VARFÖR GENOMFÖRS DHR-PILOTUNDER-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VARFÖR GENOMFÖRS DHR-PILOTUNDER-"

Transkript

1 INFORMATION TILL STUDIEDELTAGARE VAD ÄR DIGITAL HEALTH REVOLUTION (DHR) DVS. DIGITAL HÄLSOREVOLUTION -PILOTSTUDIEN? Flera nya teknologiska möjligheter till uppföljning av hälsa och välbefinnande utvecklas. Dessutom samlas det in mycket direkt eller indirekt hälsorelaterad digital information om medborgare. Denna information har en betydande potential för att främja hälsan, men är i det nuvarande läget till stor del outnyttjad. Digital Health Revolution (DHR) -projektets (http://www.digitalhealthrevolution.fi/) syfte är att utveckla och testa metoder som kan hjälpa befolkningen att i framtiden främja och bibehålla sin hälsa. I DHR-projektet sammanställs systematiskt information från olika källor, inklusive individens genominformation, uppföljningsdata om hälsa och välbefinnande samt uppgifter relaterade till vardagsbeteende, dvs. individens digitala fotspår. Det långsiktiga målet är att bearbeta den individuella hälsoinformationen till individens och samhällets nytta i form av nya tjänster. DHR-projektet förenar flera universitets och forskningsinstitutioners spetskompetens inom olika områden av digital hälsa. I projektet ingår experter inom bl.a. genforskning, laboratoriemedicin, hälsobeteende, fysisk träning, mobila tjänster, hälsosensorer och användarcentrerad tjänsteutveckling. Syftet med pilotstudien, som genomförs inom ramen för DHR-projektet, är att utveckla och testa metoder för en helt ny, djuplodande hälso- och livsstilskartläggning. Det långsiktiga målet är att utreda om information från denna typ av kartläggning samt livsstilscoaching som baseras på den kan användas för att påverka riskfaktorer för sjukdomar, förebygga sjukdomar och förbättra individens motivation att genomföra livsstilsförändringar. Personer som undersöks i DHR-pilotstudien får betydligt mer information om sin hälsa jämfört med traditionella hälsoundersökningar och epidemiologiska studier. Uppgifter som samlas in under studien sparas på studiedeltagarens elektroniska hälsokonto (vid behov med hjälp av mobilteknologi). I studien utvecklas metoder med vilka individens risk att insjukna kan bestämmas. Detta gäller speciellt sådana multifaktoriella sjukdomar som kan förebyggas med hälsosam livsstil. Syftet är att förbättra deltagarnas förståelse av sitt hälsotillstånd och eventuella hälsorisker samt att utöka deltagarnas intresse för sin hälsa och för att följa dess utveckling. Deltagarna instrueras också i att följa upp faktorer som är centrala för deras hälsa och välbefinnande. Dessutom får deltagarna coaching baserat på sina undersökningsresultat; med hjälp av information och coachingen kan deltagarna göra livsstilsförändringar som påverkar hälsan i positiv riktning. Vidare eftersträvar studien att undersöka hur studiedeltagarna upplever insamlandet och mottagandet av sådan information. 1 Studiedeltagarna får information om sin individuella risk att insjukna i kranskärlsjukdom samt i fortsättningen även i andra multifaktoriella sjukdomar och tillstånd, såsom andra hjärt- och kärlsjukdomar, typ II diabetes, fetma och förhöjt blodtryck. Riskbedömningen baseras på genominformation från blodprov, på hälsoinformation från hälsokontrollens resultat, på bedömning av biologiska prov samt på svar i frågeformuläret. Dessutom får deltagarna handledning och coaching i livsstilsfrågor från en coach (personlig tränare) som utnyttjar den under studiens gång fördjupade kunskapen om deltagarens hälsa och levnadsvanor. Alla uppgifter och prov som samlats in inom ramen för studien överförs med studiedeltagarens tillstånd till en biobank, och kan därmed användas vidare i studier relaterade till uppkomsten, förebyggandet och behandlingen av folksjukdomar. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts koordinerande etiska kommitté har utvärderat DHR-pilotstudiens forskningsplan och instruktioner till deltagare och avgett ett positivt utlåtande om studien. VARFÖR GENOMFÖRS DHR-PILOTUNDER- SÖKNINGEN? Medicinen går i riktning mot förebyggande av sjukdomar och mot hälsouppföljningar, som är individuellt anpassade och som befrämjar individens aktiva deltagande. Med detta nya tillvägagångssätt eftersträvas att befrämja hälsan och att ingripa i hälsoproblem och sjukdomssymptom i ett så tidigt skede som möjligt, samt att erbjuda individuell hälsouppföljning och individuella hälsoråd. Vidare är syftet att stärka individens vilja att följa med sin hälsa och sitt välbefinnande bl.a. med hjälp av nya digitala metoder, att motivera individen att ta ansvar för sitt välbefinnande och sin hälsa, samt att genomföra livsstilsförändringar som främjar dessa. Omfattande laboratorieundersökningar och genetiska undersökningar erbjuds redan nu av privata aktörer, och utbudet av dessa tjänster förväntas öka och bli alltmer mångformiga. Inom hälsovården utnyttjas den här typen av djuplodande undersökningar dock i liten omfattning. I DHRpilotundersökningen testas en helt ny, djuplodande hälsooch livsstilskartläggning. Utnyttjandet av denna djuplodande informationen inom hälsovården kan hjälpa till med att hitta personer som besitter en hög risk att insjukna i exempelvis kranskärlssjukdom. Dessa personer med hög risk kunde ges individuella livsstilsrekommendationer för att förebygga sjukdom, samt vid behov få tillgång till läkemedel i tid. Å andra sidan kunde en mer exakt riskbedömning minska onödig medicinering av personer, för vilkas del riskbedömningen, som baserar sig på den djuplodande

2 hälsoundersökningen, visar att risken för insjuknande är lägre än den generella risken. Utöver bättre vård antas ett sådant tillvägagångssätt även leda till framtida kostnadsbesparingar: en del av de för samhället dyra insjuknandena kan förebyggas, och patienterna kan erbjudas lämpligt stöd och exakt den typ av förebyggande insatser och behandlingar som gynnar dem mest. STUDIENS LÄNGD Studiedelatagarna medverkar i forskningen i 16 månaders tid ( ). Prov och uppgifter som samlas in i studien analyseras, och ytterligare finansiering söks till studien under år Studiedeltagarna kan med sitt godkännande inbjudas till uppföljningsundersökningar, för vilket ett separat samtycke bes. VEM KAN DELTA I STUDIEN? Deltagare rekryteras bland anställda för företagskunderna för Mehiläinens arbetshälsovård. För att trygga deltagarnas säkerhet och för att säkerställa att studien lyckas, utesluts personer som inte uppfyller alla urvalskriterier för deltagande. Studiedeltagarna bör vara friska och år gamla vid studiens början. Personer kommer att uteslutas om de lider eller tidigare har lidit av någon allvarlig sjukdom som de får eller har fått behandling eller läkemedel för. Gravida kvinnor kan inte delta i studien, och deltagare som blir gravida under studietiden ombes att anmäla detta omedelbart till studiens koordinator. Deltagarna bör ha tillgång till en högst två år gammal Android eller iphone -smarttelefon (närmare information över lämpliga smarttelefonmodeller och mobiloperativsystem finns i det elektroniska frågeformuläret på https://dhr.fimm.fi) samt internetuppkoppling. Identiska tvillingar kan endast delta i studien om båda ger sitt samtycke. Forskningsdata samlas in med tillhjälp av (elektroniska) frågeformulär, hälsokontroller, blod- och urinprov som tas i samband med hälsokontrollerna, saliv- och avföringsprov som deltagarna tar själva, uthållighetsmätningar utförda av coachen, samt bl.a. en elektronisk sensor (aktivitetsmätare), som mäter fysisk aktivitet och sömn. Dessutom insamlas data relaterad till det så kallade digitala fotspåret, som studiedeltagarna själva införskaffar och överlämnar till forskningsgruppen. Insamlandet av denna indirekta hälsoinformation kan bidra till tolkningen av den direkta hälsoinformationen och till utvecklingen av framtida verktyg för hälsouppföljning. En del av studiedeltagarna kommer att intervjuas under studietiden om sina erfarenheter av användningen av elektroniska sensorer och smarttelefonapplikationer. Detta är viktigt speciellt för utvärderingen av fördelarna med dessa instrument. Varje studiedeltagare deltar i sammanlagt fem undersökningstillfällen: i början av studien samt ungefär 4, 8, 12 och 16 månader efter den första undersökningen. Varje undersökningstillfälle består av tre separata delar: 1) en hälsokontroll som genomförs på mottagningen; blod- och urinprov tas i samband med detta, 2) ett (elektroniskt) frågeformulär samt 3) saliv- och avföringsprov som deltagaren själv tar. Fyra gruppmöten arrangeras för studiedeltagare (ungefär efter 4, 8, 12 och 16 månader efter det första undersökningstillfället). I samband med dessa genomför en coach konditionstest. I gruppmötena ges deltagarna dessutom information om bl.a. studien, om sina resultat samt om olika teman kring hälsa och välbefinnande. Under gruppmötena har deltagarna möjlighet att ställa frågor och att diskutera sina resultat med läkare, studiesköterskan och/eller coachen. För att spara på deltagarnas tid, organiseras informations- och handledningstillfällena samt intervjuerna i samband med undersökningstillfällena och gruppmötena. Den preliminära tidtabellen för studien finns på DHR-pilotstudiens webbsida https://www.fimm.fi/fi/dhr. En detaljerad tidtabell samt tiden och platsen för gruppmötena finns i fortsättningen uppdaterade på hälsokontot (https://dhr.fimm.fi) Man kan ta reda på om man är lämplig som studiedeltagare genom att fylla i det elektroniska frågeformuläret på följande adress: https://dhr.fimm.fi (mer detaljerade instruktioner finns i den bifogade inbjudan). Deltagandet i studien förutsätter att samtycke ges till punkterna 1-5 i Samtycke till DHR-pilotstudien -formuläret, samt att samtycke ges till att prov och uppgifter som samlas in under studien förs över till en biobank och användningen av dessa i biobankforskning. VILKA UNDERSÖKNINGAR INGÅR I STU- DIEN? 2 Studiedeltagarna förväntas använda bl.a. en sensor, som mäter fysisk aktivitet och sömn (de 12 sista månaderna av studien), samt eventuellt även andra instrument för självmätning. Data som sparas med sensorer och mätare samlas in för att användas av forskare och coacher, men även studiedeltagare får tillgång till dessa uppgifter. Data om det digitala fotspåret samlas in med applikationer och program installerade på smarttelefonen och datorn under studiens 12 sista månader. Dessutom önskas att studiedeltagarna tillförser data från sina digitala tjänster både i början av studien (historik från föregående 16 månader, om dessa tidigare uppgifter finns) och i slutet av studien (data som ackumulerats under den 16 månader långa studieperioden).

3 UTFÖRLIGARE INFORMATION OM UNDER- SÖKNINGSBESÖKENS OLIKA DELAR 1 HÄLSOKONTROLL En hälsovårdare mäter längd, vikt, midje- och höftomfång, blodtryck och puls. I anslutning till hälsokontrollen tas blodprov för följande analyser: totalkolesterol, HDLkolesterol (det s.k. goda kolesterolet), LDL-kolesterol (det s.k. onda kolesterolet), triglycerider (blodfettvärde), blodsocker, hscpr (inflammationsvärde), glutamyltransferas (GT, levervärde), liten blodbild och trombocyter, apolipoprotein A1 och apolipoprotein B (riskestimat för kranskärlsjukdom), tyreotropin (TSH, sköldkörtelns funktionsmått) och D-vitamin. Dessutom isoleras DNA ur blodprovet, eftersom individens ärftliga risk för olika sjukdomar kan uppskattas genom att analysera DNA. I riskbedömningen utnyttjas regioner i DNA som i tidigare forskning har påvisats vara kopplade till vissa vanliga sjukdomar och riskfaktorer, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, typ II diabetes, högt blodtryck och fetma/ övervikt. Urinprovet som ges i anslutning till hälsokontrollen analyseras med hjälp av en kemisk screening. Hälsokontroller anordnas i Helsingfors fr.o.m. oktober Studiedeltagare kan själva välja en lämplig tid för hälsokontrollen. Tider erbjuds bara vissa dagar och endast på morgonen och på förmiddagen. Mer detaljerade instruktioner för tidsbokning finns i den bifogade inbjudan. 2 FRÅGEFORMULÄR Frågeformuläret används för att klarlägga faktorer som är kopplade till multifaktoriella sjukdomar (såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes) och deras riskfaktorer (exempelvis övervikt och högt blodtryck). Sådana faktorer är exempelvis mat- och motionsvanor, rökning och alkoholbruk samt studiedeltagarens och nära släktningars sjukdomar. Dessutom utreds bl.a. studiedeltagarens allmänna hälsotillstånd, psykiska välbefinnande, sömn, personlighetsdrag, sätt att följa upp hälsan samt förväntningar och attityder angående livsstilscoaching och hälsoteknologi. Frågeformuläret fylls i elektroniskt före hälsokontrollen på https://dhr.fimm.fi eller vid behov på mottagningen före hälsokontrollen.3 PROV SOM DELTAGARNA TAR SJÄLVA OCH SJÄLVMÄTNING I samband med hälsokontrollen får studiedeltagare provtagningsrör och instruktioner för provtagning och förvaring av saliv- och avföringsprov. Från avföringsprovet kan tarmmikroflorans mångfald och mängd bestämmas. Tarmmikrofloran är en betydelsefull faktor för hälsa och välbefinnande. Från salivprov kan halten av kortisol, som ger information om psykisk och fysisk belastning, bestämmas. Avförings- 3 och salivprov hämtas från studiedeltagarens arbetsplats eller lämnas in till en given Mehiläinen läkarcentral. Vid första gruppmötet får samtliga studiedeltagare tillgång till en elektronisk sensor som mäter bl.a. fysisk aktivitet och sömn. Deltagarna erbjuds även en möjlighet att få tillgång till andra instrument för självmätning. UTFÖRLIGARE INFORMATION OM MÄT- NINGAR SOM COACHEN GENOMFÖR Coachen mäter studiedeltagarens uthållighet i vila med ett konditionstest som uppskattar maximal syreupptagningsförmåga (VO 2 max). UTFÖRLIGARE INFORMATION OM UPPSAM- LING AV DET DIGITALA FOTSPÅRET Studiedeltagarna instrueras att samla in data om sitt digitala fotspår. Dessa används i strävan efter att bättre förstå studiedeltagarnas levnadsvanor samt vecko- och dygnsrytm och omfattar information om dagligvaruinköpsuppgifter som fås från S-kanava och K-plussa-tjänsten. Inköpsuppgifter som fås via S- och K-grupperna bearbetas så att en överblick över deltagarens kost (inte enstaka inköp) kan skapas. Data samlas in över sammanlagt 32 månader: 16 månader före studiens början och 16 månader under studiens gång. Deltagarna skickar informationsbegäran enligt särskilda instruktioner från forskningsgruppen. Elektroniska filer laddas upp genom pilotstudiens webbsida, och eventuella uppgifter som fåtts i pappersversion levereras till forskningsgruppen. Deltagarna har möjlighet att gå igenom data som fåtts genom informationsbegäran och ta bort uppgifter som de klassificerar som känsliga innan informationen överlämnas. Kostnader som uppstår i samband med att skaffa fram eller skicka informationsbegäran ersätts mot betalningsbevis i original. Vid det första gruppmötet kommer deltagare att ombes installera Moves-smarttelefonapplikationen, som samlar in data om tidsanvändning (tid som spenderas hemma/i transportmedel/på jobbet/i affären/med fritidsintressen) och fysisk aktivitet. Förväntningen är att studiedeltagare gör data från applikationen tillgänglig för DHR-pilotstudien. I samband med dataöverföring raderas positionsuppgifter samt andra uppgifter som är känsliga eller som kan identifiera individen. Dessutom ombeds deltagarna att installera RescueTIme-applikationen på sin smarttelefon/dator. Applikationen klassificerar tidsinformation vid data- och nätanvändning. Applikationen tar fram också en s.k. produktivitetsrapport, som jämför studiedeltagarens eget mål med sin tidsanvändning med den faktiska tidsanvändningen.

4 VILKA FORSKNINGSRESULTAT GÖRS TILL- GÄNGLIGA TILL DELTAGAREN? Studiedeltagarna får efter det andra undersökningstillfället (vid det första gruppmötet) en sammanfattning av sina svar i frågeformuläret, resultaten från de viktigaste kliniska mätningarna och laboratorieundersökningarna från det första och andra undersökningstillfället, samt resultaten från den konditionsmätning som genomförs i vila. Deltagarna får resultaten från dessa mätningar och analyser även efter det tredje, fjärde och femte undersökningstillfället. Efter det andra undersökningstillfället får deltagarna en egen riskbedömning, som baseras både på traditionella och ärftliga riskfaktorer och som uppskattas baserat på svar på frågeformuläret, från de kliniska mätningarna och från laboratorieprov som gjorts i samband med hälsokontrollerna. Läkaren informerar om betydelsen av riskbedömningen till deltagarna vid det första gruppmötet. Dessutom kan deltagarna ges information om sådana ärftliga faktorer som påverkar den individuella responsen på kost. Exempel på dessa är variation i arvsmassans regioner som påverkar metabolismen av D-vitamin och upptaget av laktos. Deltagarna får inte detaljerade resultat från genomanalysen, eftersom de genomförda analyserna inte är diagnostiska laboratorieundersökningar för kliniskt bruk, utan test som fortfarande är vid forskningsstadiet. Deltagarna får data som lagrats av den elektroniska sensorn och andra eventuella instrument för självmätning samt data om sitt digitala fotspår. Till varje deltagare öppnas ett personligt elektroniskt hälsokonto, som används för att göra resultaten tillgängliga efter det andra undersökningstillfället och det första gruppmötet. Deltagarna får efter studiens slut behålla sitt hälsokonto samt den information och de resultat som lagrats in där. DHR-pilotstudien ansvarar inte för vård av sjukdomar eller för att säkerställa vård. Dock hänvisas deltagaren till uppföljningsundersökningar vid arbetshälsovården vid behov. Ifall resultat från undersökningar tyder på att det behövs omedelbar behandling, tar arbetshälsovården kontakt med studiedeltagaren. Läkare tolkar resultaten från mätningar och analyser och bedömer behovet av eventuell behandling och handledning i levnadsvanor. Behandlingen baseras på läkarens övervägande i enlighet med God medicinsk praxisrekommendationerna. HANTERING AV PROV, DATA OCH FORSK- NINGSRESULTAT Biologiska prov och alla insamlade uppgifter kodas före vidare hantering så att inga direkta identifieringsuppgifter om deltagarna finns med, och god datahantering och kravet på skydd följs i enlighet med personuppgiftslagen. Provrören 4 innehåller inga direkta identifieringsuppgifter om provgivaren, och därmed kan den tekniska personalen på laboratoriet inte ta reda på provgivarens identitet. Om det befrämjar studien, kan prov och data som samlas in i studien vid behov kopplas samman med uppgifter i deltagarnas patientjournal (se utförligare information i bilagan till registerbeskrivning). Enligt samtycket från studiedeltagaren kan avidentifierade uppgifter även överföras inom forskningssamarbete till andra universitet och forskningscentra samt internationella databaser. Alla prov och uppgifter som samlas in inom ramen för studien sparas i Helsingfors Biobank. Enligt biobankslagen kan biobanken lämna ut avidentifierade uppgifter om studiedeltagare till nationella och internationella forskningsdatabaser på det sätt som finska lagen föreskriver. Vid lagringen och förvarandet av prov följs biobankslagen, som särskilt tryggar biobankprovgivarnas rättigheter. I det bifogade dokumentet Information till provlämnare finns utförligare information om biobanken och om syftet med biobankforskning. För att skydda studiedeltagarnas uppgifter krävs användartillstånd för att få tillgång till studiens datasystem. Tillgång till och rätt att använda dessa system ges endast till personer som auktoriserats av studiens ledningsgrupp eller av biobanken. Användningen av systemen sparas i loggfiler så att personer som använt databasen kan identifieras. Inmatningen och användningen av uppgifter sker via en skyddad anslutning. Därmed kan ingen utomstående (exempelvis arbetsgivare eller försäkringsbolag) ta del av studiedeltagarens uppgifter. Studiens registerbeskrivning är bifogad till denna information och finns också på DHR-pilotstudiens webbsida (www.fimm.fi/fi/dhr.). Registerbeskrivingen finns endast tillgänglig på finska. ÄGANDERÄTT OCH ANVÄNDNING AV PROV, DATA OCH FORSKNINGSRESULTAT FIMM (Institutet för molekylärmedicin i Finland, Helsingfors universitet) ansvarar för DHR-pilotstudien och äger data och prov som samlas in i studien samt resultat av analyser av dessa. Insamlad data och forskningsresultat delas avidentifierat med följande partier som deltar i forskningsprojektet: Konsumentforskningscentret (Helsingfors universitet), Aalto-universitetet, Tammerfors tekniska universitet, Statens tekniska forskningscentral VTT, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet. FIMM och andra deltagande parter ansvarar för att prov och data används enligt vad som beskrivits i denna information. Prov och data överförs med studiedeltagarens tillstånd till Helsingfors Biobank och blir därmed biobankens

5 egendom. Överföringen av prov och data till biobanken och användningen i biobankforskningen beskrivs utförligare i en separat bilaga (Information till provlämnare). All insamlad data och forskningsresultat sparas endast i DHR:s forskningsdatabas. Om studiedeltagaren vill, kan han eller hon överföra sina undersökningsresultat från sitt personliga hälsokonto till Mehiläinens e-tjänst (MinMehiläinen) samt tillåta att den vårdande läkaren får se dessa uppgifter. Mehiläinen Ab får sammanfattning av resultaten och slutsatserna baserade på dessa, men det går inte att urskilja enskilda deltagares resultat utifrån det materialet. Undersökningsresultaten meddelas inte heller till arbetsgivare på individnivå. Varken Mehiläinen eller något annat företag får äganderättigheter till forskningsresultaten. C OACHING Handledning och coaching i levnadsvanor som studiedeltagaren erbjuds är så individuellt anpassade som möjligt och utgår från deltagarens hälsotillstånd, fysiska kondition och undersökningsresultat samt hans/hennes målsättningar och önskemål. Coachingen börjar efter det tredje undersökningstillfället och fortsätter till studiens slut, dvs. sammanlagt under åtta månader. Studiedeltagarna träffar sina coacher i gruppmöten var fjärde månad. Dessutom håller coacherna regelbundet kontakt med deltagarna, minst varannan vecka, exempelvis via telefon, Skype, e-post, Facebook eller hälsokontot. Vid behov kan fysiska möten ordnas mellan deltagaren och coachen. Handledningen och coachingen i levnadsvanor innehåller både allmän och individuell rådgivning i hälsa och välbefinnande, gällande bl.a. kost, fysisk aktivitet, sömn och psykiskt välbefinnande. Dessutom får deltagarna ett träningsprogram, som det är frivilligt att följa. Coachingen betonar deltagarnas aktiva roll och ansvarstagande för sin hälsa och för sitt välbefinnande. Målet är att förbättra deltagarnas uppfattning om och förståelse för sitt hälsotillstånd samt att utöka deltagarnas intresse för sin hälsa och dess uppföljning. Deltagarna instrueras att följa upp faktorer som är centrala för deras hälsa och välbefinnande. Syftet med coachingen är att stödja och motivera deltagarna att genomföra livsstilsförändringar och att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor. För coachingen ansvarar personliga tränare, som har utbildats av Trainer4You. De får information om studiedeltagarnas undersökningsresultat och hälsotillstånd, samt faktorer som påverkar dessa, i den mån detta är av betydelse för coachingens innehåll och säkerhet. STUDIENS EVENTUELLA NACKDELAR OCH NYTTA FÖR STUDIEDELTAGAREN 5 Det slutgiltiga målet med denna studie är att försöka förbättra de enskilda studiedeltagarnas hälsa, kunskaper om hälsa och hälsobeteende med hjälp av all disponibel kunskap och teknologi. Alla deltagare erbjuds coaching, som syftar till att främja hälsa (se ovan), med förhoppningen att det motiverar deltagarna att genomföra livsstilsförändringar och upprätthålla hälsosamma levnadsvanor. Deltagarna får tillgång till ett personligt hälsokonto för sina hälsouppgifter. Kontot kan behållas efter studiens slut. Dessutom får deltagarna tillgång till en elektronisk sensor samt eventuellt andra instrument för självmätning. Informationen som samlas in med denna utrustning kan bidra till och stödja ansatsen att följa en hälsosam livsstil samt upprätthålla och följa upp hälsotillståndet. Under studien tar studiedeltagarna del i fem omfattande hälsokontroller, som inkluderar laboratorieprov. Deltagarna får djupgående och mångsidig information om och återkoppling på sitt hälsotillstånd och faktorer som påverkar det, samt eventuella förändringar som sker under studien. Undersökningarna kan exempelvis upptäcka även sådana lättåtgärdade omständigheter gällande näringsstatus eller risk för sjukdom, där ett ingripande kan förbättra individens hälsa på lång sikt (se även avsnittet nedan om oväntade fynd). Studien kan orsaka möda och obehag åt deltagaren. Eventuella nackdelar med studien är tidsåtgången med hälsokontroller, ifyllning av formulär, provtagning och gruppmöten; införskaffandet av det digitala fotspåret och den tid som går åt det; samt obehag kopplad till provtagningar (att anlända med fastande mage till hälsokontrollen; eventuell trötthet eller huvudvärk; obehag kopplad till tagning och leverans av avföringsprov). Emellertid innebär provtagning ingen risk för deltagarnas hälsa. Studiedeltagarna kan även uppleva användningen av den elektroniska sensorn och andra instrument för självmätning som obehaglig eller ansträngande. De mätningar och analyser som hör till studien kan avslöja något oväntat om studiedeltagarens hälsa, vilket kan orsaka negativa känslor såsom ångest eller stress hos deltagaren. Om resultaten är betydande hänvisas studiedeltagaren till en läkare med kunskap inom området. Alla deltagare har dessutom möjlighet att diskutera studien, sin egen hälsa och sina undersökningsresultat samt eventuella negativa känslor med studiesköterskan och coacherna. Det kan även hända att man i samband med undersökningarna upptäcker något oväntat fynd som är av kliniskt betydelse för studiedeltagarens hälsa. Om deltagaren vill det, underrättas läkaren inom arbetshälsovård eller en annan läkare som deltagaren själv angett om fyndet, varvid läkaren kontaktar deltagaren och vid behov hänvisar till uppföljande be-

6 handling (Samtycke till DHR-pilotstudien, punkt 6). Annars påverkar resultaten inte arbetshälsovårdens aktiviteter eller behandlingsbeslut, och resultaten förmedlas inte till arbetsgivaren. ERSÄTTNING SOM BETALAS TILL STUDIEDEL- TAGAREN Studiedeltagarnas arbetsgivare har blivit underrättade om att en del av undersökningsbesöken kan komma att ske under arbetstid. Arbetsgivarna har accepterat detta, och därmed leder deltagandet i studien inte till intäktsbortfall för studiedeltagaren. Andra eventuella intäktsbortfall som studien kan ge upphov till ersätts inte. Undersökningsbesöken och gruppmötena arrangeras i huvudstadsregionen vid goda kommunikationsförbindelser. Resekostnader för att delta i dessa ersätts mot betalningsbevis i original (dock högst till värdet av en regionbiljett per enkelresa). Kostnader som eventuellt uppstår vid informationsbegäran ersätts åt studiedeltagaren mot betalningsbevis i original. ATT AVBRYTA STUDIEDELTAGANDET OCH ATT TA TILLBAKA SAMTYCKET Deltagandet i studien är frivilligt. Studiedeltagaren kan när som helst före studiens slut avbryta sin medverkan i studien utan att påverkas negativt. Deltagaren kan även ta tillbaka sitt samtycke till studien, varvid insamlade uppgifter och prover inte längre används i forskningssyfte. Uppgifterna kommer dock inte avlägsnas från redan färdiga analyser eller vetenskapliga publikationer som baseras på dessa forskningsdata. Avbrytande av medverkan eller tillbackatagande av samtycket sker genom att skriftligt meddela det till den person som koordinerar DHR-pilotstudien fimm.fi). Avbrytandet av studien eller tillbakatagandet av samtycket påverkar inte studiedeltagarens ställning som användare av hälso- och sjukvårdstjänster, eller dennes ställning på arbetsplatsen. e-post till adressen eller genom att ringa DHR-pilotstudiens informationsnummer Ni kan ringa numret måndagar till torsdagar kl (samtalet kostar lokalnätsavgiften från trådanslutning, mobiltelefonavgiften från mobiltelefonanslutning och ifall Ni ringer från utlandet fastställs priset för samtalet av den lokala operatören). På DHR-konsortiets vägnar, Olli Kallioniemi Professor, MD, ansvarig forskare Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM), Helsingfors universitet Riitta Sallinen FD, LVM, senior forskare, projektkoordinator Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM), Helsingfors universitet Kristina Hotakainen MD, docent, specialistläkare i klinisk kemi Laboratoriesektorchef, Mehiläinen Ab MED I STUDIEN: STUDIENS FINANSIÄR Studien finansieras av TEKES, Helsingfors universitet, Tammerfors tekniska universitet, Uleåborgs universitet, Lapplands universitet, Aalto-universitetet och Statens tekniska forskningscentral VTT Ab. Dessutom medverkar Mehiläinen Ab i genomförandet av studien. YTTERLIGARE INFORMATION OM STUDIEN Ytterligare information om studien kan fås på DHR-pilotstudiens webbsida genom att skicka 6

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Behandlingar Specialistgruppen AB

Behandlingar Specialistgruppen AB Behandlingar Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare, psykolog,

Läs mer

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare,

Läs mer

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB

Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Behandlingsalternativ Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare,

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Finlands hematologiska register och biobank FHRB-biobank

Finlands hematologiska register och biobank FHRB-biobank Finlands hematologiska register och biobank FHRB-biobank Bästa patient Vi ber om Er tillåtelse att överföra era prover och era vårduppgifter till biobanken, de provtagningar som hänför sig till överföringen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene 20 Datum Diarienr 2011-12-16 766-2011 Karolinska Institutet Box 281 171 77 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. LifeGene Datainspektionens beslut Datainspektionen förelägger Karolinska

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

DIRECT: Glykemisk försämring vid prediabetes (studie WP2.1b) Deltagarinformation Lunds Universitet Version 1.9 14 februari 2013

DIRECT: Glykemisk försämring vid prediabetes (studie WP2.1b) Deltagarinformation Lunds Universitet Version 1.9 14 februari 2013 DIRECT: Glykemisk försämring vid prediabetes (studie WP2.1b) Deltagarinformation Lunds Universitet Version 1.9 14 februari 2013 Innan du bestämmer dig för om du vill delta i det här projektet är det viktigt

Läs mer

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning 1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning Detta är en instruktion till den nationella blanketten som ska användas när man vill ansöka om tillgång

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare!

Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare! Hälsosatsa med Agenturföretagen i samarbete med Liviacare! Lifestyledagen - Nacka strand LiviaCare är ett unikt koncept inom företagshälsa. Vi arbetar inom tre områden; främjande hälsa, ledarskap och seminarier.

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 22.7.2013 Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 1. Allmänt Tjänsten Elisa Kirja (nedan Innehållstjänsten) är avsedd för konsumentkunder. Dessa

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990

LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990 LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor Nuläge och förändring sedan 1990 Kontakt Professor emeritus Björn Ekblom bjorn.ekblom@gih.se Doktorand Gustav Olsson gustav.olsson@gih.se

Läs mer

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier Dokument M3 Anvisning ansökan enligt Multicenterprincipen, version 4.6 1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier

Läs mer

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN Den här broschyren är avsedd för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna tillsammans bekantar sig med broschyren. Att delta i fosterscreening är frivilligt. Fosterscreeningar GUIDE

Läs mer

Frågor och svar gällande ehälsoservice

Frågor och svar gällande ehälsoservice Frågor och svar gällande ehälsoservice Allmänna frågor Varför lönar det sig att använda ehälsoservice? Med hjälp av ehälsoservice kan du var som helst sköta icke brådskande ärenden som gäller hälsan. Sådana

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning 1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning Detta är en instruktion till den mall som ska används av forskare som vill få tillgång till prov från

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Sammanfattning 4

1. Inledning 2. 2. Sammanfattning 4 Biobanker och personuppgiftslagen Datainspektionens rapport 2004:2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Sammanfattning 4 3. Regler 6 3.1. Personuppgiftslagen 6 3.1.1. Allmänt 6 3.1.2. Definitioner 7

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 5-2004 2004-06-02

CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 5-2004 2004-06-02 Sid 1(3) CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 5-2004 2004-06-02 KLAGANDE Stockholms universitet Psykologiska institutionen 106 91 Stockholm, genom ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

En forskningsstudie om Kronisk Myeloisk Leukemi, KML

En forskningsstudie om Kronisk Myeloisk Leukemi, KML En forskningsstudie om Kronisk Myeloisk Leukemi, KML FORSKNINGSPERSONINFORMATION Du tillfrågas härmed om du vill delta i studie angående Kronisk Myeloisk Leukemi, KML, och kan tänka dig att lämna extra

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner Vilka analyser kunde AutoChemist utföra och med vilken kapacitet?...1 Analysprogram:...1 Sjukhusanalyser:...

Läs mer

Information om undersökningen Riksmaten ungdom

Information om undersökningen Riksmaten ungdom Till vårdnadshavare för ungdomar i åk 5 eller åk 8 Information om undersökningen Riksmaten ungdom Bakgrund och syfte med Riksmaten ungdom Livsmedelsverket jobbar för säker mat och för bra matvanor. Livsmedelsverket

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Patientinformation. Bakgrund och studiemål

Patientinformation. Bakgrund och studiemål Patientinformation I PsAer-IgY studien kommer vi att undersöka om långtidsanvändning av en ny medicin mot Pseudomonas-bakterien har möjlighet att förlänga tiden till återfall av Pseudomonasinfektion hos

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014 Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet Onsdagen den 19 mars 2014 Elsa Ingesson, Qulturum Elsa Ingesson, Qulturum Passion för livet Ett bra liv med bästa möjliga hälsa Passion för

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Hitta förbättringsobjekten!

Hitta förbättringsobjekten! Hitta förbättringsobjekten! Checklista för elentreprenören SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN Egenvärdering av elsäkerhet Att sörja för säkerheten är en väsentlig del av verksamheten och kunnandet för alla fackpersoner

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER MED DEN BERÖRDAS SAMTYCKE

BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER MED DEN BERÖRDAS SAMTYCKE DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER MED DEN BERÖRDAS SAMTYCKE Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER MED DEN BERÖRDAS SAMTYCKE I personuppgiftslagen (523/1999)

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS BÄTTRE STUDENTHÄLSA

Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS BÄTTRE STUDENTHÄLSA Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS BÄTTRE STUDENTHÄLSA Angående frågor berörande hälso-och sjukvård kan du vända dig till STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE BÄTTRE STUDENTHÄLSA Studenternas hälsovårdstiftelse

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Biobanksinformation 2012-11-22. Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne

Biobanksinformation 2012-11-22. Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne Biobanksinformation 2012-11-22 Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne 1 Biobank, Labmedicin Skåne Handlägger ansökningar Rapporterar till Socialstyrelsen och Svenska Biobanksregistret Kvalitetssäkrar

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Scandinavian Health Solutions AB 2012. Livakten - Förebyggande hälsovård för alla

Scandinavian Health Solutions AB 2012. Livakten - Förebyggande hälsovård för alla Livakten - Förebyggande hälsovård för alla 1 Agenda Om oss Bakgrunden till Livakten programmet Vad är Livakten? Innehåll Exempel Referenser Livakten för vårdgivare? Varför? Hur? Fler erbjudanden från SHS

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit Kunskapen om specifik kost för personer med reumatism är idag mycket begränsad. Därför hänvisas man till generella kostråd. MIRA-studien syftar till att

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Allmänna villkor Allmänna användarvillkor för Yobeeda AB, http://www.yobeeda.com Senast ändrade 2014-07-01

Allmänna villkor Allmänna användarvillkor för Yobeeda AB, http://www.yobeeda.com Senast ändrade 2014-07-01 Allmänna villkor Allmänna användarvillkor för Yobeeda AB, http://www.yobeeda.com Senast ändrade 2014-07-01 De allmänna användarvillkoren ("Användarvillkor") finns tillgängliga på webbplatsen http://www.yobeeda.com

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. 17.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 97/3 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 317/2010 av den 16 april 2010 om antagande av specifikationer för 2011 års ad hoc-modul om sysselsättning för personer

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer