Vad är internet och vem bryr sig? Lärarhandledning med arbetsuppgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är internet och vem bryr sig? Lärarhandledning med arbetsuppgifter"

Transkript

1 Vad är internet och vem bryr sig? Lärarhandledning med arbetsuppgifter GY

2 en lärarhandledning för gymnasiet Version Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på creativecommons.org, för närvarande på sidan creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode. Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på creativecommons.org, för närvarande på sidan creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode Vid bearbetning av verket ska.se:s logotyper och.se:s grafiska element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commons-licensen enligt ovan. Författare: Katarina Lycken på uppdrag av Webbstjärnan Formgivning: Therese Tjernström, Webbstjärnan Illustrationer: Jesper Wallerborg Andra upplagan.

3 Innehållsförteckning Inledning Skolans styrdokument om internetkunskaper Tre olika perspektiv på internet IP-adresser och domännamn IP-adresser Domännamnssytemet Att skicka information - IP-paket Internets organisation Internet är lika mycket ekonomi som teknik! Fri körning eller trafikstyrning? Reglering - ett nödvändigt ont? Extramaterial Vill du veta mer?

4 Inledning Detta är en lärarhandledning för lärare som tillsammans med sina elever vill närma och diskutera internet. Till texten finns det löpande arbetsuppgifter. Lärarhandledningen är framtagen av.se inom ramen för deras skolsatsning internet i skolan, och skoltävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är.se:s skolsatsning Delta i Webbstjärnan. Då får du: 1. Kostnadsfritt utbidlningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att skriva webbanpassat, arbetsprocessen i webbprojektet och om källkritik och upphovsrätt på nätet. 2. Webbhotell och valfri ledig.se-adress så länge din sajt är med i Webbstjärnan. 3. Verktyg för webbpublicering. 4. Support från Webbstjärnan De lag som uppfyller våra grundläggande villkor får diplom. Du kan anmäla lag hela hösten och under första delen av vårterminen. Tävlingen avslutas innan sommarlovet då vinnarna koras på vår stora prisutdelning. Om Webbstjärnan (www.webbstjarnan.se) Webbstjärnan är en del av.se:s satsningar för att utveckla internet och internetanvändandet. I korthet går det ut på att vi ger lärare och elever som är verksamma i den svenska skolan möjligheten att få lära sig mer om hur internet fungerar genom att delta i tävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är en skoltävling om att publicera sitt skolarbete på internet, och såväl grundskole- som gymnasieelever kan delta. Om.SE (www.iis.se).se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän.se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. 1

5 Skolans styrdokument om internetkunskaper Att ha kunskaper om vad Internet är och hur Internet fungerar: Gy11 Övergripande kunskapsmål i läroplanen: Det är skolans ansvar att varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Ämnesplaner Samhällskunskap SamSam01a1: Centralt innehåll Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik. SamSam1b: Centralt innehåll Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. 2

6 Använder du internet i din vardag? För väldigt många svenskar är svaret så självklart ja att det nästan är konstigt att ens fråga. Internet används i hela samhället och i de allra flesta sammanhang, offentliga och privata. Däremot kan frågor om hur du använder internet vara intressantare. Hur använder du internet i skolan? På ditt arbete? På fritiden? Vad betyder internet för ditt samspel med andra? I många frågor kring internet ligger fokus på den som använder nätet. Hur används nätet? Vem använder nätet? Hur förändras nätanvändningen? Det är som om internet bara finns, en självklar del av vardagen som användarna på olika sätt förhåller sig till. Men hur vi använder internet det hänger samman med vad internet faktiskt är. Det finns grundläggande tekniska förutsättningar som gör att internet fungerar. Och den tekniken styr hur vi kan använda nätet. Därför är det viktigt att förstå något om de grundläggande tekniska förutsättningarna. Du styrs av dem. Tekniska förutsättningar bygger inte heller bara upp sig själva, helt förutsättningslöst. På något sätt styrs också tekniken. Frågor om vad internet är leder till frågor om hur internet styrs. Och tillbaka till grundförutsättningen: internet finns i din, och alla samhällsmedborgares, vardag. Internet påverkar din vardag. Därför är det läge att bry sig både om vad internet är och hur internet styrs. Övning 1 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Vad använder du internet till i din vardag? Försök se vilka olika kategorier av användningsområden du kan se? Finns det saker du skulle vilja använda internet till men som du av något/några skäl är förhindrad till? Vad i såfall, och vilka är hindren? Hur ofta funderar du över hur internet fungerar och styrs och i vilka sammanhang gör du det? 3

7 Tre olika perspektiv på internet För att förstå vad internet är och hur internet styrs måste man tänka på många olika saker samtidigt. Ett sätt att göra det är att använda tre olika synvinklar när man resonerar. teknisk ekonomisk innehållslig Utifrån en teknisk synvinkel ligger fokus på grundläggande teknik: IPadresser och domännamnssystemet (DNS). Utan dessa två grundbultar finns inte internet, och tekniken styr hur vi kan använda nätet. Utifrån en ekonomisk synvinkel ligger fokus på de olika affärer som görs via och på nätet. Vem tjänar pengar på vad? Vinstintressen påverkar både tekniklösningar och innehåll. Och utifrån en innehållslig synvinkel ligger fokus på frågan om vad som ska få finnas på nätet. Det finns metoder för att begränsa och stoppa innehåll, men också för att ta sig förbi uppsatta hinder och ge fler tilllgång till mer. Innehåll och ekonomi hör samman. Ekonomi påverkar teknik. Teknik, ekonomi och innehåll har alltså betydelse för hur internet utvecklas. IP-adresser och domännamn Ett sätt att beskriva internet är att det är ett nätverk där att alla enheter som man kan koppla upp mot nätverket kan kommunicera med varandra. För att det ska fungera krävs att alla har gemensamma regler, protokoll, för hur kommunikationen ska ske. IP-adresser På 1980-talet utvecklades TCP- och IP-protokollen som standard för hur olika enheter identifierar och kommunicerar med varandra via internet. Varje uppkopplad enhet får i IP-protokollet en unik nummerserie som sin adress. På 1990-talet utvecklades html och http som gör det möjligt att länka samman webbsidor, och webbläsare som gör det möjligt att klicka runt bland alla befintliga webbsidor. I och med det hade World Wide Web, www, sett dagens ljus. Varje enhet måste ha en egen IP-adress för att kunna identifiera sig och kommunicera med andra enheter på internet. I det system som har använts mest hittills, IPv4, består IP-adressen av 32 bitar (ettor och 4

8 nollor), eller 4 byte (1 byte=8 bitar). När internetanvändningen och antalet enheter som kopplades upp mot nätet ökade explosionsartat under 1990-talet blev det svårt att få IP-adresserna att räcka till så att varje uppkopplad enhet fick ett eget nummer. Därför finns möjligheten att tilldela en enhet en tillfällig IP-adress. En enhet som kopplas upp mot nätet tilldelas en adress, som sedan en annan enhet kan få när den första kopplats ner. Då behöver inte varje enskild mottagare ha en egen IP-adress, utan man kan dela på tillgängliga IP-adresser. Men eftersom internetanvändandet växer så snabbt, och antalet enheter uppkopplade mot nätet hela tiden ökar, börjar antalet adresser tryta i alla fall. Därför finns en ny version av IP, IPv6, där adresserna består av 128 bitar, vilket gör antalet adresser så stort att det i praktiken aldrig kommer att kunna bli några problem med för få adresser. Övergången från IPv4 till IPv6 sker gradvis, och det är i områden där internetanvändningen ökar starkt, där många nya enheter behöver IPadresser samtidigt, som övergången kommer att gå fortast. Domännamnssystemet Det är svårt att komma ihåg och leta efter långa sifferkombinationer inte för datorer, men för människor. Och det är ju människor som vill kunna skicka e-post och hitta webbadresser. IP-adresser, blir helt enkelt svårhanterliga. Därför finns domännamnssystemet, DNS. DNS är en katalogtjänst som bland annat översätter IP-adresserna till mer begripliga enheter, så att vi slipper söka på sifferkombinationer. Vi söker istället på adresser som till exempel Domännamnssystemet är uppbyggt i en trädstruktur. Varje ny gren i trädet är en omkopplingspunkt, en nod, och varje nod anges med ett domännamn. På det här sättet blir domännamnen en slags vägvisare till var man kan hitta en viss IP-adress. Domänen är en del av domänen iis.se som i sin tur är en del av domänen.se. En domän som är en del av en annan domän kallas för subdomän, och i princip är det möjligt att ha upp till 127 underdomäner i DNS-systemet. Men det blir alldeles för klumpigt i praktiken. 5

9 Den allra översta domänen kallas roten, och syns inte i namnsystemet. Roten innehåller ett antal toppdomäner, som kan ses som de första grenarna. En toppdomän är.se, som är en nationell toppdomän. De nationella toppdomänerna följer en standard för de olika landsbokstäverna: Norge har.no, Finland.fi och så vidare. Sedan finns det andra slags toppdomäner som inte är knutna till nationer utan mer till typer av verksamhet:.com för kommersiell verksamhet,.net för nätverk,.org för organisationer till exempel. Övning 3 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Varför översätter man IP-adresser till domännamn? Förklara genom att använda begreppen topp-domän, subdomän och DNS hur adressen admin.webbstjärnan.se är uppbyggd..se,.com och.edu är tre olika typer av topp-domäner. Förklara vad som skiljer dem åt. Vad innebär begreppet distribuerat ansvar och varför är det så viktigt med distribuerat ansvar för att Internet ska kunna växa? 6

10 Att skicka information IP-paket Information som skickas med hjälp av internetprotokollet IP delas upp i små delar som kallas IP-paket. Man kan jämföra med de platta paket som IKEA använder för många av sina produkter. På IKEA köper du en byrå, men hämtar ut ett platt paket. I paketet ligger byråns alla delar. Det platta paketet är mycket lättare att transportera än att bära omkring på en stor byrå, så medan du transporterar din byrå är det bra att den är platt. Väl hemma vill du ha en byrå, inte en massa byrådelar. Då skruvar du ihop delarna och har en byrå. Den information du vill skicka från en enhet till en annan på internet kan du jämföra med byrån. Du vill skicka all information, och att mottagaren ska ha den på det sätt som den ser ut när du skickar den. Men för att transporten ska fungera delar internetprotokollen upp informationen i mindre delar. Varje del blir ett eget paket, med adresslapp, som skickas iväg på nätet. På adresslappen står både vart paketet ska och vem som är avsändare. När de olika små paketen når mottagaren, den enhet som ska ha informationen, packar mottagarenheten upp paketen och sätter ihop delarna till en helhet: din information har kommit fram. 7

11 Men eftersom informationen delas upp i en mängd småpaket gäller förstås att alla paket kommer fram. Fattas det ett paket skruvar i ditt IKEA-paket går det inte att foga ihop de olika delarna till en fungerande byrå. Saknas det IP-paket i informationsöverföringen kan inte den mottagande enheten sätta ihop delarna till en helhet. Du måste också oftast sätta ihop delarna i byrån i en viss ordning för att det faktiskt ska bli en fungerande byrå. Samma sak gäller informationen som skickas över internet. IP-paketen behöver packas upp och sättas ihop i ordning för att informationen ska bli begriplig. Därför finns ett protokoll, Transmission Control Protocol (TCP) som både kontrollerar att alla IP-paket kommer fram till rätt IP-adress, att sådant som eventuellt försvinner på vägen skickas igen och att informationen sätts ihop på rätt sätt. I det stora nätverket förmedlas IP-paketen genom ett vägvalssystem (routingsystemet) som gör att ett paket i ett givet ögonblick skickas den bästa vägen från en avsändare till en annan. Oftast beror vägvalet på hur paketen snabbast kan komma fram. Det är ungefär som att välja väg när man kör bil, en fysisk omväg kan vara en tidsmässig vinst om man slipper köbildning eller vägarbeten. De IP-paket du skickar till kompisen tvärsöver bordet kan ha passerat en server i San Francisco på vägen om det var bäst just då. Om en gren i DNS-trädet slutar fungera påverkar det inte grenarna ovanför eller vid sidan av. Systemet är alltså hierarkiskt uppbyggt, vilket är en förutsättning för att det ska kunna växa och utvecklas. En annan förutsättning för att systemet ska fungera är att inte all information måste finnas på samma plats för att man ska hitta en adress. DNS-systemet är snarast ett slags vägvisarsystem, där en server har hand om en del av informationen, en domän till exempel, och den pekar vidare till nästa server som har hand om en subdomän och ytterligare en server som har hand om nästa subdomän. Det här kallas distribuerat ansvar och är en förutsättning för att internet ska kunna växa. Övning 4 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Förklara med hjälp av begreppen IPadress, IP-paket och TCP vad som händer när du skickar information från en enhet till en annan via internet. Routingsystemet kallas ibland för ett vägvalssystem. Varför skickar man inte information via internet via samma vägar varje gång utan använder ett routingsystem? 8

12 Internets organisation Pionjärerna i internetutvecklingen under 1980-talet arbetade med öppna program och samarbetade över nätet. Öppna program är fritt tillgängliga och bygger på att vem som helst kan använda, förbättra, bygga vidare på och anpassa programmet. Den öppenheten och flexibiliteten är en viktig del i internets utvecklingshistoria, och är också en anledning till att det inte finns någon enskild webbutvecklare eller något enskilt bolag som har kunnat ha kontroll över den samlade utvecklingen. Men på något sätt måste ju ändå till exempel protokollen, IP-adresserna och DNS hanteras för att systemet ska fungera. Och här finns det flera olika organisationer som har betydelse bildades IETF (The Internet Engineering Task Force), som arbetar med teknisk standardisering. Inom IETF betonar man att arbetet med internets tekniska utveckling inte ska politiseras eller ekonomiseras. We reject: kings, presidents and voting. We believe in: rough consensus and running code lyder en informell slogan 9

13 för IETF. Men mycket av IETFs arbete finansierades ursprungligen till exempel av amerikanska myndigheters forskningssatsningar. Kanske kan man därför se bildandet av ISOC (Internet Society) 1992 som ett sätt att hantera de frågor om beroende som kopplingen till enskilda myndigheter givit upphov till. ISOC är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att internet ska utvecklas i allmänhetens intresse och inte styras av stora bolag eller enskilda intressen. ISOC har nu det adminstrativa och ekonomiska ansvaret för IETF bildades ytterligare en viktig organisation, ICANN (Internet Corporation for Assigned names and numbers). ICANN har till uppgift att främja ett säkert och stabilt internet, och koordinerar domännamnssystemet. I Sverige har stiftelsen.se ansvar för toppdomänen.se på uppdrag av ICANN. Men borde inte ett globalt nätverk styras politiskt, av en internationell organisation som FN? Jo, den tanken har också formulerats allt tydligare. FNorganet ITU driver tanken att internet bör styras genom en politisk organisation med representanter för olika stater. Samtidigt finns ju redan ISOC och ICANN, med representanter från olika stater. Men ISOC och ICANN är inte politiska organisationer, utan ser det som en poäng att vara fristående politiskt och ekonomiskt. Utifrån olika sätt att se på vad internet är och hur internet ska fungera kan man alltså ha olika idéer om styrning: nedifrån-och-upp, av användare och utvecklare, eller uppifrån-och-ner av parlamentariskt valda ledare. Internet är lika mycket ekonomi som teknik! Nätet ägs och sköts av tusentals olika aktörer. Du äger din egen dator eller mobil. En internetleverantör äger åtkomsten till internet, och du köper in dig på den åtkomsten. Internetleverantören har i sin tur avtal med stamnätsoperatörer, som i sin tur... Hela nätet är en komplex struktur där olika privata aktörer äger olika delar. Och delarna måste samverka för att fungera. 9

14 Som internetanvändare köper du dig rätten att komma åt nätverket. Sen har du fri användning. Åtminstone är det så det traditionellt har sett ut. Men allteftersom nätet skapat möjligheter att tjäna pengar påverkas utvecklingen. Olika aktörer har olika intressen. internetleverantörerna vill ha bästa möjliga förutsättningar för intäkter och vinst, och vill få bra betalt för sina investeringar. Ska olika slags tillgång kunna kosta olika mycket? Ska leverantörerna kunna styra det som sker på nätet? De som levererar olika tjänster vill komma åt alla kunder utan hinder. För dem är trafikstyrningar och olika slags filter ofta negativa. Användarna, slutkunderna, vill ha stabila uppkopplingar och frihet att använda nätet, men till vad man uppfattar som en rimlig kostnad. Och när 80% av befolkningen använder internet, som i Sverige, blir nät-tillgången inte främst en individuell fråga, utan snarare en slags samhällelig infrastruktur på samma sätt som elektricitet eller vägnät. Övning 5 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Varför finns ingen enskild konstruktör eller organisation som kan ta åt sig äran (eller den ekonomiska vinsten) av att ha skapat internet? När man diskuterar hur internet ska styras kan man se poänger med olika sätt att arbeta. Vilka fördelar finns med en internationell politisk styrning, som till exempel FN-organet ITU arbetar för? Vilka fördelar finns med styrning som är politiskt och ekonomiskt fristående, som till exempel ISOC och ICANN arbetar för? Ge exempel på olika faktorer som påverkar hur mycket du som konsument betalar för din internetuppkoppling. Vilka intressen kan en internetleverantör ha av att styra trafiken, det vill säga vilka vägar och hur lång tid information du skickar via internet tar för att komma fram? Vad är Deep Packet Inspection, DPI, och vilken betydelse har DPI för hur information skickas (eller inte skickas) via internet? 10

15 Fri körning eller trafikstyrning? Ibland beskriver man internet som det ointelligenta nätet som förbinder intelligenta saker med varandra. Det enda som händer på nätet är att IP-paket transporteras. Nätet tar inte hänsyn till vare sig vilka som kommunicerar med varandra eller vad det är som skickas. Men riktigt så enkelt är det förstås inte. Vi vet ju till exempel att ju mer vi betalar för vår nätuppkoppling, desto snabbare transporter kan vi få vilket är viktigt till exempel när man ska strömma film eller spela onlinespel. Ju mer vi betalar desto mer data får vi också överföra per månad. Det kan också finnas andra begränsningar än snabbhet och mängd data. Nätoperatörer kan till exempel vilja styra trafiken för att hushålla med kapaciteten i sina nät, så att vissa tidskritiska typer av kommunikation som telefoni eller strömmad film prioriteras fram, medan andra mindre tidskritiska som fildelning får vänta lite. Om det tar ett par minuter extra att ladda filen gör det inte tjänsten oanvändbar, men om den strömmade filmen hackar... För att ta reda på vad ett IP-paket innehåller, alltså inte bara vart det ska, använder man en rad olika tekniska lösningar som med ett samlingsnamn kallas DPI (Deep Packet Inspection). Genom DPI får man information som man kan använda i trafikstyrningen för att släppa fram vissa paket fortare och andra långsammare. Men DPI används också för att undersöka innehållet i ett IP-paket för att se om det innehåller virus eller intrångsförsök till exempel. Paket med oönskat innehåll kan helt enkelt blockeras, aldrig skickas fram. 11

16 Reglering ett nödvändigt ont? Nätet kanske borde vara helt oreglerat? Ja, i förstone kan det tyckas enkelt att säga att reglering är censur, och att nätet ska vara fritt från reglering. Men vänd på det hela: för att säkerställa medborgerliga fri- och rättigheter måste kanske internetoperatörernas rättigheter och skyldigheter tydliggöras i lagstiftning? Det är också en reglering. Men oftast är det inte den slags regleringar som diskuteras för internet, utan sådana regleringar som syftar till att få bort oönskat material. Ett helt fritt internet skapar frihet också för de delar av mänsklig verksamhet som samhällen vill bekämpa. VAD som är så ont att det måste bekämpas och HUR den bekämpningen ska ske måste ständigt diskuteras, och den diskussionen måste också handla om vilka medel som är demokratiskt acceptabla. En svensk som före internets genombrott hade föreslagit att staten skulle ges både rätt och praktisk möjlighet att öppna och läsa alla pappersbrev som medborgarna skickade till varandra hade avfärdats som galen. Den typen av kontroll förknippas snarare med diktaturers åsiktskontroll än med 2000-talets Sverige. Samtidigt innebär FRA-lagen, som antagits av riksdagen med samförstånd över blockgränserna, möjligheter till en sådan kontroll av e-post. Uppenbarligen skiljer sig uppfattningar om vad som är rimligt på nätet ibland från uppfattningar om vad som är rimligt utanför det. Om inte annat säger det att vi inte kan ta något för givet; vi måste hela tiden tänka igenom och tänka på nytt. Internet är inblandat överallt i vår vardag. Därför är frågorna om vad som är rimligt på nätet, hur man ska hantera frihet och regleringar, makt och ekonomiska villkor betydelsefulla för oss alla. Det är läge att bry sig om vad internet är och vad du vill att det ska vara. Övning 6 Frågor att besvara/diskutera utifrån texten Ge exempel på skäl till att blockera vissa IP-adresser. Ge exempel på svårigheter som uppstår om man vill att det inte ska finnas regleringar alls för internet, utöver gällande lagstiftning som givetvis gäller också på internet? vill att det ska finnas regleringar för internet, utöver gällande lagstiftning som givetvis gäller också på internet? 12

17 Extramaterial! Till finns även filmövningar, som du kan ta del utav snart. Vill du veta mer? Fler lärarhandledningar Har du frågor och funderingar? Hör gärna av dig till Hitta Webbstjärnan på webben

Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan

Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan Om.SE och Webbstjärnan Om.SE (www.iis.se).se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation

Läs mer

Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet

Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ÅK 7-9 ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Version 1.0

Läs mer

Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson

Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars

Läs mer

Klassblogga tillsammans med dina elever

Klassblogga tillsammans med dina elever Klassblogga tillsammans med dina elever Webbstjärnan är.se:s skolsatsning Delta i Webbstjärnan. Då får du: 1. Kostnadsfritt utbidlningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things F-ONS Federated Object Naming Service Katalogen för Internet of Things F-ONS The Internet of Things Om några år kommer Internet of Things att revolutionera våra liv ungefär som det vanliga Internet har

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

INTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET?

INTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET? INTERNET HUR FUNGERR ET OCH V KN MN GÖR ME ET? SIGNLTRNSMISSION (SIGNLÖVERFÖRING) TTRNSMISSION Innebär att data (= en följd av ettor och nollor) skickas mellan två apparater av något slag. Claude Shannon

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Det här dokumentet om att komma igång med Tor är ett extramaterial

Det här dokumentet om att komma igång med Tor är ett extramaterial Anders Thoresson Kom igång med Tor! det här lär du dig i xl-materialet 2 vad är problemet? 3 det här är tor 5 så surfar du anonymt 6 Skaffa Tor Browser 6 Använda Tor 8 Inställningar 11 fallgropar att undvika

Läs mer

Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare. Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec

Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare. Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec Transparens och förtroende Så gör vi Internet säkrare Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef amel@iis.se Twitter: amelsec Icann, domännamnssystemet och nycklarna varför ska vi skydda DNS? Badwill och

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

DNS Internets vägvisare

DNS Internets vägvisare Björn Raunio DNS Internets vägvisare Tekniken som leder dig rätt på nätet DNS Internets vägvisare.se:s Internetguide, nr 12 Version 1.0 2009 Björn Raunio 2009 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

.SE frågar barn om Internet Vad är och hur fungerar Internet?

.SE frågar barn om Internet Vad är och hur fungerar Internet? .SE frågar barn om Internet Vad är och hur fungerar Internet? Inledning Om.SE (www.iis.se).se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling

Läs mer

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox. FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle

Läs mer

Lathund för webbpublicering av bilder

Lathund för webbpublicering av bilder Lathund för webbpublicering av bilder Innehåll Lathund för webbpublicering av bilder... 1 Vilka bilder får du publicera på webben?... 2 Bilder på Google... 3 Creative Commons bilder... 4 Bilder utan upphovsrätt

Läs mer

Internetutveckling. Staffan Hagnell. forsknings- och utvecklingschef.se

Internetutveckling. Staffan Hagnell. forsknings- och utvecklingschef.se Internetutveckling Staffan Hagnell forsknings- och utvecklingschef.se .SE:s två ben .SE:s stadgar "Stiftelsens ändamål är att främja en god stabilitet i infrastrukturen för Internet i Sverige samt främja

Läs mer

Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson. Eleverna och internet

Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson. Eleverna och internet Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Eleverna och internet webbstjärnan 2014 Eleverna och internet 2014 Version 1.1 2014 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt

Läs mer

Eleverna och internet

Eleverna och internet Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Eleverna och internet webbstjärnan Eleverna och internet 2013 Version 1.1 2013 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

.SE Registry. Information. Ordlista. 18 mars, 2011

.SE Registry. Information. Ordlista. 18 mars, 2011 Ordlista 18 mars, 2011 SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur 2007 Ordlista.SE.SE Direkt.SE Registry ACE-kodat domännamn Admin-C Administrativ kontakt Anycast ASCII ATF Auktoriseringskod Avikontakt.SE

Läs mer

Eleverna och internet 2015

Eleverna och internet 2015 Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC?

Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? SSNF:s Årskonferens den 22 mars 2012 Linköping Erika Hersaeus Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Agenda Vad är IPv6? Varför IPv6?

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Från idé till färdig webbplats. En guide för skolelever om webbprojektarbete

Från idé till färdig webbplats. En guide för skolelever om webbprojektarbete Från idé till färdig webbplats En guide för skolelever om webbprojektarbete Vilka är.se?.se är det korta namnet på Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Det är den organisa tion som har hand om alla Internetadresser

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

DNSSEC. Tester av routrar för hemmabruk. Joakim Åhlund & Patrik Wallström, Februari 2008

DNSSEC. Tester av routrar för hemmabruk. Joakim Åhlund & Patrik Wallström, Februari 2008 Tester av routrar för hemmabruk Joakim Åhlund & Patrik Wallström, Februari 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Introduktion... 2 1.1 Detta dokument... 2 1.2 Förkortningar & ordförklaring...

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual.

Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual. Detta är en guide för snabbinstallation av IP kameran 14-156. För fullständig programfunktion hänvisar vi till medföljande manual. 1) Packa upp din IP-kamera ur kartongen (vrid ej manuellt på kamerahuvudet)

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Integritet på nätet. Jon Karlung, Bahnhof

Integritet på nätet. Jon Karlung, Bahnhof Integritet på nätet Jon Karlung, Bahnhof Kort om Bahnhof Grundades 1994 10 stycken US Robotics-modem på IKEA-hyllor. Maximal bandbredd 28,8 kbit/s Egen förbindelse på 64 kbit/s Tre anställda i en barrack

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar

Läs mer

Därför spelar nätneutralitet roll

Därför spelar nätneutralitet roll 01 Därför spelar nätneutralitet roll I sin mest renodlade form är begreppet nätneutralitet enkelt att förklara: All data som skickas över Internet ska hanteras på samma sätt. Oavsett vem som är avsändare.

Läs mer

film- och musiktjänster

film- och musiktjänster Så kommer du åt USA-exklusiva film- och musiktjänster 7 Större utbud på Netflix 7 Kom åt musiktjänster som Pandora 7 Se SVT Play på utlandsresan 7 Här är verktygen du behöver. I denna guide 02 Det här

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Bedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE www.iis.se E-post: amel@iis.se Twitter: @amelsec

Bedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE www.iis.se E-post: amel@iis.se Twitter: @amelsec Bedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE www.iis.se E-post: amel@iis.se Twitter: @amelsec .SE i korthet Oberoende allmännyttig stiftelse med två

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Rotadministration och serverroller

Rotadministration och serverroller Rotadministration och serverroller 1 Lars-Johan Liman liman@autonomica.se 2 Domännamn och DNS Domännamn är textsträngar. För att domännamn skall kunna användas måste de stoppas in i DNSdatabasen. Vem som

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Länka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator.

Länka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator. Länka in bilder från webben hjälper dig att använda bilder som du inte har sparade på din egen dator. Webben är en outsinlig källa av bildmaterial och somligt får du använda gratis! Verktyget Länka in

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Anders Thoresson Spärrar och gräddfiler. om nätneutralitet på Internet

Anders Thoresson Spärrar och gräddfiler. om nätneutralitet på Internet Anders Thoresson Spärrar och gräddfiler om nätneutralitet på Internet Anders Thoresson Spärrar och gräddfiler om nätneutralitet på Internet Spärrar och gräddfiler om nätneutralitet på Internet.SE:s Internetguide,

Läs mer

IP-adresser, DNS och BIND

IP-adresser, DNS och BIND IP-adresser, DNS och BIND IP-adresser Alla datorer som är kopplade till ett lokalt nätverk måste ha en IP-adress som är unik för datorn. Om två datorer har samma IP-adress kan konflikter uppstå och göra

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Frågor på Internetteorin

Frågor på Internetteorin Frågor på Internetteorin Frågor: 1. Hur skickas meddelanden? 2. När blev Internet populärt? 3. Vad står www för? 4. Vem och när skapades www? 5. Vad är IP-nummer och hur fungerar de? Svar: 1. Jo, dom delas

Läs mer

Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11

Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11 Så här kommer du igång med din Dell Chromebook 11 Om din utrustning Har du inte lämnat ditt avtal påskrivet till din lärare/mentor så gör det nu. Chromebooken är en Dell Chromebook 11. Chromebooken är

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Förvaltning av Internet framtida åtgärder

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Förvaltning av Internet framtida åtgärder SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.6.2009 KOM(2009) 277 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Förvaltning av Internet framtida åtgärder SV SV MEDDELANDE

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

II-stiftelsen REMISSVAR 1 (7) 2002-10-21 Er ref N2002/7230/ITFoU. Remissvar avseende förslag till ny lagstiftning om elektroniska kommunikationer

II-stiftelsen REMISSVAR 1 (7) 2002-10-21 Er ref N2002/7230/ITFoU. Remissvar avseende förslag till ny lagstiftning om elektroniska kommunikationer II-stiftelsen REMISSVAR 1 (7) 2002-10-21 Er ref N2002/7230/ITFoU Näringsdepartementet Enheten för IT, forskning och utveckling 103 33 STOCKHOLM Remissvar avseende förslag till ny lagstiftning om elektroniska

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Grattis till ett bra köp!

Grattis till ett bra köp! Grattis till ett bra köp! Du har valt världens ledande programvara för skydd av din dator. ZoneAlarm har bara i Sverige 100.000-tals användare och programmet finns att köpa i de flesta välsorterade databutiker

Läs mer

INNEHÅLL 30 juni 2015

INNEHÅLL 30 juni 2015 INNEHÅLL 30 juni 2015 INNEHÅLL 1 Introduktion 1 1.1 Inloggning...................................... 1 2 E-post 3 2.1 Administrera din e-post............................... 3 2.1.1 Skapa vidarebefodran

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online.

ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online. ico-worker.com Användarvillkor och andra saker som du bör känna till för att kunna vara säker online. Vi har alla ansvar för säkerheten En del av IKEA andan är att Jag gör lite grann, du gör lite grann,

Läs mer

QuickTime Streaming Server, en introduktion

QuickTime Streaming Server, en introduktion [Översättning saknas] Relaterat: Webbpublicering och Quicktime Streaming från miki Information om hur man lägger upp webbdokument och Quicktime-filmer för streaming från filservern miki. (140) Svenskt

Läs mer

Creative Commons en guide för lärare

Creative Commons en guide för lärare Creative Commons en guide för lärare Information om bilderna i denna broschyr finns på s 7. Exempel på hur man kan använda Creative Commons Tobias, en elev i klass 8 på en skola i Jönköping, är intresserad

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN

Win95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

Att undervisa om informationssäkerhet. ett stöd till dig som lärare

Att undervisa om informationssäkerhet. ett stöd till dig som lärare Att undervisa om informationssäkerhet ett stöd till dig som lärare Att undervisa om informationssäkerhet ett stöd till dig som lärare Utgiven av: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Vid frågor

Läs mer

Plats för projektsymbol. Tjänsteknutpunkt PILOT

Plats för projektsymbol. Tjänsteknutpunkt PILOT Tjänsteknutpunkt PILOT NSII Nätverket för Svensk Internet-Infrastruktur Medlemmar: FMV, Frobbit, Netnod, STUPI, SUNET och TU-Stiftelsen Vi har några av världens ledande experter inom områdena DNS, tid,

Läs mer

Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365

Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365 Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365 Version 1.0 Introduktion Skapa ett MSPA-konto Aktivera Office 365 i Telia Business Apps Verifiera företagets domännamn Lägg till användare

Läs mer

SkeKraft Bredband Installationsguide

SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide SkeKraft Bredband Installationsguide Innan du startar installationen av SkeKraft Bredband bör du kontrollera om din dator har ett nätverkskort installerat. OBS! Har

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Regler för användning av Riksbankens ITresurser

Regler för användning av Riksbankens ITresurser Regler för användning av Riksbankens ITresurser MAJ 2009 1 Inledning I det följande ges regler för användning av Riksbankens IT-resurser, vilka gäller för alla medarbetare i Riksbanken samt konsulter och

Läs mer

Användar guide för Stadsnät

Användar guide för Stadsnät Användar guide för 1 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om är ett öppet nät byggt med

Läs mer

Övergripande kommentarer

Övergripande kommentarer SNUS Remissvar avseende SOU 2007:76 Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning Föreningen SNUS, Swedish Network Users Society har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade betänkande.

Läs mer

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll

Hemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll Hemmanätverk Av Jan Pihlgren Innehåll Inledning Ansluta till nätverk Inställningar Bilaga 1. Om IP-adresser Bilaga 2. Inställning av router Bilaga 3. Trådlösa inställningar Manuella inställningar Inledning

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS?

Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS? Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS? Fredrik Oljeqvist och Anders Eliasson 1. Varför ska vi införa IPv6? 2. Det handlar om tillgänglighet en demo 3. PTS regeringsuppdrag 4. Hur ser det ut bland

Läs mer

Säkerhetskopiera mobilen

Säkerhetskopiera mobilen Säkerhetskopiera mobilen gratis och helautomatiskt 7 Bästa gratistipsen 7 För Android, Iphone och Windows Phone 7 Säkerhetskopiera till Dropbox. Så fixar du automatisk säkerhetskopiering av mobilen Visst

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Certifiering av informationssäkerhet Vad, varför, hur? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE amel@lowinder.se @amelsec https://www.iis.

Certifiering av informationssäkerhet Vad, varför, hur? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE amel@lowinder.se @amelsec https://www.iis. Certifiering av informationssäkerhet Vad, varför, hur? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE amel@lowinder.se @amelsec https://www.iis.se Vad är.se? Stiftelsen för Internetinfrastruktur grundades

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer