Arbetsmiljölagen gäller för alla, även personliga assistenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmiljölagen gäller för alla, även personliga assistenter"

Transkript

1 Khalid Obaid fick bevis Skattepengar går till privat bolagsbildning sidan 4 TEMA:Arbetsmarknadens olika villkor Arbetsförmedlingen kan inte kontrollera om alla åtgärder Arbetsmiljölagen gäller för alla, även personliga assistenter Haninge kommun struntar i ingångna avtal nummer sköts rätt sidan 8 sidan 6 sidan 10

2 Ledaren Starta en angelägen förening och få pengar utan någon kontroll Att starta en förening kan vara en riktigt lönsam affär, vi på MT har skummat igenom en hel del bidragsansökningar från olika föreningar till Stockholms stad. Kontrollen är inte särskilt stor, för att inte säga minimal från stadens sida, att granska om det överhuvudtaget bedrivs någon verksamhet som man beskriver att man ska göra i ansökningarna. Bidragen är allt från några tusenlappar till hundratusentals kronor. Som förening gäller det bara att ha alla papper i ordning, skriva rätt ord i ansökan och beskriva en idé som förvaltning och politiker köper. Är man riktigt slug har man flera föreningar. Exempelvis kan det vara en förening som söker pengar för att man vill besöka äldre personer och minska deras isolering. Det låter ju behjärtansvärt. Men vad definierar att en människa är äldre till exempel? Många som pratar om äldre associerar nog till pensionärer eller + 80 andra tänker sig kanske en 50-åring. Men skriver man en ansökan till äldrenämnden i Stockholms stadshus, om att man vill bedriva verksamhet för äldre så får man nog anta att det gäller pensionärsgruppen. Vad äldre är i detta specifika fall är människor som är Vi kan träffas efter jobbet och spela kort och dessutom få betalt för det. Affärsidén blir ännu mer givande om man dessutom kan ta sig an några arbetslösa ur definitionen Fas 3. Då kan man förutom föreningsbidraget även få 225 kronor per arbetslös person/dag. Revisorer granskar papper, men det granskar inte om det verkligen utövas någon faktiskt verksamhet. Så ett tips till företagsamma personer som vill göra minsta möjliga men ändå ha en inkomst är att starta en förening och skriv väl. Många föreningar driver bra verksamheter men det är inte dessa vi vill åt, de ska få ett visst bidrag. Det finns en naivitet bland politikerna och tjänstemännen om att alla som får bidrag beviljade, verkligen bedriver seriös verksamhet. Här borde det ske en skärpning av kontrollen. Skojarna förstör för de som verkligen gör ett bra föreningsarbete. Många föreningar driver bra verksamheter men det är inte dessa vi vill åt,de ska få ett visst bidrag. Det finns en naivitet bland politikerna och tjänstemännen om att alla som får bidrag beviljade, verkligen bedriver seriös verksamhet. Ett annat enkelt sätt att tjäna pengar är att starta företag. Det kan vara till en stor fördel om man har insyn i den kommunala verksamheten. Att ta ledigt från sin ordinarie tjänst behövs inte, utan forska och ta reda på så mycket som möjligt under arbetstid. Kan du dessutom göra hembesök på betald arbetstid hos vårdtagarna för att få över dem till ditt privata företag, så är inte heller det förbjudet. Inte om man är tjänsteman i alla fall. Jag kan med bestämdhet säga att om jag som vårdbiträde på min ordinarie arbetstid bygger upp mitt företag och plockar de mest lönsamma kunderna från min arbetsgivare skulle jag nog ses som illojal och till och med bli avskedad. Fast som vårdbiträde skulle jag i ärlighetens namn inte hinna med denna bisyssla på arbetstid, då min ordinarie sysselsättning uppehåller mig till och med på lunchen ibland. Där ser man vilka olika förutsättningar vi har att utföra våra arbeten på, chefer och vårdpersonal. Det finns nog en och annan chef för mycket på många ställen. Lägg de pengarna på att förstärka vårdgruppen istället så skulle arbetsmiljön bli bättre och vårdtagarna skulle få den hjälp de faktiskt har rätt till. Kommunen borde inte tillåta att deras egna tjänstemän ägnar sig åt bolagsverksamhet när de har full insyn i verksamheten. Vilken chans har andra konkurrerande företag jämfört med dessa insidersutövare? Denna fråga är tydligen känslig, för den politiska majoriteten i Stadshuset vägrar uttala sig när MT söker dem för en kommentar. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT bild Kenneth Walldén MT och Kommunal Stockholms län önskar alla medlemmar och läsare en riktigt skön sommmar! Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon / Redaktionen: Göte Axelsson,telefon Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT - Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex mail: För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon MT nummer

3 Vem kan leva som lärling? Ungdomar ska ha lägre lön, säger folkpartiets Jan Björklund. Tanken är att ett lärlingssystem ska skapa arbetstillfällen för ungdomarna. Björklund marknadsför tanken att en lärling ska kunna ha hälften så hög lön som en vuxen. Men hallå Björklund, vet du hur låg lön en vuxen kan ha? Till exempel många av Kommunals medlemmar tjänar en bra bit under kronor i månaden. Det skulle innebära att en lärling skulle kunna kvittera ut ungefär kanske mellan 8 10 tusen i månaden, före skatt. Visserligen så är bostadsmarknaden så att det inte finns några lägenheter att få för ungdomar. Skilda brottsbalkar Vem gav bort glasen? Representativ demokrati har ibland vissa brister. Ta bara exemplet att vi har givit bort glas för kronor i lysningspresent till sommarens reklambrudpar, Daniel och Victoria, de ers kungliga högheterna. Problemet är att ingen har frågat mig (eller någon annan som jag frågat) om det är OK. Jag anser att man borde formulerat/ De allra flesta tvingas bo kvar hos föräldrar, och då behöver de inte så mycket pengar (föräldrarna behöver desto mer). Men det kan inte vara argumentet för att få en usel lön. Kanske är det så att Jan Björklund utgår från sin egen lön, hälften av den torde vara betydligt mer än den högst betalde kommunalarens. Men å andra sidan, vem vill att Jan Björklund ska ha lärlingar? Folkpartister av hans kaliber finns det mer än nog av. Snarare behöver nog Jan Björklund en praktikplats i verkligheten med det snaraste! Äldreborgarrådet i Stockholm, Ewa Samuelsson (KD) anser att personer dömda för våldsbrott inte ska få anställning inom hemtjänsten i staden. Med tanke på att Ewa Samuelsson och hennes allianskamrater tillåter vem/vilka som helst att starta företag inom äldreomsorgen utan kontroll funderar man så klart. Stadshuset och stadens tjänstemän säger sig inte ha rätt eller möjlighet att kontrollera de privata företag som anlitas för att utföra hemtjänst eller annan omsorg på entreprenad. Visserligen kanske inte dessa företagare är våldsmän eller våldtar kvinnor. Men det förekommer flera företag som bedriver verksamheten med grov ekonomisk brottslighet som skatte- och ersättningsfusk. Men det kanske är skillnader i Alliansens brottsbalk, straffade våldsidkare är fel och icke påkommet skattefiffel smart. Snacka om att sila knott och svälja giraffer! preciserat givarna som något annat än en present från folket. Personligen skulle jag nog tänkt mig en annan typ av gåva om någon frågat mig. Vad det är får ni själva sätta lämpligt namn på, ni har säkert egna idéer också. Är framtiden här redan nu? Att leva i nuet betyder inte att man kan bortse från omvärlden, framtiden eller historien. Men när jag läser vad människor, och då kanske vanligen politiker, uttrycker så tycks de vara här och nu som gäller. Man har en generell tendens att svara/reagera på vad som pågår i den direkta sfären. Är man ung, gammal, HBT, man, kvinna eller bara tyckare i allmänhet spelar ingen roll. Det är det som finns innanför skygglapparna som har betydelse. När vårt samhälle byggdes fanns det en översiktlig tankeverksamhet som tog hänsyn till allas olika behov. Man såg barnomsorgen, skolgången, arbetslivet och pensionen. Man såg även sjukvården, bostäderna, kommunikationerna och allas lika möjligheter. Man såg hela samhället med sina medborgare och människors livscykel. Det skapades ett omfördelningssystem för att bekosta välfärden från födseln till pension. Det var då. I dag är det vanligare med en form av kategoriserat jag vill förändra det här nu, det som finns i min behovssfär. Strunt samma om det handlar om färgen på strumporna eller äldreomsorg. Det är det individuella intresset som styr och vindkasten i media är sekundsnabba i och med bloggar och twittrar. Ibland upplever jag att till och med att solidariteten och gemenskapen fått stora individuella förtecken. Men som sagt det är andra tider nu. Och tiderna komma och gå, hur det blir i morgon får vi försöka påverka så gott vi kan. INNEHÅLLET Stadshuset uppmuntrar konkurrensutsättning Leif Rönngren är ordförande för Nya Folkets hus i Rågsved, nu har de tagit över verksamheten från MSK. Torben Vincentsen arbetar med arbetsmiljön för personliga assistenter Kommunala chefer startade eget under arbetstid Får man driva konkurrerande privat verksamhet under arbetstid. Gruppcheferna har i grunden inte gjort fel. Allt ligger inom ramarna för vad Stadshuset tycker är okej. Man uppmuntrar till konkurrensutsättning, säger Mikael Bohlin. Han menar att det har varit en komplicerad situation. MSK i Rågsved var ett luftslott sidan 5 Leif Rönngren diskuterade i ett tidigt stadium med MSK om hur de hanterade sin ekonomi. De sa att allt var under kontroll. Men det lät lite som ett pyramidspel på hur de skulle tjäna pengar på fas 3-delen. Snart insåg Rågsved Folkets hus att samarbetet skulle innebära problem för dem. Vi beslöt att skicka ett krav på 7000 kronor vidare till kronofogden. sidan 7 Arbetsmiljölagen gäller även för personliga assistenter Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret. Men de olika lagarna som gäller assistans kolliderar ibland. LSS säger att alla har rätt till samma människovärde. Vi har fall där brukaren vill gå på krogen och supa sig full. Assistenten måste då ta hand om en redlös och berusad person. Där borde kanske brukaren ta med en släkting i stället. Det måste stå klart och tydligt vad som ingår i assistentens uppdrag. sidan 10 Omslagsbilden: Khalid Obaid fick dokument om en företagsbildning i sin hand. Han reagerade starkt på hur man tillåter chefer att agera. Och dessutom mycket annan läsning och ett korsord att lösa. MT nummer

4 Arbetsmarknadens olika villkor Kommunal chef raggade kund till sitt privata företag Britta har hjälp av ett flertal personliga assistenter. En dag blir hon bjuden på lunch av en av stadsdelens chefer. Hon sa att kommunen inte längre skulle bedriva personlig assistans och att jag skulle gå över till ett privat vårdbolag i stället, säger Britta. Det nystartade bolaget drivs av fyra av stadsdelens chefer. Britta har hjälp av sju personliga assistenter och nu försökte den kommunala chefen övertala henne att gå över till ett privat vårdbolag. Jag höll på att bli lurad. De sa att det skulle bli så bra om jag gick över till det privata bolaget. Hon sa att mina assistenter var tillfrågade. Men det var de inte, säger Britta. Undrade varför Inför lunchen funderade Britta skälet till detta. Den chef som bjöd ut henne frågade om det gick bra om de valde ett enklare lunchställe. När chefen sa att Britta borde byta utförare begrep Britta vad det hela handlade om. Det var jättejobbigt. Jag har så bra assistenter från kommunen så jag vill ju inte byta. Under lunchen förklarade chefen att kommunens omsorg skulle säljas ut. Britta skrev på ett papper att hon skulle byta till det privata vårdbolaget. Det var hemskt. Efteråt fick jag hjälp att ringa Stockholms stad. Jag hörde då att Bromma stadsdel går bra ekonomiskt och inte vill sälja ut omsorgen. Britta fick hjälp av en god man att behålla sin kommunala assistans. Det jobbigast av allt var att bli lurad när man är sjuk. Det var förnedrande. Därefter blev Britta uppringd av ytterligare en person från det privata vårdbolaget, som hade vikarierat som chef i stadsdelen och vars mamma också var chef i samma förvaltning. Båda är engagerade i det nystartade bolaget. Kvinnan ville komma hem till Britta och bjuda på tårta. Kommunal såg effekterna Kommunal märkte under hösten att något var i görningen eftersom kommunen tappade brukare. Det var framför allt brukare som hade behov av Bakom stadsdelsförvaltningens dörrar döljs ett spel om vem som ska utföra verksamhet. många assistenter som försvann. Snart förstod de att några chefer på förvaltningen hade startat företaget Allas familjär omsorg. Det råder en huggsexa på skattebetalarnas pengar. Om man läser i tidningen att en förskolechef kan tjäna massa pengar så tänker säkert många att varför gör inte jag också så? säger Benjamin Emparan och Khalid Obaid, som båda arbetar som förtroendevalda i Kommunal. Skillnad mellan anställda Det de reagerar över är att cheferna ägnade sin arbetstid åt att planerade hur de skulle ta över brukarna från kommunen. Ska man starta eget ska man ta tjänstledigt och frikopplas från verksamheten. Nu fick de till och med hjälp av ekonomiavdelningen att räkna ut en budget. På en arbetstid som kommunen betalar för att du ska göra ett annat jobb. Det är riktigt osmakligt. De jämför med hur lätt Kommunals medlemmar blir av med sina jobb om de missköter sig. Till exempel tog en medlem några pantburkar från en brukare och blev avstängd utan lön. Men i det här fallet händer ingenting. Rent krasst ekonomiskt är en brukare som behöver åtta assistenter värd fyra miljoner för vårdföretaget. Affärsplanen avslöjade allt De fyra kommunala cheferna arbetade med att utveckla sitt privata bolag utan den egna ledningens vetskap. Men så gjorde de ett misstag. En av cheferna glömde en utskrift på hela deras affärsplan i skrivaren på stadsdelens kontor. En av kommunens anställda får syn på den. Här fanns en affärsplan, det står vilka som är engagerade i bolaget och hur de planerar att arbeta i framtiden. I affärsplanen beskrivs marknaden. Som chefer i stadsdelen har de unik insyn om antalet personer som behöver personlig assistans. Marknaden i stadsdelen består av 380 personer med personlig assistans varav 19 i lassverksamheten. Plus att man räknar med att få över brukare från närkommuner i framtiden. Dessutom planerar företaget hemtjänst, hushållsnära tjänster, handledning och stödsamtal. Eventuella hot mot deras företag är bland annat: Att våra verksamheter blir uppköpta av andra stora företag innan vi hinner ta över själva, eller att den politiska inriktningen vänder - privatiseringen stoppas I affärsplanen står att målet är åtta brukare till augusti och femton till december. Räknade med jättevinster Företagets finansiella mål är att 2010 ha en omsättning på 10 miljoner kronor och en vinst på tio procent, 2011 är omsättningen på 50 miljoner kronor och vinsten på 12 procent och 2012 har omsättningen ökat till 70 miljoner kronor och vinsten är på 14 procent. Britta är arg hur hon utnyttjades av stadens chefer. De ville ha mig som kund och det är pengarna de vill åt. Jag tror inte på det privata när det gäller vård och omsorg. Jag har själv varit kommunalare. Så jag tackade nej till tårtan, säger hon. JOHANNA STJERNA Fotnot: Britta heter egentligen något annat men vill inte framträda med namn. 4 MT nummer

5 Ärendet utreds trots att det påstås följa reglerna Är det okej att flera gruppchefer ägnar arbetstid åt att starta eget? Först när MT ringer för att ställa frågan börjar deras chefer agera. Gruppcheferna får skriva under ett papper på att de inte har några bisysslor, men sedan kommer det signaler från Stadshuset att det hela är ok. Eller kanske ändå inte I mars informerade två gruppchefer sina två chefer att de hade startat ett företag. De hade för avsikt att inkomma med en utmaning till stadsdelsnämnden rörande några verksamhetsdelar inom resultatenheten. De informerade om att de hade planer på att starta ett företag men att det ännu inte var klart, säger Mikael Bohlin, enhetschef. Kommunals förtroendevalda reagerade på det eftersom de oroades över hur medlemmarnas arbeten påverkas. Det har inte tagits något beslut om konkurrensutsättning av omsorgsverksamheten i Bromma och därför har heller inga andra privata företag fått lägga bud. Inget fel begånget När MT ber om kommentar från cheferna i stadsdelen om varför gruppcheferna har fått ägna arbetstid och kommunens resurser till att starta eget får vi höra att de just fått besked från Stadshuset om gruppchefernas agerande. Gruppcheferna har i grunden inte gjort fel. Allt ligger inom ramarna för vad Stadshuset tycker är okej. Man uppmuntrar till konkurrensutsättning, säger Mikael Bohlin. Han menar att det har varit en komplicerad situation. Hade detta varit ett privat företag hade detta inte fått förekomma. Oavsett här uppmuntrar man till konkurrensutsättning. Det är den politiska viljan och det är inte är mycket att säga om. Gruppcheferna har agerat tokigt, men det de gör är i grunden inte fel. Även Lotta Wigen, verksamhetsområdeschef för stöd och service till personer med funktionsnedsättning har just fått information om att gruppcheferna inte gör fel men hon ber att få återkomma när hon studerat informationen från Stadshuset. MT ringer nu finansborgarrådet Sten Nordin (m) och oppositionsborgarråden för svar på följande frågor: - Är det här en tillåten konkurrenssituation? Deras företag har en annan insyn i verksamhetsområdet personlig assistans än andra assistansbolag. - Har staden verkligen sådana resurser så att chefer kan ägna arbetstid åt egen privat verksamhet? - Som skattebetalare och småföretagare undrar jag om det etiska i att staden sponsrar ett nystartat företag genom att de för ägna arbetstid, kontorsmaterial och stadens resurser till privat verksamhet? En ny version av händelsen Pressekreteraren ber oss att återkomma efter helgen. När vi åter talar med verksamhetsområdeschefen Lotta Wigen efter helgen har hon en ny tolkning av signalerna från Stadshuset. Vi har fått information från Stadshuset att det inte är felaktigt att bedriva konkurrerande verksamhet, men stadsdelen kommer att fortsätt utreda frågan. Däremot ska arbetet med eget företag ske på fritiden och inte på arbetstid. Åter till Stadshuset är det nu okej att chefer arbetar så här? Ska skattebetalarna stå för kostnaderna och vinsterna i privata fickor? MT söker svar från stadens politiker. Men till vår stora förvåning vägrar alliansens företrädare kommentera detta. De hänvisar till stadens tjänstemän. Det finns regler om vad som gäller, säger Sten Nordins (m) pressekreterare Helena Widegren. Eget företag ska skötas privat Carina Lundberg Uudelepp är biträdande stadsdirekör och hon berättar att 1997 fattades ett beslut i fullmäktige om personalövertagande. När personal är intresserad att starta företag och ta över (vilket betyder att de måste erbjuda all personal att följa med) så har personalen möjlighet till det. De får gå en starta eget-kurs på betald arbetstid. När man sedan väl bestämmer sig för att starta ett företag måste det ske på fritiden. Det finns mycket regler kring detta. Då du startar ett eget företag anställer du vilka du vill. Att ta över befintlig personal är inte alltid enkelt. Du får inte välja bort någon. Blir det inte risk att ett fåtal chefer kan få fördelar med denna politik? Det är inte alltid cheferna som tar över. Det är inte bara de med särskild information om verksamheten som är intresserade att ta över. Men att ta över en hel verksamhet är en stor utmaning. Det som gör att det inte är enkelt är att det inte går att växa i takt med att du ser att du klarar av det, utan får hela ansvaret direkt för alla anställda samtidigt som de brukare du har haft har fri vilja att byta till någon annan utförare när som helst. Gör de inte det har du ansvar för de anställda, men färre brukare än tidigare. Startar du nytt och inte genom personalövertagande kan du när du ska skriva avtal med kommunen säga att du börjar i mindre skala, som du själv anser att du kan klara att hantera ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Lagligheten bör prövas I Bromma har cheferna startat ett nytt företag och inte tagit över hela verksamheten. I så fall handlar det inte om ett övertagande och då kontrollerar kommunen de anställda om deras bisysslor. Jag har svårt att tro att driva ett konkurrerande företag är ok. Men jag är inte insatt i detta fall så jag vågar inte uttala mig om det. På Blackebergs äldreboende har nu en person från Jobbtorget gått in som ordinarie på schemat. Det betyder att hon ersätter en av Kommunals medlemmar, men arbetsgivaren behöver inte betala ut någon lön för denna person. Kommunal har nu drivit detta ärende till tvisteförhandling. Vi begär att de ska anställa henne. Hon ersätter ordinarie personal, men arbetsgivaren hävdar att de har handlat i god tro. Gör man ett jobb ska man ha lön, säger Khalid Obaid, fackligt förtroendevald. För mig är det här en viktig fråga. Om man kan hävdar att man handlar i god tro och därmed använder gratis arbetskraft innebär det att vi snart inte har några medlemmar som blir avlönade. Det socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Roger Mogert menar att detta borde prövas om det verkligen är lagligt. Om det inte är olagligt är det i alla fall högst omoraliskt. Det strider mot all moral att på sin arbetstid styra över brukare till det egna företaget, säger han. Det säger en hel del om de signaler man sänder ut från Stadshuset när personalen tror att de har rätt att göra så här. Alliansen har ju som policy att göra sig av med så mycket kommunal verksamhet som helst. Hur gick det då för kommunalaren, som tog med sig några burkar från en brukare för att själv lägga beslag på panten? Dagen efter det inträffade informerade enhetschefer och avdelningschefen att personen ifråga var avstängd, berättar Khalid Obaid, förtroendevald i Kommunal. Gruppchefernas informerade om sitt företag i mars och än i början av juni har ingenting hänt. JOHANNA STJERNA Åtgärder blir gratis arbetskraft Jobbtorget är en kommunal arbetsförmedling och vänder sig till dem som är arbetslösa och har socialbidrag, är flykting, eller ungdomar i åldern år. För att få bidrag kan stadsdelsförvaltningen ställa krav på de som har socialbidrag att gå till Jobbtorget. Upprörande attityd Khalid Obaid är upprörd över den attityd som han har mött från ansvariga politiker i stadsdelen som anser att vårdbiträden kan ersättas med vem som helst. De tar hand om svårt sjuka människor, men moderaten Jan Tigerström uttalade sig i nämnden att vårdbiträdesyrket är bara ett övergångsyrke. Nu vill man ta in vem som helst från gatan för att för att göra detta jobb. Gratis, säger Khalid Obaid. JOHANNA STJERNA MT nummer

6 Arbetsmarknadens olika villkor Arbetsförmedlingen saknade Jag tycker att arbetsförmedlingen är den största boven. De har inte haft någon som helst koll på vad de har skickat folk till, säger Marianne Karmesjö. Hon syftar på verksamheten på Mångkulturella sociala kooperativet, MSK, som har gått i konkurs. Nu står Marianne återigen utan jobb. Mariana Berglund och Marianne Karmesjö upplevde tiden på MSK som kaotisk. Marianne Karmesjö trodde att hon hade hittat det perfekta jobbet. Hon skulle laga mat, baka och sköta catering. Till en början anställdes hon med aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen och efter ett par månader blev hon fast anställd. Men det fanns problem upptäckte hon snart. Mångkulturella sociala företag hade många anställda, men orealistiska idéer om hur de skulle få verksamheten att gå runt. MSK hyrde flera lokaler av Folkets Hus i Rågsved. De hade 36 anställda och dessutom 40 personer som arbetade med fas 3. Arbetslösa som inte har fått något jobb efter 450 dagar ska delta i jobboch utvecklingsgarantins fas 3. De som deltog i fas 3 fick gå en kurs där de fick berätta om vad de kunde tänka sig att jobba med, berättar Marianne Karmesjö. Dålig planering Övrig tid var dåligt planerad. Det fanns inga handledare som ledde den dagliga verksamheten, ingen kontroll på närvaron och det rådde en förvirring bland de personer som arbetade åt MSK om de var anställda eller tillhörde fas 3. Mariana Berglund tillhörde fas 3- gruppen hos MSK. Hon hade varit arbetslös länge och är sjukskriven till 50 procent. Det lät så bra när arbetsförmedlingen berättade om MSK. Jag har arbetat som kokerska och jag skulle få en fast anställning efter sex månader. Men jag hade inte förväntat mig mängden av folk som fanns på MSK. Efter ett par veckor berättade jag för min kontakt på arbetsförmedlingen att vi inte hade någonting att göra. Ge det en chans, sa hon. MSK var heller ingen trygg plats. Folk med fysiska funktionsnedsätt- Omöjligt att kontrollera hur fas 3 fungerar 63 personer berördes av Mångkulturella sociala kooperativets (MSK) konkurs. 40 personer deltog i fas 3 och 36 var fast anställda. Varje månad har arbetsförmedlingen betalat kronor till MSK enbart för deltagarna i fas 3. Fas 3-verksamheten på MSK saknade ledning och innehåll. Många deltagare har berättat hur de satt av tiden utan att ha något att göra. De var inte fullt sysselsatta, men verksamheten var under uppbyggnad. Vi har haft handläggare som besökt MSK vid flera tillfällen. Verksamheten byggde på deltagarnas önskemål, möjligheter och att ta tillvara på allas personers speciella tillgångar, säger Margareta Sörqvist, chef på arbetsförmedlingen i Farsta. Det var många som deltog i MSK? En bättre struktur hade varit att föredra. Det är lättare att glida in i en verksamhet då. Men MSK ville utveckla fas 3-jobben till nystartsanställningar, vilket var bra, säger hon. Försäkringskassan betalar Alla arbetslösa ska efter 450 ersättningsdagar anvisas till jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Anordnaren för fas 3 får 225 kronor dagen från arbetsförmedlingen för varje deltagare. Försäkringskassan ersätter deltagarna. De får ett aktivitetsstöd som motsvarar a-kassa, de personer som inte har rätt till a-kassa får Försäkringskassans grundbelopp på 223 kronor för åtta timmars arbete. Efter två år erbjuds man ett nytt projekt. Hans Richardsson, projektledare på arbetsförmedlingen för Projekt fas 3 i Stockholm, har engagerat sig i MSK efter det att företaget gått i konkurs. Jag hade inte kontakt med dem som projekt. När detta hände ingrep vi omedelbart. Deltagarna hamnade i en fruktansvärd situation och vi har kontaktat alla i fas 3. Många FAS 3 personer Hur har arbetsförmedlingen kunnat betala ut pengar till detta projekt? Det ska du inte fråga mig om. Jag ställer mig samma fråga själv. Meningen är att handledarna ska följa upp deltagarna i fas 3. Men det måste sättas i relation till uppdraget. Idag har personer fas 3-placering i Stockholm. Det är frågan om många platser och då kan det hända att det kan bli fel någonstans. Arbetsmiljön på MSK var orolig? Jag har förstått det. Man måste ha en dialog med sysselsättningsplatsen. Det finns en målkonflikt. Politiken kräver att alla ska få en fas 3-placering. Därför kan det inträffa att vissa placeringar går för fort. MSK hade planer på att en grupp skulle utföra lokalvård i skolor och andra lokaler. De skulle erbjuda hjälp i svenska, leverera matlådor, baka och driva café, catering. De skulle erbjuda pensionärer att komma hem till dem och laga mat, de skulle gå promenader med pensionärer och ge tolkservice. Får inte vara illojal konkurrens I centrum ligger ett konditori och andra småföretag som försöker försörja sig på sin verksamhet. Kommunals medlemmar städar, arbetar i hemtjänst och lagar mat. Vilken verksamhet kan man ägna sig åt i fas 3? Det får inte bli illojal konkurrens. Det är viktigt att det lokala facket godkänner platsen. Social ekonomi handlar om medlemsnytta och allmännytta, säger Hans Richardsson. Hans Richardsson arbetar med att utveckla en hållbar arbetsmarknad i social ekonomi. Det ska handla om kvalitet och bra sysselsättningsplatser. I den sociala ekonomin är medlemsnyttan övergripande, allmännytta överordnad och vinst underordnad, säger han. JOHANNA STJERNA 6 MT nummer

7 e koll på MSK ningar arbetade tillsammans med personer med svåra psykiska problem. Det fanns ingen huvudansvarig för fas 3. Jag tydde mig till Marianne, som var gruppansvarig för nio personer. Orolig arbetsmiljö Marianne Karmesjö har tidigare arbetat som boendestödjare. Plötsligt var de personer som jag hade arbetat hos mina arbetskamrater. Folk med olika behov har buntats ihop. Mariana beskriver den oroliga arbetsmiljön. En kvinna åt många mediciner. När hon inte hade råd att hämta ut dem skrek hon och vrålade och det var väldigt obehagligt. Vi visste inte vad för psykiska problem de hade. Dessa personer ska arbeta på en sluten verkstad och ha personal med rätt utbildning som arbetar med dem, menar Marianne. Folkets hus tar över Nu tar Rågsved Folkets hus över fas 3- delen och driver den vidare. Leif Rönngren är ordförande för nya Folkets hus i Rågsved, också han aktiv socialdemokratisk politiker. MSK hade intressanta tankar och idéer och i Rågsved fanns det stora Leif Rönngren möteslokaler. Vi slöt ett avtal om att de skulle driva caféverksamheten, berättar han. Folkets hus såg fram emot ett samarbete och ville växa tillsammans med MSK. Vi hade lokalerna. Men det hände ingenting, Det var bara prat. Caféverksamhet i Folkets hus drar i bästa fall in kronor på ett helår. Folkets hus köpte fler tjänster av MSK. De bemannade exempelvis vår festverksamhet. Men vi märkte snabbt att de inte hade koll på fakturorna. MSK hade också stora månadsutgifter. De skulle betala kr i hyra till Folkets hus. Dessutom bokade de fler lokaler hos oss via idrottsförvaltningen. Det blir väldigt dyrt och de jobbade upp en skuld på kr på två månader. Diskuterade ekonomin Leif Rönngren diskuterade i ett tidigt stadium med MSK om hur de hanterade sin ekonomi. De sa att allt var under kontroll. Men det lät lite som ett pyramidspel på hur de skulle tjäna pengar på fas 3-delen. Snart insåg Rågsved Folkets hus att samarbetet skulle innebära problem för dem. De sa att pengarna kommer in. Men det kom inga pengar och vi beslöt att skicka ett krav på 7000 kronor vidare till kronofogden. Skattemyndigheterna hade inte fått in skatteredovisning och de hade inte momsredovisat. De hyrde även en lokal till teatergruppen Ung utan pung för i månaden. Begärde sig i konkurs I mars i år kontaktade de fackliga organisationerna MSK och krävde förhandlingar om de uteblivna löner för de anställda i mars och april. I mitten av april försatte MSK sig själva i konkurs. Efter konkursen fick de anställda ut pengar från den statliga lönegarantin. Konkursförvaltaren har betalat ut halva marslönen i förskott från den statliga lönegarantin kronor har betalats ut för mars. Det säger något om deras kostnader, säger Leif Rönngren. Företaget hade endast tusen kronor i en handkassa. De har en miljon kronor bara i skatteskulder. Vi har gått igenom alla individuellt i hela gruppen. Vi har morgonmöten och alla de ska delta i någon sysselsättning utifrån förmåga. När MSK höll i fas 3 fick de sitta av tiden här i åtta timmar. Vi har anställt två handledare som har erfarenhet att arbeta med arbetslösa. Leif Rönngren har fullt av idéer om projekt som gruppen kan ta sig an och han sjuder av optimism. Vi driver projektet under två månader framåt under en akutfas för att de drabbade ska slippa gå tillbaka till sin respektive förmedling. Vi förbereder en fortsättning av projektet över sommaren och inför hösten. 23 personer är i dagsläget klara för att delta i projektet. Några tillkommer. Marianne Karmesjö som var fast anställ hos MSK blir däremot utan jobb. JOHANNA STJERNA Torbjörn Sundblad ordförande i MSK Jag tror på idén fortfarande Torbjörn Sundblad var ordförande för Mångkulturella sociala kooperativet, MSK. Han känner inte igen bilden som de anställda ger över verksamheten. Artikeln i Medlemstidningen om MSK berättade inte hela sanningen. Det var en bild från en anställd som jag inte känner igen mig i. För drygt ett år sedan startade Torbjörn Sundblad tillsammans med en restaurang en ekonomisk förening. Denna förening gjorde en nystart genom att Torbjörn Sundblad kontaktades av Folkets hus i Rågsved. De berättade att de hade behov av att utveckla sin kaféverksamhet. Vi kom överens om att vi skulle göra luncher till Folkets hus gäster och dessutom göra matlådor till äldre. Det var profildelen, säger Torbjörn Sundblad. Informerade facket MSK tog kontakt med de fackliga organisationerna för att informera om verksamheten. Alla som jobbade på MSK rekryterades från arbetsförmedlingen. Tanken var att bilda små verksamhetsgrupper som efter sex månader skulle generera anställningar. Vi var tydliga till arbetsförmedlingen att de personer som kom till oss skulle delta i jobb- och utvecklingsgarantins steg 3. När det fanns utrymme skulle vi anställa dem. Vi i styrelsen trodde också att de personer som blev anställda som gruppledare i ett socialt arbetskooperativ skulle förstå sitt ansvarsområde. Jag var naiv. Torbjörn Sundblad har arbetat i tio år på arbetsförmedlingen. Jag har sett hur svårt det är för folk att få anställning. Här försökte vi stötta och vägleda. Vår verksamhet byggde på hjälp till självhjälp. Det var ju det som var vitsen. Vi bygger denna verksamhet tillsammans en kooperativ tanke. Gruppen byggde på att var och en arbetade utifrån sina förutsättningar. Det är en möjlig väg Jag är fortfarande övertygad om att ett socialt arbetskooperativ är en möjlig väg för personer som står långt från arbetsmarknaden. Min upplevelse är att många av deltagarna växte i sina yrkesroller I april försatte MSK sig själva i konkurs, men egentligen anser Torbjörn Sundblad att de hade läget under kontroll. Jag hade velat att vi jobbat vidare för att klara det. Vi hade koll på ekonomin och vi visste att vi hade skulder. Vi hade en diskussion med skatteverket och Folkets husstyrelsen om hur vi skulle lösa skulderna. Förstår inte kritiken Kritiken mot att miljön var orolig förstår han inte. Det var ju det som var vitsen. Vi bygger verksamheten tillsammans, en kooperativ tanke. Gruppen byggde på att var och en arbetade utifrån sina förutsättningar. Torbjörn Sundblad menar att det som fick styrelsen att ge upp var alla missförstånd och att orken tog slut. Jag har lagt ner enormt mycket tid på detta. Till sist kostade det mer än det smakade. Innan han startade MSK drabbades han av sjukdomar. Det är en anledning till att det blev slitsamt att arbeta med projektet så mycket som han gjorde. Jag är inte ute efter att jag inte har något ansvar. Jag har lika stort ansvar som alla andra. Jag var godtrogen och trodde att personerna som deltog förstod vad socialt företag innebar. Att vi skulle ägna oss åt hjälp till självhjälp. Frustrerad och missförstådd Jag känner mig frustrerad över att jag inte blev förstådd och att det uppstod kommunikationsproblem med Folkets Hus styrelsen. Ett exempel på det var att vi blev lovade ett kök för verksamheten vi skulle bedriva men det fick vi inte. Vår cateringverksamhet var helt beroende av detta kök. Han känner sig sviken av alla som hejade på MSK när de startade, men som sedan har vänt ryggen åt dem. I samråd med Arbetsförmedlingen gick Folkets hus in och tog över verksamheten inom jobb och utvecklingsgarantin. Anledningen till det är 225 kronor. Vi lade grunden och började bygga huset. Vad tar de över? De fortsätter där vi slutade, säger han. Men han tycker ändå att det känns bra med denna lösning. Jag hela tiden velat ha Folkets Hus som huvudman för verksamheten. JOHANNA STJERNA MT nummer

8 Arbetsmarknadens olika villkor Arbetslösa utan sysslor i FAS 3 Några datorer står uppställda i ett litet rum. Här sitter två personer och försöker hålla sig sysselsatta. De har fas 3-placerats av arbetsförmedlingen hos Nätverket för afrikaner i Vantör, Nav. Det tråkiga är att det nästan inte pågår någon verksamhet i nätverket sedan drygt ett halvår tillbaka. Tre personer är placerade hos Nav som fas 3-anställda. De har inte själva valt placeringen och de måste vara närvarande för att få ut sitt aktivitetsstöd som motsvarar vad de skulle haft i a- kassa. Efter två år erbjuds de ett nytt projekt. Nav får 225 kronor per dag för de anställda. Den ena personen är iransk kärnkraftingenjör. Han har forskat och undervisat på engelska, men har fortfarande vissa svårigheter att uttrycka sig på svenska. Kvinnan har arbetat som administratör i trettio år. Nav har ytterligare en fas 3-anställd som enbart arbetar på kvällar. Sedan i mitten av sommaren 2009 har de arbetat hos Nav i Rågsved. De tar hand om lite bokföring och tar emot 3-7 besökare om dagen. Den som arbetar kväll städar. Så småningom när äldreverksamheten kommer igång ska kvinnan undervisa i lätt svenska berättar Maximian Muwuluzi, projektledaren för dagcentret för äldre afrikaner. 8 MT nummer På NAV:s hemsida visar Ewa Samuelsson (kd) sitt stöd till organisationen. Pengar till dagverksamhet Nav har under ett par år fått pengar till dagverksamhet för äldre afrikaner fick de kronor i projektbidrag. Dessa pengar tog slut och vi hade ingen verksamhet för äldre från november och vi har ännu inte kommit igång eftersom vi inte beviljades nytt bidrag förrän i april, säger Maximian Muwuluzi, när vi besöker honom i mitten på maj. Vid äldrenämndens sammanträde i mars i år beviljades Nav kronor för sitt andra år med projektet. Men vilka ingår då i nätverket? Kommunens handläggare vet inte säkert utan hänvisar till Nav själva. I en ansökan från Nav 2008 står det att de består av 25 föreningar och att de har medlemmar inviger äldreborgarrådet Ewa Samuelsson deras dagverksamhet. Men vad är det egentligen hon inviger? På Navs hemsida tackar man för samarbetet med Salongerna (ett äldreboendes lokal) där gymnastiken för kvinnor bland annat ska vara. Men personalen på Salongerna berättar att de inte har haft samarbete på många år. Hemsidan berättar om Navs verksamhet: en kulturfestival, filmvisning och ett föredrag om att bilda bostadsrätt i Senigal med detta genomfördes Förklaringen till de dåliga uppdateringarna är att det är för dyrt att ändra på hemsidan, berättar Maximian Muwuluzi. Inga aktiviteter pågår nu Idag pågår det inte några aktiviteter alls för äldre afrikaner. Det har de inte gjort sedan i oktober Vi ska ha samma aktiviteter i år som förra året samt besöksverksamhet för de som är äldre som inte orkar ta sig ned hit, berättar han. Han visar ett schema över fasta aktiviteter för afrikanska seniorer över femtio år. Det visar på en bred verksamhet: afrikansk kultur, gudstjänst, filmvisning, syverkstad, kvinnogympa, kör, undervisning i gitarr och trummor, datakurs för seniorer, läxhjälp och afrikansk dans. När vi går igenom schemat tillsammans faller dock den ena aktiviteten efter den andra bort och visar sig vara nedlagd på grund av för få deltagare eller att aktiviteten bara har runnit ut i sanden efter ett par gånger. Kvar idag är att några kvinnor kommer till lokalerna och syr ibland, en del lånar deras datorer och en grupp kommer på kvällarna och spelar kort. Vi fick reda på att vi får pengar först i april så det har varit svårt att planera någon verksamhet. Jag är fortfarande i chock att vi fick vänta så länge på besked. Det vi framför allt ska satsa på nu är att börja besöka gamlingar i hemmen. De som inte kan ta sig hit. 19 föreningar ingår Varje månad rapporterar man in ett par hundra besökare. De kommer främst på kvällar och helger. Vi har haft fullt upp med bland annat sång och läxläsning. Två av de som arbetar som fas 3-anställda arbetar veckodagar nio till fem. Av våra 25 organisationer var det 16 föreningar som ville skapa en dagverksamhet för äldre, berättar Maximian Muwuluzi, som förutom engagemanget i Nav, är nämndeman (s) och sitter med i styrelsen för Nya Rågsved Folkets hus. Han visar vilka föreningar som ingår i Nav. Det är 19 föreningar och organisationer. Då är en av medlemmarna även ett företag Rolfs Media production. Av de 16 som ville ha ett dagcenter är det idag tolv föreningar kvar. Det är: Somalisk svenska ungdom kultur sports, Kabaka insamlingsförening som hjälper barn i Uganda (Maximian är kontaktperson), Somalisk kulturförening, Music aid, Nsako (dansgrupp), Gambia chossan learningcenter, Somaliska föräldrar och modersmålsförening, Zakala kultur och musikförening, Banyarwanda kulturella förening, Sierra leone friendship association, Kongo förening i Stockholm (ansöker också om bidrag för verksamhet för äldre i år, sammanlagt kronor) och Ugandisk förening. Börjar sent på dagen Varför har så många kultur- och ungdomsföreningar intresse av ett dagcenter för äldre? Det finns också gamla i ungdomsföreningar. Det finns inte sådana åldersgränser. Han berättar att det är ingen idé att ha någon verksamhet på dagtid för då kommer ingen utan de börjar ganska sent på dagen. Runt 15 personer kommer hit och spelar framför allt kort, berättar han. Hur många äldre afrikaner som finns i Vantör har NAV inte kartlagt.

9 Med äldre talar vi om de som är plus femtio år. Vi hoppas också kunna ha gymnastik, men vi har mycket mindre lokaler i år. Idag har vi bara tillgång till 47 kvadrat. Nu ska Maximian starta en arbetsgrupp som ska kartlägga hur hembesöksverksamheten ska läggas upp. En kostnad för Nav är konferenser. Vilken typ tänker du på då? Man kan ha om afrikanska avtal med Europa - om vad som gäller när man ska sälja guld och diamanter till Europa till exempel. Eller hur afrikaner upplever att bo i Sverige. Nav har också fått bidrag av kulturnämnden för ett kulturevenemang i sommar och av landstinget för att arbeta med hiv-prevention. Information om aids Maximian visar upp ett vikt papper med texter på tre afrikanska språk om aids i storleken av en halv A4:a med några bilder och korta texter utskrivna på en hemmafärgskrivare. Aids är en akut fråga i Afrika. Vi gör hembesök hos familjer och berättar om aids. Vi arbetar också tillsammans med Noaks Ark. Eftersom den verksamhet som Nav har sker på kvällarna har två av de fas 3-anställda inget direkt att göra. Maxmian menar att de fas 3-anställda inte har för lite att göra. Arbetsförmedlingen menar att vi inte får lägga på för mycket arbetsuppgifter på dessa personer. De har fullt upp med bokföringen som är ett svårt arbete och nu ska en av dem börja undervisa i svenska. När vi går ut från Nav tittar de båda fas 3-anställda på sina datorer i ett annars ganska tomt rum. Båda är inne på arbetsförmedlingens sidor om lediga jobb. Än har ingen från arbetsförmedlingen besökt dem på deras fas-3 plats. Fakta: JOHANNA STJERNA Till och med mars har äldreförvaltningen betalt ut ca 3,9 miljoner i bidrag till frivilligorganisationer för detta år. Prognosen är att under året beräknar de dela ut 7,8 miljoner kronor. Ytterligare kostnaderna för Nav på kronor ryms inom befintlig budget på 8,4 miljoner kronor. Föreningen fick kronor för information om aids, det blev bland annat denna folder. Felaktiga uppsägningar kostade en miljon Lotta Roush och Anki Ring har hjälpt medlemmar att få ersättningar för felaktiga anställningar. Det blir dyrt att inte sköta sitt arbetsgivaransvar. Det har advokaten Curt Sandström fått erfara efter att ha sparkat fyra av Kommunals medlemmar godtyckligt. Nu har han fått betala nära en miljon i skadestånd. Det började med att sektionen i Märsta besöktes av två medlemmar som hade blivit uppsagda. De tjänade bra, kronor i månaden. Båda arbetade på Märstahemmet, ett HVB-hem där man tar emot killar av romsk härkomst, berättar Anki Ring och Lotta Roush på sektionen. Kommunal kunde konstatera att uppsägningen inte hade gått rätt till och paret fick så småningom ett skadestånd på var. En jobbig process Det blev en obehaglig process där ägaren Curt Sandström talade nedsättande om romer när han diskuterade fallet med Kommunals representanter. Advokaten är en rubrikernas man och det går att läsa på Google om hur han har varit åtalad för vapenbrott, rattfylla, han är anklagad för att förmedla vittnens telefonnummer till tungt kriminella och han har uppträtt berusad i rätten. Så småningom kom ytterligare en person från Märstahemmet till Kommunals sektion. Nu var det en kvinna som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Hon var kokerska och vi tyckte det lät märkligt när det handlade om ett dygnet runt boende. Men nu hade man en idé på Märstahemmet att barnen själva skulle lära sig att laga mat förklarade de ansvariga till Kommunal. Sedan kom en fjärde person till oss och berättade att han också hade blivit uppsagd. Han hade precis blivit anställd, men nu hade han inte längre rätt kompetens. Fick besök av ägaren Advokat Sandström kom till sektionen för att diskutera det inträffade. Han hade en nedvärderande attityd och stämningen blev lätt obehaglig. Den fjärde personen som blev uppsagd fick också ersättning från diskrimineringsombudsmannen. Advokaten skickade även sin fru till sektionen för att skriva under ett papper. Även hon svor och talade ytterst nedsättande om romer. Märstahemmet hade inget kollektivavtal därför gick ärendet vidare till tingsrätten. Hustrun var arg på facket och menade att de skulle gå i konkurs av alla skadestånd. Det struntar vi i förklarade vi för henne. Vi värnar om våra medlemmar, berättar Anki Ring. Den sparkade kokerskan fick höra att hon inte fick komma till sin arbetsplats under tiden tvisten pågick. Vi sa att det måste hon göra tills det att hon får ett papper på att hon är arbetsbefriad med lön. Annars åker hon på olovlig frånvaro, vilket kan ge problem med ersättningen från a-kassan. Sammanlagt fick de fyra uppsagda kronor i skadestånd. Ny ägare tog över Från april i år heter Märstahemmet i stället Norra Stockholms ungdomshem och har en ny ägare. Vilka lärdomar har sektionen fått av att hantera en besvärlig arbetsgivare? Vi hörde inget från dessa medlemmar förrän de var uppsagda. De måste våga höra av sig till facket i ett tidigt skede. Många tror också att processen ska gå så fort när de har blivit uppsagda. Men det är många instanser som ska gå igenom ärendet, säger Anki. Vi informerar medlemmarna om att aldrig jobba där det inte finns kollektivavtal. Det finns så många oseriösa inom vård och omsorg. Många tror bara att sådant här förekommer i restaurangbranschen. Men vem som helst kan starta ett behandlingshem eller förskola. Kommunerna betalar ut enorma summor för en placering. Har arbetsgivaren ett kollektivavtal har de en arbetsgivarorganisation som är en trygghet om att arbetsgivaren agerar korrekt, säger Lotta. JOHANNA STJERNA MT nummer

10 10 MT nummer Arbetsmiljölagen ska följas Rökning, tunga lyft eller krav på sexuella tjänster. Arbetsmiljöproblem för de personliga assistenterna är de svåraste fallen för arbetsmiljöverket. Ibland är de personliga assistenterna totalt utlämnade till brukarna, säger Torben Vincentsen, biträdande tillsynsdirektör vid arbetsmiljöverket. Brukarens rätt till integritet står i motsatsförhållande till en god arbetsmiljö. Har man personer anställda måste en riskbedömning av arbetsmiljön göras. Vid exempelvis smitta måste assistenten få instruktioner om hur de ska skydda sig. Bedömning måste göras av sakkunniga personer. Inget får lämnas åt slumpen, säger Torben Vincentsen. Det som krävs för att arbetet ska ske på ett säkert sätt ska genomföras. Det kan handla om att assistenterna ska ha skyddsutrustning eller bli vaccinerade. Bedömningen ska göras av medicinsk kunniga. Arbetsmiljölagen omfattar alla anställda., säger Torben Vincentsen. Åtgärder måste vidtagas Brukaren kan inte hävda att skyddsåtgärder inte kan göras på grund av att det är obekvämt eller att det blir dyrt. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret. Men de olika lagarna som gäller assistans kolliderar ibland. LSS säger att alla har rätt till samma människovärde. Vi har fall där brukaren vill gå på krogen och supa sig full. Assistenten måste då ta hand om en redlös och berusad person. Där borde kanske brukaren ta med en släkting i stället. Det måste stå klart och tydligt vad som ingår i assistentens uppdrag. Ett annat arbetsmiljöproblem är rökning. Ingen ska utsättas för tobaksrök mot sin vilja enligt Tobakslagen. Vi har exempel på assistenter som måste hålla i cigaretten åt brukaren. De blir inpyrda av rök och ska inte behöva utsättas för det. Arbetsmiljöverkets inspektörer kontrollerar även arbetsplatsens utformning. Det ska finnas personalutrymmen, matraster ska man kunna äta under tillfredsställande förhållanden och du ska vara ostörd vid pauser och raster. Du måste kunna lämna din arbetsplats under en rast. Personliga assistenter arbetar nära brukarna. Arbetsmiljöverket har haft flera fall där assistenten har blivit ombedd att bistå med sexuella tjänster eller andra arbetsuppgifter som uppenbarligen inte hör samman med arbetet. Här måste man vara tydlig med att det här vill jag inte ställa upp på, säger Torben Vincentsen. Driver ett fall mot STIL Arbetsmiljöverket driver just nu ett fall mot assistansbolaget Stil. Det handlar om en personlig assistent som fick en arbetsskada efter ett tungt lyft. Hon skulle lyfta in en man i hans bil och hade inget lyfthjälpmedel. Mannen vägde nästan hundra kilo. Stil har skrivit över arbetsmiljöuppgifterna på brukaren. Arbetsmiljöverket anser det orimligt och oförenligt med gällande lagstiftning. Den personliga assistenten är i beroendeställning och riskerar bli av med jobbet om hon vägrar att utföra vissa uppgifter. Arbetsmiljöverket anser att företaget som anställer assistenten är den verkliga arbetsgivaren. Du måste ha kunskaper, befogenhet och resurser för att kunna utföra arbetsmiljöuppgifterna. Det kan bli helt felaktigt om brukaren gör riskbedömningen. Arbetsmiljöverket anser att Stil som arbetsgivare ska ha ansvara för hur uppgifterna i arbetsmiljöarbetet bevakas. JOHANNA STJERNA Skyddsombud finns för alla Personliga assistenter kan ha brukaren som arbetsgivare. Men hur är det ifall brukaren är en person som är svår att ha att göra med? Ibland kan det handla om en person med svåra psykiska problem som motsätter sig att verka för en god arbetsmiljö för den personliga assistenten. För arbetsmiljöverket är de personliga assistenterna de svåraste fallen. Arbetet bedrivs i brukarens hem och ibland kolliderar brukarens krav med assistenternas rätt till en god arbetsmiljö. Många medlemmar vågar inte höra av sig till sitt skyddsombud. Arbetsmiljölagen gäller även för personliga assistenter. Vi i facket kan hjälpa dem med att göra ett rutinbesök och en skyddsrond, säger Björn Ahlström, som är samordnare för de regionala skyddsombuden i avdelningen. Även om brukaren hänvisar till sin integritet finns arbetsgivaransvaret. Vid en skyddsrond går vi in på alla moment. Aldrig blivit nekad Björn Ahlström har hittills alltid blivit insläppt vid sina skyddsronder. För att brukaren ska kunna administrera assistansersättningen krävs att brukaren klarar av sitt arbetsgivaransvar. En sjukdom kan begränsa förutsättningarna för detta och då ska Försäkringskassan kontaktas. Försäkringskassan gör då en bedömning om personen är lämplig för arbetsgivaransvaret. Försäkringskassan menar att det finns stora möjligheter att ifrågasätta lämpligheten, men möjligheten används sällan. Om arbetsgivaren är en besvärlig person - vad kan facket göra åt detta? Vi kan ta fram ett underlag om situationen tillsammans med medlemmen. Det ska finnas goda arbetsmiljöförhållanden, man ska aktivt motverka risker och följa upp vidtagna åtgärder. Många tror att personliga assistenter är undantagna från arbetsmiljölagen eller att den bara gäller delvis för dem, men det är ingen skillnad. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, förändrar vissa förutsättningar vad det gäller anställningsskyddet. Kommunal har på många arbetsplatser utsett arbetsplatsombud som också är skyddsombud. Deras uppgift är att i samverkan med arbetsgivaren, förebygga och motverka risker för ohälsa och olycksfall. Kan inte skyddsombudet få arbetsgivaren att vidta åtgärder kan han eller hon vända sig till arbetsmiljöverket för att be dem ingripa. Det finns även ett antal regionala skyddsombud i avdelningen vars uppgift är att företräda de anställda i arbetsmiljöfrågor och verka för en bra arbetsmiljö i privata företag där det saknas skyddskommitté och skyddsombud. Egen erfarenhet Björn har själv arbetat som personlig assistent. Det som fick mig att bli skyddsombud var att vi som var personliga assistenter i kommunen aldrig träffades. Förutom att vi en gång om året träffades för en gemensam aktivitet. Därför beslutade vi att införa kontinuerliga arbetsplatsträffar där arbetsmiljöfrågor hanterades flitigt parallellt med årliga skyddsronder och regelbundna riskbedömningar hos samtliga brukare. Det är viktigt att Kommunal är drivande av yrkets utveckling och om de personliga assistenters arbetsmiljö, menar han. JOHANNA STJERNA

11 Arbetsmarknaden har förändrats under alliansens år Under den senaste mandatperioden i politiken har det skett stora förändringar i arbetsmarknadspolitiken. Vi kan sammanfatta det med snabbt, fort och fel, säger Benita Westin, ombudsman som arbetar med frågan inom Kommunal. Benita berättar att de ändringsförslag som lagts tidigare skickades ut på remiss och arbetsmarknadens parter fick tycka till om dem. Nu blir det beslut direkt utan att fråga efter vår syn på konsekvenserna. Det är många av kommunals medlemmar som drabbats och åtgärderna fungerar inte alla gånger så det skapar lösningen för en arbetslös eller sjuk. Benita Westin och Anita Lundgren samordnar kommunals arbetsmarknadspolitik. Komplicerade regler Under de senaste åren som passerat har även mycket av reglerna förändrats när det gäller arbetslöshetsförsäkringen och andra ersättningar. Som det fungerar i dag måste man kunna alla regler som finns i fyra olika försäkringar, säger Anita Lundgren som är a-kasseföreståndare. Att a-kassan dessutom är en myndighet gör det inte enklare. Men både Benita och Anita jobbar intensivt med att det ska bli enklare för medlemmarna att få hjälp med frågor som berör arbetsmarknadsfrågor. Vi har en arbetsmarknadspolitisk arbetsgrupp där vi tar fram olika lösningar på problemen, säger Benita. Det viktigaste nu är att ta fram ett informationsmaterial om frågan till sektionerna, fyller Anita på. De förtroendevalda måste veta hur de kan hjälpa arbetslösa rätt när de behöver svar. Viktig mission Med ett komplicerat regelverk är det inte lätt att svara på frågor från en medlem för en förtroendevald på sektionen. Vi åker landet runt för att informera om hur Kommunal ska uppfattas i dessa frågor, säger Benita. Vi måste sprida kunskapen om hur vi ska jobba med arbetsmarknadspolitiken nu när det blivit allt besvärligare för våra medlemmar. GÖTE AXELSSON Upphandlingsfusk i Salem Två höga chefer i Salems kommun anlitade under tre år ett företag för allt från konsult- till bygguppdrag till ett värde av 10,5 miljoner.trots att företaget inte hade något ramavtal med kommunen. Men ingen polisanmälan har gjorts mot de båda cheferna. Det hela uppdagades när cheferna hade slutat i Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och deras tjänster skulle ersättas. Då upptäcktes det att de hade använts sig av samma byggfirma upprepade gånger. Kommunen gav revisionsfirman Öhrlings PWC i uppdrag att granska de upphandlingar som de cheferna gjort under I deras rapport konstateras att: Direktupphandlingar har gjorts av betydande värden från ett företag, man har inte följt kommunens riktlinjer om upphandling, det finns frågetecken om tjänsterna motsvarar fakturerat belopp, upphandlingarna har inte dokumenterats, internkontroll har inte utförts enligt fastlagd plan och attestrutiner har fungerat med reservation för bristande kontrollrutiner. Inga bevis hittades Men Öhrlings har svårt att hitta bevis för att eventuella mutbrott ligger bakom dessa affärer. Varför gjordes aldrig någon polisanmälan? Vi har blivit överfakturerade och våra rutiner har inte följts. Vi övervägde en polisanmälan, men vi har bristfälligt underlag på beställningar och fakturor. Det finns inte heller någon dokumentation, säger Lennart Kalderén, moderat kommunalråd i Salems kommun. Vi hade en jurist som tittade på ansvarsfrågan som menade att vi hade begränsade rättsliga möjligheter att rikta ansvaret eftersom de hade slutat. Kommunen satte även en tjänsteman att granska om vilka arbeten som utförts, men man ansåg att det skulle bli för mycket arbete att utföra en sådan granskning med tanke på att utsikterna var små att få pengar tillbaka. Stor personalomsättning Under var det stor personalomsättning på förvaltningen, för tjänstemännen var den30 procent? Det låter mycket. Många sa upp sig för att de var arga över upphandlingarna? Det håller jag inte med om. Det stämmer att folk slutade då dessa personer var chefer. Men jag har inte fått signaler om att dessa personer slutade på grund av hur upphandlingarna sköttes. Denna byggfirma användes Lennart Kaldéren även i andra sammanhang som exempelvis konsulter? Ja det stämmer att de fanns med i en köksutredning om måltidsorganisationen. Vi beställde en måltidsutredning för att se över tillagningsorganisationen. Kommunals medlemmar i kommunen som görs en småföreteelse får gå från sitt arbete är det svårare att låta chefer ta ansvar för sina handlingar? Hade vi känt till det här hade inte dessa chefer fått vara kvar. Hur undviks detta i framtiden? Vi har förändrat internkontrollen. Det är uppseendeväckande att detta kunde pågå under så många år i en sådan här liten kommun? Jag tror att det skulle vara bättre om kommunens revisorer inte ägnade sig åt så mycket siffergranskning och i stället mer åt verksamheten. Ni blev överfakturerade? Det är något som är helt unikt för oss. Det har inte skett tidigare. En unik företeelse Men om rutinerna var så dåliga hur vet ni att det inte har hänt vid många andra tillfällen? Vi vet att det här var unikt. Cheferna har brutit mot många regler. Ändå får det inga följder? Vi har inget underlag att gå vidare. Dokumentation och fakturor är bristfälliga och betalning har redan skett. Är det sant att dessa två manliga chefer hade kronor i månadslön och tjänade kronor mer än den kvinnliga kommundirektören vid denna tid? Nej, det stämmer inte. De hade inte så mycket i lön. De sparkade cheferna har fått chefsjobb i två andra kommuner. JOHANNA STJERNA MT nummer

12 Prydligt i parken med Solen strålar från en blå försommarhimmel, från parken hörs stojet från lekande förskolebarn. Parkeringen fylls med bilar och folk strömmar till för att njuta av en dag i naturen vid Görvälns slott som ligger vackert beläget vid Mälaren. En stor del av skönheten kan man tacka OSA-arbetslaget för. Alla vi som arbetar här är stolta över hur fint vi gör det, säger Björn Ljungkrans som är arbetsledare för laget. Jag försöker att genom det här arbetet skapa goda förutsättningar för de personer som placeras här. Det handlar om personer som på något sätt hamnat på samhällets skuggsida, utanförskapet. Blandad bakgrund I laget ingår det förutom Björn sju personer till. De har olika bakgrund, någon är placerad av socialförvaltningen och några kommer från arbetsförmedlingens ungdomsplatser. Jag stormtrivs här med det här jobbet, säger Andreas Britz. Jag trivs med trädgårdsjobbet och vill fortsätta arbeta inom det här yrket. Det är min dröm Arbetsuppgifterna varierar mellan gräsklippning och annan skötsel nu under sommaren till trädfällning och att hålla vandringslederna inom området i gott skick. De här arbetsuppgifterna är en perfekt väg tillbaks, säger Micke Gustavsson. Det är nästan meditativt att jobba här och man mår bra av det. Men egentligen tycker jag det är bäst på vintern, då kan man klä sig för väderleken. Nu på sommaren är det varmt och man kan inte mer än klä av sig. Skyddsutrustning viktig När man ser Micke i sina skyddskläder förstår man vad han menar. Att köra grästrimmer ställer krav på skyddskläder och man blir nästan svettig av att se hur påklädd han är i gummibyxor och jacka. Ja, det är som att gå i en bastu mest hela dagen, suckar Micke. Men säkerheten är viktig och Björn är noga med att alla ska ha utbildning och kunskap om hur de ska hantera alla maskiner de använder. Arbetsuppgifterna är kvalificerade och det krävs både intresse och kunskaper för att klara av dem. Men flera av dem som arbetar här har annan bakgrund än park- och trädgårdsskötsel. Det är svårt att få pengar för kurser och utbildning, säger Björn. Att man placerar människor här betalas ur en åtgärdskassa och sedan tycks problemen vara lösta. Men jag anser att det behövs mer än så. Förstår bakgrunderna Björn som själv är nykter alkoholist vet vad han pratar om. Han har haft turen att få stöd och hjälp innan han hamnade i utanförskap. Jag har full förståelse för alla i laget och deras problem. Jag vet hur lätt det är att hamna fel. Björn både leder arbetet och deltar i de praktiska uppgifterna. En viktig uppgift är att se till att alla i laget fungerar tillsammans. Det finns många starka viljor men de måste ledas så att arbetsuppgifterna blir utförda. Blir det problem i laget så tar vi tag i det på en gång, säger Björn. Här har vi inga tabu, här är det raka rör som gäller. För Alberto Lopes har arbetet här blivit ett bra alternativ ut ur arbetslösheten. Jag trivs och vill vara kvar så länge som det går, säger Alberto. Men jag har planer på att gå vidare och utbilda mig när det ges ett bra tillfälle till det. Stor stolthet Gemensamt för alla i OSA-laget är att de fått tillbaks en stolthet och att de gör en nyttig insats för hur besökarna på Görvälns naturvårdsområde upplever sitt besök där. Jag tycker det är tråkigt att de här människorna inte får mer uppskattning än de får, säger Björn. De gör en stor insats men för andra delar av samhället så är det bara ett sätt att lösa ett problem med den sociala anpassningen. Jag anser att man borde visa mer respekt än så. Det är så nära för alla människor att drabbas av att hamna utanför samhällets acceptans. Görvälns naturvårdsområde är populärt både som strövområde och konferensanläggning. Och tack vare de arbetsinsatser som OSA-laget utför kan sommarens upplevelser bli lika sköna som förväntat. GÖTE AXELSSON 12 MT nummer

13 sociala insatser Andreas Britz Micke Gustavsson Bo Ljungkrans Alberto Lopes MT nummer

14 Bosse Emanuelsson och Gittan Tångerby har problem med hur Haninge kommun hanterar förhandlingar och avtal I Haninge bryts ingångna avtal med Kommunal Personalen fick skulden för dyrare hemtjänst I Haninge kommun vill arbetsgivaren att vårdpersonalen ska återgå till fast schema för att få budget i balans. Ledningen anser att vårdpersonalen använder för mycket administrativ tid för sin schemaläggning och att detta orsakat en budget i obalans. Vi är oeninga med arbetsgivaren och kan se att det är andra orsaker till att budgeten är i obalans, säger Gittan Tångerby Kommunals ordförande i Haninge. Vi har räknat fram att kommunen använder sig av vikarier och timanställda vilket motsvarar arbetspass och det är där problemet ligger. Men det vill inte ledningen lyssna på. Avtal fanns Bakgrunden till det som händer är att Kommunal och arbetsgivaren tidigare hade ett avtal om att scheman skulle läggas enligt Time care, personalen lade ut sina egna turer under schemaperioden. I slutet av förra året ville kommunen förhandla om en förändring i Time care modellen. Nu skulle det bli fasta turer/schemarader att välja på för personalen. Orsaken var att verksamhetsförändringar krävde nyordning. Vi ställde upp på förändringen, säger Bosse Emanuelsson, facklig företrädare som själv arbetar inom hemtjänsten. I avtalet vi tecknade fanns det ett förutbestämt datum, den 20 maj klockan i år. Då skulle vi träffas igen för att utvärdera hur förändringen fungerade. Nya idéer från cheferna Men det tog inte så lång tid innan det kom andra idéer från förvaltningen. Redan till 1 mars april fick vi besked om att arbetsgivaren införde nya rutiner för schemaläggningen, säger Bosse. Man gick ensidigt från den överenskommelse som vi gjort om utvärdering av den tidigare förändringen. Ett av argumenten för att bryta avtalet var att det hade blivit för dyrt. Man säger att personalen använder för mycket tid för att lägga sina scheman och att det blivit stora kostnadsökningar på grund av det. Dessutom måste administrationen lägga mycket tid på att ändra i de scheman som lagts. Det är inte bara Bosse och Gittan som är upprörda över hur arbetsgivaren agerat. Vårdpersonalen inom hemtjänsten har skickat protestlistor till chefer och Kommunal för att visa sitt missnöje mot ledningens anklagelser. Kommunal som förhandlat det flexibla schemaavtalet Time Care med kommunen är kritisk till att arbetsgivaren struntar till tidigare överenskommelser. Förutom utvärderingen den 20 maj, vilken aldrig blev av, fanns det fler punkter som behövde diskuteras vidare. Skyller på medarbetarna De ansvariga i ledningen tycks strunta fullständigt i våra mbl-överläggningar och våra överenskommelser, säger Bosse Emanuelsson. Cheferna har inte gett de förutsättningar som krävs och sen skyller man på medarbetarna, säger Gittan upprört. Kommunal har tagit fram kostnader för vikarier under ett och ett halvt år där det visar sig att man använt sig av vikarier motsvarande cirka femton heltidstjänster. Det visar tydligt att det är för lite personal, att ta in extra folk hela tiden kostar mycket pengar och tar tid rent administrativt. Dragit tillbaks förslaget Sedan MT träffade Gittan och Bosse har arbetsgivaren ajournerat den centrala förhandling som var inbokad i ärendet. Vad som händer nu vet vi inte, säger Gittan. Vår framställan om förhandling ligger kvar, men hur arbetsgivaren kommer att agera vidare kan vi inte ens sia om. Vi har varit och pratat med arbetsplatsombuden på de tre hemtjänstområdena, säger Bosse. De blev lättade och nu hoppas vi att inget mer kommer att hända med frågan förrän tidigast i höst Gittan och Bosse anser att hela historien och hur det blivit nu visar att det lönar sig för medlemmar och Kommunal att säga ifrån genom att sluta sig samman och visa vad man anser. Vi återkommer till MT och berättar hur det hela slutar så småningom, avslutar Gittan KERSTIN RIDDERSTEDT 14 MT nummer

15 Bra villkor ger hög trivsel och skapar minimal sjukfrånvaro En arbetsplats där alla tjänar lika mycket, kronor/månaden, där det inte finns någon sjukfrånvaro. En utopi? Nej inte på 33:ans Stöd & Service för funktionshindrade i Åkersberga, här går trivsel, bra lön och ansvar hand i hand. Hur ska jag värdera vad som är mest värt i vårt arbete, frågade sig den dåvarande chefen Britt-Marie Gustafsson, när MT besökte 33:an för drygt fem år sedan. Hon och en kollega startade 33:an 1992, efter att arbetat inom landstinget i många år. Idén var att om personalen hade det bra skulle även de boende få det bättre. Britt-Marie har nu gått i pension men idén lever vidare med dottern som den nya VD:n, Magdalena Fagerlund. Jo all personal arbetar kvar, berättar Magdalena när vi besöker 33:an igen. Personalpolitiken är densamma och lönerna är fortfarande lika för alla. Alla tjänar inklusive tillägg förutom storhelgstilläggen. Vi är en liten personalgrupp och är någon sjuk brukar vi täcka upp för varandra, berättar Marina Bodström vårdare och Susanne Gustafsson undersköterska. På så vis brukar det aldrig vara något problem. Tre lyckliga som trivs med sin arbetssituation. Marina Bodström, Magdalena Fagerlund och Susanne Gustafsson. Genom att vi inte har någon frånvaro så har vi också råd att ha högre löner, administrationen är minimal, säger Magdalena. De boendes behov i första rummet Schemat läggs först och främst efter de boendes behov men det är viktigt att det fungerar för personalen också. När vi besökte 33:an för fem år sedan arbetade personalen hela veckor och var ledig tre veckor. Det har de varit tvungna att ändra på efter att den nya arbetstidslagen kom för några år sedan. En del mindre förändringar har gjorts men till det bättre tycks det. Det har också utökat verksamheten något med fler boenden och två halvtidstjänster. Genom att de växte lite så ändrades bolagsformen till aktiebolag istället och nu har man även köpt en liten sommarstuga i närheten för rekreation för de boende. Våra utevistelser blev lite tråkiga, säger Magdalena, visst är gården fin här men vi ville ha ut något mer än att bara vara på gården. Nu har vi en liten stuga där vi kan odla, grilla och vi kan även övernatta om vi vill. Våra boenden tycker det är toppen att åka till stugan. Det är viktigt att investera för både de boende och för personalen. Skulle man kunna föra samma personalpolitik i en större verksamhet? Vi är ju bara fem heltider och två halvtider, vi är som en familj och alla tar lika mycket ansvar, det är klart det är lättare när det är en mindre enhet, säger Magdalena. Åh, jag skulle aldrig vilja byta tillbaka till individuella löner, säger Susanne. Det var så mycket tjafs när jag arbetade inom kommunen om varför den ena fick mer eller mindre än den andra. KERSTIN RIDDERSTEDT Joakim Ekholm om avtalsarbetet Ett intressant och viktigt arbete Joakim Ekholm är brandman och har suttit i avtalsdelegerade inför avtalsrörelsen. Han arbetar inom Stor Stockholms räddningstjänst i Åkersberga där är han även arbetsplatsombud. Årets avtalsrörelse var intressant, det var den första han varit med om och att se och förstå hur avtalsprocessen går till har varit givande, tycker han. Att det kunde ta dagar och nätter hade jag hört innan av de andra som varit med tidigare, när man skulle ta emot bud från arbetsgivaren och diskutera dem och ge ett bud tillbaka. Men det Joakim Ekholm gick förhållandevis smidigt i år. Det är en stor process och inget som några få är inblandade i. Vi var drygt hundra delegerade som var inkallade och deltog i avtalet. Jag tycker att jag kunnat påverka och vi diskuterade inom gruppen vad vi tyckte om olika frågor i avtalet. Något som har varit viktigt just för oss inom räddningstjänsten har varit Bilaga E i AB-avtalet. Vi har haft många diskussioner som pågått timvis om fördelar och nackdelar i de olika delarna i avtalet. Det handlar ju om att ta och ge hela tiden. Men jag är rätt nöjd med att vi kunde ha kvar Bilaga E, arbetsgivaren ville ta bort den helt men vi fick ha kvar den. Måste se bredden Men som avtalsdelegerad måste man även se bredare och se alla andra yrkesgrupper som berörs. Jag tycker att vi jobbade bra med PAN-avtalet där vi arbetade stenhårt på att förbättra villkoren. Joakim har fått positiva reaktioner från sina arbetskamrater att han varit med i avtalsdelegerade. Många har varit nyfikna och även fått en inblick i hur avtalsrörelsen fungerar. Att lägga ut avtalet på medlemsomröstning som en del personer ofta populistiskt skanderar om, ser Joakim som svårt. Med tanke på hur stort vårt förbund är och så många bud och motbud vi diskuterar skulle avtalet aldrig bli klart om en halv miljon medlemmar skulle tycka till. Att lägga ut avtalet för medlemsomröstning skulle inte fungera, vi har ju representativ demokrati hela vägen från klubbstyrelser till förbundsstyrelse och avtalsdelegerade. Det är nog det mest fungerande och praktiskt. KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer

16 Sol,skoj och underhållning Köerna till Ponnyridningen och ansiktsmålningen var lång, lite här och var åts det lunch i det fria. Från scenen hördes musiken från artistuppbådet. Kommunals anläggning Marholmen fullkomligt invaderades av besökare, den största andelen var barn. När Kommunal Stockholms län genomförde sin familjedag på Marholmen var förutsättningarna de allra bästa. Solen sken från en lagom molnig himmel och temperaturen var +20. På förmiddagen rullade buss efter buss med förväntansfyllda medlemmar och deras familjer in till festområdet. Efter hand fylldes aktiviteterna med deltagare. Utbudet var stort med Ponnyridning, cirkusträning, hoppborg, ansiktsmålning, metning och mycket annat för barnen. Det gicks även tipspromenader och fiskades, för den som blev sugen fanns fika och lunch att avnjuta i det gröna eller det gigantiska festtältet. Om man önskade lite mer att äta bjöds även korvgrillning. Från scenen rockade Winnipeg Jane loss innan det blev dags för barnens favoriter, Mora Träsk. Med mycket handklappande, hoppande och sjungande deltog hela publiken i dängor som Fader Abraham och Tigerjakt. Lite senare var det dags för lite Elvislåtar med Göran Engman innan Rabalder återvände till rockspåret. Lite senare var det dags för Glesbygdsrockarna och Stephen Simmonds. Det här är jättetrevligt, sa en deltagare. Vilket bra arrangemang och initiativ från Kommunal. Vilken förmån att få allt detta som medlem i Kommunal Det uttalandet står nog för de allra flesta av dem som var där, när bussarna rullade hem mot Stockholm igen var nog många både nöjda och trötta efter en dag fylld med fest och firande. Jag är jätteglad att det blev en sådan succé, säger Margaretha Bohman, Kommunal Stockholms ordförande. Jag vill rikta ett jättestort tack till de som arrangerat och planerat den här dagen. De har gjort en oerhörd insats. GÖTE AXELSSON Vad är en aktivitet i Kommunal utan brandbil? Trängsel vid tältet och bussarna Ponnyridningen var mycket uppskattad Kaffe på maten fanns det också. Mora Träsk roade barnen.. Berget av ryggsäckar till besökarna krympte snabbt, 16 MT nummer

17 MT:s skrivartävling 2010 tema: Löften... Livet är fullt av löften, endera sådana man ger eller som man får. I grunden är ett löfte ett avtal som kan röra i stort sett vilket område som helst. I det stora finns världsomfattande löften om att förbättra vår miljö, lite närmare oss kommunalare har vi de avtalsförhandlingar som nyligen avslutats eller pågår. Det handlar om löften som omfattar många människor kollektivt och till regeringsnivåer. På det personliga planet finns det mer vardagliga löften som att ta med barnen på utflykt eller att lova en annan människa sin kärlek. Det som förenar är att ett löfte är en avtalad överenskommelse som berör människor. Vi tror att alla männniskor har givit eller fått löften av olika natur. Ibland blir lyckan total när löftet infrias och i andra fall blir man ledsen över ett sviket löfte. Skriv ned berättelsen om din bästa eller sämsta bild av de konsekvenser ett löfte eller avtal kan få enligt dig. Kanske är det en personlig upplevelse eller din fantasi av det fantastiska/besvikelsen som ett löfte kan vara. Tävlingen är öppen för dig som är medlem i Kommunal Stockholms län. Ditt bidrag får vara på högst 3 maskinskrivna A4 sidor, ca tecken inklusive blanksteg. Vi vill att du skriver namn, adress, telefonnummer (och e-postadress) på ett separat papper. Du sänder ditt bidrag till: MT, medlemstidningen Kommunal Stockholms län Box Stockholm eller e-post: Sista datum (poststämplat) för inlämnande av material är den 21 september 2010 Att du skickar in material innebär att du accepterar att materialet publiceras i MT och/eller i bokform. 1:a pris kronor 2:a pris kronor 3:e pris kronor Kommunal på turné i Södertälje Under sommaren turnerar Kommunal runt landet. Första stoppet blev i Södertälje, senare fram mot hösten kommer bilen tilllbaks till länet. Först i Kungsträdgården augusti sedan Kungens kurva den 6-7 september och Barkarby den 8 september. Bilden från när Anneli Nordström Hellander skickade turnébilen på sitt uppdrag i landet. MT nummer

18 Politiker ointresserade av hemtjänstens arbetsvillkor Frustration är stor bland hemtjänstpersonalen över arbetssituationen och den ökande arbetsbelastningen. I maj ordnade Kommunals sektion 26 ett möte mellan hemtjänstpersonalen och politikerna i stadsdelen Enskede/Årsta /Vantör, för en frågestund. Intresset från politikernas sida var dock inte så stort då det bara dök upp två av nämndens 26 politiker. Till mötet hade sektionen skrivit ut ett exempel på ett dagsschema över hur vårdpersonalens arbetsdag kan se ut. Det visar sig att redan när personalen börjar sitt arbetspass ligger det efter i tid, då arbetsschemat hos pensionären börjar 07:32 samtidigt som personalen sitter på den obligatoriska rapporten, de ska även kvittera ut nycklar till alla de pensionärer som ska besökas. Sen redan från start Redan när man börjar är man en halvtimme efter i dagsschemat, säger Trots stort intresse från hemtjänstpersonalen att möta politikerna kom de inte. Frågan är varför, äldreomsorgen är ju en av deras viktigaste frågor när de uttalar sig. Lena Ezelius sektionens ordförande, när hon inleder kvällens samtal. Trots en stressig arbetsdag kom ett 40 tal vårdbiträden/undersköterskor till mötet för att få chansen att berätta om hemtjänstens villkor och arbetsmiljö. Besvikelsen är uppenbar bland hemtjänstpersonalen, då inte fler politiker dyker upp på mötet. Det är viktigt för oss att höra från er hur det är, äldreomsorgen är en av de stora frågorna i valet, sa Magnus Dannqvist (s), den här sammanställningen förskräcker, det är klart det får konsekvenser när målet är att spara 5 miljoner. Det är inte rätt mot vare sig vårdtagare eller anställda, men det är klart att nedskärningar får konsekvenser, när målet är att spara 5 miljoner. Lena Nielsen, Kommunals förhandlingsansvarige i Vantör, var mycket kritisk till de nedskärningar som görs inom äldreomsorgen i stadsdelen. Om man skär en tredjedel i utförardelen får det naturligtvis konsekvenser. När vi såg mallarna blev vi förskräckta. Vårdpersonalen måste arbeta 33 procent snabbare, det vore konstigt om det inte fick konsekvenser i vården av de äldre. Men vi som personal är bra på att dölja verkligheten, vi ska skriva övertid om vi inte hinner ta lunch, när vi springer snabbare hjälper vi politikerna att dölja hur verkligheten ser ut, så de slipper ta ansvar. Frågan är hur lågt man kan gå Anders Hall vårdbiträde berättade om hur pensionärer fått minskade timmar i av biståndsbedömare trots att de inte har minskat vårdbehov. Det är klart att kvalitén blir sämre och det blir slitigare för personalen. Lena Ezelius berättade att en tillsyn i värsta fall kunde vara att man vinkade till en pensionär i fönstret när man cyklar förbi. Frågan är hur lågt man kan fortsätta med nedskärningar i äldreomsorgen, det ser likadant ut i de flesta stadsdelarna i Stockholm. Det är inte längre behovet som styr utan ekonomin, det blir personalen hela tiden påmind om. KERSTIN RIDDERSTEDT Kommunals fanor ska hållas högt Att vara fanbärare är ett hedersuppdrag. Man blir organisationens offentliga ansikte och representant i många olika sammanhang. Gunnar Lindgren har varit fanbärare för Kommunal Stockholms län sedan starten, och även i organisationen innan dess. Fanorna har ett stort symbolvärde, säger Gunnar. De är det tydligaste sättet att visa att Kommunal är med vid olika arrangemang. Dessutom är fanor väldigt vackra, jag får rysningar av välbehag när jag ser en stor fanborg. Gunnnar Lindgren lärde ut hur fanorna ska hanteras. Representerar Kommunal Gunnar Lindgren är en av veteranerna bland fanbärarna i Kommunal Stockholms län. Gunnar har nu genomfört två halvdagsutbildningar för övriga fanbärare inom Kommunal Stockholms län. Deltagarna kom från sektionerna och några var även fanbärare som avdelningsuppdrag. Vi fanbärare ställer upp och representerar Kommunal vid många olika tillfällen, säger Gunnar. Det vanligaste är 1 maj och andra demonstrationer. Men vi deltar även vid begravningar när det är någon facklig kamrat som gått bort. Det är kanske det som utbildningen handlar mest om, hur man ska agera vid dessa tillfällen. Att vara fanbärare kan var ganska krävande. Vid utomhusarrangemang kan det blåsa och då får fanan ett eget liv. Bra att kunna några knep Vid blåst gäller det att kunna några knep för att hålla emot när man går. Och vid begravningar är problemet det motsatta, då kanske man tvingas stå stilla i en timme, berättar Gunnar. Sammanlagt var det 14 deltagare i utbildningen och många av dem var redan vana fanbärare. Det finns alltid något som man inte visste tidigare, sa några av dem. Till exempel rutinerna vid begravning är bra att gå igenom. GÖTE AXELSSOON Fanborg, en större samling fanor som vanligtvis går i täten för ett tåg eller ställs upp vid till exempel talarstol. 18 MT nummer

19 DEBATT Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.det går bra att publicera sig under signatur. Håkan Jörnehed (v) svarar Helena Wallén Vi ser personalen som en tillgång värd att värna om Helena Wallén skriver i ett debatt inlägg i MT nummer 4 Vilket parti ska en anställd inom vården rösta på Jag som själv varit kommunalare hela mitt arbetsliv förstår verkligen Helenas frågor och synpunkter hade jag samma tankar som Helena och satt hemma i soffan och var frustrerad. Jag bestämde mig då för att försöka påverkar och gick med i Vänsterpartiet. Om man vill ha förändring nu, så anser jag att Vänsterpartiet är det bästa alternativet. Inte minst då det gäller satsningar på offentlig sektor, offentliganställdas löner och makt och inflytande över sin arbetssituation. Sedan 2002 har jag haft förmånen att få arbeta med politik och just personalfrågor i Stockholms läns landsting både i majoritet och i opposition. Självklart hade jag hoppats på att Helena och hennes arbetskamrater skulle ha märkt större skillnad på vilket styre Jag blir både tagen och arg över undersköterskan Helena Walléns artikel i förra numret av Medlemstidningen.Tagen över den slitsamma verkligheten för många som arbetar inom hemtjänsten och inom andra vård- och omsorgsyrken i Stockholm, glad över att anställda som Helena ryter ifrån. Alliansens slogan Ett Stockholm i världsklass riktar sig definitivt inte till alla dem som gör ett fantastiskt jobb inom äldreomsorgen, förskolan och andra vård- och omsorgsvårdyrken. Lönerna är skandalöst dåliga, antalet övertaliga ökar, främst på grund av de exempellösa privatiseringarna och rädslan för att säga vad man tycker växer. som står vid rodret i landstinget. Den allians som nu styr landstinget har inte lyckats åstadkomma en enda positiv och utvecklande personalåtgärd. Trots det dåliga ekonomiska läge som landstinget befanns sig i under förra mandatperioden lyckades vi ändå utveckla och genomföra personalåtgärder. Men Vänsterpartiet är självkritiskt. De senaste två åren har vi därför haft en mängd samtal och dialoger med både fackliga företrädare och vårdpersonal. Vi har nu har tagit fram ett antal förslag som alla har ett gemensamt mål att öka personalens makt och inflytande. Vänsterpartiet vill höja kvinnolönerna i offentlig sektor. 80 procent av personalen inom hälso- och sjukvården i Stockholms län är kvinnor. Ska vi kunna göra en hederlig satsning så måste Vänsterpartiet i riksdagen få igenom sitt krav på att statsbidraget till kommuner och landsting ska höjas. I den rödgröna budgetöverenskommelsen som just tagits i riksdagen så finns Ann-Margarethe Livh (v) svarar Helena Wallén Stockholm behöver ny personalpolitik Stockholms stad behöver en helt ny personalpolitik. Personalen ska uppmuntras att öppet våga kritisera missförhållanden. Utan sådan kritik kan ingen verksamhet utvecklas. En av de viktigaste uppgifterna för den som leder staden är att se till att alla anställda känner sig fria att säga vad de tycker. Många fler förändringar måste göras. De som tjänar minst ska ha högre lön. Ingen som har anställning i Stockholms stad ska ha lägre månadslön än kr. Sänkt normalarbetstid, till att börja med för de som har de tyngsta jobben. Det blir mer betalt för kortare arbetstid. Samtidigt ska kvinnodominerade yrken graderas upp lönemässigt. Heltid ska vara en rättighet för alla som arbetar i Stockholms stad, men självklart ska deltid vara en möjlighet för den som vill. höjt statsbidrag till kommuner och landsting med, vilket lovar gott. Men även i landstinget måste vi våga göra prioriteringar för att kunna höja lönerna för medlemmar i Kommunal och i Vårdförbundet. I Stockholms läns landsting är Vänsterpartiet det enda parti som avsatt pengar i budget till personalfrämjande åtgärder. Sänkta skatter urholkar däremot budgeten så det blir ännu mindre över till löner och personalåtgärder. Vi anser att det ska vara förmånligt och attraktivt att arbeta i sjukvården. Vi har flera konkreta förslag som ska leda till friska och delaktiga arbetsplatser. Bland annat vill vi ta bort karensdagen för vårdpersonal. Det är ett bra förslag för medarbetarna men även för patientsäkerheten. Vi vill öka personalens inflytande över arbetstiden. Vi vill ge personalen möjlighet att utveckla landstingsdriven verksamhet. Vi förstår inte alls varför det bara ska gå att göra i privat regi! Detta är bara ett axplock. Du är välkommen att höra av dig om du vill veta mer! Anställda ska kunna styra sin arbetstid mer än idag. Alla ska ha rätt till vidareutbildning och kompetensutveckling. Vi satsar en personalmiljard så att ingen ska hindras att gå på utbildning på grund av att det saknas vikarier Anställda måste myndigförklaras och vi vill införa en riktig arbetsplatsdemokrati, gärna med inspiration från modellarbetsplatser i Norge. Arbetsplatsträffarna är bra men räcker inte till. För att kunna driva en ny personalpolitik måste vi även ha en ny politik på andra centrala områden. Vi vill införa en rätt till pedagogisk barnomsorg på obekväm arbetstid nattis, vilket gynnar både anställda och barnen. För att minska stress och överansträngning vill vi anställa mer personal, bland annat i äldreomsorg, förskola och skola. Och sist men inte minst, vi måste få Den stora skillnaden mot den styrande alliansen är att vi anser att personalen är en tillgång medan borgerlig politiker mest verkar anse att personalen är en kostnad. Jag är övertygad om att det blir skillnad med en rödgrön regering och styre både i stad och i landsting. För mig sitter hjärtat till vänster! HÅKAN JÖRNEHED VICE GRUPPLEDARE (V) LANDSTINGET en välfärd utan vinstintressen. Det kräver att privatiseringarna stoppas, att verksamheterna tas tillbaka till kommunen när avtalen löper ut och att goda anställningsvillkor och kollektivavtal ska gälla för alla arbeten som betalas av staden, både för kommunala och privata. ANN-MARGARETHE LIVH OPPOSITIONSBORGARRÅD VÄNSTERPARTIET MT nummer

20 DEBATT Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.det går bra att publicera sig under signatur. Vinner våra medlemmar på den borgerliga arbetsmarknads- och lönepolitiken? Valet är väldigt nära och de borgerliga partierna försöker att ta upp tråden från förra valrörelsen när det gäller jobbpolitiken Men de åtgärderna verkar vara misslyckade för vår del. Om vi börjar med centerpartiet så har de gjort till sin livsuppgift att upp kampen mot Lagen om anställningsskydd. CUF har sin egen lilla kampanj mot facket, men de är inte ensamma inom partiet. Även Maud Olofssons lösning är att slopa regelverket och att det löser problemen med ungdomsarbetslösheten. Sedan kan vi lägga på Jan Björklunds förslag om halverade löner för alla som är under 23 år gamla. Han tror också på fullt allvar att detta kan lösa ungdomsarbetslösheten. Det är också så att när han tror på någonting så har han en tendens att peka med hela handen. Det är då tur att Folkpartiet inte är större än de är. Men lägg ihop dessa två förslag. Då får vi två småpartier i den moderatledda alliansen som driver frågor som pekar rakt in i de förslag som Marian Radetzky pratade om för mer än 10 år sedan. Vad sade Marian Radetzky, denna orakel från 90- talet, som hängav sig till de nyliberala ekonomiska teorierna som lanserades av Milton Friedman? Då tyckte han att 5000 kronor är en lämplig lön för arbetare för de hungriga vargarna jagar bäst. Och om man inte kan betala hyran så kan vi alla bo ihop, för alla behöver inte ha en egen bostad. Om vi leker med tanken på att Lagen om anställningsskydd och dess turordningsregler försämras så kan det bli fritt fram att sparka oss som är äldre. Det är vi som har klättrat när det gäller lön. Vi har fortfarande inte bra löner men vi ligger inte heller så förskräckligt nära de lägsta lönerna. Men det oss de vill åt, för vi kostar mer. Sedan leker vi med nästa tanke, det vill säga major Björklunds förslag om halverade löner för alla som är under 23 år gamla. Vad får ni för bild då? Är den bilden den samma som jag har? En undersköterska tar sin examen när hon/han är 19 år. Den lägsta lönen för en medlem med gymnasieutbildning är nu strax över Vad blir lönen då med Björklund förslag? Till Min slutsats är att vi ska ta de olika förslagen på allvar och lägga ihop bilden.vi får inte skoja bort varken Centerns eller Folkpartiets förslag. I en allians kan de småpartierna tvinga fram sina hjärtefrågor. och jag med mina dåliga och för länge sedan bortglömda kunskaper i matematik kan räkna ut att lönen skulle bli under 9000 kronor i månaden innan skatten är dragen. Och inte kommer arbetsgivarna att behöva fördubbla lönen över en natt bara för att den anställde fyller 23 år. Detta påverkar givetvis löneutvecklingen för alla i förlängningen. Därtill har vi medlemmar vars löner är sämre, då menar jag alla de duktiga medlemmarna som inte har gymnasieutbildning. Deras lägsta lön är ännu sämre och skulle bli ännu lägre med Björklunds förslag. Avdelningsstyrelsen 2010 Min slutsats är att vi ska ta de olika förslagen på allvar och lägga ihop bilden. Vi får inte skoja bort varken Centerns eller Folkpartiets förslag. I en allians kan de småpartierna tvinga fram sina hjärtefrågor Därtill har vi en statsminister som säger att ungdomsarbetslösheten är en synvilla. Med det ger han uttryck för sin människosyn. Den kommentaren kan läggas till den högen av kommentarer som den moderatledda majoriteten har hävt ut sig sedan valet Men jag har tröttnat på att höra hans kommentarer. För mig är fortfarande så att de arbetslösa inte är lata, oavsett om de är unga eller medelålders. Jobben blir inte fler om man tar bort turordningsreglerna, de blir inte heller fler om man halverar lönen för ungdomar. Jobben blir fler när lönerna är så pass höga att vi vanliga människor har råd att efterfråga varor och tjänster. Det är så man kan skapa tillväxt, inte med att strypa inkomsterna. Därför är det viktigt att vi kommunalare säger nej till sänkta löner och sämre villkor den 19 september. För det spelar roll vilken valsedel vi väljer! MIRJA RÄIHÄ JÄRVINEN FACKLIG/POLITISKA ORGANISATÖR, SEKTION 80 På Kommunal Stockholm läns årsmöte i april fattades några beslut i olika frågor och motioner. Men det förrättades även val till avdelningsstyrelsen De som ska leda avdelningens arbete det närmaste året är från avdelningens sektioner och vilken sektion de kommer från ser du inom parantesen. Arbetsutskottet Margareta Bohman, Ordförande Marie Jokio, vice ordförande Marcelo Rojas, Kassör Lotta Lundén, Sekreterare, (LKC) Ledamöter Susanne Dahlqvist (20) Marika Eriksson (27) Carina Lenngren (77) Lena Ezelius (26) Daniel Larson (22) Käte Fransson (3) Lelle Eriksson (6) Kevin Thompson (30) Ingrid Höglund (28) Anki von Essen Walldén Suppleanter Benjamin Emparan (28) Zoran Rizovski (6) Gittan Sommerhed (13) Kent Wall (30) Matts Jangerstad (52) Bengt Bryungs (34) Benita Rosberg (10) Maria Enryd (28) Onur Esinsel (11) Olof Tappert (28) Lowisa Anderzon (27) Nina Bergen (45) Catharina Häggbom (80) Adjungerad: Pierre Skoogh (8) Ungdomsorganisatör 20 MT nummer

tomtejakten Ledaren KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT

tomtejakten Ledaren KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT Nu går drevet mot undersköterskorna i vården igen Ett yrke som hotas av utrotning sidan 9 Trycket på arbetsförmedlingen är stor. För många arbetslösa är arbetsförmedlarna deras sista hopp Sidan 4 För att

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

När din arbetsgivare går i konkurs

När din arbetsgivare går i konkurs När din arbetsgivare går i konkurs 1 Innehåll När din arbetsgivare går i konkurs 3 Varför och hur företag sätts i konkurs 3 Det här gör en konkursförvaltare 4 Uppsägning från konkursförvaltaren samt uppsägningstider

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Du har ansvar för arbetsmiljön

Du har ansvar för arbetsmiljön Du har ansvar för arbetsmiljön Lättläst version I den här broschyren kan du läsa om vem som har ansvar för att en arbetsmiljö är säker. Med arbetsmiljö menas den fysiska och psykiska miljön på arbetet.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS mellan Assistansanordnaren och Uppdragsgivaren Namn:.. Adress:.. Org.nr: Pers.nr:.. Telefon:.. Legal företrädare (ifylls i förekommande fall) Namn: Adress: nedan kallad anordnaren

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an 2009-04-28 Ordförande Hej alla Kommunalare! Sedan senaste infobladet har vi haft årsmöte den nya styrelsen konstituerat sig och det innebär en del förändringar. Jan

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

istället för sjukpenning ska få graviditetspenning av graviditeten. LO som delvis är kritiska till förslaget, tror att förslaget

istället för sjukpenning ska få graviditetspenning av graviditeten. LO som delvis är kritiska till förslaget, tror att förslaget Lex Sarah-anmälan orsakade omplacering Madeleine anklagades att vara ett problem sidan 4 I Upplands-Bro kommun har man påbörjat ett försök med heltid inom äldreomsorgen. sidan 6 Trots historiskt höga arbetslöshetssiffror

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-04. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du kan få ersättning om du tar emot personer som är med i jobb- och utvecklingsgarantin när du erbjuder

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare Det är mycket att tänka på vid val av assistansanordnare och det är viktigt med hög kvalitet på assistansen. Genom IfA kan en verksamhet ansöka om IfA-godkännande.

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01 Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01 Kramfors kommun som assistansanordnare När Du väljer Kramfors

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer