Testfasen i miljöklassningsprojekten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Testfasen i miljöklassningsprojekten"

Transkript

1 Testfasen i miljöklassningsprojekten Delrapport september 2007

2

3 Testfasen i miljöklassningsprojekten Delrapport september 2007 Boverket september 2007

4 Titel: Testfasen i miljöklassningsprojekten. Delrapport september Författare: Per-Olof Carlson, Ramböll/ACC Glasrådgivare, Helene Wintzell, KTH/Helene Wintzell AB, Mauritz Glaumann och Ola Eriksson Högskolan i Gävle, Tove Malmqvist, Ilari Ohring, Åsa Svenfelt och Göran Finnveden, fms, KTH, Martin Erlandsson, IVL, Torbjörn Lindholm, Installationsteknik, Chalmers, Johnny Andersson, Ramböll och Tor-Göran Malmström, Installationsteknik, KTH. Utgivare: Boverket, Bygga-bo-dialogen september 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 400 Tryck: Allkopia, Växjö ISBN: Sökord: miljöklassning, byggnader, innemiljö, indikatorer, kriterier, energi, energianvändning, vatten, farliga ämnen, fukt, buller, intervjuer, enkäter, test, inventering Diarienummer: /2004 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2007

5 Sammanfattning Förord Rapporten är en redovisning av testfasen i utvecklingsprojekten Klassning av miljöanpassade byggnader, Innemiljökrav för miljöanpassade byggnader Kriterier för klassning och Miljöklassning av byggnader. Projekten finansieras av FORMAS, BIC, Energimyndigheten och medverkande företag. Till dessa tre projekt finns en gemensam projektgrupp som aktivt deltar i utvecklingsarbetet. I rapporten redovisas resultaten från den testfas som genomförts från december 2006 till mars Ansvariga för genomförandet av testet och huvudförfattare till rapporten är Per-Olof Carlson och Helene Wintzell. Mauritz Glaumann har skrivit kapitlet Jämförelse mellan miljöklassning och energideklaration. Övriga författare är Tove Malmqvist, Ola Eriksson, Martin Erlandsson, Torbjörn Lindholm, Ilari Ohring, Åsa Svenfelt, Johnny Andersson, Göran Finnveden och Tor-Göran Malmström. Vi vill framföra ett varmt tack till alla företag, övriga organisationer och småhusägare som medverkat i testet och till Bygga-bo-dialogen som stödjer projektet. Stockholm juni 2007 Per-Olof Carlson Implementeringsledare Ramböll/ACC Glasrådgivare Helene Wintzell Implementeringsledare KTH/Helene Wintzell AB Bygga-bo-dialogen stödjer rapporten då den har intresse i Bygga-bodialogens överenskommelse med åtaganden som undertecknats av regeringen och Bygga-bo-dialogens aktörer att klassa byggnader. Klassningsrapporten är en del i Bygga-bo-dialogens mål att senast 2009 är alla nybyggda hus och 30 procent av det befintliga beståndet deklarerade och klassificerade vad gäller byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan. Ansvariga för innehållet i rapporten är författarna. Stockholm juni 2007 Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat

6 Testfasen i miljöklassningsprojekt

7 Sammanfattning Innehåll Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning...7 Inledning...9 Genomförande...11 Medverkande i testningen...12 Val av byggnader...12 Utvecklingen av testprotokollet...13 Insamling av synpunkter...15 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier...17 Resultat i form av synpunkter från företagen...33 Synpunkter per fråga i testprotokollet...33 Tidsåtgång...39 Svarsfrekvens (obesvarade frågor)...39 Företagens synpunkter på datainsamlingen...42 Företagens synpunkter på klassningssystemet...44 Resultat från testprotokollen...49 Indata per fråga och per byggnad...49 Klassning av testade byggnader...49 Jämförelse mellan miljöklassning och energideklaration...53

8 Testfasen i miljöklassningsprojekt Bilagor...59 Bilaga 1 Företag som medverkar i Miljöklassningsprojektet...60 Bilaga 2 Brev till företagen...61 Bilaga 3 Testprotokoll...62 Bilaga 4 Instruktioner...75 Bilaga 5 Utvärderingsblankett per byggnad Bilaga 6 Utvärderingsblankett per företag Bilaga 7 Intervjufrågor Bilaga 8 Sammanställning av intervjuanteckningar Bilaga 9 Indata från testprotokollet per fråga och byggnad Bilaga 10 Energideklarationsblankett...175

9 Sammanfattning 7 Sammanfattning Denna rapport är en redovisning av resultat och underlag i testfasen i miljöklassningsprojekten. I januari 2005 inleddes tre forskningsprojekt med målet att föreslå ett system för miljöklassning av byggnader. Forskningsprojekten har en gemensam projektgrupp där 27 företag ingår. Syftet med projekten är att ta fram förslag till indikatorer och kriterier för klassning inom områdena energi, innemiljö och farliga ämnen. Projekten avslutas hösten Under perioden december 2006 mars 2007 genomfördes ett test av flera alternativa förslag till indikatorer. Testet utfördes i nära samverkan med 16 företag från projektgruppen och ytterligare 10 bostadsrättföreningar och 6 småhusägare. Sammanlagt ingick 46 byggnader av olika typ (flerbostadshus, kontor, sjukhus, småhus etc.). Testet utfördes genom att företag, föreningar och småhusägare samlade in nödvändiga data för klassning av ett antal preliminära indikatorer. De fick också svara på frågor om prioritering av aspekter, indikatorer och vilka resurser som krävdes. Insamlingen av mätdata kompletterades sedan med intervjuer för att få in ytterligare information och synpunkter. Denna rapport innehåller resultat i form av: Indata från dem som testat Försök till klassning av respektive byggnad. Synpunkter på genomförandet av testningen Synpunkter på klassningssystemet. Dessutom ingick en studie av kopplingen mellan energideklarationer och miljöklassning. Några av byggnaderna energideklarerades och dessa data jämfördes med vad som behövs för miljöklassning. Rapporten innehåller samtliga dokument från testningen och kommer att vara ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet. Under hösten 2007 kommer ett förslag till klassningssystem att presenteras.

10 8 Testfasen i miljöklassningsprojekt

11 Inledning 9 Inledning I januari 2005 inleddes tre forskningsprojekt med syfte att föreslå ett system för miljöklassning av byggnader. Syftet var att ta fram förslag till kriterier och system för klassning av bostäder och lokaler, samt att testa och utvärdera utformningen av dessa hos de medverkande företagen för att kunna föreslå ett slutligt system för klassning av byggnader. Projekten avslutas hösten I ett kompletterande projekt (STEM-projektet) ville vi dessutom studera hur kopplingen mellan energideklarationer och miljöklassningen kan se ut genom att både testa att genomföra energideklaration och testprotokollet på några byggnader samtidigt. Klassningssystemet kan preliminärt tänkas uppbyggt enligt nedanstående modell, se bild nedan: Klassning kan exempelvis ske i klass A, B och C där klass C motsvarar samhällets grundkrav (för nya byggnader), klass B är högre krav och A den högsta rimliga kravnivån (motsvarande långsiktigt hållbart eller acceptabelt). Klassningen omfattar flera områden: energianvändning, farliga ämnen, miljöpåverkan och innemiljö. Inom respektive område finns ett antal betydande miljöaspekter. För varje aspekt, exempelvis luftkvalitet, kommer det att finnas en eller flera indikatorer, t.ex. radon. För varje indikator, t.ex. radon, finns data (från mätningar, besiktning, databaser, etc.) vilka kan utgöra grund för klassningskriterierna för klass A, B och C. Figur 1. Exempel på tänkbar uppbyggnad av ett klassningssystem indelat i tre områden med tillhörande aspekter, indikatorer och klassningskriterier. Område: Energianvändning, Miljöpåverkan och Innemiljö Aspekt: Luftkvalitet, termiskt klimat, ljus osv. Indikator på problem, t.ex. halter av olika specifika ämnen Klassningskriterium dvs. gränsvärde för miljöklassning

12 10 Testfasen i miljöklassningsprojekt Hösten 2006 hade flera alternativa förslag utvecklats och dessa behövde testas. Eftersom en utgångspunkt för miljöklassningsprojekten också har varit att möta branschens behov av enkelhet och entydighet har det också varit angeläget att få branschens synpunkter på förslagen. Syftet med testningen var att: fånga in användarnas synpunkter på en lista med tänkbara aspekter och indikatorer. Vi har bl a frågat efter synpunkter på urvalet av aspekter och indikatorer, vilka mervärden ett klassningssystem kan medföra och hur den slutliga utformningen skulle kunna se ut. testa hur det har gått för användarna att samla in de data som efterfrågats. Vilka resurser och kompetenser har krävts för att kunna svara på frågorna? Vilka frågor har varit enkla respektive svåra att svara på? Vad har underlättat datainsamlingen? testa möjligheter till att miljöklassa byggnader utifrån det underlag som samlats in av testarna och baserat på preliminära klassningskriterier Det bör dock påpekas att det material som användes i testet inte var något färdigt förslag till ett klassningssystem. Det bifogade frågepaketet var antagligen större än det slutgiltiga förslaget. Det beror bland annat på att vi ville testa flera alternativa indikatorer på samma aspekt. I t.ex. energiavsnittet bad vi om underlag som kan användas för att beräkna flera olika indikatorer. I det slutliga systemet kommer troligen antalet indikatorer att minska men det kan även tillkomma nya. I materialet fanns inte heller något förslag på hur resultaten från olika indikatorer ska kunna kombineras till ett slutgiltigt omdöme, utan det är en del av det fortsatta arbetet. Vi har valt att samla allt material från testfasen i denna rapport för att underlätta det fortsatta arbetet. Rapporten består av en huvudtext med bilagor där grundmaterialet finns. Testningen utfördes under perioden december 2006 mars Per-Olof Carlson och Helene Wintzell har ansvarat för genomförandet.

13 Genomförande 11 Genomförande En testplan med tidplan upprättades för testfasen. Arbetet inleddes den 28 augusti 2006 med ett brev från forskargruppen till medverkande företag i projektet där de uppmanades att lämna förslag till byggnader som de kunde testa. Brevet bifogas, se bilaga 2. Sammanlagt inkom 40 förslag till testbyggnader. Samtliga byggnader föreslogs ingå i testet. Ett förslag till testmaterial (testprotokoll, instruktioner och klassningsgränser) skickades ut inför projektmötet den 7 november Synpunkter togs emot på mötet och materialet reviderades. Det reviderade testmaterialet skickades sedan ut till i slutet av november med förhoppningen att få in resultaten senast vid årsskiftet. Detta tidsschema var det bara några få som klarade. De sista testresultaten kom in i april Datainsamlingen kompletterades med intervjuer av samtliga medverkande i testningen. Där fick företagen möjlighet att förtydliga testsvaren och lämna ytterligare synpunkter och vi kunde få svar på mer övergripande frågeställningar. Med företag menar vi också de organisationer, småhusägare och konsulter som medverkade i testet. Myndighetsarbetet med energideklarationer har konkretiserats under miljöklassningsprojektens gång. I framtiden bör det vara naturligt att samordna energideklarationer och miljöklassning av energi. Detta ingick emellertid inte i det ursprungliga miljöklassningsprojektet varför en av projektgrupperna (Finnveden, Glaumann et al) ansökte om extramedel från Energimyndigheten för att bland annat kunna genomföra en energideklaration och miljöklassning parallellt med hjälp av en professionell byggnadsinventerare. Medel erhölls och som inventerare anlitades Mekkab, Gästrike-Hammarby. Tillsammans med ÅF i Göteborg har dessa genomfört inventeringar på 9 flerbostadshus ägda av bostadsrättsföreningar, 1 radhusområde, och 5 småhus. Data från testprotokollen och företagens synpunkter både skriftliga och muntliga genom intervjuer sammanställdes och diskuterades.

14 12 Testfasen i miljöklassningsprojekt Medverkande i testningen Samtliga företag som deltar i miljöklassningsprojektet gavs möjlighet att medverka i testfasen. Företagen har gått in i projektet med olika möjligheter till engagemang, de medverkar t.ex. med olika mycket tid och resurser. De företag som inte ägde egna fastigheter t.ex. konsulter gavs möjlighet att medverka genom att testa indikatorer på företag som inte ingår i projektgruppen. Av projektets 27 företag medverkade 16 i testet. De medverkande företagen är fastighetsägare, fastighetsförvaltare, entreprenörer och konsulter. Eftersom de flesta av de medverkande företagen och organisationerna är större företag fanns det ett behov av att komplettera med småhus och flerbostadshus. De företag som medverkade i testet var: Tabell 1. Företag som medverkade i testet. Anticimex Skanska Sverige AP Fastigheter Svenska Bostäder HSB SWECO FFNS Arkitekter Landstingsfastigheter i Jönköping Tyréns JM Vasakronan LB-Hus WSP Locum White Arkitekter Malmö Stadsfastigheter Villaägarna Dessutom ingick ytterligare 9 småhusägare och 9 flerbostadshus, däribland 5 forskare med sina egna hus. Val av byggnader För att ordentligt prova hur väl föreslagna indikatorer och klassningskriterier kunde fungera för olika typer av byggnader, ansågs det önskvärt att få en bra spridning på testobjekten avseende exempelvis storlek, verksamhet i byggnaden, byggnadsår, upplåtelseform, osv. Företagen inbjöds att själva föreslå de byggnader de fann möjliga och lämpliga att testa. Avsikten var att forskargruppen utifrån företagens förslag skulle välja ut ett antal byggnader. De inkomna förslagen visade en så bra spridning i olika typer av byggnader att det inte fanns anledning att välja bort något objekt. Ett antal av dessa byggnader genomgick emellertid inte testningen då några av företagen upplevde sig ha otillräckliga resurser. Av de 40 föreslagna byggnaderna gick 28 till test. Ytterligare 18 småhus och flerbostadshus tillkom bland annat genom STEM-projektet. Sammanlagt testades 46 byggnader.

15 Genomförande 13 Tabell 2. Byggnader som ingick i testet. Byggnadstyp Antal Byggnad nummer Förskola 3 20, 22, 41 Äldreboende 1 21 Flerbostadshus 13 5, 6, 9, 10, 13, 14, 23, 24, 27, 28, 29, 30, 42 Industrilokal 1 26 Kontor 7 4, 25, 32, 33, 34, 38, 44 Skola 1 31 Sjukhus/ 4 vårdcentral 15, 16, 17, 19 Småhus 14 1, 2, 3, 7, 8, 12, 18, 35, 36, 37, 39, 40, 45, 46 Radhus 2 11, 43 Summa 46 Mer information om byggnaderna finns i tabellen Indata från testprotokollet per fråga och byggnad, se bilaga 9. Utvecklingen av testprotokollet Ett antal aspekter som skulle kunna klassas i systemet valdes först ut med hänsyn till miljörelevans inom områdena energianvändning, miljöpåverkan och innemiljö. Följande utgångspunkter låg bl.a. till grund för urvalet: A. Miljöaspektregister. En internationell genomgång genomfördes av olika aspekter att beskriva energianvändning, miljöpåverkan och innemiljö. För varje sådan aspekt togs ett antal indikatorer fram. Utifrån dessa valdes den eller de indikatorer ut som ansågs bäst beskriva miljö- eller hälsoproblemet för den aktuella aspekten 1. I vissa fall togs nya indikatorer fram där de befintliga ansågs för kostsamma exempelvis för ljud. B. Måldokument. Urvalet gjordes även utifrån vilka aspekter som finns i Nationella miljökvalitetsmål, mål i Bygga Bo-dialogen, Byggsektorns kretsloppsråds miljöprogram m.fl. C. Betydelsen som miljö- och hälsoproblem. Valet av aspekter styrdes slutligen av dokumenterad kunskap om förekommande miljö- och hälsoproblem i byggnader, deras allvarlighet och omfattning. Som exempel kan nämnas lungcancer på grund av radonexponering eller legionärssjuka p.g.a. höga halter av legionellabakterier. 1 Resultatet av denna arbetsprocess finns dokumenterat i rapporten: Miljöklassning av byggnader: Test av preliminära klassningsindikatorer. KTH, Installationsteknik, Meddelande nr 69, Augusti 2006

16 14 Testfasen i miljöklassningsprojekt Följande aspekter ingick i testfasen: Tabell 3. Sammanställning av testprotokollets aspekter. Förvaltning Termiskt klimat Energianvändning Dagsljus Miljöpåverkan av energianvändning Legionella Luftkvalitet Dricksvattenkvalitet (egen brunn) Fukt Vattenanvändning Trafikbuller Kvalitet på enskilda avlopp Ljudmiljö exkl. trafikbuller Avfall från brukarna Farliga ämnen Utifrån ovanstående aspektlista arbetades ett antal indikatorer fram inom projektgrupperna. De båda grupperna listade först lämpliga indikatorer var för sig. Ett stöd i det arbetet var den kunskapssammanställning över andra liknande miljöklassningssystem som identifierats i bygg- och fastighetssektorn 2. Dessa indikatorer genomarbetades därefter och sammanställdes till en gemensam lista på indikatorer 3. Ambitionen är att hålla nere antalet indikatorer i det slutliga förslaget. Idealt finns bara en indikator per problem som varje aspekt innefattar. Eftersom det är ett test har vi i vissa fall utrett alternativa indikatorer, t.ex. för ljudmiljö och energi. Val av en (eller ett fåtal) indikatorer per miljöproblem har i synnerhet gjorts utifrån följande kriterier: Så direkt mätning av det problem aspekten förorsakar som möjligt Kostnadseffektivitet (tid, kostnader, behov av utrustning) Ingår i andra system Indikatorn är verifierbar och repeterbar De testade indikatorerna beskrivs nedan i ett separat kapitel. Den utarbetade listan över indikatorer bedömdes bli ändamålsenlig med hänsyn tagen till syftet med testet, samtidigt som listan givetvis är för omfattande för att kunna ingå i det slutgiltiga klassningssystemet. Samtidigt håller vi öppet för att det fanns alternativa indikatorer och att det även kan saknas någon indikator för att erhålla ett ändamålsenligt klassningssystem. Till många indikatorer föreslogs klassningskriterier för klass A, B, C och D redan före testet. Under slutfasen av testet har vi kompletterat med förslag på klassningskriterier för indikatorer som inte var färdigutformade före testningen. De olika klasserna kan definieras på olika sätt, t.ex. enligt tabell nedan. Definitiv ställning har inte tagits. Förslagen på klassningskriterier för respektive indikator redovisas under Beskrivning av testade indikatorer. 2 Sundkvist med flera (2006): Miljöklassning av byggnader. Fms rapport 2006:1. KTH 3 Vid ett seminarium i september 2006 enades projektgrupperna om en gemensam testlista som skulle ligga till grund för testperioden.

17 Genomförande 15 Tabell 4. Tänkbara utgångspunkter för val av klassgränser Alternativ 1. Samhällets mål 2. Relativt dagens krav 3. Statistisk fördelning Klass D C B A Samhällets krav för befintlig byggnad Samhällets krav för befintlig byggnad Undre kvartil Samhällets minimikrav för nybyggnad Dagens minimikrav som tillämpas i svenska byggnader (praxis) Baserat på statistiskt fördelning, median Samhällets kortsiktiga mål Tydligt bättre än dagens krav, t.ex. 10 % bättre Samhällets långsiktiga mål Mycket bättre än dagens krav, t.ex. 20 % bättre Övre kvartilen 10 % (man ska ligga bland de 10% bästa) Till varje fråga i testprotokollet togs instruktioner fram som talade om hur data skulle tas fram, t.ex. val av utrymme och tidpunkt för mätning, mätmetod etc. Dessa instruktioner återfinns i sin testversion i bilaga 4. Det slutgiltiga testmaterialet, som skickades till de företag som anmält byggnader till test, bestod dels av ett testprotokoll med instruktioner, dels av två utvärderingsblanketter, en för utvärdering av de resurser som krävts och en för prioritering av de aspekter och indikatorer som ingick i testet. Testmaterialet bifogas, se bilaga 3 6. Insamling av synpunkter Majoriteten av företag som testade följdes upp med en intervju med frågor enligt en mall, se bilaga 7. Intervjuerna genomfördes av implementeringsledare och forskare gemensamt och tog mellan 1 2,5 timme per intervju. Anteckningar gjordes vid intervjun och samtalet spelades in i de flesta fall. Frågorna omfattade synpunkter på: genomförandet av testningen med avseende på testdokumenten, datainsamling nu och i framtiden, krav på kompetens och de lämnade uppgifternas tillförlitlighet. valet av aspekter och indikatorer mervärden och slutlig utformning av ett framtida klassningssystem samarbetet inom projektet. Anteckningarna från intervjuerna avidentifierades så att synpunkterna inte självklart kan kopplas till enskilda företag eller personer. Anteckningarna bifogas i bilaga 8.

18 16 Testfasen i miljöklassningsprojekt Intervjuer genomfördes med 29 personer på 15 företag: Mia Torpe, miljöchef, HSB Lennart Henriz Kvalitets- och miljödirektör, Ulrika Broman Miljöchef, Björn Olsson Projektledare Johan Ellertson Projektledare Kjell-Åke Henriksson Installationsansvarig JM Bostad Stockholm Bunmi Odubeyi Miljösamordnare, Malmö Stadsfastigheter Jan Söderström, Villaägarna Saija Thacker Enhetschef Miljö och Energi, Locum Leif Zaar, Anticimex Per Johansson, Tyréns i Malmö (intervjuades för sig) samt Robert af Wetterstedt, Jan Wijkmark och Christoffer Stengård, Tyréns i Stockholm Hans Friberg, Hifab för Landstinget i Jönköping Bengt Jansson Miljöchef, Lars-Erik Tjernqvist Teknisk förvaltare och Rickard Unger Praktikant, AP-fastigheter Göran Werner och Fredrik Enkvist, WSP Lars Norgren Projektledare och Lars Löfstedt Driftchef, Signalisten för Sweco Olof Sjöberg Miljöchef, Vasakronan Lars Bergman, LB-hus Marie Hult och Rose-Marie Johansson, White Arkitekter Hans Wallström, Skanska och Richard Lagberg, Hifab för Skanska Dessutom intervjuades ytterligare 2 småhusägare. Sammanlagd gjordes 18 intervjuer

19 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier 17 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier Nedan ges en kortfattad beskrivning av de indikatorer som ingick i testet med i förekommande fall tillhörande klassningskriterier. Såväl indikatorer som klassningskriterier ska ses som exempel vilka inte säkert kommer att ingå i det slutliga förslaget till klassningssystem. 1. Drift och underhåll Driftkostnaden för en byggnad svarar för cirka 90 procent av totalkostnaden (investering plus drift) för installationerna. En bra bruksanvisning är en förutsättning för att installationerna i ett hus ska fungera och kunna drivas energieffektivt. Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk bör det därför finnas skriftliga instruktioner för hur skötsel och underhåll ska utföras. Detta för att de krav på byggnader och deras installationer som har ställts ska uppfyllas under brukstiden. Dokumentationen ska anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning. Testade kriterier för drift och underhåll Indikator Byggnad D C B A 1. Drift och underhåll Alla Drift & skötselinstruktioner saknas Drift & skötselinstruktioner finns C samt driftjournaler förs B samt datorbaserat system med löpande övervakning 2. Energi När det gäller klassning av energianvändningen finns det ett stort antal alternativa indikatorer föreslagna. Därför utformades testprotokollet på sådant sätt att så många uppgifter/indata som möjligt samlades in för att möjliggöra att ett antal alternativa indikatorer kunde beräknas och testas i efterhand. Detta arbete och diskussion kring möjliga indikatorer pågår fortfarande.

20 18 Testfasen i miljöklassningsprojekt 2a. Köpt energi (för värme och varmvatten) Energiklassningen ska gynna en låg energianvändning eftersom byggnadens energianvändning ofta är en av de största källorna till byggnadens totala miljöbelastning. Köpt energi för uppvärmning och varmvattenberedning är en möjlig indikator att klassa byggnadens energianvändning utifrån. Testade klassgränser för köpt energi Indikator 4 Byggnad D C B A 2. Summa köpt energi, värme, kwh/m 2 småhus (inkl hushållsel) flerbostadshus daghem skolor Kontor Industri vårdbyggnader b. Mängd använd energi Syftet är att klassa en byggnad efter dess energianvändning exklusive hushålls-/verksamhetsel under normalförhållanden vad gäller användning, drift och klimat. Utgångspunkten är den köpta energin, men eftersom denna kan innefatta helt olika drifts-, användnings- och klimatförhållanden görs faktorkorrigeringar av köpt energi gällande omvandlingsförluster för bränslen, hushålls-/verksamhetsel, värmepumpar etc. i förekommande fall. Testade klassgränser för använd mängd energi under normalförhållanden Indikator Byggnad D C B A Summa korrigerad Alla bostadshus köpt energi, kwh/m 2 4 Klassningskriterierna skall ses som ett exempel där man utgått från ett statistiskt underlag. Klass A representerar de bästa 10 procent av byggnaderna, klass B 25 procent och klass C 50 procent. Uppgifterna är avrundade värden från främst REPAB.

21 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier Köpt elenergi, fastighetsel Energiklassningen ska gynna en låg energianvändning eftersom byggnadens energianvändning ofta är en av de största källorna till byggnadens totala miljöbelastning. Köpt elenergi för fastighetsel är en annan möjlig indikator att klassa byggnadens energianvändning utifrån. Testade klassgränser för köpt fastighetsel Indikator 4 Byggnad D C B A 3. Köpt elenergi, fastighetsel, kwh/m 2 småhus (inkl hushållsel) 5 flerbostadshus daghem skolor kontor (inkl kyla) industri vårdbyggnader Andel förnybar energi Indikatorn visar hur mycket av byggnadens energianvändning som är baserad på förnybara källor (t.ex. biobränsle, biogas, vind-, vatten- och solenergi) respektive fossila källor (t.ex. kol, olja, naturgas och kärnkraft). Testade klassgränser för förnybar energi Indikator Byggnad D C B A 4. Andel icke förnybar energi Alla Inga krav Max 120 kwh/m 2 ej förnybar primärenergi Max 120 kwh/m 2 ej förnybar primärenergi + max 24 kwh/m 2 fossila bränslen 5. Förlustfaktor Med enbart klassning av köpt energi görs ingen koppling till hur en byggnad faktiskt ser ut och har konstruerats. Genom att beräkna förlustfaktorn, som beskriver effektförlusterna vid uppvärmning av en byggnad, skulle man kunna få en sådan återkoppling till den byggnadstekniska utformningen. Förlustfaktorn beskriver således en potential som byggnaden har. I testskedet antogs att en förlustfaktor prövas som klassningsgrund. Detta kom inte till genomförande. 5 För småhus avses den totala energianvändningen.

22 20 Testfasen i miljöklassningsprojekt 6. Primärenergi beräkning Indikatorn ska beskriva byggnadernas totala energianvändning. Beräkningarna baseras på köpt energi och på verkningsgraderna för olika steg i produktionen av energin utvinning och förädling av bränsle; energiomvandling i energisektorn; energidistribution i energisektorn samt omvandling i byggnaden. Förslaget till klassningskriterier följer ett föreslaget delmål till det svenska miljökvalitetsmålet om en god bebyggd miljö där den totala energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Testade klassgränser för primärenergi Indikator Byggnad D C B A 6. Primär energi Alla x x kwh/m 2 7 och 8. Klassning av använda energislag Detta utgör en förenkling av de tidigare diskuterade energiindikatorerna Miljöpåverkan från emissioner och Utarmning. Olika energibärare har indelats i fyra kategorier med hänsyn till miljökonsekvenser och långsiktig användbarhet. Varje kategori har tilldelats en vikt utgående från att vind- och vattenkraft satts till 1,0 och de övriga kategorierna skall ge tydliga incitament till förbättringar. De preliminära vikterna är följande: solvärme/solel = 0,0, vind-/vattenkraft = 1,0, biobränslen/avfall/torv = 2,0 och fossilbränslen/kärnkraft = 4,0. Energimixer beräknas om efter andel vägda medelvärden. Med dessa vikter testas följande kriterier: Testade klassgränser för energislag Indikator Byggnad D C B A 7 och 8. Energislag Alla >3,5 <3,5 <2,5 <1,5 7b. Eleffekt Både ur sårbarhetssynpunkt och ur miljösynpunkt är det ett samhällsintresse att hålla nere effektuttagen. Eleffekt för hushålls- och verksamhetsel har testats. De föreslagna kriterierna är följande: Testade klassgränser för eleffekt Indikator Byggnad D C B A Installerad effekt Hushållsel W/m 2 Verksamhetsel, kontor

23 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier Egen panna Indikatorn ska spegla en del av energianvändningens miljöbelastning. Småskalig eldning av biobränslen som ved, pellets och flis kan medföra utsläpp som lokalt påverkar miljön och människors hälsa negativt, t.ex. flyktiga organiska ämnen och partiklar. Därför premieras miljögodkänd panna i kriterierna. Miljögodkända panna är SP, Svanen eller CEN Testade kriterier för egen panna i småhus Indikator Byggnad D C B A 9. Egen panna Småhus Ej miljögodkänd panna Miljögodkänd panna 10. OVK OVK, Obligatorisk Ventilationskontroll, omfattar de flesta typer av byggnader. Motivet till lagstiftningen är att säkerställa en fungerande ventilation inomhus. OVK som indikator förväntas ge en indikation om luftkvaliteten i huset. OVK-protokoll används som underlag för klassningen och för ej OVK-pliktiga småhus föreslogs i testet en liknande besiktning. Testade kriterier för ventilation Indikator Byggnad D C B A 10. OVK eller motsvarande Alla Ej godkänd OVK (anmärkningar i klass 2) alt. OVK eller motsvarande besiktning ej utförd Godkänd OVK el motsvarande men det finns ettor kvar Godkänd OVK el. motsvarande med alla anmärkningar i klass 1 (ettor) åtgärdade B samt enkät visar minst 80 % nöjda med luftkvalitén 11. Radon i luft Indikatorn skall visa i vilken utsträckning höga radonhalter förekommer i inneluften. I första hand skall mätvärden från långtidsmätningar användas som klassningsunderlag, i enlighet med SSI:s metodbeskrivningar. Den föreslagna klassindelningen bygger på dagens riktvärden samt miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö. Testade klassgränser för radon Indikator Byggnad D C B A 11. Radon i luft Alla >200 el. radon < 50 Bq/m 3 ej uppmätt.

24 22 Testfasen i miljöklassningsprojekt 12. Indikatorämnen i luft Inomhusluften innehåller i regel ett betydligt större antal flyktiga föreningar än utomhusluften. De förekommer ofta i låga halter. Ett antal indikatorämnen som ger kända problem har valts ut. Testade kriterier för halter av oönskade ämnen i inomhusluften Indikator Byggnad D C B A 12. Indikatorämnen i luft minst 4 ämnen är i klass B och inga i klass C (enligt tab.5) 5 av 6 ämnen är i klass A och inga i klass C (enligt tab.5) Tabell 5. Klassningsgränser för luftkvalitet Ämne Enhet Miljöklass A B C Formaldehyd µg/m tim Kvävedioxid, NO 2 µg/m Ozon, O 3 µg/m tim 8 tim PCB ng/m Fukttillskott Fukttillskottet indikerar skillnaden mellan luftens vatteninnehåll inne och ute. Ett högt fukttillskott kan tyda på två saker; antingen fungerar ventilationen inte tillfredsställande eller så har man en för hög fuktbelastning inomhus. För beräkning av fukttillskott krävs mätning av temperatur och luftfuktighet inne och ute under vintersäsong. Den föreslagna klassindelningen är satt utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Testade klassgränser för fukt inomhus Indikator Byggnad D C B A 13. Fukttillskott Alla H 2 0/kg >3 g torr luft eller fukttillskott ej beräknat. 2<x 3 torr luft 2 torr luft 2 torr luft samt enkät visar minst 80 % nöjda med luftkvalitén

25 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier Fuktskada Det råder en relativt god samsyn om att fukt och mögel i byggnader kan orsaka ohälsa i byggnader. Det här är ett sätt att försöka försäkra sig om att det inte ska finnas några fuktskador eller mögelpåväxt i miljöklassade byggnader. Som underlag för klassningen utnyttjas resultat av fuktbesiktning utförd av besiktningsman som kan styrka kompetens på området. Besiktningen ska göras så att den åtminstone identifierar om synliga fuktskador finns i byggnaden eller om det luktar mögel någonstans. Testade kriterier för fuktskador Indikator Byggnad D C B A 14. Fuktskada/ Alla Ingen inspektion gjord eller fuktskador/ mögellukt finns i uppvärmda utrymmen Inga synliga fuktskador/ mögellukt i uppvärmda utrymmen Inga synliga fuktskador/ mögellukt alls Inga synliga fuktskador/ mögellukt alls samt enkät visar färre än 10 % uppger allergiska, hälso- eller mögelbesvär enligt enkätfråga 4,7 och Våtrum Läckande vattenledningar, bristande utförande av brunnar, tätskikt och anslutningar i våtrum ger ofta upphov till fuktproblem. Med vattensäker installation menas exempelvis installationer utförda enligt VASKA eller enligt Branschreglerna Säker vatteninstallation 6. Branschreglerna Säker Vatteninstallation harmoniserar med de anvisningar för installationer som finns i PER:s och GVK:s branschregler för tätskikt för vägg och golv. Testade klassgränser för vatteninstallationer Indikator Byggnad D C B A 15. Våtrum Alla mindre än 25 % % % minst 90 % 6

26 24 Testfasen i miljöklassningsprojekt 16. Trafikbuller Enligt Nationella Miljöhälsoenkäten 99 störs personer dagligen av trafiken. Ett allvarligt problem relaterat till trafikbuller är sömnsvårigheter, personer uppskattas vara sömnstörda av trafikbuller enligt Miljömålsrådet. 16 a. Beräkning Indikatorn skall beskriva trafikbullersituationen inomhus. Om inte trafikbullerberäkningar redan är gjorda görs en förenklad beräkning av ljudnivån utomhus vid den mest exponerade fasaden. Därefter görs avdrag för fönstrens ljudisolering. Ligger byggnaden ostört från trafik krävs ingen beräkning. Den föreslagna klassindelningen följer klassindelningen i de svenska ljudstandarderna. Testade klassgränser för beräknat trafikbuller Indikator 16a. Trafikbuller, beräkning, db(a) Byggnad D C B A Bostadshus > 30 eller beräkning saknas 26 < x < x eller ostört läge Vårdbyggnader och skola, förskola 7 > 35 eller beräkning saknas 30 < x < x eller ostört läge Kontorsbyggnad 8 > 45 eller beräkning saknas 40 < x < x eller ostört läge 16 b. Bedömning Indikatorn skall beskriva trafikbullersituationen inomhus. Som underlag för klassningen utnyttjas resultat av bedömning utförd av besiktningsman som kan styrka kompetens på området. Metoden innebär att man använder örat som instrument för att bedöma upplevelsen av trafikbuller. Bedömning görs i några typiska vistelseutrymmen där man vistas långvarigt, t.ex. sovrum, klassrum, kontorsrum och liknande. Vid byggnader där större variation mellan våningarna kan förväntas (olika konstruktionslösningar etc.) görs en bedömning för varje våningsplan. Testade kriterier för bedömt trafikbuller Indikator 16b. Trafikbuller, bedömning Byggnad D C B A Alla Påtagligt buller hörs kontinuerligt Ett svagt brus hörs dagtid Hörs på kvällen när det är tyst i bostaden/ lokalen Hörs knappt eller inte alls samt att enkät visar att minst 80 % nöjda med ljudförhållandena 7 8 Vårdrum i vårdbyggnader och undervisningsrum I skola/förskola (I ljudstandarden är A 26 och B-D 30, här sattes D till sämre klass). I ljudstandarden är A och B 35 och C och D 40.

27 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier Installationsbuller Fläktljud kan orsaka problem med såväl med höga ljudnivåer som med lågfrekvent buller (frekvensomfånget Hz). Lågfrekvent buller ofta upptäcks först när fläkten slås av. Till skillnad från högfrekvent buller kan exponering för lågfrekvent buller ge upphov till symptom/besvär redan vid nivåer strax över normal hörseltröskelnivå då trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, en tryckkänsla över trumhinnan samt i vissa fall yrsel och illamående kan uppkomma. Som underlag för klassningen utnyttjas resultat av bedömning utförd av besiktningsman som kan styrka kompetens på området. Testade kriterier för bedömt installationsbuller Indikator Byggnad D C B A 17. Installationsbuller Alla Påtagligt buller hörs kontinuerligt Ett svagt brus hörs dagtid Hörs på kvällen när det är tyst i bostaden/ lokalen Hörs knappt eller inte alls samt att enkät visar att minst 80 % nöjda med ljudförhållandena 18. Stegljud Ljud som fortplantas genom golvbjälklag benämns stegljud och orsakas av odämpade maskiner, gående människor. Som underlag för klassningen utnyttjas resultat av bedömning utförd av besiktningsman som kan styrka kompetens på området. Testade kriterier för störning av stegljud Indikator Byggnad D C B A 18. Stegljud Ej småhus Tydligt så att det är störande Tydliga ljud hörs vid flytt av möbler och personer med hård klack på skorna Svagt ljud hörs vid flytt av möbler och personer med hård klack på skorna Inte alls eller knappt märkbart när man går i bara strumporna samt att enkät visar att minst 80 % är nöjda med ljudförhållandena

28 26 Testfasen i miljöklassningsprojekt 19. Ljudisolering Ljud som fortplantas genom luften till angränsande lägenhet/lokal. Som underlag för klassningen utnyttjas resultat av bedömning utförd av besiktningsman som kan styrka kompetens på området. Testade kriterier för ljudstörning via luften Indikator Byggnad D C B A 19. Ljudisolering Alla Tal hörs vid normal samtalston Tal hörs vid hög samtalston så att innehållet går att uppfatta Svagt ljud hörs vid normal samtalston men innehållet går inte att uppfatta Inte alls eller knappt märkbart för normal samtalston samt att enkät visar att minst 80 % är nöjda med ljudförhållandena 20. Efterklangstid I skolor och förskolor kan ett viktigt problem vara för lång efterklangstid i undervisningslokaler och uppehållsrum vilket kan bidra till koncentrationssvårigheter, trötthetssymptom och dålig taluppfattbarhet. Underlag för klassningen är uppmätta värden av efterklangstid enligt svensk standard i typiska uppehållsrum/undervisningsrum. Gäller enbart skola, förskola. Den föreslagna klassindelningen grundas på de svenska ljudstandarderna. Testade klassgränser för efterklangstid Indikator Byggnad D C B A 20. Efterklangstid Skolor, förskolor sek > 0,6 alt. Inga mätningar gjorda. 0,5<x 0,6 0,4<x 0,5 <0,4 samt enkät visar minst 80 % nöjda med ljudförhållandena

29 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier Transmissionsfaktor Hur vi klär oss och vilken aktivitetsnivå vi har, påverkar vår temperaturupplevelse. För låg temperatur inomhus kan vara extra problematisk för personer med reumatism. Både för hög och för låg rumstemperatur ger ett sämre välbefinnande och nedsatt fysisk och intellektuell prestationsförmåga. Transmissionsfaktorn, TF, avspeglar risken för att det blir för kallt vintertid och beräknas som glasarea, Ag, multiplicerad med U-värde för glasmitt, Ug. TF tillämpas för flerbostadshus, arbetsplatser, lokaler, skolor etc. men inte småhus. Testade klassgränser för kallstrålning vintertid (transmissionsfaktor) Indikator Byggnad D C B A 21. Transmissionsfaktor, TF Alla utom småhus >0,25 0,25 0,20 0,20 Samt enkät visar minst 80 % nöjda med termisk komfort vinter och sommar 22. Solavskärmningsfaktor Solavskärmningsfaktorn, SAF, avspeglar risken för att det blir för varmt inne sommartid och därmed behovet av komfortkyla. SAF beräknas som glasarea, Ag, multiplicerad med fönstrets solfaktor inkl. solskydd, g. Det gäller fönster som inte vetter mot NV-NO. SAF tillämpas för flerbostadshus, arbetsplatser, lokaler, skolor etc. men inte småhus. Testade klassgränser för övervärme sommartid (solavskärmningsfaktor) Indikator Byggnad D C B A 22. Solavskärmningsfaktor, SAF Alla utom småhus >0,06 0,06 0,04 0,04 Samt enkät visar minst 80 % nöjda med termisk komfort vinter och sommar

30 28 Testfasen i miljöklassningsprojekt 24. Fönsterglasarea (Dagsljus) Aktuell forskning inom området ljus och hälsa visar att solljus/dagsljus är av betydelse för människans hälsa och välbefinnande. Bland annat styrs dygnsrytmen av dagsljusets spektrala växlingar över dygnet. Förutom att dagsljusförhållandena förstås inverkar på vårt seende menar vissa forskare att även immunförsvaret påverkas. Dagsljuset påverkar även vår produktionskapacitet. Dagsljusförhållandena i en byggnad bedöms för ett typiskt rum i byggnaden med förhållandevis dålig dagsljusbelysning genom att dividera glasarean, Ag med golvarean Agolv i rummet. Denna beräkning tillämpas för flerbostadshus, arbetsplatser, lokaler, skolor etc. men inte småhus. Testade klassgränser för dagsljusbelysning Indikator Byggnad D C B A 24. Fönsterglasarea % Alla utom småhus < 7,5 fönster 7,5 10 fönster fönster > 15 fönster samt enkät visar minst 80 % nöjda med dagsljus 25. Legionella Indikatorn omfattar mätning av tappvarmvattentemperaturer samt inventering och bedömning av ett antal riskfaktorer för att legionella bakterier ska tillväxa och ansamlas. Den föreslagna klassindelningen bygger på riktvärden om varmvattentemperaturer i kombination med kända riskkonstruktioner. Testade klassgränser för legionellarisk Indikator Byggnad D C B A 25. Legionella Alla Tappvatten 50 ºC eller ej uppmätt 50 º C vid mätning efter 10 sek eller 55 º C efter 2 min C samt riskfaktorer har inventerats och risker anses ej föreligga. B samt 50 º C vid mätning efter 10 vid samtliga mätta tappställen dvs. fungerande VVC. (Gäller ej småhus)

31 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier Dricksvattenkvalitet Indikatorn skall visa att byggnaden försörjs med ett hälsomässigt bra dricksvatten. Underlag för klassningen är analysprotokoll från kemisk och mikrobiologisk normalanalys enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Gäller enbart byggnader med egen dricksvattentäkt (brunn). Testade kriterier för dricksvatten Indikator Byggnad D C B A 26. Dricksvattenkvalitet Egen brunn Otjänligt el prov ej taget/för gammalt Tjänligt med anmärkning Tjänligt 27. Snålspolande utrustning Den faktiska vattenanvändningen kan minskas genom vattensnåla installationer. Exempel på snålspolande utrustning är t.ex. moderna blandare, snålspolande toaletter, duschmunstycken, flödesbegränsare i kombination med perlator (luftinblandare) etc. Testade kriterier för hushållning med vatten Indikator Byggnad D C B A 27. Snålspolande utrustning < 50 % av utrustningen är snålspolande Minst 50 % av utrustningen är snålspolande All utrustning är snålspolande 28. Enskilda avlopp Indikatorn omfattar utsläpp av framför allt fosfor från enskilda avlopp, vilket är en starkt bidragande orsak till övergödningen av sjöar och vattendrag. Förbättringar av enskilda avloppsanläggningar kan minska utsläpp av såväl fosfor som kväve. En avloppslösning som uppfyller kraven för små bra avlopp ska kunna reducera minst 70 procent av fosforn, 50 procent av kvävet och minst 70 procent av organiskt material 9. Testade kriterier för enskilt avlopp Indikator Byggnad D C B A 28. Enskilda avlopp Småhus Uppfyller inte krav för Små bra avlopp - Uppfyller krav för Små bra avlopp 9 Se:

32 30 Testfasen i miljöklassningsprojekt 29. Källsorteringsmöjligheter Indikatorn beskriver olika förutsättningar för att en byggnadsnära verksamhetsrelaterad avfallssortering skall kunna ske, samt villkor för att kunna transportera bort detta på ett säkert sätt. Testade kriterier för källsortering Indikator Byggnad D C B A 29. Källsorteringsmöjligheter Alla Max 50 m gångavstånd från entrén till sopkärl för hushållsavfall och >400 m för avfall enligt producentansvar Max 50 m gångavstånd från entrén till sopkärl för hushållsavfall och max 400 m för avfall enligt producentansvar. Sopbil ska kunna komma närmare än 10 m till kärlet >50 m gångavstånd från entrén till sopkärl för hushållsavfall och max 200 m för avfall enligt producentansvar. Sopbil ska kunna komma närmare än 10 m till kärlet och ska inte behöva backa 30a. Farliga ämnen (inventering) För flertalet byggnader finns ingen information om vilka farliga ämnen som byggts in i huset. I dessa fall kan en miljöinventering göras av farliga ämnen. I det här skedet har följande ämnen/ämnesgrupper valts ut: Asbest, PCB, klorfluorkarboner, CFC och klorfluorkolväten, HCFC, Kadmium, Kvicksilver, PVC och Bly. Dessa ämnen har valts ut på grundval av bl.a. vilka ämnen som klassas som farligt avfall och som inventeras i olika metoder för miljöbedömning av byggnader. Miljöinventeringen genomförs med allmänt accepterad metod av besiktningsman som kan styrka sin kompetens på området. Testade kriterier för inventerade farliga ämnen Indikator Byggnad D C B A 30a. Farliga ämnen Alla (inventering) Inventering av farliga ämnen har ej utförts Inventering av farliga ämnen har utförts med avseende på asbest, PCB och ozonstörande. Inventering av farliga ämnen har utförts med avseende på asbest, PCB, ozonstörande ämnen, kadmium, bly och kvicksilver Inventerade ämnen enligt B har inte påträffats eller har sanerats

33 Beskrivning av testade indikatorer med preliminära klassningskriterier 31 30b. Farliga ämnen (dokumentation) Indikatorn speglar vilken kunskap som finns om vilka farliga ämnen som finns eller byggs in i byggnaden. Detta är viktigt att dokumentera för att kunna ta om hand farliga ämnen vid rivning t.ex. Procentsatskriteriet på A nivån är preliminär, liksom andra kriterier, och kan komma att ändras. Testade kriterier för dokumentation av inbyggda farliga ämnen Indikator Byggnad D C B A 30b. Farliga ämnen Alla (dokumentation) Inventering av farliga ämnen har ej utförts Inventering av farliga ämnen har utförts med avseende på asbest, PCB och ozonstörande ämnen. Inventering av farliga ämnen har utförts med avseende på asbest, PCB, ozonstörande ämnen, kadmium, bly och kvicksilver Byggvarudeklarationer eller motsvarande information finns för minst 30 viktprocent av ingående byggvaror 30c. Farliga ämnen (förekomst) Indikatorn visar på om farliga ämnen finns i byggnaden. För att identifiera farliga ämnen behövs en miljöbesiktning eller tillgång till dokumentation om material som byggts in i byggnaden. Testade kriterier för förekomst av inbyggda farliga ämnen Indikator Byggnad D C B A 30c. Farliga ämnen Alla (förekomst) Inventering av farliga ämnen har ej utförts/ Farliga ämnen förekommer Asbest, PCB och ozonstörande ämnen finns inte i byggnaden (dvs hittades inte vid inventering). Asbest, PCB, ozonstörande ämnen, kadmium, bly och kvicksilver finns inte i byggnaden (dvs hittades inte vid inventering). Utfasningsämnen förekommer inte i inbyggda byggvaror

34 32 Testfasen i miljöklassningsprojekt

35 Resultat i form av synpunkter från företagen 33 Resultat i form av synpunkter från företagen Synpunkter per fråga i testprotokollet Synpunkter på frågorna i testprotokollet har sammanfattats här. De har inkommit antingen via intervjuer, kommentarer i testprotokollet eller via utvärderingsblanketterna. Eventuella kommentarer från dem som har intervjuat har inte tagits med här. Citat har markerats med citattecken. Fullständiga intervjuanteckningar finns i bilaga Drift och underhåll Ofta är det inga problem att hitta dokumentation, men frågan är hur relevant den är, vilken kvalitet den har och hur den ska klassas. För att vara användbar måste den vara byggnadsspecifik och inte enbart innehålla en mängd allmänt hållna broschyrer och dylikt. För att klassas bör den uppfylla vissa krav enligt de riktlinjer som finns i branschen vad gäller omfattning och innehåll samt att det finns rutiner för uppföljning. Det finns därför oklarheter om hur man ska bedöma det material som finns liksom också vad som menas med datorbaserat system. 2. Energi Faktisk energianvändning är bra eftersom e-normberäkningar är så osäkra. Viktigast med faktisk förbrukning av energi eftersom den är kopplad till pengar. Energideklarationen innebär ingen enhetlig modell för att ta hänsyn till brukarens inverkan som kan var mycket stor ( procent). Förlustfaktorn speglar bäst husets egenskaper. Förlustfaktor kan dock ge olika värde om man räknar med olika beräkningsmodeller. Koppla energidelen tydligt till energideklarationerna. Emissioner (klimatpåverkan) och primär energi viktigast. Primärenergi är viktigt för beslutsfattare men inte för slutanvändare. 3. Maximal effekt Få lämnade synpunkter på frågan om maximal effekt men några var osäkra på vad som avsågs och hur man kunde få fram informationen.

36 34 Testfasen i miljöklassningsprojekt 4. Hushållsbesparande åtgärder Frågan behöver förtydligas, att det t.ex. inte gäller isolering. Det bör stå hushållselbesparande åtgärder istället för hushållsbesparande åtgärder. I övrigt är frågan enkel att svara på förutom för flerbostadshus där hyresgästerna själva byter utrustning utan att meddela föreningen. 11. Egen panna Få byggnader i testet hade egen panna. Det blev oklart för en husägare att denna fråga inte var relevant för honom eftersom den namngivits egen panna det skulle bli klarare om den hette småskalig ved/pelletseldning. 12. OVK Det behövs en ruta för om byggnaden är OVK-pliktig eller inte. OVK-protokoll är som regel lätta att få fram i de fall byggnaderna är besiktade. Det har dock visat sig vara lätt att fuska. Vidare påpekar flera att en godkänd OVK inte är en garanti för att luftkvaliteten är bra. Den visar bara att ventilationen fungerar enligt de krav som gällde då man en gång i tiden projekterade systemet. En av testarna anser att ett bättre sätt kan vara att fråga brukarna av byggnaden med en enkät. Om man vill att även villor och radhus med självdrag eller med mekanisk frånluft skall besiktigas på samma sätt som gäller enligt föreskrifterna för OVK skall man även ta med villor och radhus med FT-ventilation eftersom dessa inte har något krav på återkommande besiktning utan endast krav på OVK-besiktning då de tas i drift. Då det gäller luftväxling i byggnader är det en fördel om man har möjlighet att mäta denna. Det är lätt att anta att luftväxlingen är 0,5 oms/ timme i en bostad. Vid mätningar finner man dock ofta att luftväxlingen varierar kraftigt mellan olika typer av byggnader och ventilationssystem. 13. Radon Radon är en bra indikator om man kan mäta hyfsat enkelt och billigt. Radonmätningar bör inte vara äldre än 5 år därför att radonhalterna kan påverkas mycket av olika åtgärder i husen. Indikationsmätningar under ett dygn kan vara en bra början. En radondotterhalt av 200 Bq/m³ motsvarar en radongashalt på cirka 400 Bq/m³. Detta bör stå i instruktionen för att undvika felaktigheter. 14. Indikatorämnen i luft Det finns flera skäl till att det råder en stor tveksamhet till att mäta indikatorämnen. Ett är att luftkvalitet är ett alltför komplext område. Orsaken till att folk klagar på luftkvaliteten kan vara allt från verksamhetens organisation till byggnadens beskaffenhet. Mätningar skapar ibland också en del onödig oro bland hyresgäster, personal och andra berörda. Det är först när det har konstaterats att det finns problem med luftkvaliteten som det kan vara aktuellt med mätningar och då först sedan man fått klagomål direkt eller via enkät. Man tycker även att mätningar av luftkvalitet är en för stor apparat och för dyrt för klassningen.

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Theres Kvarnström Energikonsult Fastighetsägarna Stockholm AB 2012-01-31 Fastighetsägarnas Hus Byggnadsår 1956 Ombyggnadsår 2007/2008 Kontorslokal A temp 7 400 m

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 174034 Byggnaden - Identifikation Län Västernorrland Kommun Sundsvall Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Avståndet 1 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 392380 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Haninge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) TÄCKERÅKER 1:57 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 359382 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Nacka Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) TATTBY 29:1 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 49490 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Skövde Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Skövde 4:225 Husnummer 1 Adress Kapellvägen 24A Prefix

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 255658 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Lidingö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) KOLJAN 33 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 188107 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Nynäshamn Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Nätet 17 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRÄDAN 30 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-10-05 Byggnadens adress: ELIAS FRIES VÄG 20 55311 JÖNKÖPING Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 75596

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 75596 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 473103 Byggnaden - Identifikation Län Uppsala Kommun Uppsala Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) RASBO-HAMMARBY 1:55 Husnummer 1 Adress STÄMPLARVÄGEN 8

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 371924 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Helsingborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Stekspaden 2 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 229610 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Malmö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Byggmästaren 4 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 370840 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Västerås Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Eken 77 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 174607 Byggnaden - Identifikation Län Kalmar Kommun Högsby Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) RUDA 29:15 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 283363 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Halmstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) AMASONEN 15 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 289142 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Varberg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Stenbiten 18 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Furusundsvägen 110, Norrtälje Norrtälje kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Furusundsvägen 110, Norrtälje Norrtälje kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Furusundsvägen 110, 761 93 Norrtälje Norrtälje kommun Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID: 803218 Energiprestanda: 73 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 222379 Byggnaden - Identifikation Län Norrbotten Kommun Gällivare Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Släden 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 218160 Byggnaden - Identifikation Län Kalmar Kommun Kalmar Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) STENPARTIET 3 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 287690 Byggnaden - Identifikation Län Jönköping Kommun Jönköping Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) ÅSLÖG 6 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 199128 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Surahammar Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Surahammar 10:54 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

Energideklaration. Byggnaden - Identifikation Län Stockholm. gfedcb. nmlkji. nmlkj. Byggnaden - Egenskaper Typkod

Energideklaration. Byggnaden - Identifikation Län Stockholm. gfedcb. nmlkji. nmlkj. Byggnaden - Egenskaper Typkod Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 40435 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Sigtuna Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Norrtil 3:28 Husnummer 1 Adress Katsen 19 Adress Märstavägen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KULLA 1:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-06-14 Byggnadens adress: BREVEN 430 71595 KILSMO Utetemperatur: 18 C Expert: Marcus Axinge

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 41262

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 41262 Energideklaration Version: Dekl.id: 1.6 403950 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) KROKSLÄTT 113:2 O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 27450

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 27450 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 503307 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Skurup Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Skivarp 18:29 Husnummer 1 Adress Landsvägen 71 Prefix byggnadsid

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Högheden 2, Älvsbyn Älvsbyns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Högheden 2, Älvsbyn Älvsbyns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Högheden 2, 942 93 Älvsbyn Älvsbyns kommun Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID: 769184 Energiprestanda: 58 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: VIGGBYHOLM 64:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-08-27 Byggnadens adress: VINTERVÄGEN 3 18360 TÄBY Utetemperatur: 14 C Expert: Håkan

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: Byggnaden - Identifikation Län Södermanland Kommun Trosa Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Uttern 1 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 1. 3989 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Lidingö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Krolliljan O.B.S! Småhus

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 232771 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Huddinge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Pianot 33 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 301842 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Backa 129:30 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 331472 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Stockholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Skulderbladet 37 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gudruns Väg 4, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Gudruns Väg 4, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gudruns Väg 4, 723 55 Västerås Västerås stad Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID: 792719 Energiprestanda: 53 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Birkagatan 15, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Birkagatan 15, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Birkagatan 15, 217 74 Malmö Malmö stad Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID: 933263 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 164603 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Varberg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bocken 6 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 13431

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 13431 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 488419 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Värmdö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Östra Ekedal 1:206 Husnummer 1 Adress Wallius Väg 32 Prefix

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 169809 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Malmö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Kantarellen 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 15155

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 15155 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 430888 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Södertälje Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Lertaget 17 Husnummer 1 Adress Reliefstigen 11 Prefix

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Västra Villagatan 17, Filipstad Filipstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Västra Villagatan 17, Filipstad Filipstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Västra Villagatan 17, 682 33 Filipstad Filipstads kommun Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID: 851003 Energiprestanda: 63 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 19146

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 19146 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 472992 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Sollentuna Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Takstolen 3 Husnummer 1 Adress Villavägen 47 Prefix

Läs mer

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1 Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 26294

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 26294 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 420453 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Helsingborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Tånga 7:11 Husnummer 1 Adress Tångavägen 10 Prefix byggnadsid

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 231084 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Borås Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Viskarhult 2:42 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 52249 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Lidingö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Lyftkranen 21 Husnummer 1 Adress Gåshaga Brygga 7 Prefix

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TJÄRHOVET 5 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-04 Byggnadens adress: TJÄRHOVSGATAN 9 90420 UMEÅ Utetemperatur: 10 C Expert: Christer

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 385214 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Ekerö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ekerö-Väsby 43:189 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TÄFTEÅ 10:32 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-01-19 Byggnadens adress: SÅGVÄGEN 3 90788 TÄFTEÅ Utetemperatur: -6 C Expert: Christer

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Sjömansgatan 45, Jönköping Jönköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Sjömansgatan 45, Jönköping Jönköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Sjömansgatan 45, 553 12 s kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 933361 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information: www.boverket.se

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MALEVIK 1:180 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-10 Byggnadens adress: EKEBACKSVÄGEN 11 42935 KULLAVIK Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 320655 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Kungsör Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) MAJOREN 5 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration Postnummer Postort. Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. Fastighetsbeteckning SKÅR 35:2. gfedcb

Energideklaration Postnummer Postort. Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. Fastighetsbeteckning SKÅR 35:2. gfedcb Energideklaration Version: 1.4 Dekl.id: 127557 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn STIGSDOTTER HILL EKSTRAND, LOUISE Adress Hackspetsgatan 13 Personnummer/Organisationsnummer 470909-5188 Postnummer

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Åsastigen 44. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Åsastigen 44. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 246069 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Härryda Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Stora Bugärde 1:140 Egna hem (småhus) som skall

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 497295 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Klippan Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Minerva 8 Husnummer 1 Adress Ringgatan 10 Prefix byggnadsid

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Bergsbrunna Villaväg 8B, Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Bergsbrunna Villaväg 8B, Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Bergsbrunna Villaväg 8B, 757 56 kommun Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID: 601843 Energiprestanda: 36 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [jan 2012]:

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gavottvägen 2, Växjö Växjö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Gavottvägen 2, Växjö Växjö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gavottvägen 2, 352 45 Växjö Växjö kommun Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID: 745434 Energiprestanda: 79 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 23591

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 23591 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 428943 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Vellinge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Vellinge 10:35 Husnummer 1 Adress Åkeshögsvägen 95-43 Prefix

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Blekekullsvägen 1, Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Blekekullsvägen 1, Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Blekekullsvägen 1, 238 35 Oxie Malmö stad Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID: 911514 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 42167

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 42167 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 468925 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Näset 125:2 Husnummer 1 Adress Södra Breviksvägen

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 26243

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 26243 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 420878 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Gäddan 14 Husnummer 1 Adress Västgötagatan 23 Prefix byggnadsid

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Rosenhillsvägen 17, Jämshög Olofströms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1912 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Rosenhillsvägen 17, Jämshög Olofströms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1912 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Rosenhillsvägen 17, 293 73 Jämshög Olofströms kommun Nybyggnadsår: 1912 Energideklarations-ID: 873735 Energiprestanda: 51 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Söö 26, Fotö Öckerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Söö 26, Fotö Öckerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Söö 26, 475 45 Fotö Öckerö kommun Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID: 896244 Energiprestanda: 57 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Näset 15, Västerhaninge Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1874 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Näset 15, Västerhaninge Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1874 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Näset 15, 137 91 Västerhaninge Haninge kommun Nybyggnadsår: 1874 Energideklarations-ID: 801629 Energiprestanda: 57 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 27178

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 27178 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 473076 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ystad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Valleberga 11:16 Husnummer 1 Adress Österlenvägen 600 Prefix

Läs mer

Energideklaration. Organisationsnummer Postnummer Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. gfedc Egna hem (privatägda småhus)

Energideklaration. Organisationsnummer Postnummer Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. gfedc Egna hem (privatägda småhus) Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 40582 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Brf Kungsbacken 1 Drottninggatan 114 b Organisationsnummer 71421-729 113 0 Utländsk adress gfedc Land Telefonnummer

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 389551 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Stockholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Lysningsdagen 19 Egna hem (småhus) som skall deklareras

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 504283 Byggnaden - Identifikation Län Västernorrland Kommun Kramfors Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Törna 1:32 Husnummer 1 Adress Ringvägen 10 Prefix

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 289095 Byggnaden - Identifikation Län Kronoberg Kommun Växjö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) KLANGEN 8 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Fidegatan 16, Visby Gotlands kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1967 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Fidegatan 16, Visby Gotlands kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1967 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Fidegatan 16, 621 43 Visby Gotlands kommun Nybyggnadsår: 1967 Energideklarations-ID: 738077 Energiprestanda: 47 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.6 Dekl.id: 306756 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Täby Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Dragontorpet 28 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Sjöängavägen 3, Barsebäck Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Sjöängavägen 3, Barsebäck Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Sjöängavägen 3, 246 57 Barsebäck Kävlinge kommun Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID: 960654 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HYGGET 56 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-10-17 Byggnadens adress: SANDBACKAVÄGEN 28S 90346 UMEÅ Utetemperatur: 5 C Expert: Christer

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Falktjärnsvägen 13, Bruksvallarna Härjedalens kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Falktjärnsvägen 13, Bruksvallarna Härjedalens kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Falktjärnsvägen 13, 840 97 Bruksvallarna Härjedalens kommun Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID: 756684 Energiprestanda: 88 /m² och år Krav vid uppförande av ny

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Skutuddsvägen 12B, 791 46 Falun Falun kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2006 Energideklarations-ID: 673537

ENERGIDEKLARATION. Skutuddsvägen 12B, 791 46 Falun Falun kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2006 Energideklarations-ID: 673537 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Skutuddsvägen 12B, 791 46 Falun Falun kommun Nybyggnadsår: 2006 Energideklarations-ID: 673537 Energiprestanda: 76 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Bronsdolksgatan 27, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Bronsdolksgatan 27, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Bronsdolksgatan 27, 723 51 Västerås Västerås stad Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID: 826849 Energiprestanda: 161 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 262035 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Helsingborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Loggboken 4 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 254385 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Båstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Böske 32:8 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Trädgårdsgatan 3, Nordmaling Nordmalings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Trädgårdsgatan 3, Nordmaling Nordmalings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Trädgårdsgatan 3, 914 33 Nordmaling Nordmalings kommun Nybyggnadsår: 1972 Energideklarations-ID: 732714 Energiprestanda: 92 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Energideklaration. Fastighetsbeteckning HAVREMJÖLET 3. gfedcb. Husnummer Prefix byggnadsid Byggnadsid Byggnadsid finns ej (experten har kontrollerat)

Energideklaration. Fastighetsbeteckning HAVREMJÖLET 3. gfedcb. Husnummer Prefix byggnadsid Byggnadsid Byggnadsid finns ej (experten har kontrollerat) Energideklaration Version: 1.4 Dekl.id: 138742 Byggnaden - Identifikation Län Kalmar Egen beteckning Kommun Kalmar Fastighetsbeteckning HAVREMJÖLET 3 Egna hem gfedcb Husnummer Prefix byggnadsid Byggnadsid

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 13466

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 13466 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 418727 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Värmdö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ingarö-Långvik 1:284 Husnummer 1 Adress Kolbacksvägen

Läs mer

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper Miljöbyggnad En översikt- och strategiguide för Schneider Electric White Paper Make the most of your energy Miljöbyggnad SAMMANFATTNING Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad) är ett svenskt system för

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KÅHÖG 11:22 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-12-16 Byggnadens adress: ÄNGSVÄGEN 2 43376 JONSERED Utetemperatur: 2 C Expert: Liselotte

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Benestad Ekenäs

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Benestad Ekenäs Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 533772 Byggnaden - Identifikation Län Kronoberg Kommun Alvesta Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Benestad 27:8 Husnummer 1 Adress Benestad Prefix byggnadsid

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 522469 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Lidingö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Lyftkranen 21 Husnummer 1 Adress Gåshaga Brygga 7 Prefix

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Parkvägen 4, Åstol Tjörns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Parkvägen 4, Åstol Tjörns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Parkvägen 4, 471 44 Åstol Tjörns kommun Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 831867 Energiprestanda: 42 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer