TEKNISKT BASÅR, FYSIK 1
|
|
- Kristin Helen Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEKNISKT BASÅR, FYSIK 1 INNEHÅLL LABORATION 1: ACCELERERANDE RÖRELSER OCH FRIKTION SID 2-7 LABORATION 2: VÄRME OCH DENSITET SID 8-11 LABORATION 3: ELEKTRISK MÄTNING OCH KRETSAR SID Innan varje laboration ska instruktionerna för den specifika laborationen vara genomlästa. Basår, Fysik 1, Lab-PM 1(14)
2 LABORATION 1: ACCELERERANDE RÖRELSE OCH FRIKTION Målsättningen med laborationen är att förstå några samband i fysik. Vad är krafter och rörelse? Vad händer med hastigheten vid konstant acceleration? Hur fungerar friktion? Vi kommer att studera detta i denna lab. 1. ACCELERERAD RÖRELSE UTMED LUTANDE PLAN Du har tillgång till en luftkuddebana, som åstadkommer att friktionen i stort sett blir noll. En vagn som släpps får en acceleration som beror på lutningen, se figur nedan. På banan sitter två givare som innehåller fotoceller. På vagnen sitter en plåtbit (den mörka delen i figuren) som kommer att bryta ljuset från fotocellerna när vagnen passerar förbi. Från en mätare som är kopplad till givarna fås tiden det tar att: färdas sträckan s vid den övre fotocellen, färdas sträckan s mellan fotocellerna, färdas sträckan s vid den undre fotocellen, Om vi försummar accelerationen under den korta sträckan s så kan vi räkna ut den hastighet vagnen har när: givare 1 passeras, givare 2 senare passeras, Basår, Fysik 1, Lab-PM 2(14)
3 UTFÖRANDE: UPPGIFT 1A. MÄT TIDERNA t1, t3 OCH t2 FÖR OLIKA STRÄCKOR. Givare 1 ska vara placerad i samma position hela tiden. Variera positionen på givare 2 (minst fyra gånger). Vagnen ska alltid startas från samma position. UTFÖRANDE: UPPGIFT 1B. BERÄKNA VAGNENS ACCELERATION (a) OCH PLANETS VINKEL (α). Genomför beräkningen av accelerationen med hjälp av rörelseformeln: = + (1.1) För beräkning av vinkeln α använder du komposantuppdelning av kraften och trigonometri; Rita en bild för att inse att i vårt fall gäller att kraftkomposanten längs banan är mg sin(α), dvs. accelerationen är = sin ( ) (1.2) Använd värdet g 9.82 m/s 2 och det beräknade värdet på a enligt ekvation (1.1) för att ta fram α. Basår, Fysik 1, Lab-PM 3(14)
4 REDOVISNING 1A OCH B 1. Rita ut alla krafter som verkar på vagnen när den färdas nedför banan (friktionskraft och luftmotstånd kan försummas) 2. Rita i diagram 1 sluthastigheten (v s) som funktion av den tid (t 2) som det tar för vagnen att färdas mellan fotocellerna. Jämför detta diagram med ett teoretiskt v-t-diagram. 3. Vilket värde får hastigheten i kurvan v s(t 2) då t 2 går mot noll i diagrammet? 4. Rita i diagram 2 upp sträckan s som funktion av tiden (t 2). Hur borde ett s-t-diagram för denna rörelse se ut? 5. Bestäm accelerationen ur diagram Reflektera över om accelerationen bör vara större eller mindre än tyngdaccelerationen g. 7. Är storleksordningen för vinkeln α rimlig? Kontrollera genom att mäta på lutande planet. Använd denna uppmätta vinkel för att sätta in i samband (1.2) och se vad du får för acceleration. Är denna acceleration större eller mindre än den från tidsmätningarna? Vad beror skillnaden på? 8. Jämför den beräknade accelerationen i punkt 5 med den uppmätta accelerationen. Basår, Fysik 1, Lab-PM 4(14)
5 2. FRIKTION När man skjuter en låda framför sig över golvet känns det trögt. Mellan lådan och golvet finns en bromsande kraft som kallas friktionskraft. Ju större friktionskraften är desto trögare går det. Även om både lådans och golvets ytor ser jämna ut finns det alltid ojämnheter. Ju tyngre föremålet du skjuter framåt är, desto hårdare griper ojämnheterna in i varandra. Vilket material föremålet är av har också inverkan på friktionen. Friktionskraften mellan två stålytor är mindre än mellan två gummiytor för att ta ett exempel. Det finns två olika typer av friktion, rullfriktion och glidfriktion. Lådan som skjuts över golvet är ett exempel på glidfriktion. Om man istället lägger trästockar under som lådan kan rulla fram på talar vi om rullfriktion. Det går lättare att förflytta föremål när det är rullfriktion, den friktionen är mindre än glidfriktionen. UPPGIFT 2A. BESTÄM FRIKTIONSKOEFFICIENTEN (µ) PÅ TVÅ OLIKA SÄTT Om en kropp ligger på ett lutande plan och lutningsvinkeln ökas kommer kroppen så småningom att börja glida. När den börjar glida beror dels på lutningens storlek och dels på ytornas beskaffenhet. Lutningen bestämmer hur mycket kroppen pressas mot underlaget dvs. normalkraften. I skissen ovan blir normalkraften F N = F y= mg cosα och kraften längs planet, dvs den kraft som vill föra kroppen nedför, F x = mg sinα. Friktionskraftens storlek blir = (2.1) där µ är friktionskoefficienten som är noll om det är totalt glatt. Detta rimliga antagande, att friktionskraften är proportionell mot normalkraften, kan visas experimentellt. Om vi ökar vinkeln α från noll finner vi ett läge där kroppen just börjar glida och i det läget är F x och F fr till beloppet lika stora (vektorerna har motsatta riktningar), sin( )= cos ( ) (2.2) Basår, Fysik 1, Lab-PM 5(14)
6 UTFÖRANDE: Väg klossarna med hjälp av en dynamometer (tänk på att det inte är klossarnas massor utan tyngder som dynamometern visar). Lägg klossen med sandpappersidan nedåt på planet och luta det alltmer till klossen börjar kana ner. Obs! Se till att klossen får konstant hastighet och inte accelererar. Jämför friktionen på sandpappersidan och träsidan. Använd sambandet (2.2) ovan för att bestämma friktionskoefficienten mellan träklossen och underlaget, med och utan sandpapper. Dra gärna nytta av sambandet =tan (2.3) Lägg sedan klossen på ett horisontellt underlag (använd samma underlag som vid mätning av lutande plan!) och dra den framåt med dynamometern med konstant hastighet, på sandpapperoch träsida. Rita in de krafter som verkar på klossen Den kraft man läser av på dynamometern är friktionskraften. Räkna med hjälp av samband (2.1) ut friktionskoefficienten mellan ytorna både när sandpappersidan är nedåt och när träsidan är nedåt. Prova att lägga den mindre klossen ovanpå den större för att få en extra tyngd på klossen och dra den över underlaget. Rita in krafterna på den undre klossen. Mät upp friktionskraften och se om den har ändrats. Beräkna även friktionskoefficienten för träoch sandpappersidan mot samma underlag. UTFÖRANDE: UPPGIFT 2B. RULLNINGSMOTSTÅND Drag en vagn över bordet med hjälp av en dynamometer och läs av friktionskraften. Tejpa sedan alla hjulen så att de inte kan rulla och drag vagnen över bordet igen. Läs av friktionskraften och se om det blir någon skillnad. Rita in friktionskraften (riktning och vart den verkar) i de båda fallen. Basår, Fysik 1, Lab-PM 6(14)
7 REDOVISNING 2A OCH B 1. Hur stor är friktionskoefficienten med och utan sandpapper på klossen? Vad beror skillnaden på? 2. Ger alla tre mätningar (lutande underlag, plant underlag samt plant underlag med extra tyngd) samma friktionskoefficient? Vad beror friktionskoefficienten på? 3. Hur varierar friktionskraften i de tre mätningarna (lutande underlag, plant underlag samt plant underlag med extra tyngd)? Rita en figur för varje fall där pilar för normalkraft och friktionskraft finns med. Hur förhåller sig storleken på dessa krafter till varandra i de olika mätningarna? 4. Vilken enhet bör friktionskoefficienten ha? 5. Fundera ut några exempel på material som skulle ge lägre respektive högre friktionskoefficient. 6. Vad spelar hjulen på vagnen för roll? Var verkar friktionen och åt vilket håll? 7. Fundera på för- och nackdelar med friktion. Hur skulle det vara om det inte funnits friktion? Var finns friktion? Basår, Fysik 1, Lab-PM 7(14)
8 LABORATION 2: VÄRME OCH DENSITET Först några inledande rader om värmelära. Vanliga energiformer är mekanisk energi, elektrisk energi och värme. Värme är en energimängd som utbyts då två olika system, t ex två vätskemängder, kommer i kontakt med varandra. Mekanisk energi kan mycket lätt omvandlas till värme men det är svårare att göra om värme till mekanisk energi. Värme tillförs t.ex. en kokplatta på spisen då man via strömbrytaren kopplar in spisen till 230 V- anslutningen i huset. Denna värme höjer temperaturen hos en eventuell kastrull med vatten. Varje ämne karakteriseras av en specifik värmekapacitet och med det menas den energimängd som åtgår att höja temperaturen 1 K hos 1 kg av ämnet, eller den värmemängd som lämnar 1 kg av ämnet då dess temperatur sjunker 1 K. Enheten för specifik värmekapacitet blir alltså För vatten är den specifika värmekapaciteten J/kgK Specifika värmekapaciteten brukar betecknas med c. Värmekapaciteten för ett föremål är på motsvarande sätt den energimängd som behövs för att höja föremålets temperatur med en grad. Temperaturdifferensen 1 C är lika stor som temperaturskillnaden 1 K. Exempel: Antag att vi har 2 l vatten (dvs. 2 kg) som har temperaturen 20 C och vi skall värma upp vattnet till kokning, dvs. temperaturen 100 C. Temperaturhöjningen är alltså 80 C, vilket också är 80 K. Hur stor energimängd går då åt? Det blir J/kgK 2 kg 80 K J=607 kj Antag att detta skett på 5 min. Den värmeeffekt som då tillförts vattnet är 2200 =2.2 (Hur stor är maximala effekten hos en värmeplatta i spisen?) Det förefaller naturligt att den energimängd(värme) som tillförs ett föremål är direkt proportionell mot både massa och temperaturökning. Proportionalitetskonstanten är den specifika värmekapaciteten c. Allmänt blir sambandet mellan värmemängd, massa, specifik värmekapacitet och temperaturändring: = (1) Basår, Fysik 1, Lab-PM 8(14)
9 Vid temperaturförändringar(utan att fasomvandlingar sker) tillförs eller avges värme: Effekt är energi/tid dvs = ( ) (2) = (3) När energi omvandlas till värme har man en verkningsgrad (η) enligt nedan: = ö (4) Att smälta nollgradig is till nollgradigt vatten kräver energi(smältvärme): ä = ä =, / (5) På motsvarande sätt behöver energi tillföras för att flytande 100-gradigt vatten ska övergå i vattenånga: å = å = = å, (6) Det sista sambandet behöver vi inte använda i denna laboration. 1. VERKNINGSGRAD VID UPPVÄRMNING AV VATTEN MED EN DOPPVÄRMARE. UTFÖRANDE: OBS! De doppvärmare vi använder kräver kylning då de är anslutna till nätet. När doppvärmaren inte används måste sladden dras ut ur vägguttaget! Du har en doppvärmare på vilken effekten finns angiven. Väg upp en mängd vatten och mät dess temperatur med en termometer. Stick sedan ned doppvärmaren och anslut den till nätspänningen samtidigt som du startar en klocka. Mät tiden det tar till dess att vattnet närmar sig kokpunkten t ex 90 C. Du kan då beräkna dels den elektriska energi som levererats till doppvärmaren och dels den energi som har krävts för att värma upp vattnet till exempelvis 90 C. Dessa energimängder blir inte exakt lika stora eftersom en del värmeenergi har läckt ut i rummet under experimentet. Vilken är verkningsgraden för det hela, dvs. kvoten mellan tillgodogjord energi och tillförd energi (jfr ekv. (4))? Basår, Fysik 1, Lab-PM 9(14)
10 UTFÖRANDE: 2. SPECIFIKA VÄRMEKAPACITETEN FÖR MÄSSING. I en bägare har du en känd mängd vatten med uppmätt känd temperatur, omkring rumstemperatur. Du tar sedan en bit mässing, som du värmer till cirka 100 C. Det åstadkommer du genom att mässingsbiten hålls nedsänkt i ett annat kärl med kokande vatten. Mät temperaturen! Mässingsbiten är fäst vid ett snöre så att du kan lyfta upp mässingsbiten. Du för sedan mässingsbiten ned i den första vattenbägaren, rör om med termometern och väntar med att notera temperaturen till dess att temperaturen blivit konstant. Du kan nu beräkna ett värde på specifika värmekapaciteten för mässing (ekv. (2)). Gör det. 3. SPECIFIKT SMÄLTVÄRME FÖR IS. Detta blir en mätning behäftad med en ganska stor onoggrannhet men det är principen för energiutbytet som vi är ute efter. UTFÖRANDE: Väg upp en lagom mängd vatten i en glasbägare och värm upp den till ca 10 C över rumstemperatur. Vad som kan vara lagom får du själv avgöra med hänsyn till det följande. Tänk på att du behöver mäta och notera denna temperatur! I vattnet skall du lägga en mängd is som förhoppningsvis skall smälta helt och just när den har smält mäter du den nu aktuella temperaturen. Denna temperatur kallar vi jämviktstemperatur. Om du därefter väger bägaren igen kan du beräkna isens massa ur skillnaden mellan resultatet av denna vägning och den första. Du kan med mätvärden från de utförda mätningarna av massor och temperaturer beräkna smältvärmet för isen (ekv. (5)). Gör det! Ledtråd: att smälta isen(med massa m is) samt värma upp smältvattnet till jämviktstemperaturen(t jämvikt) kräver samma energimängd som den som avges när temperaturen hos varmvattnet(med massa m) sänks från ursprungstemperaturen till jämviktstemperaturen. Basår, Fysik 1, Lab-PM 10(14)
11 4. DENSITET Syftet med den här laborationen är att bestämma densiteten för några olika ämnen. För ett föremål med massa m och volym V ges densiteten ρ av uttrycket: UTFÖRANDE = Ni har tillgång till ett antal aluminiumbitar av olika former och storlekar. Till er hjälp har ni en så kallad mollbägare, mätglas och en våg. Ta ett föremål och bestäm dess massa med vågen. Ställ en glasbägare under mollbägarens pip och fyll på med vatten tills det rinner ur pipen. Häll ut detta vatten och ställ tillbaka glasbägaren. Ta nu ett av föremålen och lägg det i mollbägaren. Den volym vatten som rinner ut motsvarar föremålets volym. Mät denna volym med ett mätglas. Hur många cm 3 motsvarar 1 ml? Anteckna föremålets massa och volym i en tabell. Upprepa för några fler föremål av samma ämne. Gör en graf med volym på x-axeln och massa på y-axeln. Markera era mätvärden i grafen och anpassa en rät linje till punkterna. Varför bör linjen vara rät? Var bör den skära y-axeln? Hur kan man bestämma densiteten ur denna graf? Jämför med tabellvärde. Basår, Fysik 1, Lab-PM 11(14)
12 LABORATION 3: ELEKTRISK MÄTNING OCH KRETSAR 1. MÄTNING AV SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Du skall här använda ett universalinstrument, som kan mäta både spänning, ström och resistans. Spänning mäts över en komponent (dvs. mätinstrumentet parallellkopplas) medan ström mäts genom en komponent (dvs. mätinstrumentet seriekopplas). a) Spänningsmätning Mät spänningen över ett ficklampsbatteri. Stämmer din uppmätta spänning med batteriets märkning? Mät spänningen över två seriekopplade ficklampsbatterier. Stämmer det? b) Du skall nu koppla in en glödlampa till det ställbara spänningsaggregatet. Mät först med universalinstrumentet över aggregatets utgång så att du får 6.0 V utspänning. Koppla sedan in amperemeter och glödlampa i serie. Hur stor elektrisk ström går genom lampan? Hur stor spänning är det över lampan? Vilken effekt utvecklar lampan? c) Du skall nu mäta resistans. Mät upp resistansen för en urkopplad glödlampa. Vad är resistansen vid kortslutning av mätsladdarna? Kan du mäta resistansen för din egen kropp? Gör en resistansmätning för ett skjutmotstånd. Mellan vilka värden kan resistansen varieras? Stämmer det med vad som anges? 2. SERIE- OCH PARALLELLKOPPLING AV GLÖDLAMPOR OCH MOTSTÅND a) Se till att vrida ned utspänningen på spänningsaggregatet till noll. Koppla sedan in en seriekoppling av två glödlampor till aggregatet. Koppla också in en amperemeter i kretsen. Rita ett kopplingsschema av denna uppställning. Vrid sakta upp spänningen tills lamporna lyser med normal styrka. Vad händer om en glödlampa skulle gå sönder eller kopplas ur? Mät strömmen i kretsen (den bör ligga runt 0.5 A). Mät upp spänningarna över vardera glödlampan, samt totalt över seriekopplingen. Ser du några regler för spänning och ström vid seriekoppling? Basår, Fysik 1, Lab-PM 12(14)
13 b) Koppla in en glödlampa till 6.0 V utspänning. Koppla också in en amperemeter i kretsen. Koppla in en till glödlampa parallellt med den enligt kopplingsschemat nedan. Vad händer? Ser du några regler för spänning och ström vid parallellkoppling? A c) Koppla två motstånd på 100 Ω parallellt och sedan ett motstånd på 100 Ω i serie med dessa. Mät upp och beräkna den resulterande resistansen för denna koppling. 3. STRÖM- OCH SPÄNNINGSMÄTNING, I-U-DIAGRAM På labbplatsen finns en plexiglasplatta med uttag för inkoppling av olika motstånd och även en glödlampa. a) Du skall först syssla med 10 Ω -motståndet. Koppla in instrument för mätning av spänningen över och strömmen genom motståndet. Motståndet tål en effektutveckling på högst 2 W vid högre effektutveckling går det sönder. Beräkna vilken spänning du kan lägga över motståndet utan att skada det. Koppla in det ställbara likspänningsaggregatet. Variera spänningen och mät upp strömmen. Plotta strömmen som funktion av spänningen i ett diagram (fem mätpunkter), dvs. I på y-axeln och U på x-axeln. Hur bestämmer du resistansen ur diagrammet? Jämför med direkt mätning med universalinstrument. b) Koppla nu på liknande sätt in glödlampan. Mät strömmen för följande spänningar: 0, 0.1, 0.2, 0.3, 0.4, 0.5, 0.6, 0.7, 0.8, 0.9, 1.0, 2.0, 3.0, 4.0, 5.0, 6.0, 7.0 V. Plotta dina mätvärden i I-U-diagram som ovan. Vilken resistans har lampan vid låga spänningar? Vad blir resistansen vid den högsta spänningen? Kommentar? 4. RESISTIVITET a) Du får tillgång till lite motståndstråd. Bestäm resistiviteten för materialet med hjälp av lämpliga instrument. Använd mer än en mätpunkt. b) Spänn fast tråden och häng en vikt i änden (se till så att tråden hänger fritt). Koppla sedan in ca 30 cm av tråden till spänningskällan. Försök att få en ström på mer än 2 A att gå genom tråden. Kan du få den tillräckligt varm för att skära frigolit? Basår, Fysik 1, Lab-PM 13(14)
14 Hur kan man få den att glöda? Känner du till några tillämpningar i hushållet eller bostaden som bygger på elektrisk värmning av motståndstråd? 5. SPÄNNINGSDELAREN a) Koppla in utspänningen 7.0 V till ändarna på ställningen med tråden. Mät spänningen mellan en punkt mitt på tråden och spänningskällans minuspol. Mät flera punkter uppåt och neråt. Rita upp ett kopplingsschema (tråden kan ses som ett variabelt motstånd). Kan du ge någon regel för hur spänningen varierar med läget för kontaktpunkten på tråden? b) Koppla in en glödlampa mellan två punkter på tråden. Rita kopplingsschema även för denna uppställning. Vad krävs för att du skall få glödlampan att lysa? 6 SÄKRING (I MÅN AV TID) Du får här undersöka en enkel säkring. Du får använda en låda med säkringshållare och tre parallellkopplade lamphållare. a) Ta fram kopplingslåda och en säkring Vilken maximal ström är din säkring avsedd att släppa igenom? Kan du bestämma säkringens resistans med direkt resistansmätning? b) Koppla in säkringen och en glödlampa i lådan i serie med en amperemeter till spänningen 6.0 V. Avläs strömmen i kretsen. c) Skruva in först en andra och sedan en tredje glödlampa. Vad händer? Motsvarande koppling finns i våra bostäder, men där ser säkringarna annorlunda ut. Vad är egentligen risken med att ha för mycket ström i ledningarna? Basår, Fysik 1, Lab-PM 14(14)
Tekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 1: Accelererande rörelse och friktion
Tekniskt basår, Fysik, del 1, hösten -09 Laboration 1: Accelererande rörelse och friktion Målsättningen med laborationen är att förstå några samband i fysik. Vad är krafter och rörelse? Vad händer med
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 111 Sal KÅRA, T1 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning BFL11 TEN1 Fysik A för tekniskt/naturvetenskapligt
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merIntrohäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018
Introhäfte Fysik II för Teknisk bastermin ht 2018 Innehåll Krafter sid. 2 Resultant och komposanter sid. 5 Kraft och acceleration sid. 12 Interna krafter, friläggning sid. 15 1 Kraftövningar De föremål
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften
Läs mer= + = ,82 = 3,05 s
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs merFysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad
Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs merInstuderingsfrågor Arbete och Energi
Instuderingsfrågor Arbete och Energi 1. Skriv ett samband (en formel) där kraft, arbete och väg ingår. 2. Vad menas med friktionskraft? 3. Hur stort arbete behövs för att lyfta en kartong som väger 5 kg
Läs merLab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar
Läs merRepetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013
Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap. 5 + 9 version 2013 Mekanisk energi Arbete Arbete är den energi som omsätts när en kropp förflyttas. Arbete ges av W = F s, där kraften F måste vara parallell
Läs merGrundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.
1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merGrundläggande om krafter och kraftmoment
Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan
Läs merSammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI Mekanik baskurs, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Friktionskraft och snörkraft Uppsala 2015-09-29 Instruktioner Om laborationen: Innan ni lämnar labbet: Arbeta
Läs merPROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande
Läs merLABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS
LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS Starta simuleringsprogrammet: https://phet.colorado.edu/sims/html/circuitconstruction-kit-dc/latest/circuit-construction-kit-dc_sv.html Välj menyval Introduktion.
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
Pass 4 Jämvikt, fortsättning Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Statisk jämvikt (vila) Dynamisk jämvikt (rörelse i konstant hastighet) (ge ex)
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merTENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-28 Tid: 09.00-15.00 Kod:... Grupp:... Betyg Poäng:...
Läs merTENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.
Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med
Läs merIntroduktion till Biomekanik - Statik VT 2006
1 Jämviktsberäkning metodik (repetition) Ex. 1. Frilägg den del du vill beräkna krafterna på. 2. Rita ut alla krafter (med lämpliga benämningar) 3. Rita ut alla avstånd du vet, gör gärna om till meter.
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merUpp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.
1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa. 2. En såpbubbla dalar genom luften med den konstanta hastigheten 1,1 cm/s. Vilken kraft känner den av från luften
Läs mer1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Läs merLaborationskurs i FYSIK A
Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas
Läs merTentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00
GÖTEBORGS UNIVERSITET HT 018 Institutionen för fysik EXEMPELTENTAMEN Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00 Examinator: Hjälpmedel: Carlo Ruberto Valfri tabell- och formelsamling för gymnasiet
Läs merExtralab fo r basterminen: Elektriska kretsar
Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.
Läs merLösningar Kap 11 Kraft och rörelse
Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella
Läs merKrafter och Newtons lagar
Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.
Läs merSid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.
Björne Torstenson KRAFTER sid 1 Centralt innehåll: Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. (9FVL2) Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merÖvningsuppgifter till Originintroduktion
UMEÅ UNIVERSITET 05-08-01 Institutionen för fysik Ylva Lindgren Övningsuppgifter till Originintroduktion Uppgift 1. I ett experiment vill man bestämma fjäderkonstanten k för en viss fjäder. Med olika kraft
Läs merÖvningar till datorintroduktion
Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)
Läs merSvar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 1 februari 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFNDET 1. Enligt energiprincipen är det rörelseenergin som bromsas bort i friktionsarbetet. Detta ger mv sambandet
Läs merTerriervalp-analogin hela historien [version 0.3]
Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3] Christian Karlsson Den här liknelsen är avsedd att ge känsla för vad om egentligen händer i enkla elektriska kretsar (enligt Drudemodellen, beskriven i
Läs merÖvrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 2018-01-12 Skrivtid: 15.00 20.00 Totala antalet uppgifter: 5 Jourhavande lärare: Magnus Gustafsson, 0920-491983
Läs merTentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00
GÖTEBORGS UNIVERSITET 181011 Institutionen för fysik Kl 8.30 13.30 Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00 Examinator: Hjälpmedel: Betygsgränser: Carlo Ruberto Valfri tabell- och formelsamling
Läs merEllära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merLaboration 1: Likström
1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)
Läs mer6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)
6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt
Läs mermg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 019-01-19 Examinator: Magnus Gustafsson 1. Friläggning av balken och staget: Staget är en tvåkraftsdel
Läs merFysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218
1. Elmotorn En bensinmotor har sällan en verkningsgrad över 25%, men elmotorer är ofta bättre! (Det är bla. därför vi antagligen får se fler elbilar i framtiden). Ert uppdrag är att bestämma elmotorns
Läs merMät elektrisk ström med en multimeter
elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merMät resistans med en multimeter
elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om
Läs merMEKANIKENS GYLLENE REGEL
MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merTENTAMEN. Umeå Universitet. P Norqvist och L-E Svensson. Datum: Tid: Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG ...
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Kurs: Hjälpmedel: Fysik A Miniräknare, formelsamling Lärare: P Norqvist och L-E Svensson Datum: 07-01-10 Tid: 16.00-22.00 Namn:... Grupp:... Poäng:... Betyg U G VG... Tentamen
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter
, plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av
Läs merKVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME
LABORATION (2B1111) KVÄVETS ÅNGBILDNINGSVÄRME Thomas Claesson KTH, IMIT, Materialfysik E-post: tcl@kth.se 060321/tc MÅLSÄTTNING 1. att bestämma ångbildningsvärmet, ångbildningsentalpin, experimentellt
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merKONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:
KONTROLLSKRIVNING Kurs: Moment: Program: Rättande lärare: Examinator: Datum: Tid: Hjälmedel: Omfattning och betygsgränser: ysikintroduktion för basterminen KS Teknisk bastermin Staffan Linnæus Staffan
Läs merFinal i Wallenbergs fysikpris
Final i Wallenbergs fysikpris 5-6 mars 011. Teoriprov. Lösningsförslag. 1) Fysikern Hilda leker med en protonstråle i en vakuumkammare. Hon accelererar protonerna från stillastående med en protonkanon
Läs mer9-2 Grafer och kurvor Namn:.
9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse
Läs merLösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro
Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska
Läs merFYD101 Elektronik 1: Ellära
FYD101 Elektronik 1: Ellära Laboration 1: Grundläggande instrumenthantering Förberedelse: Du måste känna till följande Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning Hur ett digitalt instruments
Läs merDet här ska du veta. Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i. Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft
Kraft Det här ska du veta Veta vad som menas med tyngdkraft Veta vad som menas med kraft och i vilken enhet man mäter det i Veta vad som menas motkraft, bärkraft, friktionskraft Känna till begreppet tyngd
Läs mer(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).
STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när
Läs merLufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.
Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden
Läs merFinal i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Läs merTentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår
Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Datum: 03-12-20 Skrivtid: 9.00-15.00 Hjälpmedel: Räknare, formelsamling Lärare: J. Gustafsson, M. Hamrin, P. Norqvist, A. Reiniusson och L.-E. Svensson
Läs merProvmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18
Naturvetenskap Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h 7,5 högskolepoäng Tentamens Kod: Tentamensdatum: 2017-01-12 Tid: 14-18 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare (ej
Läs merPlanering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan
Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,
Läs merSpänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.
Spänning Inledning I det här experimentet undersöker du vad skillnaden mellan serie- och parallellkoppling är genom att koppla lampor till varandra på olika sätt. Bakgrund För att det ska flyta ström i
Läs merIntroduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006
Kinetik Kinematiken: beskrivning av translationsrörelse och rotationsrörelse Kinetik: Till rörelsen kopplas även krafter och moment liksom massor och masströghetsmoment. Kinetiken är ganska komplicerad,
Läs merKortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:
Kortfattat lösningsförslag Fsik, Tentamensdatum: 06011 1. Lösning: För att räkna ut den totala kraft som verkar på kan vi använda superposition. F C F res r =,0 mm B α r =,0 mm C F B Riktningen på kraften
Läs merundanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.
FYSIKTÄVLINGEN Finalen - teori 1 maj 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1 Vi beräknar först lyftkraften för en ballong Antag att ballongen är sfärisk med diametern 4πr 4π 0,15 0 cm Den har då
Läs merLaboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merArbete Energi Effekt
Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar
Läs merResistansen i en tråd
Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,
Läs merNewtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.
1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2
Läs mer" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.
1 KOMIHÅG 6: --------------------------------- Masscentrum: --3 partiklar: r G = ( x G,y G,z G ) = m r + m r + m r 1 1 2 2 3 3 M --Kontinuum: ( ) = 1 M dmr r G = x G,y G,z G " = 1 M ----------------------------------
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs merKraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
150821 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 150821 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Sträckan fås genom integration: x = 1 0 sin π 2 t dt m = 2 π [ cos π 2 t ] 1 0 m = 2 π m = 0,64 m Svar: 0,64 m b) Vi antar att loket
Läs merFysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt
Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer
Läs merRepetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012
Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012 Mätning & värdesiffror Så fort man mäter någon storhet (exempelvis en längd, en massa o.s.v.) ger själva mätningen en
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2019
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2019 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merKursupplägg Vecka 11-19
Kursupplägg Vecka 11-19 Det gäller att lista ut hur ni ska släppa ett rått ägg från 10 meter utan att det går sönder. Till hjälp har vi undervisning i fysik gällande kraft, tryck och rörelse. Antar ni
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merSM Serien Strömförsörjning
Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance
Läs merMekanik Laboration 2 (MB2)
Institutionen för fysik Ingvar Albinsson/Carlo Ruberto Naturvetenskapligt basår, NBAF00 Laborationen genomförs i grupper om två-tre personer och består av fem olika försök som genomförs i valfri ordning
Läs mer