Verksamhetsplan Budget Vård och omsorg Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen

Transkript

1 Verksamhetsplan Budget 2017 Vård och omsorg Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen

2 Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen Omvärldsanalys Verksamhetsstyrning Uppdrag och verksamhet Organisation Verksamhetsmål Aktivitetsplan Driftbudget 2017 och plan Investeringsbudget 2017 och plan Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Styrande nyckeltal

3 Planerings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige fastställer årligen den strategiska planen, verksamhetsplaner, skattesats och bolagens borgensramar i november. Den strategiska planen innehåller omvärldsanalys, vision, mål, inriktning, drift- och investeringsramar samt räkenskaper, som utgör underlag för styrning av verksamheterna. Verksamhetsplaner arbetas fram parallellt med den Strategiska planen och processen startas upp under våren efter att budgetberedningen lämnat förslag om preliminära ramar och målförändringar. Verksamhetsplanerna är en nedbrytning av den Strategiska planen och utgör verksamheternas budgetdokument. Bolagens verksamhetsplaner baseras på den Strategiska planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kommunfullmäktige i samband med Strategisk plan och övriga verksamhetsplaner. Uppföljning samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi avrapporteras till kommunfullmäktige vid tre tillfällen per verksamhetsår: Delårsrapport för perioden januariapril, delårsbokslut för perioden januari-augusti och för verksamhetsåret i kommunens årsredovisning. Planerings- och uppföljningsprocessen Strategisk plan och Verksamhetsplaner Budgetramar NOVEMBER Oktober Delårsbokslut TB2 Beslutsgång i kommunfullmäktige Årsredovisning April Delårsrapport TB1 Allmänpolitisk debatt Juni Maj Kommentar: Kommunstyrelsen fastställer årligen dokumentet Planerings- och uppföljningsprocessen som omfattar ytterligare uppföljningsmoment utöver vad som beskrivs ovan. Exempel på ytterligare moment är kommundirektörens månatliga rapport till kommunstyrelsen. 3

4 Omvärldsanalys Inom Vård och omsorg ser vi framför oss följande som påverkar planen för perioden: Konkurrensen på arbetsmarknaden ökar och verksamheten behöver intensifiera arbetet med att öka attraktiviteten för arbete inom vård, omsorg samt kost. Ett arbete för att säkerställa framtida behov av kompetens och det behövs även ett fortsatt arbete för att renodla arbetsuppgifter. Dessutom är det behov av att ta vara på arbetskraft med en utomnordisk bakgrund. Regeringen föreslog under år 2015 en ny lag avseende kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Denna förväntas träda i kraft i slutet av I förslaget får kommuner och landsting ansvaret för att samverka kring när kommunens betalningsansvar ska träda in. Om parterna inte kommer överens övergår betalningsansvaret till kommunen. Detta sker redan efter tre kalenderdagar och gäller för patienter inom både somatisk och psykiatrisk slutenvård. Förändringen kommer att påverka arbetsfördelningen och belastningen av arbetsuppgifter inom hemvården, hälso- och sjukvården samt biståndsavdelningen. Socialstyrelsen har vidareutvecklat och anpassat Äldres behov i centrum (ÄBIC) till Individens behov i centrum (IBIC), vilken även innefattar LSS. En utveckling och anpassning av utrednings- och dokumentationsmodellen, som verksamheten avser att införa under Ny bestämmelse i Socialtjänstförordningen gäller från 15 april Personal ska finnas tillgänglig dygnet runt, om det finns behov. Kan bidra till att nattbemanningen behöver utökas på Vågen plan 1 och 2. Regeringen har fortsatt satsningen med medel till en tillfällig utökad bemanning inom äldreomsorgen. Satsningen planeras till och med 2018 i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Medlen har i huvudsak använts till olika projekt för att minska ohälsan. Utvecklingen nationellt går mot att äldre som är ålderssvaga och somatiskt sjuka i allt större utsträckning vårdas i det egna hemmet. Samtidigt ökar behovet av boendeplatser för demenssjuka. Förändringen är också tydlig i Arvika och det ställer krav på personalen då det utförs allt mer avancerad vård i hemmen. Ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting behöver bli tydligare och även mellan sluten- och öppenvården. Verksamheten ser också att det är behov av fler boendeplatser inom demensområdet. Ett hälsofrämjande arbetssätt och en mer personcentrerad vård bör genomsyra hela Vård och omsorg. En viktig del är också att fortsatt arbeta för den enskildes rätt till rehabilitering och habilitering utifrån sina specifika behov och att denne ska ses som en resurs i sin egen träning. Försäkringskassan har i uppdrag att minska antal timmar inom Personlig assistans. Delredovisning ska ske sommaren 2016 och vara klart februari Ökat antal ansökningar av LSS insatser ses tydligast hos personer som fått diagnoser inom autismspektrum eller annan neuropsykiatri. Dessutom en ökning av antalet unga med en kombination av olika psykiatriska diagnoser, vilka ibland i sin bakgrund har missbruk och/eller är kriminella. Ledningen ser ett ökat behov av bostäder och också ett behov av att öka kompetensen hos LSS handläggarna och personalen. Bidrar också till ett ökat krav på samverkan med IFO. Kommuner har allt mer fokus på att maten som tillverkas ska vara lagad på svenska råvaror och inte bara ekologisk. I Arvika är det fortsatt mest fokus på ekologiska produkter.

5 Verksamhetsstyrning Vision Arvika med verksamhetsidé, strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Kommunens vision är: Arvika En attraktivare kommun Kommunens verksamhetsidé är: Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Visionen konkretiseras i strategiska mål för invånare och kunder, medarbetare, tillväxt och utveckling, miljö samt ekonomi. Genom att verka i riktning emot de strategiska målen når vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning avses att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor. Våra strategiska mål är: Vi är en attraktiv kommun, där invånare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda Vi ser möjligheter med mångfald Vi ser e-tjänster och digitala lösningar som det naturliga valet när så är möjligt Vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service Våra strategier för att uppnå målet Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande 5

6 Vi är en hållbar kommun som skapar förutsättningar för en positiv utveckling. Våra strategier för att uppnå målet Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå Vi arbetar för en god folkhälsa Vi är en hållbar kommun med miljö- och klimatfrågorna i fokus. Våra strategier för att uppnå målet Vi arbetar för ökad resurshushållning Vi producerar och använder förnyelsebar energi Vi arbetar för en giftfri vardag Vi värnar om naturen, den biologiska mångfalden Vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden och verksamhetsutveckling. Vi arbetar proaktivt och långsiktigt för att kunna hålla en hög budgetföljsamhet i verksamheterna. Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel 6

7 UPP- FÖLJNING Styrmodell Verksamhetsidé Strategiska mål Strategier Verksamhetsmål PERSPEKTIV: Invånare och kunder Medarbetare Tillväxt och utveckling Miljö och klimat Ekonomi Kommunens styrmodell illustreras med ovanstående bild. 7

8 Uppdrag och verksamhet Administration Vård och omsorg är indelat i sex avdelningar; kost, LSS, bistånd, hälso- och sjukvård/rehabilitering, äldreboende och hemvård. Varje avdelning leds av en avdelningschef, vilka tillsammans med verksamhetschefen bildar ledningsgruppen. I stab underställd verksamhetschef finns MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) samt SAS (Socialt ansvarig samordnare). Särskilda boendeformer Särskilda boenden är en övergripande benämning för gruppboenden riktade för demenssjuka och somatiskt långtidssjuka samt servicehus. Det finns totalt 379 platser varav 145 platser på servicehus, 103 platser på somatiskt boende och 131 platser på demensboende. Utöver dessa platser finns 26 korttids- och växelvårdsplatser. En korttidsplats kan till exempel beviljas efter sjukhusvistelse då brukaren har ett stort behov av rehabilitering, en träning, som inte är möjlig att genomföra i hemmet. Växelvård är en regelbundet återkommande insats, som innebär att brukare periodvis vistas på en enhet inom Vård- och omsorgs verksamhet. Kommunens biståndshandläggare tar emot ansökan, utreder och fattar beslut om rätten till boende, korttids- eller växelvårdsplats. All personal inom avdelningen arbetar efter nationella värdegrunden som innebär att brukarna får leva ett värdigt liv med känsla av välbefinnande och delaktighet. Medicinskt utskrivningsklara Kommunerna har betalningsansvaret för de medicinskt utskrivningsklara inom somatisk/psykiatrisk akutsjukvård och geriatrik, som väntar på stöd och vård inom kommunens vård och omsorg. Hemvård I hemvården utförs hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt i mindre omfattning insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hemvården syftar till att underlätta det dagliga livet när ålder, sjukdom eller funktionshinder gör det svårt att bo hemma och klara sig själv. Hemvården är behovsanpassad och bedömning görs av biståndshandläggare i samråd med den enskilde. En rätt insatt hemvård utgör en viktig förutsättning för att man ska klara målet "att bo kvar hemma". Även trygghetslarmen utgör ett viktigt stöd. I kommunen finns fem nattpatruller, där både undersköterskor och vårdbiträden arbetar. De har till uppgift att följa de insatser som beslutats av biståndshandläggaren när det gäller de personer som beviljats trygghetsbesök och omvårdnad på natten. Insatsen trygghetsbesök kan verkställas via webbkamera om den enskilde brukaren vill sova ostört. Vidare finns kvälls- och nattsjuksköterska som ansvarar för de medicinska insatserna. Inom hemvården har man i två av tätorternas enheter renodlat serviceinsatserna städ och tvätt. Det finns även möjlighet för privata aktörer utifrån LOV (Lagen om valfrihet) att ge brukarna möjlighet att välja dem vid utförande av serviceinsatser. För närvarande finns det två privata aktörer. 8

9 Hälso- och sjukvård/rehabilitering Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering för brukare över sju år boende i ordinärt boende eller i särskilda boendeformer samt till de som vistas på korttidsboende. Sjuksköterskans uppdrag är enligt hälsooch sjukvårdslagen att främja hälsa, medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, lindra lidande samt medverka till en värdig död. Sjuksköterskan kan delegera vissa medicinska uppgifter till omvårdnadspersonalen. Inom enhet rehab arbetar arbetsterapeuter, sjukgymnaster, rehabiliteringsassistenter, instruktör för förflyttningsverksamheten, hjälpmedelstekniker/reparatör samt förrådsbiträde. I de flesta fall bedrivs rehabilitering i brukarnas egna hem och det är också möjligt att ansöka om gruppträning på Rehabcenter. Habilitering finns för personer inom LSS och LASS, som inte tillhör barn- eller vuxenhabiliteringen. Rehabilitering kan se ut på olika sätt. Det kan vara hjälpmedel som underlättar i vardagen. Det kan vara fysisk träning eller träning i olika aktiviteter. När det blir mer omfattande ärenden upprättas en rehabiliteringsplan tillsammans med brukaren av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast, därefter tar rehabiliteringsassistenter över ärendet och utför insatserna enligt planen. Anhörigcentrum och dess anhörigkonsulenters huvudsakliga arbetsuppgift är att på olika sätt stödja anhöriga, sprida information om vilket anhörigstöd som finns. Dessutom samordna aktiviteter och tjänster som syftar till att underlätta för de personer som vårdar en närstående, som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en närstående med funktionshinder. Anhörigkonsulenten ansvarar för att ge stödjande samtal till enskilda närstående, kartlägga anhörigvårdarens stödbehov, ge råd och vägleda anhöriga, förmedla kontakter internt i egna organisationen samt ha ansvar för handledning och utbildning av vårdpersonal och anhöriga efter behov samt önskemål. Samarbetar med demenssjuksköterska och administrerar kostnadsfri avlösning i hemmet. Sedan 2012 finns ett multiprofessionellt kommunalt demensteam där demenssjuksköterska, arbetsterapeut, undersköterska och anhörigkonsulent ingår. Teamet samarbetar med landstingets arbetsterapeuter och primärvårdsläkare. Samverkansavtal finns även med Avonova vårdcentral. Målet är att vårdkedjan genom detta samarbete upplevs så trygg och säker som möjligt för personer med minnesproblematik och deras närstående. Det bör finnas en kontinuitet i den vård och omsorg som ges till målgruppen och att man utifrån de olika professionerna har ett personcentrerat fokus med hälsofrämjande perspektiv. Insatser enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd med betydande, bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Enligt lagen har verksamheten en skyldighet att särskilt bevaka de funktionshindrades situation. I kommunen finns bland annat gruppbostäder, korttidshem, personlig assistans, daglig verksamhet, ledsagarservice och kontaktpersoner. För att ansöka om insatser enligt LSSlagen kontaktar man kommunens LSS- 9

10 handläggare, som utreder och fattar beslut om insats/insatser. Därefter skickar handläggaren beställning till berörd utförare, som planerar och genomför insatserna enligt beställningen. Bostäder med särskild service bygger på småskalighet och syftar till att skapa ett integrerat boende i en lugn och hemlik boendemiljö. Boendena har bemanning dygnet runt. Det finns 62 lägenheter varav 23 är servicebostad, bostäderna finns i Arvika, Glava, Jössefors samt Edane. Korttidsvistelsen utgör en avlastningsresurs för barn och ungdomar med stora funktionsnedsättningar. I Arvika finns två enheter för korttidsvistelse, Sävsjövägen och Ljungåsgatan. Den dagliga verksamheten organiseras i 10 olika verksamheter. Innehållet varierar och rör sig om hantering av tvätt, bakning och städning på AKKVA och Vågen. Det utförs också paketering och monteringsarbeten åt privata företag samt källsortering åt bostadsrättsföreningar och privata företag. Vidare drivs cafeterian på Verkstaden som en daglig verksamhet. Dessutom finns sinnesstimulering, skapande verksamhet och en del rörelseträning. En strävan är att få fler platser integrerade i verksamheten. Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges i olika komplicerade livssituationer. Insatsen ges i den enskildes hem och styrs av beslut från försäkringskassan (gäller behov över 20 timmar/ vecka). För mindre behov än 20 timmar/vecka svarar kommunen. LSShandläggare utreder ansökta behov och fattar beslut i varje enskilt ärende. Utöver ovanstående redovisning finns familjehem, kontaktpersoner, kontaktfamilj, ledsagar- och avlösarservice. Färdtjänst Människor som på grund av sitt funktionshinder inte kan använda allmänna kommunikationer, har rätt till färdtjänst med specialfordon eller taxi för resor inom kommunen. För att möjliggöra för gravt funktionshindrade att företa längre resor inom landet finns riksfärdtjänsten. Kommunen är ansluten till en trafiksamordningscentral som drivs av Värmlandstrafik och de har hela ansvaret för färdtjänsten och riksfärdtjänsten. Kommunalt handikappråd (KHR)/ Kommunalt pensionärsråd (KPR) KHR som är ett referensorgan till kommun-styrelsen består av elva ledamöter. Bland handikapprådets uppgifter kan nämnas att hålla sig underrättad om samhällsplanering och samla in funktionshindrades synpunkter och erfarenheter. KPR som består av tolv ledamöter är ett referensorgan till kommunstyrelsen. Rådet är avsett att vara ett organ för samråd och ömsesidig information till ålders- och förtidspensionärernas organisationer å ena sidan och kommunen å andra sidan. Dagcentral och dagverksamhet Dagcentralerna riktar sin verksamhet till pensionärer i eget boende och är bland annat till för att skapa sociala kontakter och avlastning för de anhöriga och stöder därmed målet "att bo kvar hemma". Dagcentraler finns vid servicehuset Smedberg och vid Korpralen. Stor vikt läggs vid att få pensionärerna att själva starta olika aktiviteter. En tjänst som frivilligsamordnare har till uppgift är att planera aktiviteter i hela kommunen och gör det bland annat tillsammans med frivilligorganisationerna. Vid servicehuset Smedberg och vid Korpralen finns matservering och vid Smedberg även en café- och kioskverksamhet. Vid Vågen bedrivs dagverksamhet för personer med demenssjukdom och vid 10

11 Strands dagverksamhet för övriga pensionärer. De som besöker dagverksamheterna erlägger en måltidsavgift samt färdtjänstavgift. I kommunen finns Träffpunkt Vågen dit brukare med demensdiagnos kan komma. Träffpunkt Strand är för övriga brukare som vill komma ut för social samvaro. Båda träffpunkterna riktar sig till de som bor i eget boende och som har fått ett beslut från biståndshandläggare. De brukare som besöker Träffpunkterna betalar en avgift för måltiden samt färdtjänsten. Kostverksamhet Administrationen består av tre enhetschefer och en administratör. Enheterna ansvarar för mat som produceras till äldreboenden samt till förskolor och skolor. Verksamheten har med detta ansvar för kommunens gemensamma kostproduktion i 43 tillagnings- och mottagningskök. Sammanlagt produceras dagligen 900 portioner frukost, portioner lunch, 1000 portioner mellanmål samt 225 portioner kvällsmat. Dessutom dessert varje dag till äldreboenden. Enheten ansvarar också för drift av Korpralens matsal samt Stadshusets cafeteria. Bemanningscentral För att skapa en effektiv vikarieförsörjning och samtidigt attraktiva anställningsvillkor, finns en bemanningscentral. Bemanningscentralen förmedlar vikariat upp till 14 dagar samt har huvudansvaret för rekryteringen av sommarvikarier. Man har även en samordnande roll vid längre vikariat och bevakar och tar fram LAS listor. Totalt finns det drygt 70 månadsanställda i bemanningscentralens pool och till detta tillkommer cirka 300 timanställningar. I genomsnitt förmedlas totalt cirka 100 årsarbetare varje månad. 11

12 Organisation Verksamhetschef Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten. Biståndsavdelning Avdelningen svarar för bistånds- och avgiftshandläggning. Handläggningen omfattar insatser enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Äldreomsorg boende Avdelningen svarar för insatser när äldre behöver mer omsorg och vård i vardagen än vad som kan ges genom hemtjänsten och hemsjukvården. Äldreomsorgen har två olika typer av boendeplatser. Demensboende och boende för brukare med normalt åldrande/somatiskt boende. Avdelningen består av åtta enheter; Vågen, Nybacken, Lingården, Solgården, Lövåsen, Björkbacken/AKKVA, Västängsgården och Gunnebo. Äldreomsorg hemvård Avdelningen består av hemtjänst och hemsjukvård. Hemtjänsten är uppdelad i service och omvårdnad inom Arvika tätort, men inte i övriga områden. Hemsjukvården utförs på delegation. Inom varje enhet arbetar till största delen omvårdnadspersonal. Avdelningen består av nio enheter, varav två enheter är boende i form av servicehus med insatser i form av både hemtjänst och hemsjukvård. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Svårigheterna ska vara betydande och omfattande. Avdelningen består av sju enheter inkluderat arvoderade insatser. Hälso- och sjukvård/ rehabilitering Avdelningen svarar för rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för äldre och funktionshindrade, sjuksköterskeinsatser, dagverksamhet för demenssjuka samt för somatiskt långtidssjuka, anhörigstöd, frivillig- och aktivitetssamordning samt bemanningscentralen. Dagverksamhet för demenssjuka har även verksamhet för brukare i tidigt skede av sin sjukdom. Avdelningen är indelad i fem enheter samt anhörigstöd/frivilligcentral. Bemanningscentralens budget ska vid årets slut vara plus minus noll. Det innebär att överskott går tillbaka till beställande enheter och ett minusresultat innebär att underskottet fördelas på samma sätt. Kostavdelning Avdelningen svarar för kommunens samlade kostverksamhet. Det finns inom avdelningen tre enheter. Kostavdelningens budget ska vid årets slut vara plus minus noll, vilket innebär att överskott betalas tillbaka till beställande enheter. LSS-avdelning Avdelningen svarar för insatser till särskilt stöd och service åt personer med: Intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. 12

13 BYT UT TÖS TILL SAS samt ta bort administrativt stöd 13

14 Verksamhetsmål Invånare och kunder Mål Brukare i hemtjänsten ska under en 14 dagars period få besök av färre olika vårdare. Brukare inom särskilt boende ska ha lämpliga läkemedel Brukare ska skrivas ut till hemmet efter en vårdplanering Brukare ska ges den trygghet de behöver i hemmet Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Antalet vårdare ska understiga Andelen brukare med olämpliga läkemedel bör ej överstiga 1 % Andelen brukare som skrivs ut till hemmet ska öka till 72 % Andelen återinskrivningar på sjukhuset ska vara lägre vid jämförelse med året innan 1 % 1 % 1 % 70 % 70 % 72 % 16,5 % 16,5 % 16,5 % Medarbetare Mål Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Vi har hälsofrämjande arbetsplatser och en stor andel friska medarbetare Sjukfrånvaron understiger 6,9 % <7,5 % <7,2 % <6,9 % 14

15 Tillväxt och utveckling Mål Vi ska arbeta vidare med utvecklingen inom e-hälsa området. Vi ska arbeta vidare med utvecklingen inom e-hälsa området. Vi ska utöka antalet pedagoger inom LSS Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Antalet e-tjänster ska årligen öka Andelen trygghetsbesök, som verkställs via webb kamera LSS verksamheten har minst 3 pedagoger Miljö och klimat Mål Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Andelen ekologiska livsmedel i kommunens kostproduktion ökar stadigt Vi minskar användandet av bil vid transporter inom hemvården och hemsjukvården i tätorterna Vi minskar användandet av bil vid transporter inom hemvården och hemsjukvården i tätorterna Vi ska minska andelen matavfall inom gruppboenden. Minst 25 % av den upphandlade kostnadsvolymen utgörs av ekologiska livsmedel Antalet körda mil innanför rondellerna ska understiga >21 % >23 % >25 % <14500 <14000 <13500 Antal leasingbilar ska minska med Mängden matavfall på Vågen plan 2 understiger 100 gram/portion 115g 110g 100g 15

16 Ekonomi Mål Verksamhetens nettokostnader ska inte överstiga den fastställda budgetramen Vi har ett ekonomiskt resultat i balans Vi har inga medicinskt färdigbehandlade brukare på sjukhuset trots eventuellt skärpta krav Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Ekonomiskt resultat Antalet beviljade SoL timmar understiger Antalet beviljade HSL timmar understiger Inga dygn med betalning för färdigbehandlade på sjukhuset

17 Aktivitetsplan Perspektiv Invånare och kunder Medarbetare Aktivitet och genomförande 1. Fortsätta arbete med kvalitetsregistren Palliativa registret, Senior alert samt BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) registret Genomföra läkemedelsgenomgångar med apotek och primärvård 1-2 gånger/år Utifrån fokusområden i Nya perspektiv samverka med landstinget i arbetet med undvikbar slutenvård och för att minska antalet återinläggningar Fortsatt utveckla rehabiliteringen i hemmet med fokus på hemgång direkt från sjukhuset Bidra till att tillgängligheten allmänt ökar i och omkring ordinära bostäder Öka kontinuiteten inom hemvården hos brukare med demenssjukdom och specifika rehabiliteringsinsatser Utveckla arbetet med personcentrerad vård och omsorg Utreda om det är möjligt utifrån brukarperspektivet att erbjuda tillsyn via webb kamera nattetid inom gruppboende Arbeta vidare med det salutogena/hälsofrämjande förhållningssättet Arbeta mer aktivt och tydligt vid olika satsningar, som bidrar till att hälsotalen ökar Utöka samverkan med personalavdelningen med syftet att ta fram mer konkreta åtgärder för att öka hälsotalen Tillväxt och utveckling 1. Införa utrednings- och klassifikationsmodellen ICF samt IBIC (Individens behov i centrum) Fortsätta utvecklingsarbetet inom e-hälsa med fokus på e-tjänster, tillgång till verksamhetssystemet Magna Cura via webben samt mobil dokumentation Medverka i Interreg projekt som har fokus på e-hälsa samt välfärdsteknologi inom offentlig verksamhet Miljö och klimat 1. Öka andelen ekologiska livsmedel Minska användandet av bil genom att öka användandet av alternativa transportmedel som exempel cykel Minska andelen matavfall genom att fortsatt strukturera beställningarna samt anpassa matsedlarna via verksamhetssystemet Mashie Ekonomi 1. Fortsätta arbetet med en utveckling av planeringsmodulen i 17

18 hemvården för att använda den optimalt både utifrån ekonomioch brukarperspektiv Fortsätta översyn av lokaler inom Daglig verksamhet LSS samt samlokaliseringen av rehab med målsättning att effektivisera verksamheten och minska antalet hyrda kvadratmeter Undersöka möjligheten att ha trygghetscentral i egen regi och samtidigt göra en översyn om det är möjligt att organisera larmbesvarandet på ett effektivare sätt Uppföljning med controller sker varje månad

19 Driftbudget 2017 och plan Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag (Tilldelad ram) Resultat Specifikation av nettokostnader Administration Särskilda boende/servicehus Medicinskt utskrivningsklara /hemvård/rehab/korttidsvård/ hälso- och sjukvård LSS Färdtjänst Bostadsanpassning KHR/KPR/dagverksamhet/öppen verksamhet Kostverksamhet Summa Investeringsbudget 2017 och plan Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan Specifikation av investeringsprojekt Reinvesteringar Reinvesteringar kost Summa

20 Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Administration Verksamheten behöver fortsatt arbeta vidare med att förbättra arbetssituationen för enhetscheferna under planperioden. Under 2016 har det tagits beslut om att utöka med en till enhetschef på Bemanningscentralen. Verksamheten har fått förstärkning i budget motsvarande 650 tkr. Under året har verksamheten märkt av att det blir allt svårare att rekrytera akademisk personal. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare. Konkurrensen på arbetsmarknaden är stor och det påverkar även löneläget. Under planperioden behöver verksamheten utveckla samverkan med andra kommuner för att arbeta med gemensamma satsningar. Kommundirektören har gett verksamheterna i uppdrag att tillsätta rollen verksamhetsutvecklare. Generellt behöver kommunen bli bättre på att utveckla verksamheterna och då inte minst inom den digitala miljön. Syftet med rollen är också att det ska bli en övergripande samverkan över verksamhetsgränserna genom att ha fokus på kommunen i stort. Kostnaden för tjänsten som verksamhetsutvecklare beräknas uppgå till cirka 680 tkr och finansieras genom en förstärkning i budgetramen. Inom verksamheten ligger ohälsotalet på en hög nivå och det krävs ett fortsatt förebyggande arbete och att närmsta chef är aktiv och kontaktar medarbetarna för att påbörja rehabiliteringsarbete i tidigt skede. Verksamheten ser att det är viktigt att fortsätta med satsningar i projektform vars syfte är att öka hälsotalet. Projekten finansieras via det statliga bidraget för en ökad bemanning inom äldreomsorgen. Ledningen har under året arbetat med att förtydliga hur verksamheten ska arbeta för att ha ett rättssäkert samtycke från brukarna. Dessutom har det skett ett strukturerat arbete med att koppla samman detta arbete med genomförandeplaner och Senior alert. Hösten 2017 kan en ny Betalningsansvarslag träda i kraft. Betalningsansvaret, som innebär att kommunen får betala för brukarnas vårddygn på sjukhuset, kan inträda redan efter tre kalenderdagar och gäller inom både somatisk och psykiatrisk slutenvård. Verksamheten ser att förändringen kan komma att påverka arbetsfördelningen och belastningen gällande arbetsuppgifter inom biståndsavdelningen och hemvården samt bland legitimerad personal. Regeringen har beslutat att fortsatt satsa stimulansmedel för en tillfälligt ökad bemanning inom äldreomsorgen enligt plan till och med Verksamheten bedömer att det rör sig om cirka 7 miljoner årligen i bidrag. Ledningen har som målsättning att digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsval i kontakter med medborgare. Särskilda boendeformer Utvecklingen går mot att äldre som är ålderssvaga och somatiskt sjuka i allt större utsträckning vårdas i det egna hemmet, samtidigt som behovet av boendeplatser för demenssjuka ökar. Uppskattningsvis är kostnaden för demensplatser procent högre än för platser för somatiskt sjuka. Verksamheten uppskattar att det finns behov av cirka åtta nya centralt belägna boendeplatser inom demensområdet inför år Det kan också bli aktuellt att 20

21 omdisponera platser utifrån olika inriktningar/behov. Förstärkning av budget till fler boendeplatser inom demens motsvarande tkr tas bort år 2017 och återläggs från år I samverkan med Lärande och stöd föreslår verksamheten att nattbemanningen på Lövåsen ses över vad gäller möjligheten att använda nattinsatser gemensamt på äldreboendet och gruppboendet Yrevallsvägen. Detta eftersom socialpsykiatrins boende kommer att befinna sig i samma byggnad som Lövåsen. Verksamheten har tkr i minskad budgetram från Tillsammans med Arvika Fastighets AB (AFAB) ser verksamheten över om vissa geografiska boendeområden kan göras om till någon form av trygghetsboende. Målsättningen är att testa om det med kompetens från Vård och omsorg samt från AFAB kan bidra till en ökad trygghet och service i respektive bostadsområde. Planeras som ett två årigt projekt och verksamhetens del finansieras via tidigare erhållet statsbidrag. Hemvård Vård och omsorg har en stigande kostnad inom hemvården och utvecklingen behöver analyseras ytterligare. En del i översynen är att se över individers egna önskemål utifrån andra brukares behov och verksamhetens begränsade resurser. Hälso- och sjukvård/rehabilitering Budgeten för bostadsanpassningar minskades årligen med tkr från Under året har det varit fler omfattande anpassningar och budgeten har därmed överskridits. Det blir en allt mer avancerad sjukvård i hemmen och kostnadsutvecklingen ökar snabbt. Regionalt pågår en diskussion med landstinget kring en eventuell omfördelning av kostnader för material. Inom anhörigstöd minskas de fria avlösningstimmarna från 15 till 10 timmar i månaden. Förändringen motsvarar 50 tkr. LSS Försäkringskassan tillämpar en striktare bedömning och allt oftare beviljas väntetid istället för aktiv tid inom personlig assistans. Detta är svårt att verkställa i praktiken, vilket innebär ökade kostnader för kommunen. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Uppdraget ska skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS. Uppdraget ska redovisas senast oktober Beslut har tagits under 2016 att införa en till två pedagogtjänster på heltid istället för att som idag utföra uppdraget på del av tjänst. Förstärkningen innebär ökade kostnader motsvarande mellan 300 till 700 tkr, eftersom det idag endast finns 0,5 årsarbetare. Utökningen finansieras genom omfördelning i budgetramen. Resor inom daglig verksamhet föreslås hänvisas till allmänna kommunikationer och färdtjänst. Budgetramen minskas med 150 tkr. Kost avdelningen Om och tillbyggnationen vid Kyrkebyskolans kök avslutades sommaren Under planperioden kommer det att ske en fortsatt renovering av vissa kök enligt tidigare upprättad plan. Detta kommer att innebära en ökad hyreskostnad, som belastar kostnaden för matportioner. 21

22 Styrande nyckeltal Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Mål Hemvård SoL, inkl servicehus Kostnad per brukare < Hemvård HSL, inkl servicehus Kostnad per brukare < Somatiskt boende Kostnad per vårddygn <1 600 Demensboende Kostnad per vårddygn <1 700 Korttidsboende AKKVA Kostnad per vårddygn <3 100 Gruppboende LSS Kostnad per vårddygn <2 000 Korttidsboende LSS Kostnad per vårddygn <7 000 Andelen bemötande planer I BPSD-registret 59% 69% >65% Analys av nyckeltalsutvecklingen Inom hemvården har kostnaden per brukare sjunkit de senaste tre åren när det gäller SoL, denna trend ser ut att vända 2016 och kostnaderna stiger då brukarna bor kvar i hemmet med omfattande vårdinsatser i större utsträckning. När det gäller HSL insatserna ser verksamheten att kostnadsökningen fortsätter och en del i detta är sommarens personalkostnader. Somatiskt boende har en låg kostnad per vårddygn sett till riket som helhet. Fler demensplatser erbjuds från sensommaren då Björkbacken på AKKVA konverterar fyra korttidsplatser till fyra boendeplatser. För korttidsboendet AKKVA har kostnaden per vårddygn växlat de senaste åren, kostnaden påverkas mycket av beläggningen som har varierat. Kostnaden för gruppboende LSS väntas öka 2016 då man haft brukare med omfattande vårdoch stödbehov. Ett boende har dessutom renoverats fram till sommaren och det har bidragit till minskade hyresintäkter. Korttidsboende LSS kostnad har gått stadigt uppåt och väntas fortsätta i normal takt. 22