Att skriva på svenska som andraspråk på en högskoleutbildning. Pilotstudie till ett forskningsprojekt.
|
|
- Erika Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt Gunilla Jansson, Institutionen för nordiska språk Att skriva på svenska som andraspråk på en högskoleutbildning. Pilotstudie till ett forskningsprojekt. Inledning Uppsala universitet utgör en mångkulturell miljö, där människor med olika språklig bakgrund möts inom olika utbildningsprogram. För en person som kommit till Sverige i vuxen ålder medför mötet med en främmande kultur inte sällan komplikationer. En märkbar svårighet innebär skrivandet på ett andraspråk och anpassningen till nya undervisningsformer i samband med akademiska studier. I en rapport från Enheten för utveckling och utvärdering vid Uppsala universitetet framhålls de tvåspråkiga studenternas speciella svårigheter under utbildningen: "Ett alldeles särskilt behov har studenter med annan språkbakgrund. De kan ofta klara sina muntliga presentationer ganska bra, men en korrekt skriftlig rapport är utomordentligt svår att åstadkomma" (Andersson 1998:33). Vidare betonas vikten av att kunna kommunicera och arbeta i projekt: "Avnämarnas ständigt upprepade krav på önskvärda kunskaper hos ingenjörer m.fl. högskoleutbildade är kommunikativ förmåga i både tal och skrift. [---] Ett annat vanligt avnämarkrav är vana vid projektarbete" (a.a. s. 3). Förmågan att organisera och genomföra projekt framhålls även i en utvärdering av en projektbaserad utbildning inom energiingenjörsprogrammet (Pernestål 1997:3 4). Framför allt torde mitt miniprojekt kunna leda till intressanta pedagogiska frågeställningar, och i förlängningen även till pedagogiska implikationer. Det är angeläget att lärare som undervisar på såväl grundnivå som på högre stadier inom högskole- och universitetsutbildningar får större beredskap att hantera de strategier som de möter hos tvåspråkiga studenter i samband med utförandet av skriftliga moment. Syfte Syftet med mitt miniprojekt är att göra en kartläggning av skrivandet på svenska som andraspråk hos några studenter på en högskoleutbildning. Min tanke är att projektet i förlängningen skall kunna genomföras på ett större material. Miniprojektet syftar till att ge svar på följande frågeställningar: Hur hanterar de tvåspråkiga studenterna skriftliga redovisningar som genomförs i grupp eller i par i jämförelse med uppgifter som redovisas enskilt? Finns det något samband mellan studenternas språkliga kompetens och deras strategier i grupp- eller pararbetet?
2 Metod För att få svar på mina frågeställningar har jag följt skrivandet hos tre tvåspråkiga studenter under deras första studieår. Två av studenterna går på en treårig ingenjörsutbildning och en av dem går på ett ekonomiprogram. Samtliga är kvinnor och har varit i Sverige i fyra, sex respektive i nio år. Två av dem har läst Svenska B på Komvux och därigenom fått sin behörighet till högskolestudier, medan en av dem har genomgått kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska: Svenska för utomnordiska invandrar- och flyktingstuderande vid institutionen för nordiska språk. Jag har träffat studenterna och genomfört intervjuer med dem om deras bakgrund, studiesituation och om deras attityder till skrivande. Studenterna förelades ett antal frågor som de först fick läsa igenom och sedan besvara (se bilaga 1 och 2). Frågorna anpassades efter de två aktuella utbildningarna. Jag hade nämligen i förväg tagit reda på vilka skrivuppgifter studenterna hade mött fram till intervjutillfället. Dessutom har jag samlat in labbrapporter och labbjournaler från de två studenterna som går på ingenjörsutbildningen. För dessa studenter gäller även att jag intervjuat en av deras laborationslärare. Bandspelare användes inte, utan i stället gjordes noggranna anteckningar. Slutsatser Inom båda de utbildningar som var aktuella för mina informanter var inslaget av grupp- och pararbeten påfallande. Dessa arbeten bestod i att i grupper som kunde bestå av upp till åtta personer redovisa ett kursmoment i muntlig och/eller i skriftlig form. På ingenjörsutbildningen arbetade man förutom i grupp även i par. Samtliga laborationer genomfördes och redovisades skriftligt i par i form av en laborationsrapport under den första studieterminen. Däremot skrevs laborationsjournalerna individuellt. Dessa samlades in och rättades av laborationsläraren. På ekonomiprogrammet genomfördes samtliga inlämningsuppgifter under den första studieterminen som grupparbete i pm-form. En strategi som har kunnat observeras hos samtliga informanter är viljan att komma med synpunkter på gruppmedlemmarnas sätt att skriva, som många gånger uppfattades som alltför talspråkligt. Här kom emellertid de tvåspråkigas medvetenhet om sin bristande språkliga kompetens i konflikt med deras strävan att aktivt vilja delta i grupparbetet. Utgången blev att antingen ihärdigt stå på sig i sin uppfattning för att så småningom vinna kamraternas förtroende, eller att ge vika och låta de övriga gruppmedlemmarna sköta skrivarbetet. Den senare strategin resulterade i en känsla av misslyckande: "Jag ville vara med men de lyssnade inte på mig. De valde bort mig." Uttalandet kommer från en informant när hon ombads redogöra för sina upplevelser av att arbeta i projekt. Det verkar också vara så att nivån på den språkliga kompetensen är avgörande för hur de tvåspråkiga klarar att aktivt delta som skribenter i grupparbetet. Den informant som enligt ovan väljer "utnötningsstrategin" hävdar sig också mycket bra rent språkligt. För detta talar resultatet på det behörighetsgivande testet i svenska, där informanten klarar att behärska ett abstrakt och akademiskt språk. Den informant som väljer den passiva strategin har också en sämre utgångspunkt rent språkligt. Om detta vittnar de skriftliga produkter som informanten presterat själv under utbildningen, innan de genomgått kamraternas stränga "censur".
3 En annan iakttagelse som kunnat göras är att det måste finnas gynnsamma förutsättningar för att de tvåspråkiga ska kunna på ett positivt sätt dra nytta av ett projekt- eller grupparbete. En förutsättning verkar vara att gruppen inte är för stor, idealet är kanske pararbetet. Jag har kunnat följa en av informanternas samarbete med en enspråkig kurskamrat. I detta fall har samarbetet fungerat som ett givande och tagande. Den tvåspråkiga studenten har bidragit med sin ämneskompetens och på så sätt har hon kunnat styra arbetet både vad gäller innehåll och utformning. Den enspråkiga studenten har hållit i pennan och givit den slutgiltiga språkliga dräkten åt arbetet. Båda har känt att de kompletterat varandra och att de kunnat bidra med något värdefullt. Den tvåspråkiga studenten har efterhand vunnit större språklig självsäkerhet i takt med att hennes ämneskompetens har fått komma till tals. Litteratur Andersson, Maud, 1998: Kommunicera och arbeta i projekt. Starten i årskurs 1 inom ingenjörsutbildningarna. Uppsala universitet. Enheten för utveckling och utvärdering. Arbetsrapport nr 4. Pernestål, Kjell, 1997: Projektteknik. Utvärdering av en utbildning. Uppsala universitet. Enheten för utveckling och utvärdering. Arbetsrapport nr 1. Bilaga 1 Intervjufrågor till informanter på ingenjörsutbildningen 1. Personuppgifter/Bakgrund/Attityder 1 a Ålder? 1 b Social bakgrund (föräldrarna akademiker?) 1 c Tidigare studier och/eller arbete (i Sverige och i hemlandet)? 1 d Skrivvanor: skrivande på fritiden? 1 e Kommer du ihåg om du fick lära dig något som du haft användning för i skrivandet på denna utbildning redan i skolan, i Sverige eller i hemlandet? 1 f Erfarenhet av skrivande på modersmålet? 1 g Vad tycker du om språket i de texter som du hittills mött på utbildningen? 1 h Vad tycker du om dina kamraters texter? 1 i Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater haft avvikande uppfattning om utförandet av de texter ni fått skriva? 1 j Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater haft ett annat sätt att se på studier och inlärning? 1 k Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i
4 förhållande till dina kamrater använt andra strategier när du löst skrivuppgifter? 2. Projektarbetet 2 a Hur var det att genomföra projektarbetet? Hur var samarbetet med kamraterna? Med handledaren? Vad fick du för vägledning och instruktioner? Fanns det något problem? Vad var svårast: projektarbetet, ämnet och faktainnehållet, samarbetet med kamraterna eller skrivarbetet? 2 b Skrev du någon egen text eller skrev du alltid tillsamman med någon annan? 2 c Hur var det att skriva tillsammans med andra? Var det någon som styrde skrivarbetet? 2 d Hur var det att skriva det individuella bidraget? Hur lång tid tog det att skriva? Skrev du det själv eller bad du någon om hjälp? Gjorde du ett eller flera utkast? Bad du någon att läsa ditt utkast och ge synpunkter? Var du nöjd med ditt eget bidrag? 2 e Vad var svårast i skrivarbetet: att veta vem jag skrev för, disposition, urval, att få sammanhang och en röd tråd, att bygga upp meningar, att välja rätt ord, att följa textkonventioner och skrivregler, att ge uttryck för och utveckla tankar och idéer, datorproblem, eller annat 2 f Vad hade mest betydelse när du tillsammans med dina kamrater skrev projektarbetet? Diskussioner och respons från kamraterna Råd och instruktioner från handledaren Att läsa och härma utformningen av andra projektarbeten Att läsa och härma utformningen av texter på högre nivå inom mitt ämnesområde 2 g Hur skulle du beskriva vad lärarna på ingenjörsutbildningen tycker är ett bra projektarbete? 3. Labbjournalen 3 a Hur är det att skriva labbjournaler? Vad är svårast: den praktiska laborationen eller skrivarbetet? Skriver du medan du labbar eller efter avslutad laboration? Vad har du fått för vägledning och instruktioner när det gäller skrivarbetet i abbjournalen? Bilaga 2
5 Intervjufrågor till informant på ekonomprogrammet 1. Personuppgifter/Bakgrund/Attityder 1 a Ålder? 1 b Social bakgrund (föräldrarna akademiker?) 1 c Tidigare studier och/eller arbete (i Sverige och i hemlandet)? 1 d Vilken utbildning går du nu? 1 e Skrivvanor: skrivande på fritiden? 1 f Kommer du ihåg om du fick lära dig något som du haft användning för i skrivandet på denna utbildning redan i skolan, i Sverige eller i hemlandet? 1 g Erfarenhet av skrivande på modersmålet? 1 h Vad tycker du om språket i de texter som du hittills mött på utbildningen? 1 i Vad tycker du om dina kamraters texter? 1 j Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater haft avvikande uppfattning om utförandet av de texter ni fått skriva? 1 k Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater haft ett annat sätt att se på studier och inlärning? 1 l Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater använt andra strategier när du löst skriftliga inlämningsuppgifter? 2. Undervisningsformer 2 a I vilka olika sammanhang under utbildningen har du fått göra skriftliga redovisningar? 2 b Vilka undervisningsformer har du hittills mött under utbildningen? föreläsning lektion seminarium pararbete grupparbete annat: i så fall vad? 3. Examinationsformer 3 a Vilka olika examinationsformer har du hittills mött under utbildningen? salsskrivning muntlig tentamen enskild, muntlig tentamen i par eller i grupp, hemtentamen,
6 skriftlig fördjupningsuppgift i form av ett projektarbete, pm eller fältarbete: utförd individuellt, i grupp eller i par 4. Attityder till skriftliga fördjupningsuppgifter genomförda i grupp eller i par 4 a Vad har du för erfarenheter av att genomföra skriftliga fördjupningsuppgifter i grupp eller i par? Hur tycker du att samarbetet med kamraterna har fungerat? Med handledaren? Vad har du fått för vägledning och instruktioner? Har det funnits något problem? Vad har varit svårast: fältarbetet, ämnet och faktainnehållet, samarbetet med kamraterna eller skrivarbetet? 4 b Brukar du skriva någon egen text eller skriver du alltid tillsamman med någon annan? 4 c Hur upplever du att skriva tillsammans med andra? Brukar det vara någon som styr skrivarbetet? 4 d När du skriver något individuellt, hur har det varit? Hur lång tid har det tagit att skriva? Skriver du själv eller ber du någon om hjälp? Gör du ett eller flera utkast? Ber du någon att läsa ditt utkast och ge synpunkter? Brukar du vara nöjd med din produkt? 4 e Vad upplever du som svårast i skrivarbetet: att veta vem jag skriver för, disposition, urval och sovring, att få sammanhang och en röd tråd, att bygga upp meningar, att välja rätt ord, att följa textkonventioner och skrivregler, att ge uttryck för och utveckla tankar och idéer, datorproblem, eller annat? 4 f Vad har haft mest betydelse när du tillsammans med dina kamrater eller enskilt har skrivit ett PM el.dyl.? Diskussioner och respons från kamraterna Råd och instruktioner från handledaren Att läsa och härma utformningen av andra studenters texter Att läsa och härma utformningen av texter på högre nivå inom mitt ämnesområde 4 g Hur skulle du beskriva vad lärarna på utbildningen tycker är en bra akademisk text?
Undervisning och bedömning av språkfärdighet inför högre studier
Undervisning och bedömning av språkfärdighet inför högre studier Föredrag och workshop på Augustikonferensen SUF & Skolverket 2018-08-09 Vendela Blomström vendela.blomstrom@su.se Mårten Michanek marten.michanek@su.se
Läs merSvenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng
Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...
Läs merKurser i svenska för internationella studenter och forskare
Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare
Läs merSvenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng
Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30
Läs merMuntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen?
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning
Läs merStudentbarometern. Tabellbilaga Högskolan i Halmstad
Studentbarometern Tabellbilaga 2007 Högskolan i Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se Studentbarometern 2007, Tabellbilaga Sida 1 av 76 A. Dina studier Tabell 1. Kön * Inom vilket område studerar du just nu?
Läs merKapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning
Kapitel 1 Att komma igång med skrivandet Therése Granwald Inledning Hur kan du som lärare hjälpa dina studenter att komma igång med skrivandet? Hur kan du som lärare bistå dina studenter under skrivprocessen?
Läs merIndividuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design.
Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design. Den individuella inlämningsuppgiften består av två delar. Del 1 Kognitiv design är obligatorisk och för att bli godkänd på kursen krävs att denna,
Läs merFRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR BAKGRUNDSFRÅGOR
FRÅGEBANK: EXEMPEL PÅ KURSVÄRDERINGSFRÅGOR Frågebanken är tänkt att kunna utgöra en inspirationskälla vid utformning av kursvärderingsenkäter. Tillämpliga frågor väljs ut utifrån kursinnehåll och hur kursen
Läs merEngelska B Eller: Engelska 6 (Områdesbehörighet 2/A2 med ett eller flera undantag)
1EN000 Engelska A, Allmän inriktning 30.0 hp 1EN000 English A, General Course 30.0 credits Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska Betygsskala* För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G
Läs merInstruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.
Fältstudieuppgifter i kursen Sociala relationer, konflikt och ledarskap OAU218 Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1. Frågor till din handledare eller annan pedagog i förskolan v 1-2 (tillfälle
Läs merBehörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng
Kursbeskrivning med betygskriterier Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kurskod: NS0333 Vårterminen 2017 1 Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30 högskolepoäng...
Läs merCTR BIVC12 V13. Antal respondenter: 6 Antal svar: 5 Svarsfrekvens: 83,33 %
CTR BIVC12 V13 Antal respondenter: 6 Antal : Svarsfrekvens: 83,33 % Lärandemål Nedan presenteras kursens lärandemål. Bedöm först i vilken utsträckning anser du att dessa lärandemål behandlats i undervisningen,
Läs merBehörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng
Kursbeskrivning med betygskriterier Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kurskod: NS0333 Vårterminen 2018 1 Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30 högskolepoäng...
Läs merRAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade
Läs merUndervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete
Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Bengt Pettersson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning
Läs merNS170U, Behörighetsgivande kurs i svenska ULV, 30 hp. Delkurs 1: Muntlig färdighet och hörförståelse, 9 hp
Betygskriterier NS170U, Behörighetsgivande kurs i svenska ULV, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2017-02-01 Gäller fr.o.m. vt 17. Delkurs 1: Muntlig färdighet och hörförståelse, 9 hp Moment 1:
Läs merSpråkverkstadens verksamhet för studenter med läs- och skrivsvårigheter
Språkverkstadens verksamhet för studenter med läs- och skrivsvårigheter Kristina Asker Språkverkstaden Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet kristina.asker@nordiska.uu.se Informationsdag
Läs merTSKS10 - Signaler, information och kommunikation
1 (6) TSKS10 - Signaler, information och kommunikation Sändlista Inger Klein Tea Nygren Siv Söderlund Magdalena Smeds Erik G. Larsson Klas Nordberg Kurskod TSKS10 Examinator Erik G. Larsson Kursen gavs
Läs merPedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Läs merUtbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.
Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merVariation i matematikundervisningen
Stefan Löfwall Karlstads universitet Variation i matematikundervisningen Idag diskuterar man mycket behovet av att variera matematikundervisningen. Inte minst betonas detta i Skolverkets rapport Lusten
Läs merANVÄNDARCENTRERAD SYSTEMDESIGN Period 42, 2003 IT4
SAMMANSTÄLLNING 1 (6) ANVÄNDARCENTRERAD SYSTEMDESIGN Period 42, 2003 IT4 Sammanfattning: Detta är en mycket intressant, relevant och väl genomförd kurs. Både kursens huvudsakliga föreläsare och de flesta
Läs merSammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser
2019 Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser En uppföljning av språkombudsfunktionen på äldreboenden och hemtjänsten i fyra kommuner. AINA BIGESTANS Sammanfattning av rapporten:
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merhög grad 3. I vilken grad har du haft problem under kursen p.g.a. bristande förkunskaper?
KURSVÄRDERING Mycket Ganska Varken Ganska Mycket missnöjd missnöjd nöjd el nöjd nöjd missnöjd 1. Hur nöjd är du med den kursinformation som fanns tillgänglig före kursstart? 2. Hur nöjd är du med den kursinformation
Läs merVad lärare tycker om undervisningen i matematik på civilingenjörsprogrammen
Vad lärare tycker om undervisningen i matematik på civilingenjörsprogrammen Martina Persson och Raimundas Gaigalas Matematiska institutionen Uppsala universitet Box 4, S-75 6 Uppsala Sammanfattning Som
Läs merPopulärvetenskaplig text Elektronik för D - ETIA01
Populärvetenskaplig text Elektronik för D - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University Bertil Larsson, Daniel Sjöberg 2015-06-02 1 Den preliminära planen Den preliminära
Läs merb) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.)
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet FÖRSLAG TILL PROGRAMNÄMND INFÖR ÅR NÄMND/NÄMNDER: Förslagsställare (Namn, funktion, Inst/Enhet) FÖRSLAGET GÄLLER: a) EXISTERANDE KURS (Ange kurskod
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), HT-15 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se
Läs merStudiestödsprojektet. Jan Jämte & Pia Ridderby
Studiestödsprojektet Jan Jämte & Pia Ridderby Ett möte + Två utmaningar = nytt projekt 2018-06-15 2 Vad är Linje 14? Startade 2003 Samfinansieras sedan 2006 av Örebro kommun och Örebro universitet VI har
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1118 Svenska med språkvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Swedish Linguistics A, Introductory Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska
Läs merMI2004 HT2018MS75NY. 3. Helhetsintrycket. 4. Studentens insats. Jag är nöjd med min egen insats. Jag har tagit ansvar för mitt eget lärande
MI00 HT08MS75NY : av 9. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med det här momentet (50,0%) (50,0%) 0 (0,0%) Vet ej 0 (0,0%). Studentens insats Jag är nöjd med min egen insats Jag är nöjd med min egen insats
Läs merTHSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1
1 ( 6) THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 Sändlista Kurskod Examinator Marisol Arias Abrahamsson Johan Holtström THSP41 Marisol Arias Abrahamsson Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2
Läs merProjektplan Sturebyskolan en idéskola
Projektplan Sturebyskolan en idéskola 2010-2013 Projektets bakgrund Arbetet med projektbaserad undervisning i NO har lett till att Sturebyskolan har blivit en inspirationsplats, vilket i sin tur ytterligare
Läs merÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merRYSA Du är % # Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Summa 100% 6
RYSA11 2007 RYSA11 2007 Översikt Totalt antal svar 6 Filter nej Gruppera efter fråga nej Du är Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Din ålder Under 25 33.3% 2 25-35 16.7% 1 Över 35 50% 3 Vad har du läst förutom ryska?
Läs merBIMA81, Biomedicin: Molekylär medicin, 15 högskolepoäng Biomedicine: Molecular Medicine, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten BIMA81, Biomedicin: Molekylär medicin, 15 högskolepoäng Biomedicine: Molecular Medicine, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för biomedicinsk,
Läs merIndividuell inlämningsuppgift TEK210
Individuell inlämningsuppgift TEK210 Den individuella inlämningsuppgiften består av två delar. Del 1 Kognitiv design är obligatorisk och för att bli godkänd på kursen krävs att denna, tillsammans med skriftlig
Läs merMuntlig laborationsredovisning Ett nytt grepp i vår undervisning
Uppsala universitet Miniprojekt Institutionen för farmaci Senia Johansson, Petra Rosenblad och Erika Svangård Muntlig laborationsredovisning Ett nytt grepp i vår undervisning Sammanfattning En muntlig
Läs merIndividuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design.
Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design. Den individuella inlämningsuppgiften består av två delar. Del 1 Kognitiv design är obligatorisk och för att bli godkänd på kursen krävs att denna,
Läs merENGA04, Engelska: Grundkurs, 30 högskolepoäng English: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ENGA04, Engelska: Grundkurs, 30 högskolepoäng English: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar
Läs merKURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merKursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)
Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen
Läs merHola! Du har blivit antagen till någon av nedanstående distanskurser i spanska VT. 2011. Spanska avdelningen på Linnéuniversitetet i Växjö hälsar dig
Hola! Du har blivit antagen till någon av nedanstående distanskurser i spanska VT 2011. Spanska avdelningen på Linnéuniversitetet i Växjö hälsar dig välkommen! Med hjälp av din kurskod eller anmälningskod
Läs merBIOR85, Biologi: Immunologi, 15 högskolepoäng Biology: Immunology, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten BIOR85, Biologi: Immunologi, 15 högskolepoäng Biology: Immunology, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens
Läs merTEII42 - Teknisk kommunikation på japanska II - del 2
1 (5) TEII42 - Teknisk kommunikation på japanska II - del 2 Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Seth Ramström Clas Rydergren Li Li Tunek Johan Holtström TEII42
Läs merTHTY42-Teknisk kommunikation på tyska II - del 2
1 (6) THTY42-Teknisk kommunikation på tyska II - del 2 Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Seth Ramström Mathias Henningsson Christoph Röcklinsberg Johan Holtström
Läs merDiaNa Dialog för Naturvetare och teknologer Lena Henriksson, IBG,
DiaNa Dialog för Naturvetare och teknologer Lena Henriksson, IBG, 2012-09-03 Varför behöver ni DiaNa? Utvecklande Meriterande Efterfrågat av akademin, industrin, Grupp interaktion Vad kan ni göra för att
Läs merSammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)
Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning
Läs merUtvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T4 VT12
april 1 Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T VT1 Kurs är det tredje på kursen Klinisk psykologi I. Sextiotvå studenter deltog i kurs varav 31 stycken (%) lämnade in utvärderingsblanketten
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merKursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Läs merSOL ENGA03 V17. Kön. Ålder. Respondents: 49 Answer Count: 22 Answer Frequency: %
SOL ENGA03 V17 Respondents: 49 Answer Count: 22 Answer Frequency: 44.90 % Kön Kön Kvinna 14 (63.6%) Man 7 (31.8%) Annat 0 (0.0%) Vill inte svara 1 (4.5%) Total 22 (100.0%) Kön 1.3 0.5 Ålder Ålder Under
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merMöbel- och byggnadshantverk, 120 hp
1 (5) Utbildningsplan för: Möbel- och byggnadshantverk, 120 hp Furniture Making and Building Crafts, 120 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMBHG Grundnivå MIUN
Läs merSAMMANSTÄLLNING 1 (13) Datum för sammanställningen Period 3, 2007
SAMMANSTÄLLNING 1 (13) GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING DEL AV (1TD442) ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER (DV1) (1IT022) PROGRAMKONSTRUKTION II (IT) Period 3, 2007 Sammanfattning: Bra kurs, bra lärare och bra labbar.
Läs merIntegrering av forskning i utbildningen. Logopedprogrammet i Göteborg
Integrering av forskning i utbildningen Logopedprogrammet i Göteborg Examensmål 1 Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU 121/07-45 Rektor
LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU 121/07-45 Rektor 2007-04-20 Examinationsformer vid Linköpings universitet Examination är en ytterst väsentlig del av utbildningsprocessen och är såväl för den studerande
Läs merAllmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap
Dnr U 2013/509 Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-09-05 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merHar du läst kursen på Campus eller distans Campus 8 53% Distans 7 47%
15 svar Sammanfattning Se hela svar Har du läst kursen på Campus eller distans Campus 8 53% Distans 7 47% KURSFRÅGA AV ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR Kursinnehållet har varit intressant och stimulerande I låg grad
Läs merPeriod 3-4, VT2006 Distans, nät
SAMMANSTÄLLNING 1 (10) DESIGN OCH KONSTRUKTION AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT 5P Period 3-4, VT2006 Distans, nät Sammanfattning: Engagerade och engagerande lärare. föreläsningar och bra med projekt för att tillämpa
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merGrundläggande elektronikundervisning är ofta ganska begränsad i sättet att lära ut. Den inriktar sig ofta på att lära ut grundläggande fysisk lagar
Ett nytt och kreativt projekt presenteras med målet att examinera ingenjörsstudenter i alla CDIO-moment under ett tillfälle. Detta för att lära ut helheten av ett ämne istället för att som vanligare är
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 1058 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merREV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8
REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Fiskodling BI1125, 30035.1112 15 Hp Studietakt = 50% Nivå och djup = Grund Kursledare = Andreas Pettersson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-05-07-2012-05-20 Antal svar 8 Studentantal 9 Svarsfrekvens
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter
2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du
Läs merDnr: / Sid: 1 / 5. Pedagogisk profil. för Biomedicinska analytikerprogrammet
Dnr: 3-3762/2013 2013-12-12 Sid: 1 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet 2 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet utformad på uppdrag av Karolinska institutets
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1101 Svenska språket, grundkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language, Introductory Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merSSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits
HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle
Läs merMETOD INKLUSIVE UPPSATSSAMORDNING, SK1313. Kursrapport HT18. Kursansvarig: Birgitta Niklasson
METOD INKLUSIVE UPPSATSSAMORDNING, SK1313 Kursrapport Kursansvarig: Birgitta Niklasson Denna kursrapport bygger på enkätsvar från 23 studenter. Totalt antal studenter på kursen denna termin var 38, vilket
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA126 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish as a Second language, Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merStockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)
Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1101 Svenska språket, grundkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language, Introductory Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merElektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp Electrical Engineering BA (C), Thesis Project, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merKursinformation - TEIO 61, Industriell organisation grundkurs
Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 2015-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Projekt, Innovationer och Kursinformation - TEIO 61, Industriell organisation grundkurs Välkomna
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merProgrammering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning
Läs merTHFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II
1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merBehöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.
11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merDet tar ca en halvtimme att fylla i men vi hoppas att du vill ta dig tid att lämna synpunkter. Tack på förhand för din medverkan.
STUDENTBAROMETERN HÖGSKOLAN I HALMSTAD Till dig som studerar vid Högskolan i Halmstad Det frågeformulär du nu håller i din hand är Högskolans tredje Studentbarometer. Studentbarometern har som syfte att
Läs merKursutvärdering/1MD222 Konstruktion av användargränssnitt II Datum för sammanställning:
1(6) Kursvärdering - sammanställning Kurs: 1MD222 Konstruktion av användargränssnitt II 3p Antal reg: 27 Program: Frist, Period: Period 4 V05 Antal svar: 21 IT, DVP Lärare: Erik Borälv, Johan Wikström
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete
Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna
Läs merTips för ökad tillgänglighet i undervisningen
Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika
Läs merÄENC51, Engelska 4, 30 högskolepoäng English 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄENC51, Engelska 4, 30 högskolepoäng English 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merResultat. Kurskod: 1TE021, Anmälningskod: 64440, 33%, DAG, NML, vecka: Termin: VT VT Kursvärdering
1 av 12 2012-12-28 11:32 Kurskod: 1TE021, Anmälningskod: 64440, 33%, DAG, NML, vecka: 03-11 Termin: VT 2012 - VT 2012 Kursvärdering Resultat Den här kursvärderingen har besvarats av 67% (14/21) av studenterna.
Läs mer