Polismyndigheternas program för räddningstjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polismyndigheternas program för räddningstjänst"

Transkript

1 Polismyndigheternas program för räddningstjänst Granskningsrapport 2012:5 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Juni 2012

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: VLK /11 Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 200 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2012

3 innehåll Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Uppdraget Direktivet... 8 Granskningsgruppen... 8 Utgångspunkter Metoder Rättslig reglering m.m. Den tidigare räddningstjänstlagen Den nuvarande lagen Räddningstjänstansvar Räddningstjänstbegreppet m.m Tjänsteplikt Ingrepp i annans rätt Ersättning till enskilda Försäkringsskydd Ersättningsnivåer för maskiner eller annan utrustning Kommuner/statliga myndigheters medverkan och rätt till ersättning vid statlig räddningstjänst Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Polisförordningen Begreppet särskilda händelser enligt FAP Gränsdragning räddningstjänst brottsutredning Program När ska räddningstjänst inledas? Polisiära åtgärder då räddningstjänst avslutats Sekretess Eftersök av befarat avliden person JUSTITIEOMBUDSMANNEN (JO) RPS INSPEKTION EFTERFORSKNING AV FÖRSVUNNA PERSONER När är någon försvunnen? Polisens inledande arbete Beskrivande exempel Samarbete mellan polismyndigheterna Kommunikationsplattform m.m. för samband vid räddningstjänstinsatser Olika typer av kartor Olika typer av koordinatsystem Avsaknad av standard och rekommendationer Åtgärdskalendrar och beslutsstöd STATISTIK Statistiskt underlag Omfattning Geografisk spridning Antal HR (kod 9003) i förhållande till befolkningsmängd Spridning över tid Antal beslut Antal beslut om räddningstjänst år 2010 i relation till antal HR POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM M.M. Polismyndigheternas förmåga Polismyndigheternas program Bedömning Klassificering Polismyndigheten Dalarna Allmänt Iakttagelser och bedömningar Polismyndigheten i Östergötlands län Allmänt Iakttagelser och bedömningar Polismyndigheten i Blekinge län Allmänt Iakttagelser och bedömningar FJÄLLRÄDDNING Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Ersättning Ersättning till deltagare i övning eller fjällräddning. 30 Ersättning för utrustning Nationell fjällräddningssamordnare Polismyndigheternas program Polismyndigheternas förmåga Polismyndigheten Dalarna Iakttagelser och bedömningar... 31

4 Innehåll 11 RIKSPOLISSTYRELSENS TILLSYNSANSVAR POLISAVDELNINGEN Iakttagelser och bedömningar REFERENSER Bilagor FÖRSLAG... 36

5 1 Sammanfattning Uppdraget I denna rapport presenteras en granskning av polismyndigheternas program för räddnings- och fjällräddningstjänst samt en kartläggning av de tillsynsåtgärder Rikspolisstyrelsen (RPS) genomfört åren Uppdraget har beslutats av Rikspolischefen. Rättslig reglering I lagen om skydd mot olyckor (LSO) 1 stadgas i en inledande paragraf att lagen syftar till att i hela landet bereda likvärdigt skydd mot olyckor, liv och hälsa. Efterforskning av försvunna personer samt fjällräddning är författningsreglerad verksamhet. Förordningen om skydd mot olyckor (FSO) 2 innehåller krav på att varje polismyndighet ska ha ett program för efterforskning av försvunna personer och i förekommande fall för fjällräddning. Rapporten anger vad ett program bör innehålla, när räddningstjänst ska inledas, avslutas och vilka efterföljande åtgärder som bör vidtas. Rapporten tar främst sikte på lagstiftarens krav på program och inte på metoden MSO 3. En räddningsinsats ska planeras och organiseras så att insatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Ett utkast till program bifogas rapporten. Såväl fjällräddning som efterforskning av försvunna personer bör enligt FAP i normalfallet betraktas som en särskild händelse. Granskningsgruppen har funnit att räddningstjänst och brottsutredning bedrivits parallellt. Detta står inte i överensstämmelse med gällande rätt. Rapporten belyser även de fall av eftersök av befarat avliden person då räddningstjänst inte längre föreligger. Dessutom belyses rätten till olika typer av ersättningar. Lagstiftningen inom räddningstjänstområdet kan vara svår att tillägna sig, varför denna granskningsrapport också syftar till att klargöra den rättsliga regleringen. 1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 2 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. 3 MSO; Managing Search Operation är en metod som utvecklats av National Assosiation for Search and Rescue (NASAR) i USA efter mångårigt samarbete med olika räddningstjänster världen över främst i Canada och Storbritannien. Metoden utvecklades under 1970 talet för efterforskning av personer i terräng och utvecklas ständigt. Statistiska uppgifter Cirka 300 ärenden, d.v.s. 2 procent, av de drygt ärenden som år 2010 kom in till Polisen med uppgift om att någon hade försvunnit ledde till en insats av sådan omfattning att den klassades som räddningstjänst. Andelen räddningstjänstinsatser varierar kraftigt mellan polismyndigheterna. Polismyndigheternas program Ingen polismyndighet hade vid granskningstillfället något program som uppfyller de krav som ställs enligt FSO. Förmågan att i praktiken eftersöka försvunna personer har dock av polismyndigheterna själva bedömts ligga betydligt över god förmåga. Sammantaget föreligger emellertid ett omfattande arbete för polismyndigheterna för att de ska nå upp till lagstiftarens krav. Åtta polismyndigheter har program eller motsvarande handlingar som efter kompletteringar bedöms uppfylla kraven i lagstiftningen. Fyra polismyndigheter har program eller motsvarande handlingar som efter omfattande kompletteringar bedöms uppfylla kraven. Nio polismyndigheter saknar program eller bedöms ha planer som har ett alltför otillräckligt innehåll. De brister som granskningsgruppen uppmärksammat är ofta återkommande. Utifrån granskade handlingar från samtliga polismyndigheter kan sannolikt samma typ av brister även återfinnas bland de polismyndigheter som inte besökts av granskningsgruppen. Kunskapsnivå samt lednings- och ansvarsförhållanden Med något enstaka undantag är kunskapen om regelverket låg vid de polismyndigheter som granskningsgruppen besökt. Räddningsledarens roll synes ha utvecklats till att bli mer administrativ än operativ. Det vill säga att fokus ligger inte på att leda räddningstjänstinsatsen. Polismyndigheternas rutiner, dokument, ledningsoch ansvarsförhållanden utgör grundläggande fundament för det operativa arbetet, men har av granskningsgruppen bedömts vara i behov av utveckling. Polismyndigheterna har inte fullt ut tagit sitt ansvar inom sakområdet. GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 5

6 Sammanfattning Lägesbild och tekniska plattformar Det är nödvändigt att alla som deltar har samma lägesbild, samma typ av karta, använder samma koordinatsystem samt har åtgärdskalendrar, beslutsstöd och kommunikationsplattformar som är kompatibla med varandra. Så är inte fallet i dag. Detta kan få konsekvenser vid insatser som syftar till att rädda liv. Fjällräddning Sakområdet fjällräddning bedöms som välskött. Förmågan att fullgöra fjällräddning bedöms av polismyndigheterna själva som hög. Samtliga polismyndigheter med fjällräddning bedöms ha förutsättningar att efter kompletteringar skapa program som motsvarar lagstiftarens krav. Betydande samordnings- och effektivitetsvinster finns att hämta om såväl sakområdet fjällräddning som efterforskning av försvunna personer åter samlas i en och samma funktion. Beröringspunkterna är av den omfattningen att det numera inte framstår som helt logiskt att verksamhetsgrenarna är separerade. Rikspolisstyrelsens tillsynsansvar Det är RPS som ska utöva den centrala tillsynen vad avser fjällräddning och efterforskning av försvunna personer. I en uppföljning av LSO, Reformen om skydd mot olyckor Ds 2009:47, har det riktats kritik mot Polisen för brister i verksamhetsmålen. Kritik har även riktats mot att program saknas vid polismyndigheterna eller har varit mycket bristfälliga och att tillsynen har varit otillräcklig. Uppföljningen innehöll även förslag till utvecklingsområden vilka inte synes tagits tillvara. Några tillsynsåtgärder har inte genomförts under åren 2009 eller Polisavdelningen Sakområdet efterforskning av försvunnen person har inom polisavdelningen (PoA) under lång varit eftersatt. Detsamma gäller Polisens metodutveckling inom området. I vart fall under de tre senast åren har varken fjällräddning eller efterforskning av försvunna personer behandlats i Polisens Metod och Utvecklings Råd (MUR) eller i polisens planeringsförutsättningar eller årsredovisningar. Mot bakgrund av att efterforskning av försvunna personer är en verksamhet för polisen och som syftar till att rädda människors liv framförs i rapporten kritik mot ett alltför passivt förhållningssätt. De brister som påtalas rörande RPS, fritar dock inte polismyndigheterna från deras ansvar att upprätthålla en god förmåga att rädda människors liv. Såväl rutiner, processer som organisation är bristfälliga varför verksamheten åter bör byggas upp. För närvarande saknas tillräckliga resurser och kompetens för detta uppdrag. Det finns ett tydligt behov av en samlad kompetens/resurs för att kanalisera frågor som avser efterforskning av försvunnen person och som bör resurssäkras. Som utgångspunkt kan tas det forum som i dag finns för samordning och erfarenhetsutbyte avseende fjällräddning. Att rädda människor i nödsituationer är en av de grundläggande trygghetsåtgärder som samhället ska ansvara för. Sammantaget konstateras därför i rapporten att Polisen har ett arbete framför sig. Förslag Granskningsgruppen lämnar ett antal förslag till förbättringar och utvecklingsområden. Förslagen har sorterats in under; nödvändigt, angeläget och önskvärt. Följande förslag har bedömts som nödvändiga att vidta: Program som överensstämmer med författningskraven måste tas fram. En samlad kompetens/resurs bör skapas och resurssäkras för sakfrågorna. Föreskrifter och allmänna råd bör utarbetas. En särskild granskningsgrupp bör inrättas och resurssäkras. Metoder och IT-stöd bör utvecklas. Rekommendationer bör utarbetas avseende vilken typ av karta och koordinatstandard som bör användas vid räddningstjänstinsatser. Kompetenshöjande åtgärder bör vidtas. Centrala föreskrifter och allmänna råd bör utarbetas gällande efterforskning av befarat avliden person 6 GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST

7 2 Inledning För att underlätta polismyndigheternas planering och insatser vid efterforskning av försvunnen person har denna granskningsrapport utformats på ett omfattande sätt. Rapporten har utformats med ambitionen att underlätta för polismyndigheterna att fullgöra det ansvar de har när det gäller planering och insatser vid efterforskning av försvunna personer samt fjällräddning. Rapporten tar främst sikte på lagstiftarens krav på program och inte på metoden MSO, som på ett olyckligt sätt kommit att sammanblandas med den rättsliga regleringen. I avsnitt 3 har granskningsgruppens uppdrag, sammansättning och arbetssätt beskrivits. Uppdragsdirektivet bifogas som bilaga. Avsnitt 4, Rättslig reglering, har gjorts förhållandevis omfattande, eftersom den rättsliga regleringen på sakområdet, efterforskning av försvunnen person bedömts som svårtillgänglig. Rättsläget har kompletterats med ett kortare avsnitt som rör JO:s uttalanden, avsnitt 5, samt utfallet från en av RPS genomförd inspektion, avsnitt 6. Polisens arbete vid efterforskning av försvunnen per- son har i avsnitt 7 beskrivits med ett exempel. I avsnittet har också vissa konkreta frågeställningar behandlats. I avsnitt 8 redovisas vissa statistiska uppgifter som rör räddningstjänst och som bedöms vara av intresse för polismyndigheterna. Polismyndigheternas planering och förmåga redovisas i avsnitt 9. I avsnittet klassificeras dessutom polismyndigheternas planer/program. Detta har gjorts för att beskriva hur omfattande arbete respektive polismyndighet bedöms behöva vidta för att motsvara lagstiftningens krav. Avsnittet avslutas med en redovisning av konkreta iakttagelser och bedömningar beträffande tre olika län. Fjällräddning behandlas i avsnitt 10. Rikspolisstyrelsens tillsynsansvar samt konkreta iakttagelser och bedömningar vad avser Polisavdelningens arbete behandlas i avsnitt 11 respektive avsnitt 12. Rapporten avslutas med ett antal förslag, avsnitt 13, samt med en referenslista, avsnitt 14. Som bilaga finns dessutom, avsnitt 15, ett utkast till program som tagits fram av Polismyndigheten i Östergötlands län. GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 7

8 3 Uppdraget Sammanfattning Rikspolisstyrelsen har beslutat att polismyndigheternas program och beredskap för räddnings- och fjällräddningstjänst ska granskas. Granskningen ska särskilt inriktas mot innehållet i programmen, samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer, hur programmen är införda, utbildning, information och övning samt erfarenheter av programmens tillämpning. Granskningen ska inledas med en kartläggning av myndigheternas program för räddnings- och fjällräddningstjänst samt en kartläggning av de tillsynsåtgärder RPS genomfört åren Uppdraget har genomförts av en granskningsgrupp som bedömt samtliga polismyndigheters program eller motsvarande samt besökt polismyndigheterna i Östergötlands och Blekinge län samt Dalarna. En enkät som omfattar 16 frågor har sänts till samtliga polismyndigheter. Gruppen har därefter granskat svaren. Efterforskning av försvunna personer samt fjällräddning är en författningsreglerad verksamhet för Polisen. Ytterst är uppgiften att rädda liv, vilket borde ge arbetsuppgiften hög prioritet. FSO innehåller krav på att varje polismyndighet ska ha ett program för efterforskning av försvunna personer och i förekommande fall för fjällräddning. Direktivet Rikspolisstyrelsen beslutade den 31 mars 2011 om direktiv för granskning av myndigheternas program och beredskap för att genomföra räddnings- och fjällräddningstjänst. Granskningen ska enligt direktivet inriktas mot innehållet i polismyndigheternas program och omfatta bedömning av vilken förmåga myndigheterna har och avser att skaffa sig samverkan med kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra organisationer samt vilka resurser myndigheterna har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser. Granskningen ska inledas med en kartläggning av myndigheternas planer 4 för räddningstjänst och i förekommande fall fjällräddningstjänst samt 4 I rapporten används begreppet program enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor synonymt med begreppen plan eller planverk. en kartläggning av de tillsynsåtgärder inom området som Rikspolisstyrelsen har genomfört under åren 2009 och Granskningen ska särskilt inriktas mot innehållet i myndigheternas program i förhållande till lagstiftningen samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer vid upprättande av programmet hur programmet är implementerat i myndigheten utbildning, information och övning erfarenheter av programmens tillämpning. Granskningsgruppen Granskningsgruppen har letts av polismästaren Mats Vangstad, Polismyndigheten i Stockholms län. I gruppen har ingått polismästaren Bo Andersson, Polismyndigheten i Örebro län, polismästaren Anders Boode, Polismyndigheten i Hallands län samt juristen Susanne Erlandsdotter-Andersson, Polismyndigheten i Västmanlands län som varit gruppens sekreterare. Utgångspunkter Efterforskning av försvunna personer samt fjällräddning är en författnings reglerad verksamhet för Polisen. Ytterst kan det handla om att rädda liv, vilket ger arbetsuppgiften hög prioritet. LSO berör alla medborgare i samhället. Detta innebär att medborgarintresset är stort och kraven därmed högt ställda på Polisen i dessa avseenden. I lagens inledande paragraf stadgas att lagen syftar till att i hela landet skydda människors liv, säkerhet och hälsa mot olyckor. FSO innehåller krav på att varje polismyndighet ska ha ett program för efterforskning av försvunna personer och i förekommande fall för fjällräddning. Ett väl utvecklat program som uppfyller lagstiftningens krav bidrar till att hög verksamhetsnytta uppnås. Programmet skapas därmed inte enbart för att tillgodose de formella författningsmässiga kraven. Nationell samordning och metodutveckling motverkar att olika modeller skapas vid polismyndigheterna. Detta harmonierar med statens intentioner om en effektiv polisverksamhet. Metoder Granskningsgruppen har under sensommaren och hösten 2011 besökt polismyndigheterna i Östergöt- 8 GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST

9 Uppdraget lands och Blekinge län samt Dalarna. Gruppen har genomfört intervjuer med representanter för dem som beslutar om räddningstjänst eller deltar i det operativa arbetet med fjällräddning och efterforskning av försvunna personer andra fall. Granskningsgruppen har under våren 2011 till samtliga polismyndigheter sänt en enkät som omfattar 16 frågor om program, kompetens och resurser, statistik samt uppskattning av den egna myndighetens förmåga. Syftet var bl.a. att få en bild av vilka myndigheter som bedömdes bli aktuella för mer ingående studier och belysning. GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 9

10 4 Rättslig reglering m.m. Sammanfattning Statens ansvar vid räddningstjänst är preciserat i lagen om skydd mot olyckor LSO. Räddningstjänstansvaret för fjällräddning och efterforskning av försvunna personer i andra fall är ett ansvar för landets polismyndigheter. Polismyndigheterna är skyldiga att ha ett program för efterforskning. En räddningstjänstinsats ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. I detta avsnitt behandlas vad ett program bör innehålla, när räddningstjänst ska inledas, avslutas och vilka efterföljande åtgärder som bör vidtas. Såväl fjällräddning som efterforskning av försvunna personer bör, enligt FAP 201-1, i normalfallet betraktas som en särskild händelse bl.a. för att säkerställa ledningsorganisationen samt uppföljning och utvärdering av insatsen. Den tidigare räddningstjänstlagen I den tidigare Räddningstjänstlagen (1986:1102) reglerades statens och kommunernas ansvar för hur räddningstjänsten skulle organiseras och bedrivas. Den 1 april 1992 genomfördes förändringar i Räddningstjänstlagen 5, som innebar att efterforskning av försvunna personer skulle hänföras till räddningstjänst och att polisen skulle vara ansvarig myndighet för detta sakområde. Den tidigare lagstiftningen hade kritiserats för att kommunernas självstyre var starkt begränsat och att den var för detaljerad på det kommunala området. En reformering av Räddningstjänstlagen gjordes och en ny lag utarbetades lag om skydd mot olyckor. Denna ersatte Räddningstjänstlagen den 1 januari 2004 och är den lag som nu reglerar kommunernas och statens ansvar för räddningstjänstens olika områden. Den nya lagstiftningen är betydligt mer inriktad på förebyggande insatser och mindre detaljstyrande. Avsikten med den nya lagstiftningen var att gå från detaljstyrning till målstyrning. Med detta kom också ett omfattande tillsynsansvar för RPS för sakområdena fjällräddning och efterforskning av försvunna personer i andra fall. Den nya lagstiftningen är betydligt mer tydlig beträffande kommunernas ansvar än när det gäller statens ansvar. Inom det statliga ansvarsområdet var förändringarna ytterst få. Förarbetena till LSO hänvisar i stor omfattning till förarbetena till Räddningstjänstlagen och Räddningstjänstförordningen (såväl till år 1986 som till de förändringar som skedde år 1992). Detta medför i sin tur att kommentarerna till lagstiftningen kan vara svåra att tillägna sig. Den nuvarande lagen I LSO finns regler om bland annat statens skyldigheter angående räddningstjänst. I 1 kap 1 anges att bestämmelserna syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Med räddningstjänst avses enligt 1 kap 2 de räddningsinsatser som stat eller kommun ansvarar för vid olyckor och överhängande fara för olyckor eller för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. I andra stycket anges att till räddningstjänst också hänförs räddningsinsatser som görs enligt 4 kap 1 4 utan att det har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för olycka. I det tredje stycket finns dock en begränsningsregel som anger under vilka förutsättningar skyldigheten för stat och kommun att ansvara för en räddningsinsats föreligger. Räddningstjänstansvar I 4 kap. 4 LSO anges att i andra fall än fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst och sjöräddningstjänst ska de myndigheter som regeringen bestämmer efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa. Detta ansvar åligger polismyndigheterna enligt FSO 4 kap Prop. 1991/92: GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST

11 Rättslig reglering m.m. Räddningstjänstbegreppet m.m. Samtliga kriterier måste föreligga 6. Av förarbetena till lagen framgår att ett snabbt ingripande alltid är motiverat när det gäller fara för människors liv eller hälsa. Kostnadsaspekten är därvid av underordnad betydelse 7. Regeringen ansåg i samband med reformeringen av räddningstjänstlagen år 2003 att räddningstjänstbegreppet i sig var så tydligt och klart att det inte fanns skäl att företa några ändringar i sak. 8 Av 1 kap 3 framgår att räddningstjänst ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Vid varje räddningstjänstinsats enligt LSO ska det finnas en räddningsledare som ska leda räddningsinsatsen. 9 Denne utses av den myndighet som ansvarar för räddningsinsatsen d.v.s. polismyndigheten i enlighet med 4 kap. 9 LSO. Tjänsteplikt I 6 kap 1 stadgas att när det behövs, är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Tjänsteplikten fullgörs på anmodan av räddningsledaren. Ingrepp i annans rätt Av 6 kap 2 framgår att om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet avspärra eller utrymma områden använda, föra bort eller förstöra egendom göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt. Ersättning till enskilda Ersättning till enskild som deltar i räddningstjänstinsats eller övning regleras i 7 kap 4 8 LSO och 7 kap 4 FSO. 7 kap 4 LSO Den som på grund av tjänsteplikt eller frivilligt med räddningsledarens samtycke har medverkat i räddningstjänst enligt denna lag eller i övning har rätt till skälig ersättning för kostnader för resa och uppehälle samt för arbete och tidsspillan (enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer). Rätten till ersättning omfattar också skada på kläder och andra personliga tillhörigheter. Första stycket gäller inte den som har fått ersättning av någon annan eller på grund av tjänst eller annars genom avtal har rätt till ersättning för medverkan i räddningstjänst. Det preciseras i 7 kap 4 FSO att ersättning för arbete och tidsspillan lämnas enligt de grunder som har avtalats i fråga om motsvarande ersättning för sådan personal inom kommunens räddningstjänstverksamhet som inte är anställd på heltid. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) meddelar föreskrifter om ersättning för resa och uppehälle. Färd till eller från platsen för ett arbete som avses i 7 kap 4 LSO räknas som medverkan i räddningstjänsten eller övning med den kommunala organisationen för räddningstjänst, om färden har föranletts av arbetet och stått i nära samband med detta. Försäkringsskydd 7 kap 5 LSO Av 7 kap 5 LSO 10 framgår att de som medverkat i räddningstjänstinsats kan få ersättning vid personskada enligt 43, 87 och 88 kap socialförsäkringsbalken (1977:266) och i lagen (2010:110) om statlig ersättning vid ideell skada. I denna paragraf regleras ersättning från staten enligt socialförsäkringslagen och lagen om statlig ersättning vid ideell skada m.m. Detta innebär att de som deltar vid räddningstjänstinsats eller övning kan få ersättning vid dödsfall, sjukdom, personskada, sveda och värk, lyte eller annat stadigvarnade men eller olägenhet som är en följd av skada vid deltagande i räddningstjänstinsats eller övning. Det bör i detta sammanhang påpekas vikten av att polismyndigheterna har rutiner för hur deltagarna i räddningstjänstinsats eller övning registreras 11. Denna rutin är nödvändig för att i efterhand kunna återfinna dokumentation om deltagande, t.ex. vid skador eller men, där effekterna uppmärksammats långt senare. 6 Prop. 1985/86:170, s 63, Om räddningstjänstlag m.m. 7 Prop. 2002/03:119, s 102, Reformerad räddningstjänstlagstiftning. 8 Prop. 2002/03:119, s Prop. 2002/03:119, Bilaga 1, s Lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 7 kap Även om rätten till ersättning inte nyttjas. GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 11

12 Rättslig reglering m.m. Ersättningsnivåer för maskiner eller annan utrustning 7 kap 6 LSO Om utrustning för räddningstjänst eller sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen har tillhandahållits frivilligt eller tagits i anspråk med stöd av 6 kap 2, har ägaren eller nyttjanderättshavaren rätt till ersättning för skada på eller försämring av egendomen, förlorad avkastning eller nytta av egendomen och kostnad med anledning av att egendomen har tillhandahållits. Första stycket gäller inte den som har fått ersättning av någon annan eller som på grund av tjänst eller annars genom avtal har rätt till ersättning för att tillhandahålla egendom för räddningstjänst eller för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Det gäller inte heller den som har tillhandahållit egendom för räddningstjänst, om räddningsinsatsen har avsett att hindra eller begränsa skada på dennes egendom eller har föranletts av olycka i dennes verksamhet. I 7 kap 7 LSO preciseras att om egendom tas i anspråk genom en åtgärd enligt 6 kap 5, är ägaren eller nyttjanderättshavaren berättigad till ersättning för förlorad avkastning eller nytta. MSB publicerar årligen på sin hemsida de ersättningsnivåer som gäller ersättning till enskilda som deltar i räddningstjänstinsats, milersättning för resa till och från räddningstjänstinsats och övning samt ersättningsnivåer för maskiner och annan utrustning som används vid räddningstjänstinsats och övning. Ersättningsnivåer bör tas fram även för snöskotrar, motorcyklar och annan utrustning och anges i MSB:s förteckning. Kommuner/statliga myndigheters medverkan och rätt till ersättning vid statlig räddningstjänst Enligt 6 kap 7 LSO är en kommun eller staten skyldig att med personal eller egendom delta i en räddningstjänstinsats på anmodan av räddningsledaren. En sådan skyldighet föreligger dock endast om myndigheten eller kommunen har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar dess vanliga verksamhet. Enligt 7 kap 1 LSO har en kommun rätt till ersättning om de deltar i statlig räddningstjänst eller övning. När en statlig myndighet deltar i kommunal räddningstjänst kan staten dock inte ställa några krav på ersättning. 12 Vid såväl fjällräddning som efterforskning av försvunna personer i andra fall förekommer det att den kommunala räddningstjänsten deltar med 12 Se prop 2002/03:119, s personal och utrustning. Det kan till exempel vara för att söka med båt i strandlinjer, insatser på svaga isar eller motsvarande. Den kommunala räddningstjänsten förfogar över ritningar och kunskap om byggnader, till exempel vårdinrättningar, som gör att deras kompetens är värdefull vid efterforskning av försvunna personer i bebyggelse. De förfogar också över kunskap om hur och var det snabbt går att få fram nycklar till fastigheter. Sammantaget eller var för sig kan dessa kunskaper och kompetenser vara avgörande för att nå framgång vid en räddningstjänstinsats. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Av 4 kap 11 FSO framgår att det är polismyndigheterna som ansvarar för efterforskning av försvunna personer i fall som avses i 4 kap 4 LSO. Enligt 4 kap 11 andra stycket ska polismyndigheterna ha ett program för efterforskning. Programmet skall innehålla 1. uppgifter om vilken förmåga myndigheten har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser och, 2. uppgifter om samverkan med kommuner, statliga myndigheter och berörda organisationer. I tredje stycket anges att som en del av förmågan skall anges vilka resurser myndigheten har och avser att skaffa sig. Det kan tilläggas att innebörden av uttrycket program har skapat förvirring inom Polisen. Vid samtal med företrädare för MSB, anser de att program är synonymt med planer eller planverk, vilket även framgår av förarbetena till lagstiftningen. Polisförordningen Inom Polisen finns det ytterligare krav på planering och planer. Enligt 3 kap 12 polisförordningen ska varje polismyndighet upprätta planer för polisens insatser vid särskilda händelser och skyddet av viktigare objekt i polisdistriktet. Polismyndigheterna har således ett långtgående ansvar att upprätta program/planer och planera för sin verksamhet för fjällräddning och efterforskning av försvunna personer i andra fall. Begreppet särskilda händelser enligt FAP I 1 finns regler om Polisens hantering av händelser som är så omfattande eller av så allvarlig natur att Polisen, för att kunna lösa sina uppgifter, måste planera, 13 Föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet. 12 GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST

13 Rättslig reglering m.m. organisera och leda verksamheten enligt särskilda rutiner. Av 5 framgår att till särskild händelse kan hänföras efterforskning av försvunna personer. I denna FAP nämns dock inte fjällräddning. Begreppet särskilda händelser har fått olika innebörd och tolkningar vid landets polismyndigheter. Någon polismyndighet uppger att den totalt endast har två till tre särskilda händelser per år medan andra har mångdubbelt flera. FAP uttrycker tydligt vad som kan hänföras till en särskild händelse. Avsikten är bl.a. att säkerställa ledningen vid denna typ av händelser och att ledningen inte ska störas av andra händelser som hanteras i linjeverksamheten. Vissa polismyndigheter uppger att de avvaktar med att fatta beslut om särskilda händelser, när det gäller räddningstjänst enligt LSO, eftersom denna typ av händelser inte når upp till nivån att klassificeras som särskild händelse. De uppfattar med andra ord inte händelserna som så omfattande eller av så allvarlig natur att de, för att kunna lösa uppgiften, måste planera, organisera och leda verksamheten enligt särskilda rutiner. Vid varje räddningstjänstinsats enligt LSO ska det finnas en räddningsledare som ska leda räddningsinsatsen. I de flesta fall utses det vakthavande polisbefälet till räddningsledare. I principorganisationen för ledning av särskild händelse finns begreppet kommenderingschef definierat på följande sätt. Länspolismästaren eller det utsedda, högsta polisbefäl som direkt underställd länspolismästaren leder en polisinsats på övergripande operativ nivå. Mot bakgrund av att räddningsledarens mandat inte får begränsas 14 bör det inte finnas en nivå över räddningsledaren. Räddningsledaren kan dock vara kommenderingschef. Granskningsgruppen ser ett behov av att anpassa FAP för att kunna tillämpas på räddningstjänstinsatser. Det är inte möjligt för räddningsledaren, annat än i undantagsfall eller under en kort period i samband med att insatsen inleds, att ha andra arbetsuppgifter som sköts parallellt med räddningsledarskapet. Det kan vara detta förhållande som gör att räddningsledarens roll ibland är oklar och han/hon mera fått en administrativ roll som att kalla in personal och ordna med förplägnad, medan polisinsatschefen är den som egentligen leder räddningstjänstinsatsen. Till följd av att räddningstjänstinsatsen inte klassas som en särskild händelse, får vakthavande polisbefälet sköta räddningsledaruppdraget parallellt med det ordinarie vaktuppdraget. 14 RPS Rapport 1997:1, s 42. Polismyndigheterna bör enligt FAP i lokala föreskrifter meddela ytterligare bestämmelser som behövs för tillämpningen av denna. Gränsdragning räddningstjänst brottsutredning I förarbetena om vissa ändringar i räddningstjänstlagen prop. 1991/92:70, så att lagen skulle omfatta försvunna personer, framgår; Polisens spaningsarbete i samband med förundersökning på grund av misstanke om brott, ska inte betraktas som räddningstjänst. Befogenheten att i samband med räddningstjänst tilllämpa tjänsteplikt enligt 44 räddningstjänstlagen bör inte gälla vid brottsutredningar. Vidare framgår också att det i något fall kan förekomma att räddningstjänst kan bli nödvändig även i samband med brott, nämligen om en misstänkt person befaras ha råkat ut för en olyckshändelse som gör det nödvändigt att undsätta honom/henne. Granskningsgruppen bedömer att även en målsägare kan omfattas av detta. Av förarbetena framgår även att räddningstjänst i vissa fall har använts allt för extensivt. Med hänsyn till detta och betydelsen för ansvarsfördelningen mellan olika samhällsorgan och enskilda, de ekonomiska konsekvenserna och de långtgående befogenheter som är förknippade med begreppet räddningstjänst är det av största vikt att de myndigheter som har att genomföra ingripanden gör en omsorgsfull bedömning beträffande vilka åtgärder som faller inom ramen för räddningstjänst och vilka som inte gör det 15. Det kan även uppstå problem avseende användning av tvångsmedel kontra ingrepp i annans rätt om inte polisens brottsutredande verksamhet och räddningstjänst hålls isär. LSO tar således sikte på räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor. Som tidigare nämnts har Polisen ansvar för räddningsinsatser när det gäller försvunna personer. Som exempel kan nämnas en vilsesituation, där en person är försvunnen under svåra väderleksförhållanden och saknar förmåga att ta hand om sig så att risk uppstår för personens liv eller allvarlig risk för dennes hälsa. När en sådan situation ändå uppstår föreligger en så allvarlig situation att samhället träder in och genomför en räddningsinsats. LSO ger räddningsledaren ett antal ingripande befogenheter. Dessa kan i många delar jämföras med de befogenheter som polisen har med stöd av annan lagstiftning när det gäller utredning av brott t.ex. i rättegångsbalken, polislagen osv. Det är därför av största vikt att dessa befogenheter hålls isär. När förutsättningarna för en räddningsinsats inte längre föreligger 15 Se prop 2002/03:119, s 69. GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 13

14 Rättslig reglering m.m. ska räddningsinsatsen avslutas. En förundersökning ska inledas för det fall det kan antas att brott under allmänt åtal har förövats. Det är angeläget att åtgärderna noga dokumenteras och sker med stöd av rätt lagstiftning. Även när det gäller brottsutredning måste Polisen genomföra ett antal åtgärder som också skulle ha genomförts om räddningstjänst förelegat. Det kan t.ex. vara nödvändigt att fortsätta söka efter personen i det aktuella sökområdet med hjälp av MSO-konceptet, som är en väl beprövad metod för att finna försvunna personer i terräng. Det är i detta sammanhang viktigt att understryka, att rädda liv måste prioriteras före allt annat, även då en brottsutredning bedrivs. I de lägen då räddningstjänst avbryts för att övergå i en brottsutredningsfas måste Polisen vara observant på vad detta innebär och att sökandet självklart inte avbryts utan fortsätter, men då med stöd av annan lagstiftning. Program Som tidigare framhållits är varje polismyndighet skyldig att ha ett program enligt 4 kap 1 och 11 FSO. Myndighetens ambitionsnivå och förmåga, nu och i framtiden, ska framgå av programmet. Redan i RPS rapport 1997:1 16 redogjordes för vad som dåtidens program, kallad efterforskningsplan borde innehålla. Företrädare för MSB har påtalat att den kommunala räddningstjänstens handlingsprogram 17 kan tillämpas analogt. Det är dessutom enligt förarbetena viktigt att lagstiftarens intentioner om förebyggande verksamhet uppnås. Som tidigare redovisats i detta avsnitt ska ett program innehålla uppgifter om vilken förmåga myndigheten har och avser att skaffa sig för att göra räddningstjänstinsatser, uppgifter om samverkan med kommuner, statliga myndigheter och berörda organisationer och som en del av förmågan ska anges vilka resurser myndigheten har och avser att skaffa sig. Vid ett avstämningsmöte med företrädare för MSB sommaren 2011 om vad ett program bör innehålla lyftes nedanstående förtydligande punkter fram utan inbördes ordning; kompetens ledning snabbhet till insats personal; för insats, förstärkning och uthållighet personalförsörjning och rekrytering utbildning övning utrustning ersättningsfrågor försäkringsskydd samband larmrutiner samt samverkanspartners och eventuellt avtal om samarbete. Ovanstående punkter bör kunna bidra till att polismyndigheterna utvecklar program som motsvarar lagstiftningens krav. Polismyndigheten i Östergötlands län har nyligen tagit fram ett utkast till program som återfinns som bilaga till denna rapport. Även polismyndigheten i Stockholms län arbetar med att ta fram ett program som uppfyller lagstiftarens krav. När ska räddningstjänst inledas? När kriterierna för räddningstjänst 18 föreligger ska räddningstjänst enligt LSO inledas. I propositionen 19 framgår att det vid fara för människors liv eller hälsa alltid är motiverat med ett ingripande. Kostnadsaspekten är därvid av underordnad betydelse. Polismyndigheterna vidtar i vissa fall en mängd åtgärder för att finna den eftersökte utan att inleda räddningstjänst enligt LSO eller att klassa ärendet som en särskild händelse trots att kriterierna för räddningstjänst är uppfyllda. Några polismyndigheter har uppgett att de arbetat med stöd av polislagen. De har inte ansett sig vara i behov av att använda LSO trots att de då inte kan använda tjänsteplikt och ingrepp i annans rätt enligt 6 kap 1 och 2 LSO. Den informationsinhämtning som ligger till grund för att få underlag för beslut om att inleda räddningstjänst är avgörande för den fortsatta hanteringen av ett ärende. Enligt 1 kap 3 LSO ska räddningsinsatserna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. När det gäller att rädda liv eller om fara för människors hälsa föreligger ska insatserna inledas omedelbart. Att avvakta med att inleda räddningstjänst innebär att externa sökresurser inte kallas in och att hela räddningsinsatsen fördröjs något som i sin tur kan äventyra människors liv eller hälsa. 16 Avsnitt 5.9.3, s kap 8 LSO och 3 kap 3 6 FSO. 18 Se kapitlen 4.1, 4.3 och 4.5 LSO. 19 Prop 2002/03:119, s GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST

15 Rättslig reglering m.m. Polisiära åtgärder då räddningstjänst avslutats Om förutsättningarna för räddningstjänst inte längre föreligger ska räddningstjänstinsatsen avslutas. Räddningstjänstinsatsen är avslutad när räddningsledaren fattat beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form. Av förarbetena 20 framgår att det även vid statlig räddningstjänst bör ske undersökning av den olycka som föranlett räddningsinsatsen. Undersökningen bör i skälig omfattning klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. En sådan undersökning kan utgöra en bra grund för metodutveckling och planering av framtida räddningstjänstinsatser. För den kommunala räddningstjänsten är detta tvingande lagstiftning. I normalfallet bör en räddningstjänstinsats betraktas som en särskild händelse som ska följas upp eller utvärderas enligt FAP 201-1, 10 och bilaga 4. Den så kallade räddningstjänstrapporten ska efter avslutad insats sändas till RPS. Eftersök av befarat avliden person När en räddningstjänstinsats formellt avslutats av räddningsledaren utan att den efterforskade personen anträffats vid liv, kvarstår frågan, vem som bär ansvaret för att söka efter kroppen samt vem som ska bära kostnaderna för detta. Svåra etiska frågor uppstår generellt, t.ex. hur länge och med vilka resurser sökandet efter kroppen bör fortsätta? De juridiska aspekterna med dödförklaring och hänsynen till anhöriga uppges göra det svårt för Polisen att avbryta sökandet efter en kropp. Med anledning av de juridiska oklarheterna och ansvarsfrågorna efterfrågar flera polismyndigheter centrala föreskrifter och allmänna råd till stöd för hur dessa ärenden bör bedömas och hanteras. Denna uppfattning delas av granskningsgruppen. Granskningsgruppen föreslår även att polisens etiska råd gör en bedömning av hur dessa ärenden ska hanteras. Sekretess Enligt 32 kap 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) kan uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden omfattas av sekretess i samband med en räddningstjänstinsats. Detta innebär ett ansvar för polismyndigheten att erinra alla deltagare i en räddningstjänstinsats om innebörden av sekretessen. 20 Prop. 2002/03:119, se s 71. GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 15

16 5 Justitieombudsmannen (JO) Vid en genomgång av de tiotal ärenden som avser efterforskning av försvunna personer och som anmälts till JO sedan år 1994 kan konstateras att anmälningarna genomgående avser påståenden om dåligt bemötande eller passivitet från polisens sida. Som en följd av att polisens rutiner för efterforskning av försvunna personer inte varit författningsreglerade har JO i regel ansett att utrymmet för uttalanden varit begränsat. JO har endast ansett sig ha fog för utlåtande i ett fall 21. Detta fall gällde en sjuklig man som försvann i november 2006 och påträffades avliden i juli Polismyndigheten beslutade att inte inleda räddningstjänst, eftersom myndigheten bedömde att det saknades indikationer på var eftersökningen borde ske och att det rådde dåligt väder. JO har i detta ärende uttalat sig om vikten av att erforderliga insatser sätts in så tidigt som möjligt när det handlar om att eftersöka försvunnen person. Vidare uttalar JO att händelseutvecklingen och nya iakttagelser av den försvunne i det aktuella fallet kan utgöra skäl att på nytt underställa polischefen frågan om räddningstjänst ska inledas. De nya iakttagelserna kunde givetvis, även utan ett beslut om räddningstjänst, ha föranlett mera omfattande insatser. Iakttagelserna kunde ha givit den aktuella chefen, som ansvarade för ärendet, anledning att med stöd av polislagen besluta om insatser av exempelvis hundpatrull och helikopter i större omfattning än som kom att ske. 21 Se beslut den 23 februari 2009 i ärende GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST

17 6 RPS inspektion I endast ett fall av efterforskning av försvunnen person har RPS beslutat genomföra en inspektion. Inspektionen avsåg ett fall från år 1997, då en treårig pojke försvann i ett skogsområde. Han återfanns avliden efter två dagar av räddningstjänstinsatser. Inspektionsgruppen menade att räddningsinsatsen varit oorganiserad och helt saknade övergripande ledning. Ambitionsnivån bedömdes ha varit hög bland de som deltog i räddningstjänstinsatsen. De tjänstgörande polisinsatscheferna hade dock en oerhörd arbetsbelastning utan stöd från polisledningen. Vidare ansåg inspektionsgruppen att polismyndigheten saknade beredskap att hantera ledning av större räddningsinsatser. Kunskap om räddningsledarbegreppet saknades enligt inspektionsgruppen vid tiden för händelsen. Härutöver ansågs att samverkansformerna mellan olika polisiära enheter inom och utom länet samt med andra räddningstjänstsorgan och frivilligorganisationer behövde utvecklas. Beträffande Rikspolisstyrelsens tillsynsansvar hänvisas till avsnitt 11. GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 17

18 7 Efterforskning av försvunna personer Sammanfattning En person är per definition försvunnen när personen uppfattas som saknad. Detta är en definition som är grundläggande för polisens arbete och ansvar. När någon anmäls försvunnen ställs det stora krav på polisens inledande åtgärder. Dessa kan ligga till grund för en god bedömning om läget och beslut om insats. I många fall måste en polismyndighet ta hjälp i någon form, av en annan polismyndighet eller andra externa samverkanspartner för att lösa uppgiften. Det är då nödvändigt att alla berörda parter har samma lägesbild, samma typ av karta, använder samma koordinatsystem samt har åtgärdskalendrar, beslutsstöd och kommunikationsplattformar som är kompatibla med varandra. När är någon försvunnen? En fråga som uppkommer är vad som menas med ett försvinnande. Vid personefterforskning kan det definieras som att någon uppfattas som saknad. I de allra flesta fall handlar det om att personen sökts i sin bostad eller att någon ringt till honom/henne utan att ha fått svar och känt oro över vad som kan ha hänt. I de flesta fall finns det naturliga förklaringar till att personen inte anträffats. Polisen kontaktas normalt inte vid denna typ av saknad. I andra fall kanske ett barn saknas i samband med en utflykt, en sjuk eller äldre människa saknas efter en promenad, människor kommer bort från varandra i samband med svampplockning eller skogspromenader och äldre som lämnar sjukhemmet där de vistas. Normalt vidtar den/de som saknar personen ett antal åtgärder för att försöka återfinna den saknade innan polisen kontaktas. Polisens inledande arbete När polisen kontaktas vidtas en mängd olika åtgärder som nedan beskrivs på ett övergripande sätt. För att kunna få en bild av omständigheterna vid försvinnandet intervjuas den eller de som saknar personen om vem den försvunne är samt vad han/hon har för vanor och rutiner. Personens hälsotillstånd och var personen senast sågs eller när någon senast hade kontakt med personen är i det inledande arbetet viktiga uppgifter. Ett ärende om ett försvinnande handläggs oftast av vakthavande befäl, stationsbefäl, kriminalpolisjouren eller motsvarande funktioner inom Polisen. För att få ett bra underlag om personen som är försvunnen används de särskilda intervjumallar som tagits fram inom det så kallade MSO-konceptet frågeformulär lång eller kort och polispersonal beordras till platsen. Underlaget syftar bland annat till att få fram om det kan misstänkas att den försvunne har utsatts för ett brott. Om så är fallet vidtas åtgärder som inte tas upp i detta sammanhang men som regleras i den brottsutredande verksamheten. En lägesbedömning görs för att fastställa ovisshetsläge, beredskapsläge eller nödläge. Detta sker enligt en särskild bedömandemall som kan ligga till grund för att fatta beslut om att inleda räddningstjänst enligt 4 kap 4 LSO. Polischef, polischef i beredskap eller den som har delegation för denna typ av beslut kontaktas. Denne prövar om förutsättningarna för räddningstjänst föreligger och fattar beslut om räddningstjänst ska inledas. Denne beslutar även om vem som ska vara räddningsledare och om ärendet ska klassificeras som en särskild händelse enligt FAP Räddningsledare är den person som har det fulla ansvaret och mandatet för att leda räddningstjänstinsatsen och utser i sin tur polisinsatschef, det vill säga den polis som på platsen leder efterforskningsarbetet. Såväl räddningsledaren som polisinsatschefen kan ha en stab respektive fältstab till sitt förfogande. Som en del i polismyndigheternas planering av denna typ av händelser ska det enligt lag finnas ett program för efterforskning av försvunna personer, det vill säga 18 GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST

19 Efterforskning av försvunna personer ett planverk som ska stödja myndighetens beslut och åtgärder i situationer som denna. Det ska med andra ord i förväg vara planerat för att kunna genomföra insatsen inom rimlig tid och med tillräckliga resurser. Beskrivande exempel En man i 80-årsåldern med en komplex sjukdomsbild saknas av anhöriga. Han hör dåligt, hans syn är nedsatt, han är lätt klädd och han har försvunnit från sin jämnåriga hustru under svampplockning. Det är sen eftermiddag, snart mörkt, det börjar blåsa, regna och temperaturen är cirka fyra plusgrader. Läget klassificeras som kritiskt, bl.a. med stöd av bedömandemallen varför det gäller att snabbt få fram lämpliga sökresurser till platsen, så att sökandet kan starta omedelbart och räddningstjänst inleds. Polisen inleder i de flesta fall sökandet med sina egna resurser samtidigt som resurser från Hemvärnet, orienteringsklubbar och andra organisationer kallas in. Dessa behöver längre tid för att komma på plats än Polisen. Ofta beordras Polisens hundförare till platsen, liksom flygresurser. Sökområdet fastställs, segmenteras och prioriteras efter en särskild modell. En av de första åtgärder som genomförs är att ringa den saknade om han har mobiltelefon. Även om han inte svarar men har telefonen med sig kan en s.k. krysspejling genomföras. På detta sätt får Polisen fram koordinater som ger ett begränsat område där telefonen finns. Även om personen tappat sin telefon kan detta ge värdefull information om var personen tidigare varit. På så vis kan Polisen få en plats att utgå ifrån i det fortsatta sökarbetet. Som regel påbörjas omedelbart så kallade ledstångssök, vilket innebär att vägar, stigar och liknade områden söks av. Kontroller genomförs för att undersöka om personen finns på sjukhus eller motsvarande. Media kontaktas på ett tidigt stadium för att nå ut med en efterlysning, så att allmänheten kan lämna tips om de har iakttagit den eftersökte personen. Även s.k. attraktioner kan användas, det vill säga ljud- eller ljussignaler, som den vilsekomne kan orientera sig mot för att komma till rätta. I exemplet kanske detta inte är framgångsrikt, då mannen har såväl dålig syn som hörsel. Efter hand som sökresurserna anländer görs det en bedömning av vilken typ av resurs som ska användas i respektive sökområde för att på så sätt få optimal effekt av resurserna. Exemplet med den 80-årige mannen får ett lyckligt avslut då han anträffas vid liv redan efter någon timma. Räddningsledaren beslutar då att avsluta räddningstjänstinsatsen enligt LSO. I de fall där den eftersökte inte anträffas genomförs ofta sök i området med polishund och inte sällan förlägger polisen sin hundträning i det aktuella området. Det är emellertid angeläget att finna kroppen efter en försvunnen person, även om de juridiska förutsättningarna för räddningstjänst inte längre finns, d.v.s. den eftersökte kan inte längre vara vid liv. Samarbete mellan polismyndigheterna Inom de räddningstjänstområden som polisen ansvarar för sker samarbete mellan polismyndigheterna främst inom området fjällräddning. När det gäller efterforskning av försvunna personer i andra fall, sker det ett visst samarbete främst när det gäller utbildning i MSO-konceptet. Samarbetet mellan polismyndigheterna avseende planering, övningar och rent operativt, såväl vid insatser som ledningsmässigt är begränsat. Operativt stödjer dock flera polismyndigheter varandra när det gäller hundresurser. Kommunikationsplattform m.m. för samband vid räddningstjänstinsatser Vid samverkan med externa sökresurser förekommer problem med sambandsutrustning. I de fall då Försvarsmakten deltar i insatser har den egna sambandssystem och avdelar ofta en sambandsman hos insatschefen. När det gäller andra externa sökresurser är problemen betydligt större. Används t.ex. ett jaktlag använder det ofta sina jaktradioapparater. Bland övriga sökresurser finns oftast ingen annan möjlighet än att använda mobiltelefon, vilket upplevs som otillfredsställande. GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 19

20 Efterforskning av försvunna personer möjligheterna på det digitala området, där det finns oändliga möjligheter att skapa egna lösningar, ger nya möjligheter. Med anledning av vad som ovan sagts bör aktörerna inom de olika räddningstjänstområdena inleda en dialog om hur man bäst skapar en standard/rekommendationer för vilken typ av kartor och koordinatsystem som ska/bör användas vid räddningstjänstinsatser. På motsvarande sätt bör frågan om hur kommunikationen med externa sökresurser ska ske lösas. Olika typer av kartor Det finns numera en mängd olika typer av kartor, såväl i pappersform som digitalt. Det kan få allvarliga konsekvenser om inte alla som deltar i en räddningsinsats använder sig av samma typ av karta. Olika typer av koordinatsystem På motsvarande sätt som det finns olika typer av kartor finns det olika typer av koordinatsystem för positionsangivelse. Skillnader mellan de olika systemen kan ge avvikelser på flera kilometer och upp till ett par mil. Uppmärksammas inte detta kan det medföra att en försvunnen person söks på fel plats. Avsaknad av standard och rekommendationer Avsaknaden av standard och rekommendationer för kartor och koordinatsystem har fått till följd att enskilda myndigheter, såväl statliga som kommunala, och andra samarbetspartners utvecklar egna system som var och en för sig kan framstå som bra, men som en del i ett system inte alls passar in. Utvecklingen och Åtgärdskalendrar och beslutsstöd Det finns ett antal olika typer av såväl analoga som digitala åtgärdskalandrar och beslutsstöd som används vid polismyndigheterna. Några av dessa är skapade i datamiljöer som inte är kompatibla med polisens egna system och används av t.ex. polisinsatschefen i bärbara datorer. Programvaran finns då ofta på ett USB-minne vilket kan få till följd att dokumentationen inte fyller rimliga krav. De frågelistor och bedömandemallar som tagits fram inom det s.k. MSO-konceptet har i vissa fall omarbetats och förenklats vid polismyndigheterna. Denna typ av åtgärder kan få konsekvenser för räddningstjänstinsatser. Det bör dock i sammanhanget påpekas att många av de förändringar som gjorts också kan bidra till utvecklingen på ett positivt sätt. Flera av polismyndigheterna har påpekat att de uppfattat det som ett angeläget behov att utveckla egna system/metoder, eftersom det saknas central utveckling inom området. Granskningsgruppen föreslår att dessa utvecklingsområden uppmärksammas på central nivå för att inte räddningstjänstinsatserna ska äventyras p.g.a. bristande samsyn avseende system och metodutveckling. 20 GRANSKNING AV POLISMYNDIGHETERNAS PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Program för efterforskning av försvunna personer Polismyndigheten Gotland

Program för efterforskning av försvunna personer Polismyndigheten Gotland Program för efterforskning av försvunna personer Polismyndigheten Gotland Utgivare: Polismyndigheten Gotland Box 1153, 621 22 VISBY. Tel: 114 14 Diarienr: A-236-2938/12 Utgåva 2 mars 2014 2 3 1 Inledning

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens hundverksamhet; beslutade den 28 januari 2003.

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-02-18 Dnr 2095-2014 Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-02-26 59 Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Personuppgiftsombudet

Personuppgiftsombudet Personuppgiftsombudet Datainspektionen informerar Personuppgiftsombudet Med den här skriften vill Datainspektionen informera om personuppgiftsombudets roll och arbetsuppgifter. Den innehåller upplysningar

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anskaffning, användning, utveckling och förändring av Polisens

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om radioutrustning och kommunikationscentraler; beslutade

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen BESLUT I TILLSYNSÄRENDE Stockholms stad Utbildningsnämnden Box 22049 104 22 Stockholm Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen Bakgrund Till Skolverket

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 150-2012 Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse BESLUT 1 (5) Allmänna enheten Länsassessor Annika Oldenburg 08-785 40 09 Datum Beteckning 2004-11-17 2062-04-74446 Styrelsen för Anna Johansson Visborgs Stiftelse Box 12315 102 28 STOCKHOLM Entledigande

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

Hantering av miljöskador i Sverige

Hantering av miljöskador i Sverige Hantering av miljöskador i Sverige Morgan Palmquist Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB +46(0)705-56 42 32 1. 2014-05-23 2. 2014-05-23 Disposition Inledning attityder, erfarenhet och bakgrund;

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

DOM 2014-11-18 Stockholm

DOM 2014-11-18 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 0707 DOM 2014-11-18 Stockholm Mål nr B 4556-14 Sid 1 (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 8 april 2014 i mål nr B 2750-13, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43)

Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) R1C, 2009-02, DV info.avd. 1 (7) Finansdepartementet Remissyttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) Promemorian berör ett sakområde som väsentligen ligger vid sidan av hovrättens

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

HYLTE. Revisionsrapport "Skyddad identitet" 2012-03- 1 9 2012-03-09

HYLTE. Revisionsrapport Skyddad identitet 2012-03- 1 9 2012-03-09 HYLTE Kommunrevisionen 2012-03-09 Ki-loYLTE KOMMUN I mm9iiingskontor 2012-03- 1 9 _'idnerir Till Kommunstyrelseii- Hylte kommun Revisionsrapport "Skyddad identitet" Ernst & Young har, på revisorernas uppdrag,

Läs mer

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se SLUTLIG BEDÖMNING Ärendenummer: FO 2007-001 Datum: 2007-03-12 Utredare: Mårten Hyltner Utredning om indragna serveringstillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Eftersök av försvunnen person

Eftersök av försvunnen person Polisutbildningen Höstterminen 2003 Handledare: Lena Matthijs Eftersök av försvunnen person - från kritik till nuvarande organisation Johan Autere P4A SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 PROBLEMFORMULERING...

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning jämte instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren (GS) och för verksamhetsuppföljning A. Styrelsens arbetsordning 1. Allmänt 1.1 Denna arbetsordning

Läs mer

Anmälan I en anmälan till JO framförde N kritik mot Polismyndigheten Dalarna. Av anmälan framgick bl.a. följande.

Anmälan I en anmälan till JO framförde N kritik mot Polismyndigheten Dalarna. Av anmälan framgick bl.a. följande. BESLUT Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger Datum 2013-03-15 Dnr 915-2012 Sid 1 (6) Allvarlig kritik mot Polismyndigheten Dalarna, som tvingat en person som misstänktes för ringa narkotikabrott till

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer