Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN. Barn & Utbildningsförvaltningen. Strömstad Gymnasium. Inlämnad av: Ola Nilsson

Transkript

1 Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Strömstad Gymnasium Inlämnad av: Ola Nilsson

2 2 Inledning Årligen skall varje skola göra en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljning och utvärdering av verksamheten och för att ge en överblick över vad som hänt under året. Strömstad Gymnasium omfattar ungdomsskolan och Lärcentrum. Denna kvalitetsredovisning gäller ungdomsskolan. Lärcentrum redovisas separat. Framställningen följer huvudområdena i den kommunala skolplanen: Demokratri delaktighet medansvar, Kunskapsutveckling, Miljö hälsa livsstil samt Samverkan för utveckling. I det inledande avsnittet redovisas gymnasiets organisation. Varje huvudområde inleds med en presentation av BUN:s inriktningsmål och skolans lokala mål, relaterade till dessa.. Därpå redovisas planerade och genomförda åtgärder samt skolledningens bedömning av resultat och måluppfyllelse. Underlag för denna bedömning är bla dokumenterade studieresultat, elev- och personalenkäter, dialogen med programgrupperna, programledarnas redovisning av de programmens kvalitetsutvecklingsprojekt samt dialogen med elevrådet där Skolkonferensen varit forum. I flera fall är det svårt att peka på mätbara resultat utan endast på att åtgärder har genomförts, vilkas syfte är resultat på sikt. Varje avsnitt avslutas med åtgärder som anger ambitionen för nästa läsår. Som grund för konkretiseringen av de lokala målen ligger dels den politiska styrningen (Skolplan och de reviderade inriktningsmål som slutligen fastställts i april 2005 men som varit aktuella under hela läsåret) dels inriktningen på det arbete som pågått under läsåret och som förankrats i olika fora på skolan tex samverkansgrupp, arbetsplatsträffar, programledargrupp och Skolkonferensen. För närvarande pågår arbete med balanserad styrning inom Verksamhetsutveckling Strömstad. Detta arbete har dock inte hunnit så långt att det kan ligga till grund för årets kvalitetsredovisning. Parallellt med det pedagogiska utvecklingsarbetet har under året pågått ett intensivt arbete med att realisera BUN:s beslut ang produktivitetsökning. Ola Nilsson, rektor Bjarne Halvordsson, bitr rektor

3 Organisation 15 sept 2005 var antalet elever vid Strömstad Gymnasium 469, vilket innebär en kraftig ökning från föregående år. Inför läsåret beräknas antalet elever vara ungefär samma som föregående läsår. Elevantal Strömstad Gymnasiums programutbud omfattade under året sex nationella program - Elprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet samt det Individuella programmet (IV). Inför läsåret har även Barn- och Fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet erbjudits, men antalet sökande är för lågt för att de båda programmen skall kunna starta. Antalet inriktningar på de nationella programmen var 15. Bland dem märks två med riksintag, Den Förberedande Sjöbefälsutbildning (Teknikprogrammet) och Roddgymnasiet. Lokala profiler har varit Lilla Musikteaterlinjen och Lilla Fotbollslinjen. Inför läsåret har dessa profiler utvecklats och nya tillkommit i utbudet: Specialidrott, Hälsoprofil, Musik-Teater-Dans (fd Lilla Musikteaterlinjen) och Fotboll (fd Lilla fotbollslinjen). Den pedagogiska personalen utgjorde ht 2005 ca 43 heltidstjänster fördelade på ung 60 personer. Skolledningen omfattar rektor och biträdande rektor. Denna resurs inkluderar även rektorsansvar för Vuxenutbildningen. Övrig personal omfattar två assistenter, en studie- och yrkesvägledare, en dataansvarig, en datatekniker, en vaktmästare och en skolvärd. På Lärcentrum finns en tjänst som samordnare. Föregående läsårs struktur på det inre arbetet har i stort sett bestått. Lärarpersonalen bildade följande grupper med resp uppdrag. Programgrupper - bedriva programutveckling. Varje program har uppsatt ett antal kvalitetsmål som i huvudsak inneburit arbete med den kommande gymnasiereformen. Sektorsgrupper - utveckla metodik, kompetens och läromedel inom ämnet. Rektor och bitr rektor delar på program-, personal- och elevansvar.

4 4 DEMOKRATI DELAKTIGHET MEDANSVAR Inriktningsmål i skolplanen: Generella: Värdegrunden skall genomsyra alla verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etisk tillhörighet och religion. Alla ska vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Verksamheterna ska agera utifrån en Nolltolerans! I barnkonventionens anda skall barnens bästa vara vägledande inom hela verksamheten och i frågor rörande barn- och unga skall de ha rätt att uttrycka sina åsikter och deras åsikter skall respekteras. (Skolplan , Inriktningsmål/BUN ) För gymnasiet: Utbildningen skall planeras tillsammans med eleverna utifrån varje elevs kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Efter avslutad utbildning skall eleverna utifrån en stärkt självkänsla kunna möta nya människor, miljöer och kulturer. Gymnasiet skall profilera sig som ett gymnasium med tydligt elevinflytande och där eleven är medverkande i de flesta sammanhang. (Inriktningsmål/BUN ) Strömstad Gymnasiums kvalitetsmål: 1. Alla elever skall känna delaktighet i och ha ett reellt inflytande över sin skolgång, samt ta ansvar för sitt eget lärande. 2. Gymnasiet skall ha ett aktivt elevråd och fungerande klassråd. 3. Alla elever skall förstå kunskapsmålen och hur lärarna gör bedömning och sätter betyg. 4. Information skall vara tydlig och individen skall ta ansvar för att hålla sig informerad. Åtgärder för utveckling som angavs vid förra årets kvalitetsredovisning att fortsätta arbetet med elevernas inflytande i undervisningen att fortsätta arbetet med att tydliggöra grunderna för betygssättning och att utveckla rutinerna för betygsinformation till eleverna. att effektuera beslut om konferens om elevinflytande. att fortsätta arbetet med klassråd och elevråd. att utveckla informationspolicy. Fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete på programnivå. Områden fastställs vid höstterminens start. Åtgärder som har genomförts Klassråden har träffats med viss regelbundenhet. Elevrådet och Skolkonferensen har haft regelbundna möten. Tidsutrymme för eleverna har skapats genom kursen Elevdemokrati. Språkrörsutbildning är genomförd med syfte att vidga språkrörens roll. Verksamhetsbesök med uppföljande samtal i vilka språkrören deltar har av tidsbrist inte kunnat genomföras under läsåret. Dialogen med eleverna om grunderna för betygssättningen har strukturerats i kalendariet vid tre tillfällen under året. Studiepass omfattande 5% av elevernas studietid har genomförts på samtliga program. Idén med studiepass är att eleven inom detta tidsutrymme ska kunna göra sin egen prioritering. Dessutom genomfördes buffertdagar under vt. Under läsåret har Fronter implementerats med följande mål: Mål1: hantera Fronter som ett informationsverktyg och kommunicera med eleverna om studiepassen. Mål 2: Kommunikation mentorer pedagoger om hur det går för eleverna. Mål 3: Kommunicera med eleverna om kurserna Konferens om elevinflytande har inte genomförts. Informationspolicy är inte utarbetad.

5 5 Resultat och måluppfyllelse Elevrådet har tagit ett ökat ansvar tex för att förbereda och genomföra skolavslutningar, för skolans inre miljö och att driva frågor i Skolkonferensen. Elevrådet har bla genomfört Operation dagsverke till förmån för en skola i Gambia. I Skolkonferensen, som haft regelbundna sammanträden har förts dialog inför viktiga beslut (tex utvärdering av studiepass och Fronter, information till åk9 och bildandet av en trivselgrupp). Klassråden har enligt kalendariet haft regelbundna möten. Dock varierar engagemanget. Sambandet klassråd elevråd Skolkonferens är fortfarande bristfälligt. Verksamhetsbesök i medverkan av språkrörens har under detta läsår inte kunna genomföras. I den årliga elevenkäten skattas liksom föregående läsår klassrådens, elevrådets och språkrörens verksamhet lågt. Däremot viktas inflytande i undervisningen högt (80%), och eleverna upplever att de kan utöva detta i ungefär samma grad som föregående läsår. I påståendet Mina lärare planerar och diskuterar undervisningen med oss elever instämmer ca 60% av eleverna helt eller delvis. Jag har möjlighet att påverka hur prov och läxor ser ut, tycker 55% stämmer helt eller delvis (2005: 50%). Att elevernas tankar och åsikter respekteras av lärarna upplevs av ca 72%. Samtidigt är en dryg fjärdedel mer tveksamma om detta. Även detta år är det ung 20% av de svarande eleverna som viktar inflytande över undervisningen lågt. Det är dock viktigt att notera att eleverna anser inflytande över undervisningen är viktigare än andra former av elevinflytande. Andra viktiga frågor är arbetsformer, tydlighet vad gäller grunderna för betygssättningen, vilka kurser de individuella valen skall omfatta och skolans policy mot mobbning och kränkande behandling. Studiepassen värderas högt av eleverna. Ca 60% tycker att de fungerar bra eller mycket bra för egen del och att de är aktiva. Däremot är man mer tveksam till hur andra elever utnyttjar tiden. Lärarnas uppskattning av hur aktiva eleverna är under studiepasstid avviker väsentligt från elevernas självuppfattning (6% resp ca 60% på nivå 4 och 5 i en femgradig skala). 57% av eleverna svarar ofta eller alltid på frågan huruvida studiepassen är viktiga för ditt lärande. Det är fortfarande så att endast en relativt låg andel elever (ca 40%) tycker att de får bra information om vilka aktiviteter som kommer att ske. Samtidigt är det bara ung en fjärdedel av eleverna som regelbundet tar del av den information som kommer fram då man startar Internet Explorer. Införandet av Fronter har inte medfört att eleverna upplever sig bättre informerade. Tillgången på information är stor, men ansvaret för att ta den till sig är lågt (Endast 30% av eleverna tar regelbundet del av den information som kommer upp då man startar Internet Explorer på skolans datorer dock en viss ökning jämfört med föregående år). Samtidigt är det så att elektronisk information kräver modern teknik. Åtskilliga elever upplever att datorerna krånglar ( är för sega ). Ca 80 elevdatorer har passerat sin åldersgräns (är mer än fem år gamla och tar 4-5 min att starta upp). Sammanfattningsvis kvarstår elevinflytande som ett långsiktigt utvecklingsområde. Åtgärder för utveckling att utveckla informationspolicy. att fortsätta arbetet med elevernas inflytande i undervisningen att fortsätta arbetet med att tydliggöra grunderna för betygssättning och att utveckla rutinerna för betygsinformation till eleverna. att fortsätta arbetet med klassråd och elevråd. att genomföra nödvändiga IT-reinvesteringar.

6 K U N S K A P S U T V E C K L I N G 6 Inriktningsmål i skolplanen: Generella: Barn och unga skall ges stimulans till att utveckla ett språk med en mängd uttrycksformer som redskap för kommunikation, personlighets- och livsutveckling. Utbildning och kultur hänger ihop och därför skall musik, bild, drama, dans, litteratur och fritt kreativt skapande vara delar av skolarbetet tillsammans med övrigt lärande. (Skolplan ) Gymnasiet: I gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall utbildningen planeras utifrån varje elevs och kursdeltagares kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Dessutom skall kompetensen att lära, lära om och lära nytt stimuleras. (Skolplan ) Gymnasiet skall målmedvetet marknadsföra sig utåt för att inom tre år ha ca 550 elever samtidigt som kvaliteten skall vara så bra att ungdomar naturligt söker dit. Gymnasiet skall vara känt för god kvalitet på utbildningen. Gymnasiet skall erbjuda ett så brett utbildningsutbud som möjligt. Andelen elever som slutför sin utbildning inom 3 år skall öka. Andelen elever som är behöriga till högskolan skall öka inom 2 år. Organisationen skall utvecklas så att den i ökad utsträckning ger möjligheter till flexibilitet i utbildningsutbud och former för lärande. IKT (Information och kommunikationsteknik)skall vara ett tillgängligt och självklart hjälpmedel för informationssökning, bearbetning, presentation och kommunikation både för elever och för lärare. IKT ska användas för att öka flexibiliteten i lärandet och möjliggöra distansundervisning. (Inriktningsmål/BUN ) Strömstad Gymnasiums kvalitetsmål 1. Alla elever skall vara nöjda med kvaliteten på undervisningen och ta ansvar för sina studier. 2. Gymnasiet skall bredda sitt utbildningsutbud. 3. Andelen elever som slutför sin utbildning på tre år och som blir behöriga till högskolan skall öka jämfört med föregående år. 4. Flexibla former för lärande skall utvecklas. 5. Ungdomar i Strömstad kommun skall i ökad utsträckning uppleva en kontinuitet mellan grundskolans och gymnasiets utbildningsmöjligheter. Åtgärder för utveckling som angavs vid förra årets kvalitetsredovisning att utveckla studiepassen så att eleverna utnyttjar dem för att göra prioriteringar i sitt lärande utifrån sina individuella behov. att påbörja utveckling av Fronter som ett pedagogiskt och administrativt instrument (det senare bla för att underlätta mentorernas överblick över elevernas studiesituation) att lansera Barn- och Fritidsprogrammet (BF) samt Omvårdnadsprogrammet (OP) inför läsåret (förutsätter politiskt beslut). att i samverkan med berörda slutföra utredning om ökad idrottssatsning samt hälsoinriktning i utbildningsutbudet att i samverkan med bla Strömstadslokaler utreda nödvändiga åtgärder för utveckling av den estetiska sektorn att i samverkan med berörda komma till klarhet om HR-programmets framtida placering. att påbörja en diskussion om förutsättningar för matte- och språkprofil Fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete på programnivå. Områden fastställs vid höstterminens start.. Åtgärder som har genomförts Studiepass är genomförda på alla program utom IV. Fronter är på väg att implementeras. Bla har kursrum skapats. Barn- och Fritdsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet har lanserats, men för få elever har sökt.

7 7 Hälso- och specialidrottsprofil har utarbetats och kommer att ingå utbildningsutbudet läsåret Samverkan med Strömstadslokaler ang lokaler för estetisk sektor har påbörjats men ej genomförts. Beslut att flytta HR-programmet från Prästängen har tagits. Under rubriken Kunskapsutveckling redovisar vi följande kvalitetsutvecklingsprojekt på programnivå: HR-programmet: Utredning av lokalförutsättningar. IV-programmet:Plan för kvalitetsökning på IV-programmet. NV-programmet: Infärgning av dataundervisningen. TE-programmet: Utveckling av Fronter i undervisningen. Resultat och måluppfyllelse Andelen elever med slutbetyg (dvs som har betyg i samtliga kurser enligt sin studieplan) vt 2006 är 85% vilket är ökning jämfört med föregående år (2002: 83,7%, 2003: 74,6%, 2004: 87%, 2005: 75%). Andelen elever med högskolebehörighet (dvs som har godkända betyg i kurser omfattande minst 2250 poäng) är 91% av dem som fick slutbetyg (2002: 86%; 2003: 83%; 2004: 91%; %). Elevantal ht Andel elever m Slutbetyg Andel elever med samlat betygsdokument Antal elever som beviljats förlängd studiegång Grundläggande högskolebehörighet; andel av slutbetyg % 75% 85% 11% 11% 8,3% % 89% 91% Jämfört med föregående läsår har alltså andelen slutbetyg och behöriga till högskolan ökat. Andelen samlat betygsdokument dvs elever som avslutar sin gymnasiala utbildning utan slutbetyg är något lägre än förra året. Antal elever som begärt förlängd studiegång har halverats. Det Individuella programmet (IV) har under läsåret omfattat ett trettiotal elever samt ett antal PRIV-elever (främst på yrkesprogrammen). Tre IV-elever, som varit lärlingbaserade inom frisör- och plåtslageribranschen, har avslutat sin gymnasieutbildning för att fortsätta på vägen mot sina gesällbrev. Mentorskapet på IV har fördelats mellan de undervisande lärarna. De elever som följer studiespåret har haft framgång och uppnår i hög utsträckning grundskolebehörighet under sitt första år. För Roddgymnasiet hänvisas till Riksidrottsförbundets löpande utvärdering som visar på mycket goda resultat. Under läsåret har 13 elever varit inskrivna vid Roddgymnasiet. Såväl nuvarande som tidigare roddelever får en allt starkare profil i landslagssammanhang. Utökningen av roddelevernas studieplan har med Specialidrott C och D har visat sig vara gynnsam. I allmänhet når de goda resultat även i andra ämnen. Men kombinationen elitidrott gymnasiestudier gör att några av roddeleverna (i likhet med vad som sker på andra elitidrottsgymnasier) behöver ett fjärde år.

8 Anpassning av utbildningen till elevernas behov leder till att Strömstad Gymnasium som stående strävan har en optimal bredd på utbildningsutbudet. I linje med detta har profiler utvecklats som ingår i nästa läsårs organisation. De är Specialidrott, Hälsoprofil, Musik-Teater-Dans (fd Lilla musikteaterlinjen) och Fotboll (fd Lilla fotbollslinjen). Barn- och Fritidsprogrammet liksom Omvårdnadsprogrammet fick tyvärr för få sökande för att kunna starta. Redan föregående läsårs kvalitetsredovisning drog vi slutsatsen att gymnasiet med relativt begränsade investeringar skulle kunna erbjuda bättre utbildningsmöjligheter på estetsektorn samt bli det av politikerna länge efterlängtade kulturhuset i Strömstad. Endast en liten del av detta har kommit till stånd (danssal och musikstudio). Processen har varit för långsam. Vad gäller HR-programmets framtid så är vi övertygade om att den förutsätter att programmet placeras närmare skolan. Ett antal alternativ har diskuterats bla i samverkan med externa aktörer. Ett elevförslag på placering i skolan föreligger. Beslut är fattat om att programmet skall flytta från Prästängen, men om dess placering ht 2007 saknas ännu beslut. Under året har samverkan skett med Räddningstjänsten dels om brandmannakurs (individuellt val) dels om en utökning av brandutbildning inom ramen för TEprogrammet. I samverkan med andra aktörer har indvalskurser genomförts nybörjarkurser i segling och croupierutbildning. Utvärderingen av de programvisa kvalitetsprojekten är genomgående positiv. HR-programmet Utredning av lokalförutsättningar se ovan IV-programmet: Plan för kvalitetsökning på IV-programmet har utarbetats och legat till grund för en konferens om programmets framtid. NV-programmet: Infärgning av dataundervisningen har medfört att eleverna ökat kvaliteten på sina redovisningar i karaktärsämnen. TE-programmet: Utveckling av Fronter i undervisningen. Ett stort antal kursrum har skapats (kemi, matematik, fysik, Teknik människa och samhälle, idrott, rodd, sjöbefälsämnen, projektarbete). Utvecklingen har nått olika långt i olika kurser. Omdömesrapportering från lärare till mentorerna på TE-programmet sker i hög grad via Fronter. För studiepassen hänvisar vi till föregående rubrik. Mycket uppmärksamhet har ägnats åt gymnasiereformen. Programarbetet har varit inriktat på att föreslå timplaner för Gy07. Åtgärder för utveckling att fortsätta arbetet inför Gy07. att fortsätta utveckla studiepassen bla genom en tydligare policy. att fortsätta utvecklingen av Fronter som ett pedagogiskt och administrativt instrument (det senare bla för att underlätta mentorernas överblick över elevernas studiesituation) att i samverkan med berörda genomföra den ökade idrottssatsningen samt hälsoinriktningen att i samverkan med bla Strömstadslokaler komma till beslut om nödvändiga åtgärder för utveckling av den estetiska sektorn 8

9 att i samverkan med berörda komma till beslut om HR-programmets placering ht att fortsätta utreda förutsättningarna för en brandutbildning. 9 M I L J Ö H Ä L S A L I V S S T I L Inriktningsmål i skolplanen: Generella: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. Vi skall ha en drogfri skola och verksamheten skall arbeta för att alla elever skall våga ta ställning mot droger (alkohol, narkotika, tobak, snus) och mobbning, rasism och andra hot mot deras utveckling. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. (Skolplan ) All verksamhet ska arbeta för att användandet av droger minskar och att unga människor skall våga ta ställning mot droger. Hälsa och Idrott är viktigt i hela verksamheten för att därmed skapa ett större välbefinnande. Varje dag ska alla barn och ungdomar samt vuxna röra på sig minst 30 minuter i verksamheten. All verksamhet ska arbeta med att jämställdheten ökar mellan könen. (Inriktningsmål/BUN ) Strömstad Gymnasiums kvalitetsmål 1. Alla elever skall känna trygghet och trivas på skolan. 2. På Strömstad Gymnasium skall alla -. Både personal och elever - känna sig sedda och respekterade som medarbetare och människor. 3. Dialogen på Strömstad Gymnasium skall vara öppen och saklig ( det goda samtalet ). 4. Personalen skall känna att den har stöd i organisationen. 5. Alla skall ha kännedom om och i förekommande fall handla efter skolans antimobbningsplan, policy mot kränkande behandling, narkotikapolicy och konfliktlösningsmodell. Åtgärder för utveckling som angavs vid förra årets kvalitetsredovisning att öka det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling att förbereda introduktion av undervisning i Livskunskap ht 2006 att fortsatt uppmärksamma elevboendet att medverka i projektet GenväG att i elevvårdsteamet planera information i trafik-, alkohol- och drogfrågor att ömsesidiga förväntningar tydliggörs på alla nivåer Fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete på programnivå. Områden fastställs vid höstterminens start. Åtgärder som har genomförts Introduktion av undervisning i Livskunskap ht 06 är planerad och kommer att genomföras. Elevförslag ang elevboende i Fortums fastighet har inte kunnat genomföras. Tre lärare har utbildats inom ramen för projektet GenväG. En konferens har genomförts. Information i trafik-, alkohol- och drogfrågor har skett i samverkan med Folkhälsorådet och Vägverket. För- och efterarbete genomfördes av elevernas mentorer. Kvalitetsutvecklingsprojekt på programnivå: TE-programmet: Aktivt arbete med attitydfrågor kring könsroller och andra relationsfrågor bla under påverkan av projektet GenväG Resultat och måluppfyllelse

10 Trivseln är hög på Strömstad Gymnasium. På elevenkätens fyragradiga skala blir medelvärdet 3,3. 88% av eleverna värderar sin trivsel till 3 eller 4 på en fyragradig skala (2005: 85%). Den speciella uppmärksamhet som ägnas åt elever från andra kommuner motiveras av den sociala omställning som det innebär att flytta hemifrån. Skolvärdinnans stöd åt dessa elever är mycket nödvändig och uppskattad. Arbetet med Livskunskap kommer att initieras fr o m ht Det elevförslag till samlat elevboende som togs fram i ett projektarbete under förra läsåret har inte lett till något resultat. I samverkan med extern aktör föreligger ett nytt konkret förslag till elevboende. Skrivelse är ställd till BUN. Medverkan i projektet GenväG resulterade i en konferens kring situationen på TEprogrammet, som i sin tur lett till ökad fokus på genusfrågor. Medvetenheten om dessa frågor bland eleverna på programmet bedöms ha ökat. Lärarna på Teknikprogrammet har arbetat med fler extra samtal och mer extrastöd än vanligt i denna fråga. Även personalen på Strömstad Gymnasium trivs. På en skala 1-6 i den förvaltningsgemensamma enkäten blir medelvärdet 4,3, vilket dock är lägre än föregående läsår. En trolig orsak är de spänningar som rått under intrycket av pågående organisationsförändringar. Svarsfrekvensen är för låg för att dra några vittgående slutsatser. Som ett led i förändringen inför nästa läsår genomförs en kvalificerad riskoch konsekvensanalys under ledning av Previa och medverkan av representanter för lärarna. Varje månad har genomförts en psykosocial arbetsmiljörond, i vilken de fackliga skyddsombuden och ansvarig för personalutvecklingsprojektet (arbetet med trivselfrågor) deltagit tillsammans med skolledningen. Dessa träffar har varit mycket värdefulla. Åtgärder för utveckling att genomföra starten av undervisning i Livskunskap att upprätta handlingsplan med med risk- och konsekvensanalysen som grund att fortsätta det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling att fortsatt uppmärksamma elevboendet att fortsätta medverkan i projektet GenväG att ömsesidiga förväntningar tydliggörs på alla nivåer 10

11 11 S A M V E R K A N F Ö R U T V E C K L I N G Inriktningsmål i skolplanen: Generella: Med barns och ungas behov i fokus skall samverkan ske mellan arbetslag, över sektorsgränser, över förvaltningsgränser och över gränser till andra verksamheter, som arbetar med barn och unga. (Skolplan ) Strömstad Gymnasiums kvalitetsmål 1. Att i samverkan inom skolan utveckla ett gemensamt förhållningssätt till elevernas lärande. 2. Att i samverkan med aktörer utanför skolan utveckla utbildningar och förutsättningarna för elevernas lärande. 3. Att i samverkan med grundskolan och Resurscentrum öka förutsättningarna för ett gott överlämnande av elever till gymnasiet. 4. Att stärka sambandet mellan Strömstiernaskolans och gymnasiets utbildningsutbud. 5. Att i samverkan med aktörer i närregionen utveckla utbildningsmöjligheterna i N Bohuslän. Åtgärder för utveckling som angavs vid förra årets kvalitetsredovisning att fortsätta samverkan på de områden som redovisats i kvalitetsredovisning för läsåret att utreda förutsättningarna för apu (arbetsplatsförlagd utbildning) på NV-, TEoch SP-programmen samt ta förnyad kontakt i denna fråga ang EC-programmet. Åtgärder som har genomförts. Samarbete med Strömstiernaskolan på följande punkter: Regelbundna möten på skolledningsnivå Fortsatt samarbete kring överlämnande av elever från år 9. Ökad samverkan kring gymnasieinformation Samarbete med Resurscentrum. Bla under gemensam konferenens om IVprogrammet. Fyrbodal: Rektor ingår i Fyrbodals beredningsgrupp. Gemensamt intagningssystem genomfört. Start till samverkan inom Fyrbodal ang Teknik College. Ung företagsamhet. Samverkan med Sjöfartshögskolan Chalmers/Lindholmen ang sjöbefälsutbildningen ocn avslutande examinationskurs Samverkan med Riksidrottsförbundet och Centrum för prestationsutveckling (Roddgymnasiet). Samverkan med Halden vgs i gemensam ansökan om IR-projekt. Samverkan med Futura i Tanum ang HR-programmet. Högskolekontakter ang lärarutbildningen genom kommunens VFU-samordnare. Samverkan med Räddningstjänsten, privat företag och Strömstads Segelsällskap ang kurser i Individuellt val. Samverkan med Folkhälsorådet kring Livskunskap Samverkan med skola i Litauen (Panèvezys) ang IR-ansökan Kvalitetsutvecklingsprojekt på programnivå: HP-programmet: Utveckla kontakterna med näringslivet. APU-placering i Dublin (Skolverksprojekt) och i Spanien HR-programmet: De EU-stödda projekten Placement (elevutbyte) och Exchange (lärarutbyte). Samarbete med Tanums HR-program. Datagruppen. Samordning av datautbudet. Företagskontakter på alla program. Se bilaga.

12 Resultat och måluppfyllelse Föregående läsårs samarbete mellan gymnasielärarna och Strömstiernaskolan lärare har inte kunnat ges utrymme att fortsätta under detta läsår pga prioritering av interna frågor på den senare skolan. Skolledningarnas gemensamma möten har lett till att samarbetet mellan Strömstiernaskolan och gymnasiets rektorer förstärkts. Föregående läsårs arbete kring överlämnande har ytterligare utvecklats. Strömstiernaskolan är en av flera partner vid utvecklingen av kurs i Livskunskap. Samarbete med Resurscentrum sker regelbundet genom elevvårdsteamet. I början av april genomfördes en gemensam konferens kring förnyelsen av IV-programmet. HP- och HR-programmens apu-placering utomlands har fortsatt och utvärderats mycket positivt. HP-programmets apu-verksamhet har utvidgats till Spanien. En svaghet är att verksamheten bygger på finansiering utifrån (Skolverket resp EU). HP-programmets strävan att utveckla näringslivskontakter har fått god respons från flera företag. Samarbete har skett bla med Nordby Shoppingcentrum dock inte i planerad omfattning pga avslag av Nutekansökan. Turisminriktningen har samarbetat nära med Strömstad Tourist. Samverkan med Fyrbodal sker på såväl politiker- som tjänstemannanivå. Rektor ingår i Fyrbodals beredningsgrupp. Under läsåret har ett gemensamt intagningssystem implementerats. Stora frågor för framtiden är utbildningsutbud och kostnader. En i ett Strömstadsperspektiv viktig fråga att driva är samverkan kring utbildningar så att eleverna kan få delar av sin utbildning på annan ort tex individuella val. I beredningsgruppen har rektor tagit initiativ till en sådan diskussion, och den bör under kommande läsår föras på såväl politisk som tjänstemannanivå. Under våren har samarbete inom Fyrbodal ang Teknik College initierats. Ung Företagsamhet har fortsatt sitt framgångsrika arbete. I enlighet med kontrakt med Sjöfartshögskolan Chalmers/Lindholmen har avslutande examinationskurs för sjöbefälseleverna genomförts för tredje året i rad. Kursen är mycket uppskattad därför att den under praktiska förhållanden ger en repetition av vad eleverna lärt sig under gymnasietiden och därigenom är ett led i att kvalitetssäkra utbildningen. Enligt Sjöfartshögskolans bedömning har eleverna från SGY mycket goda förutsättningar för vidare högskoleutbildning. Roddgymnasiet samverkar med Riksidrottsförbundet och Centrum för prestationsutveckling (CPU). Dessutom med internationella tränare och förbund. Strömstad har blivit en internationell roddplats med besök av elitroddare från andra länder. Att de båda roddtränarna undervisar även andra elever och har andra uppdrag bidrar till att roddgymnasiet integreras i verksamheten. Under läsåret har de båda roddarnas kompetens varit en plattform för att utveckla en specialidrottsprofil i samarbete med lokala idrottsföreningar samt en hälsoprofil i samarbete med aktörer på detta område. Samarbetet med Halden vgs har resulterat i en gemensam IR-ansökan ang regional utveckling av estetisk sektor, som tyvärr inte beviljats. Våra LMT-elever med inriktning scenteknik har under ett år haft delar av sin undervisning ute på praktik; bland annat hos "Det Norske Blåseensemble". Där har de följt ett urval konserter och fått göra allt från rigg av scen och publikplatser till rattning av ljus/ljud. I augusti skall samarbetet utvärderas för eventuell vidare satsning och utökning. Flera dans- och teaterförställningar har arrangerats av LMT i samarbete med Västra Götalandsregionens Kultur- och Konstutveckling. Dessutom har Västsvenska Teater och Dans AB gjort veckolånga besök då både föreställningar och undervisning ingått. Detta samarbete har dels varit en tillgång för allmänheten. Dels har det medfört en kvalitetshöjning av undervisningen i form av arbetsplatsförlagt lärande. 12

13 13 Samverkan med Tanum ang HR-programmet har konkretiserat i ett praktiskt elevsamarbete och gemensamma undervisningspass vid ett antal tillfällen. Under läsåret har samarbetet med högskolan genom kommunens VFU-samordnare (VFU=verksamhetsförlagd utbildning) ang lärarutbildningen fortsatt. Ett antal lärarkandidater har tagits emot. I första hand fortsätter samarbetet med Karlstads universitet att utvecklas. I samverkan med Göteborgs universitet utbildas LÄRISstudenter. Skolans kontakt med företag har under läsåret varit omfattande. Förutom de ovan nämnda redovisas samtliga företagskontakter programvis i bilaga. I samverkan med Räddningstjänsten, privat företag och Strömstad Segelsällskap har tre kurser i individuellt val genomförts under läsåret. Förnyad IR-ansökan ang samarbete med skola i Litauen (och ett antal andra skolor i EU-området) har beviljats i slutet av vårterminen. Åtgärder för utveckling att fortsätta samverkan på de områden som redovisats ovan Ola Nilsson Rektor Strömstad Gymnasium Bilaga: Företagskontakter vid SGY programvis läsåret enl rapport från programledarna

14 Företagskontakter vid SGY programvis läsåret enl rapport från programledarna. 14 Bilaga Elprogrammet (EC) Bravida och Axelssons El Formella och informella kontakter med företag och montörer ang bla lärlingsplatser för elever som avslutat sin gymnasieutbildning. Handels- och administrationsprogrammet (HP). APU- platser enl tabell (APU= arbetsplatsförlagd utbildning) Företag; Närområdet Företag; Närområdet forts Guldfynd Nordby KGH Exepedition Strömstad Intersport Strömstad Trävaruaffär MQ Musslan Tanumshede Indiska Hedemyrs Varuhus Galleriet Statoil Kicks Hedemyrs varuhus Motel Rasta Tanumshede järn och färg Lommelands vandrarhem Svinesund Sparbanken Grebbestad Tobaksvagnen TP:s Företag Göteborgsområdet Colorline Strömstad Bokia Kungsbacka Strömstad Tourist Allén Hotell Göteborg Hygiea Jack och Vera Övriga Sverige Willard Reklam Fagersta hotell Fagersta Hotell Laholmen Konsum Företag utomlands Dynekilens golfklubb G-sport Halden Krabban Hotell Burton Dublin, Irland Strömstad tidning Client Logic Dublin, Irland Strandboden Elmak Kosovo Hagnor Reiser Albir, Spanien Studiebesök samt övriga kontakter ex i samband med Projektarbeten och UF. Dagab, centrallager, Colorline Göteborg Alltsomglimmar Vitapost E-handelsföretag; Royal greenland Strömstad Löfbergs Lila, Marknadsavdelningen Hotell- och restaurangprogrammet (HR) APU-platser (Restauranger) Affärskontakter/ inköpsställen Laholmen Jägaren Strömstads Fisk och Skaldjur; Torskholmen Restaurang Trädgården Nordby Konsum Park Gjestgifveriet i Tanumshede Cervera Konsum Hotell/rest. i Sarpsborg Bergkvists Grönsaker Yorkshire Coast College, Scarborough, England

15 Individuella programmet (IV) 15 All Ride ivväst AB Dingle Restaurang Laholmen Björneröds Ridcenter AB Jack & Vera Salong Onyx BohusByggarna AB Kaffedoppet Samhall Comfort ( VVS) Kaffekompaniet Strömstiernaskolan bildlärare Dagis Diskusgatan 5 Kjell Johanssons Bil AB Skee lågstadie Drivnäs ridklubb Konsum Strömstad Golv Djuraffär LBC Schakt o. Transport Strömstadbyggen Ekens förskola (avd. 3-5 år) Lindnäs Byggvaror AB Strömstad Trävaruaffär AB ElProppo, Leif Johanssons Elektriska i Skee Marieholms Marina Städ Laholmen Engalseröd Godisbolaget Mattsson & Nilsson Byggfirma Mellegårdsskolan, Näsinge Sövigs Plåtslageri Toftedahl Rör och Fastighetstjänst Hårstudio 3 Peters Plåt Växtriket Hanssons Rör och Värme AB, ICA Kvantum Rederi AB Väderö Tank Kretsloppet, Renhållningen Strömstad Naturvetenskapligt program (NV) Marinbiologen. Samhällsvetenskapligt program (SP) Marknadsplaner för följande företag: Laholmen, Color-Line, Tanumsstrand Daftö Feriecenter, Konsum Team Sportia, Teknikprogrammet (TE) Sjöbefälsinriktningen KBV Flottan Sjöfartsverket Sundsbussarna Redarföreningen Dfds-torline Chalmers Colorline Koster marine Rådgivning åt UF-företag: Föreningssparbanken, Miklagård, Hedin bil AB, Strömstads kommun. Konstprojektet Give me 5: Västra Götalandsregionen, Konstoch kulturutveckling. Inriktningarna Data och Konstruktion och Design Räddningstjänsten Strömstadlokaler Hanofermässan Lennarts audio video Euronics Projektledarna i Bohuslän AB Lith Sammanställning av ON.