BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic E-KULTUR. (förstudierapport) Förstudien finansierad av Västra Götalandsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic E-KULTUR. (förstudierapport) Förstudien finansierad av Västra Götalandsregionen"

Transkript

1 BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic E-KULTUR (förstudierapport) Förstudien finansierad av Västra Götalandsregionen

2 Innehållsförteckning 1. Inledning / bakgrund 3 2. Om BKC Västra Götaland 5 3. Upplevt problem 6 4. Syfte 7 5. Vad står e-kultur för? 8 6. Projektets faser Initiering Etablering Arbetsgång Hur länge ska projektet pågå? Genomförande, tidplan Vad behöver man göra? Blogg och Bloggtävling Vad man har hittills gjort Vilka ska vara involverade? Projektledare Redaktör, svenska Redaktör, bosniska Webbmaster, designer Representant från BKC Representant från Regionen Revisorer från BKC Samarbetspartners Kultur:Väst BHLO Budget, kostnadsberäkning för projektet Risker och riskhantering Rapportering och uppföljning Rekommendation 22 Sid. 2

3 1. Inledning / bakgrund Västra Götalandsregionens kulturnämnd har beviljat distriktorganisationen BKC Västra Götaland kr för projektet E-kultur (förstudie). Tanken med förstudien var att göra en möjlighetsanalys som skulle ge ett bra beslutsunderlag inför eventuella projektsatsningar. Att genomföra en förstudie inför en projektstart är, i detta fall nödvändigt, eftersom BKC Västra Götaland inte har drivit något liknande projekt tidigare. Utifrån de diskussionerna som har förts inom BKC Västra Götaland och i samband med mindre ungdomsprojekt som har drivits i distriktsorganisationens regi, har man identifierat ett stort behov av samordningsaktiviteter inom kultur, speciellt inom ungdomskultur. Dessutom har man konstaterat att integrationsfrämjande insatser bland bosnier kan bedrivas genom marknadsföringen av det befintliga kulturutbudet i Västra Götalands län. Å andra sidan är bosniernas kulturaktiviteter en del av västsvenska kulturutbudet, men de aktiviteterna måste samordnas och marknadsföras så att fler kan ta del av dem. Frågan var hur man skulle gå tillväga för att hitta en bästa organisationsform för att driva den typen av aktiviteter. Diskussionerna har också handlat om hur dessa kulturaktiviteter kan bedrivas som ordinarie verksamhet. Uppfattningen var att ett så omfattande arbete, som behöver göras i början, kräver mycket mer tid och resurser och insatserna behöver sättas igång under planerade och målstyrda former, vilket kräver en separat organisation. Slutligen kom idéerna om ett kulturprojekt som skulle innefatta alla dessa delar och som skulle på ett relativt billigt sätt motsvara de behov och förväntningar som man hade identifierat tidigare. Projektet E-kultur presenterades för ansvariga inom regionens kulturnämnd och då föddes idén om att en förstudie behövde göras för att klargöra BKC:s möjligheter att genomföra ett sådant projekt. Under perioden juni-augusti 2007 gjorde BKC:s sekreterare och initiativtagare till projektet E-kultur Muharem Idrizovic denna förstudie. Förstudien ska vara ett underlag för ett eventuellt beslut om att starta projektet. Frågor som har behandlats i den här förstudien handlar om följande: - BKC:s möjligheter att driva projektet under projekttiden, - Hur man bygger upp en stabil organisation kring projektet, - Vilka som ska vara involverade. Hur kan man bedriva den operativa verksamheten i projektet separat från BKC:s ordinarie verksamhet och hur man kan integrera projektet i ordinarie verksamheten under och efter projekttiden? - Hur man säkerställer att det finns kontinuitet och kvalitet under projekttiden och att de som ska arbeta med projektet seriöst arbetar med projektet och avsätter den tiden som projektet kräver, - Hur ser hemsidans innehåll ut? - Hur ser målgruppen ut? - Hur man marknadsför sidan? - Projektets budget? 3

4 - Projektets tekniska lösningar? Kan man använda det som finns på Kultur Väst eller behövs annan typ av teknik och vad den kostar? - Slutligen kommer man att ta ställning om man kommer att driva projektet eller inte. I förstudien kommer att finnas en rekommendation om projektet kommer att drivas och hur ett eventuellt arbete kring projektets genomförande behöver gå till. Diskussionerna har handlat om följande: - Vad det förväntade resultatet bör vara och vad projektet kommer att leverera under och efter projekttiden. - Hur sätter man upp mål som går att beskriva och följa upp? Hur hittar man rätt ambitionsnivå? - Hur länge ska projektet pågå för att det förväntade resultatet ska åstadkomma och de uppsatta målen ska uppnås? - När är det lämpligt att starta och avsluta/överlämna projektet? - Hur säkerställer man att de som ska vara inblandade är klara med vad som förväntas av dem? För att åstadkomma ett gott resultat gäller det att samla personer med olika kompetenser i ett team. Det är viktigt att klargöra de olika roller samt det ansvar och de befogenheter som ska kopplas till de olika rollerna. Medverkande personer kommer inte att arbeta med projektet på heltid. Det gäller att se till att alla resurspersoner avsätter planerad tid för att arbeta med projektet. Den prioriteringen gör man genom att på ett tidigt stadium förankrar projektet inom basorganisationen med en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter mellan bas- och projektorganisationen. Arbetet med förstudien bedrevs under tiden juni-augusti 2007 och omfattade cirka 160 timmar. Under arbetet användes som källa kursmaterial till kursen Praktisk projektledning, Stockholms universitet. Författarna till kursmaterialet är Bo Rosander och Rolf Lundström. Hela materialet bestående av texter bilder, ljudfiler och mjukvaran MS Project finns hos BKC:s styrelse och används som hjälpreda vid initieringen, planeringen och genomförandet av projekt och i studiesyften. Tanken är att det ska användas under projektet E-kultur. 4

5 2. Om BKC Västra Götaland Bosniskt KulturCenter BKC Västra Götaland är en distriktorganisation för de fem bosniska församlingarna i Västra Götalands län. Det är en fristående, demokratisk intresseorganisation som arbetar för bosniernas integration i det svenska samhället och som driver utvecklingsprojekt med regionalt mervärde. BKC Västra Götaland har haft en central roll i initieringen och utvecklingen av programaktiviteterna på de områden där medlemsorganisationerna upplever tidigare insatserna som otillräckliga. Det gäller framförallt att hitta nya arbetsmetoder som kan användas för att effektivisera det ideella arbetet i medlemsorganisationerna. BKC Västra Götaland har 3152 medlemmar i fem medlemsorganisationerna (Göteborg 1386, Borås 590, Skövde 576 och Surte / Ale 340, Trestad / Trollhättan 260). BKC Västra Götaland har 1115 medlemmar 7-25 år: Göteborg 415, Borås 239, Skövde 268, Surte / Ale 132, Trestad / Trollhättan 61. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en självklarhet inom BKC Västra Götaland och varje medlemsorganisation ska arbeta aktivt för att främja jämställdhet på hemmaplan. BKC Västra Götaland ser till att diskussioner om jämställdheten hålls levande och att varje medlemsorganisation ska erbjudas hjälp av BKC Västra Götaland i sitt jämställdhetsarbete. BKC Västra Götaland konkurrerar inte med befintliga verksamheten i medlemsorganisationerna utan arbetar strategiskt med att förbättra den verksamheten och hitta nya verksamhetsområden. Tyngdpunkten ligger på frågorna som är viktiga för hela regionen och inte bara för en enskild medlemsorganisation. BKC Västra Götaland arbetar kontinuerligt med kompetensutvecklingen bland medlemsorganisationernas aktiva medlemmar. Att motivera de aktiva medlemmarna med nya metoder och tillvägagångssätt för att skapa förutsättningar för förbättrad verksamhet i den egna organisationen. En del nya begrepp har introducerats bl. a. portfolio, coachning och nätverk. BKC Västra Götaland ska inte vara ensam "utförare" utan ska fungera som spindel i nätet i de aktiviteterna som medlemsorganisationerna driver. I vissa fall kan BKC Västra Götaland gå in som arrangör av aktiviteter för att testa en idé som ingen medlemsorganisation riktigt är redo att ännu göra till sin och vara först för att ensamt driva den. BKC Västra Götalands medlemsorganisationer har funnits i cirka tio år. Arbetet har varit ideellt och amatörmässigt. Medlemmarna i de medlemsorganisationerna har blivit mer integrerade i det svenska samhället och därmed ställs högre krav på medlemsorganisationerna vad det gäller kvalitet, effektivitet och attraktivitet. För att skapa moderna och demokratiska organisationer krävs det att alla som är involverade i det ideella arbetet ställer upp på de gemensamma villkoren. Den centrala frågan är vart medlemsorganisationerna är på väg till och kan man påverka den utvecklingen positivt? 5

6 3. Upplevt problem I varje medlemsorganisation pågår ett mer eller mindre omfattande kulturarbete som bedrivs av amatörer i form av studiecirklar. Hantverk, musik, kulturhistoria och traditionsbevarande aktiviteter har varit dominerande. Det bosniska språket har haft en stark ställning i samtliga medlemsorganisationer. Svenskan kommer in successivt mest i de sammanhang där yngre och medelålders medlemmar är involverade i. I sitt arbete har BKC Västra Götaland varit intresserade av två saker: 1. Hur ser bosniskt kulturutbud ut i Västra Götaland? 2. Hur mycket av det befintliga kulturutbudet i Västa Götaland konsumeras av bosnier? Med det befintliga kulturutbudet menas majoritetskulturen (den svenska kulturen i Västra Götaland, framförallt kulturutbudet i de offentliga institutionerna). Vad det gäller det bosniska kulturutbudet så kan man konstatera att det finns ett stort behov av samordning av de olika aktörers arbete. På så sätt kan kulturen bli tillgänglig för fler och att man kompletterar kulturutbudet med det som saknas. Ett stort problem är skillnader mellan större och mindre orter. Vad det gäller bosniernas konsumtion av ur det befintliga skattefinansierade kulturutbudet är situationen mer oklar. Det behövs mera resurser att marknadsföra den svenska kulturen bland bosnier och att skapa intresse för det gemensamt finansierade kulturutbudet. Tanken med Projektet E-kultur och hemsidan är att man både samordnar arbetet kring kulturaktiviteterna bland bosnier och i medlemsorganisationerna och att man marknadsför västsvenska kulturutbudet bland bosnier i Västra Götaland. BKC Västra Götaland och dess medlemsorganisationer bedriver och kommer att bedriva kulturaktiviteter och vissa lösningar och idéer kan genomföras direkt inom ramen för den ordinarie verksamheten. Tankar och idéer som kring projektet E-kultur kräver en större arbetsinsats, bättre styrning och samordning och därför väljs projekt som arbetsform. Projektet E-kultur Marknadsföring av västsvenska kulturen på bosniska Samordning och marknadsföring av bosniska kulturaktiviteter på svenska 6

7 4. Syfte Syften med projektet E-kultur är: - Skapa intresse för kultur hos ungdomar i Västra Götalands län. - Skapa en struktur inom BKC Västra Götaland som ska under och efter projekttiden vara grund för strategiskt arbete med samordning och marknadsföring av kulturutbudet i regionen. - Ungdomar i Västa Götalands län ges möjlighet till eget kulturskapande genom att kunna publicera sina texter och bilder samt få information om kultur och kulturevenemang i Västra Götalands län. - Ungdomarnas känslor och upplevelser tas på allvar och stimuleras genom aktiviteter inom kulturområden. - Ungdomar ska förstå att kulturer inte är statiska och oföränderliga. I stället för att reproducera och bevara det som tidigare har skapats ska ungdomarna uppmuntras till kreativitet, tolerans och nytänkande. Vuxnas syn på kultur påverkar ungdomarnas. Om föräldrarna anser att det viktigaste är att ungdomarna bevarar kulturyttringar som tidigare generationer skapat så finns det lite utrymme till kreativitet och nyskapande. Eftersom ungdomarna lever i en föränderlig värld där många kulturer möts och berikar varandra är det viktigt att ungdomar lär sig hantera den mångfalden i en tolerant, kreativ och nyskapande anda. Detta projekt bygger delvis på tidigare erfarenhet från projektet Vuxna Förebilder mötesplaster för jämlikar som BKC Västra Götaland drivit under Projektet handlade om att skapa mötesplatser för dialog och erfarenhetsutbyte mellan barn, ungdomar och vuxna, mötesplatser för dialog och dubbelspårig erfarenhetsutbyte på jämlika och demokratiska villkor. Projektet e-kultur bygger på en gemensam struktur och en målstyrd process där bosniska kulturutbudet samordnas och västsvenska kulturutbudet marknadsförs bland bosnier. Hemsidan fungerar som mötesplats, där ungdomar formulerar sina kulturyttringar, möter varandra och hämtar inspiration och information om kultur. Under projektet skapas en struktur för samordning och marknadsföring av kultur. Ansiktet utåt är en hemsida för ungdomar. Hemsidans innehåll ska handla om kultur och ungdomar ska kunna hämta information om kultur inom områden som dans, bild, film, design, drama/teater, skrivande och musik, inredning, mode. Hemsidan ska orientera ungdomar inom dessa kulturområden och skapa intresse för kultur så att ungdomar uppmuntras att både konsumera och producera kultur. Projektet pågår i 2 år. Därefter utvärderas projektet och fattas beslut hur projektet ska integreras i organisationens ordinarie ungdomsverksamhet. 7

8 5. Vad står e-kultur för? E K U L T U R E står för elektroniskt. Projektet är helt Internetbaserat. För ungdomar är Internet den mest självklara mötesplatsen. Hemsidan ska inte ersätta aktiviteter inom kulturområden som bedrivs på olika orter i länet, utan den ska samordna aktiviteterna och vara komplement till aktiviteterna. Samtidigt ska man involvera i kulturarbetet de som hellre stannar hemma eller bor på orter där kulturutbudet är något mindre. K står för kultur, inom områden som dans, bild, film, design, drama/teater, skrivande och musik, inredning, mode. K står också för kreativitet. Ungdomar ska inspireras av varandra och ungdomarnas kreativitet bör uppmuntras. K står för känslor. Ungdomar ska uppmuntras att sätta ord på sina känslor i en skapande process och ungdomarnas känslor bör tas på allvar. U står för ungdomar. Projektet riktas helt mot ungdomar. Inom BKC Västra Götaland är ungdomar en intressant och högprioriterad målgrupp. U står också för utveckling. BKC driver utvecklingsprojekt med olika teman. L står lätt och lättillgängligt. Kulturen ska vara lätt att konsumera och den ska vara lättillgänglig. Oavsett var i länet man bor ska man ha tillgång till samma kulturutbud. Ungdomarna har goda datakunskaper och har det lätt att konsumera kulturen via Internet. T står för tolerans. Sverige är ett mångkulturellt land. Här möts människor från olika kulturer. Men Sverige är ett land där unga människor integreras i globala nätverk och på så sätt blir mer toleranta. Kunskap om olikheter är tillgänglig och möjlighet att utveckla egna livsstilar som är sammansatta och globala. Ungdomar hämtar idéer från många olika ställen och blir mer toleranta. U står för utbildning, i skolan finns inget ämne kulturvetenskap. Hemsidan ska fungera som ett effektivt inlärningsverktyg och integreras i ämnen som finns i skolan; samhällskunskap, svenska/hemspråk, historia, bild. Syftet är att lära sig om kultur, men också lära sig producera kulturprodukter. R står för regionalt. Projektet riktas mot ungdomar i länet. Den avgränsning är självklar och nödvändig med tanke på projektets omfattning, målgruppen och organisationen som driver projektet. På hemsida ska finnas material om kulturutbudet i länet med fokus på ungdomskultur. 8

9 6. Projektets faser 6.1 Initiering Projektet befinner sig nu i initieringsfasen. Projektet har initierats efter den interna planeringen av aktiviteterna i samband med Ungkulturår I regeringsförklaringen 13 september 2005 aviserade dåvarande statsministern att 2007 kommer att vara ett barnkulturår. Under 2006 pågick förberedelserna kring temaåret Ungkultur 07. För att stärka barnkulturens ställning och synliggöra barn- och ungdomskultur bjöds in olika aktörer för att delta i Ungkultur 07. BKC har fått inbjudan från Västa Götalandsregionens kulturchef att skicka in uppgifter om planerade aktiviteter till Regionens barnkultursamordnare. Under tiden blev det regeringsskifte och planerna kring Ungkultur 07 stoppades. BKC Västra Götaland fortsatte med planeringen av aktiviteterna tillsammans med ansvariga handläggare på regionens kultursekretariat. Idén om projektet E-kultur presenterades i början av 2007 och i mars 2007 lämnade BKC in en ansökan om projektmedel för att göra en förstudie. Förstudien ska ge svar om BKC Västra Götaland kan genomföra ett konkret, väl organiserat och målstyrt arbete i projektform som ska leverera det som idén om projektet E-kultur står för. Under initieringsfasen testades olika alternativförslag om arbetet kan bedrivas inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det gav en första uppfattning om hur omfattande arbetet behöver vara, vilken arbetsform det kräver samt vilka resurser behövs. Under initieringsfasen kommer den förstudierapporten att presenteras för BKC styrelse. Om styrelsen beslutar om att driva projektet kommer en ansökan om projektmedel att lämnas in till Västra Götalandsregionens kulturnämnd i september 2007 för ett beslut i december Under perioden september december 2007 fortsätter man planeringen kring en eventuell projektstart. Man utgår ifrån denna förstudierapport och ser över den egna organisationen hur man bäst kan starta projektet i början av Man tar emot intresseanmälan, analyserar dem och säkerställer man att det finns tillgång till kompetenta och motiverade projektdeltagare vid en eventuell projektstart. Under initieringsfasen ansvarar BKC styrelse för projektet eftersom ingen projektledare har ännu inte utsetts i formell mening. Initieringsfasen pågår tills kulturnämnden fattar sitt beslut. Om det blir avslag avslutas planeringen kring projektstarten. 9

10 6.2 Etablering Om Regionens kulturnämnd beviljar projektmedel för projektet E-kultur startar etableringsfasen, den initiala planeringen påbörjas och själva starten planeras. Projektadministrativa styrdokument tas fram (projektbeskrivningen kompletteras, tidoch resursplaner uppdateras, projektdirektiv formuleras). Styrgrupp, projektledare och andra projektmedlemmar utses. Projektet startar inte från noll. Diskussioner kring förstudien har lett till nya insikter och lösningar. Man har identifierat ytterligare faktorer som kan påverka projektet, samtidigt som fler involveras och nya möjligheter och idéer kommer till. Under ett projektseminarium i början av februari tar man fram kravspecifikation för projektet. En tydlig roll- och ansvarsfördelning förankras hos projektmedlemmarna och en verksamhetsplanering görs. Syftet med projektseminariet är att samla projektdeltagarna och bilad ett team som ska lösa uppgifter tillsammans, förstå sin roll i projektet och kunna reflektera kring projektet. Följande tas upp under projektseminariet: - Klarläggande av mål och ramar för projektet. - Beskrivning av projektorganisationen, funktioner, roller och bemanning. - Redovisning av redan identifierade delmål, milstolpar och beslutspunkter. - Diskussion och dokumentation av ytterligare mål. - Diskussion kring förväntningar och farhågor. Har någon varit med i liknande projekt tidigare som lyckats eller misslyckats? Det behöver komma fram i ett tidigt stadium så att man kan hantera det. - Fördelning av ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter. - Diskussion kring spelregler som gäller: dokumentation, mötesformer, rapportering, förhållningssätt till varandra inom gruppen, förhållningssättet till uppdraget, uppföljning, övriga administrativa insatser. - Strukturering och planering av arbetet. - Start av arbetet. Det är viktigt att använda en enkel projektmodell och att alla förstår sin roll och uppgift och därmed kan fokusera på produktionen i stället för att hela tiden söka sin roll i projektorganisationen. En enkel projektmodell som fungerar är bättre än komplicerad som inte fungerar eller tar lång tid och mycket energi från projektdeltagarna. Projektarbetet bör bedrivas utifrån tre perspektiv: - Det mänskliga perspektivet hur man drar nytta av all kompetens och förmåga hos individer och team. Det handlar om att lyfta fram projektmedlemmar som projektets viktigaste tillgång. En projektkultur som baseras på ett gemensamt förhållningssätt och en samsyn på temaarbete är en förutsättning för att projektorganisationen ska kunna dra nytta av individernas samlade kompetens och kapacitet. 10

11 - Det projektorganisatoriska perspektivet vem gör vad i projektet med en tydlig roll- och ansvarsfördelning. - Projektflödesperspektiv- handlar om att samordna alla enskilda arbetsinsatser för att på ett framgångsrikt sätt genomföra projektet och uppnå projektmålet. 7. Arbetsgång Under januari 2008 ska rekryteringen av projektdeltagare vara klar. Projektet startar formellt första februari. I början av februari träffas projektdeltagarna på ett projektseminarium och arbetet sätts igång. Sista detaljerna kring projektets aktiviteter och milstolpar har definierats. Det är viktigt att styra projektet så att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning och att alla vet vad de ska göra och när. Projektledarens roll är att följa upp och rapportera vad som har gjorts, vad som återstår att göra och hur lång tid det tar. Det är viktigt att låta projektdeltagarna arbeta kreativt och inte låta textproduktionen styras i detalj. Projektledaren är ansvarig att saker blir gjorda i tid inom den bestämda budgetramen, men alla projektdeltagare måste känna delaktighet och frihet att kunna skapa och producera fritt inom ramen för projektet. Under februari 2008 är arbetet i gång. Projektdeltagarna har förstått sina roller och uppgifter och alla gör vad de ska. 8. Hur länge ska projektet pågå? För att projektet ska kunna leverera det planerade resultatet behövs tid för att bygga upp en struktur kring samordningen och marknadsföringen av kulturutbudet i Västa Götalands län. Det behövs minst 2 år för att göra det. Under första året arbetar man intensivt för att bygga upp informationsstoftet och förankra projektet hos såväl projektdeltagarna som medlemsorganisationerna. Första året avslutas med att producerat material publiceras och att det utförda arbetet analyseras. 11

12 9. Genomförande, tidplan Under perioden mars september 2008 byggs projektet upp. Redaktörerna arbetar intensivt för och producerar texter som publiceras i början av oktober Arbetet fortsätter efter publiceringen. Under perioden oktober 2008 januari 2009 startar arbetet med markandsföringen av hemsidan. I januari 2009 arbetar projektledaren med en självvärdering av projektet och presenterar resultatet för styrgruppen/beställaren. Därmed avslutas projektets första år. Genomförandefasens huvudaktiviteter under projektets första år : Aktivitet Tidplan Ansvarig Bemanning av projektet, projektdeltagare utses januari 2008 BKC:s styrelse Projektseminarium, projektdeltagare träffas februari 2008 Projektgruppen Textproduktion, redaktörer skriver texter på svenska mars september 2008 Redaktörer och bosniska Webbsidans uppbyggnad och arbete med mars september 2008 Webbmaster / designer webbsidans tekniska och estetiska delar Publicering, uppdatering och marknadsföring av oktober 2008 januari 2009 Webbmaster / designer webbsidan Textproduktion, redaktörer skriver texter på svenska oktober 2008 januari 2009 Redaktörer och bosniska Bloggtävling, bloggar tas emot och publiceras på oktober 2008 januari 2009 Besökare av hemsidan hemsidan Månadsvis rapportera om projektet till beställaren / mars 2008 / december 2008 Projektledare styrgruppen Månadsvis träffas för planering och avstämning mars 2008 / december 2008 Projektledare Vinnare i bloggtävlingen utses Självvärdering av projektet och presentation av resultatet till beställaren / styrgruppen januari 2009 januari 2009 Projektgruppen Projektledare 12

13 10. Vad behöver man göra? BKC Västra Götaland driver kulturaktiviteter för ungdomar, i första hand i form av mindre och större regionevenemang. Dessa aktiviteter drivs i projektform där varje aktivitet har ett tama och efter avslutat projekt planeras en ny aktivitet. För att lyckas med projektet E-kultur behöver projektet avskiljas från distriktets och föreningarnas ordinarie kulturverksamhet. En ny projektgrupp behöver bildas. Utifrån diskussionerna som har förts inom BKC:s styrelse och medlemsorganisationer råder ett stort intresse av att vara med i projektet. Det finns gott om idéer hur man kan starta, utveckla och driva projektet. En tänkbar modell för projektets E-kultur organisation kan vara följande: Västra Götalands kulturnämnd Kultur Väst Redaktör, bosniska BKC:s styrelse BKC:s revisorer Projektledare, ansvarig utgivare Webbmaster, designer BKC:s medlemsorganisation Redaktör, svenska Projektledare har fortlöpande kontakter med andra projektdeltagarna (redaktörerna och webbmastern). En gång i månaden träffar BKC:s styrelse och lämnar en skriftlig rapport. Rapporten skickas till Regionens kulturnämnd/kultursekretariatet en gång i månaden. Rapporten innehåller en verksamhetsdel och en ekonomidel. Rapporterna ska granskas av styrelsen och vid behov av revisorerna. I slutet av projekttiden granskar revisorerna hela projektet. En skriftlig rapport presenteras till Regionens kulturnämnd/kultursekretariatet och BKC:s styrelse. Inför varje styrelsemöte med projektledaren skickas en inbjudan till Kultursekretariatet. 13

14 Redaktör svenska bevakar kulturaktiviteter bland bosnier i Västra Götalands län och skriver artiklar på svenska om det bosniska kulturutbudet i länet och om den bosniska kulturen. Redaktören har kontakt med projektledaren och medlemsorganisationerna. Redaktörens huvuduppgift är att producera texter på svenska och marknadsföra det bosniska kulturutbudet och den bosniska kulturen på svenska. Redaktör bosniska bevakar kulturaktiviteter och kulturutbudet i Västra Götalands län, i första hand det som publiceras via Kultur Väst. Även andra kulturhändelser från andra delar av Sverige som handlar om majoritetskulturen kan vara intressanta. Webbmastern får texterna av projektledaren och publicerar dem på hemsidan Webbmastern ansvarar också för den estetiska delen av det som produceras under projekttiden och ser till att hemsidan ser bra ut och ansvarar för tekniska lösningar av hemsidan. 14

15 11. Blogg och Bloggtävling Redan från början fanns en fråga som man ville ha svar på: Hur engagerar man ungdomar så att de blir delaktiga i projektet och börjar producera och publicera sina texter på projektets hemsida? Svaret blev: Sidan behöver innehålla en bloggdel så att ungdomar kan skicka in sina bloggar och kommentera varandras bloggar. Redan från hemsidans första publiceringsdag behöver det framgå att bästa bloggare kommer att utses i slutet av projekttiden och att priser kommer att utdelas. Tanken med bloggtävlingen är att få så många som möjligt att delta och skriva så mycket och så bra det går. Varför just en bloggtävling och inte en novelltävling? Ungdomar bloggar för att få sin röst hörd. Bloggandet sker på ungdomarnas villkor. Till skillnad från klassiska noveller är bloggar friare till sin form och sitt innehåll. Språket är också mycket firare och enklare. Därför vågar fler skriva bloggar och publicera dem. Det är inte bara många som skriver bloggar, det är många som läser bloggar också. Bloggandet är tillgängligt för många ungdomar, det engagerar, bjuder till diskussion och skapar debatt, alltså fyller en viktig funktion i ett demokratiskt samhälle. Om man väljer en klassisk novelltävling i stället kan det låta som en skolaktivitet där det finns redan bestämda former hur en novell ska se ut och vad den ska innehålla. Noveller förknippas med goda skriv- och läsvanor och skrivs oftast av en mindre grupp duktiga elever och det kan avskräcka en del ungdomar från att delta. Tanken är att så många som möjligt ska vara med och skriva. Hur och när utses vinnare? Projektgruppen analyserar alla bloggar och poängsätter dem utifrån olika kriterier: - Kreativitet - Nyskapande - Stil - Antal besök - Kommentarer från besökare Vinnare utses i januari Priser: Fösta pris: presentkort 5000 kr Andra pris: presentkort 3000 kr Tredje pris: presentkort 2000 kr För att delta i bloggtävlingen ska man vara under 25 år och bosatt i Västra Götalands län. 15

16 12. Vad man har hittills gjort Under sommaren 2007 har styrelsen informerat medlemsorganisationerna om planer kring projektet E-kultur. Intresset har varit stort och vid första granskningen konstaterades att BKC Västra Götaland med sina medlemsorganisationer kan utan problem genomföra projektet och uppnå önskat resultat. Tekniska, estetiska och litterära lösningar har diskuterats och man har hittat en idérikedom bland medlemmar och entusiasm för att vara med i projektet. Resultatet är en hemsida som har gjorts för att testa hut man kan driva projektet tekniskt, estetiskt och litterärt. Hemsidan är fortfarande under uppbyggnad och kommer att fungera som BKC:s officiella hemsida. Om projektet E- kultur kommer att starta kommer en ny hemsida att byggas med följande adress och den kommer att marknadsföras som egen hemsida och eget projekt. 16

17 13. Vilka ska vara involverade? Projektgruppen består av följande personer: - Projektledare, ansvarig utgivare - Redaktör, svenska - Redaktör, bosniska - Webbmaster - Representant från BKC - Representant från kulturnämnden - Revisor 13.1 Projektledare Projektledare är ansvarig utgivare för hemsidan och i övrigt ansvarig för projektet. Projektledarens arbetsuppgifter: - Ansvarar för projektet och leder projektet mot uppsatta mål inom projektets tidoch budgetram. - Coachar och inspirerar medverkande personer och ser till att samverkan mellan de alla inblandade fungerar och att god samarbetsanda skapas. - Tillsammans med BKC:s styrelse ansvarar för projektets bemanning och budget. - Ansvarar för att allt material som produceras inom projektet håller ett visst kvalitetsmått. - Rapporterar regelbundet till beställaren och ansvarar för att skriftliga rapporter och annat beslutsunderlag presenteras till beslutsfattarna i god tid. - Bestämmer tillsamman med övriga i projektet innehållet och inriktningen på vad som produceras inom projektet enligt projektbeskrivningen. - Har brinnande intresse för kulturfrågor och ungdomsfrågor, kan uttrycka sig i skrift på svenska och bosniska och har god samarbetsförmåga. 17

18 13.2 Redaktör, svenska - Producerar texter på svenska. Texterna handlar om det bosniska kulturutbudet i Västra Götalands län och bosnisk kultur i övrigt. - Har regelbunden kontakt med projektledaren och övriga projektdeltagare. - Har kontakt med bosniska föreningar och privatpersoner i Västra Götaland och bevakar kulturlivet i länet. - Är i kontakt med ungdomar och försöker komma i kontakt med ungdomar som ägnar sig år skapande verksamhet för att få så mycket som möjligt publicerat på hemsidan. - Har brinnande intresse för kulturfrågor och ungdomsfrågor, kan uttrycka sig i skrift på svenska och bosniska och har god samarbetsförmåga Redaktör, bosniska - Producerar texter på bosniska. Texterna handlar om det kulturutbudet i Västra Götalands län och svensk kultur i övrigt. - Har regelbunden kontakt med projektledaren och övriga projektdeltagare. - Har kontakt med Kultur Väst och andra kulturinstitutioner i Västra Götaland och bevakar kulturlivet i länet. - Har brinnande intresse för kulturfrågor och ungdomsfrågor, kan uttrycka sig i skrift på svenska och bosniska och har god samarbetsförmåga Webbmaster, designer - Bygger och uppdaterar hemsidan. - Har regelbunden kontakt med projektledaren och övriga projektdeltagare. - Ansvarar för den tekniska och estetiska delen av hemsidan. - Marknadsför hemsidan på Internet Representant från BKC - Bjuds in när projektgruppen när projektgruppen sammanträder Representant från Regionens kulturnämnd/kultursekretariat - Bjuds in när styrelsen samanträder och projektledaren rapporterar om projektet Revisorer från BKC - Granskar projektet i slutet av projekttiden och vid behov. - Underrättas om viktiga beslut i projektet. 18

19 14. Samarbetspartners 14.1 Kultur:Väst Västra Götalandsregionens kulturnämnd står bakom Portalen Kultur:Väst. Kultur:Väst bevakar kulturlivet i hela Västra Götaland. På webbsidan finns en kalender där man hittar artiklar och reportage om kultur i Västra Götaland. Inom projektet E-kultur kommer man att arbeta med material som publicerats på webbsidan Kultur:Väst. Delar av det materialet översätts till bosniska, publiceras på projektets webbsida och på det sättet marknadsförs västsvenska kulturutbudet och västsvenska kulturarvet bland bosnier i Västra Götaland. Å andra sidan kommer kalendariet på Kultur:Västs webbplats att användas för att sprida information om de kulturaktiviteter och evenemang som bedrivs i bosniska föreningar i länet. Det finns också en hemsida för ungdomar KulturUngdom vars innehåll också är mycket intressant för projektet BHLO Bosnisk Hercegovinska föreningarnas länsorganisation i Västra Götaland (BHLO) är en distriktorganisation för bosniska föreningar i Västra Götalands län. BHLO har cirka 2000 medlemmar i tiotals medlemsorganisationer. Arbetet består bland annat av kulturverksamhet, ungdoms- och skolverksamhet, samt informationsarbetet. BHLO:s verksamhetsplan och verksamhetsidé inom kultur ligger i linje med BKC:s och idéer som projektet E-kultur står för. Idén om projektet har presenterats för BHLO:s styrelse och responsen har varit positiv. BHLO:s styrelse är intresserad av att delta i projektet som samarbetspartner och medsökande av projektmedel. Trots att BKC själv kan driva projektet vore det mycket bättre att driva projektet i samarbete med BHLO. Dessa två bosniska distriktsorganisationer som bedriver olika typer av kulturaktiviteter med ett gemensamt kulturprojekt skulle nå nästan 100 % av bosnier organiserade i någon bosnisk förening i Västra Götalans län. 19

20 15. Budget, kostnadsberäkning för projektet Den minimala bemanningen i projektet omfattar 4 tjänster; en projektledare, två redaktörer och en webbmaster. Varje tjänst omfattar 40 timmars arbete per månad vilket motsvarar 25 % av en heltidstjänst. Månadskostnad för varje tjänst är lön 6000 kr + arbetsgivaravgift 1945 kr, totalt 7945 kr per tjänst och månad. Den totala lönekostnaden under projekttiden 12 månader blir kr. Utöver lönekostnader tillkommer andra kostnader kr: Lön, Projektledare Lön, Redaktör svenska Lön, Redaktör bosniska Lön, Webbmaster Resor, projektgruppen Internet, telefon Datautrustning Bloggtävling, priser Hemsida Övriga kostnader, projektseminarium, revisorer TOTALT Den totala kostnaden för projektet löner + andra kostnader blir kronor. 20

21 16. Risker och riskhantering Interna risker är sådana risker som ligger inom projektets möjligheter till kontroll. Det är i första hand personella faktorer som kan medföra vissa risker i projektet. Vid sammansättningen av projektgruppen måste man utgå ifrån såväl kompetensen som personliga egenskaper. Eftersom projektgruppen inte kommer att vara stor finns ett mindre behov av formalia, men det är lättare att sammansvetsa gruppen och få större engagemang. Det är också att planera och kontrollera om arbetet går i rätt riktning. En risk kan vara att en projektdeltagare betyder mycket i en mindre projektorganisation och det gör projektorganisationen mer sårbar. Genom att motivera och uppmuntra projektdeltagarna är viktigt, men man måste också klargöra vad som behöver göras och inom vilken budget- och tidsram. Det kan uppstå situationer som medför att man måste ersättningsrekrytera projektdeltagare. Då gäller det att så snabbt som möjligt att introducera ny medarbetare och hjälpa honom/henne att hitta sin plats och känna sig välkommen i gruppen. Som projektledare har man ett jättestort ansvar att se till att alla involverade känner sig delaktiga och att ingen behöver lämna gruppen för att man känner sig motarbetad och åsidosatt. Det gäller att tänka kreativt och hinna med att producera i tid. En av de största riskera är att man rekryterar projektledare med fel ledaregenskaper som hävdar sig själv på andra deltagares bekostnad. Projektledaren måste vara lyhörd, kreativ och engagerad och ha tillräckligt med tålamod och att på ett förtroendegivande sätt coacha andra projektdeltagare mot gemensamma mål. När man bemannar projektet behöver man tänka på att alla projektdeltagare behöver komplettera varandra och att de har sinsemellan klara roller. De ska vara överens om normer och spelregler och det ska råda en öppen atmosfär där man ha respekt för varandra och där konstruktiv kritik kan ges och tas emot. Projektseminarium är ett bar tillfälle att förankra uppdraget och tydliggöra roller och ansvar. Det är ett tillfälle att umgås med varandra och skapa en vi-känsla. Eftersom projektdeltagarna är projektet största och viktigaste tillgång är det naturligt att det är just där största riskerna finns. Vad det gäller ekonomin finns inte lika stora risker eftersom man utgår ifrån en nästan statisk kostnadsutveckling, bestående av fasta och kända utgifter. Det ska inte förekomma några oförutsedda utgifter som ska skapa risker för projektet. Ändå är det viktigt att man vid månadsavstämningar går igenom ekonomin så att man säkerställer att budgeten hålls. Projektledarens uppgift är att arbeta med riskanalyser. I stället för att arbeta med problem ska man arbeta med risker och hantera dem innan risker hinner bli problem. I en riskanalys tittar projektledaren in i framtiden och ställer sig följande frågor: - Vilka hot kan det finnas på vägen mot målet? - Hur kan dessa risker tänkas påverka resultatet och vilka blir konsekvenserna om de inträffar? - Hur kan hoten elimineras eller effekterna mildras om de trots allt inträffar? Efter genomförd analys tar man fram tillsammans med styrelsen en riskhanteringsplan och vidtar konkreta åtgärder för att eliminera eller minimera riskerna. 21

22 17. Rapportering och uppföljning För att fånga upp vad som sker i projektet, följa upp och jämföra utfallet med planerna krävs det att projektledaren regelbundet informerar berörda parter genom skriftliga rapporter. Månadsrapporterna ska innehålla följande: uppföljning av kostnader, resultatet, tidplanen, eventuell riskanalys och en kort lägesbeskrivning, dvs. ett generellt omdöme om hur arbetet går. När projektet närmar sig sitt slut överlämnar projektledaren en slutrapport till styrelsen. Slutrapporten ska innehålla en utvärdering av projektet. Man behöver utvärdera själva projektarbetet och påvisa om projektarbetet har lett till de konkreta målen har förverkligats. Slutrapporten ska innehålla följande: - Sammanfattning: Vad gick bra? Varför? Vad gick mindre bra? Varför? - Jämförelse: Analys och jämförelse mellan faktiskt resultat och förväntat resultat. - Analys av projektadministrationen. När man gör en utvärdering av projektet ska man utgå ifrån Integrationsverkets skrift FIDO. Slutrapporten ska man överlämna till styrelsen och avveckla projektet. 18. Rekommendation I enlighet med de slutsatser som har dragits i förstudien rekommenderas följande: - BKC Västra Götaland bör starta och driva projektet enligt förstudien och ansöka om projektmedel hos Västra Götalandsregionen under september För att få bästa möjliga resultat bör projektet drivas i samarbete med Kultur:Väst och BHLO enligt beskrivningen i förstudien. - Projektet behöver pågå i två år för att tillräckligt många ska kunna ta del av kulturutbudet i Västra Götalands län. 22

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1 1 (8) FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTPLAN Utgåva 1 Nova Ungdomens Hus 2007-04-27 Beteckning P-1 Tellusvägen 19 186 86 VALLENTUNA TELEFON vx 08-587 851 00 FAX 08-587 851 00 ewa.bylin@vallentuna.se Handläggare:

Läs mer

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport Den 8 oktober beslutade styrelsen

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Trygg och säker i hemmet

Trygg och säker i hemmet Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Lilla Ratten Förvaltning/avdelning Stockholms stads projektmodell Lilla Ratten Senast ändrad SLK, IT-avdelningen Version 1.7 2007-05-28 1 (25) Innehållsförteckning

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN

RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för projektverksamhet i Piteå kommun Riktlinjer 2009-11-30, 257 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt.

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt. Projektets faser: förstudie, initering, planering Project Life Cycle Concept Definition Planning Execution Closing Anneli Linde Define the problem Alternatives best solutions What must be done? By whom?

Läs mer

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet.

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet. 1. Revidering av detaljbudget 2. Budget strategiområden 2015 Kulturnämnden beslutar: 1. Kulturnämnden reviderar detaljbudgeten för 2015 enligt bifogade förslag Budgetförändringar avseende statliga medel

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Översikt Projektilen version 2.0

Översikt Projektilen version 2.0 Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Projektorganisation & rollbeskrivning. valideringstolkutbildning. 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK

Projektorganisation & rollbeskrivning. valideringstolkutbildning. 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK Projektorganisation & rollbeskrivning valideringstolkutbildning 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK Innehållsförteckning Organisationsschema. 3 Projektägare., ansvar, befogenheter Styrgruppen,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA

Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA Göteborg, juni 2003 1. ORGANISATIONS NAMN: BOSNA IF Adress: Box 55076, 400 53 Göteborg Telefonnummer: 031-19 29 01 Faxnummer:031-19 29 01 E-post: bosnai_if@hotmail.com

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten (1)9 Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 (2)9 Projektidé 140104-eTjänster Distansmöten Syftet med projektet är att minska resorna som görs i jobbrelaterade ärenden och möten. Finansiering (Uppskattad)

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer