Entreprenörskap i förskolan. Förskolor i Västerås berättar om sitt arbete med entreprenörskap och genus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap i förskolan. Förskolor i Västerås berättar om sitt arbete med entreprenörskap och genus"

Transkript

1 Entreprenörskap i förskolan Förskolor i Västerås berättar om sitt arbete med entreprenörskap och genus

2 2 Entreprenörskap och genus i förskolan i Västerås Under 2007/2008 pågick projektet EIS, Entreprenörskap i skolan, i Västerås. Projektets syfte var att utveckla nya arbetssätt och nya arbetsmodeller för att stärka entreprenörskap i förskola och skola. I projektet deltog förskolor på områdena Östra Viksäng, Irsta, Hökåsen och Bjurhovda. I sitt arbete integrerade de entreprenörskap med ett jämställdhets- och genusperspektiv. Här har vi samlat beskrivningar, tips och idéer från det arbetet. Materialet är tänkt att vara en inspirationskälla för förskolor som vill arbeta med entreprenörskap och genus. Läs häftet, reflektera i arbetslaget och starta ert eget arbete med entreprenörskap. Lycka till! Anna Fredqvist, projektledare, Entreprenörskap i skolan i Västerås. Innehåll: Sid Varför entreprenörskap i förskolan? 3 Entreprenöriella kompetenser 5 Entreprenörskap och genus 5 Entreprenörskap i förskolans uppdrag 6 Arbete med entreprenöriella kompetenser 7 Lästips 13 Text och utformning: EvaKarinWedin Utveckling & Utbildning, Västerås, Foto: Karin Stenebrant Iraeus, Talltorps förskola och Kristina Lindholm, Ekebo förskola, Västerås.

3 Varför entreprenörskap i förskolan? När personalen på en förskola skulle beskriva vad de tänkte på när de hörde ordet entreprenörskap, så sa de Bert Karlsson, företag och gula maskiner. Entreprenörskap är ett begrepp som kan tyckas ha lite med förskolans värld att göra. Hur kan de hänga ihop? En entreprenör är en person som har lyckats med att förverkliga en idé. Alla människor har idéer och drömmar, men alla lyckas inte att förverkliga dem. Varför är det så? Alla detta går att stimulera och träna hos barn, ju tidigare desto bättre. Men det är inget som bara kan tränas i särskilda aktiviteter, någon gång i veckan. Det måste finnas med hela dagen, i rutiner och i barnens lek för att ge effekt. För pedagogen blir arbete med entreprenörskap därför mer av ett förhållningssätt än en särskild metod som kan tillämpas vid olika tillfällen. Arbetet med entreprenöriella kompetenser måste genomsyra all verksamhet på förskolan för att bli verklighet. Att vara entreprenör är inget medfött, det är en förmåga som går att utveckla. Det går utmärkt att börja träna redan i förskolan. Alla som arbetar med barn, vet att de har många idéer och är kreativa. Men hur ofta får barnen verkligen förverkliga sina idéer på förskolan? Hur mycket tar vi vuxna över? Ofta samlar vi vuxna in barnens idéer och genomför dem efter vad vi tycker fungerar bäst. Vi kan också stoppa barns idéer genom att göra våra egna tolkningar. Nej, det går inte, sä-ger vi, innan barnet har själv har fått fundera ut en lösning. Det är heller inte ovanlig att vi ser-verar barnen lösningar. Vi kan t ex ge dem mallar som visar hur de ska göra, istället för be dem tänka själva. Att arbeta med entreprenörskap innebär istället att stärka barnens initiativkraft och deras förmåga att förverkliga sina egna idéer. Det är ett arbetssätt där barnen uppmuntras att vara kreativa, har inflytande och är delaktiga i genomförande och också uppmuntras att utvärdera och reflektera över olika lösningar. Entreprenöriella kompetenser Arbete med entreprenörskap i förskolan, innefattar också att träna och stödja de kompetenser och färdigheter som är viktiga för att kunna bli företagsam. Sådana entreprenöriella kompetenser är en god självkänsla och ett gott självförtroende, förmåga att ta ansvar och kunna förstå konsekvenser av vad man gör, tålamod och uthållighet, förmåga till samspel och samarbete, självständighet och förmåga att kunna tänka själv, samt kreativitet och förmåga att ta egna initiativ. Kartläggning och observation Förhållningsätt handlar om hur vi förhåller oss till vad barnen gör och säger, hur vi bemöter och kommunicerar med dem. Det hänger samman med vår pedagogiska grundsyn, attityder och värderingar. Mycket av vårt förhållningssätt är omedvetet, på så sätt att vi inte alltid är medvetna om hur vi agerar som pedagoger. Tempot under en dag på förskolan är högt och vi hinner inte alltid reflektera över vad vi säger och hur vi säger det. Det därför en stor hjälp att bli medveten om vad som händer på förskolan. Kartläggning och observation är bra metoder för detta. De ger konkret underlag för reflektion och samtal i arbetslaget i arbetet med entreprenörskap. Reflektionsfrågor: Vad stoppar vi? Vad tar vi över? Vad är hjälp? Vad är servering?

4 4 Tips på kartläggningar 1. Material Vad använder barnen för material vid fri lek? Gör ett enkelt schema där ni prickar i vad alla barn leker med för material. Gå runt i barngruppen och anteckna en gång per dag vid ca 10 tillfällen. Sammanställ observationerna och reflektera gemensamt i arbetslaget med stöd av reflektionsfrågorna. Reflektionsfrågor Använder alla barn allt material? Använder flickor och pojkar olika material? Kan presentationen av materialet styra barnens val, t ex i bilhörnor och dockvrår? Kan ni presentera materialet på ett annorlunda sätt och på så vis stimulera barnen att använda materialet på nya, kreativa sätt? 2. Leken Vad leker barnen? Vad händer i deras lekar? Gör ett enkelt schema där ni prickar i vad barnen gör vid fri lek. Gå runt i barngruppen och anteckna en gång per dag vid ca 10 tillfällen. Sammanställ observationerna och reflektera gemensamt i arbetslaget med stöd av reflektionsfrågorna. Reflektionsfrågor Vad tränas/stimuleras i de olika lekarna? Samarbetar eller konkurrerar barnen i leken? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Hur kan vi stimulera barnen att pröva många olika typer av lekar, både i stora och små grupper? 3. Ansvar Hur mycket eget ansvar tar barnen? En av pedagogerna observerar ca minuter i en bestämd situation, t ex påklädning eller matsituation. Anteckna kortfattat utifrån ett par förutbestämda frågor, se exempel nedan. Gör samma observation vid 2-3 tillfällen och sammanställ resultatet. Alternativt filmar ni en situation i ca minuter. Reflektera gemensamt i arbetslaget med stöd av reflektionsfrågorna. Reflektionsfrågor Vad serverar och hjälper pedagogerna barnen med? Vilka barn får mest hjälp, flickor eller pojkar? Vem får hjälp först resp sist? Får barnen pröva själva innan de får hjälp? Hur kan ni ge barnen ett ökat eget ansvar? 3. Negativ uppmärksamhet Vilka barn får tillsägelser? En av pedagogerna observerar ca minuter under en aktivitet, t ex fri lek. Anteckna kortfattat utifrån ett par förutbestämda frågor, se exempel nedan. Gör samma observation vid 2-3 tillfällen och sammanställ resultatet. Alternativt filmar ni en situation minuter. Reflektera gemensamt i arbetslaget med stöd av reflektionsfrågorna. Reflektionsfrågor Vilka barn får tillsägelser? Vilka barn får negationer, dvs nej och inte? Finns det några skillnader mellan flickor och pojkar? Hur kan vi minska antalet tillsägelser? Hur kan vi ge barnen ett ökat eget ansvar? 4. Positiv uppmärksamhet Vilka barn får beröm? Vad får de beröm för? En av pedagogerna observerar ca minuter under en aktivitet, t ex fri lek. Anteckna kortfattat utifrån ett par förutbestämda frågor, se exempel nedan. Gör samma observation vid 2-3 tillfällen och sammanställ resulatet. Alternativt filmar ni aktiviteten under minuter. Reflektera gemensamt i arbetslaget med stöd av reflektionsfrågorna. Reflektionsfrågor Vilka barn får beröm? Är det flest flickor eller pojkar? Vad får de beröm för? Får de beröm för hur de ser ut, för vad de har presterat eller hur de är? Hur kan vi stärka barnens självkänsla, dvs deras känsla av att de duger som de är?

5 5 Entreprenöriella kompetenser Vad kännetecknar en entreprenör? Vilka kompetenser och egenskaper har de? En entreprenör är en person är en person som vågar pröva nya vägar och tar egna initiativ. Det är en nyfiken person som gärna prövar nya sätt att göra saker och som inte heller tappar intresset om det inte fungerar vid första försöket, utan prövar igen. Vi kan nog alla känna igen barn på förskolan som gör så. Men vad kännetecknar dessa barn, entreprenörerna? Grundläggande kompetenser är god självkänsla och gott självförtroende. De törs gå nya vägar, men vet också att man ibland kan misslyckas. En entreprenör är kreativ och nyskapande. Det kan vara att kombinera material på ett oväntat sätt eller tänka otraditionellt. En annan entreprenöriell kompetens är förmågan att ta ansvar, att kunna fullfölja och avsluta ett projekt i alla dess delar. Att agera utifrån en inre drivkraft, inte utifrån ett yttre tvång. På förskolan kan det handla om att ha ett eget ansvar för miljön och ta reda på efter sig när man klar. En entreprenör klarar sig sällan ensam, för att genomföra sina idéer behövs stöd från omgivningen. Att kunna samarbeta och samspela med andra är därför en nödvändig kompetens för en entreprenör. Att få utveckla och bli medveten om sina talanger, stärker både självkänsla och självförtroende. Talanger identifieras och utvecklas i samspel med andra. Det är de personer som finns om kring oss som talar om för oss vad vi är bra på. Ett bra och tilllåtande gruppklimat i barngruppen som lämnar plats för nytänkande, ger utrymme för att bejaka barns olika talanger. Att våga göra egna val och säga nej, när man inte vill, är också goda egenskaper för en entreprenör. Ju bättre ett barn känner och vågar stå för sin egna gränser och visa sin integritet, desto lättare är det för dem att ta ett självständigt beslut. Alla dessa kompetenser går att stärka och träna hos barnen. Det finns många möjligheter under en dag på förskolan. Det pedagogen behöver utveckla, är att vara konsekvent och medveten i sitt förhållningssätt, så att den i konkreta vardagssituation stödjer och stärker barnens entreprenöriella kompetenser. Entreprenörskap och genus Genus är ett begrepp som beskriver våra föreställningar om kvinnligt och manligt. Det står för de värderingar, attityder och erfarenheter som finns om kvinnor och män i vårt samhälle. Att beteckna blått som en pojkfärg och rosa som en flickfärg är exempel på det. Genus kallas ofta för det sociala och det kulturella könet. Det ser olika ut i olika kulturer och i olika delar av samhället. Vi är alla påverkade av dessa föreställningar om hur, kvinnor och män, flickor och pojkar, ska vara och bete sig. De finns inom oss och vi tolkar vår omvärld oftast omedvetet med stöd av dem både när vi är privata och i jobbet De påverkar vad vi gör, hur vi det och hur vi tänker. På förskolan kan det visa sig i hur vi bemöter och tilltalar barnen, hur vi organiserar verksamheten och presenterar förskolans material. Ett exempel på det är den forskning som visar att förskolepersonal oftast talar mer med flickor än med pojkar. Det är vanligt att ge pojkar mer tillsägelser och flickor mer frågor, vilket leder till att flickorna får mer samtalsträning än vad pojkarna får. Genus vad vi förväntar oss av flickor resp pojkar påverkar också vad vi uppmuntrar hos barnen. Forskning har också visat att det är vanligare att vi berömmer pojkar än flickor för vad de gör, t ex så fort du kunde springa, så högt du hoppade. Flickor får istället mer uppmärksamhet för hur de ser ut än vad pojkar får,

6 6 t ex vad fin du är i håret idag, vilken söt tröja du har. Det finns därför goda skäl att anta att föreställningar om genus även påverkar hur pedagoger bemöter barnens idéer och initiativ. Om ett barn får mer positiv uppmärksamhet för vad de gör stärks deras självförtroende - jag kan! Om de får bekräftelse för att de duger som de är de behöver inte se ut eller göra på något särkilt sätt för att vara duga - stärks deras självkänsla. Om de istället får uppmärksamhet för hur de ser ut och vilka kläder de har på sig, kommer självkänsla och självförtroende att kopplas till det. Att ha en självkänsla som mer är kopplad till hur jag är än till hur jag ser ut, stärker självklart barnets entreprenöriella förmågor. Att bli medveten om hur vi skapar kvinnligt och manligt genus på förskolan är därför ett bra verktyg i arbetet med entreprenörskap. Entreprenörskap i förskolans uppdrag Är entreprenörskap något nytt i förskolan? Begreppet entreprenörskap kan nog sägas vara nytt, men arbetssättet finns väl förankrat i förskolans läroplan, Lpfö-98. Under rubriken Förskolans uppdrag i läroplanen står: Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen skall uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. Barns företagsamhet handlar om att ta-sig-för, att ta egna initiativ, att vara nyfiken och utforska nya vägar att göra saker på och tillåtas att får göra det. Läroplanen betonar att det är de vuxnas uppgift att uppmuntra och stimulera barnens företagsamhet. De vuxna ger barnen ramar för verksamheten och kan medvetet stödja barnens kreativitet och initiativkraft. Under rubriken Mål och riktlinjer lyfts det fram att barnens kreativitet och lärande, framför allt i lekens form, ska främjas i förskolan: Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och dte lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Leken är barnens främsta experimentverkstad. I leken kan allt bli möjligt. Könsmönster och entreprenörskap Att vara kreativ är att gå utanför de ramar som finns i verksamheten, att våga pröva något nytt sätt. Könsmönster och könsroller är en sådan ram. De traditionella flick- och pojkrollerna begränsar och snävar in barnens möjligheter att agera och pröva nya vägar. Att som pedagog vara medveten om de könsmönster som finns på förskolan både hos pedagogerna och barnen och medvetet motverkar dessa, främjar också arbetet med entreprenörskap. Läroplanen ger även här förskolan ett tydligt uppdrag. I läroplanen värdegrundsavsnitt kan vi läsa: Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Läroplanen betonar att det är de vuxnas krav, förväntningar och begränsningar som sätter ramarna för barnen och om de tillåts att gå utanför de traditionella mönstren eller inte. Att arbeta med att motverka traditionella könsmönster och därmed arbeta för jämställdhet, går hand i hand med att arbeta med entreprenörskap. De handlar bägge om att stärka barnens företagsamhet och att stimulera dem att pröva nya vägar. Att lägga ett genusperspektiv på arbetet med entreprenörskap är därför både smart och tidsbesparande.

7 7 Arbete för att stärka barnens entreprenöriella kompetenser På de följande sidorna har vi samlat beskrivningar, observationer och konkreta tips från de olika förskolornas arbete med att stärka olika entreprenöriella kompetenser hos barnen. Låt er inspireras! 1. Stärk barnens självkänsla och självförtroende En entreprenör är en person med god självkänsla och ett gott självförtroende. Det är en person som törs pröva nya vägar och inte ger upp vid ett misslyckande utan prövar igen. Självkänsla är vår upplevelse av vem och hur vi ÄR. En god självkänsla kännetecknas av att jag känner att jag duger som jag är och att jag har ett värde för att jag finns till. Självförtroende handlar om vad vi tror vi KAN och vad vi törs göra. Observationer Barnens självkänsla och självförtroende påverkas av vad och hur pedagogen uppmärksammar dem. Både positiv och negativ uppmärksamhet påverkar. Det var inte ovanligt att pojkarna oftare än flickorna fick bekräftelse för hur de ÄR. Pedagogerna kunde säga vad mycket spring du har i benen idag eller du är en riktig tuffing du. Flickorna fick oftare bekräftelse för HUR de såg ut och VAD de hade gjort, t ex vilken söt tröja du har idag eller vilken fin häst du har ritat. Att få uppmärksamhet för hur man ser ut, för vilka kläder man har eller för hur resultatet av teckning blev, kan bidra till att starkare koppla självkänsla och självförtroende till prestation och stärker inte min känsla av att jag duger som jag är. I leken var det inte ovanligt att pojkar lekte tillsammans i större grupper och tränade på att ta för sig och höras och synas i gruppen. Många pojkar fick höra sina namn, ofta i form av tillsägelser från pedagogen. Att höra sitt namn är en stark bekräftelse, även om det sker i ett negativt sammanhang. Uppmärksamma inte barnen för hur de ser ut eller vilka kläder de har. Beröm hellre barnet för att de har gjort en teckning, än själva teckningen. Istället för att bedöma vad barnet har gjort, be barnet själv beskriva hur vad teckningen ska föreställa och hur de tänkte när de gjorde den. Observera vilka barn som sällan får höra sitt namn och bemöda er om att låta också dem få höra sina namn under dagen, t ex istället för att säga " hör ni tjejer, säger ni namnen på flickorna. Tillåt alla barn att misslyckas. Stärk barnen i att pröva nya vägar, genom att tillsammans reflektera över hur de kan göra nästa gång, t ex hur tornet av kapplastavar kan göras stabilare, så att det inte faller ihop innan det är klart. Så gjorde vi Vi vill stärka alla barn att ska våga tala i grupp och stå i centrum. Vid samlingen före lunch, får barnen ställa sig mitt i ringen av barn och berätta vad och med vem de har lekt på förmiddagen. Alla barn har då något att berätta, som inte de andra i gruppen vet. För att stärka dem, får de ta på sig en berättarväst. Det är neongul ute-väst, som vi har prytt med glittrande band och paljetter. Vi är noga med att tacka och applådera alla barn, när de har berättat klart. Vi ser att flera av barnen som var tystlåtna tidigare, har blivit mycket frimodigare och vågar tala högre och säkrare i storgrupp.

8 8 2. Främja kreativitet och nyskapande Mycket av det material som finns på förskolan är redan färdigt. Det behöver dock inte begränsa barnens kreativitet. Ett barn kan i en docka se allt från en ängel till ett redskap att slå i spikar med. Men material som inte är färdigformat, ger fler möjligheter. En typ av material som stimulerar barnens kreativitet och fantasi, är skräpmaterial av olika sorter. Det kan vara äggkartonger, papper, piprensare, kartonger, petflaskor, tygbitar, m m. Materialet erbjuder många olika former och kvaliteter, vilket ger oändliga möjligheter och problem att lösa. Det är också svårt att kopiera vad någon annan har gjort av skräpmaterial, barnet måste tänka själv. För att få uppleva glädjen i att få ett resultat och se sin idé förverkligad, och inte bara plocka runt med materialet, är det viktigt att barnet först får tänka efter vad det vill skapa. Pedagogen ska inte servera barnen lösningar på de problem som dyker upp i skapandet, utan det är barnet som ska pröva olika vägar. En bra teknik är att ställa motfrågor till barnet när det frågar hur det ska göra, hur tror du man göra?, hur tycker du blir bäst?, hur tänkte du? Arbetet är inte klart förrän barnet har tagit ansvar och städat efter sig. En utvärderingen i form av en reflektion tillsammans med pedagogen är också en viktig del av arbetet. Det ger barnet möjlighet att se vad det har lärt sig. Vi arbetade med SKAPARVECKOR. Först bad vi föräldrarna om skräpmaterial. När vi hade fått tillräckligt, dukade vi upp materialet i ett av rummen på ett överskådligt sätt. Vi tog in 2-3 barn åt gången i rummet för att titta på materialet. Därefter fick de fundera på vad de ville skapa och göra en ritning. När barnen var nöjda med sin ritning, fick de börja skapa. Vi pedagoger hjälpte till med att hålla limpistolen och gav barnen en tredje hand om det behövdes. Men vi var noga med att inte föreslå barnen lösningar. I stället ställde vi frågor till barnen, för att de skulle komma vidare i arbetet, särskilt till de mindre barnen: Hur ser elden ut? Hur kan man göra för att det ska se ut som eld? Ska din tiger ha ben, hur många då? När arbetet var avslutat satte sig en pedagog med varje barn och resonerade om arbetet, utifrån frågan: Om du ska göra det här igen, hur ska du göra då? Arbetet dokumenterades i bilder och barnens kommentarer skrevs också ut. Vi avslutade våra skaparveckor med en att göra en utställning med barnens skapelser, ritningar och vår dokumentation. Allt presenterades på vårfesten med föräldrarna. Då sjöng vi också sånger om det som barnen hade skapat. På förskolans årliga barnboksvecka, var temat Alfons Åberg. En avdelning lät barnen skapa Alfonsdockor av skräpmaterial. Först fick varje barn bestämma en situation som Alfons skulle gestaltas i. Barnen valde när Alfons skulle sova, leka, gå på kalas m m. Resultatet blev Alfonsdockor av mångskiftande karaktär. Emmas ritning och skapelse En annan avdelning lät barnen göra hus till Alfons. De arbetade i grupper och varje grupp fick först göra en ritning på hur huset skulle se ut. Det blev flera olika och spännande hus.

9 9 3. Presentera lekmaterialet, så att det stärker barnens kreativitet Material som finns på förskolan kan användas mycket olika av barnen. Grupptryck och önskan att leka med vissa kompisar kan avgöra vad barnen använder för material. Material har också ofta könsstämpel. Det är inte ovanligt att se att flickorna dominerar i dockvrån och pojkarna i bilhörnan. Att ha förtrogenhet med allt material som finns på förskolan och känna att de kan använda allt de vill använda i en lek, stärker barnens kreativitet. Hur man väljer att presentera och introducera det material som finns på förskolan är därför viktigt ur ett entreprenöriellt perspektiv. Låt barnen komma med idéer om var materialet ska placeras och hur förskolan ska möbleras. De kan t ex få rita sin drömförskola. Bestäm tillsammans med barnen vilka idéer som ska förverkligas och låt dem medverka i arbetet. Låt barnen komma med idéer till nya lekar med olika material. Vad kan till exempel dockkök, dockor, lego och bilar användas i för lekar? Kanske pizzeria eller affär?. Möblera tillsammans med barnen upp miljöer för dessa lekar. Ta bort namn som ger könsprägel på material, t ex dockvrå och bilhörna. Ersätt dem med könsneutrala namn. Lägg undan mallar och liknande förebilder för att stimulera barnens eget skapande. Byt plats på material för att ge nya lekimpulser. Placera t ex bilmattan bredvid dockspisen eller legot bredvid plastdjuren. För att stimulera barnens egna initiativ i leken, har vi inga bestämda platser för olika leksaker på förskolan. Alla leksaker finns samlade i olika plastbackar, vilka är placerade i hyllor efter en av väggarna. När det är lekstund får barnen först bestämma i vilket av våra smårum de vill vara i. Det gör de genom att sätta sin bild på ett moln i rummets färg. Gruppen bestämmer sedan vilken back med leksaker de ska med sig till rummet. Om det finns flera önskemål om samma leksaker får barnen hitta egna lösningar på hur de ska fördelas. Det kan vara att dela på leksakerna eller barngruppen. Efter lekstunden ställer barnen tillbaka plastbackarna i hyllan. Vi tycker att barnen leker mer varierat nu, sedan vi började med denna metod. De är mindre låsta vid att använda bara vissa lek-saker eller bara leka med vissa kompisar. Flickor och pojkar leker också mer tillsammans än tidigare. 4. Träna barnens tålamod och uthållighet Tålamod och uthållighet är egenskaper som behövs för att förverkliga idéer. Att kunna misslyckas, men inte tappa tron på sin förmåga, är egenskaper som kännetecknar en entreprenör. Många pedagoger menar att barn idag inte är så uthålliga. Många har svårt att komma till ro i leken någon längre stund. De avbryter ofta sin lek, börjar med något annat eller kollar vad kompisarna gör. De kan också ha svårt att vänta på sin tur eller att avsluta en uppgift. Det kan finnas många orsaker till det, men tålamod och uthållighet är något som går att träna. Observationer Observationer visade att pedagoger var ofta mer snabba att uppmärksamma pojkarnas behov än flickornas. De fick hjälp fort, ibland utan att be om den. Flickorna fick oftare vänta på sin tur och fick uppmaningen: försök själv först. Ingrip inte direkt när barnet vill ha hjälp. Uppmana det att pröva själv först.

10 10 Be barnet komma med egna lösningar när det frågar hur de ska göra, eller vill ha hjälp med något. Är det någon annan som kan hjälpa dig? Vad kan du göra själv? Vi införde STOPPHANDEN. Det går till så att pedagogen sätter upp en hand när ett barn kommer fram och vill avbryta det vi håller på med. Jag vänder mig inte mot barnet, utan håller kvar blicken på det barn jag är upptagen med. Handen betyder: jag har sett och hört dig, jag ska hjälpa dig, men du får vänta tills jag är klar med det jag gör. Vi diskuterade detta med barnen först, så de förstod att de skulle löna sig för dem att vänta. Efter lite inkörningsproblem första veckan har barnen accepterat metoden och vi tycker att de är mer benägna att vänta på sin tur nu, både flickor och pojkar. 5. Stärk förmåga till ansvar och förmågan att förstå konsekvenser En entreprenör har en inre drivkraft i sitt agerande. Att ta ansvar för sina egna beslut är någon annat än att göra vad andra säger till mig att göra. Då väntar jag på tillsägelser och instruktioner hur jag ska göra. Att få fundera över vad som behöver göras och också vara delaktig i besluten, ökar vår förmåga att ta ansvar och hitta lösningar. Att kunna bedöma och förstå vilka konsekvenser mitt handlade kan få, hör också ihop med förmågan att ta ansvar. Att kunna reflektera är grundläggande för att kunna göra konsekvensbedömningar. Att reflektera med barnen och träna dem att göra egna bedömningar är ett arbete för entreprenörskap. Observationer Det var vanligt att pojkar fick betydligt fler tillsägelser än flickor. Det gäller både vad de ska göra och inte göra. Pojkarna fick också oftare mer hjälp från pedagogerna än vad flickorna fick, t ex vid påklädningen i hallen. Pedagogerna förväntade sig att pojkar hade mer bråttom ut. Flickor förväntades att klara sig mer själva och vara mer tålmodiga. Var observant på hur mycket du använder ordet INTE under dagen. En tillsägelse att inte göra något ger barnet inga handlingsalternativ. Ge barnet ett alternativ, t ex nu går vi, istället för spring inte. Ställ frågor till barnet istället för att ge tillsägelser. Frågan vad behöver du sätta på dig först innan du sätter på dig jackan, ger barnet möjlighet att själv tänka efter och ta ansvar, istället för tillsägelsen sätt på dig tröjan innan du tar på dig jackan Var uppmärksam på hur mycket du serverar barnen. Vad gör du för dem, som de kan ta ansvar för själva? Låt barnen be om hjälp när de behöver, ingrip inte för tidigt, låt dem pröva först. Ställ motfrågor till barnen, när de frågar hur de ska göra; Vad tycker du? Har du någon idé om hur man kan göra? Vad skulle du pröva? Vi försöker stärka barnens förmåga till egen reflektion, som en del av vårt vardagsarbete och rutiner. I samlingen diskuterar vi vad vi ska göra under dagen och vilka konsekvenser det kan få. Barnen får t ex fundera på vilket väder det är och vad de kommer att behöva för kläder när vi ska gå ut. Vi kan också resonera om hur vi lösa gemensamma problem, t ex att det var så många leksaker kvar i sandlådan igår när vi hade gått in. Hur kan vi gemensamt undvika att det blir så? Vad kan barnen göra? Vi följer också upp och utvärderar det vi kom överens om att göra. Gjorde alla vad vi hade kommit överens om? Kom alla sandleksaker in idag?

11 11 6. Träna samspel och samarbete En entreprenör kan inte fungera ensam. För att kunna förverkliga idéer behövs hjälp och stöd av andra personer. Många idéer utvecklas och också i samspel med andra. Förmåga att samarbeta är därför en viktig entreprenöriell kompetens. Träna barnen att själva ta ställning. Skapa situationer där de måste bestämma själva, utan att veta vad bästa kompisen gör. Identifiera vilka härskartekniker som förekommer på förskolan, synliggör dem för barnen och utveckla tillsammans med dem motstrategier. Uppmuntra barnen att självständigt reflektera över vad som är rätt och fel. Stärk sammanhållningen i barngruppen, genom att arrangera gemensamma lekar för barnen. Det är också bra i att i samspelet ledas av bra och tydliga värderingar om vad som är rätt och fel att bete sig gentemot andra. Att uppmuntras att själv ta ställning är en bra träning för att stärka sina värderingar. Observationer Observationer visade att flickor och pojkar ofta tränade på olika typer av samspel. Pojkarna lekte oftare i större grupper, där temat var tävling och konkurrens. Leken hade oftast en tydlig ledare. Flickorna lekte oftare i små grupper, gärna två och två. Dessa grupper kunde också ha en ledare, men flickornas lek handlade mer om att jämföra sig med varandra och göra lika. De diskuterade mycket och kunde snabbt förändra innehållet i leken. Flickor och pojkar lekte inte heller så mycket tillsammans. Särskilt utomhus var det en tydlig uppdelning i lekar med rörelse och tävling hos pojkarna och lugnare lekar med mera samtal hos flickorna. Vårt mål är att både flickor och pojkar ska få träna på samarbete och samspel i olika situationer. För att träna samspel i små grupper arrangerar vi samarbetsövningar. Barnen får i grupper om 2 till 4 måla tillsammans, bygga med kapplastavar, bygga med lego m m. De får träna på att samtala om vad och hur de ska göra. När arbetet är klart får de samtala och reflektera över hur de ska göra nästa gång. Ska de göra på något annat sätt? Vi sätter upp målningen på väggen eller tar ett kort av resultatet och betonar för alla att detta har barnen gjort tillsammans. För att stärka alla barn och särskilt då flickor, att samspela i större grupper, arrangerar vi också gemensamma lekar på gården. Vi väljer klassiska och välkända regellekar, som barnen själva kan dra igång om de vill. Det är mycket uppskattat av barnen. 7. Uppmuntra nya förmågor och talanger hos barnen Att våga pröva nya aktiviteter och förmågor, är ett steg för att bli entreprenör. I förskolan är det framför allt i leken som barnet får tillfälle att vidga sina gränser. I leken kan fantasin inspirera och visa vägen. I leken är allt möjligt. Observationer Vid observationer framgick det att barnens lekar ofta hade könsmönster. Flickorna lekte oftare i mindre grupper om 2-3 personer. Det var lugna lekar, som kännetecknades av samtal

12 12 och prat, t ex skola, familj, laga mat, gå och handla. Även om flickorna inte alltid var eniga, så diskuterade de sig oftast fram till lösningar och kompromisser. I pojkgruppen var de fler personer, ofta 4-5 eller flera. I deras lek var tävling, jämförelser och konkurrens ofta förekommande. Deras lek var också rörligare och de hördes mycket mer än vad flickorna gjorde. Man kan säga att flickor resp pojkar tränade på olika förmågor i sina lekar. Flickorna tränade samarbete och pojkarna att tänja på gränser och konkurrera med andra. Det är förmågor som alla är positiva för en entreprenör. Att säkerställa att både flickor och pojkar får pröva olika förmågor, utan att vara begränsade av könsmönster, blir därför ett sätt att arbeta för entreprenörskap. Uppmuntra könsotraditionella lekar och aktiviteter hos barnen, t ex att både flickor och pojkar får tävla och samarbeta på olika sätt. Uppmuntra pojkar och flickor att leka mer med varandra. Arrangera gemensamma lekar på förskolans gård, t ex kull. Arbeta med att skapa en positiv och tolerant atmosfär i gruppen, så att alla barn törs leka på olika sätt, trots att de flickor resp pojkar En metod för att uppmuntra olika förmågor hos alla barn, träna samspel och stärka kontakten mellan alla barn på förskolan är VALSTUNDEN. Tanken är att alla barn ska få pröva och olika aktiviteter, förmågor och material Barnen får välja material efter ett fastställt schema. Det kan vara rita, lego, klossar, playdo deg, tågbana, eller liknande. Varje grupp har mellan 3-5 deltagare. Valet görs slumpmässigt, så att grupperna har olika deltagare vid varje tillfälle. En begränsning i barnens val är att de måste göra alla aktiviteter innan de får välja samma igen. Aktiviteten pågår mellan minuter, beroende på barnens ålder och träning. De äldsta barnen, 5-6-åringar, kan få i uppgift att tillsammans först komma överens om vad de tillsammans ska skapa med materialet under aktiviteten. När de är klara får de visa upp och förklara för de andra barnen vad de har skapat. Det hela dokumenteras med ett foto, och bilden sätts upp, så att även föräldrar kan se den. Barnen får i valstunden träna samarbete, pröva och få förtrogenhet med olika material, samt utveckla nya förmågor och förverkliga idéer. 8. Stärk barnens självständighet och integritet Ju bättre vi känner våra egna gränser och vad som är bäst för oss, desto lättare har vi att ta självständiga beslut. Att kunna och våga göra egna val och kunna stå för dem, kännetecknar en entreprenör. Grupptryck och en önskan om att få andras uppmärksamhet, kan stå i vägen för det egna valet. Att arbeta med att stärka barnens självständighet och integritet är ett sätt att stärka entreprenörskap. Observationer Observationer visade att pojkar oftare än flickor, tränade på att vara olika varandra i leken. De tävlade och mätte sig med varandra på olika sätt. Flickorna tränade oftare på att vara lika varandra, t ex att rita lika som sin bästis. Många barn, både pojkar och flickor, kan ha svårt att säga nej ordentligt till sina kamrater, fast de inte vill.

13 13 Att få bekräftelse för att jag är unik och därmed olika andra, att våga göra egna, självständiga val och att ha kraft att säga nej, när jag vill det, är alla entreprenöriella kompetenser. Arrangera gruppaktiviteter, så att inte bästisar alltid finns med i samma grupp. Framhåll vad som är unikt hos varje barn. Det finns alltid något hos varje barn som kan sägas vara unikt, hitta det! Särskilt flickor kan behöva stöd i att se sig som unika personer och olika andra flickor. Träna barn att säga nej. Gör det konkret i små grupper för dem som behöver träning, t ex hur det känns att titta någon i ögonen och säga, nej, jag vill inte. Vi försöker hela tiden träna barnen i att ta självständiga beslut i vardagen. Det kan var att välja mellan två olika sorters bröd vid mellanmålet, välja färg på papperet när de målar, eller välja sång i samlingen. Vi uppmuntrar tveksamma barn att känna efter vad det vill och bekräftar varje val. Det tar tid och kraft ibland att vänta ut alla tveksamma, men vi tycker att barnen blir säkrare och mer självständiga. Lästips Så tänds eldsjälar en introduktion till entreprenöriellt lärande, NUTEK Boken kan beställas på där det också finns som pdf-fil Entreprenörskap i skolan, Länsstyrelsen i Östergötland. Boken finns i form av pdf-fil på ger tips och metoder för att arbeta med jämställdhet och genus. Vill du veta mer? Vill du vet mer om hur de olika förskolorna har arbetat med entreprenörskap, kontakta: Projektledare Anna Fredqvist, Bjurhovda förskolor, Hökåsens förskolor, Irsta förskolor, Östra Viksängs förskolor, Genuspedagog Eva-Karin Wedin,

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer