AIS Arkitekter i Sverige: Ideell och Fackligt Obunden Yrkesförening för Arkitekter

Transkript

1 AIS Nättidning 2015:01 Februari 2015 AIS Arkitekter i Sverige: Ideell och Fackligt Obunden Yrkesförening för Arkitekter Varmt välkommen till AIS Arkitekter i Sveriges nättidning AvISen 2015:02 där vi som alltid publicerar texter om ämnen som vi anser berör oss och vår profession. Vi hoppas att du finner tidningen intressant och underhållande. I detta nummer publiceras styrelsens inlämnade synpunkter beträffande kommande organisatoriska förändring av Arkitekturmuseum mot Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet. Dessutom redovisar vi en inlaga om Arkdes och dess verksamhet av vår nestor Sven Danielsson, en personlig kommentar om Arkitektuppdraget av Hans G. i samma ämne, samt en notis om hanteringen av Gasklocka 3 och 4 i Norra Djurgårdsstaden av Ann Lindegren Westerman. Ett nummer med bara text, men läs det i all fall. Nu vill red. gärna se några insända reflektioner att publicera i kommande nummer. Om du har ett inlägg vill redaktionen gärna ha texten i ett World-dokument och eventuella bilder i en separat pdf- eller jpg-fil. Välkomna med era inlägg, medlemmar! Red. AIS Arkitekter i Sverige är en ideell och fackligt obunden yrkesförening för Arkitekter. Föreningens fokus är att verka som en informerande och nätverkande kunskapsorganisation. AIS arbetar för att samla landets kvalificerade arkitektkår, attrahera de mest engagerande debattörerna och erbjuda en kompetens- och kunskapsorienterad plattform centrerad kring den yrkestitel, Arkitekt AIS, som är ett bevis på dess medlemmars kvalifikationer. För ansökan om medlemskap, se Sid 1:55

2 Stockholm den 11 maj 2015 Till Regeringskansliet Kulturdepartementet Avser synpunkter på Promemoria Ku2015/01253/KY Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling för konsten, arkitekturen och formen. Synpunkter lämnade av den ideella arkitektföreningen AIS, Arkitekter i Sverige. Box 838, Stockholm, Tel: Vi vill i detta sammanhang påpeka att Sveriges Arkitekter, som på sidan 10 i promemorian beskrivs som en ideell förening, är en facklig förening tillhörig SACO. AIS är en ideell förening för yrkesutbildade arkitekter. 1. Bakgrund (enligt punkterna i promemorian) I promemorian föreslås samla uppgifterna för Moderna museet och Statens centrum för arkitektur och design i en myndighet med namnet Moderna museet. AIS anser att om så sker, det borde stärka Arkitekturens ställning inom museet genom att Arkitektur och stadsplanering i ett gestaltningsperspektiv kan få en större plats och ökat inflytande i museets kommande utställningar och aktiviteter inte minst med tanke på hur viktiga dessa frågor är i dagens samhälle. Arkitektur är den enda konstart som är funktionell och som berör alla i samhället. Arkitektur med stadsbyggnad berör oss alla 2. Myndigheter som berörs av organisationsförändringen. Statens centrum för arkitektur och design, Arkdes, har sin grund i kärnverksamheterna att bevara och förvalta det arkiv av ritningar, modeller mm som donerats till Museet sedan Arkitekturmuseet bildades som stiftelse 1962 av dåvarande Svenska Arkitekters Riksförbund, SAR. För detta ändamål ritades och byggdes de nuvarande lokalerna med arkiv, forskningssal, bibliotek och läsesal i en välfungerande helhet inom Moderna museets olika delar. AIS understryker vikten av att dessa lokaler och aktiviteter bevaras som en del av museets kärnverksamhet, som det uttrycks i 3 Myndigheten ska vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten och hålla samlingarna tillgängliga för allmänheten. Samlingsområdet omfattar de föremål som har samband med myndighetens uppgifter inom arkitekturområdet. Verksamheten sköts idag på ett utmärkt sätt. Arkiv- och biblioteksuppgiften är en förutsättning för den tänkta utvidgade verksamheten som föreslås under rubriken Mötesplatsuppgiften. 5. Överväganden och förslag. 5.2 Mötesplatsuppgiften Stor vikt i det lagda förslaget läggs på något som kallas mötesplatsuppgiften. Den finns redan för Arkdes, men har hitintills inte givit det resultat som förväntats. Kan sammanslagningen med Moderna museet ge bättre förutsättningar? Detta är en viktig fråga! Arkdes inriktning förutom att förvalta och hålla samlingarna öppna för allmänheten är ju relaterat till en konkret verklighet: arkitektur i sin vidaste bemärkning genom byggande, stadsplanering och utformning av föremål som bruksvara. Ämnesområdet innehåller både teoribildning och konkret verklighetsanknytning. Moderna museets samlingar är huvudsakligen inriktade på måleri och skulptur som konst. Det är viktigt att även i fortsättningen hålla isär dessa verksamheter. Sid 2:55

3 En mötesplatsuppgift bygger på att tydliggöra vad som skiljer och vad som förenar konst och arkitektur och att bredda förståelsen för dessa verksamheters förutsättningar. Vad som skiljer och vad som förenar konst, arkitektur och design ger det spänningsfält som är mötesplatsuppgiftens uppgift att hålla fram. Här kan en meningsfull dialog med allmänheten ske! Det skulle i bästa fall leda till nytänkande som skulle ge internationellt eko. Styrelsen för AIS genom Ann Lindegren Westerman, Arkitekt AIS, TeknDr Mobil: KULTURDEPARTEMENTETS INORDNANDE AV STATENS CENTRUM FÖR ARKITEKTUR OCH DESIGN I MODERNA MUSEET Av Sven Danielsson Sammanfattning av skrivelse Arkitektur erkänns som konstart tillsammans med måleri och skulptur Kulturdepartementets argument för samordning av Arkitektur- och Moderna Museet är. Ekonomi, flexibilitet och rumssaverkan. Kommentar avvägning mellan arkitektur och övrig verksamhet är viktigast. Arkitekturen måste vara självständig och uppgiften målsättningen vara klart definierad. Här är ett utkast till Arkitekturens verksamhet Arkitekturmuseet har idag speciallokaler för sin verksamhet. Arkitekturmuseets samlingar har ca 3.5 miljoner ritningar som måste vårdas och samlingen hållas aktuell. De ska också vara tillgängliga för forskare och andra på pedagogiskt sätt. Guidade visningar kan bidra till information om samlingarna. Kopplingen till Sveriges arkitekturhistoria och dagens miljö skall framgå. Arkitekturmuseet skall ha tema var femte månad riktade till allmänheten. Moderna medel, som film, video, affischer, ritningar, modeller och föredrag är nödvändiga för att få ett tydligt ansikte utåt. Ett samarbete med dagens arkitekter är viktigt. Till varje tema upprättas specialbroschyrer. Exempel kan vara byggnader och miljöer från olika delar av landet, som är intressanta. Även en aktuell arkitekttävling kan ingå liksom aktuella arkitekturfrågor. Lokaler måste finnas för tillfälliga utställningar. Skisserade programpunkter och arbetssätt kommer att göra arkitekturmuseet levande och intressant för allmänheten samt ge arkitekter möjlighet att medverka i och påverka arkitekturmuseet. Arkitekturmuseets omväxlande och utåtriktade verksamhet görs till en naturlig mötesplats för arkitekter samt med nära anknytning till form och gestaltning. Arkitektur är den konstart som är den mest betydelsefulla för människor och miljö och måste därför ha en funktionell plats i Moderna Museets arkitektur. För genomförandet av detta, måste en utredning tillsättas, som ger ett praktiskt och ekonomiskt underlag. Det är nödvändigt för att få tillräcklig del av den gemensamma budgeten för arkitektur, måleri och skulptur. Arkitektur är den enda konstart som är funktionell och som berör alla i samhället. Den har storskalig funktion som påverkar människor, miljö och samhälle. Därför måste arkitektur, oavsett administrativ och politiskt ledning, kunna arbeta med sina uppgifter på ett fackmässigt sätt. Sid 3:55

4 PERSONLIG KOMMENTAR: Vad Arkitektuppdraget bl a skulle kunna innehålla av Hans Göransson Vi erfar just nu en process, inte bara i Sverige utan i hela världen, en snabb och påtaglig förändring av civilisationens villkor drastiskt många fler människor än någonsin flyttar till, bor och livnär sig i städer, och lämnar landsbygden för gott. Historiskt sett har stad och land normalt haft ett ömsesidigt lokalt framväxt förhållande. Så är det i allt mindre grad, se er omkring. Vad betyder detta för framtiden? Vissa städer expanderar starkt med växtvärk, andra krymper med sviktande samhällsservice och kulturellt utbud, för att inte tala om landsbygdens villkor. Jag tror att detta hör till det viktigaste vi måste diskutera, hållbar utveckling av staden och hällbar utveckling av landsbygden - samtidigt. Utvecklingens drivkrafter är naturligtvis komplexa och mångfacetterade, olika i skilda delar av världen. Men det finns kraft som tycks vara universellt utspridd, hur destruktiv den än är och trots att vi borde veta bättre vid det här laget: Kortsiktigt ekonomiskt tänkande - kardinalsynd och hållbarhetens motsats. Låt mig bara just nu ta något enkelt exempel på hur det präglar vår vardagliga verksamhet och byggandet i allmänhet.. Med arkitektur menar vi huvuddelen av den byggda miljön, alltså det fysiska, människotillverkade ramverket för våra individuella och gemensamma liv. Ska vi föra en meningsfull diskussion om arkitekturens ställning och möjliga utveckling måste vi se det så, som ett samlingsnamn för byggandets resultat och dess inverkan på våra liv. Arkitektur har starka samhällsbärande karaktärer. Vi har också inrättat oss för det, med samhällsinstitutioner som är tänkta att ingjuta och kontrollera demokratiska, juridiska och just samhällsbärande och hållbara aspekter i både byggproduktion och byggenskapens resultat. Men det är naturligtvis inte hela bilden av vad som styr byggandet: Låt oss så att säga follow the money för en stund. Byggandet har i huvudsaker två aspekter och apparater för det: - att få byggnader till stånd och att tjäna pengar på det (entreprenörerna) med i huvudsak kortsiktigt ekonomiskt perspektiv, i börsnoterade fall kvartalsekonomiskt, inget hemligt med det. - att upprätthålla byggnaders tillstånd, äga och hyra ut lokaler/bostäder och att tjäna pengar på det (förvaltarna). Förvaltning/drift är långsiktiga aspekter i sig och huvuddelen av förvaltarledet försöker ha ett motsvarande perspektiv, men naturligtvis finns aktörer som i första hand spekulerar i och drar nytta av kortsiktiga värdeförändringar utan att delta i det uppehållande förvaltnings- och förädlingsarbetet, vilket gör deras perspektiv kortsiktigt och samhälleligt destruktivt. Det finns naturligtvis en andra förvaltarkategori, dvs de som äger och förvaltar fastigheter för att själva vara brukare där, men de påverkar inte vårt resonemang nämnvärt och lämnas i just detta sammanhang åt sidan. Låt oss då betrakta kortsiktighetens karaktär och betydelse i ett ständigt aktuellt sammanhang som exempel: bostadsbyggande och hållbar stadsutveckling: - Vi känner väl behovet av förnyade och förbättrade planeringsmodeller för att göra våra bostadsområden till just ett bättre ramverk för våra individuella och gemensamma liv, rikare och mer sammansatt och närmande sig det vi menar när vi talar om stadsliv. Vi behöver inte gå in mer på denna bakgrund just i detta sammanhang. Sid 4:55

5 - Kommunernas planeringsverktyg för bygg och miljö, som stadsbyggnadskontor, exploateringskontor, gatukontor, kan i bästa fall ena sig om ambitioner för att driva denna utveckling, men gör det inte alltid stuprörstänkande är en alltför vanlig åkomma i sammanhanget. Sedan sviktar ofta resurserna för att utföra de planeringsmoment som ska utgöra anvisningen för byggandet, inte minst den arkitektoniska grunden. Resultatet är att exploatören driver planeringsprocessen under visst överinseende av stadsbyggnadskontor m fl, vilka sedan slutgiltigt godkänner och stadfäster planeringsresultatet. - Det dominerande bostadsbyggandet är relaterat till bostadsrätter, den enda upplåtelseform som låter sig lånas till kvartalsekonomiskt perspektiv. Förvaltning av hyresrätter är en långsiktig affär, lönsam, men just på lång sikt det är ingen slump att aktörer som Wallenstam och Stena från rederibranschen intresserar sig för byggande och förvaltning av hyresbostäder, det är ett säkert sätt att förränta på annat håll intjänat kapital på längre sikt. Men bostadsrättsbyggandet dominerar situationen och det stort. - Det placerar det huvudsakliga utvecklingsincitamentet för bostadsbyggandet i händerna på kortsiktigt drivna aktörer. En exploatör som bygger för upplåtande för bostadsrätter och omedelbar försäljning har ett helt dominerande intresse att bygga så snabbt som möjligt och med optimal och säkerställd försäljningsprocess. Ofta får inte produktionsprocessen sättas igång förrän huvuddelen av bostäderna redan sålts och det betyder också att intresset för andra typer av lokaler är minimalt. Intäktsögonblicket måste ligga så tidigt som möjligt i förhållande till investeringstillfället, allt annat är en risk. Inget konstigt med det i deras perspektiv. - I denna process finns inte mycket utrymme för diskussion om hållbar stadsutveckling. En utveckling av bostadsbyggandet förutsätter sannolikt just ett diversifierat lokalinnehåll i bostadsområdet (och åtminstone en viss långsiktighet) och det verkar stå i direkt motsättning till ett kvartalsdrivet ekonomiskt perspektiv. Men pengarna styr byggandet, inget konstigt med det i detta begränsade perspektiv. - Men det borde vara det. Kortsiktighet och girighet hotar oss visserligen på fler och ibland mycket mer oroande nivåer, men det borde inte hindra oss arkitekter och planerare från att bedriva vår verksamhet på ett professionellt sätt i vårt arbetsfält och vår uppgift är inte i första hand att tillgodose kortsiktiga lönsamhetskrav på det viset vi ska nog rimligtvis ha mer långsiktiga mål med vår verksamhet om vi ska motivera vår existens och verksamhet över huvud taget. Även om det skulle irritera i kvartalsrapporterna. För att på meningsfullt sätt kunna diskutera vår tids och framtidens arkitektur, ramverket för våra individuella och gemensamma liv, måste vi också samtidigt diskutera byggandets huvudvillkor och ekonomiska styrmekanismer. Vi borde rimligtvis också dra in entreprenörsledet i denna diskussion om samhällsbärande aspekter och utveckling av staden.. Vad säger vi om allt detta, om växande städer, landsbygden och städerna som sviktar? Kom igen, AISmedlemmar! Hans G Sid 5:55

6 DOMSLUT från Nacka Tingsrätt Av Ann Lindegren Westerman Nacka Tingsrätt - Mark- och miljödomstolen har den 17 juni 2015 meddelat följande DOM gällande Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden Gasklocka 3 och 4. Det överklagade beslutet gäller Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut i ärende nr Mark- och miljödomstolen skriver: Med ändring av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 13 oktober 2014 upphäver mark- och miljödomstolen Kommunfullmäktige i Stockholms kommuns beslut den 7 april 2014, 23, att anta detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden Gasklocka 3 och 4 i stadsdelen Hjorthagen. För alla som överklagat och fått rätt samt för alla oss andra som engagerat oss på olika sätt i frågan är tillfredsställelsen över detta stor! Vad gäller saken? I Norra Djurgårdsstaden pågår en massiv utbyggnad av i första hand bostäder. Stadsdelen gränsar till bl. a. Nationalstadsparken och rymmer inom sig också det numera nedlagda Värtagasverket, som levererade stadsgas till gasnätet och som består av en stor mängd av industribyggnader från mitten av 1890-talet till 2011, då verket lades ner, bland dem 5 stycken Gasklockor, av vilka Ferdinand Bobergs 2 gasklockor byggda i tegel är de mest kända och redan kulturminnesmärkta. Dessutom finns det två gasklockor av stål på Hjorthagens högst belägna del. Gasklocka 4 är 95 meter hög och har en diameter på 55 meter och är synlig från de flesta håll i Stockholm. Gasklocka 4 är en känd profil för stockholmare och Lidingöbor med flera kringboende. Den är också ett synvärt tecken på en nära nog komplett industrianläggning, inklusive bostadsområdet Abessinien i Hjorthagen uppfört till arbetarbostäder för Värtagasverket. Många har hävdat att detta område bör få status som Industri byggnadsminnesmärke och ha sin plats på Unescos lista för världsarv. Stockholms stad föreslog i detaljplanen att gasklocka 4 ska rivas och på dess plats i stället låta bygga ett bostadstorn med lyxbostäder. Det föreslås bli 140 meter högt. Förslaget har ogillats av i princip två olika skäl. AB Fortum Värme samägt av Stockholmsstad har två näraliggande höga skorstenar från vilka rökplymer kommer att träffa överdelen av det föreslagna bostadstornet och rökgaser beräknas förekomma vid bostadstornet 14 procent av årets timmar och Fortum anser därför bland annat att förslaget är olämpligt med hänsyn till människors hälsa. Förbundet för Ekoparken hävdar att ett 140 meter högt bostadstorn med upplysta fönster kommer att vara synlig på långt håll i hela Stockholm och närmast i Nationalstadsparken och innebär en påtaglig skada på riksintresset. Det påpekas också brister i utredningen avseende att endast föreslå bostäder i Gasklocka 4, utan att redogöra för alternativa utformningar/användningsmöjligheter. Långsiktigt hållbart byggande måste också förhålla sig till befintliga kulturvärden. Människor lever med referenspunkter av olika slag som berättar om tidens gång. Här ska vi vara medvetna om att platser och miljöer har betydelse för människor. Anmärkning: Stockholms stad kommer att gå vidare med ärendet till Mark- och miljööverdomstolen, så saken är ännu inte avgjord i alla instanser. Sid 6:55

7 Värtagasverkets gasklockor sedda från Lidingö. Bevara den unika gruppen av byggnader med avläsbara årsringar som ett Industriminne i världsklass! Vi avser att lägga in hela Mark- och miljödomstolens dom på vår hemsida, Kolla där. Sid 7:55