Text till agrarhistoriskt seminarium, 3 december 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Text till agrarhistoriskt seminarium, 3 december 2014"

Transkript

1 Text till agrarhistoriskt seminarium, 3 december 2014 Redovisningens roll för självreglerande samarbeten Per Forsberg, Örebro Universitet, Företagsekonomi Detta projekt tar sin utgångspunkt i Ellinor Ostroms (1990/2011, 2007) studier om vad det är som gör att samarbeten och hållbart utnyttjande av gemensamma resurser fungerar över tid. Hennes studier har haft stor betydelse för organisering av hållbart resursutnyttjande och hur såväl företag som andra typer av organisationer kan organiseras. Hennes teorier är framförallt aktuella när det gäller på vilket sätt demokratiska lösningar kan vara effektiva för att lösa resursproblem och möjligheter till samspel mellan stat och lokala samarbeten. Inom de ekonomiska vetenskaperna har dominerande teorier utgått från att självreglerande samarbeten både inom och mellan grupper inte har förutsättningar att lyckas därför att individer har en benägenhet att maximera sin egennytta och inte agerar utifrån kollektivets bästa. Sådana argument bygger på olika typer av experiment och spelteorier där ingen kommunikation mellan deltagarna sker och alla individer agerar oberoende av varandra, ingen uppmärksammar effekten av sitt agerande och kostnaden för att förändra situationen är hög. Detta ligger till grund för synen att det behövs en extern part som utövar kontroll och styrning eller ett marknadstänkande som antas fungera just därför att individer är bra på att maximera sin egennytta. Ostrom tog däremot avstamp i att det faktiskt finns flera exempel på effektiva och fungerande samarbeten som fungerat över lång tid. Utifrån sådana exempel förklarade hon under vilka förutsättningar självorganiserat kollektivt agerande fungerar. Förutsättningar för samarbete finns i situationer där individer kommunicerar med varandra, där de har möjlighet att lära sig vem de kan lita på, där de beaktar vilka effekter sina ageranden har för varandra och på de gemensamma resurserna. Allteftersom individer deltar i sådana situationer utvecklas normer och socialt kapital som gör att deltagarna kan lösa dilemmat mellan egennytta och kollektiv nytta. Ett sätt att investera i socialt kapital är därför att utveckla institutionella förutsättningar för samarbete (Ostrom & Ahns, 2003). Förklaringen till att uthålliga samarbeten fungerar kan sammanfattas i åtta designprinciper (Ostrom, 1990/2011): (i) Tydligt definierade gränser av det gemensamma och vilka som är delaktiga i samarbetet. (ii) Överensstämmelse med reglerna och det lokala sammanhanget (iii) De som är delaktiga i samarbetet har möjlighet att påverka reglerna (iv) De som är ansvariga för översynen är ansvariga inför de som är delaktiga i samarbetet (v) Anpassning av sanktioner och att sanktionerna bestäms av deltagarna (vi) Konfliktlösningsmekanismer (vii) Att rätten att organisera sig inte ifrågasätts av externa auktoriteter (viii) Att reglerna på olika nivåer är sammanvävda. Föreliggande projekt syftar till att komplettera Ostroms teori om de institutionella förutsättningarna för samarbete genom att visa på betydelsen av 1

2 redovisning. Trots att Ostrom pekar på betydelsen av att det behövs flera institutionella mekanismer för att samarbeten ska fungera framkommer inte redovisningens betydelse. Ostrom stöder sin teori på olika fall av lyckande samarbeten, de flesta av dem är exempel på samarbetande bönder, och påpekar vikten med studier av flera sådana fall. Föreliggande projekt utgår från samma idé, d.v.s. genom att studera framgångsrika samarbeten förklara hur samarbete fungerar, men med fokus på redovisningens roll. Projektet avser en studie av byorganisering och lagbildning i Dalarna under fram till tal. Det intressanta med detta fall är att redovisningen spelade en avgörande roll för självreglerande samarbeten. I princip alla relationer som rörde det gemensamma var formaliserade och stabiliserades genom kontrakt och det fördes räkning på hur mycket de olika gårdarna bidrog till det gemensamma. Att denna studie inriktar sig mot byorganisering och olika former av lagarbeten i Dalarna under talet fram till slutet av talet beror på att det finns mest material om byorganisering insamlat från just detta område och från denna period. Detta hänger ihop med att den starka bygemenskapen överlevde längre i Dalarna än i anda delar av Sverige. Förklaringen till detta är bland annat att skiften utfördes sparsamt (Hellspong & Löfgren, 1994). Dessutom delades gårdarna vid arv upp i mindre delar (hemmansklyvning) i Dalarna, vilket inte förekom i samma grad i övriga Sverige (Norlind, 1912). De redovisningstekniker som användes i Dalarna var främst olika former av karvstockar, d.v.s. träpinnar eller plankor med inskriptioner. Varje pinne fungerade som ett kontrakt. På pinnarna inristades gårdarnas bomärken, och på vissa typer inristades symboler vid sidan av bomärkena som t.ex. visade hur många dagsverken varje gård bidragit med; hur mycket timmer varje gård bidragit med till en gemensam byggnad; hur stor andel varje gård hade i t.ex. ett kvarnlag eller såglag och hur stor del av den rättigheten de utnyttjat. Med hjälp av sådana karvstockar synliggjordes deltagarnas insatser. Därmed synliggjordes även det gemensamma. Flera typer av karvstockar kan hänföras till byalaget där medlemmarna var gårdarna i byn. Men karvstockar förekom även i lagbildningar som kyrkbåtslag, fäbolag, kvarnlag eller såglag. Sådana lagbildningar kunde ha delägare från flera olika byar. Därtill förekommer karvstockar för att organisera skyldigheter och rättigheter som hörde till socken- och rotemedlemskap. Användningen av karvstockarna var kopplade till årliga avstämningar. Vid sådana avstämningar utkrävdes eventuella böter för de som inte bidragit med sin del eller så fick de jobba igen sina dagsverken under det kommande året. Traditionell redovisningsforskning har varit inriktat mot att förstå redovisning mot bakgrund av hur inskriptioner gör det möjligt att styra och kontrollera från distans eller redovisning som en som en beståndsdel i finansmarknadens arkitektur där redovisning ses som ett verktyg som sätter ett värde på ett företag och talar om hur mycket kapital som kan delas ut till ägare. Men under de senaste decennierna har forskning om redovisningens roll för organisering och samhället ökat. Utgångspunkten i denna forskning har varit att redovisning inte bara ger en objektiv representation av verkligheten utan även har effekter på såväl organisering och samhälle. Redovisning kan spela en konstituerande roll och betydelsen av redovisningens performativitet har lyfts 2

3 fram. På senare tid har forskningsfronten inom detta område uppmärksammat betydelsen av att förstå redovisningens roll för socialt kapital och samarbete. Det är till detta område som föreliggande projekt om hur redovisning gör självreglerande samarbeten möjliga riktas. Inom redovisningsforskning finns viss forskning om vilken betydelse redovisning har för samarbete. Detta gäller särskilt redovisningshistorisk forskning. Historiskt inriktad redovisningsforskning har pekat på betydelsen av inskriptioner för samarbeten, utbyten och betydelser för civilisationers framväxande. Den visar att framväxandet av redovisningstekniker följer utvecklingen av storlek på grupper som gör olika utbyten med varandra och att att redovisning möjliggör komplexa utbyten (Ezzamel & Hoskin, 2002; Basu mfl., 2009). Historiskt sett har inskriptioner använts i olika kulturer under olika tider för att hålla ordning, vilket underlättat organisering (Ezzamel, 2012). När det gäller just karvstockar kan tilläggas att det inte finns så mycket skrivet i internationella vetenskapliga tidsskrifter inom redovisning. Undantag är Baxter (1989) och Jones (2010) men de går inte in på karvstockarnas roll för byorganisering utan mer som ett verktyg som användes inom handel och för att hålla koll på skatter och skulder. När det gäller Sverige och Finland har Grandell gjort en sammanställning över olika typer av karvstockar. Fokus i hans framställning ligger på hur karvstockarna såg ut och själva bokföringstekniken som användes (Grandell, 1982). Aktörsnätverk som analytiskt begrepp för att lyfta fram karvstockarnas betydelse Aktörsnätverk, på engelska Actor- network theory, (Latour, 2005) används i det här projektet som ett analytiskt verktyg för att förklara redovisningens roll när det gäller hur självreglerande samarbeten fungerar. Med hjälp av aktörsnätverk är det möjligt att synliggöra hur samarbete uppstår genom icke- sociala aktörer, dvs redovisningsobjekten (i det här fallet pinnar och inskriptioner). Genom att beskriva ett sådant nätverk är det möjligt att överkomma dualismen mellan individ och det gemensamma tillika mellan subjekt och objekt. Enligt detta perspektiv är redovisning inte inbäddat i sociala kontexter utan det sociala ses mer som en effekt av aktörsnätverket. Själva aktörsnätverket består av associationer mellan olika enheter (olika gårdar, den gemensamma åkern, dagsverken mm) och det är själva nätverket som är det intressanta (Latour, 2005). En analys av nätverk går ut på att beskriva vilka enheter som ingår i nätverket, hur de stabiliseras genom mätenheter, tekniker och hur de förbinds med varandra (Justesen & Mouritsen, 2011; Barter & Bebbington, 2013). Studieobjektet i detta projekt blir därför pinnarna med inskriptioner. Eller med andra ord hur individer, gårdar och resurser sammankopplas genom karvstockarna och inskriptionerna. Det går alltså inte att säga att det antingen är individer, institutionella mekanismer eller pinnarna som gör något utan samarbetet måste förstå som något relationellt. Samarbetet är en relationell effekt som uppkommer när olika beståndsdelar kombineras i ett nätverk. Och, det är karvstockarna som möjliggör associationer mellan olika beståndsdelar. Det är alltså genom att förbindelser skapas och de olika beståndsdelarna 3

4 omvandlas till inskriptioner som gör att det gemensamma upprätthålls och görs synligt. Förmågan till samarbete ska därför ses som en effekt av att karvstockarna konstituerar ett nätverk genom som i sin tur upprätthåller sociala kontrakt för olika aktiviteter som utförs genom lagarbete, de uttrycker vilka som är med i ett samarbetslag och vilka skyldigheter och rättigheter som gäller för laget. Karvstockarna definierar det gemensamma och talar om vilka skyldigheter och rättigheter som finns. Denna studie hämtar därför inspiration från studier som anlagt ett aktörsnätverksperspektiv på samarbetsliknande former. Karvstockarna kan ses som boundary objects som knyter samman olika aktörer med olika mål och intressen och möjliggör samarbete utan konsensus och externa centraler (Briers & Chua, 2001; Star & Griesemer,1989; Bowker & Star, 2001; Star, Andra analytiska begrepp som är viktiga är hur redovisningen konstituerar gränser för vilka som ingår i nätverket och hur sådana uppstår genom inskriptioner och objekt; redovisning som kontrakt; hur organisering sker med hjälp av redovisning; redovisning som självreglerande mekanism för nätverk där redovisning ses som en aktör som kan strukturera och upprätta relationer mellan olika enheter och hur tillit kan uppstå genom redovisningsteknologier (Mouritsen & Trane, 2006). Aktörsnätverksteori ska inte ses som konflikt till Ostroms institutionella designprinciper som förklarar under vilka förutsättningar som samarbete fungerar. Tvärtom! Aktörsnätverket bestående av redovisningsobjekt och inskriptioner gör att designprinciperna upprätthålls. Fördelen med ett aktörsnätverksperspektiv ligger därför i att det lyfter fram betydelsen av redovisningsobjekt, vilket i tidigare forskning om samarbete hamnat i skymundan. Insamling av material Nordiska museet har en samling på runt 1000 karvstockar. En betydande del av dessa använts för byorganisering. I ett kortregister har en del av dessa sorterats med följande klassificeringar (enligt en stencil som ligger i kortregistret): Bysammankallande föremål: bybudkavlar mm.; Värdighetstecken: Åldermansstav mm; Mätinstrument: Gärdsgårdslängd, mm; Bylängder: bomärken; Omgångskavlar: olika skjutskavlar m.m.; Räkenskapaskavlar, Böteskavlar, gärdesgårdskavlar, väghållningskavlar, snöplogningskavlar, kvarnkavlar, sågkavlar, dagsverkskavlar, rotekavlar mm. Dessutom finns kategorin Övriga kavlar, där bland annat bröllopskavlen och kyrkobåtskavlen finns. (hela listan finns i appendix) De insamlade karvstockarna kommer från olika byar, främst från Dalarna. Men i samlingen finns ingen komplett samling av karvstockar som använts i en och samma by. Från vissa byar finns några stycken och från vissa byar endast enstaka. För en del karvstockar finns fylligare beskrivningar än andra om hur de användes och vilken funktion de hade. Det är alltså ett rikt material men det är spritt. För studien används därför metoden som kommit att kallas för källpluralism. Den källpluralistiska metoden, som när den kompletteras med indiciemetoden, bygger på att flera olika källor och ledtrådar används för att belysa ett tema eller 4

5 en trend i samhället, tex hur ett visst vardagsredskap användes i jordbruket vid en viss tid. Flera olika indikationer och indirekta belägg används för att skapa en sammanhängande bild och för att förstå objekten i ett sammanhang. Resultatet blir en helhetsförståelse av ett tema. Materialet från flera källor används källkritiskt genom att flera olika källor ställs mot varandra. Material från flera källor ökar aspektrikedomen och målet med källpluralism är att undvika beroendet av få källor. (Myrdal, 2007; 2012) Källor som kommer att användas i studien Nordiska museets samling av karvstockar är unik vad gäller antal men även för att det finns beskrivningar och förklaringar av hur karvstockarna användes. Beskrivningar och förklaringar finns i bilagor och brev som framförallt museets insamlare skickat med objekten. Då det från en del byar runt om i Sverige finns flera karvstockar insamlade och från andra byar endast enstaka karvstockar innebär detta att belägg för vilka karvstockar som användes och vilken funktion de har finns utspridda i olika källmaterial, från olika byar. I fokus för projektet ligger material som rör Dalarna men då material från övriga Sverige kan bistå med förståelse används även detta. Det gör att karvstockar och beskrivningar av deras funktion, som kommer från olika byar bör kompletteras och avvägas källkritiskt mot varandra. Därtill kommer en sammanställning över karvstockarnas geografiska hemvist att göras för att ge en överblick av materialet. Belägg från olika typer av källor kommer att därför att användas och vägas mot varandra. Exempel på sådana källor är: Byordningar, Landskapslagarna, Domsböcker (häradsrätter och tingslag), Sockenstämmoprotokoll, Uppgifter om pålagor som rör skatter och socken, Bondedagböcker, Nordiska museets frågelistor, Byundersökningar, Övrigt material från Nordiska museets arkiv (såsom brev om objekten). Generellt finns flera byordningar bevarade i Sverige men inte så många just från Dalarna. Men byordningar från andra delar i Sverige kan komplettera bilden av vilka rättigheter och skyldigheter som fanns i en by. Domsböcker ger en bild av vilka de vanligaste tvistemålen var och vilka normer som fanns. Men mycket av byorganiseringen, framförallt olika lagbildningar organiserades på lokala stämmor. Bondedagböcker kan ge en bakgrundsförståelse för vilken funktion olika karvstockar hade. Särskilt när det gäller bondens år och vilka uppgifter en bonde hade och vilka gemensamhetsarbeten som förekom. Sockenstämmoprotokoll tar upp organisering av gemensamma skyldigheter, såsom att ta hand om fattiga, ringa i klocka mm och hur detta organiserats (ofta användes karvstockar för detta). Sockenorganiseringen, som är ytterligare ett exempel på ett självreglerat samarbete, och byorganiseringen överlappar varandra. Som Ostrom (1990/2011) påpekar är det viktigt att förstå hur ett självreglerat samarbete är inkapslat i andra organisationer. Därför är socknen viktigt för den här studien. Detta gäller även statliga ingripanden, bl.a. genom olika skatter och pålagor. Byorganiseringen och olika lagbildningar sett i relation till andra organisationer kan bidra med kunskap om hur stat och marknad påverkar hur byorganiseringen fungerar. Nordiska Museet har ett rikt material när det gäller byorganisering. Detta gäller såväl insamlade objekt, som karvstockar med tillhörande beskrivningar av 5

6 vilken funktion de hade. Men även utförda byundersökningar innehåller värdefullt material som ger upplysningar om hur byar och olika lagbildningar organiserades. Genom frågelistor, särskilt de som rör byorganisering, finns uppgifter om karvstockar och hur bylivet och gemensamma sysslor organiserades. Detta gäller särskilt Nordiska museets Frågelista 1, Härands-, Socken- och byorganisation. Men även andra frågelistor är aktuella t.ex. de som rörde kyrkobåtar. Utöver material från Nordiska museet kommer även besök att göras framförallt på Dalarnas museum i Falun och relevanta hembygdmuseer för att komma åt ytterligare material, både vad gäller lokal litteratur och uppgifter om byorganisering och faktiska objekt. Dessutom används, som nämnts ovan, tidigare forskning om karvstockar, såsom redovisningshistoria, etnologi tillsammans med ekonomisk- och kulturhistoria. För att kunna spåra hur karvstockarna skapar associationer och upprättar relationer mellan människor, jord, skog, kreatur, pengar, dagsverken, och hur detta kopplas till tid krävs en vidare förståelse för karvstockarna. Flera olika typer av frågor måste ställas för varje karvstock. Dessutom är det viktigt att kunna jämföra karvstockarna för att kunna avgöra om det finns några skillnader i de relationer som de upprättar. Frågor som ställs till karvstockarna: Vilka mått som användes? Dagsverken, timmer, andelar/lotter eller myntenheter? Vilken typ av karvstockar rör det sig om? I vilken utsträckning har en viss karvststock anpassats till lokala förhållanden och/eller specifika uppgifter? Hur gjordes avstämningen? Eventuella straff/böter? Vem hade hand om översynen? Hur avgränsar karvstockarna tid och rum? Vilka är deltagarna? Gårdar eller individer? Är deltagarna i ett lag identiska med byn, eller används andra gränser för lagbildningar? Vad synliggör karvstockarna för deltagarna? Är karvstockarna kopplade till externa krav som socknen eller roten har att utföra? Vilka uppgifter handlar det om, t.ex. skjutsning, skatter (i kol och ved)? Är pålagorna kollektiva eller individuella och organiserar sig roten och byn kollektivt för att uppfylla externa pålagor? Om karvstockarna tillsammans länkar i vararandra vilka gränser är det då som de konstruerar? Generellt i byn och omnejd, vilka enheter vävs in i karvstocks- aktörsnätverket och hur konstrueras en gräns kring det gemensamma? Vilka resurser omvandlas till inskriptioner i karvstockarna och hur mäts de och delas upp? Hur definieras eventuella andelar i lagbildningar och hur är de kopplade till rättigheter och skyldigheter? Hur mäts dagsverken? (ex. när det gäller män-, kvinno- och hästdagsverken) Hur är en karvstock kopplad till andra? Vilka principer, som ömsesidighet och rättvisa är inbäddade i nätverket? Finns det olika former av karvstockar avseende tid? 6

7 Hur fungerar karvstockarna som kontrakt? (Bomärken som underskrifter och förbindelse att ingå i ett lag en tid framöver) Var det möjligt för deltagarna att lämna laget och var det möjligt för andra att bli delaktiga? Vad är det som inte kommer in i det som karvstockarna tar med i beräkning? Görs årliga avstämningar eller ligger skulderna kvar över flera år? Därtill kommer övriga frågor om hur Ostroms institutionella mekanismer kan ses som en effekt av karvstockarna. Ristade pinnar som kreditnätverk runt om i världen Enligt en myt ska det ha varit en minister till den gule kejsaren som uppfann karvstocken runt 2700 år f.kr. 1 Ett tecken på vilken betydelse och funktion karvstockar hade i Kina är att det Kinesiska tecknet för kontrakt består av bl.a tecknen en ristad pinne och en kniv. 2 När det gäller den tudelade karvstocken är dess uppkomst osäker. Utvecklingen av karvstockar som kreditverktyg kan ha skett parallellt på olika platser i världen. Men den äldsta tudelade karvstocken som finns bevarad har hittats i Kina. Den är av bambu och användes runt cirka 500 år f.kr. Detta talar för att den tudelade tekniken kan ha spridits via sidenvägen. 3 Tudelade karvstockar som den ovan nämnda Kinesiska användes förutom för kredit även som kontrakt. Principen för sådana karvstockar är att man tar en pinne, gör streck på den och sedan klyver den på längden så att det finns streck på båda delarna. Eftersom pinnar har årsringar så är det bara delarna från samma pinne som passar med varandra. Detta gör det möjligt att använda dem som kreditinstrument. Om en part ger någon 8 pälsar, gör man åtta streck, klyver pinnen och man har därigenom ett kvitto på att den andra parten har en skuld i antingen pengar eller andra varor som motsvarar värdet av de åtta strecken. (Man kan även tänka sig att den som skickar saker med ett bud kan skicka med en del av den tudelade karvstocken med budet och den andra med ett annat bud. Den som tar emot sakerna kan då kontrollera att alla saker kommit fram genom att sätta ihop delarna och kontrollera om några ändringar har gjorts och sedan räkna in varorna.) Det förekom även att den delen av karvstocken som cirkulera bland olika ägare med en myntlikande funktion. (Menninger, 1958/2014) Karvstockar har även använts flitigt i Europa. De senaste sjuttio åren har flera karvstockar hittats ibland annat i Norge; Grönland, Irland, England, Nordfrankrike, Sverige Polen, Lettland och Ryssland. Framförallt är det i 14 ryska byar som flera karvstockar hittats, framförallt i Novogrod. Dessa fynd är tecken på att karvstockar har använts längs handelsvägarna som bl.a. vikingarna använde för handel, t.ex. Baltikum från 900- talet. Men de äldsta karvstockarna som funnits i Nordeuropa har hittats i Elisenhof, Schleswig- Holstein (ca: e.kr.). 4 Några karvstockar som vikingarna ansetts ha använt och som fått stor särskilt stor uppmärksamhet under de senaste åren är de som hittats på Baffin Island, i 1 Uppgiften kommer från Graeber (2012) 2 Graham, Flegg, Numbers: Their history and meaning. 3 The origins of value ed. Goetzmann and Rouwenhorst (2005) 4 Kovalev (2002) Karvestokker middelalderens regneark. Spor: nytt fra fortiden. Nr. 2, 2002, årgång 17. 7

8 norra Kanada. De kan peka mot att vikingarna hade en etablerad utpost där de bedrev organiserad handel med de som redan bodde där. Dessa karvstockar har använts kring talet. 5 Det finns vidare flera olika bevis för att karvstockar var ett utbrett kreditinstrument i Europa. Tidiga germanska stammar använde något som kallades festuca. Det var en sticka som lämnades över från gäldenären till borgenären och fungerade som ett kvitto eller kontrakt. Den bar gäldenärens tecken om markeringar som visade hur stor skuld det var frågan om 6. Förutom att fungera som ett kreditinstrument vid handel användes karvstockar som kvitto för inlämnade pengar eller andra saker i medeltida kloster. En av de äldsta specifika karvstockarna för att hålla ordning på skulder är från Mining Order of Jesenice, 1381 e.kr.. Judiska pengautlånare använde tudelade karvstockar för att hålla ordning på vilka som lånat pengar, åtminstone på talet. (Zidov, 2010; Menninger, 1958) Karvstockar som giltiga juridiska kvitton/kontrakt omnämns i Basel statute book från 1719 and Napoleons Code civile Precis som andra former av skulder har det förekommit årliga institutionaliserade avstämningar för karvstockar. Handelsmännen tog med sina karvstockar och stämde av sina ömsesidiga fordringar och skulder i såkallade clearing houses under så kallade fairs. Exempel på medeltida ställen där sådana fairs hölls är St. Giles, Winchester; Champagne, Brie i Frankrike. I Grekland kallades fair för panegyris och i Rom nundinae. (Innes, 1913;1914) Huruvida de ömsesidiga krediterna gjordes upp årligen, som de t.ex. gjordes under nyårsfestivalen i Babylonien är viktigt att beakta i jämförelse om lånen hade en löptid över flera år. En årlig avstämning eller en amnesti gör att omoralisk ränta och livslångt skuldberoende undviks. Detta är särskilt fallet om skulderna annars växer med räntan. (Graeber, 2012) Men karvstockar har inte enbart använts för att hålla ordning på skulder utan även inom hierarkiska organisationer. I England användes sådana, åtminstone från talet, för att hålla ordning på skatteinkomster, vilka som betalt och vilka som inte gjort det, men även statliga utgifter. Dessutom användes tudelade karvstockar som checkar som befolkningen fick som ett värdebevis som senare kunde lösas in i Royal Treasure (Menninger, 1958). I Sverige har skattefogdarna använt karvstockar för att hålla ordning på vad gårdarna ska betala i skatt och hur mycket de betalat. Fogdarna hade en karvstock för varje by där varje gårds bomärke var inristat. Vid varje bomärke markerades med skåror (nuggor) hur mycket som faktiskt betalts. Grandell (1982) anser att de karvstockar som användes för organisering av byar kommer just från skattekavlarna. Argumentet för detta är att kavlen för att registrera bydagsverken är av samma typ som skatteuppbördskavlen. 8 Men det är svårt att säga vilken typ av karvstock som var först. Karvstockar har funnits under lång tid och använts i flera olika syften. På flera ställen i Europa har karvstockar använts bland annat för att hålla koll på hur mycket 5 Particia Sutherland, National Geographic, November, Enligt Menninger (1958) nämns festucan i Common law of the Franks, Allemanni och Salic law. 7 Menninger (1958) 8 Grandell (1982). 8

9 skatt som olika individer/gårdar betalat. I Rom användes trästickor för att hålla ordning på skatteinbetalningar. Och, vad vi vet under medeltiden i Ungern, Frankrike, England, Nederländerna, Bulgarien, Ryssland, Kroatien, Bosnien, Dalmatien, Serbien (Zidov, 2010). Men karvstockar har även använts för registrering av hur mycket arbete som gjorts, som kvitto för mottagit gods, som registrering av skulder, får- och koskötsel, gruvskötsel, rösträkning, turordningar och böter. (Zidov, 2010) Ett svenskt exempel på karvstockar som användes för att hålla koll på utfört arbete var de som användes i de svenska bruken 9. Eftersom flertalet arbetare inte kunde läsa eller skriva var karvstocken ett bra alternativ. Det räckte att göra en skåra för varje utfört dagsverke eller för varje leverans av något. Ofta utskars initialer för namn och på sidorna på karvstockarna noterades dagsverken med skåror. Karvstockarna togs sedan till en bokhållare som fyllde i redovisningsböckerna med hjälp av informationen från karvstockarna. Karvstockarna med de inristade initialerna och dagsverkena fick senare sin motsvarighet i bokhållarens böcker. (Grandell, 1982) Karvstockarna runt om i världen påminner om varandra vad gäller funktionerna att utgöra kontrakt och hålla räkning. Men ofta används lokala symboler som var endast kunde förstås av en begränsad krets. De inristade symbolerna var ofta personliga och kunskapen om de gick i arv från generation till generation (Zidov, 2010), Menninger, 1958). Men det finns några symboler som är vanligt förekommande åtminstone i Europa, såsom enkla streck, punkter, cirklar och stjärnor även om deras betydelser varierar (Zidov, 2010). Symbolerna I, V och X används däremot ofta för att beteckna 1, 5 respektive 10. Men det är inte frågan om romerska sekventiella räknesiffror utan frågan om grupperingar. (Menninger, 1958) När det gäller byorganisering så finns det bland annat karvstockar bevarade från Schweiz. Karvstockar användes för att hålla ordning på ko- och fårskötseln. Från Wallis i Schweiz finns flera exempel på mjölkning och att denna delades lika bland byinvånarna. I Wien användes tredelade kavlar för att hålla ordning på snöborttagning. Flera exempel finns för kontroll av transporter. Andra exempel är inom gruvor, rösträkning, olika former av turstavar (nattvakt, bära flagga, skogsarbete, klockringning). Kunde även vara rätten att använda en avelstjur eller bakstuga. I Wallis användes karvstockar för att säkerställa att den gemensamma vattenkanalen användes rättvist för bevattning av de enskilda gårdarna. Bevattningsrätter uttryckt i timmar ristades på pinnen. Ett annat exempel från Schweiz är en kooperativ liknade företeelse bland kobönder som använde karvstockar för att hålla ordning på hur mycket mjölk de tagit från den sammanförda kohjorden och stämt av det med hur mycket mjölk var och en hade rätt till. (Menninger, 1958) Ett annat exempel på hur karvstockar möjliggjort samarbete är lokala vinkällare där byborna kunde låna vin. Både tudelade och enkla karvstockar användes för att hålla ordning på detta. (Zidov, 2010) Ristade pinnar har även används för att hålla ordning på god respektive dåliga gärningar. (Zidov, 2010) För byorganisering/samarbete användes alltså såväl enkla som tudelade karvstockar. Men det förekom även att karvstockarna färgades röda för att det skulle gå att se om några ändringar gjordes på dem. (Menninger, 1958) 9 Grandell (1982). 9

10 Samarbetslag i och runt byn och de olika principerna de byggde på I det följande presenteras byorganiseringen och vilka principer denna byggde på. Därefter följer en redogörelse för hur olika karvstockar utformades och användes, främst i Dalarna under talet fram till och med slutet av talet. De var dessa karvstockar som upprätthöll ett kreditnätverk som gjorde samverkan möjlig. Och, som vi kommer se så möjliggör de komplex fördelning just tack vare de räknepengar vars enda tecken på existens är ristningar i stickorna. Karvstockar var naturligtvis inte den enda form av pengar som användes i byar som de i övre Dalarna. Det fanns myntpengar som användes, kanske inte så mycket mellan byborna själva, men i handel med utomstående. Karvstockarna ger tillsammans en bra bild av hur kreditsystemet var uppbyggt. Men vissa saker syns inte. T.ex. förekom en form av ränta vid lån till utsäde från sockenmagasinet. i stället för en lånad struken kappe skulle rågad kappe återlämnas efter god skörd. (E.U 1847). Ibland kan det även vara svårt att avgöra om det skett avstämningar eller om saldo förts över på efterföljande pinne. Åtminstone i Särna verkar det varit tradition att klyva gamla räknestickor när nya tillverkats och föra över saldot för utförda sysslor på de. (E.U 1847). I flera fall fördes även en bybok där bybornas krediter och fordringar upptecknades tillsammans med byns gemensamma kostnader och intäkter. Det kunde röra sig om intäkter från torpare som arrenderat mark på allmänningar och sammanställningar av uppgifter från flera karvstockar. Byboken gjorde det möjligt att låta skulder och fordringar stå kvar. Men det talas också om att på Valborgskalaset så skulle bykassan delas (Putsered, Halland: E.U. 7773). På flera håll verkar böterna ha givits antingen i pengar eller brännvin. (E.U 8821). Om inte böterna inlämnades vid avstämningen förekom något som liknade straffränta. Böterna erlades till kassan av den det vederbörde, men ifall av tredska upptogs saken till behandling å byastämman, som tillhöll honom att fullgöra sina skyldigheter och kunde böta med förhöjning av vitet, om det inte blev ordentligt erlagd. (E:U. 8821, Berga församling Småland) Vid krediter mellan byborna som egentligen inte hörde till byorganiseringen utan rörde mera privata lån eller utbyten användes också inskriptioner för att minnas och hålla ordning. (Söderberg socken, E.U. 6571). Nedan följer några exempel: Det säger sig sjelf att då de gamla icke kunde skrifva, men i vissa fall behöfde något stöd för minnet, så ritade de på en vägg eller annat föremål, dels vissa af dem uppfunna eller tänkta tecken af föremål eller streck som angåfvo antalet, om en bode sålde på kredit, eller utlånade ett antal pund hö, starr eller halm, ritade de lika många punkter eller kort streck som punder, något längre streck för hö och ännu längre streck för halm, ja i dessa fall, hade de nog hvar och en sitt sätt, personers namn skulle vara uppgifvet med hans initialer. (E.U. 4426) I min ungdom lefde en äldre man O.J.S. i Alanäset han titulerades Inspektor, hade mycket om händer, men kunde icke skrifva, en dag sålde han en slipsten på kredit, en längre tid derefter skulle de uppgöra sin räkning då sade O.J.S. du är skyllim ä för en ost, Nää sade mot parten, mä ha int köpt nan ost, men en slipsten. Ja si mä ha glömt göra hålen in. (E.U 4426) 10

11 När det gäller relationen torpare husbonde förekom att en tudelad dagsverkssticka användes. Varje dagsverke som torparen gjorde motsvarades av ett streck på den sammanförda karvstocken som sedan klövs så att både husbonden och torparen hade ett kvitto. (E.U. 8863) Användningen av räknepengar i byn och i andra lagbildningar möjliggjorde upprätthållandet av ett kreditnätverk och rättvis fördelning som har sin grund i samägande och samverkan. Byns angelägenheter har sin grund i det ursprungliga sättet att bedriva jordbruk i Sverige som var kollektivt. Ett argument för detta är att flera äldre bosättningar har ett namn som slutar på hem. Detta tyder på att det rörde sig om ett byalag. Hem anses nämligen betyda byalag eller bygd 10. Och, senare förekommer även namnet by. I de ursprungliga byarna ägdes jord och mark gemensamt av stammar eller familjer. Efterhand delas ägandet upp och marken intill boningshuset blir privat medan marken längre bort blir byns gemensamma. Den gemensamma jorden ägdes gemensamt av byalaget, och det bortom den odlade jorden var allmänning. Även fiskevatten och brunnar hörde till det gemensamma. Andra exempel på gemensamma tillgångar var kvarnar och sågar (staten tillät inte att privata kvarnar byggdes) 11. För att få en bild av vilka rättigheter och skyldigheter som fanns i byarna kan man titta på byordningarna. Byorganiseringen var nämligen till viss del formellt reglerad i byordningar som beslutades av bystämman (som bestod av gårdarnas representanter). Liknande ordningar fanns även för rotar och socknar. I byar användes länge muntliga överenskommelser som byordningar men de kom att allteftersom bli nedskrivna. De äldsta nedskrivna byordningarna som finns bevarade härrör från slutet av talet. Byordningarna i Sverige blev till viss del standardiserade efter att det av Kungen utgivna brev, Men denna så kallade mönsterbyordning var inte tvingande utan skulle antas av bystämman för att gälla. Ofta har byarna använt mösterbyordningen rätt av, eller med mer eller mindre ändringar 12. Det finns flera byordningar bevarade från vissa områden i Sverige än t.ex. Dalarna där de är väldigt sällsynta. Där kan skrivna ordningar på socken- eller rotenivå spelat en större roll. Mönsterbyordningen innehåller främst uppräknande av skyldigheter mot det gemensamma och vilka böter (specificerat i pengar) som skulle betalas av den som inte bidragit med de dagsverken som bystämman enats om. Men även vilka böter som gäller om någon till exempel gått över någon annans åker etc. En idé med byordningen var även att se till att böterna som betalats skulle användas på ett för byn nyttigt sätt, som till exempel stöd för fattiga eller brandsläckningsverktyg. Före mönsterbyordningen verkar böterna har betalats i form av brännvin eller panter. Det omtalas även att man lät ölet gå runt som ett tecken på att den som på något sätt bötat återupptogs i bygemenskapen Norlind, 1912: Norlind, 1912: Erixon, Svenska byordningar. 13 Erixon, Granne är grannes broder. 11

12 Det är möjligt att gårdar med flera manfolk i äldre tider fått tilldelat sig större jord bland det gemensamma. Men annars verkar gårdens storlek vara det som bestämt hur stor del av t.ex. åkern som hörde till en gård. Det förekom även att en gårds del i en by baserades på antal kor 14. Karvstockarna som användes för att organisera byns gemensamma Studier av karvstockar kan bidra med förståelse för en bys olika gårdar var integrerade i en gemensam ekonomi när det gäller jordbruk, boskapsskötsel, fiska och andra sociala arrangemang. Det finns ett antal grundläggande principer för hur fördelning, samarbete och kontroll går till. I olika byar är en del principer mer dominerande än andra men de kan ses som grundläggande principer som finns i all byorganiserng mer eller mindre. Ett sätt som olika gårdar kan samarbeta är genom omgångsprincipen, det vill säga att man turas om. En annan princip är bötesprincipen (man får böta om man inte drar sitt strå till stacken). Därtill finns bytesprincipen (man ger något för att få något annat i gengäld). Dessutom förekommer lottning (fiskare delar upp fångsten i olika högar som de sedan lottar om). De olika samarbetsprinciperna avspeglar sig i utformningen av karvstockspengar. Som vi kommer se är det ofta enkelt att göra gränsdragningar av karvstockar som användes i samband med turordningar, böter, byten och lottning. Därtill skulle man kunna tala om gemensamma fester i samband med gemensamma takläggningar, skörd eller när någon gård behövde hjälp av de andra. Men då är det mer frågan om mat och brännvin som sociala valutor och det finns inga karvstockar bevarade för att hålla ordning på denna princip. 15 Följande beskrivning utgör en typisk bild av hur en traditionsenlig bystämma gått till 16. Den hjälper oss förstå karvstockarnas institutionella omgivning. Den huvudsakliga bystämman inträffade en gång per år, vanligtvis i maj. Under denna stämma utfördes bland annat gärdesgårdssyner och man gjorde upp räkningar om gemensamma dagsverken. Vanligtvis fanns på grannstaven bymedlemmarnas bomärken inristade med årtal för inträdet i byn. (i samband med storskiftena fick gårdarna fick gårdarna sina littera i stället för bomärke). På pliktkäppen där gårdarnas bomärken var inristade ristades streck in för att hålla ordning på böter. Dessa skars sedan bort när gården som stod i skuld gjort rätt för sig. Bystämman avslutades med grannölet. Deppan skulle kunna simma i den uppvärmda grytan för att brygden skulle vara godkänd 17. Man drack ur snipporna. Men i andra byar användes en t.ex. en pokal som fick gå runt bland bystämmodeltagarna. Vem som var ålderman skiftades vanligen vid bystämman. Den som hade större mantal än andra fick vara ålderman oftare. Byfogden var även ansvarig för bybudkavlen som användes för att kalla samman till bystämman genom att bymedlemmarna lät den gå från gård till gård. 14 Se Gruddbo på Sollerön, s Ett exempel på lokal valuta är kläder som inte används för att sälja och köpa saker utan mer som gåvor och för att smörja sociala relationer, men även böter och avgifter. (Graeber, 2012) 16 Erixon, En bys insignier och instrument. I Svenska kulturbilder. 17 Det är osäkert vad denna brygd egentligen innehöll. Men, i Mollösund utgjordes den av svagdricka, ägg och brännvin som blandades och värmdes upp. (Kjellberg, Svenska kulturbilder, andra bandet, del III och IV) 12

13 Som vi kommer se senare användes brännvin och mjöd ofta för att betala böter. I t.ex Utby, Wadsbo, Västergötland, symboliserade varje ristat streck ett fel på gärdsgården. Böterna utgjorde där ett halvstop brännvin för varje fel som inristats. Brännvinet dracks sedan upp vid det efterföljande grannölet. (Utby, E.U ) Omgångssystemet För att fördela ansvaret för flera av byns gemensamma sysslor användes karvstockar av typen omgångskavlar. Principen var gårdarna turades om att utföra sysslor i olika omgångar. Omgångskavlarna, som även kan kallas turkavlar, flyttades runt bland byns gårdar och var ett sätt att visa och hålla ordning på vilken gård som stod på tur att utföra en viss uppgift 18. Det finns flera olika slag av omgångskavlar som användes inom byn: Byturkavlar: Sjukhjälpskavlar, Vallgångskavlar, Ordningsmannakavlar. Dessutom fanns omgångskavlar som användes för sysslor som socknen var ansvarig för: fattigkavle; kronoturskavle: Plogkavle, Skjutskavle. Kyrkoturkavle: Söndagsskolkavle, Läsförhörskavle. Turkavlarna gick i sin enklaste form runt som nutidens ordförandeklubba. Men det förekom även att den kompletterades med en pliktstock/bötesstock där eventuell underlåtenhet att utföra en tjänst markerades. Det hände även att streck gjordes på turklubborna för att med större noggrannhet hålla ordning på hur många dagsverken som de olika medlemmarna gjort. Den som ingår i bylaget har skyldigheter och när de inte uppfylls blir de en skuld som kvantifieras i form av räknepengar. Ibland används dagsverken som enhet, ibland räknepengar som står för ett visst mått brännvin men också myntenheter. Abstrakta värdemått som pengar (dagsverken kunde också vara ett abstrakt värdemått) gör att icke gjorde plikter kan ersättas på annat sätt än att försummat dagsverke ges igen med ett dagsverke. Pliktstockar kan ses som en teknologi som gör det möjligt att ersätta dagsverksenheter med värde och därigenom införa principen för reciprocitet genom värde. Bötesprincipen: pliktstockar På de så kallade pliktstockarna finns bomärken inristade och jämte bomärkena, eller på motsvarande sida på kavlen, finns nuggor inristade som markerar eventuella böter. Rena pliktstockar var troligen enbart kopplade till böter i pengar (dvs. ristningarna symboliserade pengar). Andra former av stockar med liknande funktion men där böterna utgjordes av dagsverken fanns också, t.ex. gärdsgårdskavlen (dvs. ristningarna symboliserade dagsverken). Ett typiskt exempel på samarbete där bötesprincipen har tillämpas är fiskelägen med hamnar som en gemensam angelägenhet 19. Denna princip bygger på att de som inte bidrar till det gemensamma får böta. I hamnens angelägenheter var det inte gårdarna med fast mark som deltog utan de som använder hamnen. Inträdesavgiften till hamnlaget var i äldre tider öl och 18 Se Grandell (1982), särskilt när det gäller systemet med omgångskavlar i Finland, men som anses vara liknande det svenska. 19 Avsnittet om knävlingar och hamnlag bygger på Eskeröds (1906) Knävlingar från Branteviks fiskeläge i Skåne. 13

14 brännvin, men senare tillkom avgifter i form av pengar. Den som var medlem i hamngemenskapen hade både rättigheter och skyldigheter. Varje medlem i denna organisation hade en kavle, kallad knävling. Intressant nog så har varje knävling en unik form för att underlätta identifiering över vilken knävling som tillhörde vem. På knävlingen ristades in året för inträdet tillsammans med bomärke (och/eller initialer). Dessa knävlingar användes som böteskavlar. Om inte en fiskare ställde upp på de gemensamma arbetena i hamnen ristade de ett streck på sin knävling. Knävlingarna, som var försedda med ett hål träddes upp på ett snöre och förvarades av åldermannen. Åldermannaämbetet gick runt bland hamnlagets medlemmar. Vid fastlagsmåndag blåste åldermannen i ett horn. Under denna sammankomst räknades de totala böterna samman och betaldes. De ristade strecken på knävlingen skars bort när böterna betalts. (Vad som framgår från vad Eskeröd skrivit så fanns inga möjligheter att göra extra dagsverken och därigenom hamn på plus). Bydagsverkskavlar Principen för bydagskavlar var att alla gårdar skulle, baserat på deras mantal, utföra ett visst antal dagsverken. Streck gjordes löpande för antal dagsverken. Dagsverken noterades med kryss eller streck och betyder antingen häst-, man- eller kvinnodagsverken. (kan ha varit kryss för hästar, streck för män och punkter för kvinnor på en finsk kavle (Grandell, 1982:73). Enligt Grandell ska det endast finnas 15 stycken bydagsverkskavlar bevarade och de är antingen från Dalarna eller från Vörå socken i Finland (Grandell 1982). Men det finns som nämnts ovan fler från andra ställen i Europa. När Lithberg (1921) går igenom vilka karvstockar som används för att hålla ordning på rättigheter och skyldigheter i en by nämner han typerna skultstören, rotekavlen och skuldstickan. På denna kavle användes enheterna tal och milar. Ett tal, ett helt streck, avsåg ett mansdagsverke, ett dagsverke utfört av en kvinna ett halvt streck och en mil ett dagsverke med häst och man. Detta är ett exempel på hur dagsverken fungerar som en abstrakt värdemätare som blir till räknepengar när de ristas in i karvstockarna och de olika gårdarnas totala bidrag jämförs. Karvstockar som användes av såg- och kvarnlag. Vid sidan av byalag och fäbolag organiserade sig gårdarna i olika lag för att kunna uträtta flera olika sysselsättningar. Lagens organisation byggde på gemensamhetsprincipen. Nedan presenteras några av de kavlar som användes inom såg- och kvarnlagen. Enligt Grandell (1982) ska skyldighet att underhålla kvarnen och rätten att använda den baserats på gårdens storlek. Men det finns även exempel på att gårdarna förvärvar andelar i kvarnrotar och att flera gårdar från olika byar delade en kvarn. Såg- och kvarnlag är särskilt intressanta när det gäller konstruerandet av lokala pengar. I dessa lag var det nämligen inte bara dagsverken som lagmedlemmarna bidrog med. Det var även material i form av timmer, brädor och arbetsdagsverken med häst och vagn. Därtill var medlemmarna tvungna att skjuta till/lägga ut mynt för delar i sågen som de inte kunde skaffa själva. Därför krävdes en redovisning som höll ordning på vad de olika medlemmarna bidrog 14

15 med och sen kunna göra en avstämning och se till så att alla bidragit med lika mycket. För detta krävs en värdeenhet som gjorde det möjligt att jämföra de olika arbets- och materialinsatserna. Dessutom skulle rätten att använda kvarnar och sågar baseras på hur stor andel varje medlem hade och såväl insatser i form av arbete och material skulle ställas i relation till detta. När det gäller att förstå vilken funktion de olika såg- och kvarnstockarna hade finns några ledtrådar från finska Svensk- österbotten 20. Enligt Nikander baserades rättigheten att använda bygemensamma tillgångar på hemmans skattetal eller andel i byn. Men själva utnyttjandet var kollektivt. Utnyttjandet av gemensamt ägda sågar och kvarnar reglerades i Finland genom Kristoffers landslag 1442 och 1734 års lag. Principen var att de som byggt en kvarn fick använda den tills kostnaderna täckts. Därefter kunde även andra få använda den. Desto fler som använde kvarnen desto mer komplicerat blev det att fördela malningstiderna rättvist. Därtill gjorde variationer i forsens styrka det ytterligare svårare att fördela malningsdagar på ett rättvist sätt, eftersom sågen fungerade bäst endast några veckor på våren och några på hösten. I svensk- österbotten användes följande lösning. När forsen var som starkast så fick varje intressent mala ett helt dygn. Men när den inte var så stark bara ett halvt dygn. Den som fick mala sist under hösten fick börja på våren för att det skulle bli rättvist. Ibland användes även hemmansnummer som turordning. Då fick de med lägst nummer börja på våren och de med högst fick börja på hösten 21. De som varit med och byggt på kvarnen, antingen vid start eller vid underhåll fick använda kvarnen mer än andra. Men det finns även exempel på när nyttjanderätten av kvarnen bestämdes av storleken på varje gårds mantal. Det finns även domar som säger att skyldigheten att underhålla kvarnen ska bygga på nyttjanderätten av kvarnen 22. I Gruddbo i Dalarna 23, var malningen organiserad så att varje kvarlag hade 144 andelar. Varje andel kallades timmar. Det antogs nämligen att under en vecka kunde man använda kvarnen i 144 timmar (sex dagar multiplicerat med 24 timmar). Det vill säga en andel gav rätt att mala i en timme (sex andelar var det normala). Andelarna kunde säljas och köpas eller gå i arv. Turordningen byggde på att hela dygn lottades ut för hela året. Om kvarnen var ledig kunde den som inte hade någon del i den mala för en avgift på en krona per dygn. Varje kvarn hade en kvarnfogde som höll ordning på turordningen, förvarade nyckeln och såg till att medlemmarna i laget på ett rättvist sätt bidrog med underhåll. Vid en årlig avstämning, där de kavlar som använts under året ställdes samman, värderades alla insatserna i pengar och den som hade bidragit mindre kom i skuld till laget. Men faktiska pengar inkrävdes inte utan i stället såg kvarnfogden till att den som stod i skuld fick arbeta igen sin skuld. Även vid byggandet av kvarnar användes beräkningar baserat på pengar där material och dagsverken värderades. Men även då användes pengar endast som värdemätare 24. Sågar var organiserade på samma sätt som kvarnar. Men med skillnaden att kvarnar användes mer för husbehov medan det förekom att sågar användes för 20 Nikander (1932) Kvarnrotar och såglag i svensk- österbotten. 21 Nikander (1932) Kvarnrotar och såglag i svensk- österbotten. 22 Nikander (1932) Kvarnrotar och såglag i svensk- österbotten. 23 Granlund, Familj och gård, Gruddbo på Sollerön: om kvarnar se sid Granlund, Familj och gård, Gruddbo på Sollerön: om kvarnar se sid

16 att tjäna pengar genom att såga mer än för husbehov (I varje fall i Finland osäkert hur det var i Sverige). Nyttjanderätten bestämdes utifrån hemmans storlek. Därtill kom problemet att timret som användes både till sågen och till plankor vara tagen från skogen som ansågs vara byns gemensamma. Därför finns det domar som säger att även om någon byggt mer på kvarnen så är det mantalet som bestämmer vilken del man har i kvarnen. (Arbetet med underhållet bestämdes utifrån hur stor del intressenterna hade i kvarnen (Nikander, 1932). I Dalarna benämndes andelarna i sågen stockar. Det totala antalet andelar varierande från såg till såg och var inte fixerat som för kvarnar 25. Både när det gäller sågning och malning kunde extra dagar köpas utav laget. Priset sattes i pengar men utgjordes i praktiken av extra dagsarbeten eller material till sågen. Det finns ganska många olika sågkavlar bevarade och hur de är utformade varierar mycket. Det finns allt från enkla stickor med ett bomärke följt av streck till kavlar med flera sidor som fungerade som kolumner där det går att utläsa hur mycket timmer som de olika gårdarna bidragit till bygget och underhållet av sågen. Men även hur många dagsverken gårdarna bidragit med i både bygge och underhåll. Därtill går det på en del kavlar utläsa turordningen som man sågade efter. Kavlarna var ett sätt att hålla reda på att inte någon gård sågade fler dagar än vad som motsvarade gårdens insatser i form av timmer och dagsverken. Gästabudskavlen/Bröllopskavlen När det gäller pengars betydelse vid bytesprincipen är bröllopskavlarna särskilt belysande. I samband med bröllop gjordes en karvstock för att hålla ordning på hur mycket som gästerna gav brudparet. Bakgrunden var att i stället för omgångsprincipen som användes på Gotland var det bytesprincipen som gällde i Dalarna. Detta betydde att beroende på hur mycket malt man som gäst hade med sig till brudparet så fick olika mycket att dricka. Med andra ord bytte gästerna i princip till sig dricka. Hur mycket varje sällskap gav brudparet påverkade även var sällskapet fick sitta på långbordet under festen. På bröllopskavlen finns gästernas bomärken inristade. Kavlen har dessutom formen som ett långbord och bomärkena markerar bordsplaceringen. Vanligtvis fick varje sällskap en halvmeter vid bordet. Men på kavlen ser det ut som olika sällskap har olika stort utrymme. Som nämnts ovan skulle varje sällskap ha med sig malt som användes till bröllopsbrygden. Vid varje bomärke gjordes nuggor för hur mycket som givets. Det var baserat på dessa antal nuggor som gårdarnas sällskap placerades på olika platser. Allteftersom gästerna serverades gjordes även nuggor för att hålla ordning på hur mycket bröllopsbrygd som serverats till respektive sällskap. Mat var man däremot oftast tvungen att ta med sig själv. 26 Nuggorna blir här ett slags värdemätare som möjliggör utbyte av en sak mot en annan. Utbytena sker inte direkt utan under kvällen. Nuggorna har förmågan att bevara värde. Men de här pengarna är begränsade i ett visst rum och endast under den tid som karvstockarna existerat. 25 Gruddbo på Sollerön: om sågar se sid Bröllopskavlen finns beskriven av Grandell (1982) och Erixon i Bröllopsstugor i Svenska kulturbilder, Första utgåvan, första bandet (del I&II). 16

17 När det gäller bröllop finns även en kavle som användes vid byggandet av bröllopsstugan. Alla gårdar i byn skulle bidra med plank, timmer, bräder och dagsverken. För detta användes en kavle där det noterats hur mycket respektive gård bidragit med till stugan 27. Båtsticka Vid sidan av byalaget fanns även båtlag. Det var genom sådana båtlag som skötseln och färden med kyrkbåtar organiserades. 28. Ofta, särskilt om byarna var stora, fanns det flera båtlag i samma by. Ett båtlag kunde bestå av upp till 29 medlemmar. Det var båtlagen som ägde kyrkbåten men varje gård ägde sin egen åra och årtull som båda var markerade med gårdens bomärke. Även gårdarnas bestämda sittplatser i båten var markerade med bomärken. Ibland förekom att gårdarna hade olika många andelar i båtlaget. För varje andel en gård hade i kyrkbåten kunde de ta med sig en person. Varje gård var tvungen att betala en lott för varje medlem. På båtstickan finns kyrkolagets medlemmar markerade med bomärken. Vid varje bomärke finns inristat streck som visar hur många andelar som hörde till varje gård. Figur X. På båtstickan finns bomärken och nuggor som visar hur stora andelar varje gård har i båten. (Från: Erixon, 1929, sid xx) Båtlaget stod för kostnader för både bygget och underhållet av båten. Gårdarna som var delägare var skyldiga att bidra till båtlaget med arbete, bland annat tjära båten men även bistå med material såsom tjära, virke, järn och kontanter. Gårdarnas insatser varierade beroende på hur många lotter varje gård hade. Det finns protokoll bevarade från ett bygge av båthus i Nusnäs som visar en sammanställning över olika delägarers bidrag i form av dagsverken, smidning och spik som översatts till räknepengar för att kunna bli jämförbara. När insatserna översatts till räknepengar kan de lättare stämmas av mot bakgrund av hur många lotter, d.v.s. andelar i båten som varje gård var ansvarig för. Båtlagen ägde och underhöll även båthus. Även här var principen att varje gård skulle bidra med arbete och material (och ibland även pengar) som motsvarade respektive gårds antal lotter. Varje gård hade även ansvar för den del av taket som fanns ovanför respektive säte i båten. På så sätt fungerade hela båten som en stor karvstock som markerade rättigheterna (sitsar) och skyldigheterna (vilken del av taket som skulle underhållas). Båtstickorna skiljer sig från flera andra typer av kavlar. På båtstickorna gjordes nämligen nuggorna i form av romerska siffror. Om ett snett streck var streckat betydde det fyra. Ett heldraget streck fem. Två heldragna streck i kors 27 Erixon i Bröllopsstugor i Svenska kulturbilder, Första utgåvan, första bandet (del I&II) 28 Avsnittet om båtlagen bygger på Sigurd Erixons Kyrkbåtslag och Nordiska Museets frågelista om kyrkobåtar (E.U. 6716, 6922). 17

18 betydde tio. Erixon hävdar att den organiseringsprincip som ligger bakom kyrkbåtarnas båtlagsorganisation är tillräckligt gammal för att ha legat till grund för vikingabåtslag. Figur X. Gårdarna hade sina bestämda platser som var markerade med bomärken. (Från: Erixon, 1929, sid. Xx) Kavlar kopplade till roten och skatt Utöver ovan nämnda kavlar som rör organisering av själva byn fanns även kavlar som användes för att kontrollera att skatt, tionde och att soldaten i byn fick olika former av understöd. Prästen hade en kavle som liknade skatteuppbördskavlen för att hålla ordning och kontrollera så att de som skulle betala tionden gjorde det (Hellspong & Löfgren, 1994). Men de med störst betydelse för lagbildningar som rörde gemensamma uppgifter verkar ha varit rotekavlen. Rotekavlen, eller rotsedeln som den även kallas, visade rotens totala skatt och rotbondens del baserat på jordinnehav. Måttet är pengar men det är rotbondens del i roten som gör rotsedeln viktig. Rotekavlar har använts för att se till att gårdarna/rotbonden bidrog till den soldat som de var ansvariga för. På denna bestämdes varje rotbondes del i den totala roten. De romerska siffror som skars in i karvstocken visade hur många skillingar rotbonden var skyldig och de mindre siffrorna hur många runstycken. Bland annat i Leksand fick roten en mer utvidgad betydelse än på många andra ställen29. Här användes rotedelen/kvoten för att fördela olika typer av gemensamma angelägenheter på samma sätt som rotens skyldighet mot soldaten. I Leksand var det nämligen roten som utförde kommunalt och offentligt arbete. (Granlund, 1971:21) Utgifterna till sådana gemensamma angelägenheter gjordes framförallt i natura fram till början av talet men i mitten av talet i pengar. I Leksand fanns vid sidan av roten socknen som ansvarade för utgifter till präst, kyrka och kommun. Att skatten betalades kollektivt är något som sägs ligga till grund för byns sammanhållning. Tidigare fanns bondelag (fram till ungefär talet) som 29 Granlund, John (1971) Rote- och tunnlag som folkliga lagbildningar. 18

19 betalade markgäld och skogsskatt kollektivt. Om gårdarnas antal ökade avlastades de övriga medlemmarna (jmf ättegälden). Även när det gällde skatt i kol och ved fanns samarbete mellan de som skulle betala. När det gällde att ta fram kol och ved som skulle betalas i skatt och frakta detta fanns lagbildningar. Denna organisering sägs ha följt medeltida principer. Det fanns en förmåga/vana att samarbete. Rotarna (i Leksand) kan ses som en del/exempel på folkliga lagbindningar med rötter i de urgamla sederna att arbeta kooperativt i lag under jakt och i viss mån även inom boskapsskötsel och järnhantering vilka näringar ofta äro byggda på gemenskapssysslor såsom ängalag, fäbolag och hyttlag och kollektivt dela byte och avkastning. (Granlund, 1971: 42) I Älvdalen var det på fjärdingstämman som skatten stämdes av. I det här fallet är det intressant att se hur olika karvstockar fungerar som kvitto på olika slags utfört arbete som olika gårdar gjort och att ristningarna flyttas över till andra kavlar där de sammanställs och slutligen skrivs det upp i bokföringsböcker hur mycket var och en är skyldig. Denna process gick till enligt följande: Fjärdingsmannen hade skatten uppskriven för varje gård, och dessutom hade han en fjordungsklubba med fyra sidor. Varje karl i gården skulle i tur och ordning tala om, vilka dagsverken han gjort. Den rotmästare, som nämnt ut honom, kontrollerade, om han sade sant, och gjorde samtidigt på bordsskivan ett streck med krita inom sin ruta; rotmästarna hade nämligen med kritstreck delat bordsskivan sig emellan. Samtidigt gjorde fjärdingsman ett streck på den sida av klubban, som hörde roten till. Rotmästarna skrevo upp i böcker, vem av bönderna som var attsatdug, d.v.s. på rest med sina prestationer. (E.U ) På Sollerön användes ett förhållande tal uttryckt i skillingar och runstycken som visade varje rotbondes skyldigheter. Varje rote skulle ansvara för en soldat och rotens totala skyldighet var specificerat i riksdaler, skillingar och runstycken. För att räkna ut varje jordägares del i roten utgick man från den ägda jord som hela roten ägde och räknade sedan fram varje jordägares del baserat på hur mycket jord de ägde. Då rotens totala skyldighet uttrycktes i monetära enheter kunde man då räkna fram den skyldighet som varje jordägare som ingick i roten hade i skillingar och runstycken. För att hålla ordning på dessa skyldigheter i skilling och runstycken gjordes ristningar i trästickor eller trätavlor. Detta förhållandetal användes inte bara för skyldighet mot soldat utan även för andra gemensamma skyldigheter. Granlund ger följande redogörelse av hur det gick till när skulderna stämdes av och förklarar betydelsen av att varje jordägares del i roten uttrycktes som ett förhållandetal. Häri ligger orsaken till att vars och ens skillingar och runstycken blivit förhållandetalet, efter vilket offentliga prestanda och offentlig delaktighet kom att beräknas. Det vedlass av rotkavlar, som huvudbönderna hopade i räknestugan utgjorde hela socknens åker och slog, omräknad till skillingar och runstycken, inristade i tre kolumner efter varje och efter varje ägares bomärke med hemmagjorda romerska siffror. Och sedan kunde räkningen börja. Huvudbonden, som haft en stilla uppgörelse med sina rotebönder om vilka sockenarbeten de utfört under året och därvid nästan regelbundet fått lägga till ett postscriptum För förglömt arbete har sina konton i ordning. För varje arbete finns en fast värdering, som växlat under tidernas lopp. Var bys rotar 19

20 redovisa för sig och slutsumman räknas så småningom ut. Då skultas årsgången d.v.s. då bestämmes utdebiteringen per skatteskilling och då blev rest och behållning fördelad rotarna emellan och inom roten bönderna emellan. Men de tal, som utsattes, vore endast jämförelse tal. Det betydde ej kontanter, utan den som hade största resten var i första hand skyldig att göra talsarbete. De som hade stor behållning fingo nöja sig med hedern därav, uträknad i allmänna bråk intill ¼ runstycken. År 1862 beslöts på sockenstämman en allmän vidräkning med de restskyldiga. Härvid bestämdes, att 40 skilling skulle anses för en riksdaler, om de betalades kontant, och vid ett återarbete, som utgjordes in natura, skulle varje dagsverke beräknas till en riksdaler Rgs. (Granlund, Bygdelag och Byalag, s. 145 ff.) Detta förhållande tal är inget annat än just money of accounts, det vill säga räknepengar som finns i redovisningen, i detta fall ristningar på pinnar. Karvstockar som teknologi möjliggör sådana räknepengar som i det här fallet gör det möjligt att upprätta listor, göra jämförelser och fördela skyldigheter på ett rättvist sätt. Sådana räknepengar kan resa mellan olika pinnar. Det gör att ett missat dagsverke för vägarbete kan översättas och jämföras med andra medlemmars insatser och summeras på en annan pinne som uttrycker totala skulder. Det gör att skuld i form av ett värde kan kvantifieras och förhoppningsvis betalas igen. Granlundsbeskrivning av avstämningsmötet är en skildring som inte har så mycket att göra med kontroll och styrning från distans utan mer ett möte där deltagarna är närvarande och kan kontrollera varandra direkt. Räknepengar gör det möjligt att fördela skyldigheter rättvist men även kontrollera och utkräva ansvar under sådana lokala möten. Något som är ytterligare intressant när det kommer till pengar är att det enligt Granlunds redogörelse verkar vara på stämman som värderingen av olika typer av arbeten bestämdes. Därtill var det på stämman som värdet på pengar och dagsverken justerades för att få/ge möjlighet för rotens medlemmar att betala sina skulder. Förutsättningarna för samarbete uppkommer genom karvstockarna Projektet om karvstockarnas roll för fungerande byorganisering och andra lagbildningar bidrar med kunskap om förutsättningarna för fungerande självorganiserande samarbeten, kunskap om möjligheter till demokratiska lösningar och samspel mellan extern styrning och självreglerad organisering (Ostrom, 1990). Denna diskussion länkar i redovisningsforskning när det gäller redovisningens betydelse för samarbete tillsammans med redovisningens effekter på tillit och socialt kapital. Självorganiserat samarbete möjliggörs genom ett nätverk av inskriptioner och objekt. Detta innebär att aktörsnätverksperspektivet inte endast är användbart för att beskriva hur styrning och kontroll från distans är möjligt, eller hur marknader konstrueras. Att lyckade självreglerande samarbeten kan förklaras som en effekt av redovisning är ett kunskapsbidrag som breddar synen på redovisningens performativitet, vilket efterfrågas i bl.a. Ezzamel,

Pengar som ristningar på träpinnar

Pengar som ristningar på träpinnar Pengar som ristningar på träpinnar Icke-monetära pengars funktion för fungerande lagbildningar Örebro universitet Lokala pengar spelade en central roll i byorganiseringen på 1700- och 1800-talen. Sådana

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Viktor Klingbergs skulder

Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingberg var född 1856. Han studerade i Uppsala från 1877 och avlade medicine kandidatexamen 1885, och hade sedan flera korta förordnanden som läkare på olika platser;

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Dagens rubriker: Hur uppkommer en stil? Utveckling är stilens melodi Återskapa en stil? Historiska lager och bevarandefrågor i gamla hus

Dagens rubriker: Hur uppkommer en stil? Utveckling är stilens melodi Återskapa en stil? Historiska lager och bevarandefrågor i gamla hus Dagens rubriker: Hur uppkommer en stil? Utveckling är stilens melodi Återskapa en stil? Historiska lager och bevarandefrågor i gamla hus Hur uppkommer en stil? Att bo är en nödvändighet Arkitektur, en

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma Om läsning Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma I bokstävernas krumelurer, i deras hopflätning till ord och meningar finns många hemliga rum När man fått tag i läsandet har

Läs mer

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp Sid1/6 Slutrapport för öppet hus i Ljustorp 1. Vilket projekt? Utökning av öppet hus i Ljustorp Paraplyprojekt under byutveckling Projektägare: Ljustorp socken ek förening 2. Vilka personer kan svara på

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Slutliga Villkor för Lån 3114 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program

Slutliga Villkor för Lån 3114 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program Slutliga Villkor för Lån 3114 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program För Lånet skall gälla allmänna villkor för rubricerat MTN-program av den 27 juni 2012

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

getsmart Grå Regler för:

getsmart Grå Regler för: (x²) 1 2 Regler för: getsmart Grå Algebra 8 _ (x²) 1 2 Algebra 4 (2 2³) 1 4 _ xy (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy 4 Algebra Algebra _ 8 Det rekommenderas att man börjar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

Kila Fibernät Ekonomisk förening, 769617-5970, SÄFFLE Svanskog Fibernät Ekonomisk förening, 769618-4451, SÄFFLE

Kila Fibernät Ekonomisk förening, 769617-5970, SÄFFLE Svanskog Fibernät Ekonomisk förening, 769618-4451, SÄFFLE Ä G A R A V T A L INFRASTRUKTUR MOTSVARANDE PROJEKTET FIBERNÄT I SÄFFLE ETT FRAMTIDSSÄKERT BREDBAND Mellan parterna (1) I avtalet kallat Föreningen: en av föreningarna och Kila Fibernät Ekonomisk förening,

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

PRESSMEDDELANDE EJ FÖR DISTRIBUTION I ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN

PRESSMEDDELANDE EJ FÖR DISTRIBUTION I ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN Informationen är sådan som skall offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden (SFS2007:528). Informationen lämnades för offentliggörande den 8 maj 2014 klockan 15:15. EJ FÖR DISTRIBUTION I ELLER

Läs mer

Stadgar för värdepappersfonden. ODIN Norden

Stadgar för värdepappersfonden. ODIN Norden Stadgar för värdepappersfonden ODIN Norden 1 Värdepappersfondens namn m.m. Värdepappersfonden ODIN Norden är en självständig förmögenhetsmassa som uppstått genom kapitalinsatser från en obestämd krets

Läs mer

www.hasbro.se www.monopoly.co.uk

www.hasbro.se www.monopoly.co.uk THE SIMPSONS & 2007 Twentieth Century Fox Film Corporation. All rights reserved. Distribueras i Norden av Hasbro Nordic, Ejby Industrivej 40, DK-2600 Glostrup, Danmark. Tillverkat i Irland www.hasbro.se

Läs mer

En sann Taekwon-Do mästare

En sann Taekwon-Do mästare En sann Taekwon-Do mästare Master Per Andresen, 7 Dan Pionjär av TKD ITF i Europa. Ledare för en av världens största ITF organisationer, National Taekwon-Do Norway med drygt 6000 medlemmar. Huvudinstruktör

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

1. Syfte och avslut av städavtalet

1. Syfte och avslut av städavtalet Allmänna Villkor för städtjänster av tjänsteutövare bokade genom www.helpling.se Helpling Sverige AB, org.nr: 556971-7225, Klarabergsgatan 29, 111 21 Stockholm ( Helpling ) driver förmedlingsplattformen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Vad säger lagen Vad säger stadgarna Vem äger kräftorna Vem får fiska Vilka beslut kan man ta Björn Tengelin Version maj 2002 Projekt Astacus 1 Innehåll

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006 Styrelsens ordförande Jacob Wallenbergs och Anders Rydins redogörelse för principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt om långsiktigt incitamentsprogram för bolagsledningen

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011. I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till.

Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011. I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till. 1 Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad 15.4.2011 I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till. Delägarlaget definieras i lagen om samfälligheter och i skattelagen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Tovrida By byalag verksamhetsåret 2013.

Verksamhetsberättelse för Tovrida By byalag verksamhetsåret 2013. Verksamhetsberättelse för Tovrida By byalag verksamhetsåret 2013. Styrelsen för Tovrida By byalag får härmed lämna följande redogörelse för verksamhetsåret 2013. Det sjätte verksamhetsåret för byalaget

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Fö reningen Sivans Stadgar

Fö reningen Sivans Stadgar Fö reningen Sivans Stadgar Fastställda av årsmötet 2003-05-14 Reviderade 2012-09-18 1 Innehållsförteckning Kapitel I Föreningens namn, ändamål och syfte 3 Kapitel II Medlemskap 3 Kapitel III Styrelse 3

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; utfärdad den 14 mars 2013. SFS 2013:134 Utkom från trycket den 26 mars 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Konventionen

Läs mer