BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic E-KULTUR. (förstudierapport) Förstudien finansierad av Västra Götalandsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic E-KULTUR. (förstudierapport) Förstudien finansierad av Västra Götalandsregionen"

Transkript

1 BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic E-KULTUR (förstudierapport) Förstudien finansierad av Västra Götalandsregionen

2 Innehållsförteckning 1. Inledning / bakgrund 3 2. Om BKC Västra Götaland 5 3. Upplevt problem 6 4. Syfte 7 5. Vad står e-kultur för? 8 6. Projektets faser Initiering Etablering Arbetsgång Hur länge ska projektet pågå? Genomförande, tidplan Vad behöver man göra? Blogg och Bloggtävling Vad man har hittills gjort Vilka ska vara involverade? Projektledare Redaktör, svenska Redaktör, bosniska Webbmaster, designer Representant från BKC Representant från Regionen Revisorer från BKC Samarbetspartners Kultur:Väst BHLO Budget, kostnadsberäkning för projektet Risker och riskhantering Rapportering och uppföljning Rekommendation 22 Sid. 2

3 1. Inledning / bakgrund Västra Götalandsregionens kulturnämnd har beviljat distriktorganisationen BKC Västra Götaland kr för projektet E-kultur (förstudie). Tanken med förstudien var att göra en möjlighetsanalys som skulle ge ett bra beslutsunderlag inför eventuella projektsatsningar. Att genomföra en förstudie inför en projektstart är, i detta fall nödvändigt, eftersom BKC Västra Götaland inte har drivit något liknande projekt tidigare. Utifrån de diskussionerna som har förts inom BKC Västra Götaland och i samband med mindre ungdomsprojekt som har drivits i distriktsorganisationens regi, har man identifierat ett stort behov av samordningsaktiviteter inom kultur, speciellt inom ungdomskultur. Dessutom har man konstaterat att integrationsfrämjande insatser bland bosnier kan bedrivas genom marknadsföringen av det befintliga kulturutbudet i Västra Götalands län. Å andra sidan är bosniernas kulturaktiviteter en del av västsvenska kulturutbudet, men de aktiviteterna måste samordnas och marknadsföras så att fler kan ta del av dem. Frågan var hur man skulle gå tillväga för att hitta en bästa organisationsform för att driva den typen av aktiviteter. Diskussionerna har också handlat om hur dessa kulturaktiviteter kan bedrivas som ordinarie verksamhet. Uppfattningen var att ett så omfattande arbete, som behöver göras i början, kräver mycket mer tid och resurser och insatserna behöver sättas igång under planerade och målstyrda former, vilket kräver en separat organisation. Slutligen kom idéerna om ett kulturprojekt som skulle innefatta alla dessa delar och som skulle på ett relativt billigt sätt motsvara de behov och förväntningar som man hade identifierat tidigare. Projektet E-kultur presenterades för ansvariga inom regionens kulturnämnd och då föddes idén om att en förstudie behövde göras för att klargöra BKC:s möjligheter att genomföra ett sådant projekt. Under perioden juni-augusti 2007 gjorde BKC:s sekreterare och initiativtagare till projektet E-kultur Muharem Idrizovic denna förstudie. Förstudien ska vara ett underlag för ett eventuellt beslut om att starta projektet. Frågor som har behandlats i den här förstudien handlar om följande: - BKC:s möjligheter att driva projektet under projekttiden, - Hur man bygger upp en stabil organisation kring projektet, - Vilka som ska vara involverade. Hur kan man bedriva den operativa verksamheten i projektet separat från BKC:s ordinarie verksamhet och hur man kan integrera projektet i ordinarie verksamheten under och efter projekttiden? - Hur man säkerställer att det finns kontinuitet och kvalitet under projekttiden och att de som ska arbeta med projektet seriöst arbetar med projektet och avsätter den tiden som projektet kräver, - Hur ser hemsidans innehåll ut? - Hur ser målgruppen ut? - Hur man marknadsför sidan? - Projektets budget? 3

4 - Projektets tekniska lösningar? Kan man använda det som finns på Kultur Väst eller behövs annan typ av teknik och vad den kostar? - Slutligen kommer man att ta ställning om man kommer att driva projektet eller inte. I förstudien kommer att finnas en rekommendation om projektet kommer att drivas och hur ett eventuellt arbete kring projektets genomförande behöver gå till. Diskussionerna har handlat om följande: - Vad det förväntade resultatet bör vara och vad projektet kommer att leverera under och efter projekttiden. - Hur sätter man upp mål som går att beskriva och följa upp? Hur hittar man rätt ambitionsnivå? - Hur länge ska projektet pågå för att det förväntade resultatet ska åstadkomma och de uppsatta målen ska uppnås? - När är det lämpligt att starta och avsluta/överlämna projektet? - Hur säkerställer man att de som ska vara inblandade är klara med vad som förväntas av dem? För att åstadkomma ett gott resultat gäller det att samla personer med olika kompetenser i ett team. Det är viktigt att klargöra de olika roller samt det ansvar och de befogenheter som ska kopplas till de olika rollerna. Medverkande personer kommer inte att arbeta med projektet på heltid. Det gäller att se till att alla resurspersoner avsätter planerad tid för att arbeta med projektet. Den prioriteringen gör man genom att på ett tidigt stadium förankrar projektet inom basorganisationen med en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter mellan bas- och projektorganisationen. Arbetet med förstudien bedrevs under tiden juni-augusti 2007 och omfattade cirka 160 timmar. Under arbetet användes som källa kursmaterial till kursen Praktisk projektledning, Stockholms universitet. Författarna till kursmaterialet är Bo Rosander och Rolf Lundström. Hela materialet bestående av texter bilder, ljudfiler och mjukvaran MS Project finns hos BKC:s styrelse och används som hjälpreda vid initieringen, planeringen och genomförandet av projekt och i studiesyften. Tanken är att det ska användas under projektet E-kultur. 4

5 2. Om BKC Västra Götaland Bosniskt KulturCenter BKC Västra Götaland är en distriktorganisation för de fem bosniska församlingarna i Västra Götalands län. Det är en fristående, demokratisk intresseorganisation som arbetar för bosniernas integration i det svenska samhället och som driver utvecklingsprojekt med regionalt mervärde. BKC Västra Götaland har haft en central roll i initieringen och utvecklingen av programaktiviteterna på de områden där medlemsorganisationerna upplever tidigare insatserna som otillräckliga. Det gäller framförallt att hitta nya arbetsmetoder som kan användas för att effektivisera det ideella arbetet i medlemsorganisationerna. BKC Västra Götaland har 3152 medlemmar i fem medlemsorganisationerna (Göteborg 1386, Borås 590, Skövde 576 och Surte / Ale 340, Trestad / Trollhättan 260). BKC Västra Götaland har 1115 medlemmar 7-25 år: Göteborg 415, Borås 239, Skövde 268, Surte / Ale 132, Trestad / Trollhättan 61. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en självklarhet inom BKC Västra Götaland och varje medlemsorganisation ska arbeta aktivt för att främja jämställdhet på hemmaplan. BKC Västra Götaland ser till att diskussioner om jämställdheten hålls levande och att varje medlemsorganisation ska erbjudas hjälp av BKC Västra Götaland i sitt jämställdhetsarbete. BKC Västra Götaland konkurrerar inte med befintliga verksamheten i medlemsorganisationerna utan arbetar strategiskt med att förbättra den verksamheten och hitta nya verksamhetsområden. Tyngdpunkten ligger på frågorna som är viktiga för hela regionen och inte bara för en enskild medlemsorganisation. BKC Västra Götaland arbetar kontinuerligt med kompetensutvecklingen bland medlemsorganisationernas aktiva medlemmar. Att motivera de aktiva medlemmarna med nya metoder och tillvägagångssätt för att skapa förutsättningar för förbättrad verksamhet i den egna organisationen. En del nya begrepp har introducerats bl. a. portfolio, coachning och nätverk. BKC Västra Götaland ska inte vara ensam "utförare" utan ska fungera som spindel i nätet i de aktiviteterna som medlemsorganisationerna driver. I vissa fall kan BKC Västra Götaland gå in som arrangör av aktiviteter för att testa en idé som ingen medlemsorganisation riktigt är redo att ännu göra till sin och vara först för att ensamt driva den. BKC Västra Götalands medlemsorganisationer har funnits i cirka tio år. Arbetet har varit ideellt och amatörmässigt. Medlemmarna i de medlemsorganisationerna har blivit mer integrerade i det svenska samhället och därmed ställs högre krav på medlemsorganisationerna vad det gäller kvalitet, effektivitet och attraktivitet. För att skapa moderna och demokratiska organisationer krävs det att alla som är involverade i det ideella arbetet ställer upp på de gemensamma villkoren. Den centrala frågan är vart medlemsorganisationerna är på väg till och kan man påverka den utvecklingen positivt? 5

6 3. Upplevt problem I varje medlemsorganisation pågår ett mer eller mindre omfattande kulturarbete som bedrivs av amatörer i form av studiecirklar. Hantverk, musik, kulturhistoria och traditionsbevarande aktiviteter har varit dominerande. Det bosniska språket har haft en stark ställning i samtliga medlemsorganisationer. Svenskan kommer in successivt mest i de sammanhang där yngre och medelålders medlemmar är involverade i. I sitt arbete har BKC Västra Götaland varit intresserade av två saker: 1. Hur ser bosniskt kulturutbud ut i Västra Götaland? 2. Hur mycket av det befintliga kulturutbudet i Västa Götaland konsumeras av bosnier? Med det befintliga kulturutbudet menas majoritetskulturen (den svenska kulturen i Västra Götaland, framförallt kulturutbudet i de offentliga institutionerna). Vad det gäller det bosniska kulturutbudet så kan man konstatera att det finns ett stort behov av samordning av de olika aktörers arbete. På så sätt kan kulturen bli tillgänglig för fler och att man kompletterar kulturutbudet med det som saknas. Ett stort problem är skillnader mellan större och mindre orter. Vad det gäller bosniernas konsumtion av ur det befintliga skattefinansierade kulturutbudet är situationen mer oklar. Det behövs mera resurser att marknadsföra den svenska kulturen bland bosnier och att skapa intresse för det gemensamt finansierade kulturutbudet. Tanken med Projektet E-kultur och hemsidan är att man både samordnar arbetet kring kulturaktiviteterna bland bosnier och i medlemsorganisationerna och att man marknadsför västsvenska kulturutbudet bland bosnier i Västra Götaland. BKC Västra Götaland och dess medlemsorganisationer bedriver och kommer att bedriva kulturaktiviteter och vissa lösningar och idéer kan genomföras direkt inom ramen för den ordinarie verksamheten. Tankar och idéer som kring projektet E-kultur kräver en större arbetsinsats, bättre styrning och samordning och därför väljs projekt som arbetsform. Projektet E-kultur Marknadsföring av västsvenska kulturen på bosniska Samordning och marknadsföring av bosniska kulturaktiviteter på svenska 6

7 4. Syfte Syften med projektet E-kultur är: - Skapa intresse för kultur hos ungdomar i Västra Götalands län. - Skapa en struktur inom BKC Västra Götaland som ska under och efter projekttiden vara grund för strategiskt arbete med samordning och marknadsföring av kulturutbudet i regionen. - Ungdomar i Västa Götalands län ges möjlighet till eget kulturskapande genom att kunna publicera sina texter och bilder samt få information om kultur och kulturevenemang i Västra Götalands län. - Ungdomarnas känslor och upplevelser tas på allvar och stimuleras genom aktiviteter inom kulturområden. - Ungdomar ska förstå att kulturer inte är statiska och oföränderliga. I stället för att reproducera och bevara det som tidigare har skapats ska ungdomarna uppmuntras till kreativitet, tolerans och nytänkande. Vuxnas syn på kultur påverkar ungdomarnas. Om föräldrarna anser att det viktigaste är att ungdomarna bevarar kulturyttringar som tidigare generationer skapat så finns det lite utrymme till kreativitet och nyskapande. Eftersom ungdomarna lever i en föränderlig värld där många kulturer möts och berikar varandra är det viktigt att ungdomar lär sig hantera den mångfalden i en tolerant, kreativ och nyskapande anda. Detta projekt bygger delvis på tidigare erfarenhet från projektet Vuxna Förebilder mötesplaster för jämlikar som BKC Västra Götaland drivit under Projektet handlade om att skapa mötesplatser för dialog och erfarenhetsutbyte mellan barn, ungdomar och vuxna, mötesplatser för dialog och dubbelspårig erfarenhetsutbyte på jämlika och demokratiska villkor. Projektet e-kultur bygger på en gemensam struktur och en målstyrd process där bosniska kulturutbudet samordnas och västsvenska kulturutbudet marknadsförs bland bosnier. Hemsidan fungerar som mötesplats, där ungdomar formulerar sina kulturyttringar, möter varandra och hämtar inspiration och information om kultur. Under projektet skapas en struktur för samordning och marknadsföring av kultur. Ansiktet utåt är en hemsida för ungdomar. Hemsidans innehåll ska handla om kultur och ungdomar ska kunna hämta information om kultur inom områden som dans, bild, film, design, drama/teater, skrivande och musik, inredning, mode. Hemsidan ska orientera ungdomar inom dessa kulturområden och skapa intresse för kultur så att ungdomar uppmuntras att både konsumera och producera kultur. Projektet pågår i 2 år. Därefter utvärderas projektet och fattas beslut hur projektet ska integreras i organisationens ordinarie ungdomsverksamhet. 7

8 5. Vad står e-kultur för? E K U L T U R E står för elektroniskt. Projektet är helt Internetbaserat. För ungdomar är Internet den mest självklara mötesplatsen. Hemsidan ska inte ersätta aktiviteter inom kulturområden som bedrivs på olika orter i länet, utan den ska samordna aktiviteterna och vara komplement till aktiviteterna. Samtidigt ska man involvera i kulturarbetet de som hellre stannar hemma eller bor på orter där kulturutbudet är något mindre. K står för kultur, inom områden som dans, bild, film, design, drama/teater, skrivande och musik, inredning, mode. K står också för kreativitet. Ungdomar ska inspireras av varandra och ungdomarnas kreativitet bör uppmuntras. K står för känslor. Ungdomar ska uppmuntras att sätta ord på sina känslor i en skapande process och ungdomarnas känslor bör tas på allvar. U står för ungdomar. Projektet riktas helt mot ungdomar. Inom BKC Västra Götaland är ungdomar en intressant och högprioriterad målgrupp. U står också för utveckling. BKC driver utvecklingsprojekt med olika teman. L står lätt och lättillgängligt. Kulturen ska vara lätt att konsumera och den ska vara lättillgänglig. Oavsett var i länet man bor ska man ha tillgång till samma kulturutbud. Ungdomarna har goda datakunskaper och har det lätt att konsumera kulturen via Internet. T står för tolerans. Sverige är ett mångkulturellt land. Här möts människor från olika kulturer. Men Sverige är ett land där unga människor integreras i globala nätverk och på så sätt blir mer toleranta. Kunskap om olikheter är tillgänglig och möjlighet att utveckla egna livsstilar som är sammansatta och globala. Ungdomar hämtar idéer från många olika ställen och blir mer toleranta. U står för utbildning, i skolan finns inget ämne kulturvetenskap. Hemsidan ska fungera som ett effektivt inlärningsverktyg och integreras i ämnen som finns i skolan; samhällskunskap, svenska/hemspråk, historia, bild. Syftet är att lära sig om kultur, men också lära sig producera kulturprodukter. R står för regionalt. Projektet riktas mot ungdomar i länet. Den avgränsning är självklar och nödvändig med tanke på projektets omfattning, målgruppen och organisationen som driver projektet. På hemsida ska finnas material om kulturutbudet i länet med fokus på ungdomskultur. 8

9 6. Projektets faser 6.1 Initiering Projektet befinner sig nu i initieringsfasen. Projektet har initierats efter den interna planeringen av aktiviteterna i samband med Ungkulturår I regeringsförklaringen 13 september 2005 aviserade dåvarande statsministern att 2007 kommer att vara ett barnkulturår. Under 2006 pågick förberedelserna kring temaåret Ungkultur 07. För att stärka barnkulturens ställning och synliggöra barn- och ungdomskultur bjöds in olika aktörer för att delta i Ungkultur 07. BKC har fått inbjudan från Västa Götalandsregionens kulturchef att skicka in uppgifter om planerade aktiviteter till Regionens barnkultursamordnare. Under tiden blev det regeringsskifte och planerna kring Ungkultur 07 stoppades. BKC Västra Götaland fortsatte med planeringen av aktiviteterna tillsammans med ansvariga handläggare på regionens kultursekretariat. Idén om projektet E-kultur presenterades i början av 2007 och i mars 2007 lämnade BKC in en ansökan om projektmedel för att göra en förstudie. Förstudien ska ge svar om BKC Västra Götaland kan genomföra ett konkret, väl organiserat och målstyrt arbete i projektform som ska leverera det som idén om projektet E-kultur står för. Under initieringsfasen testades olika alternativförslag om arbetet kan bedrivas inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det gav en första uppfattning om hur omfattande arbetet behöver vara, vilken arbetsform det kräver samt vilka resurser behövs. Under initieringsfasen kommer den förstudierapporten att presenteras för BKC styrelse. Om styrelsen beslutar om att driva projektet kommer en ansökan om projektmedel att lämnas in till Västra Götalandsregionens kulturnämnd i september 2007 för ett beslut i december Under perioden september december 2007 fortsätter man planeringen kring en eventuell projektstart. Man utgår ifrån denna förstudierapport och ser över den egna organisationen hur man bäst kan starta projektet i början av Man tar emot intresseanmälan, analyserar dem och säkerställer man att det finns tillgång till kompetenta och motiverade projektdeltagare vid en eventuell projektstart. Under initieringsfasen ansvarar BKC styrelse för projektet eftersom ingen projektledare har ännu inte utsetts i formell mening. Initieringsfasen pågår tills kulturnämnden fattar sitt beslut. Om det blir avslag avslutas planeringen kring projektstarten. 9

10 6.2 Etablering Om Regionens kulturnämnd beviljar projektmedel för projektet E-kultur startar etableringsfasen, den initiala planeringen påbörjas och själva starten planeras. Projektadministrativa styrdokument tas fram (projektbeskrivningen kompletteras, tidoch resursplaner uppdateras, projektdirektiv formuleras). Styrgrupp, projektledare och andra projektmedlemmar utses. Projektet startar inte från noll. Diskussioner kring förstudien har lett till nya insikter och lösningar. Man har identifierat ytterligare faktorer som kan påverka projektet, samtidigt som fler involveras och nya möjligheter och idéer kommer till. Under ett projektseminarium i början av februari tar man fram kravspecifikation för projektet. En tydlig roll- och ansvarsfördelning förankras hos projektmedlemmarna och en verksamhetsplanering görs. Syftet med projektseminariet är att samla projektdeltagarna och bilad ett team som ska lösa uppgifter tillsammans, förstå sin roll i projektet och kunna reflektera kring projektet. Följande tas upp under projektseminariet: - Klarläggande av mål och ramar för projektet. - Beskrivning av projektorganisationen, funktioner, roller och bemanning. - Redovisning av redan identifierade delmål, milstolpar och beslutspunkter. - Diskussion och dokumentation av ytterligare mål. - Diskussion kring förväntningar och farhågor. Har någon varit med i liknande projekt tidigare som lyckats eller misslyckats? Det behöver komma fram i ett tidigt stadium så att man kan hantera det. - Fördelning av ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter. - Diskussion kring spelregler som gäller: dokumentation, mötesformer, rapportering, förhållningssätt till varandra inom gruppen, förhållningssättet till uppdraget, uppföljning, övriga administrativa insatser. - Strukturering och planering av arbetet. - Start av arbetet. Det är viktigt att använda en enkel projektmodell och att alla förstår sin roll och uppgift och därmed kan fokusera på produktionen i stället för att hela tiden söka sin roll i projektorganisationen. En enkel projektmodell som fungerar är bättre än komplicerad som inte fungerar eller tar lång tid och mycket energi från projektdeltagarna. Projektarbetet bör bedrivas utifrån tre perspektiv: - Det mänskliga perspektivet hur man drar nytta av all kompetens och förmåga hos individer och team. Det handlar om att lyfta fram projektmedlemmar som projektets viktigaste tillgång. En projektkultur som baseras på ett gemensamt förhållningssätt och en samsyn på temaarbete är en förutsättning för att projektorganisationen ska kunna dra nytta av individernas samlade kompetens och kapacitet. 10

11 - Det projektorganisatoriska perspektivet vem gör vad i projektet med en tydlig roll- och ansvarsfördelning. - Projektflödesperspektiv- handlar om att samordna alla enskilda arbetsinsatser för att på ett framgångsrikt sätt genomföra projektet och uppnå projektmålet. 7. Arbetsgång Under januari 2008 ska rekryteringen av projektdeltagare vara klar. Projektet startar formellt första februari. I början av februari träffas projektdeltagarna på ett projektseminarium och arbetet sätts igång. Sista detaljerna kring projektets aktiviteter och milstolpar har definierats. Det är viktigt att styra projektet så att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning och att alla vet vad de ska göra och när. Projektledarens roll är att följa upp och rapportera vad som har gjorts, vad som återstår att göra och hur lång tid det tar. Det är viktigt att låta projektdeltagarna arbeta kreativt och inte låta textproduktionen styras i detalj. Projektledaren är ansvarig att saker blir gjorda i tid inom den bestämda budgetramen, men alla projektdeltagare måste känna delaktighet och frihet att kunna skapa och producera fritt inom ramen för projektet. Under februari 2008 är arbetet i gång. Projektdeltagarna har förstått sina roller och uppgifter och alla gör vad de ska. 8. Hur länge ska projektet pågå? För att projektet ska kunna leverera det planerade resultatet behövs tid för att bygga upp en struktur kring samordningen och marknadsföringen av kulturutbudet i Västa Götalands län. Det behövs minst 2 år för att göra det. Under första året arbetar man intensivt för att bygga upp informationsstoftet och förankra projektet hos såväl projektdeltagarna som medlemsorganisationerna. Första året avslutas med att producerat material publiceras och att det utförda arbetet analyseras. 11

12 9. Genomförande, tidplan Under perioden mars september 2008 byggs projektet upp. Redaktörerna arbetar intensivt för och producerar texter som publiceras i början av oktober Arbetet fortsätter efter publiceringen. Under perioden oktober 2008 januari 2009 startar arbetet med markandsföringen av hemsidan. I januari 2009 arbetar projektledaren med en självvärdering av projektet och presenterar resultatet för styrgruppen/beställaren. Därmed avslutas projektets första år. Genomförandefasens huvudaktiviteter under projektets första år : Aktivitet Tidplan Ansvarig Bemanning av projektet, projektdeltagare utses januari 2008 BKC:s styrelse Projektseminarium, projektdeltagare träffas februari 2008 Projektgruppen Textproduktion, redaktörer skriver texter på svenska mars september 2008 Redaktörer och bosniska Webbsidans uppbyggnad och arbete med mars september 2008 Webbmaster / designer webbsidans tekniska och estetiska delar Publicering, uppdatering och marknadsföring av oktober 2008 januari 2009 Webbmaster / designer webbsidan Textproduktion, redaktörer skriver texter på svenska oktober 2008 januari 2009 Redaktörer och bosniska Bloggtävling, bloggar tas emot och publiceras på oktober 2008 januari 2009 Besökare av hemsidan hemsidan Månadsvis rapportera om projektet till beställaren / mars 2008 / december 2008 Projektledare styrgruppen Månadsvis träffas för planering och avstämning mars 2008 / december 2008 Projektledare Vinnare i bloggtävlingen utses Självvärdering av projektet och presentation av resultatet till beställaren / styrgruppen januari 2009 januari 2009 Projektgruppen Projektledare 12

13 10. Vad behöver man göra? BKC Västra Götaland driver kulturaktiviteter för ungdomar, i första hand i form av mindre och större regionevenemang. Dessa aktiviteter drivs i projektform där varje aktivitet har ett tama och efter avslutat projekt planeras en ny aktivitet. För att lyckas med projektet E-kultur behöver projektet avskiljas från distriktets och föreningarnas ordinarie kulturverksamhet. En ny projektgrupp behöver bildas. Utifrån diskussionerna som har förts inom BKC:s styrelse och medlemsorganisationer råder ett stort intresse av att vara med i projektet. Det finns gott om idéer hur man kan starta, utveckla och driva projektet. En tänkbar modell för projektets E-kultur organisation kan vara följande: Västra Götalands kulturnämnd Kultur Väst Redaktör, bosniska BKC:s styrelse BKC:s revisorer Projektledare, ansvarig utgivare Webbmaster, designer BKC:s medlemsorganisation Redaktör, svenska Projektledare har fortlöpande kontakter med andra projektdeltagarna (redaktörerna och webbmastern). En gång i månaden träffar BKC:s styrelse och lämnar en skriftlig rapport. Rapporten skickas till Regionens kulturnämnd/kultursekretariatet en gång i månaden. Rapporten innehåller en verksamhetsdel och en ekonomidel. Rapporterna ska granskas av styrelsen och vid behov av revisorerna. I slutet av projekttiden granskar revisorerna hela projektet. En skriftlig rapport presenteras till Regionens kulturnämnd/kultursekretariatet och BKC:s styrelse. Inför varje styrelsemöte med projektledaren skickas en inbjudan till Kultursekretariatet. 13

14 Redaktör svenska bevakar kulturaktiviteter bland bosnier i Västra Götalands län och skriver artiklar på svenska om det bosniska kulturutbudet i länet och om den bosniska kulturen. Redaktören har kontakt med projektledaren och medlemsorganisationerna. Redaktörens huvuduppgift är att producera texter på svenska och marknadsföra det bosniska kulturutbudet och den bosniska kulturen på svenska. Redaktör bosniska bevakar kulturaktiviteter och kulturutbudet i Västra Götalands län, i första hand det som publiceras via Kultur Väst. Även andra kulturhändelser från andra delar av Sverige som handlar om majoritetskulturen kan vara intressanta. Webbmastern får texterna av projektledaren och publicerar dem på hemsidan Webbmastern ansvarar också för den estetiska delen av det som produceras under projekttiden och ser till att hemsidan ser bra ut och ansvarar för tekniska lösningar av hemsidan. 14

15 11. Blogg och Bloggtävling Redan från början fanns en fråga som man ville ha svar på: Hur engagerar man ungdomar så att de blir delaktiga i projektet och börjar producera och publicera sina texter på projektets hemsida? Svaret blev: Sidan behöver innehålla en bloggdel så att ungdomar kan skicka in sina bloggar och kommentera varandras bloggar. Redan från hemsidans första publiceringsdag behöver det framgå att bästa bloggare kommer att utses i slutet av projekttiden och att priser kommer att utdelas. Tanken med bloggtävlingen är att få så många som möjligt att delta och skriva så mycket och så bra det går. Varför just en bloggtävling och inte en novelltävling? Ungdomar bloggar för att få sin röst hörd. Bloggandet sker på ungdomarnas villkor. Till skillnad från klassiska noveller är bloggar friare till sin form och sitt innehåll. Språket är också mycket firare och enklare. Därför vågar fler skriva bloggar och publicera dem. Det är inte bara många som skriver bloggar, det är många som läser bloggar också. Bloggandet är tillgängligt för många ungdomar, det engagerar, bjuder till diskussion och skapar debatt, alltså fyller en viktig funktion i ett demokratiskt samhälle. Om man väljer en klassisk novelltävling i stället kan det låta som en skolaktivitet där det finns redan bestämda former hur en novell ska se ut och vad den ska innehålla. Noveller förknippas med goda skriv- och läsvanor och skrivs oftast av en mindre grupp duktiga elever och det kan avskräcka en del ungdomar från att delta. Tanken är att så många som möjligt ska vara med och skriva. Hur och när utses vinnare? Projektgruppen analyserar alla bloggar och poängsätter dem utifrån olika kriterier: - Kreativitet - Nyskapande - Stil - Antal besök - Kommentarer från besökare Vinnare utses i januari Priser: Fösta pris: presentkort 5000 kr Andra pris: presentkort 3000 kr Tredje pris: presentkort 2000 kr För att delta i bloggtävlingen ska man vara under 25 år och bosatt i Västra Götalands län. 15

16 12. Vad man har hittills gjort Under sommaren 2007 har styrelsen informerat medlemsorganisationerna om planer kring projektet E-kultur. Intresset har varit stort och vid första granskningen konstaterades att BKC Västra Götaland med sina medlemsorganisationer kan utan problem genomföra projektet och uppnå önskat resultat. Tekniska, estetiska och litterära lösningar har diskuterats och man har hittat en idérikedom bland medlemmar och entusiasm för att vara med i projektet. Resultatet är en hemsida som har gjorts för att testa hut man kan driva projektet tekniskt, estetiskt och litterärt. Hemsidan är fortfarande under uppbyggnad och kommer att fungera som BKC:s officiella hemsida. Om projektet E- kultur kommer att starta kommer en ny hemsida att byggas med följande adress och den kommer att marknadsföras som egen hemsida och eget projekt. 16

17 13. Vilka ska vara involverade? Projektgruppen består av följande personer: - Projektledare, ansvarig utgivare - Redaktör, svenska - Redaktör, bosniska - Webbmaster - Representant från BKC - Representant från kulturnämnden - Revisor 13.1 Projektledare Projektledare är ansvarig utgivare för hemsidan och i övrigt ansvarig för projektet. Projektledarens arbetsuppgifter: - Ansvarar för projektet och leder projektet mot uppsatta mål inom projektets tidoch budgetram. - Coachar och inspirerar medverkande personer och ser till att samverkan mellan de alla inblandade fungerar och att god samarbetsanda skapas. - Tillsammans med BKC:s styrelse ansvarar för projektets bemanning och budget. - Ansvarar för att allt material som produceras inom projektet håller ett visst kvalitetsmått. - Rapporterar regelbundet till beställaren och ansvarar för att skriftliga rapporter och annat beslutsunderlag presenteras till beslutsfattarna i god tid. - Bestämmer tillsamman med övriga i projektet innehållet och inriktningen på vad som produceras inom projektet enligt projektbeskrivningen. - Har brinnande intresse för kulturfrågor och ungdomsfrågor, kan uttrycka sig i skrift på svenska och bosniska och har god samarbetsförmåga. 17

18 13.2 Redaktör, svenska - Producerar texter på svenska. Texterna handlar om det bosniska kulturutbudet i Västra Götalands län och bosnisk kultur i övrigt. - Har regelbunden kontakt med projektledaren och övriga projektdeltagare. - Har kontakt med bosniska föreningar och privatpersoner i Västra Götaland och bevakar kulturlivet i länet. - Är i kontakt med ungdomar och försöker komma i kontakt med ungdomar som ägnar sig år skapande verksamhet för att få så mycket som möjligt publicerat på hemsidan. - Har brinnande intresse för kulturfrågor och ungdomsfrågor, kan uttrycka sig i skrift på svenska och bosniska och har god samarbetsförmåga Redaktör, bosniska - Producerar texter på bosniska. Texterna handlar om det kulturutbudet i Västra Götalands län och svensk kultur i övrigt. - Har regelbunden kontakt med projektledaren och övriga projektdeltagare. - Har kontakt med Kultur Väst och andra kulturinstitutioner i Västra Götaland och bevakar kulturlivet i länet. - Har brinnande intresse för kulturfrågor och ungdomsfrågor, kan uttrycka sig i skrift på svenska och bosniska och har god samarbetsförmåga Webbmaster, designer - Bygger och uppdaterar hemsidan. - Har regelbunden kontakt med projektledaren och övriga projektdeltagare. - Ansvarar för den tekniska och estetiska delen av hemsidan. - Marknadsför hemsidan på Internet Representant från BKC - Bjuds in när projektgruppen när projektgruppen sammanträder Representant från Regionens kulturnämnd/kultursekretariat - Bjuds in när styrelsen samanträder och projektledaren rapporterar om projektet Revisorer från BKC - Granskar projektet i slutet av projekttiden och vid behov. - Underrättas om viktiga beslut i projektet. 18

19 14. Samarbetspartners 14.1 Kultur:Väst Västra Götalandsregionens kulturnämnd står bakom Portalen Kultur:Väst. Kultur:Väst bevakar kulturlivet i hela Västra Götaland. På webbsidan finns en kalender där man hittar artiklar och reportage om kultur i Västra Götaland. Inom projektet E-kultur kommer man att arbeta med material som publicerats på webbsidan Kultur:Väst. Delar av det materialet översätts till bosniska, publiceras på projektets webbsida och på det sättet marknadsförs västsvenska kulturutbudet och västsvenska kulturarvet bland bosnier i Västra Götaland. Å andra sidan kommer kalendariet på Kultur:Västs webbplats att användas för att sprida information om de kulturaktiviteter och evenemang som bedrivs i bosniska föreningar i länet. Det finns också en hemsida för ungdomar KulturUngdom vars innehåll också är mycket intressant för projektet BHLO Bosnisk Hercegovinska föreningarnas länsorganisation i Västra Götaland (BHLO) är en distriktorganisation för bosniska föreningar i Västra Götalands län. BHLO har cirka 2000 medlemmar i tiotals medlemsorganisationer. Arbetet består bland annat av kulturverksamhet, ungdoms- och skolverksamhet, samt informationsarbetet. BHLO:s verksamhetsplan och verksamhetsidé inom kultur ligger i linje med BKC:s och idéer som projektet E-kultur står för. Idén om projektet har presenterats för BHLO:s styrelse och responsen har varit positiv. BHLO:s styrelse är intresserad av att delta i projektet som samarbetspartner och medsökande av projektmedel. Trots att BKC själv kan driva projektet vore det mycket bättre att driva projektet i samarbete med BHLO. Dessa två bosniska distriktsorganisationer som bedriver olika typer av kulturaktiviteter med ett gemensamt kulturprojekt skulle nå nästan 100 % av bosnier organiserade i någon bosnisk förening i Västra Götalans län. 19

20 15. Budget, kostnadsberäkning för projektet Den minimala bemanningen i projektet omfattar 4 tjänster; en projektledare, två redaktörer och en webbmaster. Varje tjänst omfattar 40 timmars arbete per månad vilket motsvarar 25 % av en heltidstjänst. Månadskostnad för varje tjänst är lön 6000 kr + arbetsgivaravgift 1945 kr, totalt 7945 kr per tjänst och månad. Den totala lönekostnaden under projekttiden 12 månader blir kr. Utöver lönekostnader tillkommer andra kostnader kr: Lön, Projektledare Lön, Redaktör svenska Lön, Redaktör bosniska Lön, Webbmaster Resor, projektgruppen Internet, telefon Datautrustning Bloggtävling, priser Hemsida Övriga kostnader, projektseminarium, revisorer TOTALT Den totala kostnaden för projektet löner + andra kostnader blir kronor. 20

21 16. Risker och riskhantering Interna risker är sådana risker som ligger inom projektets möjligheter till kontroll. Det är i första hand personella faktorer som kan medföra vissa risker i projektet. Vid sammansättningen av projektgruppen måste man utgå ifrån såväl kompetensen som personliga egenskaper. Eftersom projektgruppen inte kommer att vara stor finns ett mindre behov av formalia, men det är lättare att sammansvetsa gruppen och få större engagemang. Det är också att planera och kontrollera om arbetet går i rätt riktning. En risk kan vara att en projektdeltagare betyder mycket i en mindre projektorganisation och det gör projektorganisationen mer sårbar. Genom att motivera och uppmuntra projektdeltagarna är viktigt, men man måste också klargöra vad som behöver göras och inom vilken budget- och tidsram. Det kan uppstå situationer som medför att man måste ersättningsrekrytera projektdeltagare. Då gäller det att så snabbt som möjligt att introducera ny medarbetare och hjälpa honom/henne att hitta sin plats och känna sig välkommen i gruppen. Som projektledare har man ett jättestort ansvar att se till att alla involverade känner sig delaktiga och att ingen behöver lämna gruppen för att man känner sig motarbetad och åsidosatt. Det gäller att tänka kreativt och hinna med att producera i tid. En av de största riskera är att man rekryterar projektledare med fel ledaregenskaper som hävdar sig själv på andra deltagares bekostnad. Projektledaren måste vara lyhörd, kreativ och engagerad och ha tillräckligt med tålamod och att på ett förtroendegivande sätt coacha andra projektdeltagare mot gemensamma mål. När man bemannar projektet behöver man tänka på att alla projektdeltagare behöver komplettera varandra och att de har sinsemellan klara roller. De ska vara överens om normer och spelregler och det ska råda en öppen atmosfär där man ha respekt för varandra och där konstruktiv kritik kan ges och tas emot. Projektseminarium är ett bar tillfälle att förankra uppdraget och tydliggöra roller och ansvar. Det är ett tillfälle att umgås med varandra och skapa en vi-känsla. Eftersom projektdeltagarna är projektet största och viktigaste tillgång är det naturligt att det är just där största riskerna finns. Vad det gäller ekonomin finns inte lika stora risker eftersom man utgår ifrån en nästan statisk kostnadsutveckling, bestående av fasta och kända utgifter. Det ska inte förekomma några oförutsedda utgifter som ska skapa risker för projektet. Ändå är det viktigt att man vid månadsavstämningar går igenom ekonomin så att man säkerställer att budgeten hålls. Projektledarens uppgift är att arbeta med riskanalyser. I stället för att arbeta med problem ska man arbeta med risker och hantera dem innan risker hinner bli problem. I en riskanalys tittar projektledaren in i framtiden och ställer sig följande frågor: - Vilka hot kan det finnas på vägen mot målet? - Hur kan dessa risker tänkas påverka resultatet och vilka blir konsekvenserna om de inträffar? - Hur kan hoten elimineras eller effekterna mildras om de trots allt inträffar? Efter genomförd analys tar man fram tillsammans med styrelsen en riskhanteringsplan och vidtar konkreta åtgärder för att eliminera eller minimera riskerna. 21

22 17. Rapportering och uppföljning För att fånga upp vad som sker i projektet, följa upp och jämföra utfallet med planerna krävs det att projektledaren regelbundet informerar berörda parter genom skriftliga rapporter. Månadsrapporterna ska innehålla följande: uppföljning av kostnader, resultatet, tidplanen, eventuell riskanalys och en kort lägesbeskrivning, dvs. ett generellt omdöme om hur arbetet går. När projektet närmar sig sitt slut överlämnar projektledaren en slutrapport till styrelsen. Slutrapporten ska innehålla en utvärdering av projektet. Man behöver utvärdera själva projektarbetet och påvisa om projektarbetet har lett till de konkreta målen har förverkligats. Slutrapporten ska innehålla följande: - Sammanfattning: Vad gick bra? Varför? Vad gick mindre bra? Varför? - Jämförelse: Analys och jämförelse mellan faktiskt resultat och förväntat resultat. - Analys av projektadministrationen. När man gör en utvärdering av projektet ska man utgå ifrån Integrationsverkets skrift FIDO. Slutrapporten ska man överlämna till styrelsen och avveckla projektet. 18. Rekommendation I enlighet med de slutsatser som har dragits i förstudien rekommenderas följande: - BKC Västra Götaland bör starta och driva projektet enligt förstudien och ansöka om projektmedel hos Västra Götalandsregionen under september För att få bästa möjliga resultat bör projektet drivas i samarbete med Kultur:Väst och BHLO enligt beskrivningen i förstudien. - Projektet behöver pågå i två år för att tillräckligt många ska kunna ta del av kulturutbudet i Västra Götalands län. 22

BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic sekreterare

BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic sekreterare BKC Västra Götaland Muharem Idrizovic sekreterare Om BKC Västra Götaland - Distriktsorganisation med fem bosniska församlingar i Västra Götalands län. - Ca 3500 medlemmar i fem medlemsorganisationer: Göteborg,

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande

Läs mer

Projektdirektiv Katrineholm 100 år Kommunledningsförvaltningen

Projektdirektiv Katrineholm 100 år Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens handling nr 46/2015 Projektdirektiv Katrineholm 100 år Godkänd av kommunstyrelsen 2015-09-30, 190 2 (10) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL MED

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund Projektet närmar sig sitt slut men vad händer då? och sedan? INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Resultat, avslut och uppföljning

Resultat, avslut och uppföljning Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Studieförbundet NBV Journalnummer 20114034norr UMEÅ Skolgatan 48 903 27 Umeå E-postadress norr@nbv.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Ida Hillebjörk

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1 Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Stärka ungas organisering

Stärka ungas organisering Sida 1 (7) [2016-04-21] Projektplan stockholm.se Sida 2 (7) Innehåll Innehåll 2 1 Projektets bakgrund och syfte 3 2 Mål 4 2.1 Effektmål 4 2.2 Projektmål 4 3 Projektbeskrivning och avgränsningar 4 3.1 Beskrivning

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden Kommunstyrelsens handling nr 27/2012 Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden Godkänd av kommunstyrelsen, 100 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte och mål med projektet...

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

LEADER SYDÖSTRA SKÅNE. Organisationsnummer VERKSAMHETSPLAN 2017 BUDGET

LEADER SYDÖSTRA SKÅNE. Organisationsnummer VERKSAMHETSPLAN 2017 BUDGET LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Organisationsnummer 802496-4218 VERKSAMHETSPLAN 2017 BUDGET 2016-2023 VERKSAMHETSPLAN Leaderkontoret Leaderkontoret ska sköta LEADER Sydöstra Skånes operativa verksamhet. Leaderkontoret

Läs mer

Protokoll. Styrgruppsmöte 3 februari 2014. 5 februari 2014. Länsstyrelsen Göteborg, 13.00-15.15

Protokoll. Styrgruppsmöte 3 februari 2014. 5 februari 2014. Länsstyrelsen Göteborg, 13.00-15.15 5 februari 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 3 februari 2014 Länsstyrelsen Göteborg, 13.00-15.15 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1

Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 PROTOKOLL Nummer 6 17.2.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Mats Perämaa Finanschef Conny Nyholm

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer