Prevention av övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prevention av övervikt och fetma hos barn och ungdomar"

Transkript

1 Prevention av övervikt och fetma hos barn och ungdomar En jämförelse av vårdprogram Christina Larsson, Maria Larsson och Lisa Nyman Examensarbete, 15 hp, Omvårdnad Jönköping, december, 2010 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för omvårdnad Box 1026, SE JÖNKÖPING

2 Sammanfattning Under de senaste 20 åren har antalet överviktiga i Sverige nästan fördubblats. Arvsanlagen är det samma nu som förr, skillnaden är att den som har anlag för fetma blir fetare idag än tidigare beroende på att livsstilen har förändrats. När fetman blivit ett faktum är den mycket svår att behandla. Det är därför av största vikt att förebygga den. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva och jämföra Sveriges landstings vårdprogram för förebyggande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Metod: En diskursanalys har genomförts, det innebär att vårdprogrammen analyserats och jämförts när det gäller prevention av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Resultat: Grunden för prevention av övervikt och fetma bland barn och ungdomar utgörs av näringsriktig kost med god måltidsordning, regelbunden fysisk aktivitet, begränsad skärmtid och goda sömnvanor. Att samtala kring familjens livsstil inom barn- och skolhälsovård är också en viktig del i preventionen. Tre av tio vårdprogram tar upp alla ovan nämnda preventiva åtgärder. Nio av tio vårdprogram lägger stor vikt vid kostens betydelse, medan ett inte nämner kosten alls. Nyckelord: Barn, Fetma, Prevention, Ungdom, Övervikt.

3 Summery Preventing overweight and obesity in children and adolescents A comparison of clinical protocol During the past 20 years the number of people with overweight in Sweden nearly has doubled. Genes are the same now as before, the difference is that those who are predisposed to obesity getting fatter today than before, depending on that we have changed our habits. As obesity has become a fact, it is very difficult to treat, therefore it is very important to prevent it. Purpose: The purpose of this work is to highlight similarities and differences between the Swedish county clinical protocol for the prevention of obesity in children and adolescents. Method: A discourse analysis has been carried out, it means that the health programs has been analyzed and compared in terms of prevention of overweight in children and adolescent. Result: The basis for the prevention of overweight among children and adolescents are nutritionally balanced diet with a good meal scheme, regular physical activity, limited time in front of television and computer and additionally good sleep habits. Talking about the family s lifestyle in health care for children and adolescents is also an important part of the prevention. Three out of ten clinical protocols bring up all of the above mention preventive measures. Nine out of ten clinical protocols places great emphasis on the importance of food, while one do not mention diet at all. Keywords: Adolescent, Children, Obesity, Overweight, Prevention.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Innehållsförteckning...4 Inledning... 1 Bakgrund... 1 Body mass index - BMI...1 Faktorer som påverkar övervikt och fetma...2 Följder av övervikt och fetma...3 Livskvalitet...4 Prevention...4 Hälsosamtal/Hälsokurva...4 Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet...5 Omvårdnadsteori...5 Syfte...6 Material och metod...6 Design...6 Datainsamling...6 Analys...6 Tillförlitlighet...7 Forskningsetik...7 Etiska övervägande...7 Resultat...8 Nutrition...8 Hälsosamtal med hälsokurva...9 Aktivitet...9 Skärmtid...10 Sömn...10 Diskussion Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 Inledning Författarna har intresse av hälsovård och förebyggande arbete, därför valdes ämnet övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem, framförallt i västvärlden. Världshälsoorganisationen [WHO] uppskattar i sina undersökningar att det idag är ungefär 20 miljoner barn som är överviktiga eller feta i världen. WHO beräknar att antalet överviktiga barn ökar med 2 % varje år (WHO, 2010; Löndahl, 2007). Under de senaste 20 åren har antalet överviktiga i Sverige nästan fördubblats. Hälsan och livskvaliteten påverkas negativt. När fetman blivit ett faktum är den mycket svår att behandla. Det är därför av största vikt att förebygga den (Britton, 2005). Bakgrund Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Målet är att alla barn ska ha tillgång till nödvändig sjukvård och hälsovård. Stor vikt läggs på primärvården, föräldrar och barn ska få information och undervisning om exempelvis barnhälsovård och näringslära. För att nå upp till målen ska förebyggande hälsovård och föräldrarådgivning utvecklas (Konventionen om barnets rättigheter, 2002). Primär fetma innebär att ingen ytterligare medicinsk utredning behövs. Detta gäller cirka 98 procent av alla överviktiga barn. Dessa barn följer sin egen tillväxtkurva, de är långa för sin ålder, slutar växa lite tidigare och kommer tidigare i puberteten. Endokrina sjukdomar är förklaring till de övriga 2 procenten. Det första levnadsåret ökar fettcellerna i storlek och antal för att sedan sjunka. I 8-10 års ålder fylls fettväven på igen. De barn som har anlag för fetma kommer i denna fas redan i 2-5 årsåldern. Under puberteten erhålls en typiska manliga och kvinnliga fettfördelningen hos normalviktiga barn. Efter att menstruationen startat hos flickorna ökar fettvävnaden (Nowicka & Flodmark, 2006). Studier visar att hos barn där BMI ökar före 5,5 års ålder är det stor risk att fetman blir svårbehandlad i jämförelse med barn som blir feta senare. Alla barn med snabbt stigande BMI före 5,5 års ålder ska ses som i riskzonen för att drabbas av fetma även om de ännu inte är överviktiga (Strauss, 2002). Ett sätt att se på övervikt är att den är en allergi mot kalorier då det finns en obalans mellan kaloriintag och fysisk aktivitet. Fetman brukar debutera mellan 5-10 års ålder. De vuxna som är feta har blivit detta under barna åren medan de flesta överviktiga vuxna blivit det i vuxen ålder (Nowicka & Flodmark, 2006). Body mass index - BMI Det anses att BMI är det bästa mätinstrumentet för att mäta övervikt och fetma. Bland den vuxna befolkningen är det allmänt vedertaget att ett BMI på lika med eller mer än 25 ses som övervikt och BMI på 30 eller mer ses som fetma. För att kunna applicera detta på barn har studier gjorts då BMI hos barn ändras mycket under uppväxten (Cole & Rolland-Cachera, 2002). Tim Cole har i en studie arbetat fram BMI-tabeller för barn i olika åldrar och olika kön. Viktdata samlades in från olika länder och sammanställdes till en BMI-kurva för barn från två till arton år. Kurvan ser lite olika ut för pojkar och flickor. Kurvan är vid arton år 1

6 sammankopplad med BMI-kurvan för vuxna. För att se om barnet är överviktigt räknas barnets BMI ut och sedan sätts det värdet in i BMI-kurvan för barn (se bilaga 1 och bilaga 2). Det syns då på värdena om barnet är normalviktigt eller överviktigt (Cole, Bellizzi, Flegal & Dietz, 2000). BMI räknas ut likadant hos barn som hos vuxna, vikt i kilogram delat i längd i meter i kvadrat. I åtanke ska också finnas att BMI varierar med kroppsproportioner, ju längre en person är desto högre BMI får personen (Marcus, 2007). Faktorer som påverkar övervikt och fetma Nutrition Att bli överviktig eller fet har en direkt koppling till intaget av energi. Idag är kaloriintaget högre än tidigare (Strauss, 2002). Stressad tillvaro och dålig planering leder till en ökad konsumtion av halvfabrikat och snabbmat. Denna typ av mat innerhåller oftast mer fett och socker än hemlagad mat (Jansson & Danielsson, 2003). Priset på frukt och grönsaker har ökat samtidigt som priset på skräpmat har minskat (Strauss, 2002). En annan riskfaktor är läskdrickandet som har tredubblats under en generation (Jansson & Danielsson, 2003). I en studie gjord i Boston, USA ökade läskkonsumtionen hos 57 procent av ungdomarna från 1995 till 1997, BMI hos dessa ungdomar ökade. 65 procent av flickorna och 74 procent av pojkarna drack läsk dagligen. Läsk utgör den största källan till socker i kosten. Studien visar att individen inte äter mindre trots att de får i sig mycket kalorier genom dryck (Ludwig, Peterson & Gortmaker, 2001). Oregelbundna måltider och dåliga frukostvanor har visat sig leda till övervikt och fetma. Det har visat sig att barn som inte äter ordentlig frukost får i sig större mängder av sockerhaltiga livsmedel och fett än de barn som har mer regelbundna måltider (Magnusson, Hulthèn & Kjellgren, 2005; Rolland-Cachera & Bellissle, 2002; Westenhoefer, 2002). Det handlar inte bara om att minska energiintaget, målet är att äta hälsosamt. Det är inte bara matens kvalitet utan också under vilka omständigheter den äts. Att äta tillsammans som familj är en viktig del av familjelivet och bidrar till att utveckla sunda matvanor. Som regel rekommenderas tre huvudmål och två till tre mellanmål (Lissau, Burniat, Poskitt & Cole, 2002; Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2009). Att äta få mål per dag med mycket energimängd vid varje måltid kan vara en bidragande faktor till viktuppgång. Däremot inte sagt att det ger en viktminskning att dela upp energiintagen på fler mål men det verkar förebyggande mot viktuppgång. Det är sällan svårt att få ett överviktigt barn att tycka om ny mat. Problemet för barnet är att lära sig äta lagom mycket utav maten barnet tycker om (Rolland-Cachera & Bellissle, 2002). Överviktiga föräldrar skapar i vissa fall en matmiljö för sina barn där fet mat är lättillgänglig och uppmuntras. Barn lär sig att acceptera och tycka om olika smaker under barndomen. Att få smak för varierad kost grundläggs också i barndomen. På samma sätt uppmuntras smaken för skräpmat om barnet upprepade gånger får den sortens mat (Rolland-Cachera & Bellissle 2002; Strauss, 2002). Barn är relativt bra på att styra sin energibalans, de justerar intag efter behov. Redan fyra- fem åringar ändrar sin måltidsstorlek beroende på storleken på målet innan. Det skulle kunna tänkas att överviktiga barn inte är lika bra på detta. Föräldrar tvingar ofta sina barn att äta upp allt på tallriken. Detta kan leda till att barnet förlorar eller försvagar egenskapen att själv styra energibalansen (Rolland-Cachera & Bellissle, 2002). 2

7 Aktivitet Barn idag är överlag mer stillasittande, den naturliga vardagsmotionen har minskat (Strauss, 2002). Livsstilsförändringar som orsakar övervikt och fetma är exempelvis att leken ute har minskat. Denna har ersatts av inomhuslek som består av leksaker, tv, dator, tv-spel och videofilmer (Jansson & Danielsson, 2003). Sjukvårdpersonal behöver vara medveten om att överviktiga i unga år är mindre aktiva än normalviktiga barn, speciellt flickor. Däremot upplever de överviktiga barnen att deras aktivitetsnivå är samma som de normalviktiga barnens (Gillis, Kennedy & Bar-Or, 2006). Skärmtid Skärmtiden har ökat. Barn som har en skärmtid på mer än fyra timmar per dag har åtta gånger högre förekomst av övervikt och fetma än de som har en skärmtid på 0-2 timmar per dag (Strauss, 2002). Många timmar framför tv:n ger tillfälle för småätande och att fylla magen med skräpmat (Rolland-Cachera & Bellissle, 2002). Tv:n är dessutom ett kraftfullt verktyg att marknadsföra snacks och olika matprodukter. I en studie gjord i Australien framkommer att 32 procent av all reklam under barnprogrammen var reklam för mat. Av dessa var 79 procent reklam för mat med lågt näringsvärde (Zuppa, Morton & Mehta, 2003). Sömn I en studie genomförd på 5 och 6 åriga barn minskade förekomsten av övervikt och fetma ju mer barnet sov. Att sova 11,5 timmar eller mer per dygn minskade risken för övervikt och fetma med hälften (von Kries, Toschke, Wurmser, Sauerwald & Koletzko, 2002). Lumeng, Somashekar, Appugliese, Kaciroti, Corwyn och Bradley (2007) visar att barn i fjärde klass som fick en timmes extra sömn hade 20 % mindre risk att bli överviktigt i sjätte klass. För varje extra timma av sömn barn i tredje klass fick, hade barnet 40 % mindre risk att bli överviktigt i sjätte klass. Övriga orsaker Miljömässiga, genetiska och sociala faktorer är en förklaring till den snabbt växande fetman. En studie gjord på barn mellan 0-8 år visade att övervikt och fetma hos föräldrarna var den mest signifikanta faktorn för att barnet skulle utveckla fetma. Likvärdiga BMI-värden har setts hos enäggstvillingar som lever åtskilda såväl som tillsammans. Hos adopterade finns ett starkt samband mellan vikten hos barnet och de biologiska föräldrarna, framförallt mödrarna. Hushållets inkomst är en annan tungt vägande faktor (Strauss & Knight, 1999). Att låg socioekonomisk status är en betydande riskfaktor kan förklaras av att inte ha tillgång till hälsosam mat och trygga platser att utöva fysisk aktivitet (Strauss, 2002). Barn med ensamstående föräldrar, barn där föräldrar inte arbetar och barn där mödrarna inte avslutat skolan har en ökad risk för övervikt (Strauss & Knight, 1999). Följder av övervikt och fetma Den dramatiska ökningen av barns övervikt och fetma kan inte ignoreras eftersom detta ofta övergår till vuxen ålder med sjukdomar och ökad dödlighet som följd. (Nowicka & Flodmark, 2006; Lissau et al. 2002). Även om många av följdsjukdomarna inte visar sig förrän efter årtionden kan även det feta barnet tidigt lida av allvarliga sjukdomar. De metaboliska konsekvenserna av övervikt och fetma finns redan tidigt. Hypertoni, hyperlipidemi och hög insulinproduktion finns hos överviktiga och feta barn och leder sakta till utvecklande av hjärt- och kärl 3

8 sjukdomar och diabetes. Innan barnet är vuxet kan barnet bli offer för gallsten, hepatit, sömnapné och ökat intrakraniellt tryck. Ortopediska problem är heller inte ovanligt. Det är få organsystem som inte påverkas av övervikt och fetma i barndomen (Strauss, 2002). Livskvalitet Livskvaliteten påverkas starkt negativt av svår övervikt och fetma. Barn som är överviktiga och feta blir många gånger retade och känner sig kränkta och har ofta en lägre självkänsla än de som är normalviktiga. De kan därför ibland isolera sig från social gemenskap. En del kan ha svårt att prata om sitt lidande (Eisenberg, Neumark-Sztainer & Story, 2003; Strauss, 2002). De drabbas oftare än normalviktiga barn av dåligt självförtroende, depressioner, ångest och suicidtankar. Detta kan leda till långdragna problem för barnen som kan hålla i sig under hela uppväxttiden och upp i vuxen ålder (Eisenberg et al. 2003; Nichols & Livingston, 2002). Kvinnor som varit överviktiga och feta under uppväxten fullföljde skolgången i lägre omfattning, hade lägre inkomst och levde dubbelt så ofta i fattigdom i jämförelse med dem som inte varit överviktiga i uppväxten (Strauss, 2002). Prevention Barnhälsovården har en preventiv roll när det gäller barn med övervikt och fetma. Lokala vårdprogram finns i de flesta landsting. Föräldrar ska erbjudas hälsosamtal om bland annat kost och aktivitet när barnet är mellan ett och två år gammalt. Dessutom ska det vid tre, fyra och fem års besöken samtalas kring kost, motion och BMI-utveckling (Magnusson et al. 2009). De två riskfaktorer som är lättast att ändra är den fysiska aktiviteten och kosten. Därför är det främst dessa två faktorer som de förebyggande åtgärderna kan inriktas på (Lissau et al. 2002). Skolhälsovården använder sig av vikt och längdmätning och räknar efter det ut BMI. Utifrån detta kan skolsköterskan diskutera eventuell risk för övervikt med föräldrar och elev. Det är då viktigt att ta hänsyn till föräldrarnas motivation till förändring då det oftast är de som står för maten i hushållet. Hälsosamtal/hälsokurvan används inom skolhälsovården och kan leda till att eleven själv får insikt och kan identifiera och försöka lösa risksituationer. För skolan som helhet gäller det att stimulera goda matvanor genom att erbjuda bra skolmåltider. Sortimentet på skolans cafeteria bör ses över och skolan bör stimulera ökad motionsaktivitet (Hillman, 2007). Hälsosamtal/Hälsokurva Föräldrarna är de viktigaste förebilderna när det gäller mat och motionsvanor. Förebyggande åtgärder riktade mot föräldrarna istället för mot barnen blir därför mer gynnsamma (Howard, 2007). När barnet är ett år ska ett hälsosamtal hållas med barnets föräldrar. Hälsosamtalet med föräldrar ger sjuksköterskan en större förståelse för familjens livssituation (Golsäter, Enskär, Lingfors & Sidenvall, 2009). Vid ett hälsosamtal ska en hälsoprofil fyllas i. Denna hälsoprofil berör livsstilsfrågor som rökning, alkoholvanor och stress, även ärftlighet för till exempel diabetes och hjärtkärlsjukdomar berörs. Ett frågeformulär om matvanor och ett om aktivitetsnivå fylls också i. Sjuksköterskan tar blodtryck, räknar ut BMI, tar midjehöftmått och kolesterol prover. Sjuksköterskan fyller i svaren i ett annat formulär och får på så sätt fram hälsokurvan. I en studie utförd i Habo visade det sig att vid uppföljande hälsosamtal var de flesta värden förbättrade (Lingfors, Lindström, Persson, Bengtsson & Lissner, 2003). Det kan vara svårt att 4

9 nå fram med ett budskap till andra vuxna genom att tala om för individen hur den ska leva sitt liv, äta, dricka och förhålla sig till aktivitet. Risken är stor att personen känner sig ifrågasatt. Barnhälsovården skall inrikta sig på att stärka det friska och minska riskfaktorernas påverkan. I situationer där förändring skulle behövas är det lämpligt att först uppmuntra det som är bra och sedan låta personen själv komma med förslag på vad han/hon är beredd att ändra på. Personen måsta vara motiverad till förändring annars är sannolikheten ganska stor att förändring uteblir (Magnusson et al. 2009). Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet År 2003 gav regeringen livsmedelsverket och statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Två procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård i Sverige är kostnader för fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Om övervikten ökar i samma takt som på 90-talet är 60 procent av befolkningen överviktig år Mål som i denna handlingsplan satts upp för att främja goda matvanor är att konsumtionen av frukt och grönsaker ska fördubblas till 400 g för barn 4-10 år och till 500 g för äldre barn och vuxna. Konsumtionen av främst fullkornsbröd ska fördubblas till g per dag. Konsumtionen av fisk behöver fördubblas till 2-3 gånger per vecka. Olja och flytande fett bör användas i matlagning och nyckelhålsmärkta mejeri och charkprodukter användas. Saltintaget bör halveras till 5-6 g per dag. Konsumtionen av söta drycker, godis, glass, snacks, bakverk behöver minskas. Dessa ska stå för max 15 procent av energiintaget. Mål som satts upp för att främja fysisk aktivitet är att friska barn bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag, varav två timmar per vecka bör vara på intensiv nivå. Antalet barn och vuxna med stillasittande livsstil ska minska. Mål för kroppsvikten hos barn är att en normal viktutveckling ska främjas (Andersson & Ågren, 2005). Omvårdnadsteori Den amerikanska omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem utgår ifrån att människan kan gör val och ta ansvar när det gäller egenvård för sin egen del och för sin familj. Egenvårdens mål är att upprätthålla liv och hälsa samt uppnå tillfrisknande. De konkreta åtgärder som personen gör i det dagliga livet är egenvård. Egenvård betyder vård som genomförs av personen när den uppnått en mognad då handlingen blir meningsfull (Orem, 2001). Orem beskriver i sin modell tre olika teorier: egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnandssystem. Den första teorin är egenvård. Egenvård består i sin tur av begreppen egenvård, egenvårdbehov och egenvårdskrav. Egenvård innebär att individen själv utför en aktivitet för sin egen skull. Den syftar på att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande genom socialt stöd. Den andra teorin är egenvårdsbrist. Där ingår egenvårdskapacitet och egenvårdsbegränsning. Den beskriver varför en person behöver hjälp till egenvård och den effekt detta har på välbefinnandet och hälsan för personen. Med hjälp av exempelvis närstående eller sjuksköterska kan bristen tillmötesgås. Den tredje teorin handlar om omvårdnadssystem. Det är den teorin som utgör sjuksköterskans arbete med patienten och anhöriga. Den formar patientens behov av vård i förhållande till egna resurser och sjuksköterskans hjälp (Orem, 2001). Barn kan inte fullt ut ansvara för sin egenvård. En annan person utför då barnets egenvård och blir hennes omvårdnadsagent. Sjuksköterskan kan vara den agenten eller kan hjälpa en annan vuxen att uppfylla den rollen. Målet för sjuksköterskan är att patienten blir mer oberoende och kan ta ansvar för sin egenvård mer och mer. Vilken egenvårdskapacitet personen har beror på ålder, hälsa, utvecklingsnivå, sociokulturella förhållanden, hälso- och sjukvårdsresurser, livsstil, familj och socialt nätverk (Orem, 2001). 5

10 De styrande i de flesta länder är idag angelägna om hälsovården för individer och familjer. En växande medvetenhet finns om vikten av förebyggande hälsovård för att ha kontroll över hälsovårdens kostnader (Orem, 2001). Syfte Syftet är att beskriva och jämföra Sveriges landstings vårdprogram för förebyggande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Material och metod Design I detta arbete har en diskursanalys genomförts av de vårdprogram Sveriges landsting har för att förebygga övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Detta innebär att författarna granskat formella texter och gjort en analys och jämförelse av olika diskurser som påverkar vården inom det preventiva omvårdnadsområdet (Dahlborg-Lyckhage, 2006). Datainsamling Datainsamlingen har skett i februari och mars Sveriges kommuner och landstings (SKL, 2010) hemsida användes för att få fram alla landsting i Sverige och deras mailadresser. Alla landstings hemsidor besöktes sedan och i deras sökmotorer användes sökorden vårdprogram, barn och övervikt. I tio utav landstingen fanns vårdprogram att hitta på hemsidan. I två fall var det dock tveksamt om det som kommit fram var ett vårdprogram, författarna valde då att maila dessa landsting och fråga. Till de övriga tio landstingen skickades mail med önskemål om att få vårdprogram skickade eller mailade. Sveriges tjugo landsting har genererat tio vårdprogram, varav några landsting har gjort ett gemensamt vårdprogram (se bilaga 3 och bilaga 4). Analys Analys och jämförelse har gjorts enligt Dahlborg-Lyckhage (2006) som skriver att centrala etablerade begrepp söks för att beskriva hur en specifik vårdsituatuation är utformad. Analys av dessa begrepp görs för att få fram vilken betydelse de har för omvårdnad. Vårdprogrammen har lästs upprepade gånger, för att ta reda på hur riktlinjerna är utformade för att förebygga övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Texterna har analyserats och jämförts, för att finna likheter och skillnader. Författarna hade innan arbetet påbörjats en idé om att överviktspreventionen berör kost, motion och begränsad skärmtid. Efter genomgång av vårdprogram visade det sig att många av dem även berör sömnens betydelse varpå det området också togs med. Författarna fann också att majoriteten av vårdprogrammen lyfte fram hälsosamtalen som en viktig del i det preventiva arbetet mot övervikt hos barn och ungdomar. Analysen gav fem rubriker; nutrition, hälsosamtal/hälsokurva, aktivitet, skärmtid och sömn. (I tabell 1 syns vilka vårdprogram som tog upp vilka kategorier). Skillnader och likheterna har sedan beskrivits under respektive rubrik. I detta arbete har bara omvårdnads diskursen jämförts då vårdprogrammen bara innehåller omvårdnadsåtgärder. 6

11 Tillförlitlighet För att stärka tillförlitligheten ska kvaliteten i de använda vårdprogrammen granskas (Friberg, 2006). I en diskursanalys görs detta främst genom källkritik, detta är speciellt viktigt när materialet som använts inte är vetenskapligt granskat (Dahlborg-Lyckhage, 2006). Tillförlitligheten i vissa vårdprogram kan ifrågasättas på grund av brist på referenser. Tillförlitligheten säkrades genom att alla landstings hemsidor besöktes i avseende att finna vårdprogram om prevention av övervikt och fetma. I de fall där vårdprogram ej var tillgängliga mailades landstingen med en förfrågan om vårdprogram, för att ge en heltäckande bild av hur landstingen arbetar med prevention. Forskningsetik De forskningsetiska kraven bygger på etiska principer. Forskningsetiska principerna visar riktlinjerna för en god etisk standard i forskning som omfattas av människor. Vård och omvårdnad ska vara förknippat med respekt för mänskliga rättigheter, rätten till liv, rätten till värdighet och till att behandlas med respekt. Omvårdnad ska ges utan någon form av diskriminering. International Council of Nurses (ICN, 2007) har fyra grundläggande ansvarsområden som är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande. Inom dessa fyra ansvarsområden är sjuksköterskan skyldig att utveckla sin kunskap och sina färdigheter. Dessa skyldigheter förutsätter forskning som innebär att etiska problemställningar måste tas hänsyn till (ICN, 2007). Etiska övervägande Det finns fyra grundläggande etiska principer som gäller i alla relationer mellan människor och som ska tillgodoses vid all omvårdnads- och medicinsk forskning. De grundläggande principerna är: autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada samt rättviseprincipen. Autonomiprincipen innebär att visa respekt för alla människor och att alla har rätt till självbestämmande och integritet. Alla har rätt att ta ställning till information samt självständigt fatta beslut och respekteras för dessa. Principen kan inte alltid gälla fullt ut men att alla ges så mycket självbestämmande som möjligt. I sjukvården handlar det ofta om medbestämmande istället för självbestämmande, där patientens beslut i hög grad beror på den information som ges. I forskningssammanhang handlar det oftast om självbestämmande. I situationer där personer vars förmåga till självbestämmande är nedsatt, exempelvis barn, ska särskild försiktighet råda eftersom det kan vara svårt för deltagaren att förstå vad handlingen får för konsekvenser. Godhetsprincipen handlar om att förebygga och förhindra skada samt att minimera obehag såväl i vården som inom forskningen. Strävan ska vara att nå fram till ny medicinsk kunskap som förbättrar diagnostik, behandling, omvårdnad eller prevention. Principen att inte skada innefattar att ingen bör utsättas för skada eller risk för skada i vården eller i forskningen. Rättviseprincipen innebär att alla människor ska behandlas lika och eventuella skillnader i behandling ska kunna hänvisas till relevanta etiska orsaker. Inom forskningen handlar det ofta om att göra ett rättvist urval som ska ske på ett rättvist etiskt sätt, samt att inte utsätta svaga och utsatta grupper som exempelvis barn för studie om det går att få fram ett forskningsresultat genom ett annat sätt (Vetenskapsrådet, 2003). 7

12 Resultat Genomgång av vårdprogrammen resulterade i fem rubriker som utgör grunden för prevention av övervikt och fetma hos barn och ungdomar (se tabell 1). Dessa rubriker är nutrition, hälsosamtal/hälsokurva, aktivitet, skärmtid och sömn. Tabell 1. Översikt av huvudinnehållet i vårdprogrammen. Landsting Nutrition Hälsosamtal/Hälsokur Aktivitet Skärmtid Sömn va Blekinge X X X X X Jämtland X X X X Jönköping X X X Kalmar X X X X X Norrbotten X Skåne X X X X Stockholm X X X X Uppsala X X X X X Uppsala- X X X X X Örebroregionen (Sörmland, Dalarna, Värmland, Västmanland, Gävle, Örebro, Uppsala) Västra Götaland X X X Nutrition Alla vårdprogram utan ett tar upp nutrition men på olika sätt. Västra Götaland skriver att en god måltidsordning ska introduceras för barnet, med regelbundna måltider, tre huvudmål och två till tre mellanmål. Sju av tio vårdprogram; Blekinge, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Uppsala-Örebroregionen och Västra Götaland belyser vikten av att undvika småätande mellan måltiderna. Av dessa rekommenderar Skåne och Uppsala att barnet bara ska äta en portion. Kalmar, Uppsala och Uppsala-Örebroregionen menar att frukosten är viktig för att förebygga övervikt. Som måltidsdryck ska barnet ha vatten eller mjölk. Läsk, saft, o boy och juice ska undvikas enligt Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala och Uppsala-Örebroregionen. Då mjölk serveras rekommenderar Kalmar och Skåne lättmjölk. Blekinge, Kalmar, Skåne och Västra Götaland rekommenderar vatten som törstsläckare. Sex av tio vårdprogram (Blekinge, Jönköping, Kalmar, Skåne, Uppsala & Uppsala- Örebroregionen) rekommenderar dagligt eller ökat intag av frukt och grönsaker. Endast Västra Götaland skriver att konsumtionen av frukt och grönsaker per dag bör uppgå till 400 g (un- 8

13 der 10 år) och 500 g (över 10 år). Vidare skriver de att konsumtionen av omättade fetter från fisk och växtriket ska ökas och intaget av mättat fett ska minskas. Alla utom Jämtland, Jönköping och Norrbotten skriver att konsumtionen av godis, glass, söta drycker och kaffebröd ska minskas. Jämtland, Kalmar, Uppsala-Örebroregionen och Västra Götaland menar att godis bara ska ätas en gång i veckan. Skolan ska vara fri från godis, glass, bakverk, snacks och söta drycker. Gemensamma måltider med familjen bidrar till mer hälsosamma kostvanor menar Skåne. Västra Götaland belyser att frukt är det bästa mellanmålet, barnet behöver inte bli mätt av mellanmålet, bara mindre hungrig. Hälsosamtal med hälsokurva Barnhälsovården Kalmar, Stockholm och Uppsala lyfter fram att de råd som ges inom barnhälsovården om kost och aktivitet ska vara av sådant slag att råden kan ges till alla. De ska vara enkla och konkreta så att alla har möjlighet att följa dem. Råden ska vara bra för alla, normalviktiga som underviktiga utan att barnet riskerar att istället bli undernärt. Att skapa förutsättningar för hälsosamma vanor ska ske i dialog med föräldrarna. Jämtland, Jönköping, Uppsala och Uppsala- Örebroregionen skriver att regelbundna samtal ska hållas kring näringsrik kost, vikten av fysisk aktivitet och föräldrarnas ansvar när det gäller detta. Detta sker gärna i föräldragrupp. Hälsosamtal ska erbjudas när barnet är i ettårsåldern. Uppsala, Uppsala-Örebroregionen och Västra Götaland menar att värdering av tillväxtkurvor och BMI ska utföras i samband med kontroller på barnhälsovården. Norrbottens läns landsting skriver att vikt tas upp vid behov och i motiverande samtal vid fyra-årskontrollen. Västra Götaland skriver att förskolan bör följa livsmedelsverkets riktlinjer och nordiska näringsrekommendationer. Skolhälsovården Jämtland, Uppsala-Örebroregionen och Västra Götaland skriver att skolhälsovårdens uppgift är att övervaka barn och ungdomars tillväxt, viktutveckling och BMI utveckling, detta erbjuds vartannat år från förskoleklass. De ska även verka för goda mat- och motionsvanor, att näringsrik mat serveras och att det finns tillräckligt med tid för att äta. Barnen ska få en timmes samlad rörelse per dag under skoldagen. Jönköping rekommenderar hälsokurvan som stöd för ett strukturerat hälsosamtal. Blekinge, Kalmar, Skåne, Stockholm och Västra Götaland lyfter fram att skolhälsovården har en viktig funktion att samverka med idrottsläraren när det gäller skolidrott och friluftsdagar. Stockholm skriver att skolhälsovården aktivt bör delta i diskussioner som rör mat, måltidsordning, skolgårdsmiljö och fysisk aktivitet. Matsalsmiljön bör vara lugn under måltid skriver Jämtland, Uppsala-Örebroregionen och Västra Götaland. Aktivitet Norrbotten skriver inget om aktivitet. De övriga nio har olika förslag på hur aktiviteten ska främjas. Genom att låt barnen gå och cykla till olika aktiviteter och använda vagn i mindre utsträckning menar Jämtland, Kalmar, Uppsala, Uppsala-Örebroregionen, och Stockholm att vardagsmotionen främjas. Om små barn dessutom får klä sig själva menar Jämtland, Kalmar, Uppsala och Uppsala-Örebroregionen att vardagsaktiviteten stimuleras mer. Blekinge Jämtland, Kalmar, Skåne, Stockholm och Västra Götaland skriver att den vardagliga fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar ska vara minst 60 minuter sammanlagt per dag. Medan Jönköping skriver att mer fysisk rörelse i skola och på fritid ska främjas. Utelek ska uppmuntras skriver Blekinge, Kalmar, Skåne, Stockholm och Västra Götaland. Dessutom ska gemensamma aktiviteter med familjen främjas. Den spontana rörelseglädjen stimuleras genom att hitta 9

14 på roliga aktiviteter tillsammans. Skåne skriver om klubbidrott som ett bra komplement tillvardagsmotionen och att leken för de yngsta barnen är den naturliga motionen. Skärmtid Jönköping och Norrbotten skriver inget om minskad skärmtid som prevention. Blekinge, Jämtland, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Uppsala-Örebroregionen och Västra Götaland skriver att barn och ungdomar inte bör titta på tv eller spela tv- eller datorspel mer än två timmar per dag. Barn under två år ska endast undantagsvis se på TV. Sömn Blekinge, Jämtland, Kalmar, Uppsala och Uppsala-Örebroregionen skriver att sjuksköterskan ska uppmärksamma föräldrarna på att barnet får tillräckligt med sömn, då för lite sömn kan vara en bidragande faktor till utvecklande av övervikt. Diskussion Metoddiskussion Den vetenskapliga grund som vårdprogrammen står på kan i flera fall ifrågasättas. Västra Götaland, Uppsala-Örebro regionen, Stockholm och Uppsala län saknar helt referenser. Jämtland har en referenslista men det som skrivs om förebyggande åtgärder saknar helt referenser. Blekinge har en referenslista men den består till stor del av elektroniska källor av tveksam vetenskaplig karaktär som till exempel growing people s hemsida. Stycket om det preventiva arbetet saknar i stor utsträckning referenser. Skåne har en referenslista med blandat artiklar och böcker och i de flesta fall finns det refererat i texten. Jönköping har en referenslista med mestadels artiklar och refererar i stort sett till dessa i hela arbetet. Trots att många av vårdprogrammen inte är evidensbaserade så kan författarna se att vårdprogrammens riktlinjer och rekommendationer stämmer överens med nyare forskning. Trots att flera av vårdprogrammen saknade referenser kunde samma rekommendationer och till och med samma meningsbyggnad ses, vilket styrker att de bygger på samma grund. Detta styrker tillförlitligheten i vårdprogrammen. En styrka med arbetet är att författarna jämfört alla tillgängliga vårdprogram i Sverige och sammanställt dem. På så sätt har en bild getts av hur preventionen mot övervikt och fetma av barn och ungdomar ser ut. En svaghet i arbetet är att alla landsting inte svarade på mail om önskan om vårdprogram. Författarna hade kunnat skicka påminnelser eller ringt, detta gjordes dock inte. De fyra grundläggande etiska principerna ska tillgodoses vid all omvårdnads- och medicinsk forskning enligt Vetenskapsrådet I forskningssammanhang när barn är inblandade är det av största vikt att beakta de etiska principerna och vara medveten om att barn inte har förmåga till självbestämmande och kunna fatta självständiga beslut. I vår studie har inte forskning på barn gjorts men artiklarna som har använts bygger på forskning av barn, därför anser författarna att det är viktigt att forskningsetik och etiska principer finns med som en grund i vårt arbete. 10

15 Att göra en empirisk studie inom barn och skolhälsovård för att undersöka vilka preventiva åtgärder som vidtas tror författarna skulle visa att personalen gör mer än vad som står i vissa landstings vårdprogram. Resultatdiskussion Enligt FN: s barnkonvention har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa. Förebyggande hälsovård är en av de viktigaste uppgifterna inom primär- och barnhälsovård (Konventionen om barnets rättigheter 2002). Den förändrade livsstilen har lett till nya utmaningar för dem som möter barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården (Jansson & Danielsson, 2003; Strauss, 2002). Orem (2001) menar att det är betydelsefullt att utveckla, stödja och förstärka goda vanor för att främja hälsa. Med tiden kan barnet ta mer och mer ansvar för sin egen hälsa och förstå vikten av en hälsosam livsstil. Hur barnet ska lyckas med detta är till stor del beroende av vilka resurser barnet har i sin omgivning. Strauss (2002) samt Blomquist och Bergström (2007) menar att en bidragande orsak till utvecklingen av barn med övervikt och fetma troligtvis är lättillgänglig, billig och energität mat. Övervikt och fetma är ett resultat av ökat intag av kalorier och fett i förhållande till hur mycket energi som går åt. Enligt Orem (2001) kan sjuksköterskan utbilda, stödja och hjälpa de familjer där egenvården brister med hjälp av undervisning om kostens och den fysiska aktivitetens hälsovinster. Många föräldrar vet vad som är bra mat att äta men har en viss matkultur på grund av traditioner. Det kan vara svårt för sjuksköterskan att bryta ett sådant beteende (Kelly & Patterson, 2006). Samtidigt förespråkar Orem att de flesta har förmåga att kunna utföra åtgärder som kan främja hälsa och förebygga sjukdom och menar att omvårdnadens mål är att hjälpa människor till att själva utföra egenvård (Orem, 2001). Regelbundna matvanor har en positiv inverkan på barns vikt. Detta leder till ett stabilt blodsocker som i sin tur motverkar suget efter livsmedel innehållande en stor mängd socker. (Westenhoefer, 2002). Sju av tio vårdprogram tar upp vikten av att undvika småätande mellan målen. (Uppsala, Västra Götaland, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala-Örebroregionen & Blekinge). Västra Götaland skriver att det är viktigt med regelbundna måltider uppdelade på tre huvudmål och två till tre mellanmål. Både Lissau et al. (2002) och Magnusson et al. (2009) styrker dessa måltidsrekommendationer. Frukostvanorna har visat sig ha en stor betydelse när det gäller övervikt och fetma hos barn (Westenhoefer, 2002), ändå är det bara tre vårdprogram Kalmar, Uppsala-Örebroregionen och Uppsala som skriver i sina vårdprogram om att frukosten är viktig för att förebygga övervikt och fetma. Näringsriktig frukost motverkar ett högt sockerintag under dagen genom att suget efter socker minskar och därmed minskar risken för övervikt (Magnusson et al. 2005). Hälsosamtalet ger en bild av den livsstil familjen har och innefattar matvanor och fysisk aktivitet. Frågeformulären är en bra start för samtal och öppnar upp för diskussion inom olika områden. Genom att samtalen förs med föräldrar som sjuksköterskan redan har en relation till kommer ofta mer information om familjen fram. Då det är samma sjuksköterska som följer familjen finns även möjligheten till uppföljningssamtal om det var något särskilt som framkom vid hälsosamtalet (Golsäter et al. 2009). Trots att Lingfors et al. (2003) skriver att de flesta värden är förbättrade vid uppföljande samtal är det bara knappt hälften av vårdprogrammen som specifikt tar upp att hälsosamtal ska erbjudas då barnet är i ettårsåldern. (Jönköping, Jämtland, Uppsala & Uppsala-Örebroregionen). Även Orem förespråkar att hela familjen måste vara motiverad för att uppnå ett bra resultat vid livsstilsförändringar. Under barnens uppväxt lär sig barn egenvård och vad som krävs för att må bra. Därmed spelar föräldrarna och andra vuxna i deras närhet en stor roll för barnens framtida hälsa. Det är deras uppgift att lära barnen att sträva efter hälsa och välbefinnande (Orem, 2001). 11

16 Rörelse som alltid varit en naturlig del i barnens vardag ersätts alltmer av lek inomhus och tid framför dator och tv (Jansson & Danielsson, 2003; Strauss, 2002). Detta i sin tur leder till nya matvanor som sker i anslutning till den ökade skärmtiden. (Rolland-Cachera & Bellissle, 2002). Barn som tillbringar mer tid för utomhuslek har ett signifikant lägre BMI och midjeomfång än andra barn. (Ludvigsson, Huus, Eklöv, Klintström & Lahdenperä, 2007). Sex av tio vårdprogram skriver att aktiviteten ska vara minst 60 minuter per dag (Jämtland, Västra Götaland, Kalmar, Blekinge, Stockholm & Skåne). Detta överrensstämmer med den nationella handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet som livsmedelsverket och statens folkhälsoinstitut upprättat. (Andersson & Ågren, 2005). Strauss (2002) menar att risken för övervikt och fetma ökar om barnet har mer än två timmars skärmtid per dag. Alla vårdprogram utom två (Jönköping & Norrbotten) ger rekommendationer i linje med detta att skärmtiden ska begränsas till två timmar per dag. Nelson, Carpenter och Chiasson (2006) visar också på att barn som har en skärmtid på mer än två timmar varje dag dricker mer söt dryck per dag, jämfört med de barn som hade kortare skärmtid. Sömnen som riskfaktor för övervikt och fetma kanske inte är allmänt känd, men von Kries et al. (2002) menar att sömnens betydelse är jämförbar med andra riskfaktorer för övervikt och fetma. Ändå är det bara hälften av vårdprogrammen som skriver att barnen ska få tillräckligt med sömn (Uppsala, Kalmar, Jämtland, Uppsala-Örebroregionen & Blekinge) Även Taveras, Rifas-Shiman, Oken, Gunderson och Gillman (2008) visar att mindre sömn än 12 timmar per dygn under barnets första två år är en risk för övervikt och fetma vid 3 års ålder. Studier på vuxna visar att sömnrestriktioner kan resultera i hormonförändringar som styr aptiten. Möjligen är det så att mer vakentid ger fler tillfällen att äta. Mindre sömn ger möjligen också mindre energi att utföra fysisk aktivitet. Kombinationen lite sömn och mycket TV tittande gav de största oddsen för övervikt och fetma. Samma föräldrar som uppgav att de hade mindre kontroll över deras barns matkonsumtion var möjligen också mindre strikta när det gäller barnets sömnvanor (Taveras et al. 2008). Huus, Ludvigsson, Enskär och Ludvigsson (2007) såg i sin studie att föräldrars övervikt och fetma hade ett positivt samband med ett högre BMI hos barnen vid fem års ålder. Tyler och Horner (2008) menar att livsstil lärs ut och underbyggs av familjen därför behöver förändringar som ska främja barns hälsa ske i familjen. Åtgärder som engagerar föräldrarna och stöder föräldra- barn relationen rekommenderas. Kalmar, Stockholm och Uppsala skriver i sina vårdprogram om vikten att ha en dialog med föräldrarna för att skapa förutsättningar för hälsosamma vanor och att eventuella råd ska vara bra för alla och enkla att följa. Vidare skriver Jönköping, Jämtland, Uppsala och Uppsala-Örebroregionen att sjuksköterskan ska föra samtal kring föräldrarnas ansvar när det gäller näringsriktig kost och fysisk aktivitet. Berg, Simonsson och Ringqvist (2005) skriver i sin forskning att föräldrarna har det största ansvaret att stödja och finnas tillhands för sina barn och ge dem en bra start i livet när det gäller bland annat goda matvanor och aktiviteter som främjar god hälsa. Brist på motivation till förändring är ett vanligt hinder för att förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn (Larsen, 2006). Lissau et al. (2002) menar att de förbyggande åtgärderna ska inriktas på de åtgärder som är lättast att ändra, kost och aktivitet. Orem (2001) menar också att alla måste ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas och sedan utföra dem för sin egen skull. En studie visar att föräldrar är mer villiga att förändra matvanor som till exempel att äta mer frukt och grönsaker och dricka mindre läsk än att förändra aktivitetsvanor som att titta mindre på TV eller träna tillsammans med sitt barn (Asante, Cox, Sonneville, Samuels & Taveras, 2009). Kanske är en av de bästa gåvor föräldrar kan ge sina barn vanan att vara fysiskt aktiv! 12

17 Författarna anser liksom Orem (2001) att sjuksköterskan har en mycket viktig funktion att fylla då det gäller att stötta barnet och dess familj när det gäller egenvården. Orem tror på att människan har resurser och förmåga till problemlösning samt att människan består av kropp och själ som inte ska ses som separata delar. Sjuksköterskan ska stödja, undervisa och vägleda den enskilde individen samt familjen, så att de tillsammans kan utföra en effektiv egenvård. Genom att sjuksköterskan vägleder föräldrarna så kan de själva tillsammans med barnet utföra en ihållande livsstilsförändring. Hos barn är inte egenvårdsåtgärderna tillräckligt utvecklade och därför måste föräldrarna hjälpa till att genomföra de nödvändiga egenvårdsåtgärderna. På grund av att barn och ungdomar med övervikt och fetma mår psykiskt sämre och har en lägre livskvalitet än normalviktiga så är det av stor vikt att förebygga detta. (Eisenberg et al. 2003; Strauss, 2002; Nichols & Livingston, 2002). Enligt Orem (2001) kan barn inte fullt ut ansvara för sin egenvård och föräldrarna har ett stort ansvar att vägleda sitt barn till god hälsa. Schwimer, Burwinkle och Varani (2003) skriver i sin forskning att överviktiga barn och ungdomar har lika låg livskvalitet som cancersjuka barn och ungdomar samt att ångest och depression ökar markant. Swallen, Reither, Haas och Meier (2005) menar att den försämrade självkänslan kan ge fysiska och psykiska begränsningar som också kan drabba den fysiska aktiviteten och ge en förändrad livsstil. En ond cirkel kan uppstå och övervikten blir svårare att behandla. Slutsatser I detta arbete ges en bild av den prevention Sveriges landsting rekommenderar. Vårdprogrammen liknar varandra i stort men är av olika kvalitet. De områden som barn- och skolhälsovården framförallt bör arbeta med idag när det gäller prevention av övervikt och fetma är nutrition, aktivitet, skärmtid, sömn och att hålla hälsosamtal. Sjuksköterskan ska hjälpa familjen till sunda levnadsvanor. Behovet av stöd varierar och det är sjuksköterskans uppgift att ge det stöd som behövs. 13

18 Referenser Andersson, I., & Ågren, G. (2005). Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Hämtad fys-20www.fhi.se/documents/om-oss/redovisadeuppdrag/2005/handlingsplan-mat-05.pdf Asante, P., Cox, J., Sonneville, K., Samuels, R., & Taveras, E. (2009). Overweight prevention in pediatric primary care: A needs Assessment of urban racial/ethnic minority population. Clinical Pediatrics, 48(8), Berg, I-M., Simonsson., & Ringqvist, I. (2005). Social background, aspects of lifestyle, body image, relations, school situations, and somatic and psychological symptoms in obese and overweight 15-year-old boys in a county in Sweden. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 23, Blomquist, K., & Bergström, E. (2007). Obesity in 4-year-old children more prevalent in girls and in multicipalities with low socioeconomic level. Acta Paediatrica, 96, Britton, M. (2005). Förebyggande åtgärder mot fetma: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Cole, T., Bellizzi, M., Flegal., & Dietz, W. (2000). Establishimg a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. British Medical Journal, 320, Cole, T., & Rolland-Cachera, M. (2002). Measurment and definition. I W. Burniat, T. Cole, I. Lissau & E. Poskitt (Red.), Child and adolescent obesity (s. 3-27). Cambridge: Cambridge university press. Dahlborg-Lyckhage, E. (2006). Att analysera diskurser. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s ). Lund: Studentlitteratur. Eisenberg, M. E., Neumark-Sztainer, D., & Story, M. (2003). Association of Weight- Based Teasing and Emotional Well-being Among Adolescents. Arch Pediatric Adolescent Medicine. 157, Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s ). Lund: Studentlitteratur. Gillis, L., Kennedy, L., & Bar-Or, O. (2006). Overweight children reduce their activity levels earlier in life than healthy weight children. Clinical Journal of Sport Medicine, 16 (1), Golsäter, M., Enskär, K., Lingfors, H., & Sidenvall, B. (2009). Health counselling: parentoriented health dialogue an innovation for child health nurses. Journal of Child Health Care, 13(1), Hillman, O. (2007). Skolhälsovård introduktion och praktisk vägledning. Stockholm: Gothia förlag. 14

19 Howard, K. (2007). Childhood overweight: Parental perceptions and readiness for change. The Journal of School Nursing, 23(2), Huus, K. Ludvigsson, J. F., Enskär, K., & Ludvigsson, J. (2007). Risk factors in childhood obesity findings from the all babies in southeast Sweden (ABIS) cohort. Acta Paediatrica, 98, International Councill of Nurses, (ICN), Svensk Sjusköterskeförening (SSF), Stockholm Hämtad Remisser/Publikationer/Etik/ICNs-etiska-kod/. Jansson, A., & Danielsson, P. (2003). Överviktiga barn- en handbok för föräldrar och proffs. Uddevalla: Media Print. Kelly, L., & Patterson, B. (2006). Childhood nutrition: Perceptions of caretakers in a lowincome urban Setting. The Journal of School Nursing, 22(6), Konventionen om barnets rättigheter (2002) Artikel 24, Regeringskansliet, UD info. von Kries, R., Toschke, AM., Wurmser H., Sauerwald, T., & Koletzko, B. (2002). Reduced risk for overweight and obesity in 5- and 6- year old children by duration of sleep a cross sectional study. International Journal of Obesity, 26, Larsen, L., Mandleco, B., Williams, M., & Tiedeman, M. (2006). Childhood obesity: Prevention practises of nurse practitioners. Journal of the American Acedemy of Nurse Pactitioners, 18, Lingfors, H., Lindström, K., Persson, L-G., Bengtsson, C., & Lissner, L. (2003). Lifestyle changes after a health dialogue. Scand Journal of Primary Health Care, 21, Lissau, I., Burniat, W., Poskitt, E., & Cole, T. (2002). Prevention I W. Burniat, T. Cole, I. Lissau & E. Poskitt (Red.), Child and Adolescent Obesity (s ). Cambridge: Cambridge university press. Ludvigsson, J., Huus, K., Eklöv, K., Klintström, R., & Lahdenperä, A. (2007). Fasting plasma glucose levels in healthy preschool children: effects of weight and lifestyle. Acta Peadiatrica, 96, Ludwig, D., Peterson, K., & Gortmaker, S. (2001). Relation between consumption of sugarsweetened drinks and childhood obesity: a prospective, observational analysis. The Lancet, 357, Lumeng, J., Somashekar, D., Appugliese, D., Kaciroti, N., Corwyn, R., & Bradley, R. (2007). Shorter sleep duration is associated with increased risk för being overweight at ages 9 to 12 years. Pediatrics, 120, Löndahl, C. (2007). Fetma vår nya folksjukdom? Stockholm: Forskningsrådet för Arbetslivet och socialvetenskap, FAS. Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E., & Sundelin, C. (2009). Barnhälsovård att främja barns hälsa. Stockholm: Liber. 15

20 Magnusson, M. B., Hulthèn, L., & Kjellgren, K. I. (2005). Obesity, dietary pattern and physical activity among children in a suburb with a high propotion of immigrants. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 18, Marcus, C. (2007). Övervikt och fetma. I T. Lindberg & H. Lagercrantz (Red.), Barnmedicin (s ). Lund: Studentlitteratur. Nelson, A., Carpenter, K., & Chiasson, M. A. (2006). Diet, activity, and overweight among preschool-age children enrolled in the special supplemental nutrition program for women, infants and children (WIC). Preventing Chronic Disease, 3(2), 49: Nichols, M., & Livingston, D. (2002). Preventing Pediatric Obesity: Assessment and Managment in the Primary Care Setting. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners. 14,(2), Nowicka, P., & Flodmark, C-E. (2006). Barnövervikt i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Orem, D. (2001). Nursing: Concepts of Practice. St. Louis, Missouri: Mosby Inc. Rolland-Cachera, M-F., & Bellisle, F. (2002). Nutrition. I W. Burniat, T. Cole, I. Lissau & E. Poskitt (Red.), Child and Adolescent Obesity (s ). Cambridge: Cambridge university press. Schwimer, J. B., Burwinkle, T. M., & Varani, J. W. (2003). Health Related Quality of Life of Severly Obese Children and Adolescents, JAMA 14, Strauss, R., & Knight, J. (1999). Influence of the home environment on the development of obesity in children. Pediatrics, 103 (85), 1-8. Strauss, R. (2002). Childhood obesity. Pediatric Clinics of North America, 49 (1), Swallen, K., Reither, E., Haas, S., & Meier, A. (2005). Overweight, obesity, and healthrelated quality of life among adolescents: The national longitudinal study of adolescent health. Pediatrics, 115, Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad Taveras, E., Rifas-Shiman, S., Oken, E., Gunderson, E., & Gillman, M. (2008). Short sleep duration in infancy and risk of childhood overweight. Arch Pediatric Medicine, 162 (4), Tyler, D., & Horner, S. (2008). Family-centered collaborative negotiation: A model for facilating behavior change in primary care. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 20,

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m²

REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m² Runda Barn -teamet 1 Emma 14.5 år REMISS April 2013 pga fetma, BMI 41 kg/m² Familj : Ärftlighet: Födelse Föräldrar separerade Bor i lägenhet med mor, äldre syster + hennes dotter Diabetes hos mormor Fetma

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Kicki Wickberg Landstinget Västernorrland Ledningsstaben, folkhälsocentrum 871 85 Härnösand Tel: 0611-800 57 kicki.wickberg@lvn.se

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten

Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten Pressmeddelande 17 juni Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten Fyra av tio manliga anställda i Stockholms län, 40 procent, äter inte frukt varje dag. Tre av tio män, 29 procent, äter inte heller

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde? Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. Ett manifest från Friskis&Svettis för att öka barns rörelse. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. maj 2012 Att barn rör

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun.

för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun. Handlingsplan för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun. Skolhälsovården Christina Dahlbom Maria Håkansson Maria Lindberg Katrine Sandström Bodil Wejletorp 080114

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Kost och motion för allmänheten Jacob Gudiol, Blekinge landsting 2014

Kost och motion för allmänheten Jacob Gudiol, Blekinge landsting 2014 Kost och motion för allmänheten Jacob Gudiol, Blekinge landsting 2014 Kort om mig Leg. Fysioterapeut Fd. elitfotbollsspelare Nästan Civilingenjör* Driver Traningslara.se Årets hemsida 2012 inom träning

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Västerbottens Hälsoundersökningar FOKUS PÅ MAT

Västerbottens Hälsoundersökningar FOKUS PÅ MAT Västerbottens Hälsoundersökningar Erfarenheter från befolkningsbaserat förebyggande arbete. FOKUS PÅ MAT Margareta Norberg, MD, PhD Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, Epidemilogi och Global

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA LÅT DIN HUND LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? Rätt hull är en förutsättning för din hunds hälsa och välbefinnande Hundar lagrar sina överflödiga fettreserver

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer