Rapport JÄMT i Vårgårda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport JÄMT i Vårgårda"

Transkript

1 Rapport JÄMT i Vårgårda

2 Förord Vi kan med stor glädje konstatera att under 2013 har jämställdhetsarbetet tagit ett stort kliv framåt i Vårgårda kommun vilket bland annat möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från SKL. För Vårgårda kommun är det oerhört viktigt att detta arbete utvecklats under året då det är en del i vårt kvalitetsarbete. Liksom många andra kommuner vill Vårgårda kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och då måste det finnas ett jämställdhetsarbete som är på riktigt. Vårgårda kommun precis som övriga kommuner i landet står inför stora framtida utmaningar. En sådan utmaning är den demografiska utmaningen. Ska kommunen kunna attrahera unga människor att arbeta inom omsorgen eller andra delar av kommunen krävs det att vi erbjuder heltidstjänster. Det är viktigt både för jämställdheten och kvaliteten. Under året har personalens kunskap ökat genom att olika jämställdhetsutbildningar har nått ut till samtliga medarbetare i Vårgårda kommun. För att ge en ökad förståelse om vad jämställdhet innebär har vi använt oss av traditionella föreläsningar men även alternativa metoder med rollspel, sketcher, interaktiva metoder och workshops. Andra viktiga delar i kommunens jämställdhetsarbete under året har varit att ta fram könsuppdelad statistik. Denna statistik finns nu med i kommunens styrdokument och kommer årligen följas upp vilket fortsättningsvis kommer att vara en viktig parameter för en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Vidare har en checklista tagits fram för att analysera beslutsunderlagen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Avslutningsvis kan konstateras att Vårgårda kommun tagit viktiga steg för att öka takten i jämställdhetsarbetet. Detta viktiga arbete kommer nu drivas vidare av förvaltningens kvalitetschef och förvaltningsledning. Under början av 2014 kommer samtliga chefer i kommunen att få ytterligare utbildning i jämställdhet för att de ska få förutsättningar att driva arbetet vidare. Sammantaget finns idag hos personal en större medvetenhet om jämställdhetsproblematiken men även verktyg för att successivt komma till rätta med den ojämställdhet som finns inom olika områden. Vårgårda Lasse Björkqvist Kommunchef

3 Sammanfattning Syftet med att deltaga i projektet JÄMT I VÅRGÅRDA har varit att integrera jämställdhet i styrningen samt att ge ökad kunskap och förståelse om jämställdhet med fokus på att bekämpa stereotyper och könsrelaterat våld och jämställdhetsanalyser. Genom att implementera artiklarna 6, 11, 22 i handlingsplan/styrkort för jämställdhet enligt CEMR deklarationen har projektet som mål att gå från strukturell jämställdhet till reell jämställdhet. Detta är ytterst ett uppdrag från kommunfullmäktige som kommunstyrelsen fått i uppdrag att konkretisera. Genom projektet JÄMT I VÅRGÅRDA och tack vare de medel som kommunen beviljats för jämställdhetsintegrering av verksamheten har nu arbetet tagit ett rejält steg framåt. Genom att arbeta med jämställdhetsmål både inom förvaltning och politik och att de följs upp, könsuppdelad statistik och checklista för jämställdhetsanalyser finns goda möjligheter att nå en Hållbar Jämställdhet. Viktigt är att fokus hålls på ett fortsatt arbete med de frågor som rör jämställdhetsintegrering både av förvaltningen och av politiker för att bibehålla och utveckla det arbete som lagts ner i projektet JÄMT I VÅRGÅRDA. Resultat: Könsuppdelat individbaserad statistik på övergripande nivå i organisationen Könsuppdelad statistik finns som nyckeltal i verksamhets- och delårsbokslut med en analys med jämställdhetsperspektivet Checklista för jämställdhet finns och ska användas inför beredning av politiska ärenden. Politiska jämställdhetsmål finns i verksamhetsplan Förvaltningens jämställdhets mål finns i verksamhetsplan. Jämställdhetsperspektivet finns med som en del i arbetet med LEAN.. Artikel 6, 11, 22 enligt CEMR har genom projektet arbetats in i verksamheten Granskning av minst två elektroniska produkter per år sker ur ett jämställdhetsperspektiv. Granskning av minst två dokument, policys, handlingsplaner per år sker ur ett jämställdhetsperspektiv Utbildat utbildare för personal om våld i nära relationer som under 2014 ska utbilda medarbetare på arbetsplatsträffar

4 Utbildat all personal i jämställdhet under två timmar av LEAN-dagen där en ökad förståelse om vad jämställdhet innebär gett en öppen diskussion och reflexion över det egna arbetet och hur det kan se ut på olika arbetsplatser.. All personal har fått kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet på arbetsplatsträffar där SKL:s jämställdhetsfilm visats. Möjlighet till reflektion och diskussion om arbetet på de egna arbetsplatserna har getts. Här är tanken att via exempelvis chefer, arbetsmiljöronder, fackliga företrädare lyfta fram brister i jämställdhet till högre nivåer i organisationen för att genomlysas och på sikt genom verksamhetsförbättringar arbetas vidare med för att rättas till. Effekter En ökad kunskap och insikt finns nu i organisationen om att ett arbete med jämställdhetsintegrering är ett strategiskt kvalitetsarbete som i förlängningen innebär en rättvisare fördelning av resurser. Att se effekter av jämställdhetsintegrering tar ofta lång tid. Den effekt som blivit tydlig är att medvetenheten i organisationen ökat om nyttan av att använda könsuppdelad statistik. En förståelse finns nu att det är en grund i jämställdhetsarbetet att kunna könsuppdela individbaserad statistik för att kunna gå vidare och göra analyser. Men också att det går att tolka statistiken på ett annat sätt när man som exempel istället för elever sätter flickor och pojkar som parametrar. I Vårgårda har konstaterats att det finns en stor skillnad på meritvärdena mellan flickor och pojkar som studerar på gymnasiet. Pojkarna har 18% sämre meritvärden en flickor. Som effekt av resultatet har ett aktivt arbete påbörjats för att nå en mer jämn kunskaps inhämtning för både flickor och pojkar med målet att höja meritvärdena. En analys görs också av grundskolans flickor och pojkars meritvärden. Syfte identifiera och se om det finns skillnader definiera problemet och att sätta åtgärder tidigt för att stötta kunskaps inhämtningen.. Genom att införa kostnad per brukare inom omsorgen finns nu möjlighet att gå in och genomlysa verksamheten på detalj nivå. Här finns möjlighet att könsuppdela all statistik på kvinnor och män. Analys har visat att inom omsorgen föreligger inga områden för närvarande där det förekommer stor skillnad på jämställdhet. Det finns en smärre differens inom något område där uppföljning sker. Resultatet i att dela upp statistiken kostnad per brukare visar att verksamheten inom omsorgen håller god jämställdhet

5 Analys under två år har gjorts ur ett könsperspektiv av hur skolan remitterar flickor och pojkar med särskilda behov för vidare utredning till Centrala Elevhälsan. Resultatet visar att 30% flickor och 70% pojkar har in remitterats under mätperioden. Varför ser det så här ut? Har flickor en annan problembild som inte är så tydlig? Eller har skolpersonal rätt indikatorer när en bedömning görs av vad som ses som specifika problem att gå vidare med? Ska elevhälsan utarbeta analyser och utarbeta tydligare indikatorer? Detta resultat är signifikant med forskares resultat inom detta område och siffrorna ligger inom det resultat forskare funnit. Men ur ett jämställdhetsperspektiv med en analys om fördelning av resurser så är detta ett viktigt område att fundera vidare över.

6 Innehåll Bilagor Förord...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...7 Beviljade medel...9 Resultat...9 Programmål och utfall...10 Genomförande...16 Organisation...18 Budget...19 Hållbarhet...19 Utbildning och kommunikationsarbetet...20 Utvärdering och lärdomar...25 Bilaga 1 Referens och lästips, litteratur Bilaga 2 Referenser och lästips, litteratur Bilaga 2 Handlingsplan/styrkort för jämställdhet

7 Bakgrund Sveriges jämställdhetspolitik övergripande mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En förutsättning för detta är att kvinnor och män ges lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden (www.regeringen.se ) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vårgårda kommun har i sitt politiska måldokument Vision 2018 angett följande: Skola: En jämställd skola och vägen dit är ett aktivt arbete med jämställdhet. Boende: 700 nya attraktiva lägenheter/bostäder där jämställdhetsperspektivet skall beaktas i all bostadsplanering. Konkurrentkraftigt näringsliv: I arbetet med program och verkställighet skall jämställdhetsperspektivet beaktas. SKL har beviljat Vårgårda Kommun projektmedel som stöd för ett arbete med jämställdhetsintegrering av verksamheten. Detta har skett inom projektet JÄMT I VÅRGÅRDA som pågått under perioden En 40% anställning av projektledare har ingått. Parallellt har Vårgårda Kommun arbetat med att implementera arbetssättet LEAN Lärande Kultur & Hälsosamt Arbetssätt finansierat av ESF-rådet där även en 10 % tjänst som jämställdhetskoordinator med uppdrag att bevaka att ett jämställdhetsperspektiv ingått i implementeringsarbetet. Samordning genom att samma person anställts i de båda projekten. Under hösten 2011 har en enkät gått ut till samtliga anställda. Svarsfrekvens var att 516 svar kom in (52%). Fråga Vi har i min arbetsgrupp fört en dialog om jämställdhet gentemot medarbetare och brukare fick ett förhållande lågt genomsnitt vid analys av svaren. Både chefer/arbetsledare och övriga anställda beskrev att frågan nästan aldrig tas upp. Flera av de som besvarat enkäten anser att det är viktigt med jämställdhet Kommunfullmäktige beslutade att underteckna Europeisk deklaration om jämställdhet för kvinnor och män på lokal och regional nivå CEMR- deklarationen. Ett politiskt dokument och instrument för arbetet med jämställdhet som tagits fram av Europeiska kommun- och Regionförbundens samarbetsorganisation (CEMR). Deklarationen går ut på att de kommuner som undertecknat dokumentet ska arbeta med jämställdhet. De sex grundläggande principerna och de trettio artiklarna i deklarationen utgör riktlinjer och fungerar som verktyg och inspirationskälla i arbetet med jämställdhet. Kommunstyrelsen beslutade att konkretisera jämställdhetsarbetet i kommunen samt att utse en styrgrupp. Det beslutades att jämställdhetsarbetet i första hand skulle inriktas mot tre artiklar: Artikel 6 Bekämpa stereotyper. ska bedrivas av förtroendevalda. Artikel 11 Arbetsgivarrollen ska bedrivas inom samverkanssystemet Artikel 22 Könsrelaterat våld Arbetet ska bedrivas vid arbetsplatsträffar.

8 För att konkretisera uppdraget valdes en grupp där det ingick arbetsgivare representanter, fackliga och politiska förtroendevalda. Styrgrupp för Jämställdhet, CEMR-gruppen I styrgruppen för jämställdhet ingick följande deltagare från start: Margaretha Rehn och Gun Rydetorp personalavdelningen, Anneli Mattsson Kommunal och Tobias Stenekull Lärarförbundet fackliga företrädare och Maria Utter Fredin (fp), Per Johansson(s) samt Anneli Hermansson(c) som valdes till styrgrupps ledare i egenskap av kommunens Jämställdhetsansvariga politiker. Vårgårda kommun undertecknade CEMR- deklarationen tidigt. Under arbetets gång med att uppfylla uppdraget deltog gruppen i ett flertal aktiviteter som föreläsningar, utbildningar, studiebesök. Tillsammans med Bollebygd, Borås, Tranemo, Marks kommuner deltog Vårgårda kommun i projektet Att hålla balansen Hållbar Jämställdhet i Sjuhärad där Vårgårda kommun genomlyste fem medborgarprocesser. Initiativ till ansökan i HÅJ 1 (program för Hållbar Jämställdhet, SKL) ) skedde i samband med en personalchefsträff i Sjuhäradsförbundet. En av deltagarna i CEMR-gruppen Margareta Rehn, personalchef deltog på mötet och såg att det gick i linje med Vårgårda kommuns Jämställdhetsarbete. I utvalda delar av kommunens verksamhet gjordes analyser av jämställdhet i olika medborgarprocesser. Det handlade allt från servicen i konsument rådgivning till aktiviteter inom barnomsorgen. Projektdeltagarna, som tidigare trott att de arbetat jämställt, upplevde att de genom utbildningsinsatser fick verktyg att jämställdhetsanalysera sin egen verksamhet samt en bättre medvetenhet om jämställdhet. De tog på sig jämställdhetsglasögonen. Då möjlighet gavs att ansöka om ytterligare togs initiativ till ansökan HÅJ 2 (program för Hållbar Jämställdhet, SKL))av CEMR-gruppen. En positiv erfarenhet från HÅJ 2 gjorde att gruppen insåg vilken inspiration och vilket mervärde det skapar att arbeta i projektform med jämställdhet. Till hjälp tog gruppen kommunsekreterare Hampus Haga som hjälpte till med att formulera ansökan. Samtidigt gjordes en SWOT- analys och målformuleringar. Styrgruppen för jämställdhet gjorde en inventering av kommunens jämställdhetsarbete tillsammans med det uppdraget som gruppen blivit ålagd av Kommunstyrelsen att konkretisera. Den andra delen ansökan till HÅJ 2 har varit kommunövergripande. MÅL 1 Ökad kunskap och förståelse om jämställdhet med fokus på att bekämpa stereotyper och könsrelaterat våld och jämställdhetsanalyser. MÅL 2 Integrera jämställdhet i styrningen Jämställdhetsplanen är en viktig del i kommunens vision om ett hållbart samhälle. Målet med utvecklingsarbetet har varit att förverkliga kommunens handlingsplan/styrkort för jämställdhet enligt CEMR- deklarationen och att arbeta in artikel 6, 11, 22 enligt den europeiska jämställdhetsdeklarationen för kvinnor och män på lokal och regional nivå. Det har inneburit att synliggöra faktiska förhållanden, analysera resultatet ur ett jämställdhetsperspektiv som grund för beslut och åtgärder. Jämställdhet ska

9 integreras i styrningen och jämställdhetsperspektivet medvetandegöras i hela organisationen genom styrning och uppföljning. I och med beviljandet av HÅJ 2-medel till Vårgårda kommun via projektet JÄMT I VÅRGÅRDA fick nu Vårgårda kommun möjlighet att gå från teori till verklighet. Det jämställdhetsarbete som man tidigare kunnat se embryot till fick nu tack vare SKL- finansiering en möjlighet att växa. Innehållet i handlingsplan/styrkort för jämställdhet kunde till stor del tack vare detta projektet förverkligas. Beviljade medel HÅJ 1, 2010 var ett samverkansprojekt mellan 5 kommuner och hette Hållbar Jämställdhet i Sjuhärad beviljades totalt kronor En del av dessa medel förbrukades inte utan återlämnades. Projektledare var Carola Samuelsson Borås. HÅJ 2 JÄMT I VÅRGÅRDA beviljades kr kr. Av dessa medel har 40% gått till projektledares lön. Resultat Innan Vårgårda Kommun beviljades medel från SKL till utvecklingsarbete såg jämställdhetsarbetet ut enligt nedanstående. Vårgårda kommun har jämställdhetsplan enligt det ansvar som kommunen har som arbetsgivare och som finns uttalat i diskrimineringslagstiftningen. Den innefattar ett antal olika mål och åtgärder för att nå målen. Kopplingar finns också till andra andra antagna dokument. Vårgårda kommun har en politiskt utsedd jämställdhetsansvarig politiker. Kommunfullmäktige undertecknade CEMR.-deklarationen europeisk jämställdhetsplan för kvinnor och män på lokal och regional nivå Kommunstyrelsen beslutade 2008 att en Styrgrupp för jämställdhet skulle tillsättas som valt att kallas för CEMR-gruppen med syfte att i första hand konkretisera de tre artiklarna 6, 11, 22 i den europeiska jämställdhetsplanen för kvinnor och män på lokal och regional nivå och att arbeta fram en handlingsplan / förslag till styrkort för jämställdhet. Denna grupp arbetade med att ta fram en handlingsplan/styrkort i jämställdhet när möjlighet fanns att ansöka om medel till HÅJ 1 vilket gjordes tillsammans med fyra andra Sjuhärads kommuner. Under 2010 pågick Hållbar Jämställdhet i Sjuhärad och Vårgårda var med och fem medborgarprocesser i Vårgårda kommun genomlystes i och med detta projekt. Under 2011 fanns möjlighet att gå in med en ny ansökan till SKL om nya HÅJ- medel. Först kontaktades de övriga fyra tidigare kommuner som samverkat i tidigare projekt.. Det fanns inte gemensamt intresse att fortsätta med en ny ansökan tillsammans. Då valde Vårgårda att gå in med en egen ansökan. Denna ansökan beviljades inte. CEMR- gruppen fortsatte sitt arbete med att arbeta fram handlingsplan/styrkort för jämställdhet som blev antagen av Kommunstyrelsen och av Kommunfullmäktige

10 Under 2012 fick SKL beviljat ytterligare 15 miljoner kr till olika jämställdhetsprojekt inom HÅJ- programmet. Av de tidigare ansökningarna som fått avslag under 2012 års fördelning av projektmedel valdes de som ansågs ha störst förutsättningar ut. Vårgårda kommuns ansökan om JÄMT I VÅRGÅRDA var ett av de projekt som beviljades medel av de nya HÅJ pengarna. Förutsättningar var att programmålen skrevs om för att passa bättre in på projektförutsättningarna från SKL. Kontakt hölls med programansvarige Marie Trollvik som tidigt under våren godkände de nya programmålen. Detta var ursprungsläget när Vårgårda Kommun gick in i det SKLfinansierade projektet JÄMT I VÅRGÅRDA. Programmål och utfall Vårgårda kommuns ansökan bestod av två MÅL. MÅL 1 Ökad kunskap och förståelse om jämställdhet med fokus på att bekämpa stereotyper och könsrelaterat våld och jämställdhetsanalyser MÅL 2 Integrera jämställdhet i styrningen I vår ansökan var vi ambitiösa och satte upp många indikatorer och insatser. Vi upplever ändå att våra huvudmål är uppnådda i och med projektet. Däremot är inte alla resultatet på utfall och undermål i form aktiviteter helt uppnådda. Det vi lyckas bra med är att ge alla våra medarbetare utbildning i jämställdhet. Vi har även haft utbildning för förtroendevalda i jämställdhet. Att samverka mellan LEAN projektet och JÄMT I VÅRGÅRDA har visat sig vara en framgångsfaktor. Utbildning om nyttan av könsuppdelad statistik där vi anlitat SCB föreläsare har också varit en ögon öppnare för många chefer och förtroendevalda. Att använda sig av SKL:s startfilm om jämställdhet har bidragit till att många fått en ökad förståelse om bredden av begreppet jämställdhet. Filmen har använts på arbetsplatsträffar och vid kompetensutvecklings dagar. Den har kombinerats med en efterföljande diskussion om jämställdhet och möjlighet till egna reflektioner. Många intressanta samtal har utvecklats och goda idéer har lyfts upp. Det kommer att bli en god måluppfyllelse fast med viss förskjutning i tid med vår satsning på utbildare i Våld nära relationer med syfte att i sin tur vidareutbilda medarbetare på arbetsplats träffar. Vår ambitionsnivå är att nå ut till merparten av våra arbetsplatser. Skillnaden är att i samband med att vi försökt att lära ut och ge en ökad kunskap om jämställdhet i våra utbildningar att nu hörs ofta röster från vår personal att de upplever att de fått en ny medvetenhet om jämställdhet..

11 Kunskapen är något som medarbetarna berättar att man tar med sig i sitt arbete. Jämställdhetsglasögonen sätts på. Enkäten som gjordes hösten 2011 visade på brister inom kunskap och om att jämställdhet inte diskuterades i någon större utsträckning på arbetsplatser. Genom projektet har en del av dessa kunskapsluckor fyllts på och jämställdhet diskuteras på arbetsplatser. Aktiviteter Mätetal Mål Resultat Andel av kommunens medarbetare som deltagit I 2 timmars utbildning om jämställdhet 100,00% 100,00% Andel timmar som lean-coacher utbildats om jämställdhet. Andel enheter där jämställdhet tagits upp som särskilt tema på arbetsplats Antal granskade kommunövergripan de styrdokument Antal granskade elektroniska produkter Antal genomförda föreläsningar kampanjer och events Utbildning del av dag Minimum en gång per år Minimun två stycken per år Minimum två stycken per år Antal deltagare redovisas per tillfälle och fördelat per kön. Även förtroendevalda 100,00% 100,00% 100,00%!00 % Fullföljt 100% Fullföljt 100 % Inom olika delar är måluppfyllelsen 100 %. Där är också uppdelning gjord på kön och antal. Inom andra lägre. Svårt att redovisa alla per antal och kön. Alla föreläsningarna vänder sig inte till samtliga anställda. Fullföljt 100 % Fullföljt 100 % Inom olika delar finns en måluppfyllelse på 100% Där är också uppdelning gjord på antal och kön. Svårt att redovisa utfallet på denna punkt på detta sätt då alla föreläsningar inte vänder sig till samtliga anställda. Antal av kommunens medarbetare som deltagit vid utbildningstillfälle I kvinnofridsfrågor statistik Mål: 30 % deltagande Mål:Minskning av brott. MÅL 30% deltagande. Personal inom socialtjänst och förskola har fått undervisning I kvinnofridsfrågor. Nu utbildas 16 utbildare I våld i nära relationer. Dessa ska under 2014 utbilda övriga medarbetare på arbetsträffar där ökad kunskap ska En utbildningsinsats pågår i våld i nära relationer som kommer att ha en betydligt högre måluppfyllelse än de 30 % vi hade som mål 2013.

12 nå ut till både medarbetare och i och med detta nå ut även till medborgarna. Andelen könsuppdelad statistik i uppföljning av verksamheternas resultat Mål 2013: 60 % Information/utbildn ing till nyckelpersoner om hur statistik ska redovisas. Insamling av könsuppdelad statistik. Redovisningen är ännu inte klar. Allt fler områden har könsuppdelad statistik. Inom skolan där mycket statistik rapporteras in I KOLADA, personalavdelninge n där man också redovisar I JÄMIX, Kostnad för brukare där statistik redovisas per kön inom omsorgen och i budgetarbetet har ett stort antal nyckeltal lyfts fram som kommer att redovisas per kön. Redovisning är ännu inte klar. Men allt fler områden är könsuppdelade I förvaltningen. Andel brukarundersöknin gar som kommunen ansvarar för där resultatet redovisas uppdelat på kön MÅL 100% 2013 Brukarundersöknin gar utformas för att kunna redovisa resultatet per kön I de fall vi i kommunen kan påverka att det går att könsuppdela görs det. Av olika andra faktorer fungerar det inte alltid därför är det svårt att ange måluppfyllelse Kommunen har som utgångspunkt att könsuppdela brukarundersökninga r men I de fall där andra aktörer eller faktorer spelar roll är det inte alltid möjligt att könsuppdela alla brukarundersökninga r. MÅL 100% men ej helt möjligt att uppfylla detta mål. Antal ärenden I Kommunstyrelsen där jämställdhetsperspe ktivet finns med. MÅL % Jämställdhetspersp ektivet ingår I beredning av ärenden. Checklistor används I ärendeprocess Utfallet är ännu inte klart för året. Troligtvis kommer nivån att ligga lägre än 50 % Utfallet ännu inte klart för året. Troligtvis kommer nivån att ligga lägre än 50 % (SKL/HÅJ) Andel ärenden I Myndighetsnämnd Bygg och Miljö där jämställdhetsperspe ktivet finns med Mål % Jämställdhetspersp ektivet ingår I beredning av ärenden. Checklistor används I ärendeprocessen Ej uppnått mål Ej uppnått mål

13 (SKL/HÅJ) Andelen ärenden I Myndighetsnämnd Lärande och Omsorg där jämställdhetsperspe ktivet finns med. MÅL 2013:50% Jämställdhetspersp ektivet ingår I beredning av ärenden. Checklistor används ärendeprocent (SKL/HÅJ) Ej uppnått mål Ej uppnått mål Under senhösten 2012 såg vi att vi inte skulle kunna uppnå alla målen och kontakt togs med SKL för att revidera projektplanen. Den nya projektplanen beviljades av Marie Trollvik programansvarig på SKL för HÅJ programmet. Vi har trots goda intentioner och ett stort nedlagt arbete ej lyckats med att få igång ett fungerande arbete i två mål.. Det är de båda myndighetsnämnderna som vi inte kunnat att få arbetet med användandet av checklista för jämställdhet inför ärenden till politiken att fungera. Här ingår bland annat mycket delegeringsärenden. Under projektets gång har projektledningen sett att detta område inte har varit framkomligt i nuläget. En avgränsning borde gjorts i projektet. Projektledningen borde ha tagit beslutet att vänta med att arbeta in check-lista för jämställdhet i myndighets nämnder. Här måste den nya organisationen få sätta sig och nyanställd personal få ny basutbildning och möjlighet att arbeta in nya rutiner. Det är svårt att få en korrekt bild av måluppfyllelsen om hur mycket man använder checklista för jämställdhet i ärenden som bereds innan de ska vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vi håller på att arbeta in ett system i ärende bladet som gör att vi kan följa ärendet på ett tydligare sätt. Det ska vara tydligt utmärkt i ärendet om checklista för jämställdhet använts. Vi måste nu gå in och titta manuellt på våra ärenden. Det går inte att läsa av de ärenden som är könsneutrala. Vi når inte vår måluppfyllelse. Ett fortsatt aktivt arbete måste fortsätta efter projektet är avslutat med denna fråga. Tydligare anvisningar måste arbetas fram om hur analysarbetet ska utföras.. Ett angeläget område att arbeta vidare med för att lyckas med att uppnå en hållbar jämställdhet. I den mån vi kan påverka själva ska våra brukarundersökningar ha könsuppdelad statistik. En del undersökningar påverkas av andra externa faktorer och där kan vi inte alltid bestämma detta själva. Tidsmässigt kan vi se efteråt att vi var för optimistiska. Det tar tid att genomföra förändringar i en kommun. Att sedan mäta effekterna tar ännu längre tid. När vi införde rutiner att vi skulle använda checklista för jämställdhet förstod vi inte att det är olika datauppgifter och system som ska fungera ihop. Det kan ligga mycket arbete bakom att få olika datasystem att samarbeta med varandra. Detta har varit ett av de hinder vårt projekt råkat ut för. En värdeflödes process inom LEAN -projektet har belyst ett ärendes gång. Många mötestimmar och möten i olika konstellationer. Data avdelningen har

14 arbetat tillsammans för att hitta en lösning. Nu har positiva besked getts om att det snart ska kunna fungera med det problem projektet har lyft fram. För många olika aktiviteter. Bättre att ha färre aktiviteter. Att istället fokusera mer på att hitta varaktiga lösningar på ett par olika områden. Det har varit ett stressmoment i projektet att försöka få de olika aktiviteterna att få sin måluppfyllelse. Tidsperspektivet från process till effekt vid jämställdhetsintegrering. När det gäller en kommun och hur man arbetar med exempelvis års hjul tar det tid att få fram alla formella beslut från politisk ledning och till genomförande på förvaltningsnivå. Här är det ett års perspektiv eller två års perspektiv som kan vara aktuella. Då är det svårt att kunna rapportera effekter av resultat i en rapport när det är först 2014 vi kan se och ta del av det. När vi inte får fram könsuppdelad statistik i våra nyckeltal för en analys förrän vid årsskiftet. Men detta betyder inte att projektet inte varit lyckosamt utan att den här typen av verksamhetsförändringar tar tid. Genom att bygga in dessa nya förutsättningar som exempelvis könsuppdelad statistik innebär så har vi lagt grunden för att kunna göra en köns konsekvens analys. Vi tror att det under 2014 tack vare utvecklingsarbetet kommer att ges förutsättningar att skapa jämställdhet i olika delar av verksamheten. JÄMT I VÅRGÅRDA har genom olika utbildningsinsatser ökat medvetenheten om vad jämställdhet innebär. Medarbetare har lyft fram olika jämställdhetsproblem där en del av det material som kommit fram har lyfts vidare till budgetprocess eller arbetsmiljörond. Flera medarbetare har lyft fram att de tycker löner är orättvisa. En ny arbetsvärdering håller på att ses över i kommunen. Att flera anställda har en lägre tjänstgöringsfaktor än de önskar är också en fråga som berör jämställdhet. De som önskar att gå upp i tid får anmäla intresse att de är intresserade av en högre tjänstgöringsfaktor. Detta är något som personalavdelning och fack tillsammans tittar över vid nya tjänster och vikariat som utlyses. Där ser man över om det är möjligt att kunna beakta denna fråga. Exempel på något som på sikt kan bli bättre för flickor och pojkar är att genom att titta över meritvärden och att könsuppdela dom kan vi se skillnader i betyg. Vi har noterat att pojkar på gymnasiet har i genomsnitt 18% sämre meritvärden än flickor. Genom att identifiera och analysera området håller ansvariga inom verksamhetsområdet gymnasium och grundskolan på och tittar efter långsiktiga lösningar, identifiera och arbeta med att vända negativa attityder till studier för att förbättra kunskaps inhämtningen hos både flickor och pojkar. Målet är att meritvärdena ska höjas. Inom den centrala elevhälsan har man att tittat på in remittering av ärenden ur ett könsperspektiv under två år. Ett konstaterande har gjorts att det är 30% av ärendena som gäller flickor och 70%av ärendena som gäller pojkar. Är detta rätt bild av den verkliga situationen? Har vi på oss rätt glasögon eller missar vi våra flickor och att gå vidare med deras bekymmer?hur ser våra indikatorer ut vid in remitteringen? Frågor att gå vidare med och fundera kring.

15 Att vi lyfter in jämställdhets perspektivet i ärenden till politiken medför att på sikt kommer våra kommunmedborgare att få en rättvisare och mer jämställd fördelning av resurser i kommunen. Genom att Vårgårda kommun arbetar med kostnad för brukare inom omsorgen ges möjlighet att dela upp kostnader könsuppdelat och göra en analys om hur det ser ut ur jämställdhetssynpunkt för brukaren.

16 Genomförande Projekt start av JÄMT I VÅRGÅRDA som kan definieras som ett internt förändringsarbete. Som projektledare 40% anställdes Anneli Hermansson. Parallellt behövdes en jämställdhetskoordinator på 10% till LEAN-projektet. Dessa två uppdrag lades ihop till en 50 % anställning. Då bägge projekten har löpt parallellt och det ena projektet har haft som mål att arbeta med jämställdhetsintegrering och det andra att beakta jämställdhets inom alla områden har detta setts som en framgångsfaktor. Genom att ha samma person på dessa uppdrag har man kunnat göra samordningsvinster i båda projekten. Projektmodell: Initiering av projektet Planering Genomförande Avslut Effekt hemtagning Initialt fick målen göras om. Fokus i de nya programmålen skulle ligga på jämställdhetsintegrering. Under början på våren 2012 blev de nya programmålen godkände för JÄMT I VÅRGÅRDA godkända av programansvarig Marie Trollvik SKL. Initialt skedde arbetet tillsammans med personalchef och CEMR-gruppen. Under de två övergripande målen fanns undermål eller aktiviteter som var uppsatta tillsammans med olika mätetal. Detta var uppskattade värden som bedömdes vara realistiska att uppnå inom projektet. Till mål, undermål, aktiviteter fanns kostnadsförslag och tidsram. UPPDRAG TID KOSTNAD Dessa parametrar har varit de som fokus legat på under genomförandefasen. Ansökan om medel till jämställdhetsintegrering av HÅJ- programmet har innehållit olika fakta om Vårgårda kommuns tidigare jämställdhetsarbete och här har också en SWOT analys gjorts. Här fanns också det politiska uppdraget som KS gett att konkretisera artiklarna 6, 11, 22 i styrkort/handlingsplan för jämställdhet enligt CEMR deklarationen..detta kan liknas vid en projektbeställning i och med att det är en uppdragsbeskrivning. Behov, nytta, projektmål där resultat, tid, kostnaderna fanns beskrivna. Aktivitet med undermål och förväntan av resultatet. En viktig parameter är roller och samspel. Strategiskt ansvarig och ytterst ansvarig är alltid beställaren. Projektledaren planerar, leder och styr och är operativt ansvarig. Framgångsfaktorer under projekt är att ha ledningens stöd och en tydlighet av projektledningen.

17 CEMR -gruppen har varit styrgrupp men en arbetande styrgrupp. Under projektgenomförandet har gruppen träffats som snitt två gånger/månaden och vid varje möte har minnesanteckningar förts. Projektledare har varit anställd av kommunchef Lars Björkqvist och organisatoriskt tillhört verksamhetsområde Strategisk Planering och Utveckling. Sektors-chef för Gemensam Service Anders Stoltz har varit kommunens ansvarige för projektet. Kommunstyrelsens ordförande Mattias Olsson (m) har varit den politiker som varit projektets politiske undertecknare. Vid två tillfällen har JÄMT I VÅRGÅRDA varit med på dagordningen i kommunens ledningsgrupp Projektledare har gett projektinformation till kommunstyrelse, kommunfullmäktige, KONSAM och FÖRSAM som är olika samverkansorgan i kommunen Som jämställdhetskoordinator har projektledare deltagit på LEAN:s ledningsgrupps styrmöte. Projektplan med beskrivning har följts under projektet. Möjlighet gavs att revidera måldokument då arbetsformen var processinriktad. Under senhösten 2012 gjordes detta då vissa undermål inte gått att uppnå. De nya målen godkändes av SKL.. Under projektet har hela tiden ett fokus legat på vad ska vi göra för att åstadkomma resultatet? Analys, granskning av indikatorer, aktiviteter, struktur, definition av uppdraget samt titta över tidsplan och budget samt att hela tiden uppskatta de olika aktiviteternas resurs och tidsåtgång. Att få arbetet att synkroniseras med andra aktiviteter i organisationen och att kunna samverka kring resurser tillsammans med LEAN- projektet har varit vad det huvudsakliga arbetet i projektet haft att inrikta sig på. Att följa både den politiska och förvaltningsprocessen så att arbetet med jämställdhetsintegrering har följt det års-hjul som arbetas övergripande med i organisationen. Parallellt har olika riskvärderingar gjorts och i styrgruppen har ibland beslutats att ändra på planerade arbeten för att säkerställa att projektet skulle nå det planerade målet. En KICK OFF gjordes i slutet av sommaren 2013 dit nyckelpersoner var inbjudna. Planering av höstens arbete och input med nya idéer till jämställdhetsarbetet var det som fanns på agendan. Under hösten 2013 slutfördes projektet JÄMT I VÅRGÅRDA. Ett flertal utbildningsaktiviteter för politiker, fackliga representanter, chefer och medarbetare genomfördes. Som avslutande aktivitet på projektet har mångfaldsplan utformats. I samband med detta har en föreläsare anlitats som på ett humoristiskt och inspirerande sätt ska försöka få alla att fundera och reflektera över sina egna fördomar.

18 Organisation KS ordförande Mattias Olsson, projektets politisk undertecknare Kommunchef Lars Björkqvist Projektets förvaltnings undertecknare Sektorschef Anders Stoltz förvaltningens ansvarige för projektet Projektledare är anställd av kommunchef Lars Björkqvist och lyder under Strategisk Planering och Utveckling som är en funktion som arbetar med strategiska frågor och lyder direkt under kommunchef CEMR-gruppen, styrgruppen för Jämställdhet är en kombinerad styr och arbetsgrupp för projektet JÄMT I VÅRGÅRDA. I den ingår representanter från personalavdelningen, fackliga- och politiska förtroendevalda. Styrgrupps ledare är Diana Johansson(c)som också är kommunens Jämställdhetsansvarige politiker. Hon har uppdrag i KS och KF. Hon efterträdde Anneli Hermansson som tidigare hade detta uppdrag. Gun Rydetorp är arbetsgivare representant och tjänstgör på personalavdelningen.. Hon är styrgruppens sekreterare och bl a ansvarig för att ta fram och rapportera in uppgifter till JÄMIX Tidigare ingick även personalchef i gruppen. Hon har avgått men finns kvar i form av bistånd med information och stöttning i olika frågor. Anneli Mattsson är facklig förtroendevald och representerar Kommunal där hon lyft fram och arbetat med frågor om våld i nära relationer och hur man ska arbeta vidare med dom frågorna i vården. Ingvor Johansson är lärarförbundets representant och tjänstgör inom förskolan. Tony Willner (s) politikerrepresentant är nytillträdd i gruppen och efterträder Madeleine Bengtsson (s). Maria Utter Fredin (fp) politikerrepresentant Vårt projekt JÄMT I VÅRGÅRDA har arbetat med jämställdhetsintegrering i hela den kommunala verksamheten. Från politisk och förvaltnings- ledningsnivå har arbetet med jämställdhetsintegrering genomsyrat hela organisationen. Alla medarbetare har berörts även våra medborgare via våra medborgarprocesser. Ett verktyg har varit att arbeta med jämställdhetsutbildningar av politiker, chefer och medarbetare. Definierat olika mål inom jämställdhet. Handlingsplan/styrkort för jämställdhet Jämställdhet finns med i Kvalitetssystemet - QPR. Samverkan i jämställdhetsfrågor med LEAN-projektet. Stöd från SKL i form av olika verktyg har använts i organisationen.

19 HÅJ 1 arbetade med att genomlysa fem medborgarprocesser. Detta var början till en ökad medvetenhet i organisationen. Ämnet kom nära medarbetaren och ledde till varaktiga förbättringar i de flesta fall. Man satte på sig jämställdhetsglasögonen. I något fall har medborgarprocessen fallit tillbaka och den håller nu på och genomlyses igen ur ett jämställdhetsperspektiv Könsuppdelad statistik har varit ett prioriterat område i projektet. Här ser vi att vi kommit långt. Ökad medvetenhet om nyttan av könsuppdelad statistik som underlag till könskonsekvens analyser. I vårt delårsbokslut finns nu könsuppdelad statistik och en liten analys. I samband med årsbokslutet kommer något eller några områden att genomgå en noggrannare analys både ur verksamhets - och ur ett ekonomiskt perspektiv. Områden där ojämställdhet identifieras kan sedan skickas vidare för att rättas till b l a igenom kommunens budgetarbete. Projektledningen ser över rutiner hur vi kan få in och ut uppgifter som berör könsuppdelad statistik i områden där det finns olika hinder. Projektledningen planerar att via hemsida och lokalpress informera om vårt jämställdhetsarbete. Film från utbildningsdag för politiker på Kulturen kommer att läggas ut på intranätet Genom olika LEAN värdeflödes processer har olika delar av verksamheten fått in ett jämställdhetsperspektiv. Detta ska leda till att medborgaren ska nås av en mer jämställd service och av mer jämställda tjänster. Genom HÅJ 1 har vi genomlyst 5 olika medborgarprocesser ur ett jämställdhetsperspektiv. Budget Kostnadsslag Kronor Projektledning (lön inklusive soc avg) : :- Föreläsning för kommunens personal 44000:- Litteratur, utbildningsmaterial 13000:- Process stöd, kurser mm :- Total kostnad: Hållbarhet Genom det SKL finansierade projektet JÄMT I VÅRGÅRDA har ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering skett. Egna politiska och förvaltnings jämställdhetsmål finns i kommunens verksamhetsplan och delårsbokslut.. Ett målstyrt arbete som redovisas i KS och KF där en redovisning sker hur man följt upp målen. Jämställdhetsperspektivet ingår i kommunens visioner.

20 Jämställdhet finns inskrivet i årshjul och ingår i kommunens kvalitetssystem QPR. Könsuppdelad statistik i form av nyckeltal med analys med analys (kommentar) till resultatet finns i delårsbokslut. Vid årsbokslutet kommer något eller några områden att ytterligare analyseras ur ett jämställt verksamhetsperspektiv men även kunna gå vidare till arbetet i budgetprocessen för att på detta sätt arbeta för en mer jämställd verksamhet och en rättvis fördelning av resurser mellan könen. Jämställdhetsansvarig politiker väljs för varje valperiod. CEMR-gruppen vald av kommunstyrelsen, arbetar med implementering av CEMR -deklarationen. Styrgruppen för jämställdhet består av politiker, fackliga förtroendevalda och arbetsgivare representanter. I förvaltningens organisation Jämställdhet ligger organisatoriskt under Strategisk Planering och Utveckling. Förutsättning för ett Hållbart Jämställdhetsarbete är att ge ett tydligt uppdrag så att det sker en kvalitetssäkring av ett fortsatt jämställdhetsarbete med bevakning, vidareutveckling och kompetensutveckling i analysarbete av statistik. Utöver detta behöver ett uppdrag ges att se till att checklista för jämställdhet används i högre utsträckning. Där behöver arbetet med att göra könskonsekvens analyser fördjupas. Om detta görs finns goda förutsättningar för en HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET. Utbildning och kommunikationsarbetet Jämställdhetsutbildning 2 timmar har erbjudits samtliga medarbetare i Vårgårda Kommun och har ingått som del i LEANdagen som omfattat värdegrund,tillgänglighet och arbetssättet LEAN. Utbildning har getts i samverkan med det ESF-finansierade LEAN-projektet. Utbildningen har genomförts med power-point presentationer, föreläsningar, filmvisning och workshops. Blandade personalgrupper från olika sektorer har fått chans att mötas. SOLVING EFESO hette företaget som tillhandahöll utbildningen. Efter deras åtagande var slut tog Vårgårda Kommun över den fortsatta LEAN-dags utbildningen. Göran Hernberger var projektledare för LEAN projektet. Åsa Nyström Andersson LEAN-coach höll i de fortsatta Endagsutbildningarna tillsammans med Anneli Hermansson projektledare JÄMT I VÅRGÅRDA och jämställdhetskoordinator. Exempel på områden som lyftes upp. Från vården fanns önskemål om att arbetsgivare borde bistå med skyddskläder. Detta har nu lyfts vidare till budgetarbete i kommunen. Diskussioner om omklädningsrum där det är både kvinnlig och manlig personal. Det underrepresenterade könet har en svårare situation när det gäller ombyte av kläder. Detta beslöt gruppen att lyfta vidare till arbetsmiljörond. 10 LEAN coacher har utbildats specifikt i jämställdhet. Detta i samverkan med LEAN projektet.

21 I varje värdeflödes-process som ingått i LEAN projektet har jämställdhet ingått som särskilt område att beaktas vid genomlysningen av det aktuella området. NYTTAN AV KÖNSUPPDELAD STATISTK SCB Föreläsare: Lena Bernhardtz SCB har haft en föreläsning som bygger på SCB:s folder: PÅ TAL OM KVINNOR OCH MÄN. Lathund om jämställdhet 2012.Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder det övergripande målet för jämställdhetspolitiken. För att uppnå det det målet måste vi ha kunskap om mäns och kvinnors situation i samhället. Statistiken kan användas i de jämställdhetsanalyser som krävs för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet.föreläsningen vände sig i första hand till samtliga chefer i de olika sektorerna i Vårgårda Kommun, men även fackliga förtroendevalda, ekonomer, personalavdelningen, politiker och CEMR- gruppen var inbjudna.en informativ och engagerande utbildning där det med stor kunskap och inlevelse belystes vad skillnaden blir om man könsuppdelar statistik. Att det kan läsas ut så mycket mer genom att dela upp statistiken på flickor och pojkar istället för elever. (exempel betyg). Mycket tydliga mönster framträder.. Först visades rikstäckande material men sedan bröt föreläsaren ned materialet till att gälla statistik i Vårgårda kommun. Detta skedde som en power-point presentation. Inspiration till eget analysarbete. Alla fick var sitt exemplar av boken På tal om kvinnor och män. Exempel på att denna föreläsning har bidragit till verksamhetsutveckling är att merparten av olika poster i bokslutet har nu bekönats, dvs har som nyckeltal uppdelats på kvinna man. From del årsbokslutet finns dessa nyckeltal. En genomgång ska göras vid årsslutet där något eller några områden ska vidare analyseras där man kan se eventuell ojämställdhet. Efter en analys ska arbetet lämnas vidare till budgetprocessen i kommunen. Utbildning i makequality har hållits vid tre tillfällen. En webbaserad utbildning ledd av Mirja Harryson SKL som kommunchef, kommunstyrelsens ordförande projektledare LEAN, CEMR-grupp, personalchef, personal från kommunikationsavdelningen, ekonomer och personal från SPU och dataavdelningen tagit del av. Jämställdhet ska redovisas i makequality som är ett verktyg för att mäta jämställdhet i kommunens verksamheter som SKL arbetat fram har det givits stor prioritet i organisationen att inom ledningsnivå ha en god insikt i vad makequality innebär och hur det är tänkt att verktyget ska användas. Vid första mätningen fick Vårgårda Kommun fick 4.1 i betyg på en 10- gradig skala Målsättning har varit att höja vårt betyg dvs kvittot som är synligt på vårt jämställdhetsarbete. Några av mätes områdena var svåra att få fram uppgifter på. Arbetet fick ske manuellt. Mål är att skapa fram förutsättningar för att lättare kunna få fram i mätunderlaget. De områden vi kunde se att vi var svaga på i mätningen har vi genom projektet JÄMT I VÅRGÅRDA tillsammans med LEAN projektet arbetat på att höja. Att på detta sätt kunna mäta

22 kommunens jämställdhetsarbete är värdefullt. Vi kan då med jämna mellanrum ta del av hur vi ligger till. Är det är något område där vi ligger lågt har vi möjlighet att identifiera det och arbeta med ett förbättringsområde. Picknick på Tånga var ett event dit all personal var inbjuden att under 2 timmar få ta del av information om LEAN arbetet men där även jämställdhetsarbetet JÄMT I VÅRGÅRDA presenterades.. Detta skedde under annorlunda former i kommunens stora idrottshall som hade förvandlats till en gräsmatta för picknick där medarbetarna fick en korg, fika och en filt. Ett delsyfte var att medarbetare från olika sektorer skulle få möjlighet att lära känna varandra.. Rollspel,uppgifter att lösa för deltagarna men även sketcher med jämställdhetsperspektiv och i LEAN- anda där Hampus Haga var den som höll i stora delar av programmet. Det var humoristiska inslag som ändå innehöll ett djup och som gav många tankar och funderingar om egna värderingar..hur tar vi med oss LEAN och Jämställdhetstänket och hur arbetar vi med Värdegrundsfrågorna på den egna arbetsplatsen?en viktig sammanfattning av syftet med Picknick på Tånga är att alla ska känna en delaktighet och inse att det är grunden att alla medarbetare ser att just deras arbete bidrar till hur vi i kommunen ska lyckas att få ett gott fortsatt arbete med jämställdhetstänket-,lean-,värdegrunds och tillgänglighetsfrågor. Utbildningsinsatser på arbetsplatsträffar (APT). Genom beslut i KONSAM ett samverkansorgan i kommunen har beslut tagits att 2013 ska SKL:s film om jämställdhet från startpaketet visas. Att medarbetare från sektor samhällsbyggnad i denna film fick se att snöskottning där man prioriterar exempelvis busshållplatser och trottoarer vid snöfall var jämställdhetsarbete var för många en nyhet. Detta har Vårgårda Kommun hållit på med i 10 år. Detta kändes riktigt bra för medarbetare från sektor samhällsbyggnad att få informera om detta. Det är viktigt att nå ut till alla medarbetare om att ett aktivt jämställdhetsarbete pågår och SKL:s film är bred och har för många gett en aha upplevelse. Tanken är att man efter filmvisningen ska diskutera dels filmen men också om hur man ser på jämställdhet och göra kopplingar till sin egen arbetsplats. Som stöd har projektledare erbjudit att hålla i filmvisning och efterföljande diskussion. Flertalet av enheterna har velat att ta del av detta erbjudande. Andra har valt att visa filmen och ha en efterföljande diskussion själva. Det finns flera medarbetare inom kommunen som har god kunskap inom området bl a genom utbildning och eget intresse och som genom detta för en ständig dialog på arbetsenheten. Varje år får sektorerna vid redovisningen över deras verksamhetsområde till politiken besvara frågor om de tagit upp jämställdhet och om det ingått kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet under året. Utbildning i hur man använder checklista för jämställdhet. En check-lista för att att jämställdhetsperspektivet beaktas i alla ärenden som bereds inför politiska beslut har införts. Vid flera tillfällen har erbjudande getts till de medarbetare i kommunen som skriver och bereder dessa ärenden. Drygt 15 personer har valt att deltaga i

23 SKL:s:s power-point baserade ut bildning inom detta område. Utbildningen har varit tänkt som ett stöd för arbetet med check-lista för jämställdhet och för att få förståelse kring hur man kan tänka närman gör en analys. Utbildningen har hållits av projektledare. Utbildningsdag för politiker i jämställdhet hölls i Kulturen en eftermiddag och dit var även sektors-chefer och fackliga representanter inbjudna. Ett program där projektledare tillsammans med CEMR-gruppen redogjorde för projektet JÄMT I VÅRGÅRDA och som stöd visade power-point bilder. Carola Samuelsson jämställdhetsstrateg Borås stad informerade om deras jämställdhetsarbete men hon berättade också om Smart Ekonomi.. I HÅJ 1 var det Carola som var projektledare för Hållbar Jämställdhet i Sjuhärad. En informativ utbildningsinsats med mycket bilder som stöd. Anna-Elvira Cederholm, Länsstyrelsen i Göteborg visade en nyproducerad film som handlade mycket om normer. Denna kommer Länsstyrelsen att lägga ut på Youtube så att filmen kan användas som undervisningsmaterial i organisationer som arbetar med jämställdhetsarbete. Hon höll också ett informativt föredrag kring genus, normer och jämställdhet. Kostnad för brukare är ett område där Vårgårda kommun arbetar. Ellinore Johansson håller i detta men fick ersättas på föredragslistan då hon fick förhinder. Bernt Lennde ekonom Vårgårda Kommun där han visade att Vårgårda kommun kan gå ner på detaljnivå och följa kostnaderna. Det finns möjlighet att könsuppdela och se eventuella differenser och göra en analys som i sin tur kan leda till ett fortsatt förbättringsarbete. I ett första skede är det omsorgen som genomlyses. Tanken är att gå vidare om ett eller två år när detta arbete känns genomarbetat att gå vidare inom ytterligare områden. Ett område som nämnts i funderingarna är socialtjänsten. Könsuppdelad statistik Föreläsning och bildvisning av Åsa Nyström Andersson LEAN coach. En presentation om varför vi ska använda oss av könsuppdelad statistik och vilken nytta vi kan ha av att könsuppdela statistiken vid analysarbetet. Bilder visades från riket men även från Vårgårda kommun där det tydligt presenterades skillnaden på hur en redovisning kan ändras från exempelvis hur det ser ut når meritvärde visas i klump i en årskurs mot att man delar upp meritvärden på både flickor och pojkar. Det går då att få en mer detaljerad bild som underlag hur man ska arbeta vidare med analys för att arbeta fram stöd för att nå ett mer jämställt utfall. En sammanfattning av dagens program gav projektledare Anneli Hermansson när hon avslutade dagen och stort ett tack till både föredragshållare och deltagare. Utbildning för politiker filmades av Patrik Danielsson och kommer att ligga på intranätet i kommunen där fler kan ges möjlighet att ta del av innehållet i denna jämställdhetsutbildning.

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun 2009-2010 Jämställdhet i Kalmar kommun Utvecklingsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45

Läs mer

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi 2014-2019 Innehåll Inledning... 3 Regeringens jämställdhetsmål... 3 Länsgemensam jämställdhetsstrategi för Gävleborgs län... 3 CEMR-deklarationen... 3 Nulägesanalys...

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Jämlika Landskrona - Fyra områden

Jämlika Landskrona - Fyra områden Stadsledningskontoret Personalavdelningen 1(5) Datum Handläggare 2011-10-10 Hannes Frizén Jämlika Landskrona Under 2010 ansökte och beviljades Landskrona stad medel från svenska ESFrådet för att driva

Läs mer

Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet

Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-03- 1 3 Centerpartiet i Sala kommun Motion ang Sala kommun uppmanas underteckna deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMRs jämställdhetsdeklaration)

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer

Läs mer

Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning

Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning 2016-09-26 1 (5) Kommunstyrelsen Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering,

Läs mer

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Fritidsnämndens reviderade ansökan om jämställdhetsbidrag

Fritidsnämndens reviderade ansökan om jämställdhetsbidrag Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Administrativa avdelningen Ärende nr: 7 Datum: 2012-03-06 Ärende: Fritidsnämndens reviderade ansökan om jämställdhetsbidrag Sammanfattning: Den 1 mars

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå PM 2009:1 RI (Dnr 222-2353/2008) Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Stockholms stad

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Bilaga 5, KF 6/ Sidan 1 av 6 Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Modell 1. Bakgrund och syfte KS förväntas anta förslag till strategi under hösten 2015. För tillämpning krävs informations-

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S)

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Utlåtande 2012: RI (Dnr 334-562/2012) Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:14) av Karin Wanngård

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 1111 2 Förord VÄLKOMMEN projektets syfte är att utveckla och förbättra de tjänster och den service som Tjörns kommun erbjuder till sina invånare

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Karin Björkman, socialchef Anna-Lena Lilja, förvaltningssekreterare ANSLAG / BEVIS. Socialnämnden 2012-06-05. Socialkansliet

Karin Björkman, socialchef Anna-Lena Lilja, förvaltningssekreterare ANSLAG / BEVIS. Socialnämnden 2012-06-05. Socialkansliet Sammanträdesprotokoll 1 (6) Plats och tid Tisdagen den 5 juni 2012 i Portalen, Baggängsvägen 65, klockan 8.30-15.00 Beslutande Ingegerd Bennysson (S), ordförande Reidar Johansson (S), 1:e vice ordförande

Läs mer

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun KS 93-557 Policy kring jämställdhet för Skövde kommun Antaget av kommunfullmäktige 26 juli 1993, 54 Uppdaterad av personalavdelningen år 2005, 2008 och 2014 INNEHÅLL A. Inledning. 3 B. Jämställdhetspolicy

Läs mer

PROGRAM FÖR Hållbar jämställdhet. resultatrapport från Strömsunds kommun

PROGRAM FÖR Hållbar jämställdhet. resultatrapport från Strömsunds kommun PROGRAM FÖR Hållbar jämställdhet resultatrapport från Strömsunds kommun Förord J ämställdhetsfrågor finns i alla politikområden men det är också viktigt att jämställdhet finns som ett eget område ur ett

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder

Läs mer

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Minnesanteckningar för demokratiberedningen

Minnesanteckningar för demokratiberedningen Minnesanteckningar 1 (6) Datum: 2015-04-22 Grupp: Tid och plats: Deltagare: Frånvarande: Demokratiberedningen Sammanträdesrum Mäseln kommunhuset, kl. 13.00-14.45 Ordförande: Berit Martinsson 1:e vice ordförande

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Lycksele kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Lycksele kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Lycksele kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med Jämnare kommun har varit att initiera och starta upp ett långsiktigt och medvetet arbete med jämställdhetsintegrering.

Läs mer

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Jämställdhet behövs Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Bakgrund INTRESSE Forskning, intresse och offentliga diskussioner kring ojämställdhet och utbildning har ökat

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2012 Utbildningsförvaltningen

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2012 Utbildningsförvaltningen Jämställdhets- och mångfaldsplan 2012 Utbildningsförvaltningen Bild: www.colourbox.com Innehållsförteckning 1. Om utbildningsförvaltningens jämställdhet- och mångfaldsplanplan...3 2. Utbildningsförvaltningens

Läs mer

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.se Kontaktperson på Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Birgitta

Läs mer

P(2,(A kyry(9a4i,4674 ESL KOMM N. Förslag till redovisning till kommunstyrelsen om nämndens arbete med CEMR-deklarationen

P(2,(A kyry(9a4i,4674 ESL KOMM N. Förslag till redovisning till kommunstyrelsen om nämndens arbete med CEMR-deklarationen ESL KOMM N Barn- och famil'enämnden Sammanträdesprotokoll Sida 12 (25) 2015-01-14 5 Dnr BoF.2012.1295/670 Förslag till redovisning till kommunstyrelsen om nämndens arbete med CEMR-deklarationen Ärendebeskrivning

Läs mer

Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaration

Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaration ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Josef Chaib Handläggare Diarienummer gs. 2012-09-07 Kommunstyrelsen /2.o3139-1 Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaration Ärendebeskrivning 2007 antog kommunfullmäktige

Läs mer