifiering av rganisatiner ch mbud Rutin för dmänvalidering - verifiering av rganisatiner ch mbud 1.3 SITHS Plicy Authrity Innehåll Dkumentets syfte... 2 Dkumentets målgrupp...

Läs mer

Instruktion för köp av fondandelar i Enter AB:s ( fondbolaget ) fonder

Instruktion för köp av fondandelar i Enter AB:s ( fondbolaget ) fonder Instruktin för köp av fndandelar i Enter AB:s ( fndblaget ) fnder Steg 1 - Fyll i anmälnings- ch frågefrmuläret Vänligen fyll i bifgat anmälnings- ch frågefrmulär ch skicka det till: Enter Fnder AB, Bx

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Instruktioner samt tidplan för hantering av kapital under 2015

Instruktioner samt tidplan för hantering av kapital under 2015 2015-06-25 Prjekt Ny eknmi 2016 Instruktiner samt tidplan för hantering av kapital under 2015 Regelverk gällande kapital (t..m. 2015)... 2 Hantering av kapital på avslutade verksamheter... 3... 3 Institutinernas

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Guide för sjukvårdspersonal

Guide för sjukvårdspersonal Guide för sjukvårdspersnal Guiden tillhandahålls sm en del av de riskminimeringsåtgärder sm utvecklats för valprat för att infrmera förskrivare av valprat m de risker sm är förknippade med användning av

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer