VERKLIGHETSANKNUTEN MATEMATIK INTEGRERAD I TEMAUNDERVISNING
|
|
- Daniel Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT ÖVER VÅRT PROJEKT VERKLIGHETSANKNUTEN MATEMATIK INTEGRERAD I TEMAUNDERVISNING av Bia Dahl och Maria Kostmann Bia Dahl Maria Kostmann Bia Dahl, Hagaskolan Strandvägen 12 Resebrogatan 7 Hagagatan Högsjö Norrköping Norrköping
2 Rapport över vårt projekt Verklighetsanknuten matematik integrerad i temaundervisning Inledning En kort beskrivning av vårt mål med projektarbetet är att på olika sätt finna former och bygga upp en arbetsmodell, så att vi kan stimulera eleverna till ett mer glädjefyllt skolarbete! Tillsammans med klassen bestämmer vi hur den tematiska och problembaserade undervisningen ska gå till. Vi lärare ger ramarna med utgångspunkt från läroplanens mål och våra lokala kursplaner, medan eleverna själva tar ansvar att fylla tavlorna med hjälp av olika handledning. Klassen gör utflykter och studiebesök, allt för att få en verklig vardagsanknytning. Syftet med vårt projekt är att integrera matematikundervisningen i elevernas vardag både hemma och i skolan. Det innebär även att öka förberedelserna att använda sina kunskaper i livets olika skeenden. Vi vill att eleverna ska få möjlighet att växa, bli självständiga och reflekterande människor med kunskaper och färdigheter för vardagslivet. Frågeställningarna var följande: Kan en helhetsbild av klassens ämnen bevara glädjen och motivationen för ämnet matematik? Kan man med hjälp av kontinuerlig dokumentation stimulera och öka elevernas självförtroende och vilja till ny kunskap? Tillvägagångssättet i vårt projekt har dels varit att med hjälp av olika metoder blåsa liv i matematikundervisningen, så att eleverna känner lust att lära, som är nära förknippat med ordet självtillit! (Det här kan jag! Det här förstår jag! Vad jag har lärt mig sedan dess!) Det är också en kontinuerlig dokumentation av allt vi gör i de olika integrerade ämnena. Konkreta exempel på en matematisk tankekarta och en grovplanering för klassen finns i våra bilagor. Gudrun Malmers stiftelse ställde ett antal frågor, som vi besvarar under kommande nio punkter, där vi även vävt in svaren på våra egna två frågeställningar. 1. Arbetets effekter Metoden, som vi arbetar efter i klassen är att ha en tredjedel av följande utvecklingsfaser: personlig, social och kunskapsinlärandet. Vårt mål är att ge eleverna trygghet och ett ökat självförtroende. Vi har så ofta som möjligt knutet ihop matematikundervisningen med verkligheten genom att arbeta med tidningar, böcker och vid datorn. Detta har vid flera tillfällen skapat nya frågeställningar inom olika ämnen. I början av skolgången är matematiken konkret och entusiasmerar flera sinnen. Senare ska eleverna förstå matematiken på en mer abstrakt nivå, vilket vi hela tiden tränar. Vi försöker att i det mesta, som vi arbetar med, stimulera eleverna till förmågan att utvecklas individuellt. Detta ger en mindre konkurrens bland dem, samtidigt som de blir medvetna och reflekterande över sin egen förkovran. Motiverade elever ger arbetsro och därmed en ökad grad av utveckling av våra tre tredjedelar. Det gäller att ha klara spelregler, för att uppnå en inspirerande studiemiljö, som är en förutsättning för allt lärande. Arbetets effekter är också att alla ämnen blir integrerade i en helhetsbild (se vidare under punkt 6). Genom att använda och variera olika arbetssätt såväl som metoder i en ämnesövergripande helhetssyn, så har vi fått mycket intresserade samt vetgiriga elever. Matematiken består av både individuella arbetsuppgifter, gruppuppdrag (som kluringar ) och särskilda ansvarsområden. Det är inga fristående delar, utan allt hänger ihop på ett naturligt sätt. Eleverna planerar ofta
3 tillsammans, stöttar varandra, diskuterar och pratar matte. De utför även en hel del praktiska övningar, för att de ska bli medvetna om rimligheten i svaren. Eleverna reflekterar och utvärderar kontinuerligt sina arbeten, så att de dels ska ha förståelse för matematiken i verkligheten och dels kunna lösa vardagliga problem i deras närmiljö. 2. Spridning av resultatet till fler elever och lärare Inför utvecklingssamtalen har vi särskilda samtal med varandra om elevernas tre utvecklingsfaser, som vi dokumenterar. Vi delger eleverna och föräldrarna detta. Därefter sprids detta sätt på ett naturligt vis vidare till andra elever både på skolan och utanför. Vi har även infört pedagogisk stund i vårt arbetslag varje vecka. Under våra olika ämneskonferenser presenterar vi ofta vårt arbetssätt, vilket har likt ringar på vattnet sakta men säkert sporrat flera av våra kollegor att pröva delar av vår metod i små steg. Vi anser att ju större samsyn lärarna har, desto bättre blir inlärningsmiljön för eleverna. Många kollegor, andra elever och föräldrar verkar intresserade både av vår lugna stämning, men också av vårt härliga resultat med det mesta! 3. Elevernas attityd och kunskap Vårt arbete tillsammans har inspirerat eleverna till ny upptäckarglädje och idérikedom. Trots att de är mycket vetgiriga, försöker vi få dem att inse sina egna begränsningar. Men framsteg ger en ökad självkänsla och därmed ett bättre självförtroende. Alla våra elever inskolas att arbeta med vem som helst. Klassen har skapat ett kulturmönster, som även nya elever snabbt socialiseras in i och trivs med. De respekterar varandra och sina olikheter. En bra inlärningsmiljö skapar koncentration, vilket resulterar i att eleverna vågar pröva nya metoder. Vi tänker och pratar matte, som inte bara är att räkna i en bok. Matematiken ingår ju som en helhetsbild i vår undervisning. Eleverna reflekterar ofta över sin egen inlärning i olika sammanhang. De tränas i att ta ansvar för sin utveckling inom alla tredjedelarna av vårt undervisningssätt. Det är som sagt en självklarhet att TRÄNA i alla möjliga situationer! Vi utgår från beteendet och konkreta exempel. Vi eftersträvar; att ha en lugn arena med arbetsro att ha en vuxen nära, som eleverna känner tillit för att ha ett program med en klar struktur att belöna ansträngningen och inte alltid resultatet att ge alla insikt i att all träning tar tid! Eleverna får ideligen bekräftelse på sin utveckling i olika situationer. Ett bra exempel är den glädje de uppvisade under förberedelserna och under en kväll kallad Öppet Hus. De fick en enormt fin feed-back av alla, som besökte dem! 4. Lärarnas fortsatta arbete Vi själva känner både stimulans och arbetsglädje att dels få arbeta på detta för oss riktigt pedagogiska sättet och dels med dessa härliga elever. Vi har för avsikt att följa dem under hela grundskolan. Projektet har gett oss ökat förtroende för varandra och stegrat samarbete. Vi har varit tvungna att reflektera tillsammans, för att framföra genomtänkta argument och förklaringar av vårt arbetssätt till nyfikna elever, kollegor, föräldrar och andra intresserade.
4 Vi har ryckt med en del andra kollegor, som fastnat för vår idé och våra metoder. Det är ganska besvärligt att vara nytänkande på en traditionell skola. Osäkra kollegor medför ju hinder och detta försöker vi hela tiden att arbeta med. Kursen om inblick i svårigheter i matematik, samt tankesätt och idéer för laborativa och alternativa inlärningsmetoder har sporrat oss till vidare utveckling. Vi har kunnat förbättra vår problembaserade och tematiska undervisning genom fortlöpande planeringstillfällen och föreläsningar, samt till tid för reflektion och återigen utvärdering. 5. Skolans resurser och organisation Hagaskolan är en ganska stor enhet med många olika viljor, undervisningsmetoder och synsätt. Vi upplever betydande svårigheter med ett effektivt och målinriktat schema, då vi eftersträvar både ett flexibelt sådant och en timplan. Då vi anser att tiden i skolan mest bör ägnas åt elevers utveckling inom de tre tredjedelarna, menar vi att det ofta går åt viktig tid på onödiga konferenser. Elever har olika behov av tid för att nå sina mål. Detta bör beaktas med ett föränderligt schema. Vi känner dock att vi fått sort stöd av den plötsligt avgående rektorn. 6. Helhetsbild av klassens ämnen Vi följer en GROVPLANERING (se bilaga), som vi komponerat med hjälp av läroplanens mål, lokala kursplaner och olika metodmodeller. För varje enskild elev bestämmer vi tillsammans med elev och förälder individuella mål. Det är då viktigt att vår gemensamma värdegrund och pedagogiska inställning överensstämmer! Vår grovplanering utgår från de olika ämnena. Det är här viktigt att få med matematiken i ett naturligt sammanhang. Verkliga situationer kan ju vara att förstå recept, avläsa tabeller och diagram i tidningar, jämföra olika matematiska begrepp, samt få inblick i reella räkningar både när det gäller hemmet, fritidsaktiviteter och just nu skolan. Begrepp som ämne, klass och tid skulle vi vilja byta ut mot integrering, individ, grupp och mål. För att nå ett gemensamt synsätt och samma mål, vilket är förutsättningarna för ett lyckat resultat, har vi haft pedagogiska aftnar med föräldrarna, där vi eftersträvade förståelse och stöd (hjälp). Vi har fått mycket positiv kritik från dem, trots att de oftast är vana vid traditionell undervisning. Vi anser det angeläget med regelbunden kontakt med verkligheten, som alternativa lärande miljöer. Som exempel kan vi nämna Thapperska gymnasiet för grundutbildning i LABC, Brandförsvaret och Civilförsvaret. 7. Dokumentation Vi följer eleverna dagligen med en individanpassad kontinuerlig dokumentation i olika former. Vi är måna om att eleverna har en klar målbild vad de ska ägna sig åt för att utvecklas personligen, socialt och kunskapsmässigt. Eleverna samlar själva eget material i bl.a. olika pärmar. På så vis kan de lätt se sin utveckling från fyran! Oftast är de enormt glada och stolta över sina arbeten. De har mycket svårt att göra sig av med stora alster, t.ex. de som vi hade med på Mattebiennalen. Dem får vi inte kasta. De är på något vis en dokumentation på något betydelsefullt, som vi har gjort utanför skolan. I flera olika sammanhang ger vi eleverna muntliga eller skriftliga OMDÖMEN bl.a. för att den upplevda prestationen inte bara ska vara ett formellt resultat. Vi anser att de har ett vidare syfte än eventuella betyg, som ju inte ska ges förrän i årskurs åtta. Det är både utvecklande och framåtblickande för eleverna att få feed-back på vad som är positivt och vad som behöver förbättras. De behöver veta vilka ändringar de bör göra för att nå full framgång och behållning
5 utifrån sina egna förutsättningar. Eleverna förväntas få garantier för att styrkor och svagheter inte ska komma som någon överraskning varken för dem eller föräldrarna. 8. Utvärdering och uppföljning Vi känner oss verkligen nöjda med att ha nått vårt mål med projektarbetet genom att bygga upp en arbetsmodell, som vi kontinuerligt utvärderar tillsammans med eleverna. Vi har besökt ett flertal skolor bl.a. Larssons, där vi fått nya idéer och inspiration. Sammanfattningsvis kan vi säga, att vi tydligt kan visa, hur vi har kunnat bevara glädjen och motivationen för ämnet matematik genom att ämnesintegrera, så att eleverna får en helhetssyn på verkligheten. Vi stimulerar dem kontinuerligt genom vår dokumentation och skapar på så vis vetgiriga och kunskapstörstande elever i en positiv atmosfär. Nya idéer kläcks ständigt, provas och utvärderas, vilket vi själva finner mycket uppmuntrande! Elevernas självförtroende och vilja till ny kunskap anser vi utvecklas för varje vecka! 9. Fortsatt utveckling och nya mål Vi önskar använda nya tekniker vid dokumentationen t.ex. digitalkamera och ljudinspelning. För detta krävs mycket mera tid och resurser! Vi behöver även tillfällen att sitta ner lärare och elev, för att följa upp och reflektera med hjälp av olika dokumentationer. Både före och efter utvecklingssamtalen, som kanske bör ske oftare än en gång per termin, är vi i behov av gemensam tid för att planera och följa upp. Med ett varierande arbetssätt vill vi utveckla våra idéer och tankesätt mot nya mål! Vi vill gärna förbättra vår ämnesintegrering inom olika arbetsområden. Vårt framtida mål är också att träna eleverna att mer naturligt tala på varierande sätt inför större grupper i skilda sammanhang både på svenska och engelska. Då vi har för avsikt att behålla klassen t.o.m. årskurs nio, så hoppas vi att på olika sätt kunna utveckla och upptäcka nya tankegångar för att nå ytterligare fräscha mål! Vi skulle gärna vilja förlägga vår skolsituation mycket mer utanför skolans väggar, för att på så sätt ge eleverna en verklig helhetsbild!
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merAll personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.
Grundsärskolans verksamhetsplan Mål och riktlinjer All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Skollagen Läroplaner och kursplaner FN:s barnkonvention Bildningsnämndens
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merArbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan
Arbetsplan Läsåret 2018/2019 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2018 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
Läs mer10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan
IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal
Läs merUtbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3
Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs merVi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde
Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merVälkommen till Fyren!
Välkommen till Fyren! Kvällens program: Presentation av oss Information om Fyren Vad gör barnen i förskoleklass? Frågestund Rundvandring på Fyren Fyrens organisation 2015-2016 Vattnet Båten Kusten Relingen
Läs merKursplanen i ämnet matematik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merVerksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola
Läs merDen nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring
Läs merFör att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.
Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Klockareskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Förutsättningar Utdrag ur Klockareskolans beskrivning av det pedagogiska arbetet. Delar av presentationen redovisas
Läs merInnehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs merLokal arbetsplan för Tusenskönan.
Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merArbetsplan för Vedeby särskola
Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg
Läs merLönekriterier för lärare
JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merPolicy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi
110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merwww.gubbangsskolan.stockholm.se
www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass
Läs merKvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan
Läs merArbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merArbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merOpportunities aren t given, they re made
GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och
Läs merITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merKursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merVerksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015
Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Förskolan Bränningevägens verksamhet utgår från uppdraget i Läroplanen där kartläggning, uppföljning, utvärdering och utveckling ingår i kvalitetsuppföljningen.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Läs merUtbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3
Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merArbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan
Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan Maria Sjödahl Nilsson Rektor Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merLokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan
Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan Fryxellska - en skola där professionalitet och kreativitet skapar ansvarstagande elever redo för framtiden Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av
Läs merLOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan
LOKAL ARBETSPLAN Grundskolan Läsåret 2012/2013 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever/barn! För att nå vad
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11 1 MÅL Alla barn och vuxna som har skolan som sin arbetsplats ska ha inflytande i verksamheten.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merPedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Läs merLäsår 2011-2012. Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden
Läsår 2011-2012 Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen
Läs merKvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 10 september 2018 Lokal
Läs merMatematik sommarskola
Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs merVår gemensamma värdegrund.
Vår gemensamma värdegrund. Dynamiskt engagemang Bemötande Personligt mod Gemensamt arbete Kunskapstörst På vår skola visar vi ett positivt och varmt engagemang i varandra och i skolan. Vi visar vilja att
Läs merNamn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag
ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs mer@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen
Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen James Nottinghams bild Hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov. Det finns också flera vägar att nå målen. (LGR11 & LGY11) Transfer & förståelse
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR
ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merRgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade
RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som
Läs merVISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.
Läs merArbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Niclas Larsson, niclas.larsson@kil.se 2016-10-12 Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017 KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon
Läs merLokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merKlass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: 1 1-5 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken
Systematiskt Kvalitetsarbete Tufvan, Duvan och Fisken Styrdokumenten I skollagens fjärde kapitel 3 står det att förskolan skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att kontinuerligt planera,
Läs merIUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1
IUP skriftliga omdömen årskurs 1-6 020502 Sid 1 Sid 2 Lokal pedagogisk planering Ska utföras av lärare, gärna i arbetslag eller ämneslag ex. på parallellplaneringarna. Ska ligga som grund för den enskilde
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merArbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Läs merArbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16
Arbetsplan för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b Läsåret 15/16 Vision och verksamhetens inriktning Trollhättans stads vision Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Verksamhetens
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens
Läs mer